Aquaporiner är vattenkanaler som finns i cellernas membran. Deras roll är att underlätta transport av vatten och andra mindre molekyler till och från celler. På så sätt reglerar de flödet och trycket i cellen.
Aquaporiner är centrala för många mekanismer i våra celler, men de spelar även en viktig roll vid flera sjukdomstillstånd som till exempel cancer och diabetes typ 2.
– Det verkar som om cancerceller kan öka antalet aquaporinerna för att förbättra sin egen överlevnad och öka sin spridningsförmåga, säger Karin Lindkvist som är professor i cellbiologi vid Lunds universitet.
Läkemedel utvecklas för leukemiceller
Ett mål är att utveckla nya läkemedel som blockerar aquaporinernas aktivitet.
Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet för första gången lyckats ta fram en bild av ett aquaporin med en läkemedelskandidat bunden till proteinet. Det har gjorts med hjälp av kryoelektronmikroskopi, som är en teknologi med extremt hög upplösning.
Forskarna har också visat att leukemicellers förmåga att växa kan påverkas av läkemedlet genom att inaktivera aquaporinerna.
– Genom att förstå hur proteinet är uppbyggt och hur läkemedel fäster vid det, försöker vi förstå hur cancercellerna reagerar på nya läkemedelskandidater. Det innebär att vi nu kan börja utveckla nya och bättre läkemedelskandidater som slår selektivt mot vissa grupper av aquaporiner för att sedan gå vidare och undersöka läkemedelseffekten för olika cancerformer, säger Karin Lindkvist.
Karin Lindkvist, strukturbiologiforskare och professor i cellbiologi vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, karin.lindkvist@med.lu.se
Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har i en ny studie på möss upptäckt en mekanism som påverkar potensen.
Studien visar att bindvävsceller som kallas fibroblaster har en mycket viktig funktion vid erektion. Fibroblaster är de vanligaste cellerna i penisen hos både möss och människor, men deras betydelse har tidigare inte varit känd.
– Nu kan vi visa, med hjälp av en väldigt precis metod som kallas optogenetik, att de har en mycket viktig roll i att reglera blodflödet i penisen, det som gör att penisen blir erigerad, säger forskaren Eduardo Guimaraes vid Karolinska Institutet.
Mer erektion ökar fibroplasterna
Studien visar att fibroblaster möjliggör erektion genom att de tar upp signalsubstansen noradrenalin, vilket leder till att blodkärlen i penis vidgas. Hur effektiv denna process är beror på antalet fibroblaster.
Forskarna kunde även visa att antalet fibroblaster i penisen blir fler vid regelbunden erektion.
– Vi upptäckte att en ökad frekvens av erektioner leder till fler bindvävsceller som möjliggör erektion och tvärtom, att en minskad frekvens ger färre celler, säger forskningsledare Christian Göritz vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Det är inte så konstigt egentligen. Om man anstränger sig mycket så anpassar sig kroppen. Om man springer regelbundet blir det lättare att andas under löpturen efter en tid.
Liknande för människan
Studien har gjorts på möss men det finns betydande likheter med människor, menar forskarna.
– De grundläggande mekanismerna för erektion är väldigt lika i alla däggdjur vad gäller anatomi, cellstruktur och så vidare. Det finns dock en skillnad mellan människor och de flesta däggdjur – de har ett ben i penisen. Det gör att en effektiv reglering av blodflödet nog är ännu viktigare för människans reproduktion, säger Christian Göritz.
Fakta om impotens
Impotens, eller erektil dysfunktion, drabbar mellan 5 och 20 procent av alla män, och ökar vid högre ålder. Impotens påverkar ofta livskvaliteten samt den fysiska och psykosociala hälsan negativt.
Vanliga riskfaktorer, förutom ålder, är inaktivitet, obesitas, högt blodtryck, rökning, höga kolesterolvärden och metabola syndromet.
Källa: Region Stockholms kunskapsstöd Viss.nu.
Erektionsträning kanske kan motverka impotens
Hos äldre mössen minskade fibroplasterna och blodflödet. Även hos människan minskar förmågan att få erektion med åldern, vilket bland annat skulle kunna bero på färre fibroblaster i penisen, menar forskarna.
De tror därför att det skulle kunna vara möjligt att träna upp förmågan att få erektion för att motverka impotens, ungefär på samma sätt som man kan träna styrka eller kondition på gym.
– Det är inte något som vi har visat i vår studie, så det är lite spekulativt. Men en rimlig tolkning är att det går bättre om man har regelbundna erektioner, säger Christian Göritz.
Han hoppas att den nya kunskapen om fibroblasternas roll vid erektion också kan leda till nya framtida behandlingar som kan hjälpa mot impotens.
Christian Göritz, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, christian.goeritz@ki.se
Under förra året inventerade Naturvårdsverket drygt 800 revir för kungsörnar. Sammanlagt registrerades 166 lyckade häckningar i Sverige. Det är det lägsta resultatet sedan 2018.
Gotland har det högsta antalet besatta revir sedan inventeringen påbörjades. Dalarna hade det lägsta antalet lyckade häckningar.
Snö och sämre tillgång på sork
Vädret kan ha bidragit till sämre resultat av häckningen i vissa delar av landet, konstaterar Jessica Åsbrink vid Naturhistoriska riksmuseet.
– I Dalarna, Värmland, Västernorrland och Jämtland kom mellan 20 och 70 centimeter snö i slutet på april. Även tillgången på föda spelar roll. Förra året kom rapporter om att det var extremt dåligt med sork och andra bytesdjur i Dalarna, Gävleborg och Västernorrland, säger hon.
Framgång i Västra Götaland
Inventeringen visar dock att framgången för häckningar i Västra Götaland fortsatte under förra året. Länet hade sin första lyckade häckning i modern tid under 2021.
Enligt regeringens proposition ”En hållbar rovdjursförvaltning” är målet för kungsörnspopulationen i Sverige minst 150 lyckade häckningar varje år och att fåglarna ska finnas i hela landet.
– Kunskapen om hur många kungsörnar som finns i Sverige och var de häckar spelar stor roll bland annat i ärenden som handlar om till exempel skogsavverkning och planering av vindkraftparker. Det ger också ett underlag för den ersättning som samebyar får för förekomst av stora rovdjur, säger Jessica Åsbrink.
Sedan 2006 har det genomsnittliga antalet lyckade häckningar varit 187 per år. Under 2023 märktes en minskning till 166.
191 nyfödda kungsörnar
Drygt 800 revir av kungsörn inventerades, varav tre delas med Norge. I 194 revir registrerades häckningar. 166 av dem lyckades medan 24 misslyckades. Totalt observerades 191 ungar i Sverige under 2023.
Länsstyrelserna ansvarar för att inventeringen av kungsörn utförs varje år, i samarbete med lokala ornitologföreningar. Resultatet av inventeringen sammanställs sedan av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Naturvårdsverket.
Jessica Åsbrink, koordinator för kungsörnsinventeringen i Sverige, Naturhistoriska riksmuseet, jessica.asbrink@nrm.se
Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld.
På så sätt vet vi saker som vi inte nödvändigtvis har egen erfarenhet av. I forskningen kallas det minnesintegrering och är viktigt för att göra inlärningen snabb och flexibel. Inês Bramão, docent i psykologi vid Lunds universitet, ger ett exempel på minnesintegrering:
Säg att du promenerar i en park. Du ser en man med en hund. Några timmar senare ser du hunden i stan tillsammans med en kvinna. Din hjärna gör snabbt kopplingen att mannen och kvinnan är ett par även om du aldrig har sett dem tillsammans.
– Att vi gör sådana slutledningar är i grunden nödvändigt och bra. Men risken finns så klart att vår hjärna drar fel slutsatser, eller minns selektivt, säger Inês Bramão.
Viktigt vem som ger information
För att ta reda på vad som påverkar våra möjligheter att lära oss och göra slutledningar riggade Inês Bramão, tillsammans med forskarkollegor, ett experiment där försökspersoner fick i uppgift att komma ihåg och koppla samman olika föremål. Det kunde vara en skål, boll, sked, sax eller något annat.
Det visade sig att minnesintegreringen, det vill säga förmågan att komma ihåg och koppla samman information, hängde ihop med vem som presenterade informationen. Var det en person som försökspersonen gillade underlättades kopplingen av informationen – jämfört med när informationen kom från en person som försökspersonen ogillade.
Kan översättas till politiken
Det kan fungera så här även i verkliga livet, enligt forskarna. Inês Bramão tar ett tänkt exempel från politiken:
– Ett politiskt parti argumenterar för att höja skatterna till förmån för sjukvården. Vid ett senare tillfälle besöker du en vårdcentral och noterar att förbättringar har gjorts. Sympatiserar du med partiet som ville förbättra vården genom höjda skatter är chansen stor att du tillskriver förbättringarna just skattehöjningen, trots att förbättringarna kanske hade en helt annan orsak.
Handlar om grundläggande mekanismer
Det finns redan gott om forskning som beskriver att människor tar sig information olika beroende på vem som förmedlar den. Det finns också forskning som pekar på att detta hänger ihop med sådant som polarisering och motstånd till ny kunskap, det som ibland kallas kunskapsresistens.
– Vad vår forskning visar är hur dessa betydande fenomen till en del kan härledas till grundläggande principer som styr hur vårt minne fungerar, säger Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet.
Medfött sätt att hantera information
Att förklara kunskapsresistens, och även inlärning, utifrån basala hjärnfunktioner öppnar upp för större förståelse för fenomenet, menar forskarna. Det handlar alltså inte bara om filterbubblor i sociala medier utan även om ett medfött sätt att ta till sig information.
– Särskilt spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral. I verkligen livet, där information ofta väcker starkare reaktioner, kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga, säger Mikael Johansson.
Inês Bramão, biträdande universitetslektor vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet ines.bramao@psy.lu.se
Under senare år har ammoniak seglat upp som ett starkt alternativ till fossila bränslen inom sjöfartsbranschen. Ammoniak innehåller inget kol och har en högre energitäthet än till exempel vätgas. Det är också ganska enkelt att omvandla ammoniak från gas till flytande form.
En nackdel är att tillverkningen av så kallad elektro-ammoniak är mycket energikrävande. Nu visar dessutom en ny studie att en alltför snabb övergång till ammoniak för att bli av med koldioxidutsläppen kan skapa nya problem.
Trots att ammoniak är fritt från kol är dess förbränning i motorer inte fri från utsläpp av växthusgaser.
– Förbränningstester har visat på varierande mängder utsläpp av lustgas, en mycket potent växthusgas med en uppvärmningseffekt som är mer än 200 gånger högre än effekten av koldioxid, säger forskaren Selma Brynolf vid Chalmers tekniska högskola.
Fyra gröna bränslen studerades
I en studie har forskarna gjort livscykelanalyser och livscykelkostnader för att utvärdera teknisk lönsamhet, miljöpåverkan och kostnader för fyra typer av förnybara energibärare till tre olika fartygstyper. I undersökningen ingick el via batterier samt elektrobränslena vätgas, metanol och ammoniak. De analyserades i kombination med både förbränningsmotorer och bränsleceller.
Studien visar att de tre gröna elektrobränslena har en högre miljöpåverkan än traditionella bränslen när det gäller giftighet för människor, användning av resurser som mineraler och metaller samt vattenanvändning.
Ammoniak i tanken billigast
Ammoniak och metanol hade däremot lägst kostnad.
– Marknaden styrs vanligtvis av kostnader, och eftersom elektro-ammoniak har den lägsta kostnaden så siktar marknaden in sig på det. Idag finns det en hype kring det här bränslet inom sjöfarten. Men om, och när, vi går över till ammoniak så är det för att lösa problemet med att använda fossila bränslen, och i nuläget verkar det som att vi i stället kan skapa fler problem, säger forskaren Fayas Malik Kanchiralla vid Chalmers.
Detta beror på att ammoniak har en rad miljömässiga nackdelar. Som bränsle kan det påverka luft- och vattenkvaliteten på grund av läckage av ammoniak och utsläpp av kväveoxider, till exempel lustgas.
Övergödning och försurning
Användningen av ammoniak är även förknippad med betydande utmaningar och risker när det gäller giftighet. Detta går att hantera, menar forskarna, men skulle kräva komplexa säkerhetssystem. Det kan innebära att användningen av ammoniak som bränsle begränsas till oceangående fartyg.
– Bland de miljöproblem som kan kopplas till användning av ammoniak finns övergödning och försurning. Sammanfattningsvis kan man säga att även om grön ammoniak är ett fossilfritt och relativt rent bränsle så är det förmodligen inte tillräckligt grönt för miljön som helhet, säger Fayas Malik Kanchiralla och fortsätter:
– Det behövs mer riskbedömningar kring utsläpp av ammoniak, och de relaterade kväveföreningarna, innan bränslet kan börja användas inom sjöfarten, säger han.
Mer om elektrobränslen
Elektrobränslen är syntetiska bränslen som produceras med el, i processer där energirika molekyler tillverkas av andra molekyler. Dessa bränslen definieras som ”gröna” när de produceras med förnybar el.
Fayas Malik Kanchiralla, doktorand vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, fayas.kanchiralla@chalmers.se
Selma Brynolf, forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, selma.brynolf@chalmers.se
I en rapport om hur rektorer ser på nyblivna lärare framgår att rektorer överlag är imponerade av lärarnas förmåga att undervisa. Däremot noterar rektorer att nyutexaminerade lärare i regel inte är lika skickliga på den del av jobbet som handlar om att bygga och hantera relationer.
Det kan handla om sådant som att hålla kontakten med och engagera vårdnadshavare, ha planerade eller oplanerade samtal med vårdnadshavare, möta elever med särskilda behov och att hantera konflikter och svåra ämnen med elever och deras föräldrar.
Nya lärare saknar träning
Dessa relationsbetonade förmågor är något som lärarstudenter är otränade på när de avslutar sin utbildning, menar författarna till rapporten.
– Vissa saker är svåra att lära ut under en utbildning. Men vi som lärarutbildare kan inte gömma oss bakom detta och låta skolorna ta det, säger Adrian Lundberg, lektor vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap och Centrum för Akademiskt Lärarskap.
Många lärare uppger sig känna sig stressade och andelen lärare som lämnar yrket efter bara ett fåtal år är hög. Bristen på förberedelser är troligen en av orsakerna, menar Adrian Lundberg.
– Vi tappar många lärare som blir stressade när de kommer ut i yrket, vi måste kunna förbereda dem på ett bättre sätt.
Bild: M. Monk, Unsplash.
Rollspel och simulator
Hur kan man då träna sig på relationer i förväg? Det finns flera bra sätt, enligt Adrian Lundberg. Ett är att spela rollspel.
– Man kan bjuda in nyutexaminerade lärare till kurser i lärarutbildningen. Där kan man ha rollspel där någon till exempel spelar en vårdnadshavare som kommer in i skolan och vill ha information om något. Och någon annan spelar en lärare som möter vårdnadshavaren. Det blir då ett case som man kan träna på.
Att träna med simulator är en annan metod. Simulatorer är dock dyra och finns ännu bara vid ett fåtal lärarutbildningar.
– Via simulatorn kan man se en klass på en skärm. Någon trycker på en knapp och så säger en elev något olämpligt som en lärare måste svara på. Där kan man träna på att svara flera gånger och svara på ett bättre sätt. Detta hade varit intressant att utveckla, säger Adrian Lundberg.
Gå tillbaka till utbildningen
Ytterligare ett sätt att stärka nya lärares kompetens är att erbjuda dem ett slags fortsättning på utbildningen, menar Adrian Lundberg.
– När man är nyutexaminerad och har jobbat ett litet tag skulle man kunna gå kortare kurser eller utbildningsdagar, inom ramen för lärarutbildningen. Man kan se det som att man går tillbaka till utbildningen och hämtar ännu mer kunskap. Där skulle man till exempel kunna ha ett moment som bara handlar om kontakten med vårdnadshavare. Man skulle kunna få träna sig, men även få forskningsbaserad information om relationsskapande.
Se nya lärare som nybörjare
Forskarna föreslår i sin rapport att nyutexaminerade lärare tydligare bör ses som just nyutexaminerade, utan samma förväntningar som ställs på erfarna lärare. De nya lärarna föreslås också ha en nära kontakt med en mentor. Så fungerar det i exempelvis Tyskland och Schweiz.
– I Sverige går du utbildningen, avslutar studierna, får lärarlegitimation och sen är du lärare. Vi behöver se att nyutexaminerade befinner sig i en särskild fas och kunna anpassa efter deras förutsättningar, säger Adrian Lundberg.
Mer om forskningen
Rapporten om rektorers syn på nyblivna lärare bygger på resultat från ett tvåårigt forskningsprojekt från Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Syftet, skriver forskarna, ”är att bättre förstå det eventuella glappet mellan den kompetens som lärarutbildningen ger och de faktiska krav som läraryrket ställer”. I rapporten presenteras tre delstudier om hur rektorer i förskola, grundskola och gymnasieskola karakteriserar nyutexaminerade lärare.
Adrian Lundberg, lektor vid fakulteten för Lärande och samhälle vid Malmö universitet adrian.lundberg@mau.se
Fläckskogstrasten, en nordamerikansk släkting till den svenska koltrasten, är en av flera hundra arter som under de senaste decennierna krympt i storlek.
Teoretiskt sett är det enklare för ett mindre djur att hålla huvudet kallt, och därför har forskarna tolkat utvecklingen som ett resultat av stigande temperaturer.
Förhastade slutsatser
En sådan förändring ligger nämligen i linje med den biologiska regeln ”Bergmanns lag”, som säger att djur som lever på högre kallare breddgrader har en större kropp än djur i varmare områden. Den följer också ”Allens lag” som säger att djur i kalla klimat har kortare extremiteter än motsvarande arter som lever i varmare klimat.
Men i en ny studie kan ett forskarlag i Lund slå fast att dessa slutsatser är förhastade.
– Med hjälp av data från en högprofilerad studie har vi lyckats modellera hur stor krympeffekten är på fåglars förmåga att avge och producera värme. Slutsatsen är att det är osannolikt att djuren krymper för att bli bättre på att klara stigande temperaturer, säger Andreas Nord som är biologiforskare vid Lunds universitet.
Stigande temperaturer inte förklaringen
Även om de grundläggande teorierna stämmer att små djur är bättre rustade att hantera ett varmare klimat, visar forskarnas modell att effekten är så liten att den knappast har någon betydelse i praktiken.
– Vi hoppas att de nya resultaten blir en ögonöppnare för forskningsfältet. I ett bredare sammanhang visar vår studie att framtidens vetenskapliga utmaningar kräver en större sammanslutning av forskare med olika specialkompetenser, säger Andreas Nord.
Oklart varför djuren krymper
Enligt forskarna är det viktigt att undersöka hur djur och natur förändras över lång tid, till exempel som svar på att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart. Samtidigt är det tydligt att orsakerna till att djur krymper faktiskt inte är de mest uppenbara.
– För att politiker ska kunna fatta beslut som på ett effektivt sätt tillvaratar vilda djurs och lantbruksdjurs hälsa och välfärd i ett föränderligt klimat måste forskningen förklara inte bara hur djuren påverkas utan också varför. Nu fortsätter arbetet med att hitta alternativa förklaringar till varför djur krymper vilken är en av vår tids stora gåtor, säger Andreas Nord.
Forskarna bakom studien menar dock att det fortfarande är bättre för fåglar att vara lite större. Det ger fler konkurrensfördelar, till exempel när det kommer till val av partner och föda.
Andreas Nord, forskare i evolutionär ekologi vid biologiska institutionen, Lunds universitet, andreas.nord@biol.lu.se
Sveriges vattendrag är hem för mängder av djur, däribland lax, öring och den hotade flodpärlmusslan. I över hundra år användes bäckar och älvar för att transportera timmer från skogarna i inlandet till sågverken vid kusten. För att underlätta transporterna rätades vattendragen ut och stenblock sprängdes bort. Det här har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring.
Att återställa vattendragen har varit svårt eftersom kunskap saknas om hur de såg ut och fungerade innan flottningen kom. Men nu kan forskare vid Umeå universitet visa att glaciala processer under istiden och issmältningen för 10 000 år sedan styr hur dessa vattendrag ser ut och fungerar idag.
– Resultaten förändrar hur vi tänker kring restaurering av vattendrag i stora delar av Norden, eftersom vi nu måste tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger forskaren Lina Polvi Sjöberg vid Umeå universitet.
Skiljer sig från andra vattendrag
Forskarna har rest runt i norra Sverige i jakt på de sista naturliga så kallade blockiga vattendragen. Studien visar att de fungerar på ett helt annat sätt än de flesta andra vattendrag i världen.
De flesta vattendrag kan ändra bredd, djup, lutning och skrovlighet beroende på vattenflödet. Det sker i förutsägbara mönster som ligger till grund för förståelsen av hur vattendrag bör återställas. Men forskarna fann att Sveriges blockiga vattendrag inte följer dessa mönster. De är ganska oförändrade sedan slutet av istiden.
– Det svenska landskapet är annorlunda på grund av att det relativt nyligen påverkats av glaciärerna. Det innebär att det inte alltid går att hantera vattendrag här på samma sätt som i andra delar av världen, säger Lina Polvi Sjöberg och fortsätter:
– För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag.
Stenblocken påverkar flödet av vatten och sediment, vilket leder till mer varierade livsmiljöer. Bild: Richard Mason/Jens Andersson
Kräver detektivarbete
För att efterlikna arvet från istiden behövs förändringar, visar studien. Det innebär att sprida ut stora stenblock över vattendragen och ta bort det som stabiliserar strandkanterna för att vattendragen ska kunna breddas.
– Eftersom varje vattendrag är unikt måste vi göra ett detektivarbete för att lista ut hur var och en av dem såg ut innan mänsklig påverkan. Till exempel listade vi ut att genom att mäta blocken på land bredvid vattendragen kunde vi uppskatta antalet block som skulle ha funnits i vattendragen, säger forskaren Richard Mason som ledde fältarbetet för studien.
Direkt effekt på fiskbestånden
Att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd kommer att ha en direkt effekt på fiskbestånden. Det ger dem bättre livsmiljöer, födokällor och hjälper fiskarna att bättre anpassa sig till klimatförändringarna.
– På platser där vi kan återställa de naturliga processerna kan ofta vattendragen själva ta över förvaltningen åt oss och bli bättre på att sköta sig själva i en osäker framtid, säger Richard Mason.
Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, lina.polvi@umu.se
Richard Mason, postdoktor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, richard.mason@umu.se
I år har vintern varit snörik, men antalet dagar med snö har minskat dramatiskt de senaste decennierna.
Skogshare, dalripa och vessla är några arter som ändrar färg på päls och fjädrar efter säsong. De är bruna på sommaren och vita på vintern. Genom att smälta in i omgivningen minskar risken för upptäckt av rovdjur.
Färg styrs av ljusförändringar
Bytet av färg styrs av dygnets ljusförändringar som historiskt varit länkade till tidpunkten för när snön anländer och försvinner. Denna evolutionära anpassning till den lokala miljön tros ha utvecklats för att öka djurens chanser att överleva.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har velat ta reda på om täckningsfärgen faktiskt påverkar risken att upptäckas av rovdjur.
– Vi ville veta om antagandet stämmer. Skogsharen har minskat i antal och vi tror att det delvis beror på minskningen av snö, men experimentella studier som kvantifierar risken med att ha ”fel” färg saknades, säger forskaren Tim Hofmeester vid SLU.
Experiment med lockbeten av fuskpäls
Forskarna satte ut bruna och vita lockbeten av fuskpäls framför viltkameror för att se om, och hur snabbt, de upptäcktes av rovdjur. Experimentet utfördes i skogar och på åkrar utanför Umeå. De gjordes under våren när landskapet gick från snötäckt till snöfritt.
Resultaten visade att lockbeten med en färg som inte matchade omgivningen oftare upptäcktes av rovdjur. Det gällde både bruna lockbeten i snön och vita lockbeten utan snö.
– De arter som skiftar till vit vinterpäls eller fjäderskrud under vintern kan få problem i framtiden när antalet dagar med snö förutspås minska på grund av klimatförändringar, säger Tim Hofmeester.
Vad kan hända med dem då?
– Vissa arter, som vessla och skogshare, har redan underarter som inte byter till vit vinterpäls. Sannolikt har dessa ett lägre predationstryck under vintrar med lite snö och kan komma att utöka sitt utbredningsområde norrut. De underarter som byter till vit vinterpäls kommer möjligtvis att försvinna, säger Tim Hofmeester.
Studien har gjorts i samarbete med forskare från nederländska University of Groningen.
Tim Hofmeester, Forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, tim.hofmeester@slu.se
Gravida som valde att vaccinera sig mot covid-19 utsatte inte barnen för risker. Tvärtom minskade riskerna för allvarliga komplikationer, visar en stor studie där närmare 200 000 nyfödda barn i Sverige och Norge ingick.
Studien visar att dödligheten var hälften så hög hos barn med mammor som hade vaccinerat sig. Forskarna kan dock inte förklara vad den lägre risken för död beror på.
– Vi har gjort flera försök att förklara det här fyndet. En direkt vaccineffekt är osannolik. Detta eftersom det tidigare är visat att vaccinet inte passerar moderkakan och att det inte går att hitta vaccin i navelsträngsblod, säger Mikael Norman, professor i pediatrik och neonatologi vid Karolinska institutet.
Mindre risk för syrebrist och hjärnblödning
Förutom en lägre dödlighet hos barnen fann forskarna även en lägre risk för andra allvarliga komplikationer hos barn med vaccinerade mammor.
– Vi såg en lägre förekomst av hjärnblödning och syrebrist i hjärnan hos de nyfödda till vaccinerade, medan förekomsten av andra blödningar, blodproppar eller inflammation i olika organsystem inte skiljde sig mellan grupperna, säger Mikael Norman.
Studiens resultatet har stor betydelse för vården, myndigheter och kvinnor som blir gravida i framtiden, menar Mikael Norman.
Vaccinet är säkert
– Covid-19 finns fortfarande kvar i samhället och är sannolikt något vi får dras med under lång tid. Då är det väldigt viktigt för de cirka hundratusen kvinnor som varje år blir gravida i Sverige, och många fler i världen, att det finns en kunskapsbas som kan visa att vaccinering är säkert för barn. Vi hittade ingen ökad risk utan om något, en lägre risk, säger Mikael Norman.
I början av pandemin gavs de godkända vaccinen enbart till gravida i riskgrupper, men från maj 2021 i Sverige och från augusti 2021 i Norge rekommenderas allmän vaccinering även av gravida.
Så gjordes studien
Forskarna har använt nationella register i Norge och Sverige och inkluderat cirka 98 procent av alla nyfödda barn till kvinnor som blev gravida efter att vaccinen blev tillgängliga. Alla barn följdes upp under minst en månad eller så länge de vårdades på neonatalavdelning
Totalt omfattar studien 196 470 nyfödda där 48 procent av mammorna hade tagit en eller flera doser av mRNA-vaccin mot covid-19. Knappt 80 procent hade fått Pfizers vaccin och drygt 20 procent vaccinet från Moderna.
För att hitta förklaring till minskad dödlighet har forskarna justerat för bakgrundsfaktorer som kan vara ojämnt fördelade i de båda grupperna av kvinnor. De har dessutom gjort olika undergruppsanalyser av kvinnor och barn.
Mikael Norman, professor i pediatrik och neonatologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, mikael.norman@ki.se
Optiska kretsar är en teknik som använder ljus för att överföra och bearbeta information. Dessa kretsar skiljer sig från traditionella elektroniska kretsar som använder elektriska signaler.
Optiska kretsar kommer att bli avgörande, enligt forskare, för utvecklingen av framtida teknologier som ohackbara kommunikationsnätverk och ultrasnabba kvantdatorer.
Kretsarna blir svårare att kontrollera
Men i takt med att kretsarna blir större och mer komplexa blir de både svårare att kontrollera och tillverka, något som påverkar deras prestanda. Nu har ett internationellt forskarlag, där Lunds universitet ingår, hittat en möjlig lösning på problemet.
Kvantdatorer, så funkar de
En kvantdator använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt. Den gör att den kan lösa problem som dagens superdatorer inte klarar av. Den viktiga skillnaden ligger i datorns grundläggande byggstenar. I traditionella datorer är den minsta informationsbäraren en bit som kan anta värdet 0 eller 1. Kvantdatorer är i stället uppbyggda av kvantbitar som kan ha både värdet 0 och 1 samtidigt, tack vare en kvantegenskap som kallas superposition.
Källa: Lunds universitet
Vanliga internetfibrer
Det hela handlar om att konstruera optiska kretsar med hjälp av en process som förekommer spontant i naturen, nämligen att ljus sprids i optiska fibrer.
Forskargruppen använde i sin forskning kommersiella optiska fibrer som används över hela världen för att transportera internet till hem och företag. Dessa fibrer är tunnare än bredden på ett hårstrå och använder ljus för att överföra data. I studien kunde forskarna koda extremt mycket information i en enda ljuspartikel, vilket låser upp en massiv beräkningskraft.
– Genom att utnyttja det naturliga spridningsbeteendet hos ljus inuti en optisk fiber kunde vi programmera kretsar på mycket precisa sätt, säger fysikforskaren Armin Tavakoli.
– För att undvika att kvanttillståndet hos ljuspartiklarna som kommer ut i andra änden av en optisk fiber påverkas på ett komplicerat vis lyckades vi manipulera dem, tämja oordningen, och använda sammanflätningen av två ljuspartiklar som en resurs.
Många sätt att använda kvantdatorer
Läkemedelsutveckling, klimatprognoser och rymdforskning är bara några områden där kvantdatorer troligen kommer att spela en viktig roll de närmaste åren.
Andra områden är maskininlärning och artificiell intelligens – fält där optiska kretsar används för att snabbt bearbeta enorma mängder data. Att kunna manipulera ljuspartiklar och behålla kontrollen när kretsarna blir större kommer att bli en viktig pusselbit för utvecklingen av framtidens fullskaliga kvantdatorer, enligt forskarna.
Ett internationellt forskarlag har undersökt dna från skelettdelar och tänder från forntida människor. På så sätt har de kunnat dra nya slutsatser om migrationens effekter på förhistoriska befolkningsgrupper.
Studien visar att två nästan totala förändringar skett i befolkningen i Danmark under de senaste 7 300 åren.
Jägar- och samlarbefolkningen utrotades
Det första befolkningsbytet skedde för 5 900 år sedan då en bondebefolkning – av olika härkomst och utseende – fördrev de samlare, jägare och fiskare som tidigare befolkat Skandinavien. Inom loppet av bara några generationer utrotades nästan hela jägar- och samlarbefolkningen.
– Det har tidigare framställts som om denna övergång varit fredlig, bland annat i tv-serien Historien om Danmark och motsvarande serie i Sverige. Men vår studie tyder på det motsatta. Förutom ond bråd död är det troligt att nya patogener* från boskap tog kål på många samlare, säger geologiforskaren Anne Birgitte Nielsen vid Lunds universitet.
*Patogener är skadliga smittoämnen, till exempel bakterier eller andra mikroorganismer.
Herdefolk tågade in
Ungefär tusen år senare skedde ytterligare en befolkningsförändring. Då tog sig människor med genetiska rötter i Yamnaya, ett herdefolk med rötter i södra Ryssland, till Skandinavien och utrotade den tidigare bondebefolkningen. Återigen kan det ha hänt genom både våld och nya patogener, menar forskarna.
De storvuxna människorna var halvnomader och levde på stäpperna, tämjde djur, höll tamboskap och flyttade sig med häst och vagn över stora områden. De människor som slog sig ned i Skandinavien var en blandning mellan Yamnaya och östeuropeiska bondestenåldersmänniskor – en genetisk profil som än idag dominerar i Danmark. Den första bondebefolkningens dna-profil är i stort sett raderad.
Även denna gång skedde befolkningsförändringen snabbt, konstaterar forskarna.
– Vi har inte ett lika stort dna-material från Sverige, men det som finns pekar på ett liknande händelseförlopp. Många svenskar härstammar med andra ord också i stor utsträckning från dessa halvnomader, säger Anne Birgitte Nielsen.
Ökar kunskapen om migration och sjukdomar
Resultaten omkullkastar inte bara tidigare teorier om amorösa och fredliga möten mellan folkgrupper. Studien ger också en fördjupad förståelse för de historiska migrationsströmmarna.
– Våra resultat bidrar till en djupare kunskap om vårt arv. Men också förståelse för utvecklingen av vissa sjukdomar. Något som på längre sikt kan bli nyttig i exempelvis medicinsk forskning, säger Anne Birgitte Nielsen.
Förutom Lunds universitet har ett 40-tal lärosäten och organisationer från Europa, USA och Australien medverkat i studien.
Anne Birgitte Nielsen, universitetslektor i kvartärgeologi vid geologiska institutionen, Lunds universitet, anne_birgitte.nielsen@geol.lu.se
Från mitten av mars till mitten av juni 2020 fick svenska gymnasieelever distansundervisning, framför allt de på teoretiska programmen.
Skillnad i hur många som sökte vård
Under samma period minskade dessa gymnasieelevers vård för psykiatriska tillstånd med drygt fyra procent – jämfört med högstadieelever som fortsatte gå till skolan som vanligt.
Skillnaden kvarstod i minst 21 månader efter att skolorna hade öppnat igen.
Det visar en studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Allt pekar på att det handlar om en faktisk minskning av psykisk ohälsa, enligt forskarna, som framför allt har tittat på vård för ångest och depression.
Minskad stress kan vara förklaring
Studien kan inte förklara varför distansundervisning kan kopplas till en minskning av vård för psykiska besvär. Dock finns, enligt forskarna, flera möjliga förklaringar: Minskad stress, mer flexibla scheman, minskad social press och möjligen minskade upplevda krav på akademisk prestation.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma. Det kan vara ungdomar som upplever mycket stress i skolan, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Farhågor om psykisk ohälsa
I början av pandemin rapporterades i medier om exempelvis enkäter som pekade på att skolstängningar kunde ha negativ effekt på barns och ungdomars psykiska hälsa.
– Det var väldigt mycket sådana farhågor från början, säger Helena Svaleryd.
– Men det beror ju också på vilka åldrar man tittar på. I en del andra länder finns studier som pekar på försämrat upplevt mående vid skolstängningar, men då har det framför allt handlat om yngre barn.
Det finns också studier som visar på motsatsen. En ännu opublicerad studie från USA, till exempel, visar att självmorden sjönk när skolor stängde.
Det finns forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa under pandemin, men mycket lite forskning om hur skolstängningar kan ha påverkat psykisk hälsa, tillägger Helena Svaleryd.
Ingen propp som släppte
Den stora frågan i den aktuella studien var huruvida gymnasieungdomarnas minskade vård under distansundervisningstiden kunde bero på att vården då var mer otillgänglig. Och om det därmed skulle uppstå något slags ”ketchupeffekt” senare, med fler ungdomar än vanligt som behövde hjälp.
– Men vi såg inget sådant uppdämt behov i vår studie. Vi såg inte att det blev fler vårdbesök efter att skolorna öppnade igen, säger Helena Svaleryd.
I och för sig gjorde distansundervisningen att elevhälsan blev mer svårtillgänglig för många. Men forskarna såg samtidigt en betydande minskning av akuta vårdkontakter under tiden med distansundervisning.
– Detta tyder på att det inte är försämrad tillgänglighet som ligger bakom minskningen. Om ungdomar inte fick kontakt med vården via normala kanaler, som skolhälsan, så borde vi kunna se att de sökt akut eller oplanerat i högre utsträckning. Istället ser vi alltså motsatsen, säger Helena Svaleryd.
En annan alternativ förklaring till de minskade vårdkontakterna skulle kunna vara att de nationella proven ställdes in. Men de nationella proven ställdes in även på högstadiet och där syntes ingen minskad vård för psykisk ohälsa.
Distansundervisning fortsatte delvis
Nedgången i vårdbesök under distansundervisningen kan alltså ha berott på att en del ungdomar mådde bättre hemma än i skolmiljön. Trots det syntes ingen uppgång i vårdbesök igen när skolorna åter började fungera ”som vanligt” och elever inte kunde plugga hemma på samma sätt längre. Hur hänger det ihop? Ja, det är inte helt lätt att veta, eller mäta, säger Helena Svalerud.
– Men man skulle kunna tänka sig att trenden höll i sig eftersom många skolor delvis fortsatte med distansundervisning. En del hade distansundervisning någon eller några dagar i veckan under ganska lång tid. Det kan ha varit gynnsamt för en del elever.
Sverige sticker ut
Sverige sticker ut bland grannländerna vad gäller graden av vård och medicinering på grund av psykiatriska tillstånd. Tydliga svar på vad skillnaden beror på saknas än så länge.
– Den här studien visar att en bidragande faktor kan vara skolmiljön. Mer allmänt framstår det som motiverat med forskning om hur skolmiljön påverkar mental hälsa, säger Helena Svaleryd.
Helena Svaleryd, professor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet helena.svaleryd@nek.uu.se
Varje år görs cirka 5 000 fetmaoperationer i Sverige. De vanligaste operationsmetoderna är gastric bypass, som innebär att en stor del av magsäcken och en del av tunntarmen kopplas om, och gastric sleeve då en stor del av magsäcken opereras bort.
I en studie, där över 1700 vuxna patienter deltog, har forskare velat jämföra kortsiktiga risker vid de olika metoderna.
Relativt få komplikationer
Resultaten visar inga signifikanta skillnader mellan metoderna. Operationstiden var längre vid gastric bypass, men oavsett metod vårdades patienterna ett dygn på sjukhuset efter ingreppet.
Uppföljningarna gav också likvärdiga resultat. 30 dagar efter operationen hade båda grupperna relativt få komplikationer i form av exempelvis blödningar, läckage, blodproppar och infektioner. Inga dödsfall förekom under uppföljningstiden på totalt 90 dagar.
– För båda operationsmetoderna är komplikationsrisken mycket låg, framför allt ur ett internationellt perspektiv, och det finns ingen statistisk signifikant eller kliniskt relevant skillnad mellan grupperna, säger Suzanne Hedberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Många berörda och många åsikter
Många personer är opererade, eller väntar på en operation, och det finns en hel del diskussioner och åsikter om de olika metoderna, enligt Suzanne Hedberg.
– Det studien visar är att patienter och läkare nu kan välja operationsmetod utan att ta hänsyn till kortsiktiga operationsrisker, konstaterar hon.
Mer om studien
1 735 vuxna patienter som skulle göra en operation under åren 2015–2022 deltog i studien. De lottades till antingen gastric bypass eller gastric sleeve. Operationerna gjordes på universitets- och andra sjukhus, offentliga och privata, varav 20 i Sverige och tre i Norge. Studien är den största i sitt slag.
Suzanne Hedberg, disputerad i kirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, suzanne.hedberg@vgregion.se
Sverige och USA har historiskt sett starka kulturella band, inte minst på grund av de många svenskar som emigrerade under 1800-talets andra hälft.
Under 1900-talet var bilden av Sverige, i USA, stundtals positiv och stundtals negativ. Det säger Carl Marklund, docent i nordiska studier och författare till en rapport som går igenom befintlig forskning på området. Ur vissa perspektiv fanns en idealiserad bild. Rollen som lyckat exempel vad gäller sådant som välfärd och arbetsmarknad var tacksam för Sverige, säger Carl Marklund.
– Det har funnits en fascination kring den svenska modellen, hur kapitalet och arbetarrörelsen kunnat samarbeta.
90-talskrisen innebär förändring
När Sverige i slutet av 1990-talet genomgick reformer som förändrade välfärdssystemet påverkade det också bilden av landet.
– Man kan så klart diskutera vad som faktiskt gjordes, men oavsett så påverkade det bilden av Sverige, säger Carl Marklund.
Sverigebilden har sedan dess förändrats ytterligare.
– När Sverige nu lämnat neutralitetspolitiken och ansökt om medlemskap i NATO och välfärdssystemet inte är så starkt som det varit påverkas bilden, säger Carl Marklund.
– De största skillnaderna från tidigare är idag diskussionerna om kriminalitet och problem kring integration eller mångkultur. Sverige ses fortfarande på sina håll som ett föregångsland, men allt fler utländska bedömare tycks instämma i den ganska självkritiska samhällssynen som råder här hemma sedan några år.
Kampanjer och trollfabriker kan påverka
Bilden av Sverige påverkas av hur Sverige agerar men också av kampanjer från exempelvis ryska trollfabriker och islamistiska grupper och andra enskilda händelser, enligt Carl Marklund.
– Över tid har det ofta handlat om att olika värderingar påverkat synen på Sverige, i undantagsfall har det rört sig om enskilda händelse. Då har det varit till exempel på senare tid kampanjer runt omhändertaganden enligt LVU och på 1980-talet runt termen ”barngulag” som myntades i samband med rapportering som socialtjänstens omhändertagande av barn.
– Men såväl då som nu överväger den i grunden positiva bilden. När ett land målas ut som utopi blir det också attraktivt att hitta det som går emot bilden, man vill slakta den heliga dalahästen.
Carl Marklund, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola carl.marklund@sh.se
Ökningen av den globala genomsnittliga temperaturen vid jordens yta är ett av de viktigaste kännetecknen för klimatförändringar som orsakats av människan. Men temperaturökningen är inte jämn över dygnet.
Temperaturen under natten har ökat snabbare än dagstemperaturen under den senare hälften av 1900-talet. Detta uppvärmningsmönster – med variationer mellan dag och natt – kallas ”asymmetrisk uppvärmning”. Den orsakas av en blandning av mänskliga aktiviteter och naturligt förekommande fenomen.
Omvänd trend under tre decennier
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt fenomenet med asymmetrisk uppvärmning på nytt. De såg då att mönstret har förändrats.
Mellan 1961 och 2020 skedde en acceleration av den globala uppvärmningen under dagtid, medan uppvärmningstakten nattetid var relativt jämn.
Den här omvända trenden i asymmetrisk uppvärmning har lett till en ökande temperaturskillnad mellan dag och natt.
– Till vår förvåning hade inte bara den trenden upphört, utan analyserna som vi har genomfört på toppmoderna observationsbaserade dataset indikerar att det ursprungliga uppvärmningsmönstret gjort en helomvändning under de senaste tre decennierna, säger Ziqian Zhong som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Molntäcke har förändrats
En trolig förklaring till förändringen är ett fenomen som kallas global upplysning, eller global brightening på engelska. Det har observerats sedan slutet av 1980-talet.
– Det är ett resultat av ett minskat molntäcke, som gör att mer solljus når jordytan, vilket i sin tur leder till högre dagstemperaturer och därmed större skillnad mellan dags- och nattemperaturer under de senaste decennierna, säger Ziqian Zhong.
Komplext samspel
Det råder för närvarande stor osäkerhet om orsakerna bakom förändringarna i molntäcket. Det globala upplysningsfenomenet kan bero på ett komplext samspel mellan molnfria och molniga atmosfärer, men också av små partiklar i atmosfären, så kallade aerosoler.
Dessa aerosoler kan komma från naturliga processer som stänk från havsvatten och skogsbränder. De kan också komma från mänskliga aktiviteter som förbränning av fossila bränslen.
Forskarna för också fram en annan möjlig orsak till den omvända asymmetriska uppvärmningen. Ökningen av regional torka och värmeböljor tyder på en möjlig försvagning av den kyleffekt som normalt sker då vatten dunstar från jordytan. Detta skulle också kunna leda till en snabbare ökning av dagstemperaturerna, menar forskarna.
Kan påverka allt liv på jorden
Den större temperaturskillnaden mellan dag och natt skulle kunna påverka skördar, tillväxt hos träd och växter, djurens välbefinnande och människors hälsa.
– Detta visar på behovet av anpassade strategier inom olika områden som påverkas av temperaturvariationer mellan dag och natt, som jordbruk, folkhälsa och skogsförvaltning, för att ta itu med de utmaningar som denna klimatförändring innebär, säger Ziqian Zhong.
Mer om förändrade temperaturer natt och dag
Forskarna bakom studien fann att majoriteten av landområdena, 81 procent av den totala ytan, uppvisade en större uppvärmning nattetid från 1961 till 1990.
Under den efterföljande perioden från 1991 till 2020 skedde dock en förändring, där 70 procent av de observerade landområdena i stället uppvisade en större uppvärmning under dagtid.
Ziqian Zhong, forskare vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, ziqian.zhong@chalmers.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
