Superluminösa supernovor är universums mest ljusstarka explosioner. Trots att supernovan SN 2006gy är en av de mest välstuderade har forskare hittills varit osäkra på hur den uppstod. Nu har forskare från Stockholms universitet tillsammans med japanska kollegor upptäckt höga halter av järn via spektrallinjer som aldrig tidigare observerats vare sig i supernovor eller i andra astrofysikaliska objekt. Det har lett fram till en ny förklaring till hur supernovan uppstod.
Superluminösa supernovor
Bild: Fox, Ori D. et al. Mon.Not.Roy.Astron.Soc. 454 (2015) no.4
Superluminösa supernovor är universums mest ljusstarka explosioner. Under några månader utstrålar de lika mycket energi som solen gör under hela sin livstid och når en maximal ljusstyrka på samma nivå som en hel galax. Varifrån denna energi kommer och vilken typ av stjärnsystem som exploderat är än så länge oklart och omdebatterat.
– Ingen hade testat att jämföra spektra från neutralt järn, alltså järn med alla elektroner i behåll, med de oidentifierade emissionslinjerna i SN2006gy, eftersom järn normalt sett är joniserat till högre grad. Vi gjorde det och såg med spänning hur linje efter linje radade upp sig precis som i det observerade spektrumet, säger Anders Jerkstrand, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.
– Än mer spännande blev det då det snabbt visade sig att det måste röra sig om mycket stora mängder järn – minst en tredjedel av solens massa – vilket direkt uteslöt en del gamla modellscenarion och i stället öppnade dörren för ett nytt.
Dubbelstjärna som exploderade
Föregångaren till supernovan SN 2006gy var, enligt den nya modellen, en dubbelstjärna bestående av en vit dvärg i samma storlek som jorden och en väterik massiv stjärna lika stor som vårt solsystem i nära omlopp kring varandra.
När den väterika stjärnan expanderade sin mantel, något som sker sent i livet hos denna typ av stjärna när nytt bränsle antänds, fångades den vita dvärgstjärnan innanför manteln och virvlade ner mot centrum av den större stjärnan. När den nådde kärnan exploderade den instabila vita dvärgen och en så kallad Typ Ia supernova uppstod. Denna supernova kolliderade sedan i sin tur med manteln, som slungats iväg under invirvlingen, och i denna gigantiska kollision uppstod alltså SN 2006gy.
– Att en Typ Ia supernova verkar ligga bakom SN 2006gy vänder upp och ner på vad de flesta forskare utgått från, säger Anders Jerkstrand.
– Insikten att en vit dvärg kan befinna sig i nära omlopp med en massiv väterik stjärna, och explodera snabbt vid invirvling, ger viktig ny information för teorin kring evolutionen av dubbelstjärnor samt de förhållanden som krävs för att en vit dvärg ska explodera.
Dessutom innebär forskarnas upptäckt av den nya spektraldiagnostiska metoden med järn nya möjligheter att göra astrofysikaliska undersökningar i andra sammanhang.
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum från en ljuskälla. Linjerna uppkommer genom att varje ämne i ljuskällan avger ljus med vissa specifika våglängder, på så sätt är det möjligt att se vilka ämnen som ingår i ljuskällan. Emissionslinjer förekommer exempelvis i ljus från vissa typer av astronomiska objekt.
Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används redan i dag för behandling av en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. Antikroppar är en del av immunförsvaret, med uppgift att identifiera främmande föremål, som exempelvis bakterier eller parasiter i kroppen. Genom att binda till en specifik målstruktur på en cell kan antikroppen antingen förmå cellen att begå självmord eller aktivera andra delar av immunförsvaret till att oskadliggöra den infekterade cellen.
På ytan av alla celler finns hundratals olika receptorer, proteiner. Vilka receptorerna är varierar och alla som skiljer sig åt mellan sjuka och friska celler kan potentiellt användas för behandling med antikroppsbaserade läkemedel. Det är svårt att på förhand veta vilka receptorer – eller målstrukturer – som passar för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Det gör att det i dag utvecklas många antikroppar parallellt som på olika sätt använder de fåtal målstrukturer som man vet är lämpliga för antikroppsbehandling.
– Det är ett problem eftersom få nya typer av antikroppsläkemedel upptäcks, säger Anne Ljungars, Lunds tekniska högskola, som i en avhandling visar att en ny teknik skapar stora möjligheter att hitta många fler antikroppar än tidigare.
Ett sätt att hitta antikroppar för läkemedel är att använda så kallad fagdisplay där man letar i ett jättelikt bibliotek, ofta med mer än tio miljarder olika antikroppar. Att då hitta den enskilda antikropp som fungerar bäst kräver mycket arbete.
Letar antikropp och mål samtidigt
Traditionellt arbetar man efter en hypotes där man först hittar en receptor som man tror är lämplig för antikroppsläkemedel. Därefter letar man efter antikroppar som binder till den receptorn. Men genom att kombinera nya tekniker med att samtidigt leta efter både antikroppar och de receptorer de fäster på kan man hitta många fler antikroppar än tidigare.
Fagdisplay
En fag är ett virus som kan infektera bakterier. I fagdisplay av antikroppar använder man fager som en slags ”behållare” för olika antikroppsgener (alltså beskrivningen av hur man tillverkar antikroppen). Själva antikroppen sitter fast på utsidan av ”behållaren” och på så sätt skapas en länk mellan antikroppens funktion och dess utseende. När man letar efter antikroppar som binder till målstrukturer, alltså någon av de hundratals receptorer som finns på cellytan, så använder man målstrukturerna som bete. När man sedan fiskar upp betet så följer de antikroppar som bundit till receptorn med. Genom selektion i flera steg väljs senare de mest intressanta antikropparna ut och då vet man både hur antikroppen ser ut och får via behållaren information om antikroppen så att man kan tillverka fler sådana antikroppar.
– Det vi gör är att vi hittar antikroppar mot massor av olika receptorer på cellen och tittar på dessa antikroppars funktion direkt. Strategin är att förutsättningslöst testa antikroppens funktion, till exempel om den kan döda en tumörcell. När man har identifierat vilka antikroppar som fungerar bestämmer man sedan genom olika försök vilken receptor som dessa binder till. På så sätt har vi hittat antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars, som samarbetat med BioInvent International AB.
Hon letar alltså efter antikroppar och målstrukturer samtidigt i stället för att först hitta en målstruktur och därefter leta efter en passande antikropp. Det är denna strategi kombinerad med modern teknik som gör att man kan hitta många fler antikroppar än tidigare.
Viktigt för utvecklingen av nya antikroppsläkemedel
– Metoden kommer att vara viktig för utvecklingen av framtida antikroppsläkemedel, vilka kan användas för behandling av många olika sjukdomar, säger Anne Ljungars.
Ett resultat är att hon hittade antikroppar mot en ny målstruktur som är bättre på att döda tumörceller för en viss typ av leukemi än den typ av antikropp som används idag. En antikropp mot denna nya målstruktur håller nu på att utvecklas till ett nytt läkemedel och testas just nu på människor.
Tekniken i grunden bygger på fagdisplay av antikroppar, en metod som utvecklats av nobelpristagaren Sir Gregory Winter. Detta kompletterat med nya tekniker har lett fram till den nya metoden. Och nu kommer han till Lund för att vara opponent vid disputationen.
– Det känns väldigt roligt, även om det också är lite nervöst. Men man kan inte tänka sig någon bättre. Dels utvecklade han fagdisplay-tekniken så att den kan användas för att hitta antikroppar, dels är han en framgångsrik entreprenör som har startat flera bolag som utvecklat antikroppar till läkemedel, säger Anne Ljungars.
Anne Ljungars, industridoktorand vid Institutionen för Immunteknologi vid LTH, Lunds universitet, anne.ljungars@immun.lth.se
– För att kyla ner klimatet lokalt försöker man till exempel i Singapore motverka hettan i storstaden genom att odla växter på taken, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi och medlem i FN:s klimatpanel IPCC.
Industrier och transportmedel står för den största klmatpåverkan, men även markanvändning har betydelse för koldioxidhalten i atmosfären och klimatet. Maskiner och lampor påverkar klimatet genom att den energi de konsumerar försvinner ut i atmosfären, även om dess inverkan på jordens temperaturökning är mycket mindre än utsläppen av växthusgaser.
Maskiner och apparater påverkar
– Det kan gälla uppvärmning eller nedkylning av hus, energi från tvättmaskiner, dammsugare, diskmaskiner, lampor och andra apparater. Detta direkta energiutsläpp har det hittills inte funnits någon siffra på globalt och det har inte heller funnits någon detaljrik kartläggning, säger Deliang Chen.
Med hjälp av en ny metod har han och hans forskarkollegor analyserat befintlig data. Nattbelysning har kartlagts via satelliter, forskarna har studerat befolkningstäthet och analyserat siffror på energiförbrukning.
– Vi har då kunnat se hur energikonsumtionen har ökat och kunnat beräkna hur den troligen kommer att öka i framtiden.
Tio procent av den globala värmeökningen
Genom att analysera dessa stora mängder data har forskarna funnit att maskiner och apparater globalt konsumerar runt tre gånger så mycket energi som för femtio år sedan.
– Det motsvarar drygt tio procent av den globala värmeökningen av växthusgaser under samma period. Men lokalt kan den energikonsumtion som maskiner och lampor står för vara mycket högre och ge upphov till stora lokala temperaturhöjningar, ändrade regnmängder och vindar.
Studien visar att det finns särskilt utsatta områden, så kallade ”hot spots”, storstadsområden där energikonsumtionen är väldigt hög. Resultaten av studien öppnar nya möjligheter för att studera påverkan av direkt energianvändning lokalt på jordens klimat.
– Samtidigt visar studien betydelsen och behovet av att vi alla bidrar till att den direkta energi som släpps ut från apparater minskar.
Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Ett av de mer udda språkdragen i det svenska språket är att vi kan utelämna verbet har och hade i bisatser. I huvudsatser måste hjälpverbet finnas med, som i ”hon har skrivit en bok”. I bisatser däremot kan det utelämnas, som i ”hon berättade att hon skrivit en bok” utan att betydelsen påverkas.
Vad som ligger bakom svenskans hjälpverbsutelämning har diskuterats flitigt i den tidigare forskningen. Teorierna kan delas in i två huvudfåror: dels har man åberopat den tyska språkkontakten, dels har olika inhemska faktorer föreslagits.
Omfattande språkkontakt med tyska
Utelämning av har och hade spreds i svenskan i slutet av 1600-talet och i Linnéa Bäckströms avhandling förklaras att den utvecklingen orsakades av den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska.
– Mina resultat pekar mot att det är den svensk-tyska språkkontakten som orsakat uppkomsten. I högtyskan var det vid tiden mycket vanligt att utelämna de temporala hjälpverben haben och sein i formella, skriftspråkliga genrer, säger Linnéa Bäckström.
Hon redogör för den språkkontaktbetingade förändringen med hjälp av en lingvistisk förklaringsmodell, vilket har saknats i den tidigare forskningen. Med modellen kan man följa den svenska utvecklingen, i relation till högtyskans språkbruk.
Utveckling av svensk supinumform
Förutom utelämning av har och hade i svenskan kan också formen ha utelämnas i flera konstruktioner. Det vanligaste sättet är att utelämna ha efter andra hjälpverb, som i hon skulle skrivit boken eller hon borde skrivit boken.
– Man har länge antagit att denna variant förekommit ända sedan fornsvensk tid. Men jag visar att detta uttryckssätt snarare utvecklades först vid sekelskiftet 1600/1700, i analogi med den just uppkomna utelämningen av formerna har och hade. Att utelämningen av formen ha inte alls varit vanlig så lång tid som man tidigare trott var det mest oväntade resultatet, säger Linnéa Bäckström.
I avhandlingen föreslås också att det nya hjälpverbslösa konstruktionssättet bidrog till utvecklingen av svenskans supinumform, till exempel ”skrivit”, som skiljer sig från perfekt particip, till exempel ”skriven/skrivet”.
Tre grammatiska förändringar
Sammantaget presenteras en grammatisk förändring i svenskan som består av tre skeden: Först sprids utelämning av har och hade under sent 1600-tal, efter högtyska förebilder. Därefter blir det vanligt att också utelämna formen ha, och avslutningsvis uppstår supinumformen som avviker grammatiskt från perfekt particip.
För föräldrarna kan separationen innebära bland annat skuld och tomhet över att inte kunna vara nära sina nyfödda. För barnen är förlusten av föräldrarnas närhet en av de största stressfaktorerna tidigt i livet. Men barnets stress kan minskas genom att vårdas hud-mot-hud på förälderns bröst, istället för i kuvös.
– Att föräldrar har hudkontakt med barnet har visat sig ge positiva effekter för barnets utveckling, men hur samspelet mellan mor och barn påverkas, finns det inga entydiga resultat på. Därför ville vi undersöka det, säger Charlotte Sahlén Helmer, doktorand vid Linköpings universitet.
Olika mycket hudkontakt
I studien undersökte forskarna samspelet mellan mödrar och barn som fötts för tidigt, i vecka 32–36. Studien utfördes på två svenska sjukhus, där föräldrar har möjlighet att vara på sjukhuset hos barnet dygnet runt. 31 familjer deltog och de delades in i två olika grupper. I den ena gruppen skulle mamman ge barnet kontinuerlig hudnära vård, från förlossning till hemgång. I den andra gruppen kunde modern ge barnet så mycket eller lite hudnära vård som hon ville, eller kunde.
Efter fyra månader följde forskarna upp hur mödrarna samspelade med de för tidigt födda barnen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i samspel mellan mödrar och barn som vårdats hud-mot-hud kontinuerligt, jämfört med den grupp mödrar som tillämpat hudnära vård så mycket eller lite de önskade. Vad gäller moderns anknytning till barnen kunde forskarna inte se att hud-mot hud gav några effekter vad gäller exempelvis mödrarnas acceptans eller känslighet gentemot barnen. Det fanns heller inget samband mellan antal timmar av hudnära vård och kvaliteten på samspelet.
Fungerande samspel trots separation
– En del menar att hudnära vård automatiskt ger god anknytning mellan mor och barn. Vår studie visar att det kanske inte är så. Det kan vara en lättnad för de föräldrar som inte kan ha sitt barn hudnära dygnet runt, att veta att man kan få ett fungerande samspel i alla fall. Men, de här resultaten måste följas upp med vidare studier, säger Charlotte Sahlén Helmer.
Studien är en del av ett större projekt som undersöker effekter av hudnära vård för prematura barn.
De sjukhus som deltagit i studien är Linköpings universitetssjukhus samt Sachsska barn- och ungdomssjukhuset som tillhör Södersjukhuset i Stockholm.
Kontakt:
Charlotte Sahlén Helmer, doktorand, charlotte.sahlen.helmer@liu.se , tel: 010-1031115
– Utlandsfödda är generellt mycket tacksamma för hiv-vården på infektionsklinikerna, men de har svårare med kontakterna i övriga vården, konstaterar Manijeh Mehdiyar, disputerad inom global hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hennes avhandling bygger bland annat på kvalitativa intervjuer, individuellt med utlandsfödda med hiv och i grupp med vårdpersonal på infektionskliniker. Övergripande syfte var att fördjupa kunskaperna om hur hiv-positiva med invandrarbakgrund upplever livet i Sverige, och sina vårdkontakter.
– En viktig slutsats är att det saknas nätverk och patientorganisationer för gruppen hiv-smittade med utländsk bakgrund, det framgår av intervjuerna med både patienter och vårdpersonal, säger Manijeh Mehdiyar.
I en av delstudierna görs även jämförelser mellan utlandsfödda med hiv (540 personer) och svenskfödda med hiv (299). Gruppen på totalt 839 individer utgjorde samtliga kända hiv-fall i Västra Götaland under en given period 2018.
Större andel hiv-smittade kvinnor
Studien baserades på data från nationella kvalitetsregistret InfCare HIV, inklusive svar på frågor om upplevd fysisk och psykisk hälsa, biverkningar med mera, som bearbetats och analyserats.
De utlandsfödda hiv-patienterna i materialet var yngre (medianålder 32 år mot 37 för svenskfödda), andelen kvinnor högre (54 procent mot 18) och heterosexuell smittväg vanligare (67 procent mot 44 bland svenskfödda).
Sen diagnos var också vanligare hos de utlandsfödda jämfört med svenskfödda. Vidare hade den genomsnittliga migranten med hiv sämre immunförsvar, lägre dosefterlevnad (85 procent mot 94 hos svenskfödda) och oftare biverkningar (24 procent mot 15).
Att utlandsfödda mer sällan fick dyrare läkemedel, med färre biverkningar, kan enligt Manijeh Mehdiyar förklaras med att gruppen även omfattade personer utan uppehållstillstånd, som inte fick stanna i Sverige någon längre tid. Hiv-behandlingar inleds ofta med mer basala läkemedel.
Överdriven spritning
Relativt många utlandsfödda med hiv var mycket nöjda med sin fysiska hälsa (34 procent mot 22 för svenskfödda), samtidigt som andelen missnöjda eller mycket missnöjda också var högre (11 procent mot 7). Inom psykisk hälsa fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
I de kvalitativa delarna av sin forskning ser Manijeh Mehdiyar tydliga mönster av ensamhet och utsatthet hos utlandsfödda med hiv, även när de är bland egna landsmän, där stigmat kring hiv kan vara mycket starkt.
Det handlar också om hur osäkerhet hos vårdpersonal utanför hiv-vården kan yttra sig; En vårdanställd vars blick slocknar när han eller hon får vetskap om patientens hiv, eller en till synes överdriven spritning av ytor och utrustning när en person med hiv lämnar ett undersökningsrum.
– Det här är inte rimligt med tanke på de kunskaper vi har i dag, och det ger en känsla av att inte bli väl behandlad. Forskningen visar att det behövs mer stöd, bättre kommunikation och riktade insatser, i synnerhet för gruppen utlandsfödda med hiv, säger Manijeh Mehdiyar.
Margaretha Häggström, doktorand inom pedagogiskt arbete har bland annat studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de haft undervisning i ett närliggande skogsområde och där estetiska processer haft en avgörande roll.
Resultaten visar att när eleverna gavs utrymme till ett lekfullt utforskande i skogen, i kombination med faktasökande, väcktes inte bara deras intresse för växter utan också deras vilja att engagera sig för miljön och biologisk mångfald.
– Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att ”rädda djuren, naturen och jorden”. Och detta var två år innan Greta Thunberg inledde sin skolstrejk som inspirerat skolungdomar över hela världen, säger Margaretha Häggström.
Viktigt med undervisning i naturmiljö
Forskningen i skolklasserna utformades tillsammans med lärarna. Upplägget var att eleverna skulle vistas i ett närliggande skogsområde vid upprepade tillfällen, att de skulle ges mycket tid att utforska skogen och att lärarna skulle ge dem flera olika uppgifter med syfte att öka intresset för träd och växter.
Elevernas förståelse för miljön förändrades i takt med att de utvecklade relationer till träden och växterna. Istället för att betrakta träden och växterna som döda ting kom de att betrakta dem som levande organismer som människan behöver bry sig om.
– En slutsats jag drar av avhandlingen är vikten att låta lärare genomföra en form av miljöundervisning som förvisso är tids- och resurskrävande, men som i förlängningen innebär att elevers förståelse för naturmiljöer och människans påverkan på miljön fördjupas, säger Margaretha Häggström.
Blinda för plantorna
Avhandlingen är en del av forskningsprojektet Bortom ”Plant Blindness”: Att se växternas betydelse för en hållbar värld vars syfte är att undersöka hur möten med växter och natur kan öka kunskapen om växter och växters betydelse för liv på jorden. Med begreppet ”Plant Blindness”, eller växtblindhet, avses människans bristande förmåga att se och lägga märke till växter i den omgivande miljön, vilket leder till okunskap om växters funktioner och att deras egenskaper inte värdesätts.
Forskarna har ur ett rättviseperspektiv undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat Bosättningslagen. De har även följt den mediala debatten och intervjuat nyanlända om deras boendesituation – alltihop sammanfattat i rapporten Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv (pdf), som presenteras i dag.
Rättvis fördelning för kommunerna
– Våra viktigaste iakttagelser är att lagen har öppnat för mycket skilda tillämpningar med en osäkerhet kring rättspraxis, och att nyanlända lever i stor oro över sin boendesituation och vart de skall ta vägen i ett land med bostadsbrist i flertalet kommuner, säger Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori vid Chalmers.
Bosättningslagen infördes i mars 2016 i syfte att skapa en mer rättvis fördelning av nyanlända, och med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället. Ett av målen med lagen var en tydlig omfördelning av anvisningar från glesbygdskommuner till tillväxtkommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Många nyanlända har därför anvisats boende i kommuner där bostadsbristen är som störst.
– Vi kan konstatera att en ”rättvis fördelning av nyanlända” framförallt har handlat om rättvisa mellan kommuner, och i mindre grad om rättvisa för den nyanlände, säger Kristina Grange.
Mycket skilda tillämpningar
Konsekvensen är mycket skilda tillämpningar där några av Sveriges kommuner har erbjudit uppställda husvagnar på grusplaner, medan andra har haft högt ställda ambitioner att fördela bostäder i stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända.
Efter lagens införande gav Förvaltningsrätten kommuner rätt att säga upp kontrakten med nyanlända redan efter två år, med konsekvensen att många av Sveriges kommuner inte heller tar ansvar efter två år utan hänvisar till kommunal likabehandling.
– Det här skapar mycket stress hos dem vi talat med. Många nyanlända har svårt att komma in på den svenska bostadsmarknaden och riskerar att hamna i akut hemlöshet, säger universitetslektor Nils Björling, som tillägger:
– Man kan fråga sig om det verkligen var så nyanlända skulle hjälpas in i det svenska samhället?
Borde inkludera alla
Trots Bosättningslagens ambition att fördela ansvaret för bosättning av nyanlända över Sveriges alla kommuner menar forskarna att lagen inte har förmått ändra på de underliggande samhälleliga strukturer som fortsätter generera orättvisor på bostadsmarknaden.
– Vår konklusion är att ett sådant ansvar inte endast kan läggas på kommunal nivå. En svensk bostadspolitik värd namnet bör inte ställa grupper mot grupper – Sverige behöver en nationell och långsiktigt ansvarsfull social bostadspolitik som inkluderar alla, avslutar Kristina Grange.
Fallstudier i tre västsvenska kommuner
Från 1 mars 2016 gäller att alla Sveriges kommuner inom två månader skall ordna bostad till de nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och som enligt Bosättningslagen har anvisats till kommunen (Lag 2016:38). Ambitionen med lagen var att åstadkomma en mer rättvis fördelning av nyanlända i landet.
Syftet med forskningsstudien har varit att granska hur Bosättningslagen har tillämpats. Det har gjorts genom en överblick över vad som skrivits om lagens tillämpning i Sveriges kommuner, och mer specifikt genom fallstudier i tre kommuner i Västra Götalands län. Diskursiva studier har gjorts av forskningsmaterial, kommunala dokument, tidningsartiklar och rapporter om nyanländas bosättning. Inom ramen för projektet har forskarna även genomfört intervjuer och rumsliga studier. Intervjuer har skett med tjänstepersoner med ansvar för bosättning av nyanlända i de tre fallstudiekommunerna, liksom med representanter för region och länsstyrelse. Utöver detta bygger studien på ett tjugotal intervjuer med nyanlända om deras boendesituation.
Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, kristina.grange@chalmers.se
Nils Björling, universitetslektor och arkitekt, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, nils.bjorling@chalmers.se
– Vi ser att det finns en annan balans mellan serotonin- och dopamintransport hos personer med social fobi jämfört med kontrollpersoner. Interaktionen mellan serotonin- och dopamintransport förklarade mer av skillnaden mellan grupperna än varje transportör för sig.
– Det antyder alltså att man inte bör stirra sig blind på en signalsubstans i taget utan att balansen mellan olika system kanske är viktigare, säger Olof Hjorth, doktorand vid institutionen för psykologi.
Ångest i sociala sammanhang
Personer med social fobi lider av ångest i sociala sammanhang vilket kan medföra stora problem i relationer, kompisumgänge och i arbetslivet. Den här studien visar att de drabbade kan ha en obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende. Funktionen hos hjärnans signalämnen påverkas av hur stor mängd som återtransporteras till sändarcellen, vilket styrs av särskilda transportörproteiner.
–Trots att det finns tecken på att dopamin kan vara viktigt vid ångest är ämnet inte så beforskat, troligen på grund av att de psykofarmaka vi har är till största delen inriktade på att förändra serotoninsystemet. I den här studien kan vi för första gången visa att återtransporten av dopamin har ett samband med hur stora svårigheter personer med social fobi upplever, säger Olof Hjorth.
Ett möjligen ännu viktigare fynd är att personer med social fobi, då de jämförs mot diagnosfria personer, visar obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende.
Tätheten av transportproteiner
Tekniken som använts är så kallad PET (positronemissionstomografi) där radioaktiva molekyler sönderfaller och sänder signaler som gör att forskarna kan bestämma tätheten av transportörproteiner i olika delar i hjärnan. Det här är den första PET-studien där man har tittat på serotonin- och dopamintransport samtidigt och där de radioligander man använt har väldigt hög affinitet för just dessa transportmolekyler.
Fynden kan förhoppningsvis leda till bättre förståelse för orsakerna till social ångest och på sikt leda till nya, mer effektiva behandlingar.
–Vi ser att många av våra patienter har symptom som påverkar stora delar av vardagen negativt och många har lidit av sina symtom större delen av sina liv, så det är viktigt att förstå uppkomsten och finna effektiva behandlingar, säger Olof Hjorth.
Olof Hjorth, institutionen för psykologi, avdelningen för emotionspsykologi, vid Uppsala universitet, olof.hjorth@psyk.uu.se
Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, avdelningen för emotionspsykologi, tomas.furmark@psyk.uu.se
Få fenomen är så omskrivna och debatterade som de så kallade skjutningarna. Flera lagar har skärpts för att försöka stävja skjutandet och i Malmö har projektet ”Sluta skjut” startats i samma syfte. Hösten 2019 drog polisen igång Operation Rimfrost, en så kallad särskild händelse med fokus på Malmö.
Men trots alla debatter, lagförslag och insatser så är det en fråga som har förblivit obesvarad: Varför skjuts det så mycket i Sverige?
Inte ens erfarna kriminologer har ett svar. Så här sa Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, nyligen i en intervju: ”Varför just vi har det här våldet, och inte Tyskland eller Danmark, det vet vi inte.”
Sluta skjut
Sluta skjut är ett samarbete mellan flera myndigheter, bland dem polisen och Malmö stad, för att minska antalet skjutningar och ge stöd åt de som vill lämna ett kriminellt liv. Strategin bygger på en amerikansk modell, GVI (gruppvåldsintervention), som anpassas efter svenska förhållanden.
Operation Rimfrost
Den 10 november 2019 beslutade polisen om en nationell särskild händelse, Rimfrost, för att minska skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer. Rimfrost samarbetar med projektet Sluta skjut för att få kriminella att hoppa av.
Mest skjutningar i utsatta områden
I maj 2018 publicerade sex svenska forskare en studie i tidskriftenEuropean Journal on Criminal Policy and Research. Forskarna studerade skjutningar i Sverige 1996–2015 och konstaterade att för män mellan 15 och 29 år ökade risken att utsättas för skjutvapenvåld femfaldigt under de här 20 åren. Jämfört med 13 andra västeuropeiska länder hade Sverige flest skjutningar bland män i åldrarna 15–29 år. Det skjuts till exempel tio gånger fler män i åldersgruppen i Sverige än i Tyskland. För män över 30 år hamnade Sverige däremot på ett genomsnitt.
Manne Gerell, lektor vid Malmö universitet var en av forskarna bakom studien. Förutom att det handlar om unga män är det också känt att skjutningarna är koncentrerade till utsatta områden där även bilbränder har ökat.
– Många av de samhällsproblem vi idag fokuserar mycket på verkar ha att göra med just denna grupp – unga män i utsatta områden. Detta är ett fråga där vi behöver lära oss mer – varför har denna utveckling tagit plats i Sverige? Egentligen vet vi ingenting, det är ingen som har undersökt det mer formellt, säger Manne Gerell.
Lösa gäng, normförskjutning och utländsk bakgrund
En förklaring till det extrema våldet som brukar framhållas är att de kriminella gängen i utsatta områden består av lösa sammansättningar utan tydliga ledare.
– Det köper jag, men vad är det som har gjort att de har växt fram just i Sverige?
En annan, liknande förklaring är att det har skett en normförskjutning, att grovt våld har blivit ett allt viktigare medel för att lösa konflikter, hävda sig eller ta marknadsandelar i droghandeln.
– Men då kan man igen fråga sig varför här och inte på andra ställen?
En hypotes som enligt Manne Gerell kan ha ett högre förklaringsvärde har med invandring och integration att göra.
– Det är svårt att bortse från det eftersom de flesta som skjuter har utländsk bakgrund, men frågan är hur det påverkar och hur mycket. Det är ingen som har jämfört Sverige med andra länder, säger Manne Gerell.
En möjlig studie vore att systematiskt samla in data om skjutvapenmord från olika länder och jämföra invandring, fattigdom, lagstiftning, hur brottslighetens struktur ser ut.
– Den analysen skulle kunna ge en första pusselbit, säger Manne Gerell.
Liten minskning av skjutningar
I november 2016 började polisen föra statistik över skjutningarna. Så här ser siffrorna ut för de tre senaste åren:
2017: 324 (43 döda)
2018: 306 (45 döda)
2019 (fram till november): 297 (32 döda)
Antalet skjutningar har alltså minskat de senaste åren, men minskningen är liten och en summering av de tre åren som polisen fört statistik är dyster läsning: 927 skjutningar i Sverige där 120 personer har dödats.
Anna Hedlund, forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, studerar just nu olika metoder som har använts internationellt för att stoppa skjutvapenvåld. En av dem är projektet ”Sluta skjut” som ska få unga män i Malmö att sluta skjuta på varandra. Strategin bygger på en amerikansk modell, Group Violence Intervention (GVI), som har fungerat i USA.
– Jag tittar på olika metoder som har använts för att stoppa skjutvapenvåld, vad som har fungerat och inte fungerat i andra länder, säger Anna Hedlund.
Kunskap krävs för att förebygga
Eftersom gängstrukturen i USA och Sverige skiljer sig åt måste metoden anpassas till svenska förhållanden.
– Det är det man håller på att testa nu, det finns ingen enkel metod som har fungerat överallt. Man kommer inte att kunna se resultat förrän långt framöver. Jag tror att det vi nu ser med skjutningarna i Sverige är konsekvensen av att det inte har skett tillräckligt med brottsförebyggande arbete.
Hur viktigt är det att veta varför det skjuts?
– Jag tror att det är jätteviktigt. Som forskare behöver vi mer information om de här grupperingarna och har inte tillräckligt god inblick i vad det är som händer. Det är väl första steget att ta reda på det. En del i min studie är att göra intervjuer med individer som rör sig i kriminella miljöer, det ska jag försöka börja med snart.
Hon hoppas kunna intervjua de personer som är i kontakt med projektet Sluta skjut*.
– Det är säkert därför det inte har gjorts; det är svårt att lokalisera vilka de är och få dem att ställa upp på intervjuer. Men jag tror att det är viktigt att få veta mer om deras egna erfarenheter.
– Redan med boken 1984 förutspåddes och problematiserades samhällets övervakning av individen och kollektivet. Men när vi nu i dag lever med insamling av vår personliga data, då är det storföretagens övervakning som oroar oss mest, säger forskaren Markus Lahtinen.
Frågan om vilka intressen och motiv som ligger bakom datainsamlingen om våra vardagsbeteenden har varit föremål för intensiv medial debatt de senaste åren. Cambridge Analytica-skandalen som involverade Facebook gjorde många uppmärksamma på den vidareförsäljning av konsumentdata som sker bakom de digitala kulisserna.
Olika typer av datainsamling
I andra sammanhang har frågan om samhällets (till exempel statens och andra myndigheters) datainsamling varit av intresse, men även frågan om hur privatpersoner dokumenterar varandra, till exempel genom smygfotografering och dolda ljudupptagningar. Säkerhetsforskargruppen Lusax på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ville veta hur allmänheten rangordnar dessa olika typfall – något som inte tidigare gjorts i Sverige.
– Jag forskar framför allt om kamerabevakning, men frågan kring den personliga integriteten är starkt sammanlänkad med förekomsten av kamerabevakning. De senaste åren har frågan om digital utveckling och behovet av personlig integritet blivit allt viktigare. Därför är det intressant att veta hur allmänheten ser på olika typfall av datainsamling, säger Markus Lahtinen, universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Företagens datainsamling oroar mer
I början av december beställde därför forskarna en landsomfattande undersökning från opinionsinstitutet SIFO. I undersökningen tillfrågades ett för landet representativt urval på tusen personer om deras syn på kamerabevakning och integritet.
Av de tusen deltagarna som intervjuades i undersökningen svarade 55 procent att det är företagens datainsamling som oroar mest. En femtedel (20 procent) oroade sig mest för att andra privatpersoner samlar in data om andra privatpersoner. En på tio (11 procent) var mest oroliga över samhällets datafångst. Resterande 15 procent svarade att de inte visste.
– Det är tydligt att allmänheten påverkats negativt av nyheterna om hur konsumentdata används i kommersiella syften. Här finns det såklart risker som behöver hanteras, inte minst bör GDPR förstås utifrån ett konsument- och integritetsperspektiv. Men jag tycker att vi inte får glömma bort att den kommersiellt drivna datainsamlingen även möjliggör positiv individualisering. Med andra ord: Det är en bra idé att försöka se på datainsamlingen som en metod att få relevant reklam i din brevlåda – missriktad reklam i brevlådan är ju ofta irriterande, säger Markus Lahtinen.
Storebrors skrämmer mindre
Undersökningen visar alltså att scenariot med ”storebror” som övervakar oroar allra minst. Markus Lahtinen ser resultatet som ett klargörande utifrån perspektivet kamerabevakning.
– Samhället som huvudman för datainsamling oroar i låg utsträckning, säger han.
Resultatet ligger i linje med hur den amerikanska allmänheten ser på samma frågeställning. Högst ansedda opinionsinstitutet Pew har under hösten 2019 publicerat studier som visar att amerikaner är mer misstänksamma mot företags datainsamling än samhällets, till exempel brottsbekämpande myndigheters datainsamling.
Övervakad av storföretagen
Markus Lahtinen ger exempel på några tänkare som har kommit att bli starkt förknippade med de olika perspektiven på datainsamling. Sociologen Soshana Zuboff är förmodligen den samtidstänkare som tydligast problematiserat företags datainsamling av våra konsumentbeteenden, framför allt i hennes bok Surveillance Capitalism från 2018.
En kanske mer känd övervakningsföreställning är den som kopplas ihop med George Orwells skönlitterära roman 1984 – skriven i slutet av 1940-talet om en dystopisk framtid där idén om ”Storebror ser dig” har sitt ursprung. I den framställningen är det framför allt samhällets eller statens övervakning av allmänheten som skärskådas.
– Det är viktigt att hålla isär perspektiven när det handlar om övervakning och datainsamling. Pratar vi om företag som samlar in data? Eller staten? Under de år jag engagerat mig i frågan om kamerabevakning har det varit tydligt att dessa perspektiv ofta blandats ihop. Jag tror det har funnits en iver och angelägenhet att diskutera personlig integritet i mer allmänna ordalag, säger Markus Lahtinen.
Markus Lahtinen, Universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, markus.lahtinen@ics.lu.se
– Mängderna industriell råplast som vi hittar visar att det är mycket viktigt att existerande regelverk, som exempelvis miljöbalken, tillämpas för att undvika onödigt spill av plast, säger Therese Karlsson, författare till en ny avhandling.
Plasten förändras i havet
Therese Karlsson har studerat kusterna runtom nordvästra Europas fastland för att se var plastpartiklarna i havet kommer ifrån, och vad som händer med dem när de hamnar i havet.
– Flytande plast kan transporteras långt, men det är ofta högre koncentrationer nära utsläppskällan, vilket i sin tur betyder att det är mer effektivt att städa upp nära källan än längre bort.
Mycket av plastskräpet fastnar längs med stränderna eller så sjunker det. Flytande plast får snabbt påväxt av små mikroorganismer och små alger, vilket gör att även den sjunker.
– På grund av olika nedbrytningsprocesser förändras dessutom plastens egenskaper med tiden, vilket bland annat gör att den lättare går sönder och bildar små fragment.
Majoriteten mikroplast kommer från större plast
I avhandlingen har Therese Karlsson undersökt mikroplast i havsvatten, i sediment och på stränder och i ryggradslösa djur och i fisk. Studierna visar att majoriteten av de små plastpartiklarna är fragment av större plast.
– Därför måste vi lägga stort fokus på makroplast. Det innebär, bland annat, att vi behöver minska konsumtionen av plast samtidigt som vi förbättrar avfallshanteringsstrategier för att minska läckage och bättre ta tillvara på plast som resurs.
De flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Här petriskålar med sorterade plastpartiklar. Bild: Therese Karlsson
Trots avancerade kemiska och fysikaliska metoder i studierna var det inte möjligt att specifikt säga varifrån en plastbit kom.
– Men sammansättningen av plasten samt storlek och form är viktiga pusselbitar, säger Therese Karlsson.
Förändrad konsumtion nödvändig
Genom att jämföra de aktuella mikroplastmätningarna med tidigare studier framgick att viktiga källor till plastfragment i miljön är engångsartiklar, byggnadsmaterial, fiskeutrustning, kläder, plast som används i jordbruk och gummidäck.
– Men det handlar inte bara om vilket material vi konsumerar utan också hur mycket vi konsumerar. Plast kan vara ett bra material rätt använt, som kan hjälpa oss att bygga ett mer hållbart samhälle. Men idag använder vi så väldigt mycket plast, som dessutom sprids i stora mängder till miljön.
Ett av delarbetena i avhandlingen har tidigare uppmärksammats då Therese Karlsson och hennes kollegor visat att miljontals pellets årligen läckt ut från en produktionsanläggning i Stenungssund, trots att det finns ett etablerat regelverk som borde förhindrat det.
Det är forskare på Chalmers och Göteborgs universitet som gjort det som länge har ansetts närmast omöjligt. Med den nya mätmetoden har de visat att hjärnan reglerar sina signaler med glutamat på fler sätt än vad man hittills har känt till.
– När vi började sa alla: ”det här kommer aldrig gå”, men vi gav oss inte. Nu har vi fått ett vackert exempel på hur tvärvetenskaplig grundforskning kan ge ett tungt genombrott och gå hela vägen till att göra nytta, berättar Ann-Sofie Cans, som leder forskningen och är docent i kemi på Chalmers.
Tusen gånger snabbare sensorteknik
Nyckeln var att göra tvärtom mot tidigare. Istället för en biosensor med tjocka lager byggdes biosensorn av ett ultratunt lager av det enzym som krävs för biologisk igenkänning. Forskarna säkerställde att enzymet, som placerades på en nanostrukturerad sensoryta, bara var ett molekyllager i tjocklek. Det innebar att sensortekniken kunde göras tusen gånger snabbare än tidigare.
Därmed kunde tekniken bli tillräckligt snabb för att kunna mäta frisättningen av glutamat från en enstaka synaptisk vesikel – den lilla vätskeblåsa som frisätter signalsubstans till synapsen mellan två nervceller – vilket sker på kortare tid än en tusendels sekund.
– När vi insåg vinsten med att förbättra sensorteknologin utifrån tidsaspekten istället för koncentration fick vi detta att fungera, säger Ann-Sofie Cans.
Vi vet idag mycket mindre om glutamat än om de mer välkända signalsubstanserna serotonin och dopamin eftersom glutamat har varit svårare att mäta tillräckligt snabbt. De nya rönen om glutamat kan därför öka kunskapen om olika tillstånd och sjukdomar som rör hjärnan, till exempel psykisk ohälsa som drabbar allt fler, menar forskarna. Hur glutamat relaterar till neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit är bara några exempel.
Ultrasnabb glutamatsensor
Forskningen har genomförts i två steg. I det första gjordes genombrottet för att kunna mäta glutamat, och studien publicerades tidigt på våren 2019 i den vetenskapliga tidskriften ASC Chemical Neuroscience. I del två, som den aktuella publiceringen gäller, har hon och forskargruppen gjort ytterligare upptäckter.
– När vi hade byggt sensorn kunde vi ta det vidare, och har nu med hjälp av denna teknik också tagit fram en ny metod för att kunna kvantifiera dessa mycket små mängder glutamat, fortsätter Ann-Sofie Cans.
Längs vägen har gruppen mött många intressanta överraskningar. Bland annat visade sig mängden glutamat i en synaptisk vesikel vara mycket större än vad man tidigare trott, och ligga på samma halt som serotonin och dopamin, vilket kom som en spännande chock.
Förändrad bild av signalsubstansen
– Vår studie ger en förändrad bild av glutamat. Till exempel verkar transport och lagring av glutamat i synaptiska vesiklar inte skilja sig så mycket åt jämfört med serotonin och dopamin som vi har trott, säger Ann-Sofie Cans.
Forskarna har också visat att nervceller kontrollerar styrkan i den kemiska nervsignalen genom att reglera mängden glutamat som frisätts från enstaka synaptiska vesiklar.
Att det nu är möjligt att mäta och kvantifiera den här signalsubstansen kan ge nya verktyg för farmakologiska studier av många olika angelägna områden inom neurovetenskapen.
Spelar roll vid hjärnsjukdomar
– Lösningen som den här ultrasnabba glutamatsensorn erbjuder öppnar upp oräkneliga möjligheter för att verkligen kunna förstå vilken funktion glutamat har för hälsa och sjukdomar. Vår kunskap om vad det är som gör att hjärnan fungerar eller inte fungerar begränsas av vilka verktyg vi har för att kunna göra försök, och det här ultrasnabba verktyget tillåter oss att undersöka nervcellernas kommunikation på en nivå som vi inte har haft tillgång till tidigare, säger Karolina Patrycja Skibicka, docent i neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs Universitet.
– De nya upptäckterna – att glutamatbaserad kommunikation regleras av mängden glutamat som frigörs från synaptiska vesiklar – väcker frågan om vad som händer med den här regleringen vid hjärnsjukdomar som tros vara kopplade till glutamat, till exempel epilepsi.
Glutamat/glutaminsyra
Glutamat eller glutaminsyra ingår i matens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Det används också som livsmedelstillsats för att förstärka smaker. Glutamat som tillsats får användas till många olika livsmedel, men exempelvis inte till livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn.
Glutamat är en livsnödvändig aminosyra, som bildas och ingår naturligt som en viktig del i vår kropp. Den är också en signalsubstans som nervceller använder för kommunikation och ligger till grund för hjärnans basfunktioner som till exempel kognition, minne och inlärning. Dessutom är den viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion samt för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.
Källa: Livsmedelsverket och Chalmers
Leukemi är cancer i blodet och innebär att vissa vita blodkroppar ökar i antal. Det finns både kroniska leukemier, som kan ha ett långsamt förlopp under många år, och akuta leukemier som utvecklas snabbt. Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar cirka 350 människor i Sverige varje år, varav endast en av fyra överlever. Dödligheten är framförallt hög hos äldre patienter.
Enzymhämning förbättrar behandlingen
Ett av de vanligaste läkemedlen för att behandla AML är cytarabin (ara-C), ett cellgift som stör cellernas tillväxt. Många patienter svarar dock inte på behandlingen på grund av att de har höga halter av enzymet SAMHD1 i kroppen, något som bryter ned det aktiva ämnet i cytarabin, ara-CTP. Dessa patienter har en tydligt sämre överlevnadsprognos än patienter med låga nivåer av SAMHD1. Att hämma detta enzyms effekter på cytarabin är därför en lovande strategi för att förbättra behandlingen av AML.
I en ny studie på möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har forskarna testat hur fler än 33 000 olika substanser påverkar aktiviteten av SAMHD1 mot ara-CTP i leukemiceller som tillförts cytarabin. Experimentet ledde till identifiering av tre olika substanser, så kallade ribonukleotidreduktashämmare (RNRi), som alla minskade SAMHD1:s förmåga att avaktivera ara-CTP: hydroxyurea, gemcitabin och triapine.
Högre överlevnad
– Tillskott av var och en av dessa tre substanser förbättrade avsevärt effekten av cytarabinbehandling i cellprover med höga halter av SAMHD1. Detta kunde vi se i cellprover från både vuxna och barn. I AML-möss kunde vi även visa på en signifikant förlängd genomsnittlig överlevnad när cytarabin kombinerades med en RNR-hämmare, säger Nikolas Herold, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Hydroxyurea är ett billigt läkemedel som används vid behandling av blodsjukdomar som AML. Dock har det inte tidigare använts i kombination med cytarabin. Gemcitabin är ett starkt läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer. Det kan dock vara giftigt i upprepade doser. Triapine är ett läkemedel som för närvarande genomgår kliniska studier för cancerbehandling. I djurstudierna visade kombinationsterapierna inte på några negativa bieffekter utöver de som redan är kända vid enbart cytarabinbehandling.
Ska utvärdera kombinationsbehandling
Forskningsgruppen planerar nu att gå vidare med en klinisk studie som ska utvärdera effekten av att kombinera standard AML-behandling med hydroxyurea i nydiagnostiserade patienter. Studien görs i samarbete med Svenska AML-gruppen och börjar rekrytera patienter inom några veckor.
– Hydroxyurea är ett välbeprövat läkemedel som redan används för att behandla AML så vi tror det har stor potential. Skulle det visa sig att våra forskningsresultat fungerar även i kliniskt bruk så skulle behandlingen av AML kunna förbättras även i utvecklingsländer med begränsade resurser eftersom hydroxyurea är patentfritt och inte kostar mer än ibuprofen, säger Nikolas Herold.
Forskarna kunde även visa hur RNR-hämmarna påverkade SAMHD1-halterna rent mekanistiskt. Dessa enzymer förändrar den intracellulära sammansättningen av deoxynukleotidtrifosfater (dNTP), som är byggstenar för molekyler. SAMHD1 i sin tur behöver dNTP för att aktivera dess enzymatiska aktivitet. Detta leder effektivt till förlorad förmåga att bryta ned ara-CTP.
Fotnot:
Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete med forskare från Sverige, Tyskland, USA, Storbritannien och Sydkorea och har även involverat forskare vid SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper.
Vetenskaplig artikel:
Ribonucleotide reductase inhibitors suppress SAMHD1 ara-CTPase activity enhancing cytarabine efficacy. (Sean G Rudd, Nikolaos Tsesmetzis, Kumar Sanjiv, Cynthia BJ Paulin, Lakshmi Sandhow, Juliane Kutzner, Ida Hed Myrberg, Sarah S Bunten, Hanna Axelsson, Si Min Zhang, Azita Rasti, Petri Mäkelä, Si’Ana A Coggins, Sijia Tao, Sharda Suman, Rui Mamede Branca, Georgios Mermelekas, Elisée Wiita, Sun Lee, Julian Waldfridsson, Raymond F Schinazi, Baek Kim, Janne Lehtiö, Georgios Rassidakis, Katja Pokrovskaja Tamm, Ulrika Warpman-Berglund, Mats Heyman, Dan Grandér, Sören Lehmann, Thomas Lundbäck, Hong Qian, Jan-Inge Henter, Torsten Schaller, Thomas Helleday & Nikolas Herold), EMBO Molecular Medicine , online Jan. 17, 2020,
Kontakt:
Nikolas Herold, biträdande lektor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, nikolas.herold@ki.se
– Sociala medier utmanar gränser i arbetslivet. Tidigare har vi betraktat mobbning som ett internt problem inom organisationer. Nu utmanas gränserna, säger Rebecka Cowen Forssell, forskare vid Malmö universitet.
Hängs ut på Facebook
Inom skolan har lärare och skolledare ett maktövertag genom att ansvara för resurser, extra undervisning och personal. Dessutom är det lärarna som sätter betyg. Med sociala medier kan maktdynamiken förändras. I grupper på Facebook diskuterar föräldrar skolan, men också enskilda lärare och rektorer. Ibland hängs lärare ut i negativ bemärkelse. Om gruppen inte är stängd är informationen sökbar. Det är dock inte tydligt vilken roll arbetsgivaren har för hur lärare behandlas av föräldrar.
– Föräldrar ingår inte i den egna organisationen och skolan har därför färre medel att stävja det här, säger Rebecka Cowen Forsell.
Skolan utsatt plats
Skolan är en utsatt verksamhet för den här typen av trakasserier. I välfärdsyrken där de anställda jobbar mot tredje part, som skola, socialtjänst och sjukvård, blir det extra knepigt, menar Rebecka Cowen Forsell. Chefer, som rektorer, är generellt sett mer utsatta vid kränkningar i digitala kanaler.
– Min avhandling indikerar att kränkningar ofta är mer av det subtila slaget när man jobbar i samma organisation. Om vi däremot inte jobbar i samma organisation tenderar beteenden att vara mer aggressiva och mer uttryckta, som i Facebook-grupper, säger Rebecka Cowen Forssell.
Föräldrar som kunder
Hot och våld ökar inom skolområdet på europeisk nivå men även i Sverige. Arbetsmiljöverket och Lärarförbundet har också uppmärksammat lärare och rektorer som utsatt grupp vad gäller påtryckningar.
Rebecka Cowen Forssell pekar på att föräldrars relation till skolan har förändrats.
– Vi har formats in i ett kundbeteende, och i kundrelationer fostras vi att ställa krav. Det är inte fel att ställa krav, men problemet är när det går över gränsen och blir en negativ del av lärarnas arbetsmiljö, säger Rebecka Cowen Forsell.
Nätmobbning arbetsmiljörisk i skolan
Med projektet ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” ska Rebecka Cowen Forssell genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever uppnå en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning riktade mot lärare och skolledare.
I det nya projektet medverkar också kollegorna Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Malmö universitet.
Kontakt:
Rebecka Cowen Forssell, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö universitet, forskare, rebecka.forssell@mau.se
Dramatisk frigörelse av energi skapas i jordbävningar när olika segment av berggrunden sätts i rörelse, som vid kollision eller spridning av de tektoniska plattor som utgör jordens skorpa. Rörelsen sker längs med förkastningsytor där nya mineral samtidigt bildas.
Skandinaviens upp till två miljarder år gamla berggrund inrymmer ett genomgripande spricknätverk som gradvis bildats vid en rad olika tillfällen under en tidsperiod som sträcker sig från den tidiga utvecklingen av Sveriges jordskorpa ända fram till modern tid. Användandet av en ny radiometrisk dateringsmetod, tillämpad på förkastningskristaller från djupa borrhål i Sverige, visar tidpunkterna för de dominerande sprickhändelser som påverkat Sverige.
Användbar för urtida jordbävningar
Mikael Tillberg, doktorand på Linnéuniversitetet, har lett en internationell studie som presenterar en ny teknik för att datera rörelser i sprickor i berggrunden.
– Åldrarna på våra analyserade kristaller stämmer överens med kända perioder av bergskedjebildning. Detta visar att vår nya metod är mycket användbar för att reda ut hur Sveriges berggrund spruckit upp under urtida jordbävningar.
Förkastningszon med sönderbrutet berg inom streckade linjer och förkastningsriktningar för varje bergartssegment markerat med halva pilar. Bild: Henrik Drake och Mikael Tillberg.
Thomas Zack på Göteborgs universitet, medförfattare till artikeln, beskriver hur dateringsmetoden fungerar:
– Vissa mineral innehåller radiogena grundämnen där särskilda isotoper (varianter av grundämnen) sönderfaller till andra isotoper över tid. Mängden av dessa isotoper i små kristaller bildade på förkastningsytor mäts med hög upplösning och precision.
– Kopplingen mellan kristalltillväxt och friktionsrörelsen hos jordbävningar fastställs genom identifiering av mekaniska spår som nötts in i sprickytorna av rörelsen. Denna mikroskopiska undersökning föregår åldersanalys, vilket möjliggör en enkel och robust procedur för datering av jordbävningar, tillägger Henrik Drake, forskare på Linnéuniversitet och medförfattare.
Bygga geologiska modeller
Mikael Tillberg summerar varför resultaten är viktiga:
– Återkommande jordbävningstillfällen skapar en kaotisk sammansättning av sönderbrutet berg och mineraltillväxt i både enskilda kristaller och sprickytor. Vår metod kan klarlägga dessa komplexa system och kopplar mekanismer i mikroskala till plattektoniska krafter utbredda över kontinenter. Detta tillåter rekonstruktion av geologiska modeller för många vitt skilda tillämpningar, exempelvis inom seismicitet och infrastruktur.
