Immunbristsjukdomen aids är ett pågående globalt hälsoproblem utan existerande vaccin eller botemedel. Vid en hiv-infektion angriper viruset en viss typ av T-celler som ingår i immunförsvaret – så kallade T-hjälparceller, eller CD+ T-celler. Dessa hjälper en annan typ av vita blodkroppar, så kallade mördar-T-celler, eller CD8+ T-celler, att attackera och döda celler som infekterats av virus eller bakterier.
När kroppen har för få CD4+ T celler slutar immunförsvaret att fungera effektivt och kan inte längre bekämpa vanliga infektioner. Ju färre CD4+ T celler en person har, desto värre blir symtomen för aids-patienterna.
Lever med hiv utan behov av behandling
Men för en liten grupp patienter (färre än 1 procent av de personer som lever med hiv) är CD4+ T cellnivåerna stabila och det är svårt att påvisa hiv i blodet. Dessa personer kan därför leva med viruset utan behandling. Denna grupp, kända som ”elitkontrollanter”, har mer effektiva CD8+ T celler (de T-celler som dödar virus) än de flesta som lever med hiv.
Olika T-celler i immunförsvaret
T-celler, eller T-lymfocyter, är en typ av vita blodkroppar och utgör en del av immunförsvaret. De två huvudkategorierna är mördar-T-celler och T-hjälparceller. Mördar-T-cellerna är cytotoxiska, det vill säga kan döda virusinfekterade celler och tumörceller. De kallas också CD8+ T-celler, efter ytproteinet CD8+. T-hjälparcellerna kallas även CD4+ T-celler.
I en ny studie ville forskare från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania i USA ta reda på exakt hur det går till när CD8+ T cellerna hos elitkontrollanter begränsar spridningen av hiv-viruset och därmed utvecklingen av aids. Forskarna samlade in blodprov och vävnadsprov av lymfkörtelvävnad från totalt 51 personer med hiv, varav 12 elitkontrollanter, från tre olika platser i USA och Mexiko.
Med hjälp av metoden singel-cell RNA sekvensering, en metod som används för att studera individuella celler, kunde forskarna se att elitkontrollanterna hade fler hiv-specifika CD8+ T celler i sin lymfvävnad än övriga patienter. Dessa var dock så kallade icke-cytotoxiska, vilket betyder att de inte dödade infekterade celler. Istället kunde dessa CD8+ T celler hämma hiv-spridning genom en förbättrad proteintillverkning. De var alltså bättre på att bygga ihop aminosyror till proteiner. Detta ledde till produktionen av fler, och en större variation av, cytokiner, små proteinmolekyler som är viktiga för cellernas kommunikation. En större variation av cytokiner stärkte cellernas mångsidiga funktion.
Virushämning snarare än utrotning som strategi
– Våra resultat går emot det paradigm inom hiv-kontroll som fokuserar på ett potentiellt botemedel genom att döda infekterade celler, säger Marcus Buggert, forskare och gruppledare vid institutionen för medicin på Karolinska Institutet i Huddinge och en av studiens författare.
– Även om detta fortfarande kan fungera så stödjer vår forskning en modell där virushämning, snarare än utrotning, kan agera som ett funktionellt botemedel.
6 500 lever med hiv i Sverige
Globalt har över 30 miljoner avlidit i aids och för närvarande lever cirka 30-35 miljoner med hiv. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara. I Sverige rapporteras ungefär 400-500 nya fall av hiv varje år. Mer än hälften har fått hivinfektionen före immigration till Sverige. Ungefär 6 500 personer lever idag med hiv i Sverige.
Marcus Buggert, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet marcus.buggert@ki.se
I studien har forskarna Disa Asplund och Roger Pyddoke analyserat samhällsekonomiskt optimala trängselskatter och parkeringsavgifter i en modell av Uppsala. Metoden bygger på beräkningar av resenärers och invånares samlade kostnader av färdmedelsval.
– Eftersom Uppsala i utgångsläget har betydande trängsel i rusningstid kan ökad framkomlighet åstadkommas med införande av trängselskatter eller ökade parkeringsavgifter. Genom förbättrad framkomlighet kan restider med både bil och buss förkortas, säger Disa Asplund, forskare vid VTI.
Trängselskatt eller höjda parkeringsavgifter
Trängselskatten utgörs av en avgift för att passera en gräns till innerstaden och beräknas för Uppsala till cirka 30 kronor i högtrafik och 15 kronor i lågtrafik. Om man istället väljer parkeringsavgiften som styrmedel höjs avgiftsnivån i den centrala staden från cirka 100 kronor per dag till 160 kr per dag.
Trängselskatt är en avgift som tas ut på biltrafik för att färdas på en viss väg, vid en viss tidpunkt. Trängselskattens avsikt är att minska trängseln i hårt trafikbelastade områden genom att ge en högre kostnad för resan och därmed få en del att avstå från resor, resa vid andra tidpunkter, resa flera i varje fordon eller välja andra sätt att resa.
– En stor del av nyttan med dessa styrmedel är att de ger stora skatte- respektive avgiftsintäkter som kan användas för att antingen täcka kostnader i offentlig sektor eller för att sänka andra skatter. Framkomlighetsvinsterna utgör cirka en tiondel av skattebetalningarna för trängselskatten och cirka en niondel av parkeringsavgiftsbetalningarna, säger Roger Pyddoke, senior forskare vid VTI.
Medan människan tar en allt större del av jordens resurser i anspråk, dör arter ut i hög takt. Men precis hur fort arter dör ut har varit svårt att bestämma. Det skattas till exempel att 187 av världens ungefär 11 500 fågelarter har försvunnit under de senaste 500 år. Då borde det kanske inte vara så svårt att räkna hur många det är varje år.
Problemet är att utdöendet av en art är bara sista steget i en lång process där arten blir allt mer sällsynt med tiden. De fågelarter som redan dött ut är bara en liten del av alla arter som blivit mer sällsynta de senaste 500 åren, och många fler kommer med all sannolikhet att dö ut under en snar framtid. Trots det har skattningar av hur fort arter försvinner hittills baserats på bara de arter som redan försvunnit.
Mer korrekt beräkning av utdöende
I en ny studie har Folmer Bokma tillsammans med sin tidigare doktorand Melanie Monroe vid Umeå universitet och två andra forskare från Cambridge och Vancouver gjort en bättre skattning av hur fort fågelarter dör ut. De baserade sin skattning på förändringar i internationella naturvårdsunions IUCNs Röda lista från 1988 till 2016.
Den utrotningshotade fågeln Kalifornisk kondor, Gymnogyps californianus. Bild: Umeå universitet
Dessa förändringar visar hur många arter har blivit mer hotade, hur många blivit mindre hotade, och hur snabbt dessa förändringar skedde. Med vedertagna metoder från matematisk matrisberäkning har forskarna sedan räknat ut hur fort arter dör ut just nu.
– Det sker fem gånger fortare än tidigare beräkningar visade, och ungefär 1 000 gånger snabbare än innan moderna människans påverkan, säger Folmer Bokma, i dag forskare på Centret för Ekologisk och Evolutionär Syntes i Oslo och forskare vid Umeå universitet när studien gjordes.
Studien visar också hur effektiva bevarandebiologiska insatser har varit. Genom att identifiera arter som blivit mindre hotad utan bevarandebiologiska insatser räknade forskarna ut att riktade insatser har minskad utdöende med minst 40 procent.
Folmer Bokma, Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, University of Oslo, folmer.bokma@ibv.uio.no
Proteiner är som små maskiner i den mänskliga kroppen. Med många funktioner. Till skillnad från våra vardagliga maskiner, som konstrueras med hjälp av monteringsanvisningar, så skapas stora proteinmolekyler utan vare sig ritningar eller montörer.
− För närvarande är det okänt hur denna process fungerar och när forskare designar nya proteiner leder processen ofta fel. Genom att lära sig bemästra denna process skulle vi spara både tid och energi vid design och produktion av dessa mikroskopiska maskiner, säger Gergely Katona, professor vid Göteborgs universitet.
Hittat en viktig pusselbit
Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers, tillsammans med tyska forskare, hittat bevis för att vissa atomer rör sig i proteiner på ett koordinerat sätt. De har använt så kallad terahertz-strålning, det vill säga elektromagnetisk strålning som ligger i spektrat mellan mikrovågor och infrarött ljus.
Forskarna har utnyttjat terahertz-strålningens våg-lika egenskaper, där oscillationerna (rörelsevariationerna) sker med samma frekvens som atomerna i proteinmolekyler. När terahertz-strålarna växelverkar med proteinet förstärks vissa rörelser hos molekylen.
− Våra studier öppnar dörren till mycket mer omfattande studier med terahertz-strålning på proteiner, säger projektledaren Gergely Katona, professor vid Göteborgs universitet.
I experimenten fick röntgenstrålning genomlysa ett kristalliserat protein, det bovina enzymet trypsin (från ko), som bryter ner andra proteiner. Liknande verksamma proteiner aktiverar programmerad celldöd, blodkoagulering och immunsystemet.
− Vår metod ökar förståelsen för hur och varför proteiner viker sig, och därmed bildar en struktur. Det är kunskap som kan användas inom bland annat läkemedelsforskningen, säger Viktor Ahlberg Gagnér, huvudförfattare till artikeln i Scientific reports.
Öppnar dörren för fler studier
Liknande framtida studier syftar till att beskriva hur snabba samordnade rörelser orienterar delar av molekylen så att de själva genererar dess slutgiltiga struktur.
Med den nya studien demonstrerar forskargruppen också hur icke-joniserad elektromagnetisk strålning påverkar proteiner.
− I dagens samhälle är vi ständigt omgivna av strålning. Därför är studien ett viktigt steg inom biokemi-forskningen. Med denna metoden utforskar vi en ny möjlighet att låta datorn hitta samband mellan atomer i biomolekyler, utan mänsklig påverkan, säger Viktor Ahlberg Gagnér.
Forskare på Chalmers har varit involverade i själva teknologin och att stötta vid de praktiska experimenten.
Viktor Ahlberg Gagnér, doktorand, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, viktor.ahlberg.gagner@gu.se
I början av januari inleds den svensk-argentinska expeditionen CHAQ 2020 som går till de historiska lämningarna av den första svenska Antarktis-expeditionen, Nordenskjöld-expeditionen år 1901-1903. Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, leder det svenska forskarteamet i CHAQ 2020 och medverkar i den arkeologiska dokumentationen som ska utföras under expeditionen.
En av expeditionens målsättningar är att bidra med data till projektet CHAQ, vars syfte är att förklara hur och varför historiska lämningar på Antarktis definieras som kulturarv eller inte.
– Vi vill bidra med ny kunskap om kulturarvens roll i Antarktis, säger Dag Avango.
Enligt Antarktis-fördragets miljöprotokoll ska alla spår av mänsklig aktivitet tas bort för att det ska bevaras som en orörd kontinent med så liten mänsklig påverkan som möjligt. Men det finns undantag och det är de lämningar som klassas som kulturminnen.
– Det finns flera intressen kopplade till dessa kulturarvsprocesser, både ekonomiska, politiska, sociala och kulturella. Expeditionen kommer att bidra med ny kunskap om hur dessa intressen påverkar hur kulturminnen på Antarktis förvaltas i praktiken och vilken roll klimatförändringar spelar i detta., säger Dag Avango.
Medlemmar ur Otto Nordenskjölds expedition till sydpolen. ”Antarctic” som avseglade från Göteborg 1901-10-16. Männen på däcket är från vänster; Carl Skottsberg, Otto Nordenskjöld, K A Andersson, Carl Anton Larsen, Erik Ekelöf, Axel Ohlin och Gösta Bodman. Bild: Göteborgs stadsmuseum
Fakta om Nordenskjöld-expeditionen
År 1901-1903 gjordes den första svenska expeditionen till Antarktis, under ledning av Professor Otto Nordenskjöld, en svensk geolog och polarforskare. Det var en av de allra första vetenskapliga expeditionerna till Antarktis, som då var en i stort sett outforskad kontinent. Expeditionen förlorade en av besättningsmännen och fartyget men lyckats utföra en lång rad undersökningar och upptäckte ett stort antal nya platser och kan betraktas som en av de största framgångarna inom svensk polarforskning.
Klimatförändringarna hotar lämningar
Ett annat viktigt uppdrag under expeditionen är att bidra till bevarandet av lämningarna från Nordenskjöld-expeditionen, som idag hotar att försvinna.
– Lämningarna efter expeditionen hotas av klimatförändringarna, som går mycket snabbare i polartrakterna än på andra ställen, inte minst på Antarktiska halvön. Bevarandeinsatserna kan inte vänta utan måste göras nu. En av lämningarna från Nordenskjöld-expeditionen är en byggnad på Snow Hill Island. Byggnaden står på en kulle och hotas av att permafrosten i marken tinar och att vattendrag eroderar kullen, säger Dag Avango.
Två av forskarna som är med på expeditionen är från Göteborgs universitet och arbetar på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. De ska föreslå ett åtgärdsprogram för att säkra att byggnaden inte kollapsar.
Eventuellt framtida svenskt engagemang
CHAQ 2020-teamet ska dokumentera de historiska lämningarna med hjälp av 360 graders virtual reality-film (VR), fotogrammetri och laserscanning. I kombination med traditionell uppmätning och 3D-modellering kommer forskarna att kunna använda materialet för att skapa baslinje data om lämningarnas tillstånd idag. Samtidigt kommer materialet att användas för att skapa realistiska VR-modeller av lämningarna och dess omgivningar. På så vis blir platserna tillgängliggjorda för andra forskare och den breda allmänheten som inte har möjlighet att själva besöka Antarktis. Expeditionen kommer även bli föremål för en dokumentärfilm.
Forskarna ska också jämföra dokumentationen från CHAQ 2020 med äldre fotografier för att se hur landskapet har förändrats med tiden. Bland forskarna finns förhoppningar om framtida svenska expeditioner för att på så vis kunna hålla koll på klimatförändringarna och lämningarna även framöver. Expeditionens resultat kommer att bilda underlag för ett beslut om eventuellt framtida svenskt engagemang.
– Jag tycker att Sverige har ett ansvar för att bidra till förvaltningen av svenska kulturminnen på Antarktis och jag hoppas att den här expeditionen kommer att leda till ett mer långsiktigt svensk engagemang. Jag hoppas också att expeditionens resultat kommer att bidra till att uppmärksamma konsekvenserna av de kraftiga klimatförändringarna som sker i det här området idag. Klimatförändringarna är inte en framtidsvision utan det sker här och nu på ett väldigt dramatiskt sätt. Nedbrytningen av kulturminnena gör att det blir väldigt synligt. Det finns till och med en risk för att det är för sent för att bevara lämningarna. Det är en fråga vi måste ställa oss: går det ens att rädda det här? säger Dag Avango.
En djupt fascinerande kontinent
Dag Avango har tidigare lett två Antarktisexpeditioner och är ivrig att få åka dit igen.
– Det är fantastiskt att få den möjligheten. Ända sedan första gången jag var där för tio år sedan har jag varit djupt imponerad av den här kontinenten och dess natur och historia. Den liknar ingen annan plats på jorden. Spänningen mellan det orörda och spåren av mänsklig aktivitet gör att Antarktis för en historiker och arkeolog blir djupt fascinerande, säger Dag Avango.
– Det är de mest extrema förhållandena för mänsklig aktivitet som över huvud taget finns och ändå har människor varit där och haft verksamhet. Det finns gamla valfångststationer som blivit spökstäder och det finns forskningsstationer– många i drift, andra övergivna. Som historiker vill vi förklara orsakerna till dessa aktiviteter. Varför har olika aktörer startat verksamheter där? Hur har de gjort för att klara av förhållandena? Varför har man så småningom avvecklat verksamheterna? Vilka har konsekvenserna blivit för miljön, för politiska förhållanden och för globala resursflöden? Hur bör vi förvalta lämningar av tidigare mänsklig verksamhet där och under vilka omständigheter bör de klassas som kulturarv och bevaras till eftervärlden? Det finns fortfarande en rad frågeställningar att besvara, säger han.
Genomgått säkerhetsövningar
CHAQ 2020 är ett samarbete mellan Sverige och Argentina. Argentina står för expeditionens logistik. Forskarna blir transporterade med militärt flyg från Argentina till den argentinska basen Marambio på den antarktiska halvön. Därifrån ska de sedan ta sig runt till Snow Hill Island, Esperanza och Paulet Island, med hjälp av helikopter och fartyg. Expeditionen väntas ta ungefär en månad men vid dåliga väderförhållanden kan den ta upp till två månader. Forskarna ska bo i tält under stor del av tiden och har fått genomgå en säkerhetskurs på forskningsstationen i Abisko för att testa utrustning och öva på säkerhetsrutiner.
– Vi ska bygga ett tältläger med arbetstält, matlagningstält och sovtält. Alla kommer att ha varsin GPS med koordinater för tälten så att man snabbt kan hitta tillbaka till skydd om det blåser upp till storm, säger Dag Avango.
Dag Avango har själv tidigare fått erfara de snabba och farliga väderomslagen Antarktis.
– Sist jag var där trodde jag inte att vi skulle kunna ta oss hem. Det var 2010 när vi seglade ner från Falklandsöarna i en segelbåt. Vi hamnade i en oerhört våldsam orkan som gjorde att båten höll på att gå under. Vi var tvungna att köra upp segelbåten på en strand med hjälp av motorn så att den låg ner på marken. Sedan fick vi ha igång motorn i 20 timmar för att båten inte skulle blåsa iväg. Den erfarenheten gör att jag vet hur illa det kan gå. Det gör att jag aldrig tummar på säkerheten, säger Dag Avango.
Kontakt
Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, dag.avango@ltu.se
Det är lätt att köpa ekologisk frukt men svårare att byta flyget mot tåg på semestern. Nu har en internationell forskargrupp med samhällsvetenskaplig inriktning utfört ett experiment som stärker tesen. De menar att deras forskning visar att omställningen till en hållbar värld inte kan ske på frivillig basis.
I experimentet fick ett urval av amerikanska medborgare en summa pengar som de kunde välja att behålla själva eller investera i verksamheter som arbetar med att motverka globala koldioxidutsläpp. Investeringen medförde en överhängande risk att förlora det satsade beloppet. Utfallet blev att deltagarna överlag valde att investera om insatserna var låga men inte när de bedömdes vara för höga.
Principer har ett pris
– Resultaten indikerar alltså att människor som vill konsumera och investera grönt i första hand följer sina principer när påverkan i deras liv är låg, säger Giangiacomo Bravo, Linnéuniversitetet, som har utfört experimentet tillsammans med Mike Farjam, också från Linnéuniversitetet, och Olexandr Nikolaychuck från Friedrich Schiller University i Jena, Tyskland.
Politiska strategier sätter i dag en stark tilltro till att samhället kan möta klimatkrisen genom att medborgarna i ökad grad blir medvetna om klimatfrågor, och att de därmed väljer att konsumera och investera grönare. Den internationella forskargruppen efterlyser, med sitt experiment som grund, att politiker i större utsträckning ska ställa sig frågan om hur effektiva sådana strategier är.
– Vår forskning pekar mot att mer informerade medborgare förvisso kan köpa mer ekologisk frukt, men att de inte tenderar att överge de beteenden som har större påverkan på klimatet, som till exempel att flyga. Det betyder att vi behöver andra typer av åtgärder, som beskattning och reglering, för att få människor att ändra de beteenden som har störst påverkan på klimatet. Om vi ska nå världens klimatmål är detta nödvändigt, säger Giangiacomo.
– Denna organisation i form av getton skulle kunna ligga till grund för sällsynta arters överlevnad då de undviker trycket från mer konkurrenskraftiga arter genom att samarbeta eller genom att använda olika områden, säger Joaquín Calatayud, tidigare postdoktor i Integrated Science Lab vid Umeå universitet.
Resultaten från denna studie föreslår en allmän förklaring för bibehållen biologisk mångfald i konkurrensutsatta miljöer, en gordisk knut inom ekologisk forskning.
– I mycket konkurrensutsatta miljöer borde mer konkurrenskraftiga arter slå ut sällsynta arter. Trots det samexisterar flera sällsynta arter i ekologiska samhällen, förklarar Joaquín Calatayud.
Rumslig gruppering för överlevnad
För att genomföra undersökningen analyserade författarna mer än 300 samhällen, inklusive mossor, växter, insekter och koraller, distribuerade över hela världen. Genom att kombinera nätverksteori för att upptäcka getton, och numeriska simuleringar för att utforska mekanismerna bakom dem, kom de fram till att den rumsliga grupperingen av sällsynta arter förbättrar deras överlevnad.
Dessa fynd ger en bättre förståelse för hur arter bildar ekologiska samhällen.
– Resultaten kan påverka flera tillämpningar där samexistens av arter är avgörande, inklusive strategier för att bevara biologisk mångfald och studier av mänskliga sjukdomar relaterade till tarmfloran, säger Joaquín Calatayud.
Eftersom mekanismerna som leder till att sällsynta arter bildar grupper ännu är okända krävs mer forskning i en ny riktning.
Joaquín Calatayud, Integrated Science Lab, Institutionen för fysik, Umeå universitet. I dag: Biodiversity Department, King Juan Carlos University, Madrid, Spain, joaquin.calatayud@umu.se
Till stor del beror ökningen på åtgärder inom nationella program som bygger på mjölkens stora betydelse för de små barnens näringsstatus och deras tillväxt och kognitiva utveckling. Mjölkkor är viktiga både kulturellt och ekonomiskt i Rwanda.
Jean-Baptiste Ndahetuye har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt den hygieniska kvaliteten på Rwandisk mjölk, och kopplingar till juverhälsa, hygien och andra skötsel- och uppfödningsfaktorer.
Bakterier påverkar kvaliteten på mjölken
Den övergripande slutsatsen är att subkliniska juverinflammationer, det vill säga sådana som inte ger synliga förändringar på juver eller i mjölk, är vanliga bland besättningarna av mjölkkor. Merparten av de sjukdomsframkallande bakterier som hittades i mjölken visade sig dessutom vara av smittsam typ och i hög grad resistenta mot penicillin.
– Det höga bakterietrycket i hela produktionskedjan har betydelse för mjölkkvaliteten, för möjligheten att förädla mjölkprodukter och för folkhälsan, säger Jean-Baptiste Ndahetuye.
Det finns flera faktorer som ökar risken för att korna ska drabbas av subklinisk juverinflammation. Det gäller t.ex. om de var inhysta i en individuell fålla (kraal) och på jordgolv, om de var i senare delen av sin mjölkproduktion, om de var av holsteinras, om de hade smutsiga juver och ben, om de inte hade en kalv som diade dem, om de inte fick foder direkt efter mjölkningen, om mjölkaren inte tvättade händerna och det var dålig hygien under mjölkningen, samt om korna inte förmjölkades.
– Ett kontrollprogram mot juverinflammationer skulle vara en bra åtgärd för optimerad mjölkproduktion i Rwanda, avslutar Jean-Baptiste Ndahetuye.
Bild: Renee Båge
Rwandas mjölkmarknad
Mjölken kyls inte på gården utan transporteras okyld på cykel eller motorcykel i mjölkflaskor eller plastdunkar till mjölksamlingscentraler, där mjölken kyls för första gången när den hälls i en större mjölktank.
Den mjölk som hanteras och processas vidare i denna formella mjölkkedja pastöriseras oftast innan försäljning, men det finns också en informell mjölkkedja där mjölken säljs direkt till konsument eller på små lokala marknader, opastöriserad.
De allra flesta familjer är medvetna om att de ska upphetta mjölken före konsumtion. Myndigheterna försöker dock få alla mjölkproducenter att leverera till de officiella mjölksamlingsställena och minska den informella marknaden.
Jean-Baptiste Ndahetuye, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, jean-baptiste.ndahetuye@slu.se
Renee Båge, huvudhandledare och universitetslektor vid samma institution, renee.bage@slu.se
För att tillgodose kommande generationers behov krävs en omställning från dagens linjära ekonomiska system – som bygger på en intensiv konsumtion av ändliga naturresurser – till en cirkulär ekonomi där varje resurs utnyttjas så effektivt så möjligt. Det menar Niklas Karlsson, som i sin nyligen publicerade doktorsavhandling vid Högskolan i Halmstad.
– I dag har vi ingen marknad för samhälleliga och miljömässiga värden, vilket betyder att de inte har någon prislapp. Det är med andra ord svårt att ta betalt för samhällsnytta, och eftersom just bidraget till ett hållbart samhälle är en så stor del av det värde som biogasen skapar tenderar produktionen att bli en olönsam affär. Det är därför övergången till en cirkulär ekonomi är så viktig, säger Niklas Karlsson och förklarar vidare:
– För att möta hållbarhetsutmaningen, och för att realisera övergången till en cirkulär ekonomi, behöver vi veta hur företag skapar och levererar ekonomiskt värde med hjälp av affärsmodeller, och hur de kan förändra sina affärsmodeller för att även prioritera miljömässigt och samhälleligt värdeskapande. Jag har undersökt hur affärsmodellsinnovationsprocessen kan bidra till framtagandet av sådana hållbara affärsmodeller, och hur det i sin tur kan öka lönsamheten för gårdsbaserad biogasproduktion.
Bidra till lösningar på samhällsutmaningar
Det är viktigt att biogasproduktionens fördelar för miljö och samhälle fångas upp för att de ska ges ett värde. För att göra det krävs en affärsmodell med fokus på hållbara värden.
– Hållbarhet består av tre olika delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Alla tre delarna är viktiga och måste harmoniera med varandra för att växa. Jag menar att det är möjligt att skapa ekonomisk tillväxt som en följd av miljömässig och social hållbarhet. Ett företag kan nå ökad lönsamhet genom att de löser miljöproblem eller samhällsproblem. Det blir deras sätt att ge mervärden till kunden och andra intressenter, säger Niklas Karlsson och konstaterar att vi inte riktigt är där ännu.
– I dag organiserar många företag sina affärsaktiviteter så att de primärt gynnar en snabb ekonomisk avkastning. Jag säger inte att företag inte ska tjäna pengar och vara framgångsrika, men det måste kunna ske på ett hållbart och långsiktigt sätt. Tankar kring hur ett företag kan bidra till en hållbar värld bör vara centrala. Genom att fokusera på att bidra till lösningar på samhällsutmaningar, snarare än på att profitera på konsekvenserna av utmaningarna, tror jag att en viktig strategisk förflyttning kan ske. En sådan förflyttning kan också göra företagen mer konkurrenskraftiga. Vi behöver en långsiktig hållbar omställning där det är möjligt att tjäna pengar genom att skapa hållbart värde, resonerar Niklas Karlsson.
Hållbara affärsmodeller kan öka lönsamhet
Niklas Karlssons resultat visar att processen bakom affärsmodellsinnovation för hållbarhet sker i tre huvudsakliga faser – pre phase, ongoing phase och post phase. Pre phase inbegriper interna och externa faktorer och förutsättningar som motiverar företagen att initiera en innovationsprocess. Vidare, i ongoing phase, implementeras olika aktiviteter som bland annat underlättar förståelsen för företagets befintliga affärsmodell, och som stödjer idégenerering och affärsmodellering. Slutligen, i post phase, används och finslipas protoyper för affärsmodeller som har tagits fram, med målet att landa i hållbara affärsmodeller som kan öka företagets lönsamhet genom att hantera och lösa hållbarhetsproblem.
Baserat på fasernas innehåll har Niklas Karlsson tagit fram ett ramverk för innovationsprocessen för affärsmodellen fokuserat på hållbarhet. Ramverket visar hur en affärsmodell kan förändras och anpassas för att skapa hållbart värde.
– I alla tre faserna är det viktigt att interagera med företagets intressenter – de som påverkas av verksamheten och de som påverkar den, till exempel kunder, leverantörer och medarbetare – och att ha deras intressen för ögonen, menar Niklas Karlsson.
Fler branscher kan använda affärsmodellen
Genom tydligt och starkt samarbete mellan biogasproducenter och intressenter går det att hitta affärsupplägg där biogasens hållbarhetsvärden kan prissättas, vilket kan öka lönsamheten för gårdsproducerad biogas. Ett sätt att uppnå sådant samarbete är Flourishing Business Canvas (ett verktyg för hållbar affärsmodellering), för att tillsammans med olika intressentgrupper utveckla affärsmodeller med fokus på såväl ekonomisk och social som miljömässig hållbarhet.
Forskningsresultaten kan tillämpas praktiskt, och inte bara i biogasföretag. Företag i andra branscher som vill bredda sitt värdeskapande i en hållbar riktning kan dra nytta av Niklas Karlssons modell.
– Genom att använda sig av de tre faserna för att organisera en process för affärsmodellsinnovation kan företagen börja fundera kring vilka intressenter de kan koppla in. På det viset kan företag och intressenter tillsammans skapa en ny, hållbar affärsmodell där de alla gynnas på olika sätt.
Bygg-, anläggnings-, vvs- och elinstallationsbranscherna genomgår en metamorfos med ökad digitalisering. En rörläggare måste exempelvis via en app kunna läsa av tredimensionella modeller och förstå vad hen ska göra, kunna beställa material och återrapportera via appen. Det ställer helt andra krav på yrkesläraren som ska förbereda för framtida yrkesarbete.
Det är en svunnen tid när enbart ingenjörer och arkitekter använde datorer, surfplattor m m. Yrkesarbetare inom vvs, elinstallation, snickare på byggen m m måste förstå digitala modeller och ritningar, kunna digitalt felsöka och översätta instruktioner via surfplattan till praktisk handling.
Yrkesutbildningar släpar efter i kunskap
Forskaren Mats Persson, Malmö universitet, har på uppdrag av Byggnadsindustrins-, Elbranschens och VVS-branschens yrkesnämnder, undersökt förutsättningarna för utbildningsinslag för en alltmer digitaliserad samhällsbyggnadssektor. Persson samlade först en referensgrupp med företrädare från flera olika byggbranscher, läromedel, yrkeslärarutbildningen och gymnasieskolan, Skolverket med flera. Branscherna anser att yrkesutbildningarna släpar efter. Ett begrepp som nu anses vara standard är BIM, Building, Information, Modelling – alltså digitala modeller av den färdiga byggnaden. Men förstår alla en sådan modell och framförallt resan dit – det vill säga vad man ska göra i olika produktionsled?
Mats Persson tog också reda på vilken digital kompetens lärarna har inom olika yrkesutbildningar. I studien ställdes frågor om vilka kompetenser som behöver utvecklas, samt hur elevernas förutsättningar ser ut. Studien tar även upp vilka former av digitalisering som eleven behöver möta under sin utbildningstid och hur kompetensutveckling kan organiseras.
Yrkesläraren styr hur uppdaterad undervisningen blir
Via enkäter och djupintervjuer framträder flera olika resultat.
– Kunskaperna hos yrkeslärarna varierar mycket och beror på yrkeslärarens eget intresse. Det beror alltså väldigt mycket på individen hur pass ”up to date” undervisningen blir, säger Mats Persson.
Mats Persson menar dock att yrkeslärarna generellt i flera olika branscher som installation-, vvs-, bygg- och anläggning både har bra koll på utvecklingen i respektive bransch och användning av viss digital teknik, inklusive internet. Men branschen ligger hela tiden före jämfört med vad som lärs ut i gymnasieskolan. Yrkeslärarna pekade också ut kompetensområden de vill utveckla sig i och att de saknar adekvata läromedel.
Flera yrkeslärare anser också att yrkeselever saknar mycket kunskap som förr var allmänbildning. Lärarna pekar på att yrkeseleverna först måste skaffa sig grundläggande yrkeskunskaper. Det är en förutsättning för att yrket ska bli digitaliserat, enligt lärarna.
Branschen bör få mer inflytande över utbildningen
Det handlar exempelvis om att yrkeseleverna ska förstå hur en ritning ska läsas, förstå hur den färdiga byggnaden beskrivs, orientera sig i olika faser av byggprocessen och förstå hur och i vilken ordning praktiska handlingar ska utföras. Det är alltså skillnad på den färdiga produkten och produktionsvägen dit.
Mats Persson har nu återrapporterat till referensgruppen och sina uppdragsgivare. Han ser stora utmaningar framöver.
– Yrkeslärarna måste få tid att både kompetensutveckla sig och utbyta erfarenheter sinsemellan. Här finns dock flera hinder som konkurrens mellan skolor och vem som ska betala för kompetensutvecklingen. Branscherna bör få mer inflytande på yrkesutbildningen och läromedlen måste utvecklas. Det finns alltså en hel lista på åtgärder som måste komma igång, menar Mats Persson.
EU jobbar för att fler ska starta företag eftersom det ses som ett sätt att hålla uppe den ekonomiska tillväxten i Europa. Anledningen till att EU anser att just högskoleutbildade skulle satsa på egna företag är att de förväntas vara innovativa. När det gäller kvinnorna beror det helt enkelt på att de är i rejäl minoritet bland företagare inom de flesta av EU-länderna och därför bedöms kvinnor vara en outnyttjad resurs.
I en studie från Göteborgs universitet undersöks om arbetet med att främja positiva attityder mot entreprenörskap i EU:s policyer har gjort så att fler verkligen startar eget i Sverige.
Knappt fem procent av högskoleutbildade startar eget
Till grund för analysen ligger data från GOLD, Gothenburg Educational Longitudinal Database. Forskarna har analyserat data rörande högskoleutbildade födda mellan 1974 och 1976 för åren 2006 och 2012. De har tittat på utbildningsinriktning, kön, inkomst och föräldrars eventuella företagande. För 2006 analyserades data för 72 000 individer, för 2012 gällde det 85 000 individer.
– Statistiken ger vid handen att det inte är speciellt troligt att högskoleutbildade i Sverige startar företag. Den statistiska undersökningen visar att 2012, då merparten av individerna hade varit yrkesaktiva i flera år, hade knappt fem procent startat företag där förtjänsten var deras huvudsakliga inkomstkälla, säger Caroline Berggren.
I antal är det främst personer som har studerat teknik som startar företag, helt enkelt för att de är en stor grupp. Procentuellt sett är det främst personer utbildade inom jord- och skogsbruk samt konst som blir egenföretagare.
Skälet till att EU:s policyer inte har haft särskilt stor påverkan på egenföretagandet i Sverige, är att idéerna är hämtade från forskning i USA där samhällsstrukturen skiljer sig från EU och inte minst de skandinaviska ländernas.
– En anledning till att svenskar är mindre benägna än amerikaner att starta eget är att vi har en välfärdsstat. Det gör att svenskar som blir arbetslösa inte riskerar fattigdom på samma sätt som amerikaner gör, vilket också minskar incitamenten att starta eget, säger Caroline Berggren.
Andra anledningar till att färre svenskar är egenföretagare är att vi har en offentlig sektor där utbildade inom hälso- och sjukvård, pedagogik och förvaltning får anställning och att vi har flera stora internationella företag där de utbildade inom teknik får anställning. Bristen på egenföretagande kan också bero på strukturella hinder snarare än ovillighet. Ett exempel på det är att det för en egenföretagare kan vara svårt att få bostadslån eftersom bankerna är restriktiva med att låna ut till personer som inte kan visa att de har en regelbunden inkomst.
Under sommaren har arkeologer undersökt ett skeppsvrak som efter analys av årsringarna i virket kunnat dateras till 1590-tal. Det var ett stort skepp, över 30 meter långt. Byggt i furu. Undersökningen gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm då Riksbankens Jubileumsfonds fastighet vid Kungsträdgården skulle grundförstärkas.
Långt in i modern tid var området öster om Kungsträdgården mer eller mindre vattenfyllt. Först i mitten på 1800-talet hade platsen för Berzelii park torrlagts. Skeppet har antagligen övergetts och lämnats i strandkanten i början av 1600-talet och sedan täckts med sopor från boende i området.
– Vi har hittat allt från mynt och pipor till keramik och glas men även en liten spelkula i lera, möjligen tappad av ett barn som lekt i vraket under tidigt 1600-tal, säger arkeolog Philip Tonemar.
Sannolikt skeppet Samson
Baserat på virkets härkomst och dateringar samt skeppets storlek och konstruktion kan man sluta sig till att det bör vara ett av kronans skepp byggt i Hälsingland. Då finns det egentligen bara ett känt alternativ – skeppet Samson. Marinarkeologer från VRAK- museum of wrecks (Statens maritima och transporthistoriska museer) har hjälpt till med analysen och identifieringen av skeppet.
– Skeppet är ett unikt exempel på hur man byggde en slags hybridskepp i en brytningstid mellan den äldre skeppsbyggnadskonsten och den nya som skulle komma strax efter Samson. Detaljer visar att man inspirerats av större örlogsskepp som Mars och Elefanten men som vi aldrig sett på vrak här i Stockholm. Det är också en länk mellan de stora örlogsskeppen och flottan som vi inte känt till så mycket om. Riktigt spännande fynd, säger marinarkeolog Jim Hansson ifrån VRAK
Samson beställdes av Hertig Karl år 1598 och tillverkades av Anders Pedersson i Enånger. Det kunde bestyckas med upp till 20 kanoner, men användes främst som ett lastfartyg. Ett furuskepp hade dock inte särskilt lång livslängd och Samson försvinner ur arkiven redan efter 1607.
Fyllde ut Ladugårdslandsviken
Skeppet har sedan blivit uttjänt och lämnats för att bli en del av de massiva utfyllnader som skett i den så kallade Ladugårdslandsviken, som Nybroviken idag är en rest av. Under mitten på 1600-talet har vraket och stranden sedan täckts med stora mängder grus.
Gator skulle breddas och regleras utifrån ett förutbestämt mönster. Det innebar att flertalet hus behövde rivas eller flyttas. I kvarteret Styrpinnen, där skeppet återfanns, har allt ifrån stenhuggare, garvare och hovbagare till major, fältmarskalk och borgmästare ägt fastigheter.
Arkeologerna har kunnat följa två bebyggelsefaser – en under 1600-talet och en under 1700-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1853 och var bland annat plats för ett av Sveriges första vaxkabinett mellan åren 1889–1924, Svenska panoptikon. Idag ägs fastigheten av Riksbankens Jubileumsfond som också bekostat undersökningen.
Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av att de växtätande insekterna blir fler i vissa regioner.
Genom omfattande metaanalyser har en forskargrupp vid Lunds universitet för första gången undersökt hur växtätande insekter påverkar markprocesser i skogliga ekosystem globalt. I studien undersöker forskarna jordarnas biologiska och biogeokemiska reaktioner.
När skadade växtdelar, kadaver och utsöndringsprodukter från insekter träffar jordytan ökar omsättningen av kol och näringsämnen. Något som leder till att skogsmarken lakas ur och släpper ifrån sig mer koldioxid.
Ökad växthusurladdning
– Andelen växtätande insekter kan komma att öka på grund av klimatförändringarna, framför allt i kalla områden där mycket kol är lagrat i marken. Detta kommer att påverka skogarnas ekosystem och leda till ökad växthusgasurladdning och potentiellt stigande temperaturer, säger Dan Metcalfe, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
I den nya studien slår forskarna fast att insekter och större däggdjur påverkar markprocesser på ett liknande sätt. Detta trots att de har väldigt olika populationsutveckling och födovanor.
– Insekter är mer specialiserade på födans källa och kan dessutom öka sin population med 50 till 100 gånger från en säsong till en annan. Detta gör att de växtätande insekterna ibland kan rubba skogsekosystemen mycket mer än de växtätande däggdjuren, säger Dan Metcalfe.
Fler insekter, färre däggdjur
Forskarna hoppas att de nya resultaten kan komma till praktisk användning genom att matas in i klimatmodeller. Men också att studien kan bidra till mer forskning kring hur växtätande djur påverkar markprocesser i tropiska och nordliga skogar, som utgör 80 procent av jordens samlade skogsmark men som är väldigt underrepresenterade i forskningslitteraturen.
– Att förstå hur ekosystem fungerar är avgörande för att kunna förutsäga och bekämpa klimatförändringar. Medan däggdjuren blir färre globalt så tyder mycket på att andelen växtätande insekter kommer att öka i vissa regioner i en varmare värld, säger Dan Metcalfe.
Dan Metcalfe, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, dan.metcalfe@nateko.lu.se
Forskarna har analyserat svar från 1 300 slumpvis utvalda fans och sammanställningen ger en inblick i ABBA-turismens utbredning och fansens hängivenhet.
− För det första kan vi konstatera att det är väldigt ovanligt med vetenskapliga studier av ABBA-turism. När vi nu har analyserat resultaten ser vi också att de bekräftar behovet av att se musikturism ur ett holistiskt perspektiv, det vill säga att turister på olika sätt kombinerar traditionella motiv för att resa med motiv kopplat till ett intresse, säger Maria Lexhagen, docent i turismvetenskap på turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet.
Kartläggningen genomfördes som en online-undersökning som fanns tillgänglig på den officiella fanklubbens webbsajt, diverse andra fans-sajter samt på olika ABBA-relaterade sidor och grupper i sociala medier. I kartläggningen fanns drygt 100 frågor eller påståenden att ta ställning till. Svaren härrör från fans i 58 olika länder, med flest svarande från länder som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Drygt 80 procent av de som har svarat är i åldrarna 35-55 år.
Majoriteten av fansen har inte besökt en ABBA-konsert
− Det finns så klart en väldig massa information att hämta ur svaren. Vi ser till exempel att en övervägande majoritet av de svarande blev ABBA-fans i åldern 12-19 år, att de lyssnar på popgruppen nästan varje dag och att 80 procent av dem äger samtliga ABBA-album. Men vi ser också att en lika stor andel av fansen aldrig har besökt en livekonsert med ABBA, säger Maria Lexhagen.
Kartläggningen visar också att det starka ABBA-intresset är anledningen till varför mer än hälften av de svarande valt att göra en Sverigeresa och 86 procent av fansen uppger att de har genomfört resor med utgångspunkt från sitt starka intresse för popgruppen. Drygt en tredjedel av de svarande har besökt ABBA-museet i Stockholm.
Olika typer av fans
Det går att urskilja tydliga grupperingar bland fansen, till exempel när det gäller deras engagemang. Det finns en gruppering av ”intresserade, men inte hängivna” fans, en gruppering som i studien benämns som ”fångade, men oberoende” och en tredje gruppering som är ”ivriga och entusiastiska medlemmar av gemenskapen”.
− Analysen visar att det finns starka samband mellan fansens online-aktivitet och deras vilja att resa och att dessa beteenden stärker varandra. Men, vi ser också att fans som är väldigt engagerade och identifierar sig med gemenskapen har låg inkomst vilket kan betyda att de inte är särskilt attraktiva för destinationer och turistföretag, säger Maria Lexhagen.
Vetenskaplig artikel:
Travelling in the fotsteps of ABBA Journal of Popular Culture. Bakom artikeln och analyserna står Maria Lexhagen och Tatiana Chekalina på turismforskningscentret ETOUR samt Christine Lundberg, tidigare ETOUR, numera professor vid The Norwegian School of Hotel Management University i Stavanger. Forskargruppen har tidigare studerat populärkulturturism och fans kopplat till The Twilight Saga.
Kontakt:
Maria Lexhagen, docent i turismvetenskap På ETOUR, Mittuniversitetet, maria.lexhagen@miun.se
Perfluorerade ämnen, PFAS, betraktas numera som något av det mest svårnedbrytbara vi har i vår omgivning och det lagras i kroppen hos människor och djur. PFAS, används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. De används därför i till exempel textilier, impregneringsmedel, matförpackningar, skidvalla, med mera.
Under senare år har det uppdagats att dessa kemikalier har använts i brandsläckningsmedel med svåra föroreningar av grundvatten och därmed dricksvatten som följd. Källor för humanupptag är främst fiskföda, och dricksvatten men troligen också användning av produkter som innehåller denna typ av kemikalier, till exempel produkter av teflon, bakplåtspapper, popcornspåsar för mikrougnar, med mera.
Finns i blodet
– Mätningar runt om i världen visar också att man rutinmässigt hittar PFAS i blodet hos människor och djur, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
I en ny studie har han och kollegorna undersökt om det fanns ett samband mellan nivån av åtta PFAS-ämnen i blodet hos 1 533 gravida kvinnor och födelsevikten hos deras barn i SELMA-studien. Exponeringen mättes omkring vecka tio i graviditeten. I analyserna togs det hänsyn till viktiga bakgrundsfaktorer såsom mammans vikt och rökning för att undvika förväxlingsfaktorer.
SELMA-studien
SELMA-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. SELMA står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study. Den genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper. Forskarna följer drygt 2 000 mor-barn par från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern för barnen där de samlar in data för den gravida kvinnan och förlossningen och senare för barnet.
Resultaten visade att högre halter av fem av de undersökta PFAS-ämnena (PFOS, PFOA, PFNA, PFDA och PFUnDA) kunde kopplas till en lägre födelsevikt hos barnen. De kvinnor som var bland de 25 procent högst exponerade för kemikalien PFOA fick barn som vägde i medeltal 136 gram mindre än barnen till de kvinnor som fanns bland de 25 procent lägst exponerade. Sambanden var också starkare för flickor.
– Vi är inte förvånade över dessa resultat, säger doktor Sverre Wikström, barnläkare knuten till Örebro universitet och ansvarig för delstudien. Det finns flera studier idag som pekar i denna riktning. Nytt är dock att vi här även ser kopplingen mellan PFAS-exponering och ökad andel barn födda lätta för sin graviditetslängd, alltså med onormalt låg födelsevikt. Viktigt är också att vi ser hur flickor och pojkar kan påverkas olika av att exponeras för dessa kemikalier under fosterlivet.
Bekymrad över exponeringen
Carl-Gustaf Bornehag som leder SELMA-studien är mycket bekymrad över den här typen av kemikalier.
– Vi får nu alltmer data som visar att i stort sett alla är exponerade för PFAS, och att sådan exponering troligen kan påverka både människor och djur negativt, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Studien handlar om kopplingar till födelsevikt, och det publicerades nyligen data som visar associationer till preeklampsi eller havandeskapsförgiftning.
– Några av dessa ämnen håller på att fasas ut, vilket naturligtvis är mycket bra, men även om vi förbjuder dessa kemikalier så kommer de att finnas kvar i våra kroppar under mycket lång tid eftersom de är så extremt persistenta och dessutom bioackumulerande, säger Carl-Gustaf Bornehag. Detta visar på ett mycket tydligt sätt faran med att introducera nya kemikalier utan att från början göra en riktig riskvärdering.
Många studier har visat att ett högt kaffeintag har ett samband med minskad risk för att få typ 2-diabetes. I den aktuella studien från Chalmers har forskarna använt metoder där de har lyckats skilja på effekterna av kokkaffe och bryggkaffe.
− Vi har identifierat specifika molekyler, biomarkörer, i blodet hos deltagarna i studien som speglar intaget av de olika kaffesorterna. Dessa biomarkörer används sedan för analys när vi beräknar risken för typ 2-diabetes. Resultatet visar tydligt att kokkaffe inte ger den positiva effekt på diabetesrisken som bryggkaffe gör, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.
Med hjälp av biomarkörerna kunde forskarna visa att personer som brukade dricka två till tre koppar bryggkaffe per dag hade cirka 60 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes än personer som brukade dricka mindre än en kopp bryggkaffe per dag. Konsumtion av kokkaffe hade ingen effekt på diabetesrisken i studien.
Skadlig molekyl fastnar i filtret
Rikard Landberg menar att många är av den felaktiga uppfattningen att kaffe enbart har en negativ effekt på hälsan. Det kan bero på att andra studier har visat att kokkaffe ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta beror på diterpener, en typ av molekyler som finns i kokkaffe, som påverkar blodfetter och riskfaktorn homocystein negativt.
− Men det har visat sig att när man brygger kaffe fastnar diterpenerna i filtret och man får istället hälsovinsterna som många andra molekyler, till exempel olika fenoliska ämnen, bidrar till. I måttliga mängder bidrar även koffeinet till positiva effekter, säger han.
Frågan är om diterpenerna också påverkar sockeromsättningen negativt, och därmed förklarar varför kokkaffe inte har samma skyddseffekt på risken att få diabetes som bryggkaffe. Men den exakta orsaken till varför kokkaffe inte minskar risken för typ 2-diabetes vet forskarna inte i dagsläget.
Hälsoeffekter beror också på bönan
Det populära espressokaffet bryggs också utan filter och Rikard Landberg tror att det skulle kunna ha ungefär samma effekter som kokkaffe när det gäller risk för typ 2-diabetes. Men han poängterar att hälsoeffekter inte bara beror på om kaffet filtreras eller inte. De varierar också med hur kaffebönorna och drycken hanteras i övrigt.
Mer om studien
Studien är en fall-kontrollstudie som gjordes inom ramen för en prospektiv kohort i Västerbotten i norra Sverige. Deltagarna hade svarat på frågeformulär om matvanor och livsstil. De hade också lämnat blodprov som sparades frysta. Totalt inkluderades 421 personer som efter i snitt 7 år utvecklade typ 2-diabetes, och dessa jämfördes mot 421 friska kontrollpersoner. De ursprungliga blodproven analyserades sedan. Dessutom analyserades blodprov som hade lämnats tio år efter de första blodproven av 149 av fall-kontrollparen.
För att kunna skilja på diabetesrisk för kok- och bryggkaffe användes ny teknik kallad metabolomik i kombination med klassiska frågeformulär kring kostintag. Metabolomik gör det möjligt att identifiera och bestämma blodhalten av specifika molekyler som kommer från ett livsmedel, som ett objektivt mått på intaget − istället för att endast utgå från den mängd försökspersonerna själva rapporterar i formulär.
− Metabolomik är ett fantastiskt verktyg, inte bara för att spegla intaget av specifika livsmedel utan också för att studera de effekter intagen har på människors metabolism. Det kan ge viktig information om mekanismerna bakom varför specifika livsmedel påverkar sjukdomsrisken, säger Lin Shi, en av forskarna bakom studien.
Olika kaffetyper
Bryggkaffe innefattar metoder där malda kaffebönor placeras i ett filter som vattnet rinner igenom, antingen i en kaffebryggare eller manuellt. Kokkaffe görs genom att grovmalda kaffebönor blandas direkt i vattnet. Detta innefattar även presskaffe samt turkiskt och grekiskt kaffe.
Andra typer av kaffe har inte undersökts specifikt i studien. Det gäller bland annat snabbkaffe, espresso och andra espressobaserade drycker, samt perkulator- och maskinkaffe. Dessa kaffesorter var inte så vanliga i studiepopulationen då data samlades in under 90-talet.
Sverige är ett av de länder som har högst konsumtion av bryggkaffe i världen per person. Men konsumtionen av kokkaffe är också hög, särskilt på landsbygden i norra Sverige. I USA är bryggkaffe den vanligaste sorten, medan snabbkaffe dominerar i Storbritannien. Espressobaserade drycker är vanligast i Sydeuropa. Turkiskt kaffe är populärt i Mellanöstern och östra Europa.
