Forskarna bakom studien har utgått från svenska lymfomregistret och inkluderat samtliga patienter som fått diagnosen mantelcellslymfom under perioden 2000-2014. Det främsta syftet har varit att undersöka hur patienterna mår när de får diagnosen och hur andra sjukdomar påverkar val av behandling, men också hur det går för patienterna.
– En slutsats är att behandlande läkare bör ta hänsyn till även annan sjuklighet som de som drabbas av mantelcellslymfom kan ha, och att detta skilde sig åt mellan män och kvinnor. Både män och kvinnor med besvär av lymfomet bör behandlas för det även om de är sjuka av andra sjukdomar.
– Däremot indikerar studien att man i högre utsträckning kan vänta med behandlingsstart för kvinnor som ännu inte har besvär av lymfomet, säger Ingrid Glimelius, cancerläkare på Akademiska sjukhuset.
Genomgångna infektioner en riskfaktor
I Sverige diagnostiseras ungefär 140 personer årligen med mantelcellslymfom, en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom. Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna. Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män. Förutom ålder och kön finns misstankar om att genomgångna infektioner av olika slag kan vara en riskfaktor.
Den vanligaste behandlingen är en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.
– Studien visar att 44 procent av patienterna även har andra sjukdomar, främst diabetes, hjärtsjukdom eller prostatacancer, vilket gör det svårare att tolerera cancerbehandlingen.
Vänta med att behandla kvinnor
– Vi ser också att nästan alla män som drabbas av mantelcellslymfom dör av sitt lymfom, medan de kvinnor som vid debuten även hade andra sjukdomar i betydligt högre grad dör av dessa än av lymfomet. Detta bör vägas in i beslut om behandling och när den ska sättas in, framhåller Ingrid Glimelius.
Hon är en av 32 Uppsalaforskare som under hösten fick dela på ett anslag på 125 mkr från Cancerfonden. Ingrid Glimelius erhöll 2,4 miljoner för åren 2020-2022 som framförallt ska användas för forskning på biologi, behandling och sidoeffekter vid mantelcellslymfom.
– Anslaget är ett viktigt stöd för fortsatta registerstudier. Det bidrar också till fortsatta behandlingsstudier för mantelcellslymfom som pågår vid Akademiska sjukhuset. För nästan alla patienter som insjuknar med mantelcellslymfom finns idag en möjlig behandlingsstudie att delta i där nya läkemedel testas. Vi tar emot patienter från hela regionen och i vissa fall även från andra delar av landet, avrundar hon.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, ingrid.glimelius@igp.uu.se
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.
Biologisk mångfald lyfts bara fram specifikt i två av målen, de som rör ”hav och marina resurser” (nr 14) respektive ”ekosystem och biologisk mångfald” (nr 15). En grupp forskare från svenska och brittiska forskningsorganisationer tyckte inte att detta gav en rättvisande bild av den biologiska mångfaldens betydelse. Nu har de redovisat en systematisk genomgång av vetenskapliga studier som belyser hur biologisk mångfald på olika sätt bidrar till att hållbarhetsmålen kan uppnås.
Förbiser det vi drar nytta av
I litteraturen fann forskarna åtskilliga exempel på hur biologisk mångfald ger direkta bidrag till uppfyllandet av ytterligare tio av hållbarhetsmålen.
– Människor drar nytta av biologisk mångfald på så många sätt som underskattas eller ignoreras. En tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen är till exempel är beroende av pollinatörer. Vi har också mängder av mikroorganismer som bidrar till avfallshantering, och många arter som har inspirerat människor att utveckla nya produkter och sätt att göra saker, säger Malgorzata Blicharska från Uppsala universitet, en av artikelns huvudförfattare.
För fem av målen (god utbildning för alla; jämställdhet; minskad ojämlikhet; fredliga och inkluderande samhällen; genomförande och globalt partnerskap) hittade forskarna inga direkta bidrag genom biologisk mångfald, men däremot indirekta bidrag.
– Direkta bidrag till minskad fattigdom och hunger, till bättre hälsa och vattenförsörjning och till hållbara städer, kan till exempel indirekt stödja uppfyllandet av målen om utbildning och jämställdhet, säger Richard Smithers från Ricardo Energy & Environment, artikelns andra huvudförfattare.
Mångfald bidrar till alla hållbarhetsmål
Samtidigt som forskarna medger att biologisk mångfald också kan ha negativa effekter på hållbar utveckling (till exempel i form av sjukdomsframkallande organismer) är deras övergripande slutsats att biodiversitet kan bidra till uppfyllandet av alla de 17 hållbarhetsmålen.
– I målet om människans hälsa och välbefinnande har biologisk mångfald betydelse på många sätt. Det handlar om luftkvalitet och vattenkvalitet men också andra saker som många kanske inte tänker på lika mycket. Som att naturen minskar stress och uppmuntrar till en hälsosam livsstil, tillägger Grzegorz Mikusiński från SLU, en av medförfattarna.
Studien framhäver att de komplexa kopplingarna mellan biologisk mångfald och hållbar utveckling inte bara kan leda till att dessa förbises, utan också till att det trots goda avsikter genomförs felaktiga åtgärder.
Utveckling på andras bekostnad
jämförelse med utvecklingsländer har till exempel många rika länder en växande ekonomi trots att de har mindre biologisk mångfald. Denna paradox kan förklaras av att rika länder ofta upprätthåller sin utveckling på bekostnad av förlorad biologisk mångfald i utvecklingsländer. Storbritannien var till exempel världens näst största nettoimportör av skogsprodukter under 2015.
– Denna typ av samhällsekonomiska och miljömässiga interaktioner innebär att nationella, gränsöverskridande och internationella åtgärder krävs för att upprätthålla biologisk mångfald och utveckling på global nivå, säger Malgorzata Blicharska.
– Vi hoppas att en ökad medvetenhet om den biologiska mångfaldens centrala betydelse för hållbar utveckling kommer att få beslutsfattare på alla nivåer att integrera hänsyn till biologisk mångfald i ett brett spektrum av utvecklingssektorer och därmed stoppa förlusten av biologisk mångfald, säger Richard Smithers.
Kontakt:
Malgorzata Blicharska, universitetslektor, Institutionen för geovetenskaper, Naturresurser och hållbar utveckling
Uppsala universitet, malgorzata.blicharska@geo.uu.se
Grzegorz Mikusiński, forskare, Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, grzegorz.mikusinski@slu.se
Nora Theorin som gjort studien, forskar om sambanden mellan medieanvändning och attityder till invandring. Den här gäller för åren 2014−2016, en period som präglas av flyktingkrisen från bland annat krigets Syrien och införandet av en mer restriktiv svensk asylpolitik.
Hon lät ställa identiska frågor, i tre omgångar, till samma intervjupersoner under de här åren (till totalt 2 254 stycken). Frågorna gällde vilka attityder de hade till invandring från Europa respektive Afrika och Mellanöstern, och vilka medier de följde.
På så sätt kunde Nora Theorin undersöka om personernas inställning till invandring förändrades över tid, och om det i så fall kunde kopplas till vilka medier de använde.
– Det visade sig att de som följde den alternativa högersajten Avpixlat blev mer positiva till invandring från europeiska länder. Jag hade väntat mig att Avpixlat främst skulle bidra till mer negativa attityder till invandring från Mellanöstern och Afrika, men inte att nätsajten skulle ha en motsatt effekt när det gäller europeisk invandring.
Ut- och ingrupper
I stort sett kunde hon inte se några större förändringar eller samband, förutom vad gäller de som läste Avpixlat. Den alternativa högersajten startades av Sverigedemokraterna 2011 och bytte namn till Samhällsnytt 2017.
Hon tror att resultatet kan förstås i ljuset av ”intergroup threat theory”. Teorin går ut på att människor från en ”ingrupp” – exempelvis människor som är födda i Sverige – upplever en ”utgrupp” som hotfull mot ingruppens kultur, ekonomi och/eller säkerhet.
– De flesta invandrare från europeiska länder kanske ses som en del av ingruppen snarare än utgruppen, exempelvis på grund av relativt lik kultur, etnicitet och religion, säger hon.
Rapporterade positivt om Europa
Nora Theorin drar också slutsatsen att känslan av tillhörighet med europeiska invandrare kan ha stärkts bland dem som läste Avpixlat. Det här eftersom fokus ligger på negativ rapportering om icke-europeisk invandring och invandrare.
– Kanske triggas en känsla och uppfattning om att européer måste samarbeta och hålla ihop för att försvara sina relativt lika kulturer och ekonomiska resurser. En annan förklaring kan vara att sajten kanske rapporterade positivt om Europa. Det är rimligt eftersom värdet av nordiskt, och ibland även europeiskt, samarbete ofta lyfts fram av invandringskritiska politiska aktörer som exempelvis Sverigedemokraterna.
Medieffekterna på attityder till invandring
Nora Theorins avhandlingsarbete vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), ingår i forskningsprojektet ”Role of European Mobility and its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms”. Projektet är ett samarbete mellan flera europeiska universitet som bland annat ska analysera och jämföra hur människor i olika länder påverkas när de får ta del av samma medieinnehåll. Ett av målen är att undersöka hur stor betydelse det nationella sammanhanget har för medieeffekter på attityder till invandring.
– Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det mest gynnsamma för barnens hälsa på både kort och lång sikt är en kombination av koncentrerad näringslösning tillsammans med ett restriktivt användande av blodprodukter, säger Cornelia Späth, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Barn som fötts för tidigt löper hög risk för undernäring, dålig tillväxt och elektrolytrubbningar, det vill säga exempelvis för låga eller för höga värden av ämnen som fosfor eller kalium i blodet, under de första levnadsveckorna. Detta har visats försämra hjärnans utveckling, vilket oftast blir tydligt när barnen börjar i skolan.
Alla näringsämnen barnet behöver
Med syfte att möta energi- och näringsbehovet direkt efter födelsen hos för tidigt födda barn introducerades en ny koncentrerad näringslösning på den neonatala intensivvårdsavdelningen vid Umeå universitetssjukhus under år 2012. Den nya näringslösningen innehåller alla näringsämnen i form av energi, aminosyror, glukos, fettsyror, mineraler och vitaminer som barnet behöver och den ges direkt i blodet.
I sin avhandling har Cornelia Späth jämfört alla barn med en födelsevikt på under 1,5 kilo som vårdades vid Norrlands universitetssjukhus under de två åren före respektive efter introduktionen av näringslösningen. Totalt följdes 134 barn.
Det visade sig att de barn som vårdades efter att den nya näringslösningen införts, hade en påtagligt förbättrad utveckling av vikt och längdtillväxt än barnen hade innan den introducerades. De drabbades även i mindre utsträckning av elektrolytrubbningar. Barnen som fick näringslösningen hade vid fyra veckors ålder vuxit i genomsnitt 63 gram och 6 millimeter mer än barnen i studien innan man började ge den koncentrerade näringslösningen.
Höga natriumhalter
I avhandlingen har Cornelia Späth även en studie om natriumobalanser som inkluderade alla barn som föddes före 27:e graviditetsveckan i Sverige under åren 2004 – 2007. Resultatet var att majoriteten av barnen hade höga koncentrationer av natrium i blodet under den första levnadsveckan och att detta var kopplat till att natrium hade tillförts. En hög halt av natriumtillförsel visade sig ha samband med ökad förekomst av allvarlig hjärnblödning hos barnen. Natriumtillförseln och dess effekt på hjärnblödningar kom främst från blodtransfusioner som innehåller natrium, ett ämne som inte är möjligt att ta bort från transfusionerna.
– Tillförsel av energi och näring är viktigt för hur både kropp och hjärna utvecklas hos de för tidigt födda. Därför kan den nya näringslösningen få en betydelsefull roll, säger Cornelia Späth.
Behandling med koncentrerad näringslösning till för tidigt födda har fortsatt vid Norrlands universitetssjukhus.
Artificiellt ljus finns överallt, till exempel i belysning och displayer. Nu när organiska ljuskällor kommit in på marknaden förutspås nya tillämpningar; allt från medicinsk diagnostik till integrering i elektroniska textilier. Det är i detta avseende som den ljusemitterande elektrokemiska cellen, LEC, är extra intressant.
LEC är en supertunn och flexibel ljuskälla, som dessutom möjliggör billig och uppskalningsbar tillverkning – likt hur tidningar trycks.
Tyvärr innehåller dagens mest effektiva LECs, i likhet med många andra ljuskällor, sällsynta jordartsmetaller som iridium. Det gör dem inte bara dyra utan även miljömässigt problematiska. Att tillverka helt organiska ljuskällor som effektivt transformerar elektricitet till ljus och samtidigt är både billiga och återvinningsbara är dock en utmaning.
Elektrokemisk dopning
Positivt nog är vi på rätt väg genom en nyligt utvecklad grupp av helt organiska ljusemitterande material, som matchar effektiviteten hos de jordartsmetallbaserade. Dessa material har redan visat lovande resultat i komplexa high-end produkter, men dessvärre har prestandan inte imponerat lika mycket när de inkluderas i de enklare, och därmed billigare, LECs. Tills nu!
Effektivt ljus utan sällsynta jordartsmetaller från tre LECs i olika färger. Bild: Mattias Lindh
En rykande färsk studie av fysiker vid Umeå universitet, i samarbete med forskare vid Kyushu universitet, visar att starkt och effektivt ljus från LECs baserade på sådana helt organiska ljusemitterande material är möjligt.
Genom att förstå och nyttja det som gör LEC-tekniken unik, bland annat så kallad elektrokemisk dopning, har vi kunnat påvisa att dessa miljövänligare material är ett praktiskt alternativ även i LEC-komponenter.
Nanoskopiska omgivningen avgör
– Komponentdesignen hos LEC är tillsynes enkel, men den dynamik som pågår i den tunna filmen och som möjliggör ljusemission är komplex. Den innefattar ett invecklat samspel mellan organiska halvledare och rörliga joner, som måste balanseras för att få starkt och effektivt ljus. Hur effektiva dessa organiska ljusemitterande material är beror nämligen mycket på deras nanoskopiska omgivning. Det är med detta i åtanke som vi lyckas förbättra prestandan, säger Petter Lundberg, doktorand på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Petter Lundberg är doktorand i gruppen för organisk fotonik och elektronik, som leds av professor Ludvig Edman, vid Institutionen för fysik. Gruppen arbetar bland annat med att utveckla LEC-tekniken. Fokus inom LEC ligger på att förbättra effektiviteten hos komponenterna, men även förenkla uppskalningsbara tillverkningsprocesser.
Petter Lundberg, Doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet., petter.lundberg@umu.se
Pinar Aslan har intervjuat personer som är födda i Sverige med föräldrar från icke-västerländska länder, och som har lyckats på arbetsmarknaden. De flesta av dessa individer har en universitetsutbildning och är anställda inom yrken som motsvarar deras utbildning.
– Vad är det som påverkar dessa personer så att de lyckas uppfylla sina ambitioner och komma in på arbetsmarknaden? Svaren kan ge oss fler verktyg för att integrera barn till migranter på arbetsmarknaden, säger Pinar Aslan.
Familjen är nyckeln
Hon fann i dessa familjer en stark revanschlust, som föräldrarna drev på. ”Nu har vi kommit till ett nytt land och vi har fått offra väldigt mycket för att komma hit, och nu måste ni på något sätt göra det värt det”. Det var något om intervjupersonerna ofta hade fått höra av sina föräldrar.
I de etniska grupper som individerna tillhörde betraktades barnens prestationer som en statuskälla även för föräldrarna, vilket bidrog till ökad motivation och ett inre driv att kämpa.
– Det är jätteviktigt att man är medveten om den roll som familjen spelar och att man stöttar familjen och kompenserar för den brist på praktiska resurser som finns i många av dessa familjer.
Enormt driv men inga resurser
Studien visar att offentliga tjänstemän, som lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare, ofta spelat en avgörande roll i att förmedla kunskap om utbildning och arbete, till individer från familjer som saknat resurser och praktiskt stöd.
– Det viktiga var att tjänstemännen visade stöd och samhörighet med dem. Det kan finnas ett enormt driv, men har man inga kontakter, kunskap eller information så blir det svårt att omvandla detta driv till faktiska resultat.
”Jag har inte råd att vara petig”
Deltagarna i studien har anpassat sig till svårigheter på arbetsmarknaden på olika sätt, man kan ha sökt sig till etniskt profilerade yrken som efterfrågat tvärkulturell kompetens, eller bytt bransch om man kände att det var lättare att komma in där.
– De måste också förhålla sig till risken för diskriminering, som både upplevdes och förväntades. Man måste vara realistisk och hade inte råd att vara ”petig” i sitt jobbsökande.
Tolkar sin familjesituation annorlunda
En annan sak som studien visar är att föräldrarna uppmuntrade sina barn att eftersträva en mer jämlik fördelning med arbete och familj, än vad de själva praktiserat. Detta underlättar för barnen att genomföra generationsöverskridande förändringar för att kombinera arbete och familj.
– Föräldrarna såg att om barnen ska lyckas med det här projektet så måste de leva på ett annat sätt än vad de själva gjort.
Pinar Aslan menar att de resultat som lyfts fram i avhandlingen är kunskap som kan användas i arbetet för att stödja barn till migranter; i det praktiska arbete som offentliga tjänstemän utför, men också i bredare socialpolitiska sammanhang.
– Jag vill lyfta fram att det är många mekanismer som samverkar; det som händer inom och omkring individen samverkar med det som händer i det stora hela, säger Pinar Aslan.
Avhandling:
”How Do They Make It?: perspectives on labour market participation among descendants of immigrants in Sweden
Kontakt:
Pinar Aslan, forskare och universitetsadjunkt i socialt arbete, Högskolan i Gävle, pinar.aslan@hig.se
Biomarkörer, som exempelvis kan vara speciella proteiner som cirkulerar i blodsystemet, används ofta inom sjukvården som indikatorer för en biologisk process kopplad till en sjukdom. Proteiner i vår kropp påverkas dock inte bara av sjukdomsförloppet, utan även av miljö och livsstil såväl som av de genetiska anlag vi bär på. De proteiner, eller biomarkörer, som är bäst för diagnos ska helst inte påverkas för mycket av vår arvsmassa, då detta kan medföra svårigheter för bra sjukdomsdiagnosticering.
I en ny studie vid Uppsala universitet har forskarna tittat på proteinbiomarkörer som ökar eller minskar vid en inflammation, hos ett tusental personer från en svensk hälsostudie. Till skillnad från tidigare studier där man studerat ett urval av alla positioner i arvsmassan, har forskarna gjort en analys med hjälp av en nyare teknik, där alla genetiska positioner hos en person undersökts, en så kallad helgenomsekvensering. Genom att titta på över tre miljarder positioner i vår arvsmassa hittade forskarna därför 18 nya gener som påverkar nivån av biomarkörerna i blodet, vilket kan hjälpa oss att förstå hur biomarkörerna regleras vid sjukdom, till exempel vid Crohns sjukdom, och reumatism.
Påverkas av generna
Studien visar att fler inflammatoriska biomarkörer påverkas av våra gener än man tidigare trott, men också att många av biomarkörerna verkar vara direkt kopplade till risken att utveckla en inflammatorisk sjukdom.
– Vi såg till exempel att personer med genetiskt förhöjda nivåer av flera inflammatoriska biomarkörer också hade en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), säger Julia Höglund, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.
Information från denna studie kan bidra till en ökad förståelsen för hur våra gener påverkar risken för vanliga sjukdomar, men också hur biomarkörer i framtiden, på ett mer tillförlitligt sätt, kan användas för att diagnostisera olika sjukdomar.
– Upplevelsen av att få och kunna vara delaktig är ett viktigt skolresultat, och enligt tidigare forskning om självtillit till sin kompetens, kan man förutsäga kommande skolprestationer, menar Karin Bertills, lärarutbildare och doktorand inom handikappvetenskap, som visar på problemen, men också på åtgärder som gör att elever med funktionsnedsättningar utvecklas inom ämnet i likhet med sina typiskt fungerande klasskamrater.
I skolämnet Idrott & hälsa upplever högstadieungdomar med funktionsnedsättning att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta än sina klasskamrater.
För att undersöka faktorer som bidrar till positiva skolprestationer har Karin Bertills utvecklat instrument för att mäta självtillit och delaktighet i idrott och hälsa. Genom att jämföra olika elevgruppers självskattade upplevelser över tid, har ny kunskap skapats om skillnader och likheter i ungdomars utveckling under högstadietiden.
Helgrupp i stället för särskilt stöd
Att jämföra elevers upplevelser med lärares undervisning i enlighet med kursplanen har gett insikter om hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd. Avsaknaden av särskilt stöd löser de lärare som tydligare jobbar i enlighet med kursplanen, bland annat genom att oftare jobba i helgrupp och att befinna sig närmare eleverna. Det är omständigheter som hittills inte undersökts i idrott och hälsa.
– Speciellt intressant är att elever med funktionsnedsättning skattar lägre självtillit och sämre förutsättningar för att delta om de har lärare som jobbar systematiskt med bedömning och betyg. Innebörden av att inte kunna prestera ”lika bra som alla andra” på grund av fysiska begränsningar får därför under högstadieåren starkare samband med både självtillit och delaktighet, säger Bertills.
Det kan också vara så att elevers upplevelser av självtillit och delaktighet i Idrott och hälsa i årskurs 9 kan vara ett bättre mått på elevernas prestation än betyg, visar avhandlingen.
Enkät med 450 elever och 21 lärare
450 elever har fått svara på en enkät i årskurs 7 och i årskurs 9 om hur väl de upplever sin kompetens att klara skolarbetet och undervisningen i idrott och hälsa. Eleverna har även svarat på frågor om förutsättningarna för att delta i idrott och hälsa, samt socialt och fysiskt fungerande i vardagen. Enkät om hur idrottslärare arbetar med kursplanen besvarades av 21 lärare i Idrott och hälsa. Hur dessa lärare undervisade och hur elever agerade och samspelade under idrottslektioner observerades i årskurs 8. Eleverna jämfördes i tre olika grupper, de med funktionsnedsättningar och de med låga respektive höga betyg i idrott och hälsa, när de började högstadiet.
Karin Bertills tillhör forskningsmiljön CHILD, som framgångsrikt bedriver forskning med och om barn med funktionsnedsättningar Läs mer om CHILD här.
Forskningsprojektet finansierades av Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond.
Audrey Schillings, Institutet för rymdfysik och Luleå tekniska universitet samt Forskarskolan i rymdteknik, har nyligen disputerat på en avhandling om hur utflöde av syrejoner från jordens atmosfär påverkas. Utflödet ökar vid olika tillstånd, som kraftigare solvindar och extrem ultraviolett strålning. Under magnetiska stormar kunde jonutflödet öka nästan 100 gånger jämfört med lugna förhållanden. Med hjälp av modeller och mätningar visas att de uppmätta syrejonerna kommer att lämna jorden och försvinna ut i rymden.
Studierna är baserade på data från Cluster-satelliterna, ett projekt som leds av European Space Agency, ESA. Cluster består av fyra satelliter som flyger i formation runt jorden. Främst har studierna använt mätningar av joner, positivt laddade atomer.
De översta lagren av jordens atmosfär påverkas av både extrem ultraviolett strålning från solen och energirika partiklar från rymden. Båda delarna leder till att atomer och molekyler i atmosfären förlorar en eller flera elektroner och då blir elektriskt laddade partiklar, joner. Eftersom de är elektriskt laddade påverkas de av elektriska och magnetiska fält.
Syrejoner lämnar jorden
Dessa fält kan accelerera jonerna till flykthastighet så att de kan lämna jorden och försvinna ut i rymden. De påverkas då bland annat av solvinden, en ström av laddade partiklar från solen som bär med sig ett magnetfält och ett elektriskt fält. De påverkas även av jordens magnetfält, som skapar en bubbla i solvinden, jordens magnetosfär.
Detta utflöde av jordens atmosfär i rymden har varit känd åtminstone sedan 1960-talet, och många studier har gjorts på området. Det har dock funnits kvar många oklarheter, bland annat gällande vilken roll jordens starka magnetfält har. Man har länge trott att det skyddar jordens atmosfär från solvinden, och att det även kan återföra joner som flödat ut i rymden och leda dem tillbaka till atmosfären. En annan fråga var hur mycket jonutflödet ökade under perioder av hög solaktivitet, under så kallade magnetiska stormar.
Magnetiska stormar påverkar våra satellitet
– Magnetiska stormar drivs av processer på solen, och leder till ökat inflöde av energi och partiklar från solen till jordens magnetosfär, förklarar Audrey Schillings. De är extra intressanta då vi tror att de liknar de förhållanden som rådde då solsystemet var ungt, för ungefär 4 miljarder år sedan. Jorden, Mars och Venus förlorar inte så mycket av sin atmosfär nu, men kanske såg det annorlunda ut för 4 miljarder år sedan?
Magnetiska stormar inträffar inte så ofta, så de utgör en mycket liten del av allt data. Jordens magnetosfär är också väldigt stor, så när en storm inträffar spelar det stor roll var i magnetosfären satelliterna råkar befinna sig.
– Det första jag fick göra var att utveckla en ny metod som tittade på den relativa förändringen i den del av magnetosfären där satelliterna befann sig under en storm. När vi gjort det fann vi att utflödet kunde vara nästan 100 gånger större under en storm, berättar Audrey.
Lägre utflöde förr
Ett nästa steg var att studera utflödet som funktion av solvinden där studien lades upp för att vara så lik som möjligt en tidigare studie av hur utflödet från Mars varierar med solvinden. Mätningarna från Mars antyder att utflödet från Mars kanske snarare var lägre förr i tiden. Det gör att man börjat ifrågasätta vilken roll jordens magnetfält egentligen spelar. De processer vi studerar blir effektivare när magnetfältet hjälper till att samla in energi från solvinden och överföra den till jordens atmosfär.
– Vår studie av hur utflödet ökar under stormar ger en inblick i hur mycket atmosfär en nybildad planet kan förlora. Kanske visar det också att ett starkt planetärt magnetfält kan hjälpa till att föra ut atmosfär från en planet, det var en oväntad upptäckt, säger Audrey.
Växter kan ”lukta” sig till ett förestående angrepp av skadeinsekter genom de doftämnen som honan utsöndrar för att locka till sig hanar då hon ska lägga ägg. Doftämnena, sexualferomonerna, lockar emellertid inte bara till sig hanar, de fungerar även som en effektiv varningssignal för växterna vars försvarssystem går igång och dödar en stor del av skadegörarnas ägg.
Det konstateras i en internationell studie som publiceras i tidskriften PNAS i veckan.
Studerade insektsägg på tallplantor
Forskarna har i laboratorium utsatt tallplantor för sexualferomon från en av de vanligaste skadegörarna, vanlig tallstekel. Tallstekelhonor har sedan fått lägga ägg dels på de exponerade tallplantorna, dels på plantor i en kontrollgrupp som inte utsatts för sexualferomoner. Två veckor senare har forskarna undersökt hur stor andel av äggen som överlevt.
– Äggen som överlevde minskade med en tredjedel på de plantor som vi utsatt för feromoner dagen innan äggläggningen, från 60 procent till 40 procent, säger Olle Anderbrant, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Att doftsignaler från skadeinsekter kan stärka växters försvar mot larver som äter på dem är känt sedan tidigare. Det här är dock första gången som forskare visar att växter kan uppfatta doftämnena, feromonerna, redan innan skadeinsekterna har lagt sina ägg och att växterna därmed kan börja försvara sig tidigare än någon har trott.
Tallen utsöndrar väteperoxid som försvar
Olle Anderbrant har genomfört studien tillsammans med forskare vid Freie Universität i Berlin och Global Ecology Unit CREAF i Barcelona. Förutom att de konstaterar kraftigt minskad överlevnad för insektsäggen visar forskarna också hur det sannolikt går till när tallarna dödar äggen. Feromonerna ökar koncentrationen av väteperoxid i tallbarren när äggen läggs utan att vattenhalten påverkas negativt. Väteperoxid stärker växters försvarsförmåga och minskar insektsäggens överlevnadschanser. Minst lika viktigt är att forskarna har lokaliserat ett antal specifika ”försvarsgener” hos tallen som påverkas positivt av sexualferomonerna.
Resultaten kan på sikt rädda stora värden i skogen och i lantbruks- och trädgårdssektorn. Forskarna går nu vidare och ska försöka ta reda på exakt hur det går till när växter uppfattar skadeinsekternas kemiska signaler.
– När vi vet det och hur pass specifika de kemiska signalerna måste vara för att trigga igång växternas försvar så kan man tänka sig att exponera växter för de här dofterna och på så vis stärka deras försvar, säger Olle Anderbrant.
Viveca Wallin Bengtssons forskning ingår i den nationella äldrestudien The Swedish National Study on Aging and Care – SNAC. Syftet med denna är att kartlägga äldres vårdbehov. Det främsta målet med avhandlingen var att studera samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdomar respektive död över tid.
– Det är tydligt att personer med tandlossningssjukdomar oftare utvecklar hjärtsjukdomar och löper ökad risk för död, säger Viveca Wallin Bengtsson.
Långtidsstudier över 13 till 17 år
Viveca Wallin Bengtsson, verksam som specialisttandläkare vid Högskolan i Kristianstad, har också undersökt sambandet mellan åderförkalkning och tandlossningssjukdom (parodontit). Vidare om dessa förkalkningar som man sett på röntgen, kunde sättas i samband med insjuknande i stroke och/eller hjärtsjukdomar över en tid på 13 år.
Ytterligare ett mål var att undersöka om individer med tandlossningssjukdom hade större sannolikhet att utveckla stroke, hjärtsjukdom eller död, under en uppföljningstid på 17 år. Personer 60 år och äldre boende i Karlskrona, den enda platsen där tandvård ingått i SNAC, rekryterades till studien.
Med hjälp av så kallad panamaröntgen undersökte hon förekomsten av förkalkningar liksom bennivån runt tänderna.
– Det är unikt att kunna göra sådana långtidsstudier och följa framåt i tiden, säger Viveca Wallin Bengtsson.
Studien visar att:
äldre personer med tandlossningssjukdomar löper ökad risk för att dö
att de oftare har förkalkningar i halspulsådern jämfört med personer som inte har det
att förkalkning har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar
att personer med tandlossning ofta drabbas av hjärtsjukdomar.
Röntgenbilder måste analyseras
Viveca Wallin Bengtsson betonar betydelsen av att tandläkare analyserar de panoramaröntgenbilder som tas inom tandvården. Den inflammation som skapas vid tandlossning kan skapa fettbildning och plack i ådrorna i övriga kroppen.
– Munnen är en del av kroppen. Tand- och sjukvård måste samverka mer. Om man upptäcker förkalkning vid röntgen måste man informera patienten och remittera vidare till sjukvården för vidare undersökning. Det är också viktigt för att man ska kunna sätta in förebyggande tandvård.
Kontakt:
Viveca Wallin Bengtsson, specialisttandläkare vid Högskolan i Kristianstad, viveca.wallin_bengtsson@hkr.se. Avhandling har lagts fram vid Malmö universitet.
I Malmö försöker man komma till rätta med skjutningarna bland annat genom ett projekt som heter ”Sluta skjut”, en metodik som fungerat framgångsrikt i amerikanska gängkriminella områden (se faktaruta). Anna Hedlund vid Lunds universitet är en av de forskare som arbetar i det treåriga forskningsprojektet Eldupphör Malmö där man bland annat testar ”Sluta skjut”. I sin forskning studerar hon hur det projektet och andra brottsförebyggande metoder fungerar i Malmö.
Projektet Sluta skjut
Sluta skjut är ett samarbete mellan polisen, kriminalvården, Malmö stad och medborgare för att förebygga skjutningar och göra det lättare att få rätt stöd för den som vill bort från ett våldsamt liv.
Strategin bygger på en beprövad amerikansk modell, GVI (gruppvåldsintervention), som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA. Det handlar inte så mycket om nya arbetsmetoder. Det nya i strategin handlar mer om ett välkoordinerat samarbete, ett bättre nyttjande av existerande resurser och sättet arbetet kommuniceras ut till grupper och deltagare.
Du jämför också hur de fungerat på andra ställen. Vad finns det för skillnader?
– Jag är visserligen mitt uppe i pågående forskning, men en skillnad i brottsligheten mellan Malmö och amerikanska städer med hög brottslighet, som kan påverka Sluta skjut-projektets framgång, är gängen. I USA finns det sammanhållna gäng och gängledare. I Malmö verkar de kriminella ingå i lösare nätverk. Det kan medföra att det blir svårare att få stopp på skjutningarna eftersom det inte verkar finnas nyckelpersoner på samma sätt som i de amerikanska städer där metoderna utarbetats. Sluta skjut-projektet infördes som ett pilotförsök för två år sedan och sedan dess har faktiskt skjutningarna minskat, höstens fruktansvärda mord till trots. Sedan är det för tidigt att säga vad det beror på.
Är forskare överens om vilka metoder som fungerar bäst när det gäller brottsförebyggande åtgärder?
– Nästan all forskning pekar mot att ”hårda tag”, det vill säga enbart polisiära insatser utan annat stöd från samhället, inte hjälper. Det har visat sig på många ställen, som exempelvis i metoden ”La mano dura” i El Salvador, som fyllde fängelserna utan att lösa gängproblematiken. Sammanfattningsvis kan sägas att ”hårda tag” ofta vinner politiska röster men inte löser problemen.
Vad säger du om operation Rimfrost som är den nya kraftiga förstärkningen av polisen i Malmö?
– Det är en bra strategi som förhoppningsvis kan få stopp på våldsspiralen, men bara kortsiktigt. Överlag tycker jag att man tillmäter polisen för stort ansvar och samhället som helhet för litet. Bäst resultat får man när skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle samverkar. Exempelvis vet man att nattpatrullerna i Rosengård och områdesvärdar i bostadsområden ger positiva resultat. På platser i USA där man lyckats få bukt med skjutningar har ofta kyrkan och annan frivilligverksamhet spelat en viktig roll.
Anna Hedlund har tidigare studerat Hutumilisen i Kongo, bland annat med syftet att förstå våld ur förövarnas perspektiv.
Finns det lärdomar från Kongo som också kan gälla i Malmö?
– Ja. I Kongo var det tydligt att de grepp som fungerade för att få slut på våldsspiralen var lokala och kom från gräsrotsnivå. Stora övergripande satsningar fungerade ofta sämre.
Text: Ulrika Oredsson, Lunds universitet. Texten har tidigare varit publicerad på Lunds universitets hemsida.
– I detta projekt syftar jag till att tillgängliggöra det mest detaljerade historiska dokument som beskriver hur mark brukades, i det senmedeltida fram till det tidigmoderna Island, ungefär år 1500-1860, säger Gisli Palsson som just skrivit sin avhandling i ämnet vid Umeå universitet.
Viktiga böcker finns nu online
Gisli Palsson började med att skapade en omfattande infrastrukturkomponent i ett databashanteringssystem med öppen källkod och lade till länkar till arkeologiska data från Island och data tillgängliga genom internationella infrastrukturer.
– Det centrala dokumentet i projektet är de tidiga folkräkningarna på 1700-talet, Jarðabók Árna Magnússonar och Páls Vídalín, allmänt sedda som de viktigaste skrifterna som någonsin har skapats om isländskt jordbruk. De har inte varit tillgänglig på nätet – förrän nu, säger Gisli Palsson.
Därefter satte Gisli Palsson upp en en webbsida – jardabok.com – som visar all denna data på en karta med nätverkslänkar som omvandlar det punktbaserade innehållet till en serie av nätverk, som visar olika perspektiv av det förmoderna livet på Island, som rör fastighetsägande, församlingar och resursutbyten av tillgångar.
Två olika riktningar
– Forskningen, som baserats på den infrastruktur jag har byggt upp, ledde till två olika riktningar. Den ena riktningen handlar om det isländska jordbruket ur ett relationellt perspektiv och utreder nätverkens roll i besluten om markanvändning; särskilt i fråga om hur man reagerat vid kriser, berättar Gisli Palsson.
– I den andra riktningen blev mitt material även en utgångspunkt för att kritisera nätverksperspektiv inom arkeologin. Det här syns tydligt i min första och sista artikel i avhandlingen.
Under besöket ska Cecilia Kjellgren och Johanna Thulin, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet utbilda föräldrar om vilka spår kroppslig bestraffning kan sätta hos barn och hur man kan bygga positiva relationer till sina barn,
Utbildningen bygger på en modell som de två forskarna har tagit fram, PEACE (Parent’s Ending violence Against Children Educational program).
Föräldrar ska hantera sin ilska
Ett av inslagen i modellen går ut på att föräldrarna ska öva på att hantera sin ilska. De kommer även att få reflektera över hur de kan förebygga att konflikter uppstår, genom att till exempel hitta strategier för att bygga relationer med ömsesidig respekt och komma överens om gemensamma regler som gäller i familjen.
I undervisningen vill forskarna att föräldrarna ska få verktyg att tänka själva snarare än pekpinnar för hur de ska göra.
Föräldrar ska involveras via dialog
– Vi måste komma ihåg att många föräldrar i Filippinerna lever under väldigt pressade livsförhållanden, och i ett land och en världsdel där det råder en annan tradition vad gäller syn på barnuppfostran. Det går inte att komma med en utbildning som härstammar från Sverige, där vi har större tillgång till både resurser och kvalificerade metoder, och säga att ”såhär ska ni göra”. Det är viktigt att utbildningen kan möta de kulturspecifika förhållanden som finns i Filippinerna och att föräldrarna involveras genom dialog, säger Cecilia.
Hopp att modellen sprider sig
Utbildningen vänder sig till yrkesutövare som vill hjälpa föräldrar att bygga våldsfria relationer till sina barn och tanken är sedan att de som gått utbildningen i sin tur ska träffa grupper av föräldrar runtom i landet för att utbilda dem om konsekvenser av våld och om positivt föräldraskap. Forskarna har förhoppningar om att modellen ska få fast förankring i samhället framöver.
När utbildningsinsatsen är över kommer forskarna att utvärdera vad såväl utbildarna som föräldrarna tyckte om utbildningen, och vad föräldrarna lärde sig. Om det visar sig att modellen har önskad effekt hoppas man att den etablerar sig i Filippinerna och att den även får spridning till andra länder. Aktörer i Bangladesh och Vietnam har redan visat intresse.
– I förlängningen hoppas vi vara en positiv kraft i den otroligt stora utmaningen att minska föräldrars våld mot barn i världen, säger Cecilia.
Själva kommunikationsprocessen sker genom att en del av cellen, en del som är välfylld med ”signalmolekyler”, smälter samman med cellens utkant i en process som kallas exocytos. Där kan sedan substansen tas upp av den mottagande cellen.
– Genom att studera celler från däggdjur samt bananflugans nervceller har vi fått en bättre förståelse för hur celler kommunicerar, berättar molekylärbiolog Anna Larsson som i sin avhandling har tittat närmare på hur cellers kommunikation går till.
Signalen kan vara olika stark
– En viktig upptäckt är att cellen kan anpassa hur stark signalen ska bli. Tidigare har man trott att allt innehåll utsöndras samtidigt men nu visar flera studier att cellen kan variera styrkan i signalen, säger Anna Larsson.
Människor kan prata med normalt tonläge men kan också välja att skrika eller viska. Beroende på situationen lämpar sig de olika sätten olika bra, säger Anna Larsson och berättar att detta också gäller för cellers kommunikation.
– Men även om vi nu vet att cellerna kan anpassa styrkan på sin signal finns det mycket som vi inte vet om hur styrkan bestäms och vilka faktorer som påverkar cellen att så att säga, skrika eller viska, säger hon.
Energi, läkemedel och aktivitet påverkar signalstyrkan
Det är de mekanismer som sker på molekylnivå, bakom regleringen av de kemiska signalerna, som Anna Larsson har studerat och presenterar i sin avhandling.
– Våra resultat tyder på att en korrekt reglering av signalstyrkan är mycket viktig. Vi har sett att en mängd olika faktorer, som energitillgång, läkemedel och aktivitet påverkar både styrkan men också hur cellen kan förhindra att bli ”hes” när den kommunicerar intensivt.
Regleringen av signalerna verkar vara ett vidspritt fenomen. Anna Larsson och hennes forskarkollegor har konstaterat att den finns i de däggdjursceller som de har odlat fram i laboratorium, och i bananflugors nervceller, som de också har studeratt.
– Att identifiera de olika stegen i cellens kommunikation är viktigt för att förstå hur celler kommunicerar på en grundläggande nivå och det kan också få betydelse för vår förståelse av exempelvis hur minnen skapas.
– Kunskapen kan eventuellt också användas för att hitta nya molekylära mekanismer för att kunna skapa läkemedel mot sjukdomar där cellkommunikationen går snett, fortsätter hon.
Anna Larsson, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, anna.larsson@chem.gu.se
I Sverige är risken generellt mycket låg för att ett barn dör före eller under förlossningen, eller som nyfödd, så kallad perinatal död. Man vet dock att det sker en viss riskökning, från en alltså låg nivå, ju längre en graviditet pågår efter vecka 40.
Syftet med den aktuella studien, publicerad i tidskriften BMJ, var att undersöka dessa risker, och jämföra utfall av igångsättning även kallad induktion, efter 41 respektive 42 fullgångna veckor. Det har tidigare funnits oklarheter om vad som bäst skyddar kvinna och barn.
I studien ingick 2 760 kvinnor, inskrivna vid 14 förlossningssjukhus i Sverige under åren 2016-2018. Ingen hade bakomliggande sjukdom, samtliga väntade ett barn, och alla hade uppnått 41 fullgångna veckor när de inkluderades i studien.
Kvinnorna lottades till två grupper
Hälften av kvinnorna i studien, 1 381 individer, lottades till induktion vid 41 fullgångna veckor. I denna grupp var det 86 procent som genomgick induktion. Hos övriga kom förlossningen igång av sig själv.
I den andra gruppen, med 1 379 kvinnor, fick tid för induktion vid 42 fullgångna veckor, vilket är rutin på de flesta förlossningsenheter i Sverige vid graviditet utan komplikationer. I praktiken blev det till slut 33 procent av dessa kvinnorna som behövde sättas igång, för de övriga startade förlossningen av sig själv.
Skillnad i antal dödsfall
Kvinnornas hälsotillstånd efter förlossning skiljde sig inte mellan grupperna. Andelen kejsarsnitt och instrumentella förlossningar, med sugklocka eller tång, var också ungefär desamma. Enligt den måttstock som kombinerar perinatal sjuklighet och död fanns det drygt 30 drabbade barn i varje grupp. Däremot konstateras en signifikant skillnad beträffande dödsfallen.
I gruppen som sattes igång efter 41 fullgångna veckor fanns inga dödsfall. I den andra gruppen, där spontant värkarbete inväntades och induktion gjordes vid 42 veckor, registrerades sex fall av perinatal död. Fem av barnen var dödfödda, ett dog strax efter förlossning.
Dödsfallen ledde till att studien avbröts i förtid, och den kom därmed att omfatta 2 760 kvinnor istället för planerade 10 000. Landets förlossningskliniker informerades om utfallet, och efter extern granskning av materialet publiceras nu studien, som letts från Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Inga medicinska nackdelar
– Studien visar att det är en skillnad i antalet dödsfall mellan induktion i vecka 41 och 42. Samtidigt bör man vara lite försiktig när man tolkar resultaten eftersom vi var tvungna att avbryta studien i förtid. Utfallet hade möjligen sett något annorlunda ut i en större studie, men mönstret hade troligen blivit det samma, säger Ulla-Britt Wennerholm, överläkare och docent i obstetrik och gynekologi i Göteborg, som är en av de som gjort studien.
– Om man lägger ihop alla data, från vår och tidigare studier, kan man konstatera att dödligheten minskar om man inducerar vid vecka 41 jämfört med att avvakta och sätta igång förlossningen vid 42 veckor. Det pågår nu en sammanställning av kunskapsläget och det är inte orimligt att tänka sig att kvinnor kommer att erbjudas induktion vid 41 veckor, men det blir upp till de verksamhetsansvariga att avgöra, säger Henrik Hagberg, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi i Göteborg.
– Vad vi också har visat i den här studien är att det inte verkar vara några medicinska nackdelar med induktion vid 41 veckor istället för vid 42. Många förutspådde att det skulle öka risken för kejsarsnitt och instrumentella förlossningar, men inget av det ökade, konstaterar Henrik Hagberg.
