En enkätstudie och en experimentell studie från Linköpings universitet, visar att män generellt har större kunskap om grundläggande ekonomi. Thérese Lind, doktor i beteendeekonomi, har bland annat studerat folks kännedom om viktiga begrepp som inflation, avkastning och finansiell risk. Differensen är relativt stor – ungefär en poäng på en åtta-gradig skala.
– Jag är förvånad över den stora skillnaden. Kvinnor är väl integrerade i den finansiella sektorn och fler kvinnor än män studerar på universitet. Det måste finnas någon annan orsak till skillnaden, säger hon.
I hennes doktorsavhandling handlar två av fyra artiklar om skillnaderna mellan kvinnor och män i ekonomisk kunskap, och vad skillnaderna kan bero på.
Män säkrare på ekonomi
Avhandlingen visar också att män har bättre självförtroende i ekonomiska frågor, och att kvinnor generellt är mer osäkra och ängsliga när det gäller ekonomi. Detta kan ha stor betydelse för den allmänna känslan av välbefinnande.
Sett över ett helt liv kan skillnaderna få stora konsekvenser. Ju större finansiell kunskap en person har, desto klokare privatekonomiska beslut tenderar han eller hon att fatta. I ekonomiska termer kan det innebära större buffertsparande, större pensionssparande och en tryggare ekonomisk tillvaro – skillnader som över tid kan bli betydande och inte bara beror på att män i allmänhet tjänar mer.
Och orsaken? I avhandlingen resonerar Thérese Lind om att kvinnor kan uppleva ett ”stereotypt hot” (”stereotype threat”) när det gäller finansiella frågor, med andra ord att det lever kvar en bild av att ekonomi i första hand är ett område för män. Mer eller mindre medvetet kan det leda till att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor.
Oavsett kön tycker många att privatekonomiska frågor är lite svåra och besvärliga, vilket kan spä på ett stereotypt hot. Kvinnor rapporterar samtidigt generellt ett lägre intresse för finansiella frågor.
Vad kan man göra åt skillnaden i kunskap?
– Jag tror det är jätteviktigt med tidig finansiell utbildning i skolan. Man måste ”boosta” både kunskap och självförtroende om finansiella frågor, men det är viktigt att dessa går hand i hand. Hos vuxna är det svårt att varaktigt höja kunskapsnivån. Kvinnliga förebilder, som ekonomer eller aktiebloggare, kan också spela en roll.
I avhandlingens tredje artikel undersöker Therése Lind om människor generellt föredrar att få, respektive betala ut, pengar på en och samma gång eller uppdelat över tid. Sådana preferenser kan spela stor roll för vardagliga beslut och i slutändan påverka folks finansiella situation. Vanligast är att man både vill ha och betala pengar som en klumpsumma vid ett tillfälle.
Den fjärde artikeln handlar om så kallat motiverat tänkande och visar att våra åsikter påverkar hur vi tolkar fakta i kontroversiella ämnen.
Thérese Lind, doktor i beteendeekonomi, Linköpings universitet, therese.lind@liu.se
Mellan 1998 och 2007 hade ungdomar som avslutat gymnasie- eller högskolestudier rätt till grundbeloppet i a-kassan när de fyllde 20 år och var arbetslösa. Det så kallade studerandevillkoret. Mathias von Buxhoeveden vid IFAU och Uppsala universitet jämför i en rapport individer med liknande egenskaper som blev arbetslösa samtidigt, men där den ena individen var född en månad senare och därför fick tillgång till a-kassa senare än den andre.
De som hade tillgång till a-kassa började jobba i lägre utsträckning än de som inte hade det. Under den första månaden som personen blev berättigad till ersättning sjönk övergången till arbete med 12,5 procent.
Det finns inget stöd för att tillgången till a-kassa gjorde att den unge fick ett mer välbetalt arbete. Ingångslönerna skiljer sig inte åt mellan grupperna.
– Jag tittar på kortsiktiga effekter av tillgång till a-kassa och fångar bara effekterna under den första månaden, säger Mathias von Buxhoeveden som skrivit rapporten. Man ska vara försiktig med att generalisera de här resultaten till hur det ser ut på längre sikt, men de ligger i linje med nationalekonomisk teori och vad man tidigare funnit.
Hur mäts effekterna av tillgång till a-kassa?
I rapporten studeras nästan 60 000 ungdomar som avslutade sin gymnasieutbildning 2002–2005 och blev arbetslösa kort därpå. För att utvärdera effekterna av tillgång till a-kassan så utnyttjar Mathias von Buxhoeveden åldersreglerna i arbetslöshetsförsäkringen. I huvudsak används data från Arbetsförmedlingens register tillsammans med arbetsmarknadsstatistik från SCB.
– För att undvika framtida skador på grund av rörelsekompensation bör större fokus läggas på bål- och höftrörelser när man utvärderingar rörelsekvaliteten efter en främre korsbandsskada, säger Jonas Markström, doktorand vid Umeå universitet.
Främre korsbandsskada i knät är en vanlig idrottsskada som ofta uppstår i situationer utan kontakt med annan spelare och till följd av en tillfälligt dålig rörelsekontroll.
Hopptester visar rörelsestrategier
I sin avhandling har Jonas Markström studerat rörelsekvalitet under landningar vid tester med hopp på ett ben efter främre korsbandsskada. För detta ändamål har ett nytt standardiserat sidohopp som utförs på ett ben utvecklats och utvärderats, för tillförlitlighet av ledvinklar och moment. Dessa ledvinklar och moment jämförs dels mellan personer med och utan främre korsbandsskada, dels mellan personer med olika idrottsbakgrund. Slutligen har resultaten jämförts mellan olika hopptester. Även nya utfallsmått som utvärderar knäets robusthet under rörelse analyserades.
I genomsnitt 23 år efter främre korsbandsskada utförde personer ett enbenshopp på höjden med olika ledvinklar. Det jämfördes med en kontrollgrupp med oskadade. Personer med främre korsbandsskada, oavsett om de behandlats med korsbandsoperation eller ej, visade sig tillämpa rörelsestrategier för att hantera landningar från enbenshopp genom att minska belastningen på knäleden. Det är troligen för att bevara knäets robusthet.
Mer fokus på bål-och höftrörelser
I klinik bör därför större fokus läggas på bål- och höftrörelser vid utvärdering av rörelsekvaliteten efter främre korsbandsskada för att minska risken för framtida skador på grund av rörelsekompensation. Vidare förbättrar idrottsträning på hög nivå troligen förmågan att upprätthålla knäets robusthet samtidigt som utförandet av sidohoppstester blir effektivare genom ett ökat engagemang av höften.
– Elitidrottare bör också inrikta en del av sin träning åt att försöka öka knäets robusthet för att minska risken för främre korsbandsskada, säger Jonas Markström.
Avhandlingen omfattar fem studier utförda i ett rörelsesanalyslaboratorium. Studiedeltagare var dels personer med främre korsbandsskada från över 20 år sedan, behandlade både med och utan korsbandsoperation, dels yngre korsbandsskadade personer med korsbandsoperation, och dels slutligen oskadade kontroller samt elitatleter. Ett tredimensionellt rörelseanalyssystem synkroniserat med kraftplattor och elektromyografi registrerade ledvinklar och moment samt muskelaktivitet under olika enbenshopp.
Utsläpp av koldioxid till atmosfären utgör stora utmaningar för mänskligheten då de påverkar vårat klimat. När vi hör begreppet ”koldioxidutsläpp” associerar vi det oftast med utsläpp från bilar, flygplan eller fabriker drivna av fossila bränslen, men det senaste årtiondet har forskare upptäckt att sjöar och älvar avger en betydande mängd koldioxid.
– Nuvarande uppskattningar visar att bäckar, älvar och sjöar avger lika stor mängd koldioxid som Kina och Europa tillsammans, men vi kände inte till detta förrän 2007!, säger Gerard Rocher-Ros, doktorand på Institutionen för ekologi och miljövetenskap vid Umeå universitet.
Okänt om koldioxidutsläpp från vattendrag
Det är fortfarande mycket som är okänt om koldioxidutsläpp från vattendrag; vi behöver bättre verktyg för att kunna beräkna omfattningen av koldioxidutsläpp från vattendrag men även och ökad kunskap om hur koldioxiden är producerad. De globala skattningar som gjorts för koldioxidutsläpp från bäckar, älvar och sjöar det senaste årtiondet har femdubblats.
Den ökningen beror inte på ökade utsläpp i sig utan i stället på att vår kunskap kring koldioxidutsläpp från vattendrag blivit mycket bättre tack vara stora forskningssatsningar. Fortfarande finns dock frågetecken där vi behöver fördjupad kunskap för att kunna göra bättre skattningar.
Gerard Rocher-Ros forskning fokuserar på hur koldioxid produceras och avges i arktiska vattendrag med målet att vi bättre ska kunna förstå hur vattendrag påverkar den globala kolcykeln.
Vattendragen varierar
– Vi använder i dag storskalig data för att kvantifiera koldioxidavgivningen från vattendrag men bäckar är väldigt varierande med allt från vattenfall, strömmande vatten och stilla flytande sträckor. Denna variation påverkar koldioxidavgivningen och försvårar våra möjligheter att bestämma utsläppen av växthusgaser, säger Gerard Rocher Ros.
I stället för att använda storskaliga data använde Gerard mätningar med en väldigt hög spatial och temporal upplösning för att bättre skatta var bäckar avger koldioxid i landskapet och var kolet kommer ifrån. Hans resultat visar att nuvarande skattningar av koldioxidförluster från vattendrag kan vara för höga beroende på det sätt vi skattar dessa förluster i dag.
Gerard Rocher Ros forskningsprojekt gjordes i den arktiska regionen i Sverige och Alaska i USA. Arktiska områden är mycket mer känsliga för klimatpåverkan än andra regioner och jordar i arktiska områden innehåller också stora mängder av kol i de frusna jordarna.
– Det här betyder att klimatuppvärmning kan frigöra kolet i tinande jordarna i form av koldioxid till atmosfären och därmed förstärka den globala klimatförändringen. Det är en oroväckande återkoppling, säger Gerard Rocher-Ros.
Biologiska processer bakom utsläppen
Tidigare trodde forskare att koldioxidförluster från arktiska vattendrag framför allt berodde på ljusnedbrytning av kolet i bäckarna, så kallad foto-oxidation eller från inflöde att koldioxid från de omgivande jordarna.
– Jag visar i mitt doktorsarbete att biologiska processer i arktiska vattendrag har en avgörande betydelse för att producera koldioxid. Akvatisk respiration där organiskt material konsumeras och producerar koldioxid och energi är en viktig källa till koldioxid i bäckar.
Gerard Rocher Ros visar också att en annan biologisk process, fotosyntes, kraftigt kan påverka koldioxidavgivningen. När alger och andra fotosyntetiserande växter tar upp koldioxid dagtid så minskar koldioxidhalterna i vattendragen. I stället så har vi högre halter på natten och därmed också högre koldioxidavgivning nattetid.
Gerard Rocher-Ros, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, gerard.rocher@umu.se
– Jag tycker att man genom studien tydligt ser hur läkare och patienter har olika perspektiv på användningen av e-journaler. Eftersom att deras upplevelse är så olika behöver man aktivt inkludera båda dessa grupper vid utveckling och införande av eHälsotjänster för patienter, säger Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, i forskargruppen Hälsa, teknik och organisation.
År 2012 öppnades möjligheten för alla invånare i Region Uppsala att logga in och läsa sin egen journal via nätet. Övriga landsting har därefter successivt anslutit sig till tjänsten, Journalen, som nås via 1177 Vårdguidens webbplats. Journalen innehåller förutom anteckningar från vårdbesök även uppgifter om till exempel vaccinationer, remisser, diagnoser och provresultat.
Stor oro bland läkare
Många läkare reagerade med stor oro när journal via nätet infördes i Sverige. Speciellt var man oroad för patienternas skull. En intervjustudie gjord året efter införandet visade på fyra huvudområden där läkare oroade sig:
I och med att journalen i första hand är ett arbetsverktyg för vårdpersonalen är det baserat på fackspråk. Läkarna oroade sig därför över att det skulle vara svårt för patienterna att förstå vad som står, och att de inte förstår testresultat och remisser. Att läsa sin journal är därför inte av värde för patienterna, uppfattade läkarna, och Journalen kommer därför inte att bidra till någon förbättrad patientmedverkan i vården.
Läkarna oroade sig för att patienterna skulle behöva mer tid och hjälp än tidigare, om de inte förstår texten och provsvaren. Patienter hör av sig med frågor, vårdmöten kommer ta längre tid och det kommer att vara en belastning för vårdpersonalen.
Journalen kommer att påverka arbetsprocesserna i vården. Läkarna tyckte därför att det var viktigt att patienterna inte får direkt tillgång till provresultat och journalanteckningar utan att de skulle kunna läsa först efter ett par veckor.
Det fjärde området som läkarna oroade sig över var känslan av att patienterna kontrollerar läkarna för att se om de gjort fel – och att systemet kommer att användas för att övervaka vad läkarna gör.
I en enkätstudie gjord under 2018 undersökte forskargruppen, ledd av Åsa Cajander, vad patienterna tyckte fem år efter att Journalen infördes. Patienterna svarade på frågor som var kopplade till de fyra områden som läkarna oroade sig kring.
Stor nytta för patienterna
Analysen visar att läkarnas farhågor inte stämmer överens med patienternas upplevelse. Journalen visade sig vara ett arbetsverktyg för många patienter som anser sig ha stor nytta av tjänsten. Patienterna upplever inte heller att de i stor utsträckning kontaktar vårdpersonalen vid frågor utan att de vänder sig till bekanta eller internet för att få svar på frågor. Vad det gäller tillgång till journalanteckningar och provsvar anser en stor majoritet av patienterna att de vill få tillgång till dessa så snart som möjligt.
Slutligen visar studien att endast ett fåtal patienter använder e-journalen för att kontrollera om de har fått fel behandling på något sätt, fel diagnos eller att man missat att ta prover som skulle tas. Majoriteten använder istället systemet för att få information om sin sjukdom, för att minnas tidigare läkarbesök eller hitta provsvar.
Hur kan det komma sig att läkare och patienter har så olika upplevelse?
– Människor har olika upplevelser och tolkningar baserat på sina erfarenheter och perspektiv. Det är högst naturligt att de presenterar olika bilder. Det betyder dock att man inte kan använda läkares tolkning av patienter när man jobbar med eHälsoutveckling utan man behöver involvera patienterna direkt, säger Åsa Cajander.
Studien drivs av forskare från det nationella forskningskonsortiet Dome, vars mål är att skapa och sprida kunskap kring införande och användning av patientjournal via nätet och andra eHälsotjänster där forskare från sex lärosäten samarbetar kring studier på journal via nätet.
Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, asa.cajander@it.uu.se
Hur uppstår och utvecklas nya gener och funktionella proteiner? Det är en av de mest fundamentala frågorna inom evolutionsbiologin. Två olika typer av mekanismer har föreslagits: (1) nya gener med nya funktioner uppstår från existerande gener, samt (2) evolution av nya gener och proteiner från slumpmässiga DNA-sekvenser som inte har någon likhet med existerande gener och proteiner.
Forskare vid Uppsala universitet har nu studerat den andra typen av mekanism, det vill säga evolution av nya gener och proteiner från randomiserade DNA-sekvenser, så kallad de novo-evolution. Det är ganska enkelt att förstå att när man redan har ”någonting” så kan det modifieras och få en ny funktion, men hur går man från ”ingenting” till en funktion som innebär en liten fördel och därmed gynnas av det naturliga urvalet?
Bibliotek av gener
Råmaterialet för försöket var ett jättebibliotek med cirka 500 miljoner randomiserade gensekvenser varifrån man identifierade peptidsekvenser (korta proteinbitar, bestående av aminosyror) som har en biologisk funktion. I försöket sattes slumpmässiga gensekvenser på en plasmid, överuttrycktes, och sen undersökte man om de kunde tillföra bakterien en viss specifik egenskap. Kunde de till exempel ge bakterien antibiotikaresistens?
Plasmider bär få gener och kan lätt överföras
Plasmider är små ringformade DNA-molekyler som finns utanför kromosomerna i många bakterier. Plasmider bär ofta en förhållandevis liten mängd information (gener) och kan därmed lätt överföras mellan bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener.
Forskarna identifierade flera korta peptider (22-25 aminosyror långa) som kunde göra bakterien kraftigt resistent mot aminoglykosider, en viktig klass av antibiotika som används för allvarliga infektioner.
– När projektet påbörjades hade vi låga förväntningar och vi blev mycket förvånade när vi hittade peptider som kunde ge en 48-faldig ökning i resistensnivån, säger Michael Knopp, förstaförfattare till studien vars resultat presenteras i den vetenskapliga tidskriften mBio.
Slumpmässiga DNA-sekvenser kan ge nya funktioner
Genom en kombination av genetiska och funktionella experiment kunde man visa att peptiderna orsakar resistensen genom att de fastnar i bakteriens cellmembran och påverkar protonpotentialen över membranet. Störningen i protonpotential leder till att upptaget av antibiotika minskas och bakterien blir resistent.
– Denna studie är viktig därför att den visar att helt slumpmässiga sekvenser av aminosyror kan ge upphov till nya och fördelaktiga funktioner och att denna process av de novo-evolution kan studeras experimentellt i laboratoriet, säger Dan I. Andersson, professor i medicinsk bakteriologi och huvudansvarig för studien.
Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, Uppsala universitet, dan.andersson@imbim.uu
Forskare vid Linköpings universitet har tittat närmare på hur hundars stressnivåer påverkas av livsstilsfaktorer och av människorna som hundarna lever ihop med. Det är känt att individer inom samma art kan spegla varandras känslomässiga tillstånd. Till exempel har tidigare forskning visat på samband mellan långtidsstress hos barn och deras mödrar.
I den nya studien undrade forskarna om liknande spegling av stressnivåer över längre tid kan ske även mellan arter, såsom den domesticerade hunden och människan. För att få ett mått på stressnivåerna över flera månader mätte forskarna koncentrationen av stresshormonet kortisol i ett par centimeter hår hos såväl hunden som dess ägare.
Synkronisering av stresshormon mellan matte och hund
– Vi ser att det finns en synkronisering mellan långtidskortisol hos människa och hund, så ägare som har höga kortisolnivåer har också hundar som har det och ägare med låga nivåer har hundar med låga nivåer, säger Ann-Sofie Sundman vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, huvudförfattare till studien och nybliven doktor i etologi.
I studien deltog hundar av raserna border collie (25 stycken) och Shetland sheepdog (33 stycken) och deras kvinnliga ägare. Såväl ägare som hund lämnade hårprover vid två olika tillfällen med några månaders mellanrum. Eftersom fysisk aktivitet kan öka kortisolnivåerna ville forskarna även jämföra sällskapshundar med hundar som tävlade i lydnad eller agility. Hundarnas fysiska livsstil mättes därför under en vecka med ett aktivitetshalsband.
Tidigare forskning har visat att korttidskortisolet i saliv stigit på ett synkroniserat sätt hos både hund och ägare när de tävlat tillsammans. I den aktuella studien syntes däremot ingen påverkan av hundarnas fysiska aktivitet på deras långtidskortisol i hår. Däremot tycktes tävlingshundarnas stressnivå vara starkare korrelerad med ägarens. Forskarna spekulerar att det eventuellt kan ha att göra med att det sker en större grad av aktiv interaktion mellan ägaren och hunden när de tränar och tävlar tillsammans.
Ägarens personlighet viktigast för stressnivån
Hundägarna fick också fylla i två validerade frågeformulär med frågor om hundens respektive sin egen personlighet. Forskarna undersökte om det fanns några samband mellan stressnivå och personlighetsdrag.
– Vi såg förvånande nog inte några större effekter av hundens egen personlighet och långtidsstress. Däremot hade ägarens personlighet stark effekt. Vår hypotes är därför att hunden speglar ägarens stress, säger universitetslektor Lina Roth vid samma institution, som har lett studien.
Upptäckten tyder på att matchningen mellan människa och hund alltså har betydelse för hundars stressnivåer. Det behövs dock fler studier innan det går att dra slutsatser om orsakerna till sambanden. Nu går forskarna vidare med att studera fler raser. Både border collie och Shetland sheepdog är vallhundar, som avlats för att samarbeta väl med människan och vara uppmärksam på hennes signaler. I kommande studier vill forskarlaget undersöka om liknande synkronisering mellan hund och människa syns hos exempelvis jakthundar som tränats självständigt, samt om ägarens kön har betydelse.
– Om man vet mer om hur olika typer av hundar påverkas av människan skulle man kunna matcha hund och ägare på ett sätt som ur en stressynpunkt är bättre för båda. Vissa raser kanske inte påverkas lika mycket av om ägaren har en hög stressnivå, säger Lina Roth.
Ann-Sofie Sundman, doktor i etologi, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, ann-sofie@sundman.at
Lina Roth, universitetslektor, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, lina.roth@liu.se
Tro det eller ej, men när kristendomen infördes i Skandinavien för ungefär tusen år sedan räckte det med att man och kvinna lovade sig åt varandra inför Gud, utan kyrkans inblandning – så var de gifta. Man behövde inga vittnen.
Enligt Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet, var den katolska kyrkan något motsägelsefull när det gällde äktenskap. Å ena sidan infördes en massa nya strikta regler om vem man fick och inte fick gifta sig med. Å andra sidan fanns ingen officiell ritual som bekräftade att man hade ingått löftet om evig kärlek.
– Om den ena parten, låt oss säga mannen, då sade “nej, jag har inte lovat någonting”, och den andra parten, kvinnan, var gravid – då kom man naturligtvis i ett bekymmersamt läge som kvinna.
Vigslar giltiga utan kyrkan
Det var bland annat därför kyrkan och staten alltmer började blanda sig i äktenskapet när Sverige övergick till protestantismen. Ändå dröjde det till 1734 innan det skrevs in i lagen att bara kyrkliga vigslar är giltiga. Sett till kristendomens långa historia är kyrkliga vigslar alltså långt ifrån så traditionella som man kanske skulle kunna tro.
Hur var det då med kärleken? Gifte sig människor överhuvudtaget av kärlek förr, eller var det mer en praktisk affär – en som kanske rentav gjordes upp mellan släkterna? Malin Lennartsson har fördjupat sig mycket i tidigmodern tid, i synnerhet 1600-talet, och funnit en del intressanta fynd från den tiden som kanske överraskar i dag.
– Uppgjorda giftermål var vanligare i högreståndsmiljöer, där ekonomiska och politiska faktorer kunde väga tungt. Framför allt bland kungligheter kunde det inträffa att man överhuvudtaget inte hade träffat varandra. Men ju längre ner i samhällshierarkin, desto större vikt verkar man ha kunnat lägga vid känslor.
Giftermål av kärlek på 1600-talet
Hon har hittat bevis på kärleksretorik även under 1600-talet.
– Också mellan människor som man inte förväntade sig det ifrån, vanliga bondedöttrar och bondesöner, inte alls några som man tänker sig skulle vara influerade av någon högreståndskultur. De talar om kärlek och de talar om “brinnande hjärta” och att de inte längre vill gifta sig, för ”nu har han vänt sitt hjärta ifrån mig” och liknande formuleringar. Exakt vad de menade med dessa ord, hur mycket de liknade det vi känner i dag, det är förstås svårt att veta, men att kärlek fanns var uppenbarligen ett gångbart argument då man ville gifta sig – och tvärtom.
Äktenskapet beseglades med sex
Under tidigmodern tid (den epok i Europa som sträcker sig från medeltidens slut till den franska revolutionen 1789) betraktades ett äktenskap inte som fullbordat förrän brudparet hade haft sex. Och det var man ganska explicit med, berättar Malin Lennartsson. Brudparet eskorterades till sängkammaren av vittnen, som bekräftade att brudparet gick och lade sig i samma säng.
Sex hade även stor vikt efter vigseln. Enligt Malin Lennartsson ingick det i överenskommelsen att man genom äktenskapet blev ett och samma kött. Om det framkom att någon av parterna vägrade att ligga med den andra kunde det föranleda ett samtal med prästen, eftersom man då ansågs leva i ett dysfunktionellt äktenskap.
Själva bröllopet är ett annat område där vi i dag har många föreställningar om det traditionella som kanske inte alls stämmer. Eva Knuts är lektor i etnologi vid Göteborgs universitet, och har bland annat skrivit en avhandling om hur våra bröllopsföreställningar skapas i dagens konsumtionssamhälle. Intressant nog är det vi anser vara ett ”klassiskt” bröllop i dag inte alls särskilt gammalt. Den vita brudklänningen är ett exempel.
Bröllop och begravning i samma klänning
– I Sverige gifte sig de allra flesta människor i svart klänning in på 1900-talet. Det finns ganska många berättelser om att man också begravdes i den svarta klänning som man skaffade till sitt bröllop. Människor hade inte de garderober då som de har i dag. I Dalarna där jag kommer ifrån bar brudarna folkdräkt när de gifte sig. Det var inte själva klänningen som var det viktiga, utan kronan och andra saker som var brudsignaler. Den vita brudklänningen bars ursprungligen bara av överklassen.
Eva Knuts intervjuade ett flertal präster medan hon forskade. De berättade att paren de träffar ofta har större koll på hur ett amerikanskt bröllop går till än ett svenskt – ett resultat av amerikansk populärkultur.
– I Sverige överlämnas till exempel inte bruden av sin far. Det har inte varit tradition här, och kyrkan har till och med uttalat sig emot det. Här är traditionen att paret går fram tillsammans; kvinnan överlämnas inte från en man till en annan.
Giftomannen var kvinnans förmyndare
Giftoman är ett gammalt begrepp som omnämns redan i medeltida texter. Det innebar att kvinnan hade en förmyndare – oftast hennes far – som friare var tvungna att be om lov för att få gifta sig med henne. Om fadern hade dött kunde kvinnans mor vara giftoman i stället, annars föll lotten på någon av hennes manliga släktingar.
Giftomannens uppgifter och skyldigheter reglerades i giftermålsbalken i 1734 års lag. Där kan man bland annat läsa att giftomannen inte hade rätt att gifta bort sin dotter mot hennes vilja:
“Ej må någon till giftermål tvingas; utan bör så kvinnans, som mannens frivilliga ja och samtycke giftermålet fästa.”
Denna institutionen upphörde 1920.
Amerikansk brudkyss
Kyssen är ett annat exempel på modern tradition. I Sverige avslutar man inte vigseln med att brudgummen lyfter på brudens slöja och kysser henne. Även det har vi lärt oss från amerikanska filmer och tv-serier.
Oavsett om dagens ”klassiska” bröllopsingredienser har en historisk förankring eller inte, utövar de ändå en stark makt på blivande makar. Eva Knuts menar att bröllopen visserligen har blivit mer individualiserade på senare år, att det numera verkar viktigare för folk att sticka ut. Men det är ändå knappast tal om några radikala förändringar.
– Jag intervjuade par som skulle gifta sig, och alla tyckte själva att de hade format väldigt unika bröllop. Men tittar man på det utifrån så ser bröllopen hyfsat likadana ut. Det individuella kunde vara i detaljer, som ”vi har specialdesignat våra ringar”, och ”vi väljer att ha vår fest på en plats som inte är den klassiska”.
Påkostade bröllop
Men en sak verkar i alla fall ha förändrats, och det är att det inte bara är rika människor som ställer till med riktigt dyra bröllop i dag.
– En präst jag intervjuade jobbar i ett område som inte har det bästa ryktet, och han berättade att man där under bröllopsdagen inte vill att det ska synas vilken postadress man har. Och det diskuterade jag också i min avhandling. De med högst kulturellt kapital, som hade pengar och koll på vett och etikett, kunde förhålla sig mer avslappnat till bröllopet eftersom de inte hade lika mycket att bevisa. För människor med lägre kulturellt eller ekonomiskt kapital blir det viktigare att slå på stort just den dagen.
Hon noterar att det i bröllopstidningar finns väldigt mycket låneannonser insprängda, med avbetalningsplaner på elva månader.
Lagom till den första bröllopsdagen har man alltså betalat av skulden för att kunna bli vigd i stor stil, precis som i amerikanska filmer. Det är något annat än att bara trolova sig inför Gud, som man gjorde för tusen år sedan.
Text: Anton Dilber på uppdrag av forskning.se
Den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade den första varianten av periodiska systemet år 1869. Tabellen, som visar alla grundämnen vi känner till, är grunden för all kemi.
– Det periodiska systemet är så centralt för vetenskap och teknik att vi vill erbjuda allmänheten en möjlighet att lära sig mer om det, säger professor Jean-François Boily, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Det periodiska systemet är det gemensamma verktyget för alla kemister. Det låter oss förstå och förutsäga olika atomers egenskaper baserat på antalet protoner och neutroner i atomkärnan, vilket dikterar hur många elektroner som omger atomkärnan. Som ett enkelt exempel ökar atomstorleken av grundämnen från toppen till botten av en lodrät kolumn (som kallas grupp) i systemet.
Periodiska systemet ordnar grundämnen efter egenskaper
– Kunskap om systematiken av grundämnenas kemi gör att vi kemister kan utforska nya reaktioner och material som hjälper oss att förstå naturen och utveckla ny teknik, säger Andy Ohlin, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Det första periodiska systemet, som vi i dag känner till, konstruerades år 1869 av Mendelejev som organiserade de då kända 63 grundämnena efter atomvikt och egenskaper. I dag innehåller periodiska systemet hela 118 grundämnen och nya upptäcks fortfarande. Väte har atomnummer 1 och oganesson 118. De första 94 elementen hittades i naturen medan de tyngre har syntetiserats i olika partikelacceleratorer genom kärnreaktioner. Element 118 gör nu den sjunde raden i tabellen komplett, men det finns nya teorier som antyder på existensen av nya element att upptäcka, och därmed en åttonde rad i det periodiska systemet.
– Av alla kända grundämnen har svenska forskare upptäckt 18–21 stycken, inklusive välkända grundämnen såsom syre, kisel, klor och volfram. Det exakta antalet beror lite på hur man resonerar kring upptäckter, och vem man frågar, säger Michael Holmboe, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Vad är oorganisk kemi?
Oorganisk kemi handlar om egenskaper och reaktioner hos oorganiska föreningar, såsom metaller och mineraler, och även föreningar där metaller binder direkt till kol. Det utesluter emellertid huvudsakligen organiska former av kol. Oorganiska kemister studerar och kan utveckla nya material och bränslen för mer avancerad teknik, eller kan fokusera på naturliga processer för att förstå hur vår planet och universum fungerar.
Umeå universitet har en lång tradition av forskning inom oorganisk koordinations- och jämviktskemi, med fokus mot naturliga processer såsom förvittring av mineraler, bindning av föroreningar i marken, kondensering av vattenånga i atmosfären, och kemiska processer på andra planeter, till exempel Mars.
Lärosäten faddrar för grundämnen
För att fira Mendelejevs 150 år gamla periodiska system har Svenska Kemisamfundet nyligen utsett alla svenska universitet och högskolor till fadder för ett av de 21 ”svenska” grundämnena, baserat på lokal anknytning och tidigare forskning inom ämnet. Därför kommer det under konferensen att finnas affischer som beskriver förhållandet mellan varje universitet och deras grundämne.
Umeå universitet har tilldelats grundämnet vanadin, efter Nils Gabriel Sefström (född 1787 i Ilsbo, Hälsingland) som med viss hjälp från ’den svenska kemins fader’ Jöns Jacob Berzelius, (åter)upptäckte och namngav detta grundämne år 1831.
– En av Umeå universitetets första professorer i kemi, Lage Pettersson, forskade på vanadin i över 40 år. Vanadin är ett mångfacetterat grundämne och används bland annat som katalysator i kemiska reaktioner, i metallurgi, inom elektronikindustrin och finns in enzymer i vissa marina organismer, säger Jean-François Boily.
För nästan 125 år sedan anlades de första vetenskapliga provytorna för ekskog på Visingsö i Vättern. Forskarna Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson från SLU fullföljer nu det arbete som deras företrädare inledde.
Egentligen började det ännu tidigare. De första ekarna på provytorna planterades hösten 1831 med avsikt att säkra flottans behov av ekvirke. Långt innan träden kunde användas hade förstås stålfartygen tagit över, men den rekordstora ekskogen fick annan användning. Eftersom den anlades under ledning av skogshushållningens fader, Israel af Ström, är allt noga dokumenterat, tillsammans med efterföljande mätresultat.
Projekt som inleddes på 1800-talet
Det finns med andra ord ett mycket intressant bakgrundsmaterial, men mycket har bara lagts på hög och samlat damm i arkiv. För att göra det användbart digitaliserar forskarna nu materialet och bygger på med nya mätningar. Uppgifterna ska omvandlas till ny kunskap och vägledning om ekskog och dess skötsel. Därmed börjar ett forskningsprojekt som inleddes i slutet av 1800-talet nu närma sig målgång.
– Under över ett århundrade har det gjorts stora insatser för att mäta och dokumentera – då känns det angeläget att allt arbete kommer till nytta. Alltför många resultat blir bara liggande, framhåller både Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson.
Per-Magnus Ekö, forskare vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap, mäter dimensionen på en ek. Bild: Pär Fornling
Det är ett tidsödande arbete att tränga igenom det gamla handskrivna materialet och med hjälp av digitala analyser upptäcka och rätta till missar vid tidigare mätningar.
Forskarna går igenom alla SLU:s långsiktiga försöksytor för ek, varav den nordligaste finns i Östergötland. När alla bitarna är på plats om något år finns en ny kunskapskälla att ösa ur. Det gäller inte minst ekens tillväxt, där dagens produktionstabeller kan uppdateras med hjälp av betydligt längre tidsserier. Den samlade kunskapen ger också ny vägledning om ekens skötsel och ekonomi.
På Visingsö, med de äldsta ekarna, kvalitetsbedöms varje träd och värderas efter dagens prisklasser. Eftersom träden stod tätt i ungdomsåren finns trädkronorna oftast kring tio meter upp, med en lång rak stam som ger minst tre stockar. Flera träd är värda runt 10 000 kronor. Det blev med andra ord en ganska god affär, även om träden går till annat än krigsfartyg, men nu är flera kronor oroväckande glesa och en del ekar har fått avverkas i förtid.
– Även om flera mätningar återstår är ytorna nära slutmålet för ekskogsskötsel. Nu återstår att dra lärdom av historien, säger Per-Magnus Ekö.
Kontakt:
Per-Magnus Ekö, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, per.magnus.eko@slu.se
Studien vid Sahlgrenska akademi, Göteborgs universitet, bygger på uppgifter om vikt och längd som registrerats vid mönstring för 1 668 893 män i Sverige under perioden 1969-2005. Uppgifterna kopplades sedan till andra register för uppgifter om vård för eller död i kardiomyopati. Som längst följdes männen under 46 års tid.
I studien identifierades 4 477 fall av kardiomyopati, som kan leda till hjärtsvikt, allvarlig rytmrubbning och plötslig hjärtdöd. Andelen diagnostiserade var alltså ett par-tre promille, snittåldern vid diagnos var 45 år och utfallet följde ett tydligt mönster.
Magra män (BMI under 20) hade mycket låg risk för kardiomypati, men redan bland dem med vikt i övre normalområdet (BMI 22,5-25) var risken fördubblad jämfört med de smala. Risken ökade sedan starkt med stigande kroppsvikt och var mycket kraftigt förhöjd vid svår övervikt och fetma.
Fler och yngre drabbade
– Anledningen till att vi kom att intressera oss för det här var att vi såg i en annan studie som utgick från patientregistret att förekomsten av denna relativt ovanliga orsak till hjärtsvikt fördubblades under perioden 1987 till 2006, säger Annika Rosengren, en av författarna till studien, kardiolog och professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Fetma, särskilt svår fetma, har ju ökat påtagligt sedan 80-talet, och vi ville se om det fanns en koppling mellan svår fetma i unga år och senare utveckling av kardiomyopati. Detta skulle ju i så fall kunna förklara den ökning som vi sett, fortsätter hon.
Det var vid så kallad dilaterad kardiomyopati, den vanligaste formen, som sambanden med fetma var som tydligast. Vid BMI 35 eller högre ökade risken åtta gånger. Vid denna form blir hjärtmuskeln försvagad med försämrad pumpfunktion. Kända orsaker är exempelvis vissa mediciner som används vid cancer, och vid missbruk av alkohol eller droger, men oftast kan ingen specifik orsak identifieras.
Andfåddhet och svullnad
Vid en annan form, hypertrof kardiomyopati, finns ofta ärftlighet och vid denna form blir hjärtmuskeln förtjockad och styv, vilket kan ha effekt på hjärtats förmåga att fylla sig med blod. Även för hypertrof kardiomyopati såg man en koppling till fetma men inte lika stark som för dilaterad kardiomyopati. Oavsett typ påverkar kardiomyopati hjärtats funktion och kan orsaka hjärtsvikt, med andfåddhet och svullnad i kroppen som viktigaste symptom.
Även om den aktuella studien påvisar stark koppling mellan kardiomypati och fetma så var de flesta drabbades normalviktiga, helt enkelt för att de var flest. Endast två procent hade BMI 30 eller mer när de mönstrade. Slutsatserna gäller män, inte kvinnor. Registret innehåller bara cirka 10 000 kvinnor, vilket är för få för att kunna dra slutsatser om en så ovanlig sjukdom.
Annika Rosengren, kardiolog och professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se
– Det verkar finnas en ond cirkel där låg socioekonomisk status hos både barn och vuxna medför ökad risk för luftvägssjukdomar, samtidigt som dessa sjukdomar är kopplade till låg utbildning, låg inkomst och livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och arbete i damm och rök, säger Christian Schyllert, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Christian Schyllert studerat hur faktorer som socioekonomisk status och yrke är kopplade till luftvägssymtom och astma hos vuxna samt om astma i barn- och ungdomen påverkar dessa sociala faktorer i ung vuxen ålder.
Samband mellan astma och låg utbildning
Det gick att se att astma som debuterat före tolv års ålder är kopplat till låg utbildningsnivå i ung vuxen ålder. Bland kvinnor var sambandet tydligast hos dem med kvarstående astma, medan sjukdomen oftare hade gått tillbaka med åren bland männen. Låg utbildning utgör i sin tur en riskfaktor för luftvägsbesvär, det handlar om livsstilsfaktorer som rökning och övervikt men även om att lågutbildade oftare får arbete i yrken där de utsätts för gas, damm och rök. Det fanns inga tecken på att individer med astma i ungdomen undvek sådana yrken.
Låg inkomst i vuxen ålder visade sig vara en ännu starkare riskfaktor för luftvägsproblem än låg utbildning i sig. Detta samband var särskilt tydligt bland kvinnor.
Riktade insatser med mer kunskap
– Med förbättrad kunskap om sambanden mellan luftvägsbesvär och socioekonomisk status kan man bättre rikta insatser för att förebygga och behandla sjukdomen. Det kan handla om såväl livsstilsfaktorer som stöd under skolgång med studie- och yrkesvägledning, säger Christian Schyllert.
Avhandlingen baseras på fyra studier som genomförts som befolkningsundersökningar inom programmet Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN). Delarbete 1-3 är tvärsnittsstudier av cirka 4 000, respektive 10 000 och 7 000 vuxna via enkät. Till delarbete 3 kopplades data från SCB:s databaser, med information om inkomst och utbildningsnivå. Delarbete 4 är en longitudinell studie i form av en uppföljning vid 27-28 års ålder av 2 000 personer i OLIN-programmets första barnkohort som rekryterades vid 7-8 års ålder och som följdes årligen till 19 års ålder.
Christian Schyllert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, christianschyllert@gmail.com. som arbetar som ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
– Resultaten inger hopp för Sveriges feministiska utrikespolitik, som har en jämställdhetsbejakande inställning till väpnade konflikter och kvinnors egenmakt, säger avhandlingens författare Anne-Kathrin Kreft.
2018 års nobelpris till Denis Mukwege och Nadia Murad påminner oss om att sexuellt våld i väpnade konflikter även idag utgör ett hot mot fred och säkerhet, särskilt för kvinnor och flickor. Det sprider skräck och medför en ofattbar fysisk och känslomässig skada för offren.
Missvisande bild
Med anledning av det har tidigare forskning oftast utgått från att sexuellt våld i konflikter leder till en begränsning av kvinnors politiska deltagande, men detta ger enligt Anne-Kristine Kreft en missvisande bild. Hon visar på en tidigare outforskad koppling mellan könsbetingat konfliktrelaterat våld och kvinnors handlingskraft.
– Mina analyser visar att kvinnor i civilsamhället mobiliserar i högre grad under konflikter med utbrett sexuellt våld, jämfört med konflikter med få eller inga rapporter om sexuellt våld.
För att undersöka effekterna av kvinnors handlingskraft utförde hon ett fyra månader långt fältarbete i Colombia, ett prioriterat land inom det svenska utvecklingssamarbetet. Colombia har befunnit sig i ett tillstånd av inbördes väpnad konflikt sedan 1960-talet, och ett omfattande sexuellt våld har utövats av militär, olika rebellgrupper och paramilitära styrkor. 2003 var det år då flest fall, hela 2 500, rapporterades och i de flesta fallen var det kvinnor som drabbades.
Anne-Kathrin Kreft intervjuade 33 aktivister som företrädde 24 kvinno- och brottsofferorganisationer i olika delar av landet. Flera av dessa verkar med ekonomiskt eller tekniskt bistånd från Sveriges regering.
Sexuellt våld knutet till patriarkala normer
– Aktivisterna såg att det sexuella våld som utövades av beväpnade aktörer var mycket könsspecifikt. För dem var sexuellt våld starkt knutet till, och ett uttryck för, patriarkala normer som nedvärderar, förtrycker och missgynnar kvinnor i samhället. De är därför övertygade om att det krävs genomgripande omvandlingar av könsbetingade roller och relationer för att Colombia ska bli säkrare för kvinnor, också när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld.
Vissa kvinnoorganisationer och brottsofferorganisationer bildades som ett specifikt gensvar på detta våld, medan många befintliga organisationer har gjort konfliktrelaterat sexuellt våld till en prioriterad fråga.
– Med tanke på att det sexuella våldet utgör ett könsbetingat hot, utvidgas också mycket av civilsamhällets aktivism till en bredare kamp för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, säger Anne-Kathrin Kreft.
Avhandling:
Sexual Violence in Armed Conflict: Threat, Mobilization and Gender Norms. Avhandlingens abstract finns digitalt publicerad, http://hdl.handle.net/2077/59909
Snabba och ändamålsenliga behandlingar krävs för att optimera möjligheten att överleva om man drabbats av akut sjukdom eller skada utanför sjukhus. Vid hjärtstopp minskar exempelvis chansen att överleva med 10 procent för varje minut som effektiv hjärt-lungräddning (HLR), med efterföljande defibrillering, dröjer.
I Sverige har akut sjukdom eller skada utanför sjukhus sedan årtionden tillbaka varit synonymt med utalarmering av ambulans (ambulansutryckning). Men ambulanser är vanligtvis placerade i städer eller i kommunernas centralorter. Därför blir det problematiskt att inom rimlig tid nå hjälpsökande i landsbygdsområden.
De senaste åren har flera initiativ tagits där andra yrkesgrupper än ambulanssjuksköterskor utalarmerats. Aktörerna i dessa så kallade IVPA-uppdrag – ”I Väntan På Ambulans ska anlända” – är personer som med sin fysiska närvaro i området snabbt kan ta sig till den hjälpsökande för att påbörja livräddande behandling. Framförallt är det räddningstjänsten, men även hemsjukvårdssjuksköterskor, som fått IVPA-uppdrag.
Tydlig beredskap och stöd efteråt
Anders Svensson, doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, har tidigare arbetat som ambulanssjuksköterska.
– Under mina år inom ambulanssjukvården upplevde jag att det fanns vissa situationer som påverkade mig mer än andra emotionellt, säger han. När det numera finns andra aktörer som utalarmeras väcktes mitt intresse för att studera hur de upplever att utalarmeras till akut sjuka eller skadade samt vilka situationer de möter.
I sin avhandling påvisar han att det finns situationer som väcker oro oberoende av utbildningsnivå. Eftersom aktörerna som utalarmeras på IVPA-uppdrag i landsbygdsområden oftast själva bor i närområdet handlar deras oro främst om risken att möta personer de känner privat eller att möta akut sjuka eller skadade barn.
Tid till behandling är helt avgörande för möjligheten att rädda liv, menar Anders Svensson. Det är därför viktigt att rekrytera aktörer som snabbt kan inställa sig och påbörja livräddande behandling. Även om hemsjukvårdssjuksköterskorna har ”rätt” kompetens kan de ha en arbetssituation som inte tillåter dem att lämna pågående uppdrag i förmån för IVPA-uppdrag. De kan ställas inför etiska dilemman då de tvingas att prioritera mellan sin egen hemsjukvårdspatient och IVPA-utalarmeringen.
– De aktörer som utalarmeras på IVPA-uppdrag behöver en beredskap inför att möta en bred variation av sjukdoms- och skadetillstånd. De möter allt ifrån akut sjuka barn till hjälpsökande som försökt begå suicid, säger Anders Svensson.
Hans studie visar att en tydlig process krävs när IVPA-uppdrag implementeras inom nya verksamheter. Alla intressenter bör vara involverade, både i de förberedande faserna och i utformningen av uppdraget. Det är viktigt att erbjuda aktörerna stöd efter händelsen, menar Anders Svensson.
– Ambulanssjuksköterskor finner stöd i varandra efter att de upplevt en traumatisk händelse. Det är av stor vikt att även de aktörer som utalarmeras på IVPA-uppdrag erbjuds stöd. Det handlar ofta om att få en bekräftelse i att de åtgärder man genomfört under IVPA-uppdraget varit korrekt och få en bekräftelse i att ens insats gjort skillnad.
För fjärde året i rad minskade de konfliktrelaterade dödsfallen i världen, och sedan 2014 har antalet offer minskat med hela 43 procent. Totalt registrerade Uppsala Conflict Data Program, UCDP, nästan 76 000 dödsfall under 2018.
– Den främsta anledningen till denna minskning är nedtrappningen av konflikterna i Syrien och Irak. Sammantaget miste 18 000 färre människor livet i dessa konflikter jämfört med året innan. I Syrien innebar det den lägsta nivån av våld sedan den arabiska våren 2011, säger Therese Pettersson, projektledare i UCDP vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
Trots den generella, positiva trenden i världen ökade våldet på flera håll. I Afghanistan har läget stadigt förvärrats sedan 2013, och förra året nådde det en ny nivå med omkring 26 000 stridsrelaterade dödsfall. Därmed är Afghanistan det land där flest människor dör i krig. Tidigare var det Syrien. Även i Jemen eskalerade konflikten under 2018, med en humanitär katastrof som följd.
Andra länder inblandade i allt fler konflikter
Allt fler konflikter är internationaliserade. Det betyder att externa stater stödjer en eller flera av konfliktparterna med trupp. För femte året i rad hade minst 30 procent av alla konflikter denna typ av inblandning från andra stater.
– Detta är oroande. Förutom att bidra till att göra konflikterna blodigare, har extern inblandning även visat sig försvåra lösningen av konflikter, säger Therese Pettersson.
UCDP:s nya data visar att relativt få fredsavtal har skrivits under de senaste åren, trots många aktiva konflikter. Under 2018 skrevs totalt fem fredsavtal under, till skillnad från 1991 då hela 23 avtal signerades.
– Senast världen upplevde en liknande topp i antalet konflikter, i början av 1990-talet, ledde ökat fokus på medling och fredsarbete till att även antalet fredsavtal ökade. Den nuvarande toppen i antal konflikter, 52 stycken under 2018, har inte speglats av en likadan ökning i antalet fredsavtal, säger Stina Högbladh, projektledare i UCDP.
Religiösa krav i många konflikter
Förutom mängden internationaliserade konflikter kan en förklaring till det låga antalet fredsavtal vara att många av de senaste årens konflikter involverar grupper med uttalade religiösa krav, som Islamiska staten, IS. Forskning visar att denna typ av konflikter mer sällan leder till fredsavtal.
– Det finns dock exempel där fredliga lösningar på religiösa konflikter uppnåtts. Dessa fall bör studeras vidare för att vi ska lära oss hur sådana fredsprocesser bör utformas, säger Stina Högbladh.
I sitt avhandlingsarbete har Ina Möller, Lunds universitet, velat förstå varför vissa ämnen blir föremål för politiska beslut och andra inte. Framförallt har hon velat ta reda på hur vetenskapen kan ta sig in i de politiska beslutsrummen.
– Forskning betraktas av de flesta som något som är både opartiskt och bra. Men också forskare kan verka för att få gehör för sin forskning. I början av 2000-talet ansågs tekniker för att storskaligt manipulera klimatet som något tabu-belagt. Idag finns de på den politiska dagordningen. Det är ingen slump, anser hon.
Climate engineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna.
Climate engineering
Den bärande tanken med geoengineering, eller climate engineering, (svensk översättning saknas) är att på storskalig nivå manipulera klimatet för att stoppa den pågående uppvärmningen av jorden. Teknikerna finns inte i praktiskt bruk. Två huvudinriktningar kan urskiljas, där den ena syftar till att minska den inkommande solstrålningen och den andra eftersträvar att minska mängden växthusgaser.
(Koldioxidavskiljning och lagring direkt från industrin, så kallad Carbon Capture and Storage, CCS, ingår vanligtvis inte i begreppet.)
Den ökade tilltron till klimattekniker av detta slag är alltså inte bara en effekt av att världen blivit desperat efter lösningar.
Ina Möllers forskning visar, att trots en ökad mängd vetenskapliga publiceringar så är det endast en liten grupp forskare från högt industrialiserade länder som ägnar sig åt ämnet på regelbunden basis. Dessa experter har en ganska så likartad uppfattning om vad climate engineering är och varför det bör forskas om. De är också flitiga i att sprida sina resultat.
Orealistisk i större skala
Många andra klimatforskare är dock tveksamma till teknikerna. Flera betraktar dem som orealistiska. Ett exempel, som ibland lyfts fram, är BECCS (Bio-energy with carbon capture and storage) som går ut på att odla koldioxidslukande biomassa som sedan grävs ner i jorden vilka på så sätt kan ge minusutsläpp. Men det skulle kräva en yta motsvarande Indien för att ”suga upp” 10-20 gigaton koldioxid per år, vilket är den mängd som behövs minskas, enligt flera klimatmodeller.
Ett antal climate engineering-tekniker kan säkerligen fungerar som ett komplement, men bör inte uppfattas som en lösning på det grundläggande problemet, enligt Ina Möller.
Risk för ”cherry picking-beteende”
Ina Möller flaggar för att det också är viktigt att förutse möjliga konsekvenser av att introducera climate engineering, eller geoengineering, som ett politiskt alternativ:
– Analyserar man vilka förespråkarna utanför vetenskapssamhället är, ser man att de ofta verkar inom utsläppsintensiv industri. Att de eftersträvar minskade utsläpp är så klart bra, men min poäng är att det finns en risk för att climate engineering blir en förevändning för att ducka för annan teknik och andra vägval som långsiktigt vore klimateffektivare. Det blir ett ”cherry picking-beteende” som möjliggör att fortsätta som tidigare, säger Ina Möller.
Miss av IPCC
Hon riktar kritik mot FN:s klimatpanel IPCC som i sin rapport utgår från ett globalt perspektiv och därigenom inte kalkylerar med beteendeförändringar, vilket indirekt leder till att teknik såsom geoengineering tillskrivs ett alltför stort värde. Varför inte räkna på konsekvenserna av minskat köttätande eller färre flygningar? resonerar hon.
– I nästa IPCC-rapport förväntas geoengineering få ännu mer utrymme till följd av allt fler publiceringar, vilket är det som IPCC i hög grad utgår från. Men det innebär inte att teknikerna är realistiska eller ett bra sätt att få ner utsläppen. Vi behöver ju både ny teknik och ändra vårt beteende. Och vi behöver förbereda oss för en framtid där varken utsläppsminskningar eller geoengineering visat sig fungera.
För att komma fram till sina resultat har Ina Möller intervjuat forskare och beslutsfattare, deltagit vid och observerat politiska och akademiska konferenser, analyserat protokoll, möteshandlingar, beslut och andra dokument.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
