I april 2019 träffades ledare för högerpopulistiska partier på ett lyxhotell i Milano. Det var Matteo Salvini, partiledare för Lega och Italiens vice premiärminister, som hade kallat till mötet. Syftet var att samla de högerpopulistiska partierna i ett enat block inför EU-valet i maj. Med en egen partigrupp som maktbas vill Salvini förändra EU inifrån.
Överens mot liberalism och migration
Att bara fyra av de 20 inbjudna partierna dök upp sågs som ett bevis för hur svårt det kommer att bli att ena partier som egentligen bara är överens om vad de inte vill ha, liberalism och migration. I övrigt skiljer de sig åt i flera viktiga frågor, som inställningen till Ryssland och synen på den ekonomiska politiken där vissa drar åt vänster medan andra lutar åt höger.
Efter mötet har de fyra fått sällskap av flera partier, bland dem franska Nationell Samling som slöt upp under Salvinis motto ”Towards a common sense Europe: peoples rise up”. Den 19 maj hölls ett nytt möte i Milano med nu totalt tolv partier.
The Movement
En rörelse som har försökt samla den europeiska högern är The Movement, skapad av den amerikanska presidenten Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon. Rörelsen har dock mötts av svalt intresse från de högerpopulistiska partiernas ledare.
Att Sverigedemokraterna skulle gå med i gruppen verkar dock osannolikt. Partiledaren Jimmie Åkesson har dock sagt att han inte vill utesluta ett samarbete med italienska Lega. Liksom flera andra högerpopulistiska partier har Sverigedemokraterna ändrat inställning till EU. Inte så att de har blivit mer vänligt inställda, men istället för att kräva att det egna landet lämnar EU vill de försöka förändra unionen inifrån.
Kommer de att lyckas?
Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, forskar om populistiska och högerradikala partier. Hon tror att det hänger på partiernas disciplin och förmågan att samarbeta.
– Forskningen har visat att deras ledamöter har haft stor frånvaro i EU-parlamentet. De har inte tagit EU-arbetet på allvar utan fokuserat på att mobilisera på hemmaplan. Nu ska det bli intressant att se om de kan kompromissa.
Offentlig presskonferens i Modena, Italien, februari 2018 med Matteo Salvini.
Partiernas tidigare brist på engagemang i EU-frågor har även passiviserat deras väljare, som i stor utsträckning valt soffan framför vallokalen. Samtidigt finns ointresset för EU-valet även hos andra partiers väljare, något som skulle kunna gynna de högerpopulistiska partierna.
– Det finns tankar om att eftersom EU-valet ses som ett andra rangens val blir väljare mer benägna att testa något nytt och rösta på andra partier, säger Ann-Cathrine Jungar.
Ann-Cathrine Jungar tror att flera högerpopulistiska partier kommer att gå framåt i EU-valet. Matteo Salvinis Lega Nord är ett av dem, liksom franska Nationell samling, tyska AfD samt Sverigedemokraterna. Dessutom tillkommer ett par nya partier i Estland och Holland.
Hur stor makt dessa partier kan få beror också på hur de övriga partierna agerar. Den konservativa gruppen har precis kastat ut ungerska Fidesz, åtminstone tillfälligt.
EU-parlamentet präglas av allianser
– Beslutsfattandet i EU har skett genom att de här stora grupperna har kommit överens, säger Ann-Cathrine Jungar. Parlamentet präglas av samarbete och allianser och nu måste de söka stöd på annat håll.
Niels Markwat, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som har forskat om högerpopulistiska partier, påpekar att flera att de frågor som har varit viktiga för de här partiernas väljare inte längre diskuteras lika intensivt. Till exempel EU:s roll i den ekonomiska krisen och de stora migrantströmmarna som kom för ett par år sedan.
– Fast de högerpopulistiska partierna har visat sig vara kameleonter som är bra på att anpassa sig efter nya förutsättningar, säger Niels Markwat. Nu när krisen är över har flera partier gått tillbaka till en mer ekonomiskt liberal agenda och argumenterar för sänkta skatter.
Ökat inflytande
Niels Markwat tror att det är oundvikligt att de högerpopulistiska partierna kommer att få mer inflytande i EU-parlamentet efter valet. Men det betyder inte att deras makt i EU kommer att öka. Detta då de flesta nationella regeringar inte består av högerpopulistiska partier, vilket gör att de inte får något inflytande över ministerrådet eller kommissionen. Det finns dock andra sätt att påverka politiken.
– Som vi har sett i Storbritannien behöver ett parti inte vara särskilt stort för att få igenom stora förändringar. De kan till exempel hitta stöd för nationella folkomröstningar som kan påverka EU-politiken.
Bevakad gränskontroll i Europa.
Den holländska politikern Guy Verhofstadt, ledare för den liberala partigruppen Alde, har kallat det kommande valet för ett slag om Europas själ. Det som står på spel är visionen om ett öppet, tolerant Europa. Matteo Salvini och hans hittills elva allierade skulle troligtvis hålla med.
Lars Jederlund, kommunikationsrådgivare och författare till den nya boken Ödesvalet, är inne på liknande tankegångar.
– Om de högerpopulistiska partierna blir tillräckligt stora kommer de att kunna stoppa den progressiva agendan och göra att EU står still.
Frågor där EU i så fall kommer att få svårt att driva framåt är enligt Lars Jederlund klimat, migration, utbildning, bistånd och den så kallade sociala pelaren. Men det är inte bara ökat parlamentariskt stöd som gör att dessa partier får ökad makt. De har även börjat samarbeta i högre utsträckning utanför parlamentet.
– Det kan handla om bloggar, tidningar och radiostationer, men även föreningar och andra rörelser utanför partierna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
EU-ledamöterna arbetar i partigrupper
I EU-parlamentet är ledamöterna indelade i partigrupper med liknande åsikter. Idag finns åtta olika partigrupper. I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.
Översikten visar partigruppernas ungefärliga placering i Europaparlamentet. Uppgifterna är från mars 2019.
Källa: https://eu.riksdagen.se
Linda Arnell är doktorand vid Institutionen för socialt arbete och Umeå centrum för genusstudier (UCGS) vid Umeå universitet. I sin doktorsavhandling i socialt arbete fokuserar hon på hur tjejers våld förstås och förklaras. Analyserna tar avstamp i tjejers berättelser om eget utagerande och våld, men också i proffessionellas uttalanden om tjejers våld utifrån sina yrkesmässiga erfarenheter inom olika former av arbete med unga och våld.
Mer fokus på beteendet än våldet
– De professionella som deltar i studien synliggör dock att tjejers våld sällan diskuteras inom deras verksamheter. Snarare är det tjejers introverta agerande som står i fokus, vilket även framkommer i tjejernas berättelser, säger Linda Arnell.
Även om det genomförs allt fler studier om tjejers våldsanvändning inom en svensk kontext är det fortfarande främst killars våld som hamnar i fokus. Detta förklaras inom forskning ofta med att det är fler killar som använder våld. Detta ökar dock risken för att föreställningar om våld och kön reproduceras och att de tjejer som använder våld framställs som annorlunda och avvikande.
Tjejers våld förringas
– Betydelsen av tjejers våld riskerar dels att förringas med hänvisning till mindre allvarliga former av våld, samtidigt visar resultaten på att när tjejers använder fysiskt våld förstås det ofta som mer allvarligt, som värre, än killars våld, säger Linda Arnell.
Det är dock inte enbart kön som ges betydelse när tjejers våld beskrivs och förklaras. Tjejerna och de professionella i studien diskuterar exempelvis betydelsen av socioekonomiska förutsättningar, etnicitet och funktionalitet. Ilska är också något som ges stor betydelse och framförallt huruvida känslor förväntas ta sig introverta respektive extroverta uttryck, vilket likt våld tydligt knyts till föreställningar om kön.
– Att lyfta fram kontextuella och strukturella aspekter av tjejers våldsanvändning är av stor betydelse för att förstå tjejers våldsanvändning och undvika att tjejer som använder våld demoniseras eller framställs som obegripliga, menar Linda Arnell.
Studien visar också på vikten av att ta tjejers våldsanvändning på allvar och med ett kritiskt perspektiv lyfta dessa frågor inom det sociala arbetet. Detta gör det möjligt att vidga perspektiven på våld och kön inom det sociala arbetets praktik, men också förbättra förståelsen för och stödet till de tjejer som använder våld.
Linda Arnell, Institutionen för socialt arbete och Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet, linda.arnell@umu.se
Mer än vart tionde barn i tonåren uppger att de någon gång blivit slagna i hemmet. Länge saknades det en specialiserad behandlingsmetod för våldsutsatta barn, men sedan 2007 har behandlingen KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel) börjat användas i Sverige. Metoden fokuserar på barnets berättelse och våldets konsekvenser, och leder till att våldet minskar och relationen mellan barn och förälder förbättras.
– Barn som har varit utsatta för fysisk misshandel har tydligare traumasymptom, till exempel ångest, depression, ilska och posttraumatisk stress, än grupper med barn som inte varit utsatta för våld, säger Johanna Thulin, doktorand inom socialt arbete.
Genom att intervjua barn som behandlats med KIBB-metoden har hon undersökt hur barnmisshandel påverkar hälsan, och hur misshandlade barn beskriver relationen till sina föräldrar.
För att se om behandlingen ledde till att barnens hälsa förbättrades, använde Johanna självskattningsformulär. Barnen fyllde i formulären innan behandling, efter avslutad behandling och sedan efter ytterligare sex månader efter avslutad behandling. Resultatet visade att barnen förbättrat sitt mående i samtliga testade kategorier, exempelvis upplevde de mindre ilska och depression efter behandlingen.
KIBB
Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB) bygger på parallella insatser för barn respektive föräldrar och varje session avslutas med en gemensam familjesession. Behandlingsteman för föräldragrupperna är bland annat konsekvenser av våld, hur våld påverkar barn, föräldrastrategier att hantera ilska, aktivt lyssnande och trygghetsplan. Exempel på behandlingsteman för barngrupperna är att uttrycka känslor och reducera ångest, hantera stress och berätta om upplevelser av våldet (traumaberättelser). Insatsen pågår under 16 veckor. Målsättning är att minska våldet samt barns traumasymtom. Källa: SBU
Barnens upplevelser av metoden är också positiva, visar studien. Under intervjuerna beskrev de hur de känner sig närmre sina föräldrar, att våldet upphört och hur deras föräldrar blivit mer engagerade och närvarande efter behandlingen.
Skolan viktig i avslöjandet av våld
– De uppfattar att behandlingen sätter deras behov i centrum, att våldet blir tydligt adresserat och att föräldern lär sig mer positiva föräldrastrategier, säger Johanna.
För att behandlingen ska kunna sättas in är det en förutsättning att våldet uppmärksammas – något som kräver stort mod från barnet. Därför ville Johanna också se hur våldsutsatta barn tänker kring avslöjandet av det våld de utsätts för. Det visade sig att barnen gör flera överväganden, och de beskriver i intervjuerna hur vuxna måste vara lyhörda och inge förtroende för att barnen ska våga berätta.
– Skolan är en viktig arena där barnet får möjlighet att skapa tillitsfulla relationer utanför den egna familjen, men det är också en plats där barnet informeras om sina rättigheter. Genom att skolan undervisar om barns rättigheter och på olika sätt tar upp barns möjliga utsatthet möjliggörs fler avslöjande och fler barn kan hitta en väg ut ur våldet, säger Johanna.
Nötkött från dikalvsuppfödning utgör idag cirka 40 procent av det nötkött som produceras i Sverige. Detta kor är köttraser som inte mjölkas.
Förutom att bidra till livsmedelsförsörjningen är betande dikor mycket viktiga i bevarandet av naturbetesmarker. Dessa marker utgör de artrikaste naturtyperna i Sverige och dikornas betydelse för landskapet har ökat under de senaste årtiondena på grund av det minskande antalet mjölkrasdjur.
Fri tillgång till foder
Under vintern, innan de kalvar och sedan släpps på bete med sina kalvar, har dikorna oftast fri tillgång på ensilage (djurfoder som konserverats genom pressning och jäsning) i stallen. Kostnaden för skördat foder är vanligtvis högre än kostnaden för att hålla korna på bete sommartid. Därmed utgör foderkostnaden under stallperioden en betydande andel av den totala årliga foderkostnaden för en diko.
Dikor ger själv sin kalv mjölk
I Sverige finns det ungefär 190 000 kor för köttproduktion. Deras uppgift är att föda upp kalvar som växer mycket och ger kött. Det speciella med dessa kor är att kalven får dia på kon istället för att människan tar hennes mjölk.
En ko som bara har sin egen kalv kallas diko och en ko som har både sin egen kalv och andra kalvar som diar kallas amko.
Dikor väger cirka 700 kilo, vilket innebär att de ofta är större och kraftigare än mjölkkorna.
För att uppnå lönsamhet och öka effektiviteten hos köttbonden finns det mycket att vinna på att ha en bra foderstrategi. En vanlig metod för att få ett grovfoder med lämpligt näringsinnehåll till dräktiga dikor, som utfodras i fri tillgång, är att skörda fodret sent. Användning av traditionella grässorter, som timotej och ängssvingel, kan trots denna metod leda till att korna överutfodras med både energi och protein.
Näringsrikt foder ett slöseri
Mikaela Jardstedt, husdjursagronom och forskare vid SLU, har undersökt hur man tar fram ett tillräckligt magert vinterfoder åt korna, så att de inte blir onödigt feta.
– Att ge korna ett mer näringsrikt foder än de behöver är ett slöseri med resurser, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Det kan också ge feta kor som får problem vid kalvning, säger hon.
Mikaela Jardstedt har i sitt doktorsarbete vid SLU utvärderat andra typer av fiberrika grovfoder och studerat deras effekter på kornas intag och foderutnyttjande, i ett försök att förbättra effektiviteten i foderanvändningen till vårkalvande dikor.
Viktminskning med rörflen
Foder baserade på sent skördad timotej och ängssvingel, eller rörsvingelhybriden hykor, visade sig vara för näringsrika för dräktiga dikor, och ledde till överutfodring och till vikt- och hullökningar under dräktigheten. Kor som utfodrades med rörflensensilage eller en halmbaserad foderstat fick istället vikt- och hullminskningar under samma period.
– De kor som ätit rörflen tog dock igen det hull som de tappat under stallperioden under den efterföljande betessäsongen, och därför verkar rörflen ändå vara ett bra alternativ till traditionella grässorter, säger Mikaela Jardstedt. Rörflen gav också den billigaste foderstaten, tack vare det låga foderintaget.
Fotnot:
De köttraser som ingick i studierna var charolais och hereford.
Avhandling:
Roughage feeding of suckler cows during winter. Intake, utilization and energy status in pregnant cows
Kontakt:
Mikaela Jardstedt, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara, mikaela.jardstedt@slu.se
Barn med autism har svårigheter med kommunikation och samspel, och dessutom har många en sen språkutveckling. Samtidigt är det känt att språkförmågan hos barn med autism varierar rejält, allt ifrån de som inte talar alls till de som har ett för åldern välutvecklat språk.
– Det är oftast språket som föräldrarna oroar sig först för, säger Emilia Carlsson, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och legitimerad logoped vid Gillbergcentrum i Göteborg.
I sin avhandling har hon studerat språkförmågan hos barn med autism. Hon utgick från en stor grupp barn som identifierats via screening på sin barnavårdscentral och fått diagnosen redan vid två och ett halvt års ålder. Av dessa följdes 85 barn upp av logoped när de var sju-åtta år gamla och parallellt rekryterades en kontrollgrupp på drygt 100 barn utan autism via förskola och grundskola.
Risk för överskattning
Ungefär hälften av barnen med autism visade sig ha svårt med läsningen, medan omkring vart tredje barn läste bra. En del barn med autism läste enstaka ord bra men hade svårt att förstå vad de läste, något som skulle kunna leda till att läsförmågan överskattas.
Resultaten visade också att barnen med autism hade svårt med berättande. Deras berättelser var kortare och mindre komplexa, inte bara i jämförelse med jämnåriga utan också jämfört med yngre barn utan autism som låg på samma språkliga nivå.
Förmågan att återberätta visade sig vara kopplad till både språklig förmåga, och till den visuella icke verbala förmåga som testades genom att de fick arrangera bilder i rätt ordning för att skapa ett logiskt händelseförlopp.
Viktigt följa över tid
Den aktuella forskningen visade en koppling mellan tidig språklig förmåga och senare läsförmåga. Barn med autism och god läsförmåga vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan vid tre års ålder, medan barnen som senare fick svårigheter med läsningen tidigt hade mer språkliga svårigheter.
Att barn med autism får en utförlig språklig bedömning, och även följs av logoped över tid, beskrivs därför som en viktig faktor i vården och omhändertagandet av barnen.
– Det är viktigt med ökad kunskap om hur läsning och berättarförmåga är kopplat till andra språkliga färdigheter för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn med autism, konstaterar Emilia Carlsson.
I situationer när du som idrottare ska prestera kan det dyka upp känslor inombords i form av nervositet, negativa tankar och ångest. Hur ska man hantera detta för att göra ett så bra resultat som möjligt?
För att kunna prestera så bra som möjligt under stor press och nervositet är traditionell mental träning utformad för att trycka bort negativa känslor och bara försöka tänka positivt. I en ny studie har traditionell mental träning jämförts med modernare metoder baserat på en mindfulness- och acceptansbaserad intervention, kallad MAC, Mindfulness, Acceptance, Commitment. Där handlar det om att acceptera de känslor och tankar du har, i stället för att förändra dem.
Deltagarna i studien är idrottare på både junior och seniornivå. Studien är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, och finansierad av Centrum för idrottsforskning.
Lättare att styra sina känslor med mindfulness
– I studien jämfördes två grupper – den ena tränade utefter traditionell mental träning medan den andra tränade utefter den så kallade MAC-metoden, säger Torbjörn Josefsson, lektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad. Gruppen som använde MAC-metoden hade högre grad av emotionsreglering, självskattad idrottsspecifik mindfulness och självskattad prestation. Det faktum att de hade lättare att styra sina känslor och att deras förmåga att vara i nuet i sin idrott visar att dessa ingredienser i MAC-metoden är framgångsrika.
– Det här är en mer modern teknik som har visat sig ge en betydligt bättre effekt än när man mer traditionellt försöker slå ifrån sig negativa tankar i samband med prestationer, säger Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap. Här handlar det i stället om att acceptera nervositet och obehag vid till exempel en tävling och att det är helt ok att det är så i den situationen. Det finns ingen som dömer dig för att du känner så. Då kan du i stället lägga fokus på görande i stället för att koncentrera dig på hur du känner dig inombords.
För att kunna uppnå detta bör idrottaren vara mycket dedikerad till sin sport och beteenden och handlande ska gå i linje med idrottarens personliga värderingar för att kunna uppnå idrottsliga mål.
Kontakt:
Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet
Torbjörn Josefsson, lektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad
I och runt trädens rötter finns i alla skogsekosystem svampar och bakterier som lever i symbios med träden, och byter näringsämnen mot kol. En satsning på att kartlägga de vanligaste symbiostyperna – baserad på data från mer än 1,1 miljoner provytor och 28 000 trädslag – har avslöjat faktorer som avgör var olika typer av mykorrhiza och kvävefixerande bakterier kommer att frodas.
Arbetet kan hjälpa forskare att förstå hur symbioser formar världens skogar och hur de kan påverkas av ett varmare klimat.
Hämmad skogstillväxt i kallare klimat
Kartorna togs fram av forskare från Stanford University i ett samarbete med över 200 forskare från andra lärosäten, bland annat SLU. I arbetet avslöjas en ny biologisk regel som forskarlaget kallar ”Reads lag”, efter en pionjär inom symbiosforskningen, Sir David Read.
I ett exempel på hur denna forskning kan tillämpas, använde forskarna kartläggningen för att förutse hur symbioserna skulle kunna ha förändrats år 2070, om koldioxidutsläppen fortsätter som idag. Detta scenario ledde till en tioprocentig minskning av biomassan hos trädslag som har den typ av mykorrhiza som i första hand finns i svalare områden. Forskarna varnar för att en sådan förlust av tillväxt kan öka mängden kol i atmosfären.
Stora förändringar i skogens symbioser
– Det finns ett begränsat antal typer av symbioser och vi visar att deras utbredning följer klara regler, säger huvudförfattaren Brian Steidinger, som är postdoktor vid Stanford. Våra modeller förutser stora förändringar i världens skogliga symbioser – förändringar som kan påverka det klimat som våra barnbarn kommer att leva i.
– Resultatet av studien är viktigt i sig, men det visar även på styrkan och användbarheten hos de data som samlas in i väl utförda monitoring-program såsom Riksskogstaxeringen, säger Bertil Westerlund från SLU, som har bidragit med svenska data till studien.
Tre symbioser
Det finns en mycket stor mångfald i det symbiotiska samspelat mellan mikroorganismer och träd. Forskarnas kartläggning fokuserade på av tre av de vanligaste typerna av symbioser: arbuskulär mykorrhiza, ektomykorrhiza och kvävefixerande bakterier.
Var och en av dessa kategorier symbioser rymmer tusentals arter av svampar eller bakterier som bildar unika partnerskap med olika trädslag.
För trettio år sedan ritade David Read kartor för hand där han visade var han trodde att olika symbiotiska svampar skulle finnas, baserat på vilka näringsämnen de tillhandahåller. Svampar som bildar ektomykorrhiza matar träden med kväve direkt från organiskt material – såsom fallna löv – och han antog att de skulle vara framgångsrika i svalare områden där nedbrytningen går långsamt och där det finns rikligt med löv på marken.
Arbuskulär mykorrhiza trodde han i stället skulle dominera i tropikerna, där trädens tillväxt begränsas av tillgången på fosfor i marken. Andra forskare har senare visat att kvävefixerande bakterier verkar växa dåligt i kalla temperaturer.
Att testa Reads idéer lät sig inte göras förrän det hade samlats in data från ett stort antal träd i olika delar av världen. Den informationen blev tillgänglig genom Global Forest Biodiversity Initiative (GFBI), som undersökte skogar, andra trädlandskap och savanner från alla jordens kontinenter (utom Antarktis) och ekosystem.
Forskarlaget matade in databasens uppgifter om växtplats för 31 miljoner träd, samt information om vilka svampar eller bakterier som trädarten oftast lever i symbios med, i en inlärningsalgoritm. Denna algoritm beräknade sedan hur variabler som klimat, markkemi, vegetation och topografi verkar påverka förekomsten av varje symbios. Det de fann var att kvävefixerande bakterier sannolikt är begränsade av låg temperatur och lågt pH i marken, medan de två typerna av mykorrhiza påverkas starkt av sådant som påverkar hur snabbt det organiska materialet bryts ned i miljön – såsom temperatur och fuktighet.
Trots att forskningen stödde Reads hypotes – att arbuskulär mykorrhiza dominerar i varmare skogar och ektomykorrhiza i kallare skogar – var övergångarna längs vegetationsområdena från en typ av symbios till en annan mycket skarpare än väntat, med tanke på de gradvisa förändringarna hos de variabler som påverkar nedbrytning.
Detta stöder en annan hypotes, tänkte forskarna: att ektomykorrhiza förändrar närmiljön för att ytterligare minska nedbrytningshastigheten.
Denna återkoppling kan hjälpa till att förklara varför ektomykorrhizans utbredning minskade med tio procent när forskarna simulerade oförändrade koldioxidutsläpp fram till år 2070. När uppvärmningen passerar en viss ”klimattröskel” kan det alltså vara så att ektomykorrhizabildande svampar inte längre kan förändra miljön till sin egen fördel.
Kartorna från denna studie kommer att göras fritt tillgängliga, i hopp om att hjälpa andra forskare att inkludera trädsymbionter i arbetet. Forskarna avser att i framtiden utvidga sina studier, för att förstå hur klimatförändringar påverkar andra ekosystem än de skogliga.
Bertil Westerlund, försöksledare, Institutionen för skoglig resurshushållning
Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå Bertil.Westerlund@slu.se
Jonas Fridman, Institutionen för skoglig resurshushållning; Avdelningen för skoglig statistikproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå jonas.fridman@slu.se
I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vilda växter får allt mindre utrymme. Detta leder i sin tur till att humlor och andra vildbin får allt svårare att hitta mat och bostad.
– Men det går att vara med och göra skillnad. Privata trädgårdar utgör upp till en tredjedel av våra städers och tätorters yta, säger Anna Persson, forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund.
– Små förändringar på den egna tomten, som att låta fler arter få plats, inte använda gifter och skippa trender som att stenlägga stora delar av trädgården, kan därför få stor betydelse om många drar åt samma håll.
Anna Persson ger fem enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.
1. Rensa inte bort allt ogräs
Här är ger några enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.
Det vi ser som ogräs kan ofta vara en viktig resurs för andra arter. Därför behöver man inte ”städa” så noga i sin trädgård, säger Anna Persson.
– Kanske är ogräs, i alla fall delvis, mest ett skapat eller inlärt problem? säger hon och nämner att många vildbin använder blommande tistlar och maskrosor som näringskälla.
Marktäckande växter i rabatterna kan vara ett alternativ om ogräs får en att se rött, då kan man både ha en rik växtlighet och själv välja vad som ska blomma.
2. Välj gamla mormorsväxter
Ett annat tips är att försöka få in mer vilda sorter av inhemska arter i den egna trädgården. Man kan plocka frön själv från växter man tycker om eller fråga sin trädgårdshandlare om hjälp. Ängsväxter, vilda arter av buskar och träd är generellt bra.
– Man kan också fokusera på gamla sorter av perenner och rosor istället för nya och trendiga. Äldre sorter har ofta mer mat för pollinerande insekter än moderna sorter som förädlats fram för en viss färg eller form, på bekostnad av produktionen av pollen och nektar, säger Anna Persson
3. Låt gräsklipparen vila
Gräsmattan ska helst inte ansas mer än nödvändigt. Golfbane-idealet är långt borta om man vill främja biologisk mångfald.
– Klipp ett område där man kan spela boll och ha en filt utlagd, men låt resten växa och få slå ut i blom. Man kan också försöka få in mer ängsväxter, kanske till och med försöka anlägga en äng på en del av tomten. Det kan bli ett roligt projekt, säger Anna Persson.
Att inte använda motorgräsklippare är också ett sätt att ta hänsyn till miljön.
4. Planera för lång blomning
Se till att alltid något i din trädgård är i blomning, från tidig vår till sensommar.
– Träd och buskar blommar ofta tidigt. Plantera till exempel sälg på gården, den är en nyckelart för vårens vildbin. Fruktträd, bärbuskar och kryddväxter är generellt bra tips, säger Anna Persson, de gläder både människor och många andra arter.
5. Hjälp småfåglar och vildbin lite extra
Hela 70 procent av alla vilda biarter bygger sina bon i marken. Om du har väldigt lerig eller mullrik jord i trädgården kan du blanda ut den med sand i ett soligt och gassigt hörn, så blir marken mer lockande att bygga bo i. Se till att det blir en halvmeter djupt för att ge bina gott om plats.
– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.
På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.[/textblock]
Även fåglarna kan behöva extra hjälp
– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.
På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.
Ut och njut och lär dig mer
Ett avslutande råd från Anna Persson är att verkligen ge sig tid att njuta av sin trädgård och att lära känna den bättre.
– Lyssna på fåglarnas sång och humlornas surr. Skaffa en flora eller en fjärilsbok och lär känna arterna som du delar din trädgård med, säger hon, och berättar att forskning visar att ju mer kunskap vi har om naturen, desto mer rädda är vi om den. Inte minst är det därför viktigt att ta med sig barnen ut i trädgården och att upptäcka den tillsammans med dem.
Varför biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är viktigt av flera skäl.
De olika arterna har ett värde i sig själva. Utifrån ett etiskt perspektiv har vi en skyldighet att bevara dem för framtiden och Sverige har skrivit på ett flertal konventioner och direktiv som syftar till detta.
Den biologiska mångfalden har också en praktisk betydelse, eftersom alla de arter som utgör mångfalden bidrar till processer som gör att ekosystemen fungerar. En sådan grundläggande process är växternas samspel med pollinatörer.
90 procent av alla vilda blomväxter behöver insekternas hjälp med pollinering, det vill säga befruktning. Utan pollinatörer hotas växtligheten, och utan växtlighet hotas pollinatörerna. Pollineringen är därför också väsentlig för att vi ska få mat, och särskilt mat rik på C-vitamin.
Som människor är vi också beroende av vilda växter och natur på många andra sätt, både för vår fysiska och psykiska hälsa.
Det största hotet mot biologisk mångfald idag är förlust av livsmiljöer för olika arter. Den internationella dagen för biologisk mångfald, 22 maj, är instiftad av FN för att påminna om artrikedomens betydelse för allt liv på jorden.
Kontakt:
Anna Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, Lunds universitet
Den tekniska utvecklingen öppnar nya möjligheter att skapa hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar.
– Den mobila tekniken har stor potential. Därför ska vi ta fram en app som ska motivera både barn och vuxna i barnens omgivning till ökad användning och modellering. Vårt mål är att fler barn skall kunna bli mer delaktiga i samhället, säger Mattias Davidsson, lektor i medieteknik och ledare för projektet.
Ersätter tal med hjälpmedel
Appen har fått namnet TriMo, vilket står för Mobil motiverande modellering. Det är en app för Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, en term som innebär att man kompletterar eller ersätter ett bristfälligt tal eller språk med olika hjälpmedel eller andra sätt att kommunicera.
Projektet TriMo AKK finansieras av Vinnova med 2 miljoner kronor och pågår fram till juli 2020. Linnéuniversitetet leder projektet och utvecklar appen tillsammans med företaget IUS innovation. Centret Dart vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bidrar med sakkunskap inom funktionsnedsättning, Luleå tekniska universitet med expertis inom normkreativ innovation och Kristianstads kommun med kunskap om och feedback från särskolan.
– En av projektets styrkor är att fyra av fem kontaktpersoner själva är behovsägare. Jag själv har en son med Angelmans syndrom, vilket bland annat innebär att han i stort sett helt saknar talat språk. Vi har ingående kännedom om de behov som finns och goda idéer om hur man ska kunna möta dem och förbättra existerande lösningar, säger Mattias Davidsson.
TriMo är en app för Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med syftet att fler barn och vuxna med talsvårigheter skall kunna bli självständiga i sin kommunikation.
Tenderar diskussionen om bildning att vidmakthålla och försvara en i grunden patriarkal och konservativ tradition? Eller kan bildningstänkandet även ha relevans som en verklig kraft för förändring i nutida politiska samtal?
I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Synne Myrebøe kultiveringens politik i den amerikanska filosofen Martha Nussbaums aktualisering av antikens filosofi. Utifrån Nussbaums läsning av Herakleitos, Platon, Aristoteles, hellenistisk filosofi och antikens tragedier och komedier, frilägger Synne Myrebøe Nussbaums filosofiska praktik.
Kultivering
Kultivering = förädling, uppodling, förfining, utveckling, civilisering. Kultiveringstänkandet handlar om ett bredare bildningsbegrepp, utöver bara utbildning.
Grundläggande filosofisk fråga
– Även om avhandlingen kan verka teoretisk eller svårtillgänglig med de antika filosoferna, så handlar det om frågor som de flesta känner igen sig i. Den mest grundläggande praktisk-filosofiska frågan ”Hur vill vi leva?”, som står i centrum för Nussbaums tänkande, kan de flesta relatera till på olika sätt. Inte minst i förhållande vår tids viktiga politiska, ekologiska och sociala frågor, säger Synne Myrebøe och fortsätter:
– Genom att visa på känslor och sexualitet som oumbärliga dimensioner av den politiska filosofin, skriver Nussbaum fram ett alternativ till de nutida filosofiska inriktningar som hon menar reproducerar ett bildningstänkande med ensidigt fokus på individuellt självförverkligande.
Känslor och politik
I relation till en svensk bildningstradition argumenterar Synne Myrebøe för att Martha Nussbaums kultiveringstänkande belyser vikten av att på djupet förstå och omförhandla kunskapsteoretiska, etiska och estetiska aspekter av dagens utbildningspolitik och utbildningspraktik.
– När jag började avhandlingen för snart sju år sedan var känslor och politik ett mindre uppmärksammat tema, men idag är Nussbaums tankar om känslornas och begärets roll i politiken ett tacksamt samtalsämne.
Enligt Synne Nyrebøe handlar det om hur man kan förstå universitetets roll idag och vilket utrymme som finns för tänkande och förändring när så mycket fokus läggs på mätbar produktion. Pedagogiskt bjuder Nussbaums kultiveringstänkande in till fördjupade samtal om hur man ser på kunskap, hur samtal förs i de rum vi ingår i, vem och vad som får höras etcetera.
– Med begreppet ”kultiveringens politik” visar jag på en utvidgad förståelse av bildning som motstånd. Istället för att sträva efter en bildning som något utöver, eller vid sidan om utbildningen, kan Nussbaums argument om att vi ständigt kultiveras, formas och bildas ställa viktiga frågor till praktiska, offentliga verksamheter.
Det pågår flera räddningsaktioner runt om i världen – både ideellt och kommersiellt, till exempel genom försäljning av insektshotell och speciella fröpåsar. Vid Umeå universitet funderar man bland annat på hur campus kan bli mer pollineringsvänligt.
– Det finns flera anledningar till att det har gått så här långt, och även om det är lätt att ryckas med i snudd på desperata reaktioner så är det viktigt att utforska fenomenet för att se vad som egentligen gäller för vår egen omgivning här i Norrland, säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Varför är insekterna så viktiga?
Ett av de viktigaste argumenten är att 80 procent av alla blommande växter på jorden är beroende av pollinerande insekter, såsom honungsbin, humlor, fjärilar, och blomflugor. Detta innebär att en stor del av den globala födoproduktionen är beroende av insekter.
Men vi får inte glömma bort att utöver detta har insekterna flera andra viktiga funktioner i våra ekosystem – till exempel lever många djur såsom fåglar och fiskar på insekter. Det säger sig självt att om insekterna försvinner så kommer flera ekosystem att destabiliseras.
Det finns indikationer på att insekterna verkar ha minskat i antal med 40-75 procent.
Saknas elementär kunskap om insekter
– De studier som har publicerats hittills har utförts på ett urval andra orter i världen och det är därmed inte självklart att vi kan generalisera vissa observationer på enstaka orter till alla andra ställen. Vidare är det inte heller säkert att alla räddningsaktioner som görs på enstaka regioner gynnar insekterna på andra regioner – här behövs verkligen en bättre ekologisk förståelse för den lokala miljön.
Hon och hennes kollegor har märkt att det saknas elementär kunskap och att det behövs mera lokal forskning kring frågor som: Vilka insekter har vi egentligen i Norrland och vilka miljöer bör vi skapa för att gynna just dessa? Hur står det till med insekternas hälsa? På många orter runt om i världen, inklusive södra och mellersta Sverige, finns det flera allvarliga insektssjukdomar till exempel hos honungsbin.
Tyvärr är det också så att grundforskningen och undervisningen kring insekter och andra leddjur länge har kommit i skymundan jämfört med andra prioriterade områden.
Nätverk kring insekter och leddjur
– Nu när en snudd på kommande katastrof står vid dörren har vi samlat oss; en grupp forskare och pedagoger vid Umeå universitet och SLU har nyligen startat upp ett nätverk för att samla kompetensen kring insekter och andra leddjur i Västerbotten och andra delar av Norrland. Tillsammans ska vi diskutera och planera nya forskningsprojekt, föredrag, undervisningsformer och aktioner för allmänheten kring detta tema, säger Natuschka Lee.
Olika typer av viktiga forskningsområden kommer att uppmärksammas på flera sätt under den närmsta tiden. Ett konkret exempel är vårt nystartade projekt kring pollinerande insekter där vi kommer att presentera dels nya typer av forskningsprojekt i Umeå, dels olika aktioner för allmänheten.
– Vi hoppas att dessa aktioner kommer att informera allmänheten bättre om insekter och om vilka åtgärder som är relevanta för just vår egen region. Vi vill gärna inspirera allmänheten till att delta i inventering av insekter i vår omgivning och hoppas att åtminstone några börjar fundera på hur de vill gestalta sin omgivning, balkong, trädgård med mera, för att skapa bättre miljöer för de pollinerande insekterna och andra insekter i Umeå.
– Det är ju tyvärr så att i all vår glädje att expandera Umeå stad så har vi kommit lite på efterkälken med att återskapa gynnsamma miljöer för de organismer som vi har trängt bort. För Umeå campus håller vi på att diskutera tillsammans med Akademiska Hus hur vi kan göra vårt campus ännu mera pollinerarvänligt, säger Natuschka Lee.
Till sommaren kommer konstnärligt designade insektshotell att ställas upp på ett urval platser på universitetets campus och i Umeå stad. Det kommer också att ställas upp bikupor på Universitetets campus för både forsknings- och utbildningssyften.
Aktioner maj 2019:
18-26 maj: Svenska Pollineringsveckan där aktiviteter ordnas på olika håll i Sverige. I Umeå bidrar Umeå universitet med en aktion kring pollineringsekologi på Fascinerande växters dag lördagen den 18 maj
Måndag 20 maj: Internationella bi-dagen uppmärksammas över hela världen
Forskaren Natuschka Lee i kort liveintervju på Sveriges Radio P4 med journalisten Pia Diaz Bergner.
Onsdagen 22 maj: Biologiska mångfaldens dag – aktioner med studenter kring pollinerande insekter och deras växter
Måndag 27 maj: Gästföreläsning vid Umeå universitet: ”Varför är honung bra?” med den kända journalisten Alexandra de Paoli, honungs- och hälsoörtsexpert, som medverkar i de nationella aktionerna ”Svenska Bin” och ”Pollinera i Sverige”.
Forskaren Natuschka Lee intervjuas i en dokumentär (30 minuter) i Sveriges Radio med journalisten Gunilla Nordlund
Kommande Insektsaktioner under sommaren 2019:
Växt- och insektssafaris i Umeåregionen för allmänheten
Onsdag 5 juni: Världsmiljödagen – aktion tillsammans med Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten
Lördag 15 juni: Föreläsning i samband med konst-naturprojektet ”Konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar”, Konsthall Norra Kvarken, Nordmaling.
31 augusti-1 september: LONA-dagarna (Lokal naturvårdssatsning kring vilda pollinerande insekter i Västerbotten)
Forskarna har undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret.
– Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. De här resultaten är viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna. Trots att hundar och andra husdjur är vanliga medlemmar i hushåll runt om i världen så vet man ganska lite om hur de påverkar vårt dagliga liv och vår hälsa och vad som avgör valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger Tove Fall, studiens huvudförfattare och professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet.
Hundar bidrar till bättre hälsa
Hunden var det första djur att tämjas av människan och vi har haft en nära relation till hunden under åtminstone 15 000 år. I dag är hunden ett av de vanligaste husdjuren och anses bidra med både välbefinnande och förbättrad hälsa till sina ägare. Forskargruppen som nu presenterar sina nya resultat har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister. Målet var att undersöka om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.
Hon menar att de nya resultaten även kastar nytt ljus över tidigare studier som visat samband mellan hundägande och god hälsa. Kanske är det så att samma genuppsättning som gör en person till trolig hundägare till exempel också indirekt ger en bra hjärt-kärlhälsa.
Att studera tvillingar är en välkänd metod för att bena ut vad i vår biologi och vårt beteende som kommer av miljöfaktorer och vad som beror på våra gener. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.
Enäggstvillingar fattade ofta samma beslut
Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än femtio procent av egenskapen hundägande. Generna spelar alltså en stor roll när det kommer till valet att äga en hund.
– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret.
– Studien har stor betydelse för förståelsen för omständigheterna kring hundens domesticering. Årtionden av arkeologisk forskning har hjälpt oss skapa en bättre bild av var och när hunden klev in i människans värld men moderna och uråldriga genetiska data låter oss nu direkt utforska varför och hur, säger zooarkeologen och medförfattaren Keith Dobney, Chair of Human Paleoecology vid Department of Archaeology, Classics and Egyptology, University of Liverpool.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se
Patrik K.E Magnusson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret, Patrik.Magnusson@ki.se
Det finns få mänskliga ben som är så gamla som nära 10 000 år bevarade i Skandinavien, och än färre har bevarat tillräckligt med DNA för arkeogenetiska studier. Gamla tuggummin är nu en alternativ källa för att utvinna mänskligt DNA och kan vara ett bra komplement till mänskliga ben i arkeogenetiska studier.
– Efter en tids arbete blev vi överväldigade av resultaten, att vi lyckades få ut DNA från tuggade klumpar som spottades ut för 10 000 år sedan, säger Natalija Kashuba, som var affilierad till Kulturhistorisk museum i Oslo när hon utförde arbetet i samarbete med Stockholms universitet.
Tuggkådan användes som lim
Den tuggade massan av kåda från björkbark användes bland annat som lim i verktygsproduktion och andra typer av teknik under stenåldern. De undersökta bitarna kommer från Huseby-Klev, en tidig mesolitisk jakt- och fiskeplats på svenska västkusten. En utgrävning av platsen gjordes i början av 1990-talet, men då var det inte möjligt att analysera gammalt mänskligt DNA alls.
– När Per Persson och Mikael Maininen föreslog att vi skulle leta efter DNA från jägare-samlare i tuggummina från Huseby-Klev hade vi inga höga förväntningar. Men vi var verkligen imponerade av att arkeologerna under utgrävningarna tog hand om och bevarade sådant ömtåligt material, säger Natalija Kashuba.
– Faktum är att DNA från dessa nyligen undersökta tuggummin är det äldsta humana DNA:t som hittills analyserats från detta område. Mycket av vår historia är synlig i det DNA vi bär med oss, så vi försöker leta efter DNA var vi än tror vi kan hitta det, säger Anders Götherström vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet där arbetet utfördes.
Länk mellan materialkultur och genetik
Det utvunna DNA:t kommer från tre individer, två kvinnor och en man och resultaten visar att de har en nära genetisk samhörighet med andra jägare-samlare i Sverige och andra tidiga mesolitiska populationer från istidens Europa. Teknologin som användes för att producera verktygen kom däremot till Skandinavien från det östeuropeiska slättlandet, i vad som nu är Ryssland. Detta passar väl med tidigare studier, vilka visat att Skandinavien koloniserades via två olika vägar. De nu undersökta tuggummina ger en spännande länk direkt mellan de verktyg som använts och mänsklig genetik.
Emrah Kırdök vid Stockholms universitet gjorde populationsgenetiken på DNA:t.
– Vår demografiska analys tyder på att den genetiska sammansättningen hos Huseby-Klev-individerna visar mer likhet med västerländska jägare-samlare än östeuropeiska jägare-samlare, säger han.
– DNA från gamla tuggummin har en enorm potential, inte bara för att spåra ursprung och rörelsemönster för individer och grupper för länge sedan, men också för att ge insikter i deras sociala relationer, sjukdomar och kost, säger Per Persson på Kulturhistorisk museum i Oslo.
– Vi bidrar med en viktig pusselbit för att förutsäga hur bland annat elledningar i Sverige påverkas vid extremt rymdväder, säger Lisa Rosenqvist, förste forskare på avdelningen för försvars- och säkerhetssystem i Kista.
En solstorm är ett utbrott på solen där strålning och elektriskt laddade partiklar slungas ut. I sällsynta fall sker extrema solstormar som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort en nationell risk- och förmågebedömning. Den visar att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. MSB har därför låtit ett forskarkonsortium bestående av institutet för solfysik vid Stockholms universitet, Institutet för rymdfysik, IRF, och FOI arbeta för att förbättra rymdväderprognoser för Sverige.
Skydd mot framtida solutbrott
– Det svenska elnätet är väl rustat för att klara normalt rymdväder men förbättrade prognoser kan ge förvarning i tid för att skydda systemet mot ett framtida extremt solutbrott, säger Lisa Rosenqvist.
Konsortiets olika medlemmar tog sig an olika forskningsområden i den händelsekedja som startar vid aktiviteterna i solens inre, som solutbrottet, solvinden, hur magnetfältet runt jorden påverkar partiklarnas färd samt vad som händer på jorden.
FOI tog hand om den senare delen. Den rör förståelsen för hur de strömmar som solutbrottet släpper loss i jordskorpan påverkas och sprids, beroende på berggrundens uppbyggnad och de elektriska fält som skapas. Där det elektriska fältet är starkt är det också störst risk för kraftiga strömmar, så kallade geomagnetiskt inducerade strömmar.
I tidigare svenska modeller av hur strömmarna sprids har man enbart tittat på berggrunden ur ett endimensionellt perspektiv. Det vill säga att man har utgått från att jordskorpan har samma ledningsförmåga över hela landet och att den endast varierar med djupet i berggrunden.
– Vi har istället arbetat med en tredimensionell bild. I Sverige finns det stora lokala variationer av hur strömmar leds, alltså både på djupet men även längs landet, säger Lisa Rosenqvist.
Där det elektriska fältet är starkt är det störst risk för kraftiga inducerade strömmar, om det skulle inträffa en kraftig magnetisk störning över området. Figuren visar det geoelektriska fältet på marken och hur det varierar över landet. Det elektriska fältet är starkare i områden markerat med grönt, gult och rött, till exempel i södra Sverige samt i områden där det är stora lokala variationer i ledningsförmåga, som vid kuster. Källa: FOI
Dessa beräkningar visar att i vissa regioner leds strömmarna lättare, till exempel i malmrika bergarter. Där är därför det elektriska fältet svagare där. Exempel på det är i Skellefteåbältet. På andra ställen, som i södra Sverige, är ledningsförmågan i marken sämre, och där är det elektriska fältet därför starkare. I vissa lokala områden, där ledningsförmågan ändras kraftigt, till exempel vid kuster, kan det elektriska fältet också förstärkas.
Gagnar även signaturanpassning
Projektet har bland annat utgått från geologiska kartor med data från speciella mätningar av geologin samt provborrningar.
– Tillsammans med Svenska Kraftnät har vi gjort tester på kraftledningar som visar att våra modeller stämmer väl överens med faktiska mätningar.
Forskningsarbetet gagnar även FOI:s pågående arbete med att kartlägga jordens elektromagnetiska brusbakgrund, alltså strålning från såväl naturligt ursprung – som solsstormar – samt från mänsklig aktivitet. Detta är viktigt när man undersöker signaturer från olika fordon.
– Projektet har gett oss mycket kunskap om variationerna i elektriska och magnetiska fält som är direkt tillämpbara när vi ska mäta detekterbarheten hos ett fordon eller fartyg som i förlängningen stärker vår signaturanpassning, säger Lisa Rosenqvist.
Solstormar
Solstormar är explosioner på solens yta. Explosionerna är solens sätt att frigöra energi när väte omvandlas till helium. På avstånd ser explosionerna ut som utkastningar eller moln av eld på solens yta. I själva verket består de av laddade partiklar som avlägsnar sig från solen i mycket hög hastighet. Farten är så hög att partiklarna kan nå fram till jorden, en sträcka på omkring 149 600 000 kilometer, på bara 18 timmar. Det är också solstormar som står bakom fenomenet norrsken.
Typ 1-diabetes beror på att de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, förstörs av kroppens eget immunförsvar i en så kallad autoimmun attack. I nuläget finns det inga mediciner som förhindrar uppkomsten av sjukdomen.
Att förstå de mekanismer som leder till uppkomsten av typ 1-diabetes är en förutsättning för att i framtiden utveckla effektiva mediciner som förhindrar att betacellerna förstörs. Ett stort problem är att typ 1-diabetes ofta upptäcks för sent när betacellerna redan är förstörda. Därför är det angeläget att hitta en robust metod för att tidigt i sjukdomsutvecklingen identifiera markörer för autoimmunitet och på så vis kunna ställa diagnos.
Transplanteras till ögat
Den aktuella studien visar att Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren kan utgöra viktiga rapportörer för autoimmunitet och utvecklingen av typ 1-diabetes. Genom att studera transplanterade Langerhanska öar i en musmodell med typ 1-diabetes upptäckte forskarna att öarna uppvisade tidiga tecken på inflammation, långt innan man såg några andra tecken på sjukdomen.
– Informationen är viktig eftersom den möjliggör insättning av behandling innan de insulinproducerande betacellerna har förstörts i den autoimmuna attacken. Detta är ett måste för att behålla patientens egen förmåga att frisätta insulin, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Karolinska Institutet, som lett studien och även utvecklat transplantationstekniken.
Lyckades bromsa attacken
I samarbete med bland annat Dr Midhat Abdulreda vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA har Per-Olof Berggren följt transplantaten i realtid innan och efter utvecklingen av typ 1-diabetes. Forskarna fann att de transplanterade öarna i ögat attackerades av immunsystemet på ett liknande sätt som öarna i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes.
Infiltrationen av immunceller skedde parallellt med kännetecken på autoimmunitet, nämligen tidig inflammation i öarna och senare hyperglykemi. Vägledda av dessa tidiga symptom på en autoimmun reaktion kunde forskarna bromsa attacken på öarna såväl med en systemisk som en lokal behandling med immundämpande mediciner.
Ny transplantationsstrategi
– Vår studie visar på möjligheten att använda Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren, både som ett verktyg att förbättra utvecklingen av nya mediciner och i kombination med lokal administrering av immundämpande läkemedel som en ny klinisk transplantationsstrategi för patienter med typ 1-diabetes, säger Per-Olof Berggren.
Vetenskaplig artikel:
In vivo imaging of type 1 diabetes immunopathology using eye-transplanted islets in NOD mice. Midhat H. Abdulreda, R. Damaris Molano, Gaetano Faleo, Maite Lopez-Cabezas, Alexander Shishido, Ulisse Ulissi, Carmen Fotino, Luis F. Hernandez, Ashley Tschiggfrie, Virginia R. Aldrich, Alejandro Tamayo-Garcia, Allison S. Bayer, Camillo Ricordi, Alejandro Caicedo, Peter Buchwald, Antonello Pileggi, Per-Olof Berggren
Diabetologia. Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.
Primärvården har ibland problem med att kunna erbjuda god vård inom vårdgarantin, främst på grund av att tillgång till läkartider inte motsvarar efterfrågan. Många patienter söker dock primärvård för åkommor som kan behandlas av andra professioner än läkare.
I en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet undersöks effekterna av att vissa patienter med besvär i muskler, leder och andra delar av rörelseapparaten väljs ut för direktbehandling hos fysioterapeut.
Denna sortering, eller så kallade triagering, visade sig ha bra effekter på både tillgänglighet, effektivitet och arbetsmiljö samt minskade sjukvårdskonsumtionen hos patienter med besvär i muskler och leder. Mycket tyder också på att patienternas hälsoutveckling blir minst lika bra som när en läkare gör första bedömningen.
Triagering
Triagering är en initial bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån sjukdomsbild och symptom. Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först. Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser. Ordet är bildat från franska trier, sortera.
Bättre för vård och individ
– Att utnyttja kompetenser hos andra professioner än läkare på ett mer effektivt sätt kan bidra till ett bättre flöde av patienter genom primärvården och samtidigt leder det till positiva effekter för individen, konstaterar Lena Bornhöft, disputerad vid Sahlgrenska akademin och med bakgrund som fysioterapeut.
I en av hennes delstudier ingick 482 patienter, män och kvinnor i åldern 16-64 år och med muskel- och ledbesvär, som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut. I kontrollgruppen ingick 1436 personer med liknande besvär som fick traditionellt mottagande på vårdcentral.
I ytterligare delstudier undersöktes patienters hälsa och attityder, samt kostnadseffektiviteten av att direkttriagera till fysioterapeut. Studierna gjordes i samverkan med Närhälsan i Västra Götalandsregionen.
Högre skattning av hälsan
Patienterna som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut hade möjlighet att få läkarkontakt för att få eventuella medicinska behov tillgodosedda. De visade sig dock ha lägre behov av läkarinsatser över tid än kontrollpersonerna.
De som fick starta hos en fysioterapeut hade gynnsammare förlopp när det gällde smärta, funktionsnedsättning och risk för långvariga besvär, och skattade också sin hälsorelaterade livskvalitet högre än kontrollerna.
Fysioterapeuter har redan i dag ett ansvar som första bedömare av patienter som söker hjälp på rehabmottagningar för besvär i muskler och leder. Att nyttja denna kompetens också inom primärvården kan enligt avhandlingen ge både organisatoriska, ekonomiska och hälsomässiga fördelar.
Artikel:
Direct triaging to physiotherapist in primary care – development and evaluation of a triage model
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
