Risodlingar bidrar till höga utsläpp av metan, men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny sort. Det nya riset ger både bra skörd och minskar utsläppen av växthusgasen med 70 procent.
– Det här visar att man kan ha låga metanutsläpp och samtidigt få goda skördar, säger forskaren Anna Schnürer vid SLU.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men det finns en baksida. Odlingarna leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Det beror på att risplantornas rötter släpper ifrån sig små kolföreningar till jorden de växer i.
Kolföreningarna tas sedan upp av olika mikroorganismer som trivs nära rötterna. Det är dessa mikroorganismer som orsakar metanutsläppen.
Forskare jämförde olika ris
Det har länge varit känt att utsöndringar från rötterna har en koppling till utsläppen, men det har varit oklart vilka kemiska föreningar det handlar om.
För att ta reda på vilka ämnen som omvandlas till metan har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jämfört två olika sorter ris. Den ena, som kallas SUSIBA2, är en genmodifierad sort som har låga metanutsläpp efter att ha försetts med arvsanlag från korn. Den andra, Nipponbare, är ett ris som inte har genmodiferats och som ger genomsnittliga metanutsläpp.
Forskarna upptäckte att GMO-risets rötter producerade betydligt mindre av ämnet fumarat. De såg också att mängden metanbildande mikrober, mikroorganismer, i den omgivande jorden var lägre.
Etanol minskar metanet
Men forskarna insåg att fumaratet inte kunde vara den enda förklaringen till att plantorna producerade så lite metan.
– Det var lite gåtfullt. Vi märkte att jorden i sig innehöll något som minskade metanutsläppen, så vi började tänka att det måste finnas någon form av hämmare som också påverkar skillnaden mellan sorterna, säger Anna Schnürer som är professor i mikrobiell bioteknik i ett pressmeddelande från SLU.
Nya analyser visade att GMO-riset utsöndrar betydligt mer etanol. Forskarna kunde även minska metanutsläppen genom att tillsätta etanol i jorden runt risplantor.
Det nya riset odlas på försök i Kina. På plats finns också utrustning som mäter metanhalten i luften. Bild: Yunkai Jin
Förädlad sort togs fram
Nästa steg var att undersöka om de kunde använda traditionell växtförädling, det vill säga utan genmodifiering, för att ta fram ett ris som både ger låga metanutsläpp och hög avkastning.
Valet föll på sorten Heijing5 som har naturligt låga metanutsläpp. Det här riset utsöndrar mindre fumarat och mer etanol än normalt, men ger för låga skördar för att kunna konkurrera med andra sorter.
Heijing5 korsades i flera led med en rissort som ger större skördar. Till slut hade forskarna fått fram ett material med bra avkastning, lite fumarat och mycket etanol. De testade sedan att odla riset i fältförsök i Kina.
Det nya riset gav i genomsnitt 70 procent lägre metanutsläpp än sorten med hög avkastning som det förädlats från. Skördarna var också relativt bra, i genomsnitt nära nio ton per hektar. Det kan jämföras med det kinesiska genomsnittet som är cirka sju ton per hektar.
Nå marknad och bönder
Nu arbetar forskarna med att registrera riset som en sort i Kina och andra länder, vilket innebär att det kan marknadsföras till jordbrukare i framtiden.
– Det är en sak att förädla fram miljövänliga rissorter, men sedan är det viktigt att få ut dem på marknaden och att få bönderna att acceptera dem, avslutar Anna Schnürer.
Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.
Det är känt sedan tidigare att komplikationer under en graviditet, som högt blodtryck och för tidig förlossning, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men det är mindre känt om sambandet kan förklaras av faktorer inom familjen.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt detta genom en registerstudie av kvinnor som födde sitt första barn mellan 1992 och 2019 i Sverige. I studien ingick kvinnor med komplikationer och även deras systrar som hade haft normala graviditeter. En kontrollgrupp som inte var släkt med kvinnorna ingick också.
Forskarna jämförde sedan risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Gener och miljöfaktorer bidrar
Studien visade att även systrarna hade nästan 40 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.
– Våra resultat visar att risken för hjärt-kärlsjukdom efter en graviditetskomplikation inte enbart beror på själva graviditeten, utan kan påverkas av gener och miljöfaktorer, säger Ängla Mantel, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.
Förebyggande insatser
Fynden tyder på att kvinnor med graviditetskomplikationer, och deras systrar, kan ha nytta av förebyggande insatser för hjärt-kärlsjukdom.
– Det kan vara viktigt att identifiera dessa kvinnor tidigt för att erbjuda förebyggande behandling mot graviditetskomplikationer samt livsstilsråd och uppföljning avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Ängla Mantel.
Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor.
Vid en hjärtinfarkt skadas hjärtmuskeln på grund av ett stopp i blodflödet. Det följs av en kraftig inflammation där framför allt neutrofiler – en typ av vita blodkroppar – förvärrar skadan.
Män utvecklar relativt större skador på hjärtat efter en infarkt jämfört med kvinnor. En ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet skulle kunna förklara varför detta sker.
Testosteron förstärkte inflammation
I försök som gjorts på möss såg forskarna att hannar hade fler neutrofiler i blodet under de första dagarna efter infarkten, jämfört med honor.
Forskarna kan också visa att könshormonet testosteron, som finns i mycket högre nivåer hos hannar, skyndade på frisättningen av neutrofiler från benmärgen.
– Vi ser att testosteron förstärker inflammationen hos hanmöss och därmed leder till större hjärtskador. Testosteron spelar en tydlig roll i att förvärra inflammationen vid hjärtinfarkt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Större effekt hos män
Forskarna analyserade också patientdata från en klinisk prövning där läkemedlet tocilizumab, som dämpar inflammationer, testats på patienter med hjärtinfarkt. Analysen visade att läkemedlet minskade nivåerna av neutrofiler och reducerade hjärtskador. Effekten var tydligt större hos män jämfört med kvinnor.
– Vår studie visar hur testosteron påverkar neutrofiler via en mekanism som inte varit känd tidigare. Resultaten illustrerar att det är viktigt att ta hänsyn till könsskillnader i både forskning och vård. Om dessa skillnader ignoreras kan behandlingar bli mindre effektiva, särskilt för kvinnor, som ofta är underrepresenterade i studier, säger Åsa Tivesten.
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.
När vi äter fisk och skaldjur får vi i oss mycket protein, omega-3-syror och andra viktiga näringsämnen, men riskerar även att utsättas för den giftigaste formen av kvicksilver, metylkvicksilver.
Eftersom kemikalier ansamlas ökar gifthalterna i fiskarter som är högre upp i näringskedjan, till exempel tonfisk.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är kvicksilver en av de tio skadligaste kemikalierna för människor. Exponering för kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Särskilt känsliga är foster och små barn. Därför finns rekommendationer kring konsumtion av tonfisk för gravida.
Förbättra förpackningen
Nu visar en ny studie från Chalmers att det finns andra sätt att minska kvicksilverföroreningar i fisk än att begränsa konsumtionen. Forskarna har utgått från själva förpackningen av tonfisken för att undersöka hur den kan förbättras.
– Vårt mål är att öka livsmedelsäkerheten och bidra till bättre hälsa, men också att göra ett livsmedel som idag står under vissa restriktioner mer tillgängligt, säger forskaren Mehdi Abdollahi i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
Idén bakom så kallade aktiva förpackningar är att ta fram material, till exempel en vätska inuti en konservburk, som interagerar med livsmedlet under förvaring för att exempelvis öka hållbarheten. Men konceptet har aldrig tidigare använts för att förbättra livsmedelssäkerheten.
Cystein gjorde skillnad
Chalmersforskarna har i en tidigare studie undersökt om det gick att klä insidan av förpackningar med ett lager av så kallad tiolerad kiseldioxid för att fånga upp kvicksilver ur fisken. Tioler är organiska föreningar som innehåller en specifik svavelgrupp som binder hårt till kvicksilver. Men under försöken såg forskarna att krafterna som binder kvicksilvret i fiskvävnaden förhindrade att det släppte från fiskköttet.
Proteiner i tonfiskens vävnader, särskilt svavelinnehållande aminosyror, binder hårt till − och ansamlar − kvicksilver på grund av de starka interaktionerna med tiolgrupperna i aminosyrorna.
– Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras, säger forskaren Przemysław Strachowski.
Kvicksilver i konserver minskade
I den nya studien upptäckte forskarna att ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen, desto mer kvicksilver togs upp. När de testade malt tonfiskkött från konserver, som kan köpas i livsmedelsbutiker, minskade kvicksilvret med 35 procent.
I den aktuella studien märkte forskarna inga tydliga förändringar i utseende eller lukt hos de testade fiskproverna. Cellbaserade tester har också bekräftat säkerheten hos den utvecklade tekniken.
– Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger Przemysław Strachowski.
För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
Svanödlor, eller Plesiosaurier, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa, levde på fisk och tog sig fram likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelfenor.
Ovanligt med mjukdelar i fossil
Hittills har inte mycket varit känt om plesiosauriernas yttre anatomi. Men i en ny studie har ett forskarlag lett av forskare från Lunds universitet analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla som påträffats i tyska Holzmaden.
– Fossiliserade mjukvävnader, såsom hud och inre organ, är exceptionellt sällsynta. Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger geologidoktoranden Miguel Marx i ett pressmeddelande.
Olika sorters hud gav svanödlorna fördelar
Resultaten visar en ovanlig kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen. Forskarna tror att det här kan ha gett olika fördelar: den släta huden lät svanödlan simma smidigt och fånga fisk, medan de fjällade simfötterna gjorde att den kunde röra sig på skrovliga havsbottnar.
– Våra resultat hjälper oss att göra mer exakta livsrekonstruktioner av plesiosaurier. Något som inte riktigt har kunnat göras sedan gruppen först identifierades för mer än 200 år sedan. Vidare belyser det välbevarade tyska fossilet potentialen för att kunna studera mjukvävnader som kan ge ytterligare insikter i biologin hos dessa sedan länge utdöda djur, säger Miguel Marx.
Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.
Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Tekniken, som ännu inte är godkänd i Sverige, bygger på att en virtuell hage ritas upp med hjälp av GPS-punkter i en app. Korna bär på halsband som varnar dem med ljud när de närmar sig den virtuella gränsen.
Om djuren inte vänder tillbaka får de en svag stöt från halsbandet, motsvarande ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.
Virtuella stängsel funkar i naturbetesmarker
I en studie vid SLU undersökte husdjursagronomen Lotten Wahlund hur nötkreatur anpassar sig till och påverkas av virtuella stängsel jämfört med vanliga elstängsel. Tidigare studier har främst gjorts på öppna plana betesvallar utan buskar och träd, men Lotten Wahlund ville se hur djuren reagerade på tekniken i naturbetesmarker, där den kan bli mest användbar i framtiden.
– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund i ett pressmeddelande.
Stängseltypen påverkar inte djurens beteende
När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i pälsen.
– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.
Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, till exempel sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom så kallat strip-bete.
Virtuella stängsel inte godkända idag
Idag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el, med undantag för traditionella elstängsel. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden.
– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, avslutar Lotten Wahlund.
Tillgången till privat laddning är viktigare än offentlig laddning för den som vill köpa elbil. Det visar en studie från VTI. Forskarna menar att samhället kanske bör ompröva utbyggnaden av publik laddning och i stället satsa mer på privat laddning, i synnerhet vid flerbostadshus, om man vill snabba på elektrifieringen av trafiken.
Tillgången till privat laddning är en starkt bidragande faktor för att köpa elbil. Forskare vid VTI har undersökt hur tillgången till laddningsmöjligheter påverkar benägenheten att köpa laddningsbar bil (elbil eller laddhybrid).
Studien visar att boende i bostadsrättsföreningar som fått bidrag för att installera laddstolpar var nästan lika benägna att köpa elbil som boende i enfamiljshus. Annars är ett just boende i villa, tillsammans med inkomsten och att ha mer än en bil i hushållet, en av de starkast bidragande faktorerna bakom ett elbilsköp.
Tillgång till offentliga laddstationer påverkar också elbilsköpet, men i betydligt mindre utsträckning. Studien visar att även om publika laddningsmöjligheter ökar med tio procent i närheten av bostad eller arbete ökar benägenheten att köpa elbil med mindre än en procent.
Närheten till laddstolpen viktig
Både priset och tillgängligheten, att bilägaren alltid har tillgång till den egna laddstolpen, gör den privata laddningen så mycket viktigare. Även närheten till laddstolpen spelar stor roll.
– Publik laddning kan kosta tre eller fyra gånger så mycket som privat. Då är det inte konstigt att vi ser så stora skillnader mellan de olika typerna av laddning, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke, två av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln.
Utifrån resultaten i studien tycker forskarna att samhällets satsning på att bygga ut den publika laddinfrastrukten kan ifrågasättas. Inte minst på EU-nivå anses det som ett effektivt sätt att snabba på elektrifieringen och minska koldioxidutsläppen.
Privat laddning kan locka fler elbilsköpare
Studien talar dock för att det är bättre att samhället i stället lägger mer resurser på att underlätta för privat laddning i närheten av hemmet. I synnerhet kan förbättrade laddmöjligheter vid flerbostadshus ha en starkt positiv effekt för ökad elbilsanskaffning.
– Andra faktorer som inkomst, som också påverkar köp av elbil, går antingen inte att påverka alls eller tar lång tid. Men typ av laddning och var vi bygger den, kan samhället relativt snabbt påverka, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke.
Studien bygger på registerdata över privatbilsinköp i Sverige 2019. Det medför en mindre osäkerhet om resultatet är detsamma i dag. I uppföljande studier skulle forskarna vilja studera både nyare data och eventuella geografiska skillnader.
Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar deras reproduktionssystem.
Många växtarter har utvecklat olika blomtyper för att förhindra självpollinering och för att underlätta korsbefruktning med insekter. Ett exempel är gullvivan som har två skilda blomtyper, en långstiftad och en kortstiftad, se faktaruta.
Gullvivornas blommor är inte likadana. Bild: Sara Cousins
Olika blomtyper
Långstiftad (L-morf) innebär att ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång.
Kortstiftad (S-morf) innebär att pistillen är kort, medan ståndarna är höga.
Genom medborgarforskningen ”Looking for Cowslips” har nästan 900 000 gullvivor på en mängd olika platser undersökts under fyra års tid.
Gullvivan är en viktig modellart för växter som pollineras av insekter. Genom att studera dem kan man få kunskap och dra slutsatser även om andra gräsmarksväxter och deras pollinatörer.
Obalans bland gullvivor i Europa
För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad. Detta förhindrar växten från att befrukta sig själv.
I en livskraftig växtpopulation brukar fördelningen av de två blomtyperna vara ungefär lika stor.
Men bland gullvivorna i Europa har en förändring skett. Det visar en studie där forskare tagit hjälp av tusentals medborgare i 32 länder för att samla in observationer av blommorna. Insamlingen har gjorts på över 5 200 platser runt om i Europa.
– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Koppling till klimatförändringar
Enligt forskarna kan det finnas ett samband mellan den här obalansen av blomtyp och mer nederbörd under sommaren samt mer intensiv markanvändning.
Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.
– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins.
Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.
För första gången har forskare kunnat visa att även hanar kan utveckla egenskaper som hjälper dem att föra sina gener vidare.
Hos olika arter av dansflugor finns ett tydligt samband mellan hur rikt dekorerade honflugorna är och hur stora ögonfacetterna är på hanarna. Forskarna tolkar det som att hanarna behövde utveckla en bättre synförmåga för att hitta den optimala honan i svärmen.
– Vi ser nästan alltid förstorade ögonfacetter hos hanflugor hos de arter där honflugorna har utvecklat håriga ben. Därför törs vi anta att det finns ett samband, säger Luc Bussière, evolutionsbiolog vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Honan får en proteinrik present
När dansflugorna parar sig sker ett intrikat samspel. Flugorna flyger bara 1–2 veckor i sin livscykel. Under den här korta tiden ska de hinna föröka sig genom att lägga ägg som blir till fluglarver.
För att öka chansen att just deras gener förs vidare letar hanflugorna efter honor som verkar riktigt äggstinna. Vid parningen har hanflugan med sig en gåva, oftast en död insekt, till honan. Honan jagar sällan själv och är beroende av proteinet från insekten för att kunna producera ägg. Om hanen kommer tomhänt får han vanligtvis nobben.
Så hur ska en yngre honfluga utan ägg locka till sig hanflugor för att få matleveranser?
– Vi ser att honorna har olika egenskaper och knep för att imitera att de är äggstinna. De sväljer luft som fyller deras magar, och för att se riktigt maffiga ut när de svärmar har de utvecklat hår på sina ben och vingarna är större och mörkare, säger forskaren Axel Wiberg vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet.
Att djur ändrar utseenden och beteenden för att lura det motsatta könet är inget nytt. Tidigare forskning på flugor har också visat att hanflugorna föredrar en fyllig hona framför en mager när de ska para sig.
Men nu har forskarna upptäckt att hanflugorna har vässat synen för att inte bli lurade.
Sexuellt spel utvecklar arten
Genom att fånga in hanflugor och mäta deras ögonfacetter upptäckte forskarna att facetterna på ovansidan av ögonen var större än de på undersidan hos hanarna i somliga arter.
Eftersom hanflugan närmar sig honan underifrån vid parning tror forskarna att ögonen utvecklats för att kunna avgöra om honan är äggstinn på riktigt, eller om hon bara fejkar.
– Det här sexuella spelet kan tvinga fram en utveckling av arten. Under generationer har hanflugor med de största facetterna gynnats i parningen och deras gener förs vidare. Vi betraktar det här som ett evolutionssystem där utvecklingen av olika egenskaper hos han- och honflugor har skett växelvis, säger Luc Bussière.
Flughonor av olika arter i studien har olika egenskaper, somliga har enbart lite mörkare vingar, andra har både mörkare vingar och håriga ben, och kan blåsa upp magen genom att svälja luft. Egenskaperna har antagligen utvecklats i takt med att hanen blir bättre och bättre på att se förbi bluffen.
Vad blir honans motdrag?
– Honan kanske utvecklar nya egenskaper som gör det svårare för hanen att bedöma hennes storlek. Eller så utvecklas helt nya strategier för att få en evolutionär fördel. Till exempel ser vi att hos de arter som har störst facetter hos hanen så har honan också aningen förstorade facetter – men på undersidan av ögat. Vad detta har för betydelse vet vi inte, men kanske hjälper det honan att snabbare se en hane som närmar sig och därmed kunna hitta en fördelaktig position i svärmen, säger Axel Wiberg.
Honan får en död insekt som gåva av hanen vid parningen. Gåvan ger honan nödvändigt protein för att kunna producera ägg. Bild: Tom Houslay
Fakta om dansflugans hektiska liv
Vuxna dansflugor lägger ägg under sommaren som sedan kläcks till rovdjurslarver i jorden. Larverna jagar och äter andra organismer och på norra halvklotet blir de troligen puppor före vintern. På våren fullbordar pupporna sin utveckling och blir flygande flugor.
Flugorna kommer fram vid olika tidpunkter under sommaren. För de flesta arter är flygperioden bara några veckor. Under denna tid samlas hanar och honor i svärmar för att para sig.
Hos nästan alla dansflugor från den underfamilj, som är med i studien, tar hanarna med sig en present i form av en insekt under svärmingsperioden.
Under parningen livnär sig honan på hanens gåva medan hanen inseminerar henne. När honan har parat sig och ätit tillräckligt många måltider från hanarna kan hon lägga ett antal ägg i jorden som blir starten för nästa generation.
Hudsmärtor, klåda och störd sömn är några symtom användare vittnar om när kortisonkräm mot eksem trappas ner. Många ser problemen som effekter av kortisonberoende. Det visar en studie, ledd från Göteborgs universitet, som tittat närmare på fenomenet TSW.
Topical steroid withdrawal, TSW, brukar beskrivas som kraftigt röd och smärtande hud när behandling med kortisonkräm trappas ned eller avslutas.
TSW, eller kortisonabstinens på svenska, är ingen etablerad diagnos men namnet signalerar att huden skulle ha blivit beroende av kortison. Vetenskapligt stöd för en beroendemekanism saknas, men är mycket lite undersökt.
Begreppet har dock fått stor spridning i sociala medier och skapar oro bland patienter för kortisonkrämers säkerhet.
Nu har en nationell forskargrupp, ledd från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, gjort en första studie där en större grupp, som anser sig drabbade av TSW, själva har fått berätta om sina upplevelser.
Enkät via sociala medier
Studien vände sig till vuxna med atopiskt eksem, en grupp som ofta använder kortisonkräm. Undersökningen gjordes genom en anonym enkät via forum på sociala medier.
– Vi ville få mer kunskap om hur de som identifierat att de är drabbade av TSW definierar begreppet och vilka symtom de beskriver, säger Mikael Alsterholm som är forskare vid Göteborgs universitet och överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Enkäten besvarades av närmare hundra personer i åldrarna 18-39 år. Majoriteten var kvinnor.
Resultaten visar att det varierade hur deltagarna definierade TSW. Vanligast var att det rör sig om ett beroende av kortison, med symtom vid nedtrappning eller när de slutade med krämen. Många definierade även TSW som en reaktion på kortison redan vid pågående användning.
Hudrodnad och smärta
Det var också vanligt att definiera TSW utifrån symtom som uppstått i huden, till exempel rodnad och smärta.
Utöver hudrodnad, torrhet och vätskebildning – främst på ansikte, hals, överkropp och armar – beskrev deltagarna också sömnstörningar till följd av klåda samt tecken på ångest och depression.
– Det är viktigt att sjukvård och forskare är delaktiga i diskussionen om TSW och bidrar med vetenskapligt insamlad kunskap så långt som det är möjligt. Kortisonkräm är en effektiv och säker behandling för de flesta och det finns i dag inget stöd för att man ska undvika användning av rädsla för den typ av symtom som beskrivs inom ramen för TSW, säger Mikael Alsterholm.
Han menar samtidigt att patienters erfarenheter av TSW, och de symtom som upplevs, behöver utredas.
– För att kunna göra det krävs först en definition av TSW. Vi ser att detta är komplext men med den här studien hoppas vi kunna bidra till den definitionen, säger Mikael Alsterholm.
Forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som optimerar minnet i en dators mikroprocessor. Det här är viktigt för utvecklingen av framtidens datorer, där EU siktar på att bli självförsörjande.
Inom EU pågår stora satsningar för att göra Europa självständigt inom utveckling och tillverkning av datorer. Efter den akuta bristen på halvledare, eller datorchip, som uppstod under pandemin beslutade EU att satsa 43 miljarder euro på att säkra utbudet av halvledare inom EU.
– Halvledare är en viktig del vid den fysiska tillverkningen av datorer, men även övrig expertis i utvecklingskedjan behöver säkras upp, säger Per Stenström som professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
Men för att EU-länderna ska kunna säkra tillgången till datorer behöver man även äga hela kedjan från immateriella rättigheter till tillverkning, enligt Per Stenström. Därför pågår ett forskningsprojekt med syfte att skapa en europeisk industri för processorer.
Ny lösning för smartare minne
Inom projektet har forskare vid Chalmers nu hittat ett nytt sätt att få datorns cacheminne att arbeta smartare. En cache är ett lokalt minne som tillfälligt lagrar data som används mycket.
– Med vår lösning kommer datorn åt information mycket snabbare än tidigare eftersom cachen hanterar betydligt fler beräkningselement än vad många andra cachar kan hantera. Det gör det möjligt att möta även de krav som framtidens kraftfulla datorer ställer, säger Per Stenström, som är professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
Lösningen innebär att cacheminnet ges bättre tillgång till information om hur och var datan bearbetas i systemet. Därmed blir cachen bättre på att hantera data, vilket gör den snabbare.
Ett steg för självständig datorindustri
Idag är Europa beroende av amerikansk teknik eftersom kunskapen är koncentrerad till USA. Samtidigt sker nästan all tillverkning av datorer i Asien.
– Det osäkra läget i världen gör det ännu viktigare för Europa att skapa en självständig datorindustri. Detta projekt vill säkerställa att det finns europeisk datorteknologi som kan konkurrera med de bästa tillverkarna i världen. Det är ett steg i en utvecklingslinje, och runt 2030 är målet att Europa kan vara självförsörjande med konkurrenskraftiga produkter, säger Per Stenström, som också är huvudforskare för EPI på Chalmers.
Superdatorer verklighet inom några år
Första användningen av ett datorchip med forskargruppens komponenter blir en europeisk dator för högpresterande beräkningar som är planerad till 2030.
– Den kommer då att vara en av de snabbaste klassiska datorerna i världen och kan användas för att modellera klimatförändringar, väder och liknande som kräver hög beräkningskapacitet, säger Per Stenström.
Tekniken är dock inte begränsad till den här typen av superdatorer. Enligt Per Stenström kommer den att kunna användas i vanliga datorer redan inom några år.
Forskarnas arbete har genomförts inom ramen för det europeiska projektet The European Processor Initiative (EPI)
Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.
En avhandling har tittat närmare på muslimska elevers erfarenheter av sin skolgång. Det har gjorts genom intervjuer och observationer under fyra terminer på ett gymnasium i en av Göteborgs förorter. Skolan ligger i ett utsatt område där genomsnittsbetyg och gymnasiebehörighet är lägre än genomsnittet.
På den aktuella gymnasieskolan finns många elever som identifierar sig som muslimer.
– De muslimska elevernas erfarenheter av skolan ser väldigt olika ut beroende på olika faktorer som klass, migrationshistoria, kön och etnicitet, samtidigt som erfarenheten av att vara just muslim många gånger är den faktor som framträder tydligast, säger Christopher Ali Thorén, forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Känslor av utsatthet påverkar skolvalet
I hans avhandling framkommer att de muslimska eleverna ofta har genomtänkta analyser och strategier för att hantera sin situation. Till exempel handlar det om hur de resonerar kring val av skola.
– När de berättade om hur de tänkte inför att söka gymnasium handlade det ofta om att undvika utsatthet. Utifrån egna erfarenheter, eller närståendes berättelser, upplevde eleverna att de skulle vara mer exponerade för rasism och islamofobi i skolorna i centrum, där det finns få eller inga andra muslimer, säger Christopher Ali Thorén.
Religiös identitet blir ett hinder
Eleverna vittnar om att deras religionsutövning – till exempel bön, fasta och klädval – ofta ses som ”störningsmoment”. De upplever att deras religiösa identitet betraktas som ett hinder snarare än en tillgång i skolan. Många uttrycker känslan av att vara osynliggjorda och samtidigt sticka ut i mängden.
– Eleverna kan uppleva sig osynliggjorda när de exempelvis inte kan fira sina högtider som alla andra eller inte får en plats att be i skolan. I andra fall kan de i stället bli obekväma av en överdriven uppmärksamhet för att de bär sjal eller behöver ta avstånd från terrorism.
Tryggare i förortsgymnasiet
På förortsgymnasiet tycker många att de undviker detta problem eftersom de inte sticker ut lika mycket och känner sig mer hemma i skolmiljön. Bland annat upplever eleverna en större accepteras som muslimer, men framför allt att lärare intresserar sig och försöker förstå dem som individer.
– De vill att lärarna ska kunna se bortom deras bakgrund när det är oväsentligt för undervisningen och erkänna dem som lärande subjekt. Det vill säga någon som har förmågan och viljan att lära. En elev som det går att ha förväntningar på, säger Christopher Ali Thorén.
Med ökad kunskap om hur muslimska elever upplever sin skolgång kan lärare och annan skolpersonal få bättre verktyg att diskutera relaterade frågor samt ge stöd till utsatta minoriteter.
– En ytterligare förhoppning är att muslimska elever och deras föräldrar kan använda sig av forskningen för att tänka kring sin egen eller sina barns situation i skolan, säger Christopher Ali Thorén.
Aminosyror och styrketräning har en positiv effekt på äldre musklers förmåga att nybilda proteiner. Det visar en avhandling som undersökt muskulaturen hos friska och fysiskt aktiva äldre män.
I studien som gjordes vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltog tio yngre och tio äldre män.
Deltagarna fick genomföra ett tungt och intensivt styrketräningspass för benmuskulaturen. Direkt efter passet fick de en dryck som innehöll essentiella aminosyror som motsvarade ungefär tre ägg eller fem deciliter mjölk.
Det visade sig att musklernas förmåga att nybilda proteiner, så kallad proteinsyntes, ökade efter intag av aminosyror och styrketräning. Deltagarnas ålder påverkade inte denna process negativt.
Muskelmassa kan bevaras
Resultaten visar att äldre personer som har en hälsosam vikt och en fysiskt aktiv livsstil kan behålla förmågan att skapa nya muskelproteiner. Detta ger goda förutsättningar för att bevara muskelmassa och funktion även vid stigande ålder.
– Eftersom tidigare forskning har visat att åldrande påverkar proteinsyntesen negativt, förväntade vi oss att de äldre skulle uppvisa en lägre proteinsyntes, vilket de inte gjorde, säger doktoranden Oscar Horwath vid GIH.
Forskarna tror att resultaten delvis förklaras av att de äldre deltagarna i studien var fysiskt aktiva två till tre gånger per vecka, vilket förbättrar muskelns förmåga att tillgodogöra sig proteiner från kosten.
– Dessutom fann vi att de äldre hade en högre kapacitet att aktivera mTOR-signalvägen, det vill säga den signalväg som styr proteinsyntesen. Våra fynd kring mTOR-signalvägen är mycket intressanta, men vi behöver mer forskning för att helt förstå vad de innebär, säger Oscar Horwath.
De snabba muskelfibrerna drabbas mest
I avhandlingen studerades även hur olika muskelfibertyper påverkas av åldrande. Jämfört med den yngre gruppen var de äldre deltagarnas snabba muskelfibrer mindre och mer missformade. De innehöll även färre stamceller och kapillärer. De långsamma muskelfibrerna var däremot helt oförändrade.
– Det är tydligt att åldrandet främst drabbar de snabba muskelfibrerna och det är samtidigt fascinerande att de långsamma fibrerna i princip förblir opåverkade under samma tidsperiod, säger Oscar Horwath.
De snabba muskelfibrerna är avgörande för vår förmåga att snabbt utveckla kraft, exempelvis för att parera ett fall eller gå i trappor, förklarar Oscar Horwath.
– Det är uppenbart att det behövs riktade insatser för att motverka denna process, och här vill vi slå ett slag för styrketräning som visat sig ha god effekt på de snabba fibrerna hos äldre individer, säger han.
Muskelfibrer undersöktes
Forskarna ville också förstå de molekylära mekanismerna bakom förtvinandet av snabba muskelfibrer hos äldre. I en del av avhandlingen undersöktes därför ett stort antal enskilda fibrer under mikroskop.
Resultaten från studien visade att de snabba muskelfibrernas svar på aminosyraintag och styrketräning hos äldre inte skiljde sig jämfört med yngre. I studien analyserades bland annat mTOR-signalvägen och markörer för proteinnedbrytning
– Våra data tyder på att förtviningen av de snabba fibrerna inte beror på akuta förändringar i de signalvägar som styr proteinomsättningen. Exakt vad som driver förtviningen av snabba fibrer vid åldrande är därför fortfarande inte klarlagt men skulle kunna förklaras av att dessa fibrer inte aktiveras tillräckligt i vardagen för att bevaras, säger Oscar Horwath.
– Detta tyder återigen på att aktiviteter som utmanar de snabba muskelfibrerna, exempelvis styrketräning, är viktiga för äldre individer, fortsätter han.
Forskare har upptäckt ett nytt sätt att mota coronaviruset. En ny studie visar att en viss typ av nanopartiklar kan skada virusets yttre hölje. Tekniken kan bana väg för effektivare desinfektion av ytor, luft och vatten.
Coronapandemin har lett till ett intensivt sökande efter nya typer av behandlingar, men också desinfektionsmetoder som kan användas vid virusutbrott.
Det har bland annat funnits ett stort intresse för nanoteknik. Det har nämligen visat sig att ytterst små partiklar av vissa metaller och metalloxider har virusdödande egenskaper.
Nu har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Tartu universitet i Estland visat vad som händer när vissa typer av mineral-nanopartiklar kommer i kontakt med coronavirus. Det handlar om ett verkningssätt som inte har beskrivits tidigare.
– I och med detta förstår vi också vilka egenskaper sådana partiklar behöver ha för att vara verksamma mot coronavirus, och det är ett jätteviktigt steg framåt, säger Vadim Kessler som är professor vid Institutionen för molekylära vetenskaper på SLU.
Virusets yta skadas
Coronavirus hör till en typ av virus som har ett yttre hölje, ett lipidmembran.
Det visade sig att nanopartiklar av sandmineral, till exempel titanoxid, binds mycket starkt till så kallade fosfolipider* som finns i membranet. Det gör att membranet skadas och att genetiskt material från viruset läcker ut, något som försämrar virusets förmåga att infektera mänskliga celler.
Tidigare har man trott att nanopartiklar av mineraler bara kan förstöra virus genom att producera så kallade reaktiva syreradikaler, vilket skulle kräva belysning med UV-ljus.
Upptäckten om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik.
Den nya studien tyder dock på att ytor som beläggs med titan-nanopartiklar kan förstöra coronavirus och influensavirus utan att behöva aktiveras av UV-ljus, och alltså kan fungera i mörka utrymmen. Tekniken fungerar även i rumstemperatur.
– Med den nya kunskapen kan man exempelvis lätt skapa ytor med antivirala egenskaper genom att helt enkelt spreja på dem vattenlösningar av lämpliga nanopartiklar och låta dem torka. Det bör också vara lätt att utforma kostnadseffektiva filter för att rena luft och vatten från coronavirus, säger Vadim Kessler.
Även metalloxider kan fungera
Även andra små metalloxider som binder starkt till fosfolipider, exempelvis järn- och aluminiumoxider, skulle kunna fungera på samma sätt enligt forskarna. En annan möjlig tillämpning kan vara att rena kontaminerat vatten i nödsituationer genom att tillsätta ett nanopreparat.
– De partiklar vi använde är inte farliga för människokroppen. Vi har testat dem på flera cellinjer för att försäkra oss om detta, säger Angela Ivask, professor i genetik vid Tartu universitet.
* Fosfolipider är viktiga för att membran, som omger celler och vissa virus, ska kunna bildas. De behövs också för att det skyddande höljet ska fungera.
Många unga i Sverige, särskilt kvinnor, känner stress och negativa känslor kopplat till användning av mobiltelefoner. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
I studien har forskare undersökt hur unga vuxna i Sverige ser på sin egen och andras användning av smartphones. Forskarna har kombinerat data från en nationell enkätundersökning om mobilanvändning i hela befolkningen med fokusgrupper där unga vuxna mellan 20 och 35 år intervjuades.
Den nya studien visar att unga vuxna är mer medvetna om de negativa effekterna av att använda smartphones. Många upplever också en moralisk stress kopplad till sina smartphones.
– Vi ser att unga människor i Sverige i hög grad känner att de inte använder sina smartphones på det sätt de skulle vilja. De upplever sig beroende av sin telefon på ett sätt som ger upphov till negativa känslor, säger professor André Jansson, projektledare för studien vid Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Tydliga könsskillnader
Studien visar att unga kvinnor känner sig mer stressade av sina smartphones, jämfört med unga män. De upplever också att de har mindre kontroll över hur mobilerna används.
– Våra resultat visar att unga kvinnor ofta känner en starkare känsla av beroende och stress kopplad till sina smartphones. De känner oftare att de slösar tid på sina telefoner och att det påverkar deras förmåga att fokusera på andra, enligt dem själva, viktigare aspekter av livet, säger Karin Fast, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Unga kvinnor upplever även en högre grad av det forskarna kallar för ”moralisk dissonans”, alltså att kvinnornas faktiska användning av smartphones inte överensstämmer med deras önskade användning.
Andra mer sårbara
I studien har forskarna också sett att människor ofta uppfattar att andra är mer sårbara för de negativa effekterna av smartphones än vad de själva är.
Att distansera sig från beteenden som upplevs som problematiska är ett välkänt fenomen inom forskningen, enligt André Jansson.
– Människor vill gärna se sig själva som bättre än andra på att hantera de negativa effekterna av medier. Samtidigt ser vi att unga vuxna generellt sett är mer medvetna om de problem som smartphones kan orsaka, också för egen del, jämfört med äldre. De lever mer uppkopplade liv och kan berätta om negativa upplevelser som de haft själva eller som drabbat personer i deras närhet, säger André Jansson.
Studien visar även att digital uppkoppling är en moraliskt laddad fråga där det upplevda trycket att ”göra rätt” kan skapa påfrestningar, inte minst bland yngre.
Den genetiska mångfalden hos olika arter minskar globalt, visar en stor internationell studie. Det här påverkar möjligheten för djur och växter att hantera förändringar i deras livsmiljöer. Men allt är inte nattsvart. Effektiva åtgärder kan hejda utvecklingen.
För att en art ska kunna anpassa sig till förändringar i sin omgivning, till exempel när klimatet blir varmare, behövs en stor variation i arvsmassan mellan olika individer.
Om det finns en stor variation ökar chansen för att det finns en gen som exempelvis gör att en växt står emot torka, eller att ett djur klarar av att fortplanta sig trots högre temperaturer. Genen förs sedan vidare till efterföljande generationer och gör att arten överlever.
Ett internationellt forskarlag har nu undersökt genetiska förändringar hos över 600 arter under 30 års tid. Forskarna har gått igenom data från mer än 80 000 vetenskapliga artiklar om genetiska förändringar i olika populationer.
Tydlig minskning bland fåglar och däggdjur
Resultatet från metastudien visar att den genetiska mångfalden minskar globalt. Minskningen är särskilt tydligt bland fåglar och däggdjur. Främst sågs en allvarlig förlust av genetisk variation där olika arters livsmiljöer förändrats. Men även nya sjukdomar, naturkatastrofer och mänskliga aktiviteter som jakt eller avverkning påverkar situationen.
Enligt forskarna finns dock hopp. I Sverige övervakas till exempel arter som lax, öring och älg med hjälp av nya dna-baserade metoder.
– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Åtgärder kan skydda biologisk mångfald
Även om situationen väcker oro tyder studien på att åtgärder som syftar till att bevara arter kan bidra till att hejda utvecklingen.
– Vår analys visar att det redan finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, säger forskningsledaren Catherine Grueber, School of Life and Environmental Sciences, University of Sydney.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
