Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn, visar en studie från Uppsala universitet. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.
En av fyra unga kvinnor är antingen osäkra på om de vill skaffa barn eller vill inte alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant.
− Att en av fyra inte vill eller är osäkra på om de vill skaffa barn, är väldigt många. Vi känner sedan tidigare till att barnafödandet minskar, men vi har inte vetat om det kan förklaras av andra faktorer, som till exempel fertilitetsproblem. Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill och att det kan bero på att världen varit osäker under de senaste åren, säger Cerisa Obern, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Ingen önskan att bli föräldrar
Studien bygger på enkätsvar från 596 kvinnor som alla besökt en gynekologmottagning i Uppsala. 40 av kvinnorna svarade även på frågan varför de inte ville ha barn. Forskarna delade in deras fritextsvar i fem kategorier.
De flesta angav att de inte hade någon önskan att få barn eller att bli föräldrar.
Den näst största gruppen svarade att de inte ville skaffa barn av hälsoskäl, till exempel att de hade en sjukdom som de inte ville föra vidare.
Den tredje gruppen värderade sin frihet.
Den fjärde angav ekonomiska skäl.
Den femte oroade sig för överbefolkning eller ansåg att barnen inte skulle få en bra framtid till följd av klimatförändringarna.
− Det är bra att vi nu får lite bättre koll på hur kvinnorna tänker. Och det är också bra för politiker att känna till så de kan bemöta den här oron. Genom att exempelvis höja barnbidraget så skulle man kunna underlätta för de som känner ekonomisk stress. Det skulle också göra det lättare att skaffa barn för de som läser en lång utbildning där det tar flera år innan man får sin första lön, säger Cerisa Obern.
De flesta hade haft sex med samtycke
Kvinnorna fick även svara på om de haft sex mot sin vilja. Totalt uppgav 63 procent att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet. Ännu fler, 98 procent, upplevde att samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
− Det var väldigt många som tyckte att de hade antingen muntligt eller fysiskt samtycke. Samtidigt var det två procent som inte upplevt det och det är ju två procent för mycket. Det är svårt att veta om de här siffrorna speglar verkligheten eller inte eftersom det i Sverige inte gjorts någon liknande studie där man frågat om samtycke, säger Cerisa Obern.
Färre använder kondom vid sexdebut
Den nya studien är en del av en serie studier som inleddes 1989 på samma gynmottagning. Genom upprepade enkäter har forskarna kunnat studera hur inställning till reproduktion och sex förändrats över tid. En fråga som ställts i alla undersökningar rör kondomanvändning vid första samlag.
Efter den första undersökningen 1989, där bara 40 procent svarade att de använt kondom, följde en period av hög kondomanvändning mellan 1999 och 2014. I den senaste undersökningen minskade dock kondomanvändningen vid första samlag från 71 procent år 2014 till 60 procent 2023.
− Att bara 60 procent använder kondom är inte bra. Speciellt inte när vi ser att många könssjukdomar blir mer resistenta mot antibiotika. Vi vill se att man använder både kondom och något hormonellt preventivmedel om man vill skydda mot könssjukdomar och graviditeter, säger Cerisa Obern.
Bra skolundervisning viktigt
Tanja Tydén, seniorprofessor och en av författarna till den senaste studien, startade enkätundersökningen som doktorand 1989. Sedan dess har hon följt besökarna på gynmottagningen med regelbundna intervaller. Hon menar att det minskade användandet av kondom delvis kan förklaras av att det görs färre informationskampanjer.
− Kondomanvändningen ökade under de år som hela samhället propagerade för kondomanvändning på grund av aidshotet. Nu sker inga sådana informationskampanjer längre. Innan samlagsdebuten sker är det viktigt att skolorna har bra undervisning om sex och skolsköterskorna har också en viktig roll plus föräldrarna förstås. Vid samlagsdebuten är man blyg och osäker. Om killar får möjlighet att träna på detta blir man bättre som med all träning. Tjejer ska dessutom kräva det.
Studien i siffror:
Majoriteten av de svarande var studenter och medelåldern var 24 år. Forskarnas analys visade att 75 procent angav att de ville ha barn − en rejäl minskning från 2014 då en liknande undersökning visade att hela 91 procent ville skaffa barn.
Forskarna ställde frågor om deltagarnas livsstil och deras inställning till barnafödande och sex. Studien bygger på longitudinella data från en enkät som har genomförts vart femte till tionde år på samma klinik i Uppsala, Sverige. Den senaste studien bygger på svar från 2023.
Tre fjärdedelar av deltagarna i studien ville ha barn i framtiden, 16 procent av de svarande hade redan barn.
I genomsnitt ville deltagarna ha två barn.
8 procent av kvinnorna svarade att de inte ville ha barn, 16 procent angav att de var osäkra.
28 procent hade funderat på att frysa sina ägg.
63 procent angav att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet.
98 procent upplevde att fysiskt eller muntligt samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
60 procent hade använt kondom vid första samlag. Det kan jämföras med 71 procent år 2014, och 77 procent 1999.
80 procent svarade att de var heterosexuella, jämfört med 91 procent 2014.
Åldern för första sexuella aktivitet hade sjunkit från 17,6 år 1989 till 16,8 år 2023.
Kvinnorna hade i genomsnitt haft 11,7 sexuella partners. År 2014 låg snittet på 12,1 och 1989 på fyra.
40 procent av kvinnorna snusade vitt snus. Hälften av dessa snusade dagligen, andra hälften bara ibland.
Artificiell intelligens kan vara på väg in i trådlösa kommunikationssystem som Försvarsmakten använder. Men att använda AI i sådana system kan öka risken för attacker av motståndare. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
De senaste årens genomslag för AI och maskininlärning håller nu på att ske även inom trådlös kommunikation, exempelvis radiosystem.
– I radiosystem är det en kedja av algoritmer som används för att bearbeta data, sända data genom luften och sedan avkoda den på mottagarsidan. Det finns traditionell signalbehandling som kan göra det, men det går också att byta ut den helt eller delvis mot AI-teknik för att göra samma sak, säger Erik Axell, forskare på FOI:s avdelning Telekrig i Linköping, i ett pressmeddelande.
I en rapport har FOI-forskare analyserat risker och sårbarheter med att införa AI i trådlös kommunikation.
– De senaste fem, tio åren har det publicerats väldigt mycket vetenskapligt där AI-teknik föreslås användas på olika sätt i trådlösa kommunikationssystem. Vi vet att det finns en del AI-teknik inskriven i dagens mobiltelefonistandard, men hur mycket det används i praktiken är svårt att veta, säger Erik Axell.
Oklart kring militär användning
Än så länge är det också osäkert om AI används i militär trådlös kommunikation. Men enligt Erik Axell kommer detta troligen att ske inom en snar framtid. Framöver kan tekniken finnas i olika delar av systemen, även när det gäller att fördela frekvenser effektivt.
Forskarna konstaterar att det är skralt med tidigare forskning om hot och sårbarheter för AI i trådlösa kommunikationssystem.
– Det har studerats inom bild- och språkbehandling, där har ju AI-boomen varit större och tidigare. Men man har sett att det går att göra sådana här attacker även mot trådlösa kommunikationssystem.
Så kan attacker gå till
För att bedöma om detta kan innebära ett hot har forskarna gått igenom olika exempel på hur attacker kan gå till. De har utgått från åtta olika kategorier där attackernas egenskaper beskrivs. En kategori kallas Domain, eller domän på svenska, och visar var attacken kan göras på en skala från digital till fysisk.
– Vid en digital attack behöver den som attackerar ha tillgång till indata till AI-modellen. Vid en fysisk attack kan motståndaren påverka indata fysiskt, till exempel sända en radiosignal genom luften. Här har vi gjort bedömningen att en helt digital attack blir mer av en cyberattack, som vi inte bedömer som så realistisk i radiosammanhang, säger Erik Axell.
Detaljkunskap svårt för motståndare
En annan kategori kallas Knowledge, eller kunskap. Här graderas kunskapen som en motståndare kan ha om sitt mål utifrån olika nivåer: whitebox, greybox och blackbox.
I ett whitebox-fall har motståndaren fullkomlig och exakt kunskap om AI-modellen, medan man i ett blackbox-fall inte vet någonting. Kunskapsnivån greybox betyder att motståndaren har viss kunskap.
– Att en motståndare skulle veta exakt hur vår AI-modell ser ut och är tränad bedömer vi inte som realistiskt. Den kan möjligen veta principen, studera vetenskaplig litteratur och veta hur strukturen på AI-modellen ser ut – men inte veta exakt i detalj hur vi gjort.
Effektiva attacker möjliga
Mycket av den tidigare forskningen om ämnet utgår från att motståndaren har full kunskap, men enligt Erik Axell är detta orealistiskt. Studierna utgår också från enkla modeller, där ingen radiokanal är inblandad.
– För att se om det verkligen går att göra de här attackerna krävs en mer realistisk modell av en radiokanal. Det har inte gjorts tidigare i någon större utsträckning, säger Erik Axell.
Även om det är svårt att ge ett tydligt svar kring tänkbara attacker och konsekvenser går vissa slutsatser att dra, enligt rapportförfattarna.
– Även om en motståndare bara har lite kunskap om en kanal går det att genomföra effektiva attacker. Det är det vi har sett. Exakt vad konsekvenserna skulle bli i praktiken har vi inte riktigt rett ut.
Samtidigt utgår den här typen av attacker från att AI faktiskt används i radiotekniken från början.
– Än så länge är det förmodligen inte så utbrett. Använder man inte AI så är det inte heller något hot, säger han.
Flerbostadshus kan få en mer flexibel uppvärmning med så kallad stomvärme, där vattenburna värmeslingor gjuts in i stommen. Det skulle minska både kostnader och klimatpåverkan genom att ta bättre vara på förnybar energi. Ändå är det en ovanlig lösning.
I takt med att andelen förnybar energi som kommer från sol och vind ökar blir det viktigare att kunna anpassa energianvändningen efter tillgång. En del av lösningen kan vara så kallad stomvärme, menar forskare.
Stomvärme är ett system som värmer med hjälp av vattenburna värmeslingor som gjuts in i byggnadens bärande konstruktion. Till skillnad från element eller golvvärmesystem, där värmen avges mer direkt, fungerar stomvärme som en buffert som kan lagra värme som kan användas senare.
Stomvärme ger flexibel uppvärmning
I en studie från Högskolan i Halmstad jämfördes stomvärme med andra vanliga uppvärmningssystem i flerbostadshus. Resultaten var tydliga: Stomvärme visade sig vara det mest flexibla systemet. Det kunde hålla en acceptabel inomhustemperatur längre när värmetillförseln stängdes av och återhämtade sig snabbare när den slogs på igen.
– Vi såg att värmetillförseln kunde stängas av i två dygn utan att temperaturen sjönk under komfortnivån, trots att utomhustemperaturen var noll grader. Det är en stor skillnad jämfört med exempelvis radiatorsystem (element, reds. anm.) där temperaturen sjunker mycket snabbare, säger Johan Lind doktorand vid Högskolan i Halmstad i ett pressmeddelande.
Kan minska kostnader och klimatpåverkan
Ett av de viktigaste resultaten i studien är hur stomvärme kan användas för att bättre hushålla med den energi som huset använder. Byggnaden kan laddas upp med värme när energin är billig och förnybar för att sedan släppa ut värmen gradvis. Då minskar behovet av energi under tider med stor efterfrågan, till exempel när det är stor belastning på elnätet.
– Det här handlar inte om att spara energi, utan om att använda den vid rätt tidpunkt. Genom att flytta energianvändningen till tider när det finns ett överskott på energi kan vi minska både kostnader och klimatpåverkan, säger Johan Lind.
En ovanlig lösning i bostadshus
Trots sina fördelar är stomvärme fortfarande en relativt ovanlig lösning i flerbostadshus. En utmaning är att systemet reagerar långsammare på temperaturjusteringar, vilket är en nackdel om boende vill kunna ändra temperaturen snabbt.
En fördel med stomvärme är att den kan användas för kylning under sommarhalvåret. Förutom de klimatmässiga fördelarna kan tekniken även leda till ekonomiska besparingar genom lägre energikostnader och minskad belastning på elnätet.
– Vi ser en stor potential här. Byggnader står för en stor del av energianvändningen, och den stora värmelagringskapaciteten i flerbostadshus är en resurs som inte utnyttjas fullt ut. Genom att använda dem smartare kan vi skapa ett mer hållbart energisystem, säger Johan Lind.
De som går upp i vikt igen efter en större viktnedgång verkar fortfarande till viss del vara skyddade mot ohälsa. Forskare vid Göteborgs universitet har kommit fram till att den förväntade livslängden och risken för cancer var samma för dem som gick upp i vikt igen och dem som behöll en lägre vikt.
Forskarna undersökte personer som opererats för fetma för att se hur det kan påverka hälsan att gå upp i vikt igen efter en större viktnedgång. I studien undersöktes 1 346 deltagare som genomgått fetmaoperationer.
Deltagarna hade i snitt gått ner 30 kilo ett år efter operationen. Fyra år efter ingreppet hade drygt hälften av dem återfått minst 20 procent av den vikt de tappat under det första året. Deltagarna delades därför in i två grupper av forskarna: en där deltagarna hade återfått minst 20 procent av sin tidigare viktnedgång och en där deltagarna behållit sin lägre vikt eller endast gått upp lite.
Ingen skillnad i förväntad livslängd
Den förväntade livslängden skiljde sig inte åt mellan grupperna. Inte heller cancerrisken påverkades utan låg på samma nivå oavsett om deltagarna hade gått upp i vikt igen eller inte.
Däremot sågs skillnader för mikrovaskulär sjukdom (småkärlssjukdom, alltså sjukdom som berör de minsta blodkärlen i kroppen). Där hade de som gick upp mer i vikt en högre risk att drabbas. Förekomsten i den gruppen var 11 fall per 1 000 personer och år. Bland dem som behöll sin lägre vikt var förekomsten 8,7 fall.
Ett liknande, men något mindre tydligt, mönster sågs för sjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Förekomsten var 15,7 fall per 1 000 personer och år hos dem som återfick mycket vikt och 13 fall i gruppen som behöll sin lägre vikt.
Över 5 000 fetmaoperationer varje år
Drygt 5 000 fetmaoperationer genomförs per år.
Det finn 37 opererande enheter spridda över landet
Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass
Tillgänglighet och kötid för operation varierar stort.
23 procent bekostar själva sin operation,
Källa: Scandinavian Obesity Surgery Registrys årsrapport 2023
Kvarstående positiv effekt
En av forskarna bakom studien är Kajsa Sjöholm, docent vid avdelningen för molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon säger i ett pressmeddelande att man hittills inte har vetat vilken roll det spelar för hälsan på lång sikt om man återfår mycket vikt efter en stor viktnedgång.
– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt.
– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, vilket förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång. Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma.
Så gjordes studien:
I studien ingick 1 346 deltagare från studien Swedish Obese Subjects vid Göteborgs universitet, världens mest omfattande studie på långtidseffekter av viktoperation jämfört med konventionell fetmabehandling.
Hälsodata om deltagarna hämtades också från flera nationella register hos Socialstyrelsen.
Det som analyserades i studien var dödlighet, hjärt–kärlsjukdom, cancer och mikrovaskulär sjukdom hos personer som i ett första skede tappat mycket i vikt och därefter gått upp en hel del igen.
Det kan löna sig att ha kvinnliga ledamöter i styrelsen för snabbt växande företag. De bidrar till företagens framgång genom att satsa på topptalanger och en bra arbetsmiljö för anställda.
Kvinnliga styrelseledamöter kan göra stor skillnad för startups, snabbväxande nystartade företag, som leds av män. Det menar forskarna bakom en studie vid Jönköping University. I undersökningen har data analyserats från drygt 47 000 nystartade svenska företag mellan 2004 och 2017.
Anställer topptalanger
Till skillnad från mer etablerade företag, där styrelsearbete ofta handlar om strategiska beslut kring fusioner och förvärv, visar forskningen att kvinnliga styrelseledamöter i nystartade företag i stället spelar en central roll i arbetskraftsutveckling.
Kvinnorna satsar till exempel på rekryteringar av topptalanger med hjälp av konkurrenskraftiga löner. De månar också om en mer inkluderande arbetsmiljö.
– Våra resultat visar att kvinnliga styrelseledamöter kan göra stor skillnad genom att påverka rekryteringsstrategier och skapa bättre arbetsvillkor. Det är en aspekt som ofta förbises i diskussionen om styrelsens roll, men som är avgörande för nystartade mansledda företag där talang och arbetsmiljö är nyckelfaktorer, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Jönköping University.
Studien visar också att nystartade företag – som rekryterar minst en kvinnlig styrelseledamot – ökade försäljningen med cirka 45 procent.
Mer än en symbolisk roll
Forskarna menar att resultaten går emot traditionella antaganden om att en ensam kvinna i styrelsen bara skulle ha en symbolisk roll för jämställdhet. Tvärtom innebär mer kvinnlig närvaro i startup-företag strategiska konkurrensfördelar. Detta bidrar till att företag bli mer lönsamma och hållbara på lång sikt.
– Det här är en viktig insikt för både entreprenörer och investerare. Mångfald i styrelsen är inte bara en jämställdhetsfråga – det är en fråga om företagets framgång och konkurrenskraft, säger Lucia Naldi.
Studien, som ännu inte är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, har gjorts i samarbete med Erasmus University i Nederländerna.
Barn med autism har fått hjälp snabbare när olika vårdavdelningar i Göteborg har samarbetat tätare. I snitt har barnen fått sin diagnos ett år tidigare tack vare satsningen.
I dag kan det ta lång tid för små barn att få en utredning och rätt stöd när de visar tecken på autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Under de senaste åren har specialistcentrum för barn och unga vid Angereds Närsjukhus i Göteborg testat ett nytt arbetssätt. Man har fört samman barnhälsovården, specialistsjukvården och kommunen, inklusive förskolan. Tack vare satsningen har familjer fått hjälp snabbare och barnen har i genomsnitt fått sin autismdiagnos när de är två år och sju månader. Tidigare låg det genomsnittet på tre år och åtta månader, visar en studie från Göteborgs universitet.
Arbetssättet har blivit permanent
Som en del i satsningen har sjuksköterskor fått utbildning i att upptäcka tidiga tecken på autism. Vården har också infört en struktur där barn som misstänks ha autism får stöd direkt i barnhälsovården, samtidigt som de remitteras för specialistutredning.
– Ju tidigare vi kan fånga upp barn som har autism, desto bättre stöd kan vi ge. Vi ser att familjer får hjälp snabbare och slipper vänta i flera år på en utredning, säger Emilia Carlsson, universitetslektor i logopedi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Gillbergcentrum i ett pressmeddelande.
Angered, där arbetssättet testas, är en stadsdel i nordöstra Göteborg där många familjer har utländsk bakgrund och där vården tidigare haft svårt att nå ut. Nu har det nya samarbetet etablerats och pågår alltså fortfarande.
Bättre samarbete kan göra stor skillnad
Studien visar att bättre samarbete mellan olika delar av vården kan göra stor skillnad för barn och föräldrar. Modellen kan införas i fler regioner, men kräver att sjukvårdspersonal får utbildning och att det finns resurser för att ge stöd redan när autism misstänks – inte först efter en lång väntan både på utredning och insatser.
– Genom ökad kunskap hos personal i vården och effektivt samarbete kan vi bättre hjälpa familjer direkt och ge dem det stöd de behöver, säger Gudrun Nygren, barnläkare och barnpsykiater samt forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, och medförfattare till studien.
Utsläppen av växthusgaser från narkosmedel har minskat med 27 procent under tio år, visar en studie. Samtidigt har en del länder ökat användningen av narkosgasen desfluran som har stor klimatpåverkan. Trenden är oroande, menar forskare.
Olika narkosmedel i gasform används inom anestesisjukvården för att söva patienter under olika medicinska ingrepp. Narkosgaser innehåller växthusgaser som kan skada miljön. Nu visar en studie vid Lunds universitet att de globala utsläppen av växthusgaser från narkosgaser har minskat med 27 procent under de senaste tio åren.
Risk att framsteg motverkas
Minskningen beror främst på att höginkomstländer dragit ner på användningen av gasen desfluran som har högst klimatpåverkan. EU har till exempel valt att förbjuda gasen från och med januari 2026.
Samtidigt ökar användningen av desfluran kraftigt i vissa medelinkomstländer. Det riskerar nu att motverka framstegen, menar forskarna.
– Desfluran är 2 500 gånger mer potent än koldioxid. Höginkomstländer som USA, har kraftig minskat sin användning men gasen står fortfarande för mer än 60 procent av deras klimatutsläpp av narkosgaser. I vissa länder, som i Japan, Kina, India, Ryssland, Indonesien, Thailand, och Vietnam, ser vi en ökning av användandet, säger Adrien Talbot, doktorand i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Utsläppen skulle kunna halveras
En nyckel till att minska utsläppen ytterligare är en bredare övergång till sevofluran, som är en narkosgas med betydligt lägre klimatpåverkan. Enligt forskarna har denna gas samma, eller till och med bättre, egenskaper jämfört med andra alternativ vid sövning av patienter.
Om desfluran helt ersattes av sevofluran skulle den globala klimatpåverkan från narkosgaser kunna minska med ytterligare 69 procent, enligt studien.
– Det är positivt att flera av världens största länder får möjlighet att erbjuda anestesi och kirurgi för att möta befolkningens vårdbehov, men det är samtidigt oroande att de i hög grad väljer att använda desfluran. Om fler slutade skulle vi kunna halvera klimatutsläppet, och ändå dubbla antalet anestesier i världen, säger Peter Bentzer, forskare inom anestesi och intensivvård vid Lunds universitet.
Viktigt för sjukvårdens klimatarbete
Forskarna lyfter fram att ökad användning av narkosgas i sig inte behöver vara negativt. Det kan till exempel innebära att fler kvinnor kan sövas under svåra förlossningar eller att fler opereras för cancer och frakturer.
– Bakgrunden till att vår forskargrupp är engagerade i att studera sjukvårdens klimat- och miljöeffekt är att vi vill ha en kunskapsbaserad förändring av vården, inte implementera plakatpolitik. Då krävs att man har en holistisk bild och ser till den totala klimateffekten av möjliga förändringar i vården, säger Peter Bentzer.
–Vi vill bidra med kunskap så att vi kan minska risken att vården i sig leder till försämrad hälsa hos människor på grund av att klimat- eller miljöpåverkan ökar, fortsätter han.
Mer om studien om narkosgaser
Studien bygger på globala försäljningsdata av narkosgaser från 91 länder, vilket täcker 80 procent av världens befolkning. Forskarna har sedan undersökt förbrukningstrenden för så kallade halogenerade narkosgaser mellan 2014 och 2023.
Forskarna beräknade klimatpåverkan genom att använda så kallade koldioxidekvivalenter* för en 100-årsperiod. De såg att narkosgaser utgör en betydande – men också påverkbar – källa till växthusgasutsläpp inom sjukvården.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att kunna undersöka olika gasers bidrag till växthuseffekten jämfört med koldioxid, som står bakom merparten av mänskliga utsläpp.
Bröd, bullar och kakor bakas i stora mängder. Men långt ifrån allt säljs, något som leder till ett årligt svinn på 180 000 ton. Många bageriprodukter slängs dessutom innan de når butikshyllorna, visar en studie från SLU.
I Sverige slängs årligen 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd. Mer än hälften blir till svinn redan i bagerier eller butiker, alltså innan produkterna ens har nått konsumenten. Det visar en kartläggning som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– För första gången ser vi att det slängs nästan lika mycket söta bageriprodukter som bröd i Sverige. Det var nytt för oss att hälften av den totala mängden svinn uppstår i bagerier och butiker, och att det rör sig om så pass stora volymer. Mycket av svinnet skulle kunna undvikas eller tas till vara på bättre sätt genom riktade åtgärder redan i produktions- och försäljningsledet, säger Louise Bartek som är doktorand vid SLU i ett pressmeddelande.
Överflöd i butikshyllorna
Förklaringen till att så många bageriprodukter kastas redan innan de når konsumenterna är i grund och botten att det bakas mer än det säljs. Butikerna vill erbjuda sina kunder välfyllda hyllor, samtidigt som bagerierna gärna vill ha ett brett sortiment. Konsumenterna väljer i sin tur oftast bröd eller fika som bakats samma dag.
Enligt SLU motsvarar svinnet inte bara en ekonomisk förlust på cirka nio miljarder kronor. Det innebär även en betydande miljö- och klimatpåverkan i alla led.
– Alla är överens om att matsvinn är ett enormt problem, som inte bara leder till en förödande miljö- och klimatpåverkan, utan även till stora ekonomiska förluster och social orättvisa. Jag tror att fokus framåt i stället bör ligga på hur vi gemensamt kan lösa problemet och minska mängden svinn som uppstår, säger Louise Bartek.
– Vi konsumenter behöver absolut bli bättre på att ta hand om det vi köper, men studiens resultat visar tydligt att ansvaret för att minska den totala mängden svinn i allra högsta grad är delat med aktörerna i livsmedelsbranschen, fortsätter hon.
Många aktörer är engagerade i frågan och vill se ett minskat svinn, menar Louise Bartek. Men det finns flera utmaningar som leder till att överskottet av bageriprodukter i dag främst rötas till biogas eller blir fjärrvärme via förbränning.
Bild: Viktor Wrange/SLU
Så gjordes studien
Studien har systematiskt kartlagt mängden svinn utifrån data som aktörer inom branschen delat. Beräkningar utgår även från hållbarhetsrapporter, tidigare studier, offentlig statistik och uppgifter från svenska myndigheter.
I den mån det varit möjligt har alla stora butiker och bagerier inkluderats i kartläggningen, men även det svinn som uppstår i småskalig produktion, restauranger, skolor och i hushållen.
Svinnet skulle kunna minskas
Louise Bartek har i dialog med bagerier, butiker och andra aktörer inom branschen identifierat och undersökt flera åtgärder som skulle kunna bidra till minskat svinn och lägre miljöpåverkan från bageriprodukter. Det kan handla om att butiker delar data för att bagerierna i god tid ska veta vilka brödsorter som behöver påfyllning. På så sätt kan överskottet minska genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion.
En annan möjlighet är att sätta upp bilder för att brödhyllorna alltid ska se välfyllda ut, eller att överskottet säljs till rabatterat pris eller skänks till välgörenhet. En kombination av olika åtgärder skulle kunna minska svinnet med upp till 30 procent, enligt studien.
– Det finns ett intresse från branschen att utvecklas och bli bättre, och jag hoppas att resultaten från vår studie kan användas för att bidra till denna utveckling, säger Louise Bartek.
Hon betonar dock att svinnet inte är lika stort hos alla bagerier och butiker. Det finns även tydliga skillnader mellan olika produkter. Många aktörer gör även stora ansträngningar för att se till att det som bakas också äts.
De som jobbar i hemtjänsten ställs ofta inför utmaningar i sin arbetsmiljö. Det kan handla om trånga badrum, cigarettrök och trakasserier från brukare. Dessutom försämrades arbetsmiljön tydligt under pandemin, visar studier från Umeå universitet.
Att jobba i hemmet hos olika brukare (personer som får hjälp av hemtjänsten) innebär stora utmaningar i arbetsmiljön. Eftersom arbetsplatsen är någons bostad krävs brukarens samtycke för att genomföra förbättringar, vilket gör det svårt att åtgärda arbetsmiljöproblem.
Några av de utmaningar som personal rapporterade i studien var rökning inomhus och ergonomiska problem med sängar och badrum.
– Med den här forskningen kan vi identifiera områden dit verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Hälften rapporterade problem med små badrum
Hemtjänstpersonal rapporterade omfattande problem med arbetsmiljön redan innan pandemin, problem som sedan ökade ytterligare under pandemin. Bland det som rapporterades fanns till exempel:
Ergonomiska problem med dåliga sängar. Det rapporterades som problem av 29 procent före pandemin. Under pandemin var den siffran 37 procent.
För små badrum. Det uppgavs vara ett problem av 40 procent före pandemin och av 50 procent under pandemin.
Rökning inomhus. Det rapporterades av 24 procent före pandemin respektive 31 procent under den.
Husdjur. 19 procent uppgav husdjur som problem före pandemin respektive 25 procent under den.
Sängar som inte är höj- och sänkbara kan leda till tunga lyft och förslitningsskador och det gäller även trånga badrum där rullstol inte får plats. Andra problem som rapporterades var trakasserier från brukare och besvär med anhöriga, men det var inte lika vanligt som de fysiska arbetsmiljöproblemen.
Skyddsutrustning under pandemin påverkade
Att många problem förvärrades under pandemin kan delvis förklaras med att det fanns brister i tillgången till och användning av skyddsutrustning, samtidigt som kommunikationen med brukarna försvårades av både skyddsutrustningen och av risken för smitta.
– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot med större smittspridning var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematisk, säger Fredrik Norström.
Hemtjänsten i norra Sverige undersöktes
Resultaten bygger på tvärsnittsstudier som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige: Västerbotten, Västernorrland samt Jämtland-Härjedalen. Studierna gjordes före och efter pandemin, 2017 respektive 2021.
Cirka 2 000 medarbetare i hemtjänsten inbjöds att svara på en enkät, varav 1 162 personer, 58 procent, svarade före pandemin, och 629 eller 33 procent under pandemin. Personalen angav hur vanligt det var med tio olika potentiella problem vid besök hos brukare.
I den enkät som genomfördes under pandemin ställdes även frågor om användande av och tillgång till skyddsutrustning.
Krav på ekonomiska vinster och effektivitet gör att en slags dold läroplan styr undervisningen på komvux. Det visar intervjuer med komvuxlärare som forskare vid Linköpings universitet har gjort.
Forskarna har undersökt hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument. Ur materialet, som bygger på drygt 1 200 enkätsvar och 63 intervjuer med lärare från alla delar av Sverige, framkommer bland annat att:
Elever får glädjebetyg eftersom privata utbildningsanordnare får betalt per elev som klarar utbildningen.
Kurser kortas för att kommuner pressar priserna vid upphandling.
Marknadens villkor skapar, enligt forskarna, en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel.
– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna. Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, säger professor Andreas Fejes, på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Får betalt per elev som klarar utbildningen
I intervjuerna berättar kommunalt anställda lärare om hur elever kommer från privata utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. Lärare hos privata utbildningsanordnare bekräftar i sin tur att man på deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever än om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget får betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation där elever godkänns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.
Kommunernas strävan att pressa priser vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lärarna vittnar om att innehållet därför måste begränsas till det allra mest centrala. Komvux får därmed ett mycket smalare uppdrag än vad som anges i läroplanen. Företagen strömlinjeformar utbildningarna via digitala lärplattformar för att effektivisera dem.
Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare prioriteras ner och det blir svårare att anpassa undervisningen efter individens behov.
– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, säger Andreas Fejes.
Glädjebetyg kan få konsekvenser
Eleverna har naturligtvis också ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjänar är att göra dem en björntjänst, påpekar Andreas Fejes. En av de intervjuade lärarna berättar till exempel om en läkare med utländsk bakgrund som fått godkänt i svenska men sedan inte kunde få jobb på grund av bristande språkkunskaper. När läkaren ville gå om kursen fick hen inte det eftersom hen redan fått ett godkänt betyg.
Forskarna vill peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen, nämligen en slags dold läroplan som gör att elever inte behandlas likvärdigt, samtidigt som hänsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det är sedan upp till politikerna att värdera och avgöra om det är denna typ av utbildning de vill ha eller inte, betonar de.
Hälften av deltagarna på komvux i Sverige läser sin kurs hos en privat utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lärarna var 9 anställda hos en sådan anordnare, vilket gör dem något underrepresenterade i materialet, men många av de kommunala lärarna hade även jobbat på den privata sidan.
– Att vi inte har en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det här materialet tycker vi att vi forskningsmässigt lyckats tydliggöra att det även gäller på komvux, säger Andreas Fejes.
När tonåringar fick skatta sitt psykiska mående upptäckte forskare att fler än tidigare säger sig må riktigt bra. Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre än ungdomar i samma ålder gjort innan.
En studie från Göteborgs universitet har undersökt förändringar i hur unga tonåringar i Sverige skattar sina depressiva symtom över två årtionden.
Forskarna jämförde två grupper av 13–16-åringar, en från 2004 och en från 2019–2020. Båda grupperna skattade sina depressiva symtom med hjälp av det internationellt etablerade självskattningsinstrumentet Children’s Depression Inventory (CDI).
Resultaten visar att den totala andelen ungdomar som rapporterar depressiva symtom var 21 procent 2004 och 29 procent 2019–2020. I sammanhanget klassas det inte som någon större ökning.
Bättre mående – och sämre
Studien visar dock en viktig förändring: 2004 skattade 15 procent av tonåringarna sin psykiska hälsa som mycket bra. Bland de som svarade 2019–2020 var denna siffra 33 procent. Fler tonåringar än tidigare mår alltså riktigt bra.
Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre. De ungdomar som rapporterade depressiva symtom 2019–2020 skattar sig högre på självnedvärderande och negativa tankar jämfört med de som skattade sig högt 2004.
– De som skattar sig högt vad gäller depressiva symtom i dag skattar sig betydligt högre än de individer som skattade sig högt tidigare. Vi ser också en ökning i vissa specifika områden, särskilt relaterade till självnedvärdering. Det är något som främst påverkar unga kvinnor, säger Carl Wikberg, distriktssköterska och adjungerad universitetslektor i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Självförakt sticker ut
CDI–skattningen mäter bland annat negativt humör, självkänsla, ineffektivitet och sociala problem. Bland tonåringarna som undersöktes 2019-2020 var det särskilt tre påståenden som stack ut och fick högre poäng hos de som mådde dåligt:
”Ingenting är roligt alls”
”Jag är dålig hela tiden”
”Jag kan aldrig bli lika bra som andra barn”
– Att vissa mår dåligt och ger uttryck för starkt självförakt kan väcka förtvivlan. Samtidigt är det väldigt hoppfullt att vi ser en större andel unga som skattar sig i den allra lägsta delen av skalan, vilket tyder på en förbättrad psykisk hälsa hos många. Det är alltså inte en enbart negativ trend, säger Carl Wikberg.
Öppenhet om psykisk ohälsa kan påverka
Studien ger inga exakta svar på varför dessa förändringar sker, men forskarna menar att förändringar i samhällsdiskussionen kring psykisk ohälsa kan spela in. En mer öppen attityd till psykiska besvär och behandlingar kan påverka hur unga uttrycker sitt mående i självskattningar.
Samtidigt understryks vikten av att skolhälsovård och primärvård fångar upp de ungdomar som skattar sig högt på depressiva symtom. Med verktyg som CDI skapas möjligheter att identifiera och stötta de som behöver hjälp.
617 tonåringar undersöktes
I studien ingick 617 ungdomar (13–16 år) från 2019–2020 inom ramen för ett större forskningsprojekt om depression. Jämförelsegruppen bestod av 80 ungdomar i samma ålder från 2004, som deltog i en validering av CDI i svensk kontext.
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
Flera av svamparna i släktet Piloderma är mycket vanliga i Sverige. De lever tillsammans med träd i en form av symbios som kallas mykorrhiza, där svampen hjälper träden att ta upp vatten och näring i utbyte mot socker. De fyller alltså en viktig funktion för skogens ekosystem och tillväxt.
Flera nya arter har hittats
Trots att svamparna inte är ovanliga har forskare hittat fem nya arter. De gör därmed sällskap med sju andra nya arter som hittades förra året i en studie. Nykomlingarna gör att Pilodermasläkten har tredubblats i storlek på kort tid.
− Vi har länge sett att Piloderma verkar vara viktiga arter i mykorrhizasymbiosen och att artdiversiteten i släktet vida överstiger antalet namngivna arter, säger Martin Ryberg, professor i organismbiologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Nykomlingen Piloderma fugax i mikroskop. Bild: Sten Svantesson/Fungal Biology
Sällsynt art hittad i gammelskog
En av de nya arterna som forskarna nu beskrivit närmare är Piloderma fugax. Svampen har hittats utanför Gällivare och i Tröndelag i Norge. Till skillnad från övriga arter i släkten växer den bara i gammelskog. Dessutom är den både liten och svår att upptäcka. Forskarna har därför gett den lilla svampen namnet fugax, som betyder skygg, gömd eller flyktig.
− Det är intressant men också lite skrämmande att se att i ett släkte som Piloderma, där vi tidigare trodde att alla arter var vanliga, finns sådana här gömda gammelskogsarter. De riskerar att försvinna när skogslandskapet omvandlas från naturskogar till plantager, säger Sten Svantesson som är forskare vid Uppsala universitet.
Små men tydliga skillnader
Bland de fem nya arterna hittades även den så kallade Piloderma luminosum. Det är en mycket vanlig art som lätt känns igen med nästan lysande gulorange fruktkroppar. Den har urskiljts från ett artkomplex, det vill säga en grupp närbesläktade organismer, där den lika vanliga arten Piloderma byssinum ingår. Skillnaden mellan arterna är liten men konsekvent.
− De här två arterna växer ofta alldeles intill varandra och är vanliga i jord- och rotspetsprover. Genom att urskilja dem som olika arter kan man nu undersöka deras differentiering − om de utvecklat skilda nischer eller om det är andra faktorer som lett till att en ursprunglig art blivit två, säger Sten Svantesson.
I studien letade forskarna efter nya svamparter i Sverige, Norge, Finland och Litauen. De samlade in fruktkroppar och jämförde med redan kända arter.
Forskarna har gjort dna-analyser för att kunna fastställa att de nyupptäckta svamparna skiljer sig biologiskt från andra arter. De har även använt data från jord- och rotspetsprover som laddats upp i internationella gendatabaser i tidigare studier. Detta för att få fram mer information om geografisk utbredning och ekologi.
I takt med att fler barn får en adhd-diagnos ökar förskrivningen av läkemedel. Men en studie visar nu att effekten av behandlingen, som kan ge biverkningar, inte går att förutse.
Allt fler barn medicineras mot adhd, men nästan vart tredje barn har ingen nytta av behandlingen. Forskare vid Umeå universitet har därför undersökt om det går att förutse vilka barn som kan bli hjälpta av läkemedlen, som ofta är centralstimulerande preparat.
– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte adhd-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger barnläkaren Maria Lilja, doktorand vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Var tionde pojke får diagnosen adhd
Adhd är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med adhd har ökat markant.
För närvarande får mer än var tionde pojke och drygt hälften så många flickor en adhd-diagnos i Sverige.
Både diagnosen och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad.
I studien ingick över 600 barn mellan 6 och 17 år i regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm.
Forskarna undersökte en mängd faktorer, till exempel kön, ålder, vikt, längd, blodtryck och puls. De tittade också på faktorer som IQ, form av adhd, födelsetid på året, geografisk region och samsjuklighet. Studien visar dock att ingen av de undersökta faktorerna har betydelse för att förutsäga vilken effekt barnen skulle få av läkemedelsbehandling.
Oklart när behandling är befogad
Det går alltså inte i förväg att veta om ett barn med uttalade adhd-symtom får mer nytta av medicinering än ett barn med milda symtom.
– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja vid Umeå universitet.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
Drygt 800 revir av kungsörn inventerades under 2024. I 206 av dem registrerades häckningar – varav 179 lyckades, skriver Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Regeringen har satt som mål att minst 150 kungsörnspar ska få ungar i Sverige varje år och att fåglarna ska finnas i hela landet. Det målet har uppnåtts de senaste 11 åren. Siffrorna för förra året och i år ligger något lägre än genomsnittet.
– Väder och tillgång på föda är troligen det som påverkar häckningsframgången allra mest. I år var det kyligt och snö i Västernorrland när äggen kläcktes. Då blir det besvärligt både att mata och hålla ungarna varma. Dessutom ser vi en minskning av favoritmaten sork i flera områden. Vi får se vart det tar vägen, säger Jessica Åsbrink som är nationell samordnare av kungsörnsinventeringen på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Första lyckade häckningen i modern tid
Det observerades 222 ungar under tiden för inventeringen. Det är i de sex nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna, som 85 procent av Sveriges kungsörnsrevir finns. Den största populationen i södra Sverige finns på Gotland.
Östergötland och Västra Götaland är nykomlingar i den årliga inventeringen av kungsörnsrevir. I Västra Götaland noterades två lyckade häckningar mot noll för ett par år sedan och i Östergötland registrerades den första i modern tid.
Många frivilliga bakom inventeringen
Varje år räknar länsstyrelsen hur många kungsörnar som finns i Sverige. I många län får de hjälp av regionala ornitologföreningarnas kungsörnsgrupper som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige. Därefter sammanställer Naturhistoriska riksmuseet resultatet på uppdrag av Naturvårdsverket.
– Kunskapen om hur många kungsörnar som finns i Sverige och var de häckar ger ett underlag för den ersättning som samebyar får för förekomst av stora rovdjur. Den spelar också stor roll bland annat i ärenden som handlar om skogsavverkning och planering av vindkraftparker, säger Jessica Åsbrink.
Det finns inte någon uttalad övre gräns för populationen i Sverige, utan den bestäms av naturliga förutsättningar. Ansvariga myndigheter ska aktivt arbeta med åtgärder som stödjer kungsörnsstammens tillväxt.
Kungsörnen kan bli mer än 30 år gammal
Har ett vingspann på omkring 2,2 meter.
Finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige.
Jagar mest små däggdjur och fåglar, men kan även ta större byten som renkalvar.
Bygger stora bon i träd eller på klippor. Ofta återanvänds samma bo i flera år. Boet kan väga upp till ett 1 000 kg.
Kan bli mer än 30 år gammal.
Lever troligen i par under hela sitt vuxna liv.
Lägger vanligen 1–2 ägg.
Häckar inte alltid varje år. Hoppar över om det finns dåligt med föda.
Många samiska ungdomar är stolta över sin kultur, men de möter även svåra utmaningar. Sex av tio har till exempel upplevt rasism och kränkningar. Samiska unga kvinnor har också sämre psykisk hälsa jämfört med jämnåriga i övriga landet.
I en rapport vid Umeå universitet har forskare undersökt unga samers hälsa och mående. Det är den första större kartläggningen av samiska ungdomars situation på 15 år.
Rapporten visar att den samiska identiteten spelar en viktig roll och många unga är stolta över sin kultur. Men med identiteten följer även flera utmaningar.
Enligt undersökningen har sex av tio unga samer upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Enligt rapporten är den här formen av utsatthet betydligt vanligare bland unga samer jämfört med jämnåriga i övriga Sverige.
Psykisk ohälsa bland unga kvinnor
Ungefär tre av fyra unga med samisk bakgrund uppger att de har en bra allmän hälsa och mår bra psykiskt. Undersökningen visar dock att unga samiska kvinnor mår sämre jämfört med andra unga kvinnor i Sverige. De upplever till exempel mer problem med depression och har gjort fler självmordsförsök.
– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger psykologen och forskaren Jon Petter Stoor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att det finns ett missnöje med vården. Bara drygt en av tio unga samer anser att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård.
Vill stärka och uttrycka kulturen
Deltagarna i rapporten har också förslag på hur situationen kan förbättras. De vill bland annat ha fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet, men också lära sig att tala och kunna använda samiska språk.
De samiska ungdomarna vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering. De tycker också att bättre kunskaper behövs om det samiska samhället.
– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen som är ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
Rapporten bygger på intervjuer med unga samer, men också webbenkäter och den nationella folkhälsoenkäten Samisk hälsa på lika villkor.
De senaste 15 åren har det kinesiska kommunistpartiet kopplat ett starkare grepp över privata företag. Genom olika påtryckningar pressas företagen att anpassa sig efter partiets önskemål. Det visar en rapport från FOI.
Det kinesiska kommunistpartiet, KKP, suddar ut gränserna mellan statligt och privat ägande av företag. Forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut och Nationellt kunskapscentrum om Kina har nu undersökt hur det går till.
Forskarna har bland annat läst kinesiska lagar, partibeslut och policydokument. De har också gått igenom forskning på området och intervjuat svenska företagsrepresentanter med verksamhet i Kina.
Enligt rapporten har kommunistpartiets inflytande betydelse eftersom det påverkar kinesiska företag med verksamhet utomlands.
– Även om det är att gå för långt att påstå att privata kinesiska företag agerar som agenter åt KKP kan partiet utöva påtryckningar på dem för att få dem att göra som KKP vill. Därför är det klokt att begränsa kinesiska företags möjlighet att till exempel delta i upphandlingar som rör kritisk infrastruktur eller nyckelteknologier, säger Oscar Almén som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Företag pressas att anpassa sig
Rapporten visar att kommunistpartiet har ökat sitt inflytande under de senaste 15 åren. Författningar och partiregler, som tidigare fokuserade på statligt ägda företag, omfattar nu i allt större utsträckning även privatägda företag.
– Samtidigt som partiet har satsat på partiledarskap inom den privata sektorn blir det vanligare att statliga företag köper in sig i privata företag. Alla företag pressas att anpassa sig efter partiets intressen. Även om det privata näringslivet är av stor vikt för kommunistpartiet, kommer partiet alltid att prioritera nationell säkerhet och partiets egen överlevnad framför privata företags intressen, säger Hanna Carlsson, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Svenska företag upplevde ingen styrning
Forskarna har även intervjuat representanter från sex olika svenska företag. Alla hade lång erfarenhet av att göra affärer i Kina.
– Ingen av dem upplevde att deras verksamhet i Kina påverkas något särskilt av de senaste årens signaler från KKP. Någon sa att de alltid vetat att Kina är ofritt och att det bara var att anpassa sig. Sedan gäller det att komma ihåg att även om de vi intervjuade var anonyma så är de ovilliga att säga sådant som kan skada affärerna, säger Oscar Almén.
Forskning visar dock att politisk kontroll skapar oförutsägbarhet, något som kan urholka förtroendet hos internationella investerare. Därför kan kommunistpartiets ökade inflytande påverka svenska företag i Kina, även om företagen själva inte tycker sig uppleva problem, menar forskarna.
Gyllene aktier väg in styrelser
I rapporten har forskarna studerat ägande, närvaro av partiorganisationer och politisk signalering. För att öka kontrollen av framför allt stora privatägda kinesiska techbolag, till exempel Tiktoks ägare Bytedance, finns en lag som skapade så kallade gyllene aktier.
– Det ger KKP rätt att tillsätta en representant i företagsledningen trots att ägandet endast uppgår till en procent av aktierna. Partiet har också förtydligat att alla företag är skyldiga att ge interna partiorganisationer utrymme och att vara lyhörda för KKP:s intressen, säger Hanna Carlsson.
Nationellt kunskapscentrum om Kina är en del av Utrikespolitiska institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
