Den snygga kavajen eller favoritchokladen kan få nobben – om de även gillas av någon vars åsikter vi inte håller med om. En studie från Linköpings universitet visar att politik även kan smyga sig in i valet av politiskt neutrala produkter.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt människors inställning till olika produkter, till exempel choklad, före och efter att de kopplats till personer eller grupper med skilda politiska åsikter. Resultatet visar att politiskt avståndstagande påverkar oss mer än vi kanske tror.
– Det handlar mindre om att du söker dig till det som din egen sida gillar och mer om att du undviker det som gillas av motståndarsidan, säger forskaren Arvid Erlandsson vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Åsikt om kläder förändrades
I en delstudie fick drygt 600 deltagare först se ett antal bilder på personer, med dolda ansikten, som bar kläder i formell stil. Studiedeltagarna fick sedan bedöma design, passform och färg och hur gärna de skulle köpa kläderna. De fick också uttrycka sin åsikt om olika politiska partier.
Därefter värderades kläderna på nytt, men den här gången avslöjades att de dolda ansiktena tillhörde kända svenska politiker. Det här påverkade tydligt resultatet i andra omgången. Kläder som bars av en politiker från det parti som deltagarna gillade minst, upplevdes nu som mindre snygga än vid första bedömningen.
Chokladen blev mindre populär
Drygt 800 deltagarefick även poängsätta åtta kända chokladmärken och ange sin politiska inställning. I en andra omgång fick en grupp veta vilken choklad deras politiska motståndare hade tyckt bäst om i en pilotundersökning.
En annan grupp fick i stället veta vilken chokladsort det egna politiska lägret föredrog. När en ny bedömning gjordes visade det sig att choklad som gillades av politiska meningsmotståndare blev betydligt mindre tilltalande. Sorter som gillades av personer med samma politiska åsikter blev däremot inte mer populära.
Forskarna fick liknande resultat när de undersökte val av välgörenhetsorganisationer.
Vad deltagarna inte visste var att pilotundersökningen visat att alla – oavsett politisk hemvist – egentligen gillade samma chokladsorter och välgörenhetsorganisationer.
Handlar om självbild
Forskarna tror att beteendet omedvetet handlar om att upprätthålla en konsekvent självbild.
– Ur ett socialt perspektiv kan det dessvärre vara rationellt att ta avstånd från de här neutrala sakerna, men det bidrar ytterligare till ett polariserat samhälle, säger Arvid Erlandsson.
Det visade sig också att tendensen att ta avstånd från sådant som politiska motståndare gillar förstärktes ytterligare när deltagarna observerades av animerade ansikten från samma politisk hemvist.
Forskarnas slutsats är att människor lägger stor vikt vid hur vi framstår inför andra.
– Vetskapen om det kanske kan göra att man tänker sig för en extra gång, i stället för att bara gå på magkänsla, menar Arvid Erlandsson.
Så kallad streckkods-dna kan användas för att snabbt och exakt kunna identifiera olika insekter. Det här är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald, menar forskare som har utvärderat metoden.
Insekter är den mest artrika djurgruppen på jorden. Kunskapen om deras utbredning, vilken roll de spelar i ekosystemet och hur de påverkas av klimatförändringar är dock begränsad. Det är nämligen svårt och tidskrävande att artbestämma stora mängder insekter med vanliga metoder som utgår från deras utseende, det vill säga taxonomi.
Streckkods-dna är träffsäkert
Forskare vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet har undersökt om nya molekylära tekniker kan bidra till att lösa problemet. Dessa metoder analyserar delar av insekternas genetiska kod, så kallad streckkods-dna.
Resultatet visar att dessa korta dna-sekvenser kan användas vid identifiering. Enligt forskarna är träffsäkerheten förvånansvärt hög.
– Att streckkodsmetoder erbjuder tillförlitliga och resurseffektiva alternativ till traditionell taxonomisk artbestämning är goda nyheter för framtida studier och bevarande av biologisk mångfald, säger Romana Salis, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Prover från många insekter
I studien jämfördes streckkods-dna med traditionella metoder för artbestämning. Forskarna har analyserat över 26 000 insektsprover, till exempel från fjärilar, humlor och parasitsteklar.
Resultaten är viktiga för att kunna göra bedömningar av den biologiska mångfalden och bevara insekter.
– Förmågan att snabbt och exakt identifiera insektsarter är avgörande för att studera deras populationsutveckling, övervaka ekosystemens hälsa och utforma framgångsrika bevarandestrategier, förklarar Anders Forsman, professor vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Robust metod
Forskarna har även sammanställt resultat från 99 tidigare forskningsarbeten. De har därmed fått den mest kompletta bilden hittills av hur dna-baserade identifieringsmetoder fungerar.
– Våra resultat visar att dna-baserade metoder inte bara är kompletterande verktyg, de erbjuder robusta alternativ till traditionella taxonomiska metoder, säger Romana Salis.
Mer forskning behövs
Men det finns luckor i forskningen. Vissa insektsgrupper och geografiska regioner är inte tillräckligt undersökta.
– Framtida forskning behöver fokusera på understuderade men ekologiskt viktiga insektsgrupper och särskilt artrika geografiska regioner, så kallade ’hotspots’ för biologisk mångfald, där många arter fortfarande återstår att upptäcka och dokumentera, säger Markus Franzén, biträdande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet.
Forskarna betonar också att molekylärbiologer och taxonomer behöver fortsätta att samarbeta för att förfina metoder för artbestämning.
Människor med en genetisk benägenhet för demens kan minska sin demensrisk med upp till 35 procent genom att förbättra konditionen, enligt en studie från Karolinska Institutet.
Kardiorespiratorisk kondition är kroppens förmåga att leverera syre till musklerna. Den minskar med åldern när skelettmuskulaturen förloras. Konditionen minskar med cirka tre till sex procent per decennium när människor är i 20- och 30-årsåldern, men detta accelererar till mer än 20 procent per decennium när människor når 70-årsåldern.
De flesta tidigare studier som har undersökt effekten av kondition på kognitiv funktion och demensrisk har inkluderat ett litet antal deltagare. I den nya studien undersökte forskarna en större grupp genom att använda data från 61 214 demensfria personer i åldern 39 till 70 år från en databas, UK Biobank.
Genetiska riskpoäng
I forskningen uppskattades deltagarnas kondition via bland annat cykeltest. Kognitiv funktion mättes med neuropsykologiska tester och genetisk benägenhet för demens uppskattades med hjälp av en genetisk riskpoäng för Alzheimers sjukdom.
Under uppföljningsperioden på upp till 12 år fick 553 personer, motsvararande 0,9 procent, en demensdiagnos.
Minskad risk för demens
– Vår studie visar att högre kondition är kopplat till bättre kognitiv funktion och minskad demensrisk. Dessutom skulle hög kondition kunna dämpa effekten av genetisk risk för all demens med upp till 35 procent, säger Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
– Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet.
Studien är en så kallad observationsstudie. Det betyder att den inte kan fastställa orsak och verkan och forskarna uppger att det finns olika begränsningar. Viktigast är att antalet demensfall kan ha underskattats eftersom UK Biobank-deltagare generellt är friskare än den allmänna befolkningen.
När myndigheter planerar nya trafiklösningar hamnar ofta miljövänliga transportmedel i skuggan. Bilarnas framkomlighet kommer i första hand och normer om bilism tycks djupt rotade, enligt forskning vid Lunds universitet.
Svenska forskare är överens om att bilismen måste minska rejält för miljöns och klimatets skull, men när ny trafik planeras hamnar inte hållbara sätt att ta sig fram på – till exempel att cykla – i centrum. Det visar en avhandling vid Lunds universitet.
– För mig var det förvånande att cyklingens uteslutning på nationell nivå var så genomgående. Cykling är visserligen något som man gör på lokal och regional nivå, men det behövs stöd av nationella krafttag i både ord och handling, säger Janet van der Meulen, doktorand vid Lunds universitet.
Bilen är norm
Hon har gått igenom dokument som rör trafikplanering och intervjuat olika beslutsfattare.
– Sammanfattningsvis visar mina analyser att bilnormen återskapas i policy och planering genom invanda, och ibland omedvetna, tolkningar och praxis, säger Janet van der Meulen och fortsätter:
– Vår föreställning om bilens nödvändighet är så djupt rotad så att vi knappt är medvetna om det. Den styr vår uppfattning om tid, rum, säkerhet, smidighet och bekvämlighet.
Nya transportmedel i skymundan
Även föreställningar om framtidens transporter utgår från bilen, visar avhandlingen. Mycket pengar läggs på elektrifiering och automatisering av bilflottan, medan andra alternativ lyser med sin frånvaro.
– Detta trots att forskning visar att det är mer hållbart att skala upp kollektivtrafik och cykling och att bygga samhällen som minskar behovet av långväga vardagsresor, säger Janet van der Meulen.
– Det är också förvånande att inte ens elcykelns potential för längre resor i kuperad terräng är uppmärksammat någonstans. Den är en ”gamechanger” som nationellt ignoreras, fortsätter hon.
Även när myndigheter presenterar lösningar för ökad säkerhet handlar det ofta om åtgärder som gynnar bilarnas framkomlighet.
– Det är sällan tvärtom. Ett klassisk exempel är så kallade 2+1-vägar med sina mittbarriärer och höjda hastighetsgränser, vilka innebär ökad säkerhet och framkomlighet för biltrafik men stora barriärer och risker för cykling, säger Janet van der Meulen.
Behov av att se över begrepp
Avhandlingen lyfter fram att planering och beslut om trafik borde ta avstamp i en målbild som prioriterar välbefinnande, jämställdhet och hållbar tillväxt.
Ett steg framåt, menar Janet van der Meulen, är att diskutera innebörden av termer och begrepp. Till exempel förmedlar begrepp som ”oskyddade trafikanter” en bilnorm. Även betydelsen av ”plats” kan vara någonting att diskutera, föreslår hon.
– En ändring av dess betydelse kan potentiellt bidra till ett mindre bilinriktat samhälle. I stället för att vara liktydigt med en trafikfunktion bör det vara förknippat med livskvalitet och livsmiljö.
Olika behov krockar
Ett annat begrepp är ”tillgänglighet” där olika mål kan hamna i konflikt med varandra. Ordet förknippas starkt med trafiklösningar som ska underlätta arbete och tillväxt. Samtidigt finns ett nationellt mål att erbjuda grundläggande tillgänglighet till alla.
– Att kunna ta sig till jobbet på ett bra sätt är så klart viktigt, men det finns fler grundläggande behov, som att hämta och lämna barn och fritidsresor. Och det finns barn och äldre, som inte tar sig till jobb men har andra behov, säger Janet van der Meulen.
Avhandlingens analyser utgår från intervjuer med nyckelpersoner och besluts- och planeringsdokument från Trafikverket, regeringen och innovationsmyndigheten Vinnova.
Personer som drabbas av samtidig käk- och nacksmärta har ofta svårt att få optimal hjälp i vården. Det framgår av en ny avhandling vid Umeå universitet. Käken och nacken är kopplade och arbetar tillsammans, men samarbetet mellan tandvård och sjukvård brister.
Ungefär var tionde vuxen har smärta i ansikte och käkar. Många har även ont i nacken. En del kan få nacksmärta efter ett whiplashtrauma, en pisksnärtskada. En ökad förekomst av smärta i käken har även setts efter whiplashtrauma. Det är vanligt med samtidig käk- och nacksmärta men orsakerna till det är inte klarlagda.
I sin avhandling vid Umeå universitet har doktoranden och tandläkaren Alicia Böthun följt en grupp om 292 personer. 172 av dem hade nyligen drabbats av whiplash och 120 personer utgjorde en kontrollgrupp.
Inom en månad efter traumat undersöktes personerna av en tandläkare och fyllde i ett frågeformulär. Efter två år upprepades undersökningen och frågorna. Alicia Böthun har också gjort intervjuer med personer med samtidig käk- och nacksmärta. Personerna ombads beskriva hur smärtorna har uppkommit och hur de upplever kontakter med vården.
Samarbete saknas
Käksmärtor behandlas oftast inom tandvården, medan nacksmärtor behandlas inom andra delar av sjukvården. I intervjuerna beskrev patienterna att de saknade ett fungerande samarbete mellan tandvård och sjukvård.
– Här finns förbättringspotential. Tidig identifiering och diagnostik är viktigt vid behandling av smärta och det är känt från tidigare forskning att många går med obehandlad käksmärta. Samarbete mellan olika professioner är nödvändigt för dessa patienter men så ser tyvärr inte verkligheten ut idag, säger Alicia Böthun.
Många samband
Alicia Böthun och forskarkollegor har även visat att symtom som magsmärtor, ländryggssmärtor och domningskänslor ökar risken för att drabbas av käksmärta efter två år, oavsett om ett whiplashtrauma har skett eller inte.
Patienterna i forskningen beskrev också att smärtan i käke och nacke hängde samman med den psykiska hälsan och att smärtorna ofta uppkom i anslutning till stressiga livshändelser. Kvinnor rapporterade oftare smärta än män.
”Hundvissling”, att skicka ut dolda budskap som bara ”hörs” av vissa i befolkningen, är ett grepp som kan användas av politiker. Det har inte studerats mycket i Sverige. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan greppet mycket väl fungera på svenska väljare.
En ”hundvissla” i en debatt är lite som en hemlig handskakning. Bara de invigda märker och förstår. Andra märker inget särskilt. Begreppet är uppkallat efter ultraljudsvisslor som är hörbara för hundar men inte för människor.
En ”hundvissla” är en gest som bara vissa snappar upp.
I politisk debatt är en ”hundvissla” ofta ett ord eller ett uttryck. Någon som vill skicka ut ett politiskt budskap använder medvetet ett ord som kan ha dubbla betydelser: En öppen och en dold, mer kontroversiell.
Endast vissa grupper av människor, exakt de grupper som politikern eller opinionsbildaren vill nå, snappar upp den dolda betydelsen. Det är i alla fall målet för den som skickar ut budskapet.
Kulturberikare en hundvissla
Ett exempel kan ses på svenska sociala medier. Där kan personer som är negativt inställda till grupper av icke svenskfödda människor och till svensk migrationspolitik kalla människor för ”berikare” eller ”kulturberikare” istället för exempelvis ”invandrare” eller ”utrikes födda”.
”Berikare” i detta sammanhang är ett ironiskt och negativt epitet. Det man egentligen menar är att dessa människor, eller grupper av människor, förstör landet. Vana deltagare i dessa sociala medie-kanaler förstår den negativa betydelsen, men många utanför förstår den inte alls.
Väljer en politiker eller opinionsbildare i offentligheten att använda ordet ”berika”, eller varianter av ordet, blir det som en hemlig signal till dem som är välbekanta med begreppet: ”Vi talar till dig, vi vet att inte alla förstår, men vi vet att du förstår.” Ordet berika blir en hundvissla.
Lätt att vifta bort kritik
Det positiva med en hundvissla, ur ”visslarens” perspektiv, är att man kan få ökat stöd från grupper som gillar ett kontroversiellt budskap, samtidigt som man inte avskräcker dem som skulle reagera negativt på ett mer öppet budskap. Man attraherar så många som möjligt samtidigt som man stöter bort så få som möjligt.
Eventuell kritik kan också lätt viftas bort. Anklagelser om invandringsfientlighet eller rasism, till exempel, kan enkelt avfärdas eftersom det är svårt att slå fast att någon faktiskt har sagt något rasistiskt eller invandringsfientligt.
Kan fungera i Sverige
Nu har forskare från Göteborgs universitet undersökt om ”hundvisslande” kan fungera i en svensk kontext, för att locka svenska väljare. Och svaret, enligt forskarna, är ja.
– Det har gjorts många studier om hundvisslor, men främst i USA. Vår studie visar att hundvisslor också är effektiva i ett mindre land, med ett annorlunda politiskt system. Som Sverige, säger Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi vid Göteborgs universitet.
I studien undersöktes några ord och uttryck som har förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år, till exempel i valmanifest. En del har synts i texter eller uttalanden på partiers eller politikers sociala medie-kanaler och officiella webbsidor. Samtliga skulle, enligt forskarna, kunna beskrivas som hundvisslor.
Orden och uttrycken som kom med i studien är: ”Förortsgäng”, ”berika”, ”återvandring” och ”ordning och reda i migrationspolitiken”.
Ord med budskap
Som ett första steg fick försökspersoner läsa nämnda ord och uttryck. Därefter ombads de att komma med förslag på alternativa ord och uttryck. De skulle inte värdera uttrycken, utan att helt enkelt byta ut dem till något annat som de uppfattade har ungefär samma innebörd. Resultatet blev så här:
”Förortsgäng” byttes av vissa deltagare ut till ”invandrargäng”
”Berika” byttes av vissa ut till ”förstöra”
”Återvandring” byttes ut till ”deportation”
”Ordning och reda i migrationspolitiken” byttes ut till “begränsa invandringen till Sverige”
Via detta kunde forskarna identifiera ett antal ord och uttryck som kan tolkas på två sätt: En vanlig, icke-provokativ betydelse, och en annan med mer negativ underton.
Hundvisslor tycks funka
Forskarna tog med orden och uttrycken i enkätundersökning där 3 200 nya deltagare fick läsa uttalanden från en fiktiv politisk kandidat. Kandidaten använde antingen den ena eller den andra varianten av ett ord eller uttryck, till exempel ”återvandring” (hundvissla) istället för ”deportation”.
Bild: camilo jimenez, Unsplash.
Efter att ha läst varje uttalande fick deltagarna svara på hur sannolikt det var att de skulle rösta på kandidaten, dela eller gilla uttalandet på sociala medier, samt i vilken utsträckning de höll med om uttalandet.
Det visade sig att uttalanden med ”hundvissle-ord” ledde till förhållandevis mer stöd från försökspersonernas sida.
– Vår slutsats är att hundvissling kan fungera i svenska politiska sammanhang. Som journalist bör man vara medveten om att det här kan förekomma så att man kan rapportera om det och informera sina läsare, lyssnare och tittare om det. Man måste vara medveten om att ord och uttryck kan betyda olika saker, säger Elina Lindgren, statsvetare och forskare i politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.
Hur vanligt är det med hundvisslor i svensk politisk debatt?
– De begrepp som vi har undersökt har alla förekommit i den politiska debatten i Sverige under senare år. Hur vanligt detta fenomen är, och om det eventuellt har skett en ökning, kan vi inte uttala oss om. Men det är något vi skulle vara väldigt intresserade av att undersöka vidare i framtiden, säger Elina Lindgren.
Asad Basheer Sayeed säger att politiska hundvisslor är en form av manipulativ politisk kommunikation som gör det möjligt att smyga in ett socialt oacceptabelt budskap i ett till synes ”oskyldigt” uttryck. På så sätt kan politiker prata med två olika väljargrupper samtidigt.
– Förmodligen fungerar detta och på så vis kan politiker få ett ökat stöd av väljarna, säger Asad Basheer Sayeed.
Stephen Harper, tidigare premiärminister i Kanada.
Fler hundvisslor
Den australiska forskaren Amanda Lohrey skriver att uttrycket ”family values” kan fungera som en hundvissla. Det signalerar något särskilt för troende kristna väljare. Samtidigt är uttrycket tillräckligt vagt för att inte innehålla något tydligt kristet moraliserande som skulle kunna stöta bort icke-kristna väljare.
”International bankers” är en känd antisemitisk hundvissla i till exempel USA och ska förstås som ”judar”. Ordet ”globalister” kan fungera på samma sätt. Referenser till familjen Rotschild kan också användas som antisemitiska hundvisslor.
I USA har forskare identifierat ”big pharma” som en hundvissla riktad till grupper av vaccinskeptiker.
Kanadas tidigare premiärminister Stephen Harper använde under en debatt begreppet ”old stock Canadians” för att beskrivna sina kärnväljare och få sympatier från dem. Han kritiserades för uttrycket eftersom det, enligt kritiker, avser vita och kristna kanadensare och därmed signalerar en exkludering av icke-vita kanadensare.
Bilder kan också fungera som hundvisslor. Till exempel har bilder av den tecknade figuren ”Pepe the frog” använts av högernationalister för att signalera politisk tillhörighet.
Tillåtna kemikalieutsläpp från tankfartyg är ett hot mot svenska skyddade havsområden. Det framgår av en rapport från Linnéuniversitetet och Kustbevakningen. Många utsläpp har upptäckts utanför Skåne, Blekinge och Öland.
Utsläpp av fossila oljor är förbjudna i Östersjön och Nordsjön. Däremot tillåts fortfarande, till viss del, utsläpp av lastrester av biobränslen och andra biobaserade oljor från kemikalietankfartyg.
Lika skadligt som fossil olja
I rapporten analyseras det ökande antalet utsläpp i svenska vatten av lastrester av biobränslen och andra biobaserade oljor. Studier har visat att utsläpp av olika typer av biobaserade oljor kan vara lika skadliga som utsläpp av fossila oljor för fåglar och andra marina organismer.
Av de 233 utsläpp som upptäcktes av Kustbevakningens övervakningsflyg mellan 2020 och 2023 skedde 14 procent i marina skyddade områden, så kallade Natura 2000-områden.
Bild: Carl Tronders, Unsplash.
Natura 2000-områden
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Tanken bakom nätverket är att bevara Europas växt- och djurliv. I ett Natura 2000-område ska naturtyper utvecklas på ett bra sätt och arter ska växa till livskraftiga bestånd.
Varje land har fått i uppdrag att välja ut områden med naturtyper och arter som anses vara särskilt värdefulla att bevara inom EU.
I Sverige finns cirka 4 100 Natura 2000-områden. Ett exempel är Hoburgs bank och Midsjöbankarna utanför Öland och Gotland. Bankarna beskrivs som viktiga födo- och uppväxtområden för fisk och sjöfågel. De utgör, enligt länsstyrelsen i Kalmar län, ”det viktigaste övervintringsområdet i Östersjön för alfågel samt kärnområdet för Östersjöpopulationen av tumlare”.
Det största utsläppet täckte en havsyta om hela 78 kvadratkilometer. Omkring en fjärdedel av utsläppen täckte fem kvadratkilometer eller mer.
– Det är helt uppenbart att utsläpp av kletig olja, oavsett ursprung, kan döda eller påverka marint liv och att effekterna kan bli särskilt stora i känsliga områden, säger Kjell Larsson, professor emeritus vid Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.
Regler inte enhetliga
Studien pekar på att internationella konventioner som reglerar transporter av skadliga kemikalier med tankfartyg inte är i linje med regler och mål som EU och svenska myndigheter har beslutat ska gälla för skyddade Natura 2000-områden.
Den så kallade MARPOL-konventionen skiljer till exempel inte på om utsläpp sker i skyddade områden eller inte.
– Utsläpp av kemikalier som tallolja, biodiesel och olika typer av vegetabiliska oljor från kemikalietankfartyg sker frekvent. Särskilt många utsläpp upptäcks i södra Östersjön utanför Skåne, Blekinge och Öland, säger Erik Stålnacke vid Kustbevakningen.
Kjell Larsson vid Linnéuniversitetet säger att han hoppas att det internationella regelverket skärps.
– Till dess måste rederier som fraktar skadliga kemikalier och den kemiska industrin, det vill säga raffinaderier, kraftvärmeverk och pappersmassabruk, ta ett ansvar för hela logistikkedjan så att skadliga lastrester inte hamnar i Östersjön och Västerhavet.
Idrottsutövare har större chans att överleva ett hjärtstopp än andra. Men med fler hjärtstartare på sportanläggningar och snabbare akutinsatser skulle fler liv kunna räddas. Det visar en avhandling.
Varje år drabbas cirka 6000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i hemmet, på jobbet eller på andra platser än ett sjukhus. 400 av dem fick ett hjärtstopp när de ägnade sig åt idrott.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tittat närmare på akuta hjälpinsatser och överlevnad när idrottsutövare drabbas.
Det visade sig att idrottares chanser att överleva var avsevärt bättre jämfört med andra som fått ett plötsligt hjärtstopp, särskilt om det inträffade på en sportanläggning. Bland idrottsutövarna levde 56 procent en månad efter hjärtstoppet. Det kan jämföras med 12 procent bland övriga.
Sen insats med hjärtstartare
Tidig hjärt- och lungräddning, HLR, och hjärtstartare för defibrillering är avgörande för att överleva ett hjärtstopp.
Trots att en hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död, visar avhandlingen att det kan gå minst tio minuter innan en sådan används på idrottsanläggningar. Bara 14 procent av yngre personer med akut rubbning av hjärtrytmen anslöts till en hjärtstartare innan en ambulans kom till platsen.
– Vi har möjlighet att öka överlevnaden ytterligare om fler idrottsanläggningar och andra platser där personer idrottar blir utrustade med publika hjärtstartare och om fler lär sig att känna igen hjärtstopp, vet hur man utför HLR och kan använda hjärtstartaren, konstaterar hjärtläkaren och doktoranden Matilda Frisk Torell som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin.
Färre kvinnor drabbas
Hennes studier visar även att betydligt färre kvinnor drabbas av idrottsrelaterade hjärtstopp, men deras prognos är sämre. Efter en månad var överlevnaden 30 procent för kvinnor. Bland män överlevde hälften av de drabbade.
En sannolik förklaring är att kvinnor i större utsträckning idrottar med färre personer omkring sig. Det tar också längre tid att starta livräddande insatser.
– Vi såg att det dröjde betydligt längre innan man startade HLR hos kvinnor vilket visar att vi behöver bli bättre på att känna igen idrottsrelaterade hjärtstopp hos kvinnor och att vi vågar starta HLR. Det behövs också fler studier för att undersöka hur kvinnor idrottar och om det finns skillnader i bakomliggande orsaker, säger Matilda Frisk Torell.
Förebyggande insatser
Bland unga som drabbades av plötslig hjärtdöd till följd av en rubbning av hjärtrytmen hade hälften haft tidigare symtom. Hos en femtedel kunde förändringar ses med EKG, som mäter hjärtats elektriska aktivitet som styr rytmen, före hjärtstoppet.
– Unga som idrottar på elitnivå bör genomgå screening inkluderande EKG, då har vi chansen att fånga upp de individer som har en ökad risk för plötslig hjärtdöd så att de kan få råd om fortsatt idrottande och eventuell behandling, avslutar Matilda Frisk Torell.
Hon lyfter också fram att svimning och kramper är viktiga symtom att reagera på.
Skogar med få trädarter är extra utsatta för skador. Att få in fler trädarter i skogsbestånd kan bli en viktig försäkring mot skador i ett varmare klimat, enligt en studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
I studien har forskare analyserat 15 års skogsdata från hela Sverige och undersökt vilka skador som är vanligast och vilka faktorer som ökar risken för skador på träd.
Vind och snö är de vanligaste skadeorsakerna, visar det sig. Sedan kommer skogsbruk och därefter svampar. På femte plats kommer skador från hjortdjur, framför allt älgar.
Totalt bar 94 procent av alla träd på någon sorts skada. Barrträd och unga bestånd har högst skaderisk. I varmare delar av Sverige är skaderisken väsentligt högre i bestånd med förhållandevis få trädarter.
Contortatall har hög risk
Det går att minska risken för skogsskador genom att förändra skogsbruket, säger Micael Jonsson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
– Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk.
Blandskog blir försäkring
Med ett varmare klimat med mer extremt väder och nya skadeorganismer kommer skadorna på skogen sannolikt att öka. Att få in fler trädarter i skogsbestånd blir då ett slags försäkring mot skador, menar forskarna.
– Vi måste anpassa Sveriges skogar och dagens skogsbruk för ett framtida varmare klimat. Att inkludera fler trädarter i produktionsskogen verkar vara en anpassning som kan fungera, säger Jan Bengtsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
AI har revolutionerat arbetet med att kunna ge exakt rätt medicin till varje människa, enligt forskare från Högskolan i Skövde. Med hjälp av AI kan också gamla läkemedel få nya användningsområden.
I mottagningsrummet hos läkaren, på en skärm, ser du resultatet från en AI-analys. Läkaren förklarar att tack vare nya AI-modeller kan du erbjudas en behandling som är anpassad till dina unika, genetiska, förutsättningar. Du slipper testa flera olika läkemedel för att behandla din sjukdom.
Snart lär detta vara verklighet.
AI revolutionerar medicinen
I projektet AI-driven precisionsmedicin, lett av Högskolan i Skövde, har forskare utvecklat AI-modeller för att bättre förstå hur sjukdomar fungerar vilket i sin tur kan ge individuellt anpassade behandlingar. Zelmina Lubovac, projektledare och lektor vid institutionen för biovetenskap, säger att AI revolutionerar det område som kallas precisionsmedicin.
– Nu kan vi upptäcka sjukdomar snabbare och skapa mer träffsäkra behandlingar, vilket både förbättrar patientvård och minskar tiden och kostnaderna för läkemedelsutveckling.
Det är precisionsmedicin
Precisionsmedicin är framtida sjukvård som möjliggör skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning utifrån varje patients unika förutsättningar, som genetisk profil och specifika biomarkörer. Tanken är att rätt insatser ska ges till varje enskild person i rätt tid. Behandlingarna blir effektivare för patienten och minskar onödigt lidande.
Av projektet framgår att AI-teknik bland annat gör det möjligt att hitta nya användningsområden för redan godkända läkemedel, ett område som på engelska kallas ”drug repurposing”.
Forskarna har använt en AI-modell för att hitta gener som är kopplade till sjukdomar och jämfört dem med gener som redan är mål för olika läkemedel. I en databas finns detaljerad information om vilka molekyler i kroppen som ett läkemedel påverkar för att få läkande effekt.
– Ett läkemedel som ursprungligen är godkänt för att behandla en sorts sjukdom skulle kunna användas för att behandla en annan sjukdom. Det är ett snabbare och billigare alternativ än traditionell läkemedelsutveckling, säger Zelmina Lubovac.
AI känner igen frisk cell
Forskarna har tränat en AI-modell på att känna igen hur en frisk cell ser ut.
– När modellen har lärt sig detta kan den också identifiera vad som är fel i en cell, vilket gör att vi bättre kan förstå sjukdomar och hitta rätt behandling, säger Rasmus Magnusson, tidigare forskare vid Högskolan i Skövde och nu verksam vid Linköpings universitet.
Forskarna har använt tiotusentals prover från offentliga databaser för att träna AI-modellen. Modellen har nu, enligt forskarna, en god förståelse för hur friska celler ska se ut och kan därför även användas för mycket mindre datamängder, exempelvis från sjukdomsstudier.
– Det räcker att modellen har tränats på omfattande data från friska individer. Den kan ändå hjälpa till att tolka data från olika sjukdomar, vilket är en stor fördel för prekliniska studier. I dessa tidiga studier, innan läkemedel testas på människor, är datamängderna ofta små och brusiga, säger Rasmus Magnusson.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina beslutade EU att minska beroendet av rysk gas, kol och olja. Men hur har det gått med utfasningen? Enligt en rapport från FOI har importen av energi från Ryssland minskat rejält, men stora skillnader finns mellan EU-länderna.
Före den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 var Ryssland den största exportören av energi till Europa. Exporten var viktig både för landets ekonomi och för politiskt inflytande i Europa.
En månad efter att kriget startade fattade EU-kommissionens ett beslut om att medlemsländerna skulle minska sitt beroende av rysk energi. Målet var oberoende av rysk energi till 2027.
Beslutet har varit framgångsrikt, men vissa viktiga beroenden kvarstår. Det konstaterar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Många länder inom EU har minskat sitt beroende av rysk olja och naturgas. Övergripande mellan 80 och 90 procent för olja och gas, säger forskaren Emil Wannheden, specialist på rysk ekonomi och analytiker på FOI.
Länder i Centraleuropa ligger efter
Han har tittat på handelsdata och analyserat olika medlemsländers beroende av energihandeln med Ryssland. Enligt Emil Wannheden finns stora skillnader mellan EU-länderna.
– Tyskland och Frankrike har helt slutat att importera olja och gas från Ryssland. Medan länder i Centraleuropa som Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Slovakien och Österrike fortfarande är beroende av import av antingen olja, gas eller kärnkraftsbränsle från Ryssland.
Tjeckien importerade ungefär hälften av sin olja från Ryssland vid slutet av 2023. Österrike har importerat 80 till 90 procent av sin gas från Ryssland, som dock nyligen stoppade gasexporten. Slovakien importerar nästan all sin olja och gas från Ryssland.
Ledningar från Sovjettiden
Att så många länder i Centraleuropa är beroende av energi från Ryssland beror på att olja- och gasledningar finns kvar sedan Sovjetunionens tid. För att nå EU-kommissionens mål behöver länderna investera i ny infrastruktur.
– Att göra sig oberoende av energi från Ryssland handlar till exempel om att bygga nya gasledningar eller göra anpassningar så att oljekraftverk kan använda andra typer av olja. Det är inte frågan om några astronomiska summor, säger Emil Wannheden
Vilja saknas i en del länder
Enligt rapporten beror de stora skillnaderna mellan länderna snarare på politisk vilja än tekniska eller ekonomiska hinder. I vissa länder saknas den politiska viljan.
Emil Wannheden nämner Ungern som exempel på ett land som fortfarande investerar i kärnkraft byggd av Ryssland. Österrike har valt att importera stora mängder rysk gas, och dessutom nyligen valt en förbundsregering som är mer ryssvänligt inställd.
– Bulgarien däremot har skiftat från rysk olja och är ett exempel på ett land som går åt rätt håll trots sitt tidigare beroende, säger Emil Wannheden.
Stöttar rysk ekonomi
Han vill med rapporten lyfta fram sårbarheten i att låsa in sig i beroenden på lång sikt. Det kan också påverka det säkerhetspolitiska läget.
– Den som är beroende av att importera energi från Ryssland stödjer också dess ekonomi. Genom att köpa rysk energi bidrar man till Rysslands statskassa. Den ryska budgeten är helt beroende av inkomster från energiexporten.
Är EU-kommissionens mål om att fasa ut medlemsländernas import av rysk energi till 2027 realistiskt?
– Jag tror att det hade kunnat ske ännu tidigare om viljan fanns hos fler länder, säger Emil Wannheden.
Ungdomar i Sverige bär på en uppsjö av kemikalier i sina kroppar. Men halterna varierar, bland annat beroende på kön, födelseplats och bostadsort. Det framgår av en doktorsavhandling från SLU.
Vi lever med kemikalier överallt – i luften och i kläder och mat. Vad det innebär att vara utsatt för denna kemikaliecocktail, som det ibland kallas, är dock i hög grad okänt. Komplexiteten hos kemiska blandningar är en stor utmaning inom toxikologin.
I en doktorsavhandling från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har Sebastian Pineda undersökt förekomsten av kemikalier hos ungdomar i Sverige, bland annat genom att använda kemiska analyser av blod- och urinprover från skolungdomar i ett projekt från Livsmedelsverket.
Långlivade ämnen
En del kemikalier kan finnas kvar i människokroppar i åratal, bland annat vissa hälsofarliga metaller samt organiska föroreningar som är klorerade, bromerade eller fluorerade. De senare kallas ibland för långlivade organiska föroreningar, ”persistent organic pollutants”. I denna grupp finns bland annat PFAS.
Andra kemikalier försvinner ur kroppen inom några timmar eller dagar, men finns ständigt i ungdomars miljö, till exempel i plast, smink, hudvårdsprodukter och hygienprodukter.
– En viktig slutsats är att svenska ungdomar exponeras för en kemikaliecocktail som liknar den som setts i andra högt industrialiserade länder som Tyskland, Belgien och USA, säger Sebastian Pineda.
Ett undantag är en typ av långlivade organiska föroreningar som används i flamskyddsmedel och som förekommer i mycket högre halter bland ungdomar i USA.
Födelseland kan ha betydelse
Avhandlingen visar också att ens födelseland och även ens mammas födelseland kan ha betydelse för den egna ”cocktailen”. Ungdomar födda i högt industrialiserade länder, främst Sverige, bär på klart högre medelhalter av många av de långlivade ämnena än ungdomar födda i utvecklingsländer, enligt forskningen.
Ett undantag var en nedbrytningsprodukt av DDT och en komponent i lindan, två insektsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige och i många andra delar av världen. Dessa mycket stabila ämnen förekom i klart högre halter hos ungdomar födda i utvecklingsländer. Hos dessa ungdomar sågs också högre halter av flera av de snabbt utsöndrade kemikalier som finns i många vardagsprodukter, jämfört med ungdomar som är födda i Sverige eller har mammor som fötts i ett industrialiserat land.
Det är känt att det många av de långlivade organiska föroreningar som man får i sig under fostertiden och via bröstmjölken finns kvar i kroppen under lång tid i livet.
– Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Sebastian Pineda.
Olika i norr och söder
Forskningen visar också att exponeringen för vissa ämnen skiljer sig mellan södra och norra Sverige. Detta gäller till exempel metallerna kobolt, nickel och bly samt vissa bromerade flamskyddsmedel och plastkemikalier.
– Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.
Mat och smink kan spela roll
Det visar sig också i analyserna att pojkar i regel har högre halter av krom, kvicksilver, bly och många långlivade ämnen i blodet. Dock har de lägre halter av ämnen som uppmätts i urin. En bidragande orsak till de högre halterna kan vara att pojkar i genomsnitt äter mer mat, som kan vara en exponeringskälla. Det kan också vara så att de äldre flickorna blir av med en del PFAS via mensblod.
Bland de ämnen som finns i högre halter hos flickor finns många som används i smink och i hudvårds- och hygienprodukter. Flickor har också högre nivåer av kadmium, vilket kan bero på en sämre järnstatus som ökar upptaget av tungmetallen.
Mer kunskap krävs
Hur allvarligt ska man då se på ungdomars kemikalieexponering? Det behövs noggranna fortsatta studier av kemikalier som kan påverka det centrala nervsystemet. Efter det går det att dra mer säkra slutsatser om huruvida dessa kemikalier är ett hälsoproblem, menar Sebastian Pineda. Det handlar bland annat om bly, kvicksilver, aluminium och vissa av de långlivade organiska föroreningarna.
Sebastian Pineda och kollegor har också undersökt kemikalieblandningarnas eventuella inverkan på immunförsvaret hos ungdomar i samband med vaccination. Sambanden mellan exponering för kemikalier och mängden vaccinationsantikroppar i blodet efter vaccinering mot difteri, stelkramp, kikhosta, mässling och röda hund var dock svaga och osäkra.
Forskningen i avhandlingen bygger bland annat på Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten Ungdom. Där deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs fem och åtta i grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och svarade på en enkät om levnadsvanor. Drygt 1 000 elever lämnade också blod- och urinprov.
Utifrån resultaten har Livsmedelsverket analyserat hur mycket av olika livsmedel ungdomarna äter, hur mycket näring de får i sig, hur mycket de rör på sig och om de får i sig skadliga ämnen från maten. Ett antal fördjupade analyser har också gjorts under arbetet med doktorsavhandlingen.
Forskningen har skett i samarbete med forskare från bland annat SLU, Livsmedelsverket, Lunds universitet och Stockholms universitet.
Källa: SLU
Ett snabbt stick i fingret och lite blod på ett kort som läggs i en vanlig brevlåda. Enklare tester för alzheimer kan finnas på plats inom några år, enligt forskare bakom en europeisk studie som leds från Göteborgs universitet.
Biomarkörer som mäter tecken på demenssjukdomen alzheimer har utvecklats under lång tid. De har fungerat väl i ryggvätska och i venöst blodprov som tas i armvecket.
Men nu utvecklas även enklare tester där blodet tas från ytliga kärl i fingret. Testet innebär att en eller två droppar blod från fingret samlas upp på ett särskilt kort, där blodceller genast separeras från plasman.
När kortet torkat, efter ungefär en kvart, skickas det med vanlig post till ett laboratorium där avancerade analyser görs.
Testats vid minneskliniker
I en studie har forskare låtit drygt 200 personer göra blodprovstest med ett stick i fingret.
Testet gjordes vid fem minneskliniker i Europa och skickades sedan med post till Göteborgs universitets avdelning för neurokemi. Där analyserades provet för att se etablerade biomarkörer för alzheimer, bland andra pTau217.
– Det enkla kapillära blodtestet fungerar i stort sett lika bra som i venprover, men till skillnad från vanliga blodprover behöver det nya testet inte transporteras på torris. Det kan öka tillgängligheten betydligt för alzheimertester i länder och regioner som saknar den infrastruktur som krävs för de högsensitiva analyserna, säger Hanna Huber, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Resultatet från studien presenterades nyligen under en europeisk konferens om Alzheimers sjukdom.
Biomarkörer
Biomarkörer är ämnen i kroppen som kan spåras med exempelvis blodprov.
pTau217 är en förändrad variant av proteinet tau som finns i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom ansamlas det i hjärnans celler och stör viktiga funktioner som minnet. Nivåerna av pTau217 kan mätas och därför fungera som en biomarkör för sjukdomen.
Kan finnas om några år
Enligt forskarna kan testet finnas för användning inom några år. Redan nu pågår en ny europeisk studie som undersöker om testpersonen själv kan sticka sitt eget finger och skicka in provet till laboratoriet, utan inblandning av vårdpersonal.
Testet kan ge ökad kunskap om demenssjukdomen och dess utbredning i världen, men forskarna betonar att det inte ska användas för generell screening av befolkningen. Världshälsoorganisationen, WHO, anser inte att det är etiskt motiverat eftersom behandlingsalternativ saknats.
Det pågår dock forskning för att ta fram läkemedel som kan bromsa förloppet. Läkemedlet lekanemab har till exempel redan godkänts i ett stort antal länder utanför EU, men för att det ska ha effekt krävs tidig upptäckt av sjukdomen.
Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Men i laboratorieförsök kan forskare från Chalmers visa att antibiotika kan få hjälp på traven att döda även resistenta bakterier – om behandlingen kombineras med en speciell gel som innehåller peptider.
Under flera år har forskare vid Chalmers tekniska högskola studerat ett nytt material som kan bli ett komplement vid antibiotikabehandling. Materialet består av en specialdesignad hydrogel som innehåller peptider, en sorts molekyler som är byggstenar för proteiner. Gelen har visat sig kunna döda många olika typer av bakterier, även antibiotikaresistenta.
Men för att peptidgelen ska kunna användas i kombination med antibiotikabehandling har forskarna behövt säkerställa att materialet inte påverkar antibiotikan negativt.
Antibiotikan fick mer kraft
En studie har nu visat överraskande positiva resultat, enligt forskarna. Det visade sig att antibiotikan blev mer verkningsfull tillsammans med materialet. Kombinationen förstärkte dessutom effekten mot vissa resistenta bakterier. Detta har inte visats tidigare.
– När partiklar av hydrogelen kom i nära kontakt med bakterierna försvagades de och blev mer mottagliga för antibiotikabehandlingen. I vissa fall återfick antibiotikan sin effekt mot bakterier som tidigare varit resistenta, säger Annija Stepulane, doktorand i tillämpad kemi på Chalmers.
Störst effekt vid MRSA
Peptidmaterialet undersöktes genom bakterieodlingar ihop med två olika antibiotikum, oxacillin och vancomycin. Bakterierna som ingick i försöken var två typer av stafylokocker. En av dem var den multiresistenta varianten MRSA.
Enligt studien var effekten störst med MRSA, särskilt när hydrogelen kombinerades med oxacillin, som bakterierna normalt är resistenta mot. Kombinationen visar att antibiotikan kunde få 64 gånger högre bakteriedödande effekt jämfört med om den används ensam.
Gel kan användas lokalt
Forskare har försökt använda antimikrobiella peptider tillsammans med antibiotika tidigare, men hittills bara i form av en lösning. I denna form blir peptiderna mycket känsliga och slutar fungera när de kommer i kontakt med kroppsvätskor, till exempel blod. När peptiderna däremot binds till en hydrogel blir de betydligt mer stabila och kan vara aktiva längre.
Med hydrogelen har Chalmersforskarna kunnat uppmäta bakteriedödande aktivitet under flera dygn, jämfört med några timmar i lösning. De ser många fördelar med materialet.
– Det nya peptidbaserade materialet kan appliceras lokalt, alltså på en begränsad del av kroppen så att inte hela kroppen påverkas. Materialet är giftfritt och ger inga oönskade biverkningar, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor i tillämpad kemi på Chalmers.
Kan underlätta behandling av sår
Enligt forskarna har hydrogelen, som också skulle kunna användas i form av en sprej, potential att höja både säkerheten och effekten när patienter får en antibiotikakur. Ett exempel är vid behandling av sår.
– Ofta vet man inte om bakterien som orsakat en sårinfektion är resistent mot ett visst antibiotikum när man inleder en behandling. Om peptidmaterialet används på såret samtidigt så ökar sannolikheten för att antibiotikasorten ska fungera mot bakterien. Då har man möjlighet att bota infektionen utan att behöva sätta in ytterligare typer av antibiotika, säger Martin Andersson.
Materialet skulle också kunna användas för att förebygga sårinfektioner.
– Materialet skulle kunna användas på det sättet både inom sjukvården, till exempel efter operationer – en möjlighet som redan finns för veterinärvård i vissa länder – och i hemmiljö. Det skulle kunna fungera som ett vanligt plåster, särskilt om man är orolig för infektioner, säger Martin Andersson.
– Detta kan vara särskilt intressant i områden med hög förekomst av resistenta infektioner, som vissa delar av Afrika och Asien, där man bör vara extra försiktig vid sårskador, fortsätter han.
Mer om peptider och forskningen
Antimikrobiella peptider finns naturligt i våra kroppar och deras goda bakteriedödande egenskaper har varit kända sedan lång tid tillbaka. Bakteriecellerna dör eftersom peptiderna skadar deras cellmembran.
Så kallade synergieffekter mellan peptider och antibiotika har visats tidigare, men då har det handlat om fria peptider i lösning. Men det har varit svårt att få dem att fungera för klinisk användning eftersom fria peptider bryts ner snabbt. Den aktuella studien är den första som har visat effekt även när peptiderna är bundna till ett material.
Chalmersforskarna har tidigare visat att peptidmaterialet i sig dödar 99,99 procent av bakterierna på skadefri hud och behåller sin bakteriedödande förmåga i över två dygn. Det här innebär att materialet skulle kunna användas i många olika produkter, till exempel i sårvårdsmaterial och ytbeläggningar på medicintekniska produkter som förs in i kroppen, menar forskarna.
Barn vars mammor tagit epilepsiläkemedel under graviditeten får något oftare än andra en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet. Riskerna i absoluta tal är dock små, poängterar forskarna bakom studien.
Så kallade antiepileptiska läkemedel används vid epilepsi och vid vissa psykiatriska tillstånd. Men vissa av dessa läkemedel, till exempel läkemedel med substansen valproat, är kända för att påverka foster negativt.
Den aktuella studien omfattar data från över tre miljoner barn i Storbritannien och Sverige. 17 495 av barnen hade exponerats för antiepileptiska läkemedel under fostertiden.
Ökade risker för barnen
Som forskarna hade väntat sig hade barn som exponerats för läkemedel med valproat högre sannolikhet att få diagnosen autism, intellektuell funktionsnedsättning eller adhd jämfört med barn som inte hade exponerats för antiepileptiska läkemedel.
Barn som exponerats för läkemedel med topiramat hade 2,5 gånger ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, medan de som exponerats för karbamazepin hade 25 procents ökad risk att få en autismdiagnos och 30 procents ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning.
De studerade läkemedlen kan i Sverige ha produktnamn som Tegretol, Absenor och Topimax.
Forskarna fann inga belägg för att antiepileptiska läkemedel med lamotrigin, om de tas under graviditet, ökar risken för neuropsykiatriska diagnoser hos barnet.
Resultaten stöder tidigare fynd från mindre studier som funnit kopplingar mellan antiepileptiska läkemedel under graviditet och risk för neuropsykiatriska diagnoser hos barnet. En skillnad är att den nya studien inte fann något statistiskt signifikant samband mellan topiramat eller levetiracetam och adhd hos barnet.
Viktigt att få råd
Forskarna poängterar att den absoluta risken för att barnet ska få en neuropsykiatrisk diagnos är låg och att det kan finnas risker även med att inte medicinera vid epilepsi som gravid. Många kan behöva fortsätta sin behandling för att få en hälsosam graviditet, säger Viktor H. Ahlqvist, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av den nya studiens författare.
– Därför rekommenderas fertila kvinnor som tar dessa läkemedel att tidigt informera sin läkare om planer på graviditet. Tillsammans kan man då optimera behandlingen för att säkerställa att kvinnan får den medicin hon behöver, samtidigt som risken för barnet minimeras.
Det kan till exempel innebära att man byter till ett läkemedel med en lägre risk för barnet. Om det är möjligt kan man även prova att trappa ner eller avsluta behandlingen långt i förväg och under noggrann övervakning, säger Viktor H. Ahlqvist.
– Det behöver alltid göras i samråd med sjukvården. Sedan är det inte alltid möjligt att informera sin läkare i god tid, eftersom många graviditeter inte är planerade. För dem som medicinerar och blir oplanerat gravida är det viktigt att de snabbt informerar vården om läkemedelsanvändningen. Då kan man övervaka behandlingen noggrant, justera doser och så vidare.
När signaler om smärta leds längs nervsystemet spelar så kallade kalciumkanaler en central roll. Nu har forskare vid Linköpings universitet studerat hur det går till inuti kalciumkanalerna när en smärtsignal kommer. Kunskapen kan enligt forskarna användas för att utveckla bättre läkemedel mot kronisk smärta.
I vårt nervsystem leds signaler om smärta och annan information främst i form av elektriska impulser. Men vid vissa avgörande tillfällen omvandlas signalerna till biokemiska signaler i form av specifika molekyler. För att kunna utveckla nya läkemedel mot smärta måste forskare förstå exakt det som sker när smärtsignaler omvandlas från en form till en annan.
När den elektriska signalen når slutet av en nervcell omvandlas den till en biokemisk signal i form av kalcium. Kalciumsignalen gör så att signalämnen frigörs. Denna biokemiska signal i sin tur tas emot av nästa nervcell, som omvandlar signalen tillbaka till elektricitet.
Små molekylära maskiner
Längs denna kedja av informationsöverföring i nervsystemet är en typ av proteiner särskilt intressanta: spänningsberoende kalciumkanaler. Dessa kanaler är som små molekylära maskiner som känner av elektriska signaler och då öppnas för att låta kalcium flöda in i nervcellen.
I den aktuella studien har forskarna fokuserat på en specifik typ av kalciumjonkanal som finns längst ut i änden på känselnervceller. Vid kronisk smärta är dessa kalciumkanaler mer aktiva.
Läkemedel är inte optimala
Läkemedel som dämpar aktiviteten i kalciumkanalen tystar smärtsignalerna från känselnervceller till hjärnan. Sådana läkemedel finns i dag. Men det finns en hake, nämligen att ett läkemedel som blockerar den här kalciumkanalen ger så svåra biverkningar att den måste ges direkt i ryggmärgsvätskan.
Andra läkemedel som minskar antalet kalciumkanaler lindrar inte kronisk smärta särskilt effektivt. Ytterligare en typ av läkemedel som drar nytta av en naturlig mekanism för att sänka kalciumkanalens förmåga att svara på smärtsignaler är opioider, som morfin och heroin. De tar bort smärta effektivt, men är också kraftigt beroendeframkallande.
– Kalciumkanaler är mycket attraktiva mål för läkemedel mot kronisk smärta, men dagens lösningar är otillräckliga, säger Antonios Pantazis, universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Så gör opioiderna
Forskarna studerade mekanismen som opioider utnyttjar för att dämpa aktiviteten hos den studerade kalciumkanalen. Det har varit känt länge att opioider frisätter molekyler som kallas G-proteiner. De binder till kalciumkanaler och gör dem ”motvilliga” att öppnas. Men hur går det till?
– Det är som om G-proteinsignalering gör så att kanalen behöver mer ”övertalning”, i termer av starkare elektriska signaler, för att öppnas. I vår studie beskriver vi på molekylär nivå hur det går till, säger Antonios Pantazis.
I kalciumkanalen finns fyra så kallade spänningssensorer som känner av elektriska nervimpulser. När spänningen är tillräckligt hög flyttar spänningssensorerna sig och kanalen öppnas så att kalcium kan flöda genom. Forskarna använde molekyler som avger ljus för att se hur spänningssensorerna rör sig när de utsätts för olika elektriska signaler. De upptäckte att G-proteiner påverkar funktionen hos några typer av spänningssensorer och gör dem mer ”motvilliga” att känna av elektriska signaler.
Chanser till bättre behandling
– Vårt fynd pekar ut en väldigt specifik del av den stora kalciumkanalen som nästa generations läkemedel kan riktas mot för att ge smärtlindring på liknande sätt som opioider. I stället för att blockera kalciumkanalen helt, vilket är ett väldigt grovyxat tillvägagångssätt, kan framtida läkemedel designas så att de finjusterar kalciumkanalens aktivitet vid smärtsignalering, säger Antonios Pantazis.
Den studerade kalciumkanalen går under namnet CaV2.2. Förhoppningen, enligt forskarna, är att i framtiden få fram läkemedel som ger bättre smärtlindrande effekt och har mindre biverkningar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
