Utbyggnaden av vattenkraft under 1900-talet slog hårt mot vildlaxen i Norrlands älvar. Förlusten av laxen påverkade inte bara ekosystemen, utan också livsstilen och de kulturella värden som vuxit fram kring laxfisket. Det visar en avhandling i historia vid Luleå tekniska universitet.
En avhandling, som undersökt drivkrafter och maktrelationer bakom det industrialiserade Norrland, fokuserar på åren 1940–1970. Då var utbyggnaden av vattenkraften som mest intensiv och laxpopulationen minskade snabbt.
Eftersom laxen är en nyckelart påverkades både livet i vattnet och ekosystemen på land. Människorna som levde vid älvarna gick miste om en ekonomisk resurs men även kulturella värden försvann.
– Ägandet av fiskevatten och redskap var i hög utsträckning gemensamt. Laxfisket krävde samarbete i byarna. Det hade en viktig kulturell och social betydelse. Genom sitt kollektiva arbete fick människorna kunskap om naturen, säger Johan Cederqvist, som skrivit avhandlingen vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Laxodling accepterades
Många ville skydda laxen, men i debatten var det få som försvarade vildlaxen för dess egen skull. I stället lyftes laxodling fram som ett relativt okontroversiellt alternativ. Johan Cederqvist menar att detta speglar den västerländska kulturens distanserade relation till fiskar.
– Fiskar liknar inte oss och de lever under vattenytan. Det gör fisken som djurgrupp särskilt utsatt. De mekanismer som kraftigt reducerade vildlaxpopulationen är delvis samma mekanismer som hotar sillen och torsken i Östersjön idag.
Industrins nytta gick före
I avhandlingen undersöks inte bara vattenkraftens påverkan på laxen och laxfisket, utan även hur flottning och massafabriker bidrog till utvecklingen. I takt med att industrialiseringen tog fart minskade också det juridiska utrymmet för lokalbefolkningen att göra motstånd mot förändringarna – trots att många levde av laxfisket.
– Ur laxfiskarnas perspektiv blev det en ond spiral. När en industri skulle etableras vägdes dess ekonomiska nytta mot laxfiskets ekonomiska nytta. Varje industriell nyetablering minskade laxpopulationen och därmed dess ekonomiska värde. För var gång blev det därför lättare att argumentera för att industrinäringen skulle prioriteras, säger Johan Cederqvist.
Så gjordes avhandlingen
Avhandlingen baseras framför allt på litteratur- och arkivstudier. I det studerade materialet ingår bland annat vetenskapliga tidskrifter, pressmaterial, rapporter och dokument från utredningar, vetenskaplig litteratur och domstolsmaterial. Utöver det har ett tiotal intervjuer gjorts med människor som har levt vid älvarna.
Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan eventuellt bidra till minskade allergisymtom. Det visar en amerikansk studie där en forskare från Umeå universitet har medverkat.
I en studie deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär. Övriga barn fick ett placebopulver utan blåbär.
Föräldrarna rapporterade sedan in allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.
Färre allergisymtom bland barn som åt blåbär
Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen allergiliknande symtom, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades visade resultaten att dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom – framför allt andningsrelaterade – jämfört med barnen i placebogruppen.
– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Boden, dietist och forskare till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Koppling till immunförsvar
Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörer som IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.
– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger Stina Bodén.
Mer forskning behövs
Forskarna betonar att resultaten är preliminära och att fler studier behövs för att bekräfta sambandet med en möjlig minskning av allergisymtom. Det krävs också en bättre förståelse för vilka ämnen i blåbär som kan ligga bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.
Pulvret i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.
Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.
Svenska forskare har följt förekomsten av typ 1-diabetes hos personer under 30 år under en 17-årsperiod. Detta för att undersöka om en covid-19-infektion ökar risken att utveckla sjukdomen. I studien ingick 720 000 personer som testat positivt för covid. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp på 3,5 miljoner personer.
– Genom Sveriges hälso- och befolkningsregister har vi kunnat följa människor från 2007 till 2023 och kan se att fler individer utvecklade typ 1-diabetes under pandemin än tidigare. Framför allt hos barn under fem år samt unga vuxna män, säger Dominik Dietler, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Infektioner kan utlösa sjukdomen
Studien visar att antalet nya fall av typ 1-diabetes ökade med 12 procent under 2021 och med 9 procent under 2022, jämfört med tidigare år. År 2023 låg siffrorna åter på en normal nivå.
Trots ökningen kunde forskarna inte se något tydligt samband mellan covid-19 och typ 1-diabetes, med ett undantag: barn i åldern fem till nio år. De hade en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes cirka en månad efter en covidinfektion –även om deras totala risk inte ökade.
– Oberoende av tidigare infektioner, debuterar ofta diabetes typ-1 i den här åldern. Infektioner verkar inte orsaka typ 1-diabetes i sig, men kan påskynda eller utlösa insjuknandet hos personer som redan är på väg att utveckla sjukdomen, säger Dominik Dietler.
Vaccin ligger inte bakom
Han menar att fler studier behövs för att förstå vad som ligger bakom ökningen under pandemin, eftersom andra faktorer – som förändrad livsstil – kan ha påverkat insjuknandet.
I andra studier har man till exempel sett en ökning av BMI, kroppsmasseindex, hos barn och minskad fysisk aktivitet bland tonåringar. Även förändrade matvanor och ökad stress under pandemin kan vara bidragande faktorer som triggar utveckling av diabetes.
– Helt klart är i alla fall att man kan utesluta att ökningen av diabetesfall beror på covid-19-vaccinet. Åldersgruppen där vi såg den starkaste ökningen, rekommenderas inte att vaccinera sig. Dessutom har andra studier på vuxna visat att vaccination minskar risken att utveckla typ 1-diabetes efter en covidinfektion, säger Dominik Dietler.
Liknande ökning i andra länder
Även i andra länder – som Danmark och USA – har man sett en liknande ökning av diabetesfall. Men resultaten är ändå något förvånande, enligt Dominik Dietler, eftersom Sverige hade relativt milda restriktioner jämfört med många andra länder. Vid en framtida hälsokris kan det därför bli nödvändigt med ytterligare insatser för att stödja en hälsosam livsstil.
– I en uppföljande studie tittar vi nu närmare på andra faktorer som kan påverka risken att utveckla typ 1-diabetes under en folkhälsokris. Det handlar bland annat om hur lätt eller svårt det är att leva hälsosamt, ekonomiska förutsättningar, bostadssituation, tillgång till grönområden och möjligheten att arbeta hemifrån, säger Dominik Dietler.
De andra internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926 blev en sportslig framgång – men väckte också starka reaktioner. Trots att arrangemanget var ett viktigt steg för jämställdhet inom friidrotten möttes det snabbt av motstånd.
De internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926 blev ett genombrott för kvinnors friidrott – men också starten på en maktkamp där män tog kontrollen över kvinnors idrottsutövning. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
– Det var kvinnor som organiserade och tävlade, och de gjorde det på högsta nivå. Men bara några år senare var inflytandet borta, säger Claes Annerstedt, professor emeritus i idrottsvetenskap, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Flera världsrekord
Studien bygger på omfattande arkivmaterial, samtida pressbevakning och unika fotografier. Den visar hur tävlingarna – som hölls på Slottskogsvallen och ofta kallats ”Damolympiaden” – lockade deltagare från åtta länder, drog 20 000 åskådare och resulterade i fem nya världsrekord.
– Det var ett genombrott på flera plan. Kvinnorna tog plats på arenan, och allmänheten såg att de kunde både prestera och organisera. Men det väckte också starka reaktioner, säger Karin Grahn, universitetslektor vid Göteborgs universitet.
Kvinnor tävlar i 1000-metersloppet i ”De andra internationella kvinnliga idrottsspelen” i Göteborg 1926. Bild: KvinnSam, Göteborgs universitet
Kamp om inflytande
Inför tävlingarna 1926 förbjöd Internationella olympiska kommittén användningen av ordet ”olympisk” i arrangemangets namn. Spelen fick därför byta namn till De andra internationella kvinnliga idrottsspelen. Det första spelen hölls i Paris 1922.
– Det var ett sätt att markera revir. Kvinnornas egen internationella organisation, som drev på för jämställdhet, sågs som en konkurrent, säger Claes Annerstedt.
Efter Göteborg följde liknande arrangemang i Prag och London. Men trycket från de manligt dominerade idrottsförbunden ökade. Kvinnorna lovades inflytande i de ordinarie olympiska spelen och representation i styrande organ – men fick i praktiken varken det ena eller det andra. Deras egna organisationer upplöstes, både i Sverige och internationellt.
– Kvinnorna blev inbjudna, men inte inkluderade. När de väl gick med i de etablerade strukturerna försvann både deras makt och frihet, säger Karin Grahn.
Fördomar i medier
Samtidens medier lyfte fram tävlingarnas höga kvalitet och professionalism, men rapporteringen präglades också av sexism. Deltagarna kallades för ”flickor” och beskrevs med ord som ”vacker”, ”delikat” och ”coquett”.
– Trots det ser vi både på fotografier och film hur seriöst kvinnorna tävlade. Det här var inte lek. Det var elitidrott på kvinnors villkor, säger Karin Grahn.
Särskilt friidrotten stack ut. Till skillnad från mer accepterade grenar som tennis eller konståkning utmanade friidrotten normerna kring hur kvinnor skulle röra sig, se ut och ta plats.
Det svenska laget som deltog under spelen 1926 som blev ett genombrott för kvinnligt friidrottande. Bild: KvinnSam, Göteborgs universitet
Osynlig kvinnohistoria
Tävlingarna i Göteborg 1926 har länge varit en bortglömd del av svensk idrottshistoria. Men enligt forskarna rymmer just dessa händelser viktiga ledtrådar till hur jämställdhetskampen inom idrotten tog form och varför den fortfarande pågår.
– Kvinnors idrott har aldrig varit någon självklarhet. De har hela tiden behövt kämpa för rätten att delta, säger Claes Annerstedt.
År 2026 planeras ett hundraårsjubileum i Göteborg med uppvisningsgrenar från tävlingarna 1926. Men det är oklart om arrangemanget får kallas ett jubileum för Damolympiaden, då Internationella olympiska kommittén ännu inte godkänt användningen av det varumärkesskyddade ordet ”olympiad”.
Gravida som använder protonpumpshämmare, en vanlig medicin mot halsbränna, löper en något högre risk att drabbas av infektioner under graviditeten och efter förlossningen. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Protonpumpshämmare (PPI) används ofta för att lindra besvär av sura uppstötningar, något som är vanligt under en graviditet, och användningen av läkemedlet har ökat hos gravida: från 1,5 procent år 2006 till 3,4 procent 2019.
I en registerstudie från Karolinska institutet som gjorts i samarbete med University of Antwerp i Belgien har forskare analyserat data från över 1,5 miljoner graviditeter i Sverige mellan 2006 och 2019. Forskarna ville undersöka om risken för infektioner senare i graviditeten och efter förlossningen påverkas av att använda PPI.
2,8 procent av de som undersöktes i studien använde PPI. Resultaten visar att nästan hälften, 49,7 procent av de som använde PPI hade någon form av infektion under graviditeten eller upp till tre månader efter förlossningen. Det kan jämföras med att 36,8 procent av de som inte använde medicinen hade en infektion.
Ökad risk för infektioner – särskilt i mag-tarmkanalen
När forskarna justerade för faktorer som ålder, BMI, utbildning och andra sjukdomar fanns en ökad risk kvar: användning av PPI var kopplad till 26 procent högre risk för infektion totalt sett.
– Våra resultat tyder på att användning av protonpumpshämmare under graviditet är förknippad med en ökad risk för både virus- och bakterieinfektioner, särskilt i mag-tarmkanalen, säger professor Kenny A Rodriguez-Wallberg vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Det är viktigt att väga nyttan med läkemedlet mot riskerna, särskilt för gravida med ökad infektionskänslighet, säger Hana Shabana, doktorand vid samma institution.
Forskarna betonar att studien är observationsbaserad och att det finns faktorer, som livsstil och kost, som inte kunnat mätas och som kan påverka resultaten. De påpekar också att PPI ofta används vid svårare symtom och att dessa personer kan ha andra riskfaktorer för infektion.
Forskare vid Lunds universitet har tagit reda på varför vissa antikroppsläkemedel blir tjocka och svåra att injicera vid höga doser. Upptäckten är ett steg mot enklare och skonsammare behandling.
Antikroppsbaserade läkemedel används för att behandla cancer, autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska tillstånd.
För att kunna ges som en enkel spruta under huden krävs en hög koncentration, men det gör ofta lösningen trögflytande och svår att hantera. Det påverkar både patienternas komfort och tillgång till behandling.
Laddningar spelar roll
I en ny studie visar forskarna att den ökade viskositeten – ett begrepp som beskriver hur lätt- eller trögflytande något är – beror på att antikroppar i koncentrerade lösningar bildar kortlivade, starkt laddningsstyrda strukturer. De tillfälliga sammansättningar gör läkemedlet ”tjockare” och svårare att hantera.
– Vi blev överraskade över att modeller som tidigare fungerat för att beskriva strukturen i antikroppslösningar inte kunde förutsäga dynamiken. Det är tydligt att laddningarna spelar en avgörande roll för att förstå de verkliga egenskaperna, säger Fabrizio Camerin, kemiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kan underlätta nya preparat
Till skillnad från förenklade modeller visar studien, som bygger på avancerade datorsimuleringar, att både antikropparnas komplexa laddningsfördelning och de omgivande jonerna måste tas med för att för att korrekt kunna återskapa experimentella resultat.
Resultaten banar väg för nya sätt att simulera hur olika antikroppar beter sig vid hög koncentration. Detta kan hjälpa läkemedelsutvecklare att ta fram preparat som förblir stabila men lätta att injicera.
– Genom att förstå mekanismen bakom trögflytande antikroppslösningar kan vi bidra till bättre behandlingsstrategier och ökad livskvalitet för patienter, säger Fabrizio Camerin.
Forskare har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. När de tog bort molekylen i tester på möss ledde det till betydligt högre överlevnadsnivåer. Upptäckten öppnar för nya behandlingsstrategier mot långvariga bakterieinfektioner.
Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme.
Trots det lyckas vissa bakterier klara sig länge i kroppen och ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården. Bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.
Med hjälp av en modell av en tarmbakterie har forskarna vid Umeå universitet visat att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.
– Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Tog bort RfaH – bakteriernas långvariga förmåga minskade kraftigt
Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, så kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket på ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.
– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvakt” och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.
– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt.
Högre överlevnad i tester på möss
Forskarna såg att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena i kroppen blir ogästvänliga.
I försök på möss var skillnaden tydlig: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär en av fem blev infekterad när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.
Enligt forskarna kan studiens resultat bana väg för nya strategier att angripa ihållande och svårbehandlade infektioner.
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro, men en ny avhandling visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation. I stället ligger ofta en obalans mellan vardagsaktiviteter som är energikrävande och de som är meningsfulla bakom stressen.
Försäkringskassans statistik har länge pekat ut högutbildade kvinnor med fler än tre barn som en riskgrupp för stressrelaterad ohälsa. En avhandling från Högskolan i Halmstad visar dock att sambandet är mer komplext än så.
– Det är inte hur många barn du har eller vilken utbildning du har som spelar störst roll. Det handlar om balansen mellan de aktiviteter som tar energi och de som fyller på. När återhämtningen uteblir ökar risken för stress och ohälsa, säger Louise Karlsson, doktorand vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad, i ett pressmeddelande.
Studien visar att det framför allt är obalans i vardagens aktiviteter – snarare än sociodemografiska faktorer – som är kopplat till ohälsa. Personer med få aktiviteter som gav mening, gemenskap eller identitet löpte större risk att utveckla stressrelaterade besvär.
– Det handlar om att öka förståelsen för vilka aktiviteter som vi fyller vår vardag med och vilket värde de har. Gör jag det för att jag mår bra av det, och tycker att det är roligt, eller för att jag känner att jag måste? Den insikten kan vara avgörande för att hitta balans, säger Louise Karlsson.
”Flex-ability” – lyssna på sig själv och kunna kommunicera
För att förstå och bättre hantera vardagens krav introducerar Louise Karlsson begreppet ”flex-ability”. Det beskriver förmågan att växla fokus och anpassa sig när roller och omständigheter förändras.
Begreppet spänner över hela vardagen, inklusive jobb, och kan handla om att kunna säga nej när man känner att man har för mycket, be om hjälp, eller att välja en timmes återhämtning istället för att städa. Att lyssna på sig själv och vad man behöver, men också att ha förmågan att kunna kommunicera det till andra. Om man exempelvis går igenom någonting jobbigt i privatlivet är det viktigt att kunna berätta det för sin arbetsgivare och mötas med flexibilitet och hjälp med att få ihop vardagen och skapa möjlighet för återhämtning och meningsfullhet.
– Vi lever i en tid där roller och krav skiftar snabbt. Då behöver vi kunna anpassa oss och hitta balans i vardagen. Flex-ability är en resurs som kan utvecklas både individuellt och organisatoriskt, och som gör oss bättre rustade för att hantera livets komplexitet, säger Louise Karlsson.
Studien visar också att chefer har en central roll i medarbetares hälsa. Ett närvarande och lyhört ledarskap kan bidra till bättre balans i vardagen:
– En chef kan påverka mycket mer än man tror. När ledarskapet visar förståelse för medarbetares livssituation även utanför arbetet, och när man bygger en kultur av glädje, gemenskap och flexibilitet, ökar chanserna för balans.
Studiens resultat kan hjälpa patienter
Forskningen har gjorts i samarbete med Region Sörmland och Petri Olivius, forskningsdirektör, och Anna Ormegard, divisionschef för primärvården i Region Sörmland, tror att resultatet har stor potential att hjälpa många patienter i regionen.
– En sak som jag tycker är spännande är att Louise väver ihop arbetsliv och privatliv till en helhet, vilket många medarbetare kan känna igen sig i. Detta gäller ju inte minst då våra digitala möten har förenklat en förflyttning av arbetet till hemmet. Det är hoppfullt att hon inom begreppet ”flex-ability” har funnit en väg till hållbar balans i både arbets- och privatlivet, säger Petri Olivius.
En slutsats i avhandlingen är att hållbar hälsa kräver insatser på flera nivåer.
– Det är ett gemensamt ansvar som kräver insatser från individen, arbetsgruppen, organisationen och från samhället i stort. Om vi inte mår bra hemma, hur ska vi kunna må bra på jobbet – och tvärtom? Att förstå sambandet och arbeta med aktivitetsmönster och aktivitetsvärden är avgörande för en hållbar livsstil, säger Louise Karlsson.
Forskare har hittat samband mellan kemikalier som finns i till exempel stekpannor och funktionskläder och förändringar i barns hjärnor. Det visar en studie där forskarna följt barn vars mödrar exponerats under graviditeten.
PFAS är en grupp kemikalier som finns i många vardagsprodukter, som vattenavvisande kläder, smink och matförpackningar. De är mycket svårnedbrytbara och stannar länge i kroppen. Dessutom passerar de lätt från den gravida kvinnan till fostret via moderkakan, vilket innebär att även det ofödda barnet utsätts.
– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
PFAS kan påverka barns utveckling
Forskarna fann samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och kopplingarna mellan olika områden hos deras barn flera år senare.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.
Matej Orešič och Tuulia Hyötyläinen vid Örebro universitet forskar om hur miljöfaktorer påverkar immunsystemet, övervikt och hjärnans utveckling. Hälsan under livet påverkas av den samlade exponeringen för kemiska, biologiska och sociala faktorer (det som forskarna kallar exposomet).
Exponering under graviditet är särskilt känslig
PFAS är en grupp kemikalier som används i bland annat vattenavvisande material, textilier, brandskum och matförpackningar.
Exponering under just graviditet och tidig utveckling är särskilt känslig, eftersom hjärnan och andra organ då växer snabbt. Tidigare forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även påverka metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling.
– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarnas tre råd
Forskarna påpekar att det finns individuella val som var och en kan göra i väntan på tydligare lagstiftning:
Ät gärna fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade av PFAS. Det gäller ofta sjöar nära samhällen eller industrier. Din kommun kan berätta vilka sjöar du bör vara försiktig med. Ät mindre hämtmat i fett- och vattenavvisande pappförpackningar och undvik non-stick-produkter.
Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS. I innehållsförteckningen kan det stå PTFE, polytef, ”..perfluoro…” eller ”…polyfluoro…”.
PFAS finns ofta i funktionskläder och skor som är vattenavstötande/vattentäta och andas. Det finns vattenavstötande material, möbelöverdrag och liknande som inte innehåller PFAS. Begagnade kläder kan också bidra till mindre PFAS i naturen eftersom mest kemikalier släpps ut vid tillverkningen.
PFAS finns överallt – men i små mängder hemma
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande.
Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
Om du har produkter hemma som innehåller PFAS behöver du inte vara orolig, skriver Kemikalieinspektionen. De innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer.
Källa: Kemikalieinspektionen
Så här gjordes studien
Studien har gjorts tillsammans med forskare från Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life – targeting impacts on life-course health).
Studien baseras på FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Det är en långsiktig studie som följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt.
En del av barnen genomgick hjärnskanningar och det är dessa resultat som har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten.
En ny studie vid Karolinska institutet visar att upp till en tredjedel av patienter med långtidscovid utvecklar hjärtrytmrubbningen POTS. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern.
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, POTS, innebär att hjärtat slår onormalt snabbt när man ändrar läge från liggande till stående. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning. Patienterna upplever att de är trötta och har koncentrationssvårigheter – symtom som även är vanliga vid postcovid.
Nu visar forskare vid Karolinska institutet att nära en tredjedel av patienter med svår postcovid har POTS, jämfört med under en procent av befolkningen före pandemin.
– Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Flest kvinnor i yngre medelåldern
Studien, som enligt forskarna är den hittills största och mest detaljerade om sambandet mellan POTS och långtidscovid, omfattade 467 patienter med svår postcovid som inte vårdats på sjukhus. Majoriteten – 91 procent – var kvinnor i yngre medelåldern som varit friska och aktiva innan de drabbades av postcovid.
I genomsnitt tolv månader efter insjuknandet fick deltagarna göra fysiska tester och fylla i hälsoformulär. Patienter med tecken på POTS bedömdes även av en kardiolog efter ytterligare tester.
31 procent av deltagarna diagnosticerades med POTS, medan 27 procent hade symtom utan att uppfylla diagnoskriterierna. Resterande 42 procent visade inga tecken på tillståndet. Patienterna med diagnos hade betydligt högre hjärtfrekvens vid gångtester och rapporterade sämre hälsorelaterad livskvalitet.
Behandling finns
– Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga, enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För de som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska institutet och specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.
Forskarna rekommenderar att postcovidpatienter som upplever kraftig pulsökning vid uppresning eller ansträngning, tillsammans med symtom som yrsel, hjärndimma och extrem trötthet, utreds för POTS.
När barn föds mycket för tidigt ställs familjen inför stora utmaningar och en helt ny vardag på sjukhus. En avhandling vid Uppsala universitet visar att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat föräldrainflytande – något som kan påverka både trygghet och välmående.
Varje år föds omkring 1–1,5 procent av alla barn i Sverige mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32. Vårdtiden på sjukhus kan sträcka sig från några veckor till flera månader. Trots medicinska framsteg möter dessa barn fortfarande stora utmaningar och behöver långsiktigt stöd för att utvecklas och må bra.
Föräldrarna hamnar ofta oväntat i en ny vardag på sjukhuset, där de successivt får ta ett större ansvar för barnets vård och förbereda sig för livet hemma – en process som har betydelse för hela familjens välbefinnande.
– Övergången från sjukhusvård till vård i hemmet är en känslig fas och ett gott stöd är betydelsefullt för hela familjens hälsa, säger Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Sen förberedelse för hemgång
I en avhandling visar Sofia Arwehed att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat inflytande från föräldrarna, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande negativt.
I två delstudier har hon kartlagt hur arbetet med hemgång ser ut vid neonatalenheter i Sverige och övriga Norden, utifrån olika perspektiv.
– Resultaten visar att rutiner och kriterier för utskrivning varierar mellan nordiska neonatalenheter. I många fall påbörjas förberedelserna sent i vårdförloppet, vilket kan minska föräldrars delaktighet och upplevelse av trygghet. Svenska enheter lyfter fram sociala faktorer och språkliga barriärer som hinder för att kunna ta del av hemsjukvård, säger Sofia Arwehed.
Mer delaktighet för föräldrar
I en annan delstudie har föräldrar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från neonatalenheterna i Gävle, Eskilstuna och Uppsala tillsammans, i så kallad samskapande forskning, analyserat vad som krävs för en trygg och tidig övergång till hemsjukvård.
Forskningen bidrar med ny kunskap om hur neonatalvården kan utvecklas för att bättre stödja familjer med mycket för tidigt födda barn. För en trygg övergång till hemmet lyfts flera viktiga faktorer fram: tidigare start av utskrivningsförberedelser, en tydligare struktur i processen och ökad delaktighet för föräldrarna.
Nytt verktyg ska ge stöd
Som en del av forskningen har föräldrar och vårdpersonal gemensamt tagit fram ett nytt stödverktyg: TO HOME (på svenska VÄGEN HEM). Verktyget ska underlätta en trygg och förutsägbar övergång till hemsjukvård genom att visualisera vårdresan, barnets utveckling och viktiga milstolpar. Det kan stärka föräldrars delaktighet i övergången, ge stöd i föräldrarollen och inge hopp under vårdtiden.
– Samskapande, där föräldrar och vårdpersonal utvecklar lösningar tillsammans, kan bli nyckeln till en tryggare hemgång. Vår nästa pilotstudie ska undersöka hur verktyget kan göra skillnad i praktiken, säger Sofia Arwehed.
Samhället förväntar sig att nyblivna mammor snabbt ska vara aktiva – men kroppen hänger inte alltid med. I en ny studie berättar kvinnor som drabbats av förlossningsbristningar om frustration och besvikelse när verkligheten inte stämmer med normen.
– Det finns en massa förväntningar på vem man ska vara när man fött barn. Du ska kunna gå med barnvagnen, du ska kunna bära ditt barn i bärsele. Du ska också snabbt komma igång med fysisk aktivitet och vara hälsosam, säger universitetslektor Lisa Guntram på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande
Hon och en forskarkollega har djupintervjuat 30 kvinnor från hela Sverige om deras erfarenheter efter att ha fått andra gradens förlossningsbristningar. Syftet var att förstå hur samhällets normer och förväntningar påverkat kvinnornas upplevelser.
Vanligt problem efter förlossning
Andra gradens bristningar är mycket vanliga vid vaginala förlossningar. Men eftersom det länge saknats krav på att registrera den här typen av skador är statistiken bristfällig. Tidigare studier visar dock att mellan 37 och 78 procent av alla födande kvinnor drabbas.
Konsekvenserna kan vara urinläckage, smärta i bäckenbotten eller en känsla av vidhet vid samlag – symtom som kan påverka livskvaliteten och begränsa ett aktivt liv. Samtidigt har vården kritiserats för bristande uppföljning och behandling av sådana förlossningsskador.
De kvinnor som intervjuats i studien berättar om förväntningar på livet efter graviditeten och hur det sedan blev. Forskarna identifierade tre teman där normer och verklighet krockade.
Kroppen sätter stopp för aktiviteter
Det första temat handlar om bilden av det aktiva moderskapet. Förlossningsskadorna gjorde det svårt, eller omöjligt, att bära barnet eller gå barnvagnspromenader, något många sett fram emot. Kvinnorna upplevde också att det var svårt att leva upp till idealet om att snabbt återgå till träning och motion – eller till förväntningar kring hur sexlivet borde vara.
Samtidigt upplevde många kvinnor en osäkerhet kring vad som faktiskt var ett vårdbehov – och vad de förväntades acceptera. Den känslan förstärktes när andra i omgivningen verkade leva upp till förväntningarna utan problem.
Kan ge en känsla av misslyckande
Forskarna konstaterar att konflikten mellan hur kroppen förväntas fungera och hur den faktiskt fungerar kan skapa en känsla av skav, misslyckande och frustration.
Deras slutsats är att både vårdpersonal och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om de normer som påverkar kvinnors upplevelser efter en förlossning. En ökad förståelse för hur patienterna upplever och beskriver sina besvär efter en förlossningsbristning skulle ge bättre förutsättningar att utveckla en vård som i dag är eftersatt.
– För att förstå kvinnornas situationoch varför de kanske inte alltid söker hjälp, måste sjukvården förstå det här större sammanhanget, säger Lisa Guntram.
Tidigare förbud mot vissa PFAS-ämnen har haft effekt, visar en ny studie. Halterna har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren. Men trots förbättringen skulle fisk från alla tre sjöarna fortfarande överskrida de skärpta gränsvärden som nu diskuteras inom EU.
PFAS är miljögifter som innehåller fluor och kallas ofta för evighetskemikalier. De bryts ner extremt långsamt och samlas därför i naturen, djur och människor under lång tid. De mest kända ämnena inom gruppen är numera förbjudna internationellt – något som nu märks i miljön.
En studie från Naturhistoriska riksmuseet visar att PFAS-halterna i stora svenska sjöar generellt har minskat. I Vänern och Mälaren har nivåerna sjunkit sedan tidigt 2000-tal, och i Vättern sedan 2008.
Förbud har haft effekt
I Vättern ligger dock halten av PFOS – ett av de förbjudna PFAS-ämnena – fortfarande över gränsvärdet i EU:s vattendirektiv. Det beror till stor del på sjöns långsamma omsättning av vatten, vilket gör att kemikalierna stannar kvar längre.
Forskarna har analyserat PFAS i fisk, bland annat med prover från museets miljöprovbank. Detta har gjort det möjligt att följa utvecklingen tillbaka till 1970-talet.
− Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld, forskare på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
Tuffare gränsvärden
Samtidigt diskuteras nu betydligt striktare gränsvärden för PFAS inom EU. Enligt studien skulle fisk från samtliga tre sjöar då hamna klart över de föreslagna nya nivåerna – troligen gäller detta för de flesta svenska vatten. Forskarna lyfter därför fram vikten av att redan nu börja anpassa sig till ett tuffare regelverk.
− Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, till exempel genom att reglera PFAS, sanera förorenade områden och fortsätta arbetet med källspårning för att hitta äldre lokala utsläppsplatser, säger Suzanne Faxneld.
Studien har utförts på uppdrag av Vattenvårdsförbunden i Vänern, Vättern och Mälaren.
Många små barn i Sverige rör sig tillräckligt – men tillbringar mycket tid framför skärmar. En studie visar att redan vid 18 månaders ålder överskrids rekommendationerna för skärmtid.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har undersökt små barns fysiska aktivitet, stillasittande tid och skärmtid.
Studien omfattar drygt 1 800 barn som var 18 månader eller fyra år gamla, och är den första i sitt slag på ett nationellt urval av yngre barn.
Överskrider riktlinjer för skärmtid
Barnens aktiviteter och skärmvanor undersöktes med hjälp av accelerometer, rörelsemätare, och genom enkätsvar från föräldrarna. Resultaten visar att majoriteten av barn vid 18 månaders ålder och hälften av de fyraåriga barnen uppfyllde riktlinjerna för fysisk aktivitet.
– Glädjande nog rör sig många små barn tillräckligt, men skärmtiden är ett problem redan i tidig ålder, säger Gisela Nyberg, professor vid GIH, i ett pressmeddelande.
Nuvarande riktlinjer för skärmtid innebär att barn under två år inte bör använda digitala medier. Trots det visar studien att endast 22 procent av 18-månadersbarnen klarade riktlinjerna för skärmtid på vardagar – och ännu färre, 17 procent, på helgerna.
– Bland fyraåringarna var det 60 procent på vardagar och 28 procent på helgerna, säger Gisela Nyberg.
Skillnader mellan flickor och pojkar
Studien visar även skillnader beroende på kön och föräldrars utbildningsnivå. Fyraåriga flickor var mindre fysiskt aktiva än pojkar, medan skillnaderna var mindre bland de yngsta barnen.
Barn till högutbildade föräldrar deltog oftare i organiserade aktiviteter, använde aktiva färdsätt och hade generellt mindre skärmtid än barn till föräldrar med kortare utbildning.
– Det var tydliga skillnader i barnens fysiska aktivitet och skärmtid beroende på ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Detta visar på behovet av att ha tidiga, riktade insatser för att främja fysisk aktivitet och begränsa skärmtid, säger Gisela Nyberg.
Studien genomfördes mellan 2021 och 2024 inom ramen för Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten småbarn.
– Det känns viktigt att kunna komplettera våra resultat om de små barnens matvanor med kunskap om hur mycket de rör på sig. Båda delar har stor betydelse för hälsan, säger Lotta Moraeus vid Livsmedelsverket.
Extrema temperaturer kan leda till allvarliga hälsoproblem och dödsfall, särskilt bland äldre och personer med underliggande sjukdomar. Nu visar en studie att det går att göra träffsäkra prognoser över dödlighet kopplade till värme och därmed skydda sårbara grupper.
Under somrarna 2022 och 2023 beräknas sammanlagt över 100 000 personer ha avlidit av värmerelaterade orsaker. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem. Nu visar en studie att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa.
Mer träffsäkra prognoser
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett prognossystem och även testat hur det fungerar.
− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg, forskare i meteorologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Hälsodata från hela Europa
För att uppskatta dödligheten utvecklade forskarna en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa.
Genom att beräkna sambandet mellan värme och dödlighet i enskilda distrikt kunde de ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. När modellen kombinerades med väderprognoser blev det möjligt att förutse värmerelaterad dödlighet.
Träffsäkra prognoser
I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer.
− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.
Men prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.
− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.
Bättre skydd av sårbara grupper
I takt med klimatförändringarna väntas extremt varma somrar bli allt vanligare. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan tillförlitliga prognoser vara avgörande för att varna i tid och sätta in rätt åtgärder.
− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.
Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.
Luften är inte ett tomrum – utan en livsmiljö som myllrar av biologisk aktivitet. I en studie introducerar forskare från Lund, Nederländerna och USA ett ramverk för att förstå luftrummet som ett habitat, i likhet med havet eller skogen. Forskningen lyfter fram att miljöfaktorer och samspel mellan arter påverkar hur djuren fördelar sig i luftrummet.
– Det handlar inte bara om var djur flyger, utan varför. Vind, temperatur och lufttryck spelar roll, men också var andra djur befinner sig. Det är en dynamisk miljö som kräver anpassning, säger Cecilia Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Många våningsplan i luften
Studien visar att olika djurarter fördelar sig i luftrummet beroende på flygförmåga och miljöförhållanden. Långsammare insekter håller sig nära marken där vinden är svagare och temperaturen mer stabil. Fladdermöss rör sig främst i de mellersta luftlagren, där de jagar lite snabbare insekter. På de riktigt höga höjderna dominerar fåglarna, som utnyttjar termik och medvindar för effektiv transport.
– Sen finns det så klart massa undantag, som att insekter i vissa fall kan transporteras till höga höjder i termik, och gott om mer stationära fåglar som nästan aldrig gör höghöjdsflygningar utan håller sig till de lägre våningarna, säger Cecilia Nilsson.
Ständig förändring i livsmiljön
Till skillnad från andra livsmiljöer är luften extremt rörlig. Vädret skiftar snabbt, vilket påverkar tillgången på föda, energiförbrukning och konkurrens mellan arter.
I studien har forskarna analyserat såväl abiotiska faktorer, som väder och lufttryck, som biotiska faktorer, exempelvis samspelet mellan olika arter. Syftet är att förstå varför vissa djurarter flyger högt och andra lågt– och varför dessa mönster kan förändras från dag till dag.
Insikterna har inte bara teoretiskt värde, menar forskarna. De kan också få praktisk betydelse för naturvård, stadsplanering och utbyggnad av energiinfrastruktur.
– Vi vill uppmuntra fler studier som kartlägger vilka arter som använder vilka höjder, och under vilka förhållanden. Det är helt avgörande för att förstå hur mänsklig påverkan – som vindkraft, drönare eller stadsbebyggelse – påverkar flygande djur, säger Cecilia Nilsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
