En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.
Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.
För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.
I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.
Svårigheter påverkar betygen
Resultatet visar att framför allt skrivande, men även läsförmåga, spelar stor roll för gymnasieelevers betyg. En förklaring är att läsning och skrivande är integrerade i många ämnen.
– Utfallet var även att elever med lässvårigheter som studerat svenska och engelska endast i ett år riskerade låga betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och historia, säger Pär Sehlström som skrivit avhandlingen vid Umeå universitet.
– Däremot verkar inte lässvårigheter påverka betygen i dessa ämnen om eleverna har läst svenska och engelska i två år, fortsätter han.
Kämpar med sina skolresultat
Att gruppen elever med lässvårigheter kämpar med sina skolresultat kan bero på att de inte fullt ut kan använda läsning och skrivande som verktyg i sitt lärande, menar Pär Sehlström.
Han beskriver hur läsning är en resurs för skrivande, som i sig kan vara en utmaning för elever med lässvårigheter. Dessa elever har därför dubbel utmaning i sitt skolarbete.
Avhandlingen visar att läsförmåga både spelade roll för argumenterande textkvalitet på svenska som modersmål, men också på engelska som andraspråk.
– Även en del elever utan lässvårigheter hade ganska låga resultat vilket visar på att argumenterande skrivande kan vara en utmaning för många elever på gymnasiet.
Behov av extra stöd
Resultatet vittnar om att elever med lässvårigheter har behov av mer lärarstöd i skrivande på svenska, men också på engelska. Detta är särskilt viktigt om eleverna bara studerat svenska och engelska i ett år.
– Vad beträffar pedagogiska implikationer, visar avhandlingen på vikten av att explicit inkludera både skrivundervisning och läsundervisning i gymnasiegemensamma ämnen för att eleverna ska få bättre skolresultat, säger Pär Sehlström.
Den dag Ryssland inledde sitt storskaliga anfallskrig mot Ukraina utsattes landets it-nätverk för omfattande attacker. Ryssland har av många setts som en stark cybermakt, men cyberförsvaret har visat sig vara oväntat sårbart, enligt forskare på FOI.
Efter att den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 skedde en våg av cyberattacker mot Ryssland. Landet tycktes märkligt oförberett.
– Ryssland har eventuellt inte reflekterat på allvar över att det vapen som man själva har använt kunde vändas mot dem, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI och författare till en ny rapport om Rysslands digitala beredskap.
Håller tyst om brister
Ryssland och västvärlden har troligen överskattat den ryska cybersäkerheten, enligt rapporten. Det hänger ihop med att Ryssland undviker att rapportera om brister och att landet håller fast vid retoriken om att bygga ett ”suveränt internet” – en vision som inte speglar verkligheten.
– Samtidigt drar sig tjänstemän i auktoritära system för att komma med dåliga nyheter, så alla hjälps åt att upprätthålla bilden om Rysslands suveräna internet. Det kan också ligga i Rysslands intresse att hålla tyst om verkligt framgångsrika och avancerade cyberattacker, till exempel sådana som skulle kunna komma från USA, som är i en klass för sig när det gäller cybersäkerhet, säger Carolina Vendil Pallin.
Experter har flyttat
Ett problem för Ryssland är att landet till stor del har varit beroende av västerländska programvaror och säkerhetslösningar som man inte längre har tillgång till. Samtidigt råder stor brist på kompetens inom it-området, eftersom många inom it-sektorn har lämnat landet sedan krigsutbrottet.
Det är svårt att exakt spåra varifrån cyberattackerna mot Ryssland kommer, men det handlar troligen om Ukraina, hackaktivister och kriminella nätverk. Kina och Nordkorea är också kända för cyberspionage och cyberattacker mot Ryssland, bland annat för att stjäla pengar.
Hög risk med konsulter
Ukraina är mycket bra på cybersäkerhet samtidigt som ryska företag och myndigheter har lagt ut en stor del av cybersäkerheten på konsulter, bland annat på Cypern. Dessa konsulter anlitar i sin tur underleverantörer varav många har kommit från Ukraina.
Intressant i sammanhanget är en attack mot Rutube, Rysslands försök att bygga en konkurrerande lösning till Youtube, säger Carolina Vendil Pallin.
– Det verkar som om hackarna hade tillgång till källkoden. Det tyder på att angriparna hade varit med och utvecklat själva källkoden.
Lärdomar för Sverige
Sverige kan dra nytta av Rysslands erfarenheter, enligt rapporten. En viktig lärdom är att beroendet av underleverantörer skapar sårbarheter, särskilt när underleverantörerna i sin tur tar in extern arbetskraft. Det understryker vikten av att vara ytterst noga med leverantörer och ha insyn i hela leverantörskedjan.
– Något annat som är oroande är de kriminella nätverken och tillgången på känsliga koder som finns att köpa på Darknet. Cyberkriminalitet känner dessutom inga gränser, säger Carolina Vendil Pallin.
Byter ut produkter
Nu arbetar Ryssland för fullt med att lära av tidigare misstag, bland annat genom att fasa ut västerländsk programvara och brandväggar och istället skaffa ryska och kinesiska produkter, trots en skepsis inom den ryska säkerhetstjänsten mot Kina, säger Carolina Vendil Pallin.
– Man försöker även få tillbaka it-expertis. Det är ofta svårt för ryssar att få jobb utomlands eftersom de betraktas som en säkerhetsrisk, men de kan även vara misstänkliggjorda inne i Ryssland när de återvänder.
När AI skapar bilder av hur ungdomar ser ut, och beter sig, gestaltas en tillvaro helt utan bekymmer. Alla är vackra med perfekt hy, klär sig likadant och utstrålar framgång.
– Tjänster som Dall-E utlovar oändliga möjligheter, men erbjuder ett mycket begränsat och ideologiskt laddat visuellt språk, säger forskaren Gustav Westberg vid Örebro universitet.
Hur ser bilden av typiska tonåringar ut, enligt AI? Det har forskare tagit reda på i en studie där bilder tagits fram med hjälp av Dall-E, ett bildverktyg som är inbyggt i ChatGPT.
För att få ett representativt urval använde forskarna allmänna textkommandon, så kallade promptar, som ”skapa bilder av tonåringar”. Verktyget fick också instruktioner att själv ta fram egna promptar för att generera bilder. Båda fallen gav samma resultat.
Vackra med likadana kläder
I bilderna som genererades är ungdomarna vackra, har tjockt hår och perfekt hy. Alla har jeans och samma sorts skor. Ungdomarna har dock ofta blandad etnisk bakgrund. Enligt forskarna beror detta troligen på att OpenAI, som äger Dall-E och ChatGPT, har tagit till sig kritiken om bristande mångfald i tidigare versioner.
Ett annat gemensamt drag är att bilderna bara visar lyckliga tonåringar – med prylar som signalerar välstånd och framgång. Alla ser ut att tillhöra en övre medelklass.
– Det är slående hur Dall-E å ena sidan är fokuserad på etnisk och könsmässig variation, medan bilderna å andra sidan är så lika varandra. Bilderna visar alla upp unga, framgångsrika, vackra tonåringar, säger Gustav Westberg, kommunikationsforskare i svenska språket vid Örebro universitet.
Inbäddade ideal och normer
Forskarna gav även Dall-E uppdrag att ta fram bilder på vad ungdomar vanligtvis ägnar sig åt.
– Vi fick bilder på ungdomar som studerar på biliotek, har picknick, spelar instrument och tv-spel tillsammans, idrottar, lagar mat och ägnar sig åt konst, aktiviteter som värderas högt i vår kultur, säger Gustav Westberg.
Han lyfter fram hur normer och kroppsideal finns inbäddade i tekniken.
– Alla är smala, och inte ens specifika promptar som efterlyste mer varierade kroppar kunde ändra på detta.
Ger en känsla av äkthet
Ett tredje kännetecken är att bilderna på olika sätt ger sken av att skildra äkta scener från verkligheten. Det görs genom att använda fotografiska uttryck som skärpedjup, ljuskontraster och under- och överexponering.
Men AI-bilder kan även visa situationer som hämtats från fantasin. Ett av exemplen är ungdomar som åker skateboard inuti en snöglob på Nordpolen. Realistiska bilder är dock standard hos Dall-E 3, konstaterar forskarna.
Utslätad kommunikation
Bildgeneratorer har blivit väldigt effektiva och tillgängliga för alla. Enligt forskarna kan AI-tjänsterna komma att få en stark påverkan på vår visuella kultur och vilka värderingar som kommuniceras.
– Generativ AI måste betraktas som lika revolutionerade som fotografiet och televisionen. Masskommunikation är till sin natur upprepande och vi bör kritiskt fråga oss vilka följderna blir när vår visuella kommunikation blir alltmer utslätad, trots de tillsynes oändliga möjligheter som generativ AI erbjuder, säger Gustav Westberg.
Han har gjort studien i samarbete med Gunhild Kvåle, professor vid universitetet i Agder i Norge.
Vad får skogsväxter som teveronika och revsmörblomma att röra sig västerut i Europa? Svaret är inte högre temperaturer. Flytten till nya platser beror snarare på kvävenedfall från luftföroreningar, visar en studie vid Göteborgs universitet.
Forskare har tittat närmare på över 260 växters utbredning i Europa under flera decennier. Nästan 40 procent av växtarterna har flyttat sig längre västerut i de kontinentala skogarna.
Studien visar att kväveföroreningar är den viktigaste drivkraften när vissa skogsväxtarter, som olika gräs, buskar och örter, breder ut sig i Europa.
– Resultaten i vår studie går emot den allmänna uppfattningen att klimatförändringar är den främsta orsaken till att arter flyttar till nya platser, och då främst norrut. Det ger oss en ökad förståelse av hur olika miljöfaktorer, och i synnerhet kväveföroreningar, påverkar växternas utbredning, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet.
Teveronika och revsmörblomma är två arter som flyttar sig västerut på grund av kväveföroreningar. Bild: Caroline Greiser
Temperaturer är inte avgörande
Studien visar att förflyttningen västerut av växter i Europas skogar är 2,6 gånger mer sannolik än förflyttningar norrut. Höga nivåer av kvävenedfall från luftföroreningar underlättar en snabb spridning av växtarter som är mer tåliga för kväve, främst från Östeuropa.
– Det är många faktorer som avgör om en växtart kan etablera sig och bli framgångsrik på en ny plats. Bland annat tätheten på bladverket i skogen, jordmån, klimat och vattentillgång. Framtida mönster för biologisk mångfald drivs av komplexa samspel mellan flera olika miljöförändringar, och inte enbart av klimatförändringarna, säger Anne Bjorkman.
–Att förstå samspelet är avgörande för att markförvaltare och beslutsfattare ska kunna skydda den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, fortsätter hon.
Kan hota andra växter
Växterna breder ut sig med en genomsnittlig hastighet på drygt 3,5 kilometer per år. När konkurrenskraftiga arter slår sig ner i områden med högt kvävenedfall kan det ske på bekostnad av mer specialiserade växtarter.
– I en tid när vi snabbt utvecklar nya moderna metoder för miljöövervakning, som fjärranalys, e-dna och AI, är det viktigt att komma ihåg att traditionella metoder, som att gå i skogen och räkna växter, fortfarande kan ge värdefulla insikter om biologisk mångfald, säger Caroline Greiser som är landskapsekolog vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som medverkat i studien.
Så gjordes studien
I studien analyserades förskjutningarna i utbredning för 266 skogsväxtarter i Europa under flera decennier. De första mätningarna gjordes 1933 på vissa platser. Forskarna har inventerat vilka växter som fanns i olika skogar och jämförde med tidigare mätningar.
39 procent av växtarterna i studien har flyttat sig längre västerut. Förflyttningar norrut observerades för 15 procent av arterna. I studien ingick bland annat urskogen Białowieża i Polen. I Sverige ingick skogar i Skåne och på Öland..
Betydande mängder PFAS finns i biofilter som ska rena dagvatten från skadliga föroreningar. Det visar en internationell studie med forskare från Luleå tekniska universitet.
Förekomsten av PFAS-kemikalier är ett stort problem eftersom de har skadliga effekter på både miljö och människors hälsa. PFAS bryts ner mycket långsamt och kallas därför evighetskemikalier.
Deras höga löslighet och rörlighet i vatten bidrar även till att de cirkulerar länge i vattenmiljöer.
I en studie har forskare vid Luleå tekniska universitet och Ohio State University undersökt förekomst, koncentration och utbredning av PFAS i urbana biofilteranläggningar där dagvatten, till exempel regnvatten, renas.
Stora mängder upptäcktes
Den här typen av reningsanläggningar ökar över hela världen, inte minst i Sverige. Biofiltrens uppgift är att filtrera olika slags föroreningar, men trollar inte bort dem. Föroreningarna stannar kvar i reningsfiltren som måste underhållas och bytas ut.
Biofilter renar dagvatten från föroreningar. Bild: Luleå tekniska universitet
Forskarna har undersökt 35 PFAS-ämnen i 20 biofilteranläggningar i Ohio, Michigan och Kentucky.
– Vi har hittat betydande mängder PFAS i de flesta biofilteranläggningar som vi har studerat, säger Ali Beryani, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.
I filter som inte byts lika ofta
Studien visar att bland föroreningar som metaller – från till exempel vägtrafik – hamnar den största mängden högst upp i filtermaterialet, i de översta tio centimetrarna. Men PFAS uppvisar ett annat mönster.
– Till skillnad från till exempel metaller som fångas upp relativt högt upp i biofilteranläggningarna, så var PFAS spridd oregelbundet i samtliga filterlager genom reningsanläggningarna, även längst ner i filtermaterial som sällan byts ut vid underhåll. De här resultaten kan få stor betydelse för förståelse av reningsprocesser och framtida drift och underhåll av biofilteranläggningar, säger Ali Beryani.
PFAS fångas inte upp lika lätt
Många av PFAS-ämnena är mer vattenlösliga, så kallade hydrofila föroreningar. Dessa absorberas inte lika lätt, eller inte alls, av filtermaterialet.
– I de biofilteranläggningar vi undersökt hittade vi både kortkedjiga och långkedjiga PFAS i sedimenten. Långkedjiga PFAS är särskilt oroande på grund av deras mycket långa halveringstid, högre toxicitet samt risken för bioackumulering. Däremot är de kortkedjiga molekylerna mindre giftiga men mer lättlösliga och rörliga i vattenmiljöer, säger Ali Beryani.
Biofilter för rening av dagvatten har liknande konstruktion världen över. Därför kan resultaten från studien användas i de flesta länder, enligt forskarna.
Flera stater i Amerika och även EU har listat ett antal PFAS-kemikalier som man vill förbjuda eller begränsa. Trots detta kommer dessa ämnen att hittas i miljön lång tid framöver på grund av deras långsamma nedbrytning.
Ett exempel på anläggningar med biofilter finns vid Sundsvallsbron. Bild: Luleå tekniska universitet.
Rening med biofilter
Dagvatten är till exempel regn och smältande snö som rinner bort från vägar, parkeringsplatser eller tak i stadsmiljöer.
I biofilteranläggningar renas dagvattnet genom filtermaterial som huvudsakligen består av jord- och/eller sandlager som kan vara upp till en meter tjockt. I botten ligger dränering som samlar upp det renade vattnet som sedan släpps till ledningsnät och vidare ut till sjöar och andra vattendrag.
Utan biofilter avleds orenat dagvattnet direkt till vatten där vi badar, fiskar och tar dricksvatten.
För att rena vatten från de flesta metaller fungerar biofilter oftast väldigt bra. Anläggningarna är däremot inte byggda för att rena vatten från PFAS, eftersom förekomsten av dessa kemikalier i dagvatten uppmärksammats först på senare år.
Allt fler som söker jobb slussas till fristående arbetsförmedlare, via den statliga Arbetsförmedlingen. Men de privata aktörerna kostar mer – och bidrar inte till att fler får jobb. Det visar en ny IFAU-rapport.
I början av 2019 ingick Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna en överenskommelse, det så kallade januariavtalet.
Uppgörelsen innebar bland annat starten på en omfattande reformering av Arbetsförmedlingen. Myndigheten skulle fortsätta att ha huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Stödet till de arbetssökande skulle dock i mycket större utsträckning ges av fristående leverantörer, ett slags privata arbetsförmedlare.
Idag står också privatägda företag för en betydande del av det stöd som arbetssökande får inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet.
Rusta och matcha
Som led i förändringen infördes 2020 tjänsten ”Rusta och matcha” vid Arbetsförmedlingen. Den var en vidareutveckling av tidigare tjänster.
Rusta och matcha har under de senaste åren varit en av Arbetsförmedlingens största insatser. Den som söker på ”Rusta och matcha” på nätet kan lätt konstatera att många företag, större och mindre, tävlar om att få erbjuda denna tjänst.
Nu har forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, studerat hur mycket Rusta och matcha-tjänsten har kostat staten och om den har lett till att fler har fått arbete.
Fick inte jobb snabbare
För att göra en utvärdering möjlig delades jobbsökande människor in i grupper, slumpvis. Vissa arbetssökande fick stöd av fristående aktörer inom Rusta och matcha. Andra fick det sedvanliga stödet direkt från Arbetsförmedlingen.
Studien visar att människor som hamnade hos privata aktörer fick betydligt dyrare insatser. Trots det kom dessa arbetssökande inte in snabbare på arbetsmarknaden. Detta gällde både för personer som hade bedömts ha lite lättare att få jobb och för dem som bedömdes ha större svårigheter.
Deltagarna i Rusta och matcha började heller inte studera oftare, jämfört med de andra i studien.
Med tanke på de stora skillnaderna i kostnader hade man kunnat förvänta sig mer positiva resultat för de privata utförarna, säger Johan Vikström, forskare vid IFAU och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
– Eftersom den fristående arbetsförmedlingen kostade mer kunde man rimligtvis förvänta sig att fler skulle lämna arbetslösheten. Men det ser vi alltså inte.
I linje med annan forskning
Studiens resultat, skriver forskarna, är delvis i linje med tidigare forskning från bland annat Danmark, Frankrike och Tyskland. Studier därifrån visar att det inte finns någon skillnad i hur snabbt privata och offentliga utförare får arbetssökande i jobb.
De fristående aktörerna i Rusta och matcha fick både en grundersättning för varje deltagare och en resultatersättning för alla som sedan fick ett varaktigt jobb eller började studera, alltså ett slags provision. Högre resultatersättning verkar ge ett något bättre resultat än en högre fast ersättning, skriver forskarna.
Varför tror ni att positiva effekter uteblir med privata aktörer, i fallet Sverige?
– Ersättningsmodellen kan vara en bidragande förklaring. Den nuvarande ersättningsmodellen gör att företag kan göra vinst även om de inte ger så högkvalitativ service. En del människor får jobb till slut ändå, kanske helt på egen hand. Som modellen är nu får företagen då ersättning ändå, säger Johan Vikström.
Hur skulle man kunna göra det bättre, då?
– Det är inget som vi egentligen går in på i vår studie. Men man skulle kunna tänka sig en ersättningsmodell där man bara får betalt om man presterar bättre än förväntat, alltså att det blir fler jobb än det hade blivit i normalfallet.
Lokala initiativ för att få fler att cykla eller köpa begagnade prylar kan bidra till klimatomställningen. Men för att gräsrotsrörelser ska frodas behövs både lösa tyglar och kommunalt stöd. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
I ett forskningsprojekt har gräsrotsrörelsers bidrag till klimatomställningen undersökts. Forskarna har valt att titta på Göteborg och Berlin, två städer med ambitiösa klimatmål och en stark tradition av folkrörelser.
Småskaliga verksamheter
Så kallade gräsrotsinitiativ innebär att vanliga människor går samman för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det kan handla om att minska utsläpp från trafiken genom att få fler att cykla. Andra exempel är stadsodlingar eller initiativ för att ta vara på mat som annars skulle ha slängts. Det kan också vara verksamheter där prylar repareras och återanvänds för att minska konsumtion som belastar miljön.
I Göteborg samarbetar kommunen med flera lokala initiativ för att stödja stadens hållbarhetsarbete.
– Ett sådant är Fixoteket, som bland annat finns i Hammarkullen, där invånarna kan snickra och fixa, laga och sy, och byta saker med varandra, säger Rikard Warlenius, forskare inom humanekologi vid Göteborgs universitet.
Han har lett forskningsprojektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning, GRIT, som pågått mellan 2020-2024. Forskarna har bland annat intervjuat ett 70-tal personer som driver olika gräsrotsinitiativ och kommuntjänstemän som arbetar med hållbar utveckling.
Stöd och självständighet
Enligt Rikard Warlenius fungerar samverkan mellan kommun och gräsrotsinitiativ bäst när kommunen står för en långsiktig ram, till exempel finansiering av lokaler. Gräsrotsinitiativen står för innehållet och verksamheten.
– Kommunerna måste vara villiga att låta gräsrötterna ta plats – och också få kosta pengar, säger han.
Men det här samarbetet fungerar inte alltid. Ett exempel på att det kan gå fel är den graffitimålade byggnaden Kommersen på Masthuggskajen i Göteborg. Här fanns en populär loppmarknad, men också flera andra initiativ som cykelreparationer och arbete mot matsvinn.
Rörelser trängdes bort
När Göteborgs stad beslutade sig för att riva Kommersen år 2022 för att ge plats åt ny stadsutveckling var tanken att verksamheterna skulle kunna fortsätta i området, och dessutom bli fler. Men trots den politiska viljan blev det inte så.
– Det berodde främst på ekonomiska krav. När hyresnivåerna sattes trängdes gräsrotsinitiativen undan, säger Rikard Warlenius.
Han menar att forskningen visar att stöd från kommunen är viktigt för att lokala initiativ ska kunna nå ut bredare och bli tillgängliga för fler.
– Och för kommunernas del är stöd till gräsrötter viktigt, inte minst för att få ett starkare folkligt engagemang och lokal förankring för omställning.
Kan en färdigpackad matkasse med hälsosamma middagsrecept vara ett sätt att minska barnfetma? Ja, det kan vara en hjälp menar forskare bakom en studie där familjer fick testa subventionerade matkassar. Positiva effekter i form av viktnedgång märktes dock bara under en begränsad tid.
I en studie har forskare vid Göteborgs universitet velat undersöka effekterna av ett nytt koncept vid behandling av barnfetma. Det går ut på att kombinera en behandling, där rådgivning för bättre levnadsvanor ingår, med subventionerade matkassar för att familjer ska kunna äta hälsosamma måltider.
I studien ingick 89 barn som var inskrivna vid mottagningar för obesitas, det vill säga kraftig övervikt. Cirka 50 barn mellan 5 och 15 år lottades till att få en kombination av den sedvanliga behandlingen, men också en prissänkt matkasse med nyttiga recept. Målet var att engagera hela familjen och att själva kostbehandlingen skulle ske i hemmet.
Övriga barn i studien fick fortsätta med den så kallade levnadsvanebehandlingen.
Bråk om måltider minskade
Under tre månaders tid kunde familjerna hämta ut färdigpackade kassar med råvaror som följer Livsmedelsverkets kostrekommendationer.
Efter 3, 12 och 18-24 månader undersöktes barnens BMI, kroppsmasseindex. Forskarna ville också veta om matkassarna med förutbestämda råvaror skulle accepteras av familjerna.
– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen, men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasse-interventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade, säger Lovisa Sjögren som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
BMI minskade efter tre månader
Under de första tre månaderna minskade graden av fetma mer hos barnen i matkasse-familjerna, jämfört med kontrollgruppen. Det talar för att en insats för att förändra familjens kost kan vara effektiv, menar forskarna.
Den positiva effekten fanns dock inte kvar när uppföljningar gjordes efter ett till två år. Då hade i stället barnen som enbart fick den vanliga behandlingen störst minskning av BMI.
Matkassarna till familjerna var rejält prissänkta genom samarbete med sponsorer. Familjerna fick även hjälp med packning och utlämning av varorna. Enligt studien kan det lägre priset och det praktiska stödet avgöra om en familj klarar att lägga om kosten.
– Barn föds med rörelseglädje men en del barn har också en störd hunger och mättnadsreglering och det är viktigt att vi också fokuserar på maten, inte enbart på fysisk aktivitet. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande, säger Lovisa Sjögren.
Mat på recept
Sedan tidigare finns fysisk aktivitet på recept. Lovisa Sjögren menar att även mat på recept – med subventionerade matkassar – skulle kunna vara en väg framåt för att minska barnfetma.
– Med den här studien visar vi på ett fungerande alternativ även om vi tror att interventionen behöver vara längre. Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger Lovisa Sjögren.
En ny variant av bakterien Helicobacter pylori som orsakar infektioner i magen har upptäckts. Forskare från bland annat Göteborgs universitet hoppas att den nya varianten, som fått namnet Hardy, ska öka förståelsen för varför vissa bakterier ökar risken för cancer i magsäcken.
Ungefär halva jordens befolkning bär på bakterien Helicobacter pylori, som infekterar magsäcken. De flesta märker inte av infektionen, men hos en del leder den kroniska inflammationen till magsår. I värsta fall kan bakterien orsaka magsäckscancer.
– Maginfektionen går att behandla med antibiotika, men eftersom bakterien är så spridd går det inte att behandla alla som har den. Därför behöver vi förstå mer om vilka bakteriella egenskaper som ökar risken för magsäckscancer, säger Kaisa Thorell, forskare inom kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Ny typ har andra egenskaper
I en stor studie har forskare kartlagt arvsmassan för Helicobacter pylori hos nära 9 000 människor över hela världen. Detta för att undersöka spridningen av bakterien. Vid analysen upptäcktes en ny variant av bakterien.
– Den nya typen av bakterien har andra egenskaper, till exempel verkar de binda till cellerna i magsäcken på ett annat sätt än den tidigare kända typen. Varianten är nu vanligast hos ursprungsbefolkningar i Amerika och norra Asien, säger Kaisa Thorell.
Kan vara anpassad till köttätare
Forskarna tror att den nya varianten är specialiserad på att leva i magarna hos människor som mestadels äter kött eller fisk. Anledningen är bakteriens speciella uppsättning gener och att den är besläktad med en magbakterie som infekterar stora köttätande kattdjur, till exempel lejon.
– Vår analys visar att båda varianterna följt med människan sedan vår arts uppkomst i Afrika för mer än 200 000 år sedan. Om den nyupptäckta varianten är anpassad till köttätare, så visar det att människorna som utvandrade från Afrika hade begränsad tillgång till föda från växtriket, säger Kaisa Thorell.
Forskarna har döpt den nya varianten av Helicobacter pylori till ”Hardy”, ett namn som för tankarna till hårda livsbetingelser.
Lever länge i magarna
Ursprungsfolken som lever med den här bakterievarianten bor på platser där det varit ont om frukt, bär och grönsaker under delar av året. Sådan växtbaserad mat minskar risken för magsäckscancer.
– Bakterien kan leva i våra magar i årtionden, i ett konstant pågående samspel med det mänskliga immunsystemet, vilket kan resultera i magsjukdomar. Det som fascinerar mig är att Hardy-typen verkar ha en helt annan strategi för att interagera med sin värd, säger Kaisa Thorell och fortsätter:
– Vi kommer nu att gå vidare och studera Hardy-bakterien i detalj, vilket kan ge oss ny insikt i utvecklingen av magsjukdomar, inklusive den ofta dödliga magcancern, säger Kaisa Thorell.
För många äldre blir vardagen hemma så svår att de föredrar att flytta till ett särskilt boende, med tillgång till vård dygnet runt. Bakom beslutet ryms både ensamhet och otrygghet, men också en känsla av att vara i beroendeställning. Det visar en avhandling vid Örebro universitet.
Målet är att äldre i Sverige ska kunna bo hemma så länge som möjligt, men för många blir situationen ohållbar. En avhandling har nu undersökt varför äldre väljer att ansöka om en flytt till ett särskilt boende.
I avhandlingen har äldre som har en sjukdom, men inte en demensdiagnos, intervjuats. Just den här gruppen förväntas i större utsträckning få vård och omsorg i hemmet. I avhandlingen ingår också samtal med anhöriga och analyser av 160 beslut där en flytt till särskilt boende har beviljats.
Beroende av andra
Bland äldre som väljer att lämna sitt hem finns ofta olika funktionsnedsättningar, både fysiska och kognitiva. De upplever att stödet från hemtjänst och anhöriga inte räcker till för att klara svårigheter i vardagen.
– De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, säger forskaren Lisa Spang som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet.
De äldre och deras anhöriga såg därför särskilt boende som det enda alternativet för att få tillgång till personal dygnet runt.
– Det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men kände sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre orkade hantera den äldres behov.
Lösning på många problem
Avhandlingen lyfter fram åtta aspekter av vardagslivet som påverkar beslutet om en flytt. Här finns svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning och brist på social gemenskap, men också nedstämdhet och ångest. Påverkan från anhöriga och behov av närhet till vårdpersonal spelar också in. Det kan också röra sig om livsförändrande händelser, till exempel att drabbas av sjukdomar som stroke eller cancer.
– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, säger Lisa Spang,
Stöd behöver ses över
Att bo kvar och åldras hemma är en samhällsnorm, både i Sverige och internationellt. Som ett resultat av detta är platserna på äldreboenden begränsade. Samtidigt ökar antalet äldre i samhället.
– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer, säger Lisa Spang.
Hon ser också att hemtjänsten behöver nya mer individanpassade arbetssätt för att minska känslan av beroendeställning hos de äldre.
– Genom att förbättra både boendeformer och hemtjänstens arbetssätt kan samhället bättre möta de äldre personernas behov och därigenom minska trycket på särskilda boenden, säger Lisa Spang.
I en mindre studie fick ungdomar med adhd testa taktil massage för att mildra symtom som ouppmärksamhet och sömnproblem. Resultatet visar att flera symtom minskade under behandlingstiden.
Hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet är några symtom vid diagnosen adhd. I en småskalig studie har forskare vid Göteborgs universitet undersökt om taktil massage skulle kunna fungera som en kompletterande behandling för att lindra symtomen.
14 ungdomar med adhd-diagnos erbjöds en tio veckor lång behandling med taktil massage som gjordes av certifierade massörer. Behandlingen innebär en mjuk och tydlig massage med långsamma förutbestämda rörelser.
Ungdomarna, som var mellan 15 och 17 år, fick sedan bedöma sitt eget mående och sina adhd-symtom före, under och efter behandlingen. Ungdomarnas föräldrar fick även berätta om hur de upplevde att barnen mådde.
Positiva effekter
Bland de tolv tonåringar som fullföljde hela behandlingen minskade hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet tydligt. Även andra effekter, exempelvis minskad irritation och trotsigt beteende, märktes.
Vid en uppföljning tre månader efter avslutad behandling verkade en del av den positiva effekten finnas kvar.
– Taktil massage verkar vara en säker och bra behandling för ungdomar med adhd. Vår studie är liten men den bidrar till ett vetenskapligt underlag för vårdens prioriteringar, säger Anna-Carin Robertz, specialistsjuksköterska inom psykiatrivård och doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Kanske finns möjlighet att skapa en enklare form av behandlingen så att det blir mer resurseffektivt för vården att erbjuda den, fortsätter hon.
Lättare att sova
Sömnproblem är mer än dubbelt så vanligt bland unga med adhd jämfört med jämnåriga. Flera av ungdomarna i studien beskrev att det var betydligt lättare att somna på kvällen efter att de fått den taktila massagen.
– Det finns mycket lite kunskap om alternativ till sömnmedicin för unga. Den här studien kan leda till mer forskning om hur massagebehandling kan hjälpa till att förbättra sömnmönster, säger Anna-Carin Robertz.
Mer om adhd bland unga
Adhd är en vanlig diagnos bland barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Uppgifter från Socialstyrelsens statistikdatabas i november 2023 visade att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna hade en adhd-diagnos.
Både anpassningar i vardagen och läkemedel kan hjälpa barn med adhd att klara av skolarbete och sociala relationer bättre, men det är mycket individuellt hur bra effekt sådana insatser har.
Källa: Göteborgs universitet
Ett mindre antal studier har tidigare undersökt massageterapi för barn och unga med adhd och beskrivit tänkbara positiva effekter, till exempel minskat aggressivt beteende. Men kvaliteten i dessa studier har varierat och resultaten ska därför tolkas försiktigt.
Även resultaten om taktil massage behöver följas upp med fler studier, menar forskarna.
Våra hjärnor hjälper oss att glömma kunskap som vi inte behöver. Men när den förmågan avtar, med stigande ålder, får vi svårare att lära oss nytt. Det framgår av en avhandling från Örebro universitet.
Hjärnan gallrar kontinuerligt ut kunskap som inte längre är nödvändig. Det lämnar plats för nyare och mer relevant information som vi har större nytta av.
Under åldrandet avtar emellertid denna funktion. Gammal information kan då ”störa” arbetsminnet när vi försöker lära oss nya saker. Det är en form av minnesstörning som kallas för proaktiv interferens.
Svagare kopplingar
En ny avhandling vid Örebro universitet tar upp vad som händer med hjärnans struktur och funktion vid en sådan minnesstörning. Det visar sig bland annat att äldre personer med minnesstörningar har sämre kommunikation mellan regioner i hjärnan. De tenderar även att ha lägre kvalitet på de fibrer som kopplar ihop hjärnregionerna.
– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra, säger Pernilla Andersson, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Örebro universitet.
– När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är.
Viktig hjärndel krymper
Förändringar i hippocampus, en hjärnregion som är central för minnet, verkar också spela en stor roll för hur väl vi kan hantera minnesstörningar med stigande ålder.
– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i, säger Pernilla Andersson.
Det här bidrar till att förklara varför minnet försämras med åldern och nya saker blir svårare att lära in.
Vissa lär sig lätt
Det är till stor okänt vilka faktorer som avgör vem som drabbas av en försämrad minnesförmåga.
– Det finns en stor variation när det gäller kognitivt åldrande, där vi ser att vissa fortsätter att prestera som om de vore yngre. Det är ett område som jag gärna skulle fortsätta att forska om, säger Pernilla Andersson.
Än så länge finns heller inga konkreta råd om hur man minskar risken att drabbas av minnesstörningar och försämrat arbetsminne.
– Det är ett område som än så länge är ganska outforskat. Det finns en studie som visar att mindfulness kan ha positiv effekt på förmågan att kontrollera proaktiv interferens. Men det behövs väldigt mycket mer forskning när det gäller åldrande, säger Pernilla Andersson.
Minnesstörning hos äldre
Proaktiv interferens är en form av minnesstörning som innebär att äldre information stör förmågan att komma ihåg och lära sig ny och relevant information. Äldre personer har ofta en nedsatt förmåga att kontrollera denna störning, vilket leder till ett sämre arbetsminne.
Sju vanliga skogsträd i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald under stora klimatförändringar, till exempel den senaste istiden då antalet träd minskade kraftigt. Det visar en studie från bland annat Uppsala universitet.
Träd i Europa har levt under både varma och kalla perioder med istid. Forskare från drygt 20 europeiska forskningsinstitut har nu undersökt hur trädarters genetiska mångfald påverkats av istidscyklerna.
I en studie har de tittat närmare på sju vanliga skogsträd. Här ingick europeisk bok, medelhavstall, bergek, vårtbjörk, vanlig tall, rödgran och svartpoppel.
Forskarna samlade in barr och blad från cirka 3 500 träd som växer i hela Europa. Därefter analyserades trädens dna.
Utbredning minskade
Under den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, minskade trädens utbredning kraftigt. Forskarna trodde därför att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Men det visade sig vara precis tvärtom.
Arterna hade en hög genetisk mångfald och var därmed motståndskraftiga mot drastiska förändringar i deras livsmiljö, enligt forskarna.
– I motsats till vad man länge trott har istidscyklerna haft liten inverkan på den genetiska mångfalden hos dessa sju nyckelarter. Detta förklaras främst av en kombination av unika egenskaper, nämligen lång generationstid och förmågan hos deras pollen att spridas tusentals kilometer, säger Pascal Milesi, forskare i växtekologi och evolution vid Uppsala universitet.
Det här är ett välkommet tecken, menar han.
– De evolutionära processer som pågick i det förflutna kan också vara användbara för att klara av dagens snabba klimatförändringar.
Björk är en av trädarterna som undersöktes i studien.
Trädens anpassningsförmåga tycks alltså bestå efter miljontals år av klimatförändringar.
– Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv är det väldigt positivt eftersom de här träden är nyckelarter som många andra arter är beroende av, säger Pascal Milesi.
Positiv signal
I Sverige studerades gran, tall och vårtbjörk. Tillsammans utgör de merparten av den svenska skogen och är viktiga för andra livsformer. De står dessutom för det mesta av virket i det svenska skogsbruket.
Enligt Pascal Milesi kan den pågående krisen för biologisk mångfald få människor att tro att det är för sent.
– Den här studien sänder en positiv signal om vår skog och ger viktig information för att hjälpa till att förvalta skogens biologiska mångfald inför klimatförändringarna, säger Pascal Milesi.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre – utan att skelettets styrka behöver mätas. Det här kan snabba på läkarnas bedömningar och förenkla beslut om förebyggande behandling.
Varje år inträffar 15 000 höftfrakturer i Sverige. Det leder inte bara till smärta och ett ökat vårdbehov. En fjärdedel av de drabbade dör även inom ett år efter frakturen. Många liv skulle alltså kunna räddas om det gick att förutsäga vem som är i riskzonen – och då kunna sätta in förebyggande mediciner.
Den vanligaste metoden för att bedöma risken för frakturer är mätning av bentätheten, men här finns flera begränsningar. Det är en tidskrävande undersökning som kräver dyr utrustning, något inte alla läkare har tillgång till.
Ny modell är träffsäker
Forskare vid Uppsala universitet har nu tagit fram en ny träffsäker modell som kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre.
Under fem års tid följde forskarna svenska registerdata om alla personer som var minst 50 år gamla. Detta för att identifiera faktorer som ökar risken för höftfrakturer.
– Det mest överraskande resultatet var att vi kunde förutsäga höftfrakturer så noggrant utan att använda bentäthet, som traditionellt sett har varit en viktig faktor, säger Peter Nordström, överläkare och professor vid Uppsala universitet.
Data finns redan inom vården
Modellen bygger på 19 variabler som kan öka risken för frakturer. Här ingår till exempel olika diagnoser och medicinska behandlingar.
– En stor fördel med vår modell är att den baseras på data som redan är tillgängliga i kliniken, vilket gör att vi snabbare och enklare kan identifiera riskgrupper. Det gör att vi kan sätta in förebyggande insatser tidigare, till exempel medicinering för benskörhet, och förhindra allvarliga komplikationer som inträffar vid höftfrakturer, säger Peter Nordström.
Livssituation vägs in
Förutom hög ålder var behov av hemtjänst och diagnoser som Parkinsons sjukdom och demens starka riskfaktorer.
Modellen visar också att kvinnor med hemtjänst har nästan åtta procent risk att drabbas av en höftfraktur inom en femårsperiod. Motsvarande siffra för män var fem procent.
– En viktig insikt från vår forskning är att skörhet, som hemtjänst kan återspegla, är en stark indikator för höftfrakturer. Det hjälper oss att se att det inte bara handlar om bentäthet utan om hela individens hälsosituation, säger Anna Nordström, forskare vid Uppsala universitet.
Behandling kan sättas in tidigare
Ett viktigt fynd i studien är att forskarna kunde fastställa en ”risktröskel” för när behandling med läkemedel som stärker skelettet bör övervägas. Om en person har en risk på tre procent, eller högre, att drabbas av höftfraktur inom fem år kan förebyggande medicinering vara till nytta.
– Den här modellen kan få stor betydelse för äldre personer, särskilt de som inte har fått sin bentäthet mätt. Den ger oss ett verktyg för att tidigt identifiera riskgrupper och sätta in förebyggande åtgärder innan en höftfraktur inträffar, säger Peter Nordström.
19 variabler i modellen
Algoritmen bakom forskarmodellen väger in följande variabler: ålder, kön, benskörhet, Parkinsons sjukdom, alkoholmissbruk, demens, höftfraktur hos syskon, tidigare fraktur, ledgångsreumatism, kronisk obstruktiv lungsjukdom, njursjukdom, stroke, depression eller antidepressiv medicinering, psykos eller neuroleptika, svensk bakgrund, låg inkomst, boende på äldreboende, hemtjänst och kortison som tas i tablettform.
Ett av åtta nyfödda barn har en genvariant som nästan helt skyddar mot gulsot, visar en studie från Göteborgs universitet. Forskningen kan leda till förbättrad och individanpassad behandling av gulsot.
Nästan alla nyfödda barn har gulsot under sina allra första levnadsdagar. Bebisarna får då en gulaktig ton på huden och i ögonvitorna. Det gula färgämnet kallas bilirubin och är en restprodukt från barnets nedbrytning av överflödiga röda blodkroppar.
Oftast försvinner gulsoten inom en vecka, men en del barn behöver särskild ljusbehandling. Om tillståndet blir långvarigt kan höga nivåer av bilirubin orsaka hjärnskador.
I ett internationellt samarbete har forskare undersökt blodprover från en norsk databas med nästan 30 000 nyfödda barn och deras föräldrar. Cirka 2 000 av bebisarna hade gulsot.
Tolv procent är skyddade
Forskarna analyserade miljontals genetiska varianter. Bland dessa fanns en som nästan helt skyddade spädbarn från att utveckla gulsot. Genvarianten finns hos cirka tolv procent av bebisar som föds i Europa och USA.
Den här genvarianten är inblandad när ett speciellt enzym, som tidigare inte kopplats till omsättningen av bilirubin, bildas i kroppen.
– Även om enzymet i sig inte skyddar mot gulsot har upptäckten lett oss vidare in på ett spännande forskningsspår som öppnar nya vägar för individanpassad medicin, säger Pol Solé Navais, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Aktivitet i barnens tarmar
Forskargruppen lyckades identifiera att genvarianten kan kopplas till en ökning av ett annat enzym, UGT1A1, som är viktigt för kroppens omsättning av bilirubin.
– Detta enzym omvandlar bilirubin till en variant som är vattenlöslig, vilket gör det möjligt för kroppen att göra sig av med bilirubinet. Vi är förvånade att vi bara ser den här effekten i tarmarna hos bebisarna, men inte i levern, eftersom det är levern som ansvarar för omsättningen av bilirubin hos vuxna, säger professor Bo Jacobsson som är forskningsledare.
Enligt forskarna kan resultaten underlätta studier av enzymet UGT1A1 och dess aktivitet i tarmen hos nyfödda. Målet att förebygga eller behandla gulsot hos de allra minsta.
Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.
Livsmiljöerna för många arter påverkas av klimatet och andra miljöförändringar. En fråga som biologer ställer sig är om arterna i naturen klarar att anpassa sig till de nya livsvillkoren i samma takt som förutsättningarna ändras. En långsam evolution, som Darwin tänkte sig den, räcker knappast.
Snäckor slogs ut på kobbe
1988 inträffade en kraftig algblomning på den svenska västkusten. Det ledde till att hela beståndet av arten vivipar strandsnäcka slogs ut på en kobbe. Det var ett bestånd ”vågsnäckor” som var anpassat för ett liv i bränningarna. De var små, hade tunna skal och agerade modigt för att ständigt kunna hitta platser att suga sig fast på.
En forskare vid Göteborgs universitet såg en chans att utföra ett evolutionärt experiment.
– På en närliggande ö fanns ett annat bestånd av strandsnäckan som hade en given fiende i form av krabbor. På krabbrika stränder har snäckan ett stort och starkt skal, och de är väldigt blyga eftersom minsta skugga som rör sig kan vara en krabba och då är det bäst att vara indragen i skalet. Jag flyttade över 700 ”krabbsnäckor” till den öde kobben 1992, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi.
Ungar lyckades överleva
Hennes förväntan var att miljöbytet till kobben snabbt skulle slå ut krabbsnäckorna eftersom de var anpassade till en helt annan miljö. Och mycket riktigt försvann alla vuxna snäckor inom några veckor. Men samtidigt hade de släppt ut tusentals halvmillimeter stora ungar, och bland dessa lyckades några överleva.
Under åren som gick förändrades snäckorna i storlek, form och färg. De från början stora och robusta krabbsnäckorna började likna små och sköra ”vågsnäckor” allt eftersom nya generationer av snäckor föddes.
En liten vågsnäcka” kryper upp på en ”krabbsnäcka”. Båda är av samma art, men anpassade till olika miljöer. Bild: David Carmelet
Egenskaperna har kartlagts
Nu har ett internationellt forskarlag kartlagt de här förändringarna i egenskaper. Med hjälp av dna-sekvensering spårades genetiska förändringar under de cirka 30 generationer som gått sedan utplaceringen av snäckorna på kobben.
– Det är häpnadsväckande. I stort sett alla egenskaper har förändrats så att snäckorna i dag liknar vågsnäckor in i minsta detalj. Från dna-analyserna kan vi se att stora så kallade supergener som kodar för de olika egenskaperna har bytts ut från krabbvariant till vågvariant, säger Kerstin Johannesson.
Supergener en ledtråd
Men dna som inte är inblandat i anpassning till olika miljöer visar däremot att det lilla skärets nya snäckor inte är ”äkta” vågsnäckor, utan har ett annat ursprung. Forskarna drar slutsatsen att det framför allt är naturlig selektion, och inte slumpen, som styr anpassningen när miljön ändras.
En annan lärdom är att mycket genetisk variation inom en art ger möjligheter till denna typ av snabba anpassningar.
– Eftersom vi redan kände till att supergenerna hade en viktig funktion för att koda för de olika egenskaperna som våg- och krabbsnäckor har, så kan vi förutsäga de förändringar som skedde, säger Kerstin Johannesson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
