– Vi har upptäckt att en liten struktur inne i snäckan, det så kallade tektorialmembranet, har en viktig roll i den processen genom att fungera som en depå för kalciumjoner. Dessa kalciumjoner bidrar till att reglera sinnescellernas funktion, säger Anders Fridberger vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.
Kalciumjoner, alltså positivt laddade kalciumatomer, spelar en nyckelroll i processerna som ligger bakom att vi uppfattar ljud. Omvandlingen av ljudvågor till nervsignaler sker i innerörat, även kallat snäckan, som ser ut ungefär som det snäckformade skalet hos en del sniglar. I hörselsnäckan sitter mängder av sinnesceller, som är de celler som detekterar ljud och ger upphov till signalerna som skickas till hjärnan.
Lagringsplats för kalciumjoner
Tidigare forskning har visat att vätskan som omger sinnescellerna inne i snäckan har en låg koncentration av kalciumjoner. Men det har funnits en del frågetecken kring detta, eftersom sinnesceller inte fungerar normalt när de placeras i vätska med så låg halt av kalciumjoner som uppmätts i vätskan i snäckan.
LiU-forskarna har undersökt frågan närmare i innerörat från marsvin, som är mycket likt människans. Genom att märka in kalciumjonerna med färg upptäckte forskarna att ett membran som vilar ovanpå sinnescellerna, tektorialmembranet, hade en mycket högre koncentration av kalciumjoner än den omgivande vätskan. Membranet tycks fungera som en lagringsplats, så att sinnescellerna omges av högre halter av kalciumjoner än man tidigare trott.
När forskarna tillsatte ett ämne som fick kalciumnivåerna att sjunka ledde det till att sinnescellerna slutade fungera. I nästa steg utsatte forskarna innerörat för ljud i nivåer som motsvarar ljudet på rockkonserter, vilket hade samma effekt.
Kemin i tektorialmembranet
– När vi i laboratoriet utsätter innerörat för höga ljud sjunker kalciumnivåerna i tektorialmembranet och sinnescellerna fungerar inte. Men efter ett tag återställs kalciumjonkoncentrationen och då börjar sinnescellerna fungera igen, säger Anders Fridberger.
Fram till nu har det lilla membranet främst ansetts ha en mekanisk funktion, men LiU-forskarnas upptäckt pekar på att tektorialmembranet kan spela en viktig roll för att reglera hörseln genom att lagra kalciumjoner.
– Det har varit känt att tektorialmembranet är nödvändigt för att vi ska kunna höra och att det måste vara intakt och rätt placerat, men det har varit oklart exakt varför fel på detta membran bidrar till sämre hörsel, säger Pierre Hakizimana, en av forskarna bakom studien.
Forskargruppen går nu vidare för att undersöka om samma mekanism spelar in vid åldersrelaterad hörselnedsättning.
Det finns olika typer av innovation och olika sätt att mäta innovation. För företag, organisationer, beslutsfattare och politiker handlar innovation om att skapa tillväxt, ökad konkurrenskraft och utvecklad välfärd.
– Ur ett kundperspektiv handlar innovation om att de upplever en förändring i sin värdeskapande process som stöttas av en vara eller tjänst. Det är det som vårt index mäter, säger Per Kristensson, föreståndare och professor i konsumentpsykologi och innovation vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Bygger på svar från 13 000 kunder
En indikator på en lyckad innovation är om kunder och användare upplever en värdeskapande förbättring, till exempel att det gör deras tillvaro lite bättre, tryggare, mer hållbar ur ett miljöperspektiv eller sparar tid och pengar.
Svenskt innovationsindex 2018 innefattar svar från ungefär 13 000 kunder som rankat innovationsgraden hos 70 företag och organisationer inom 9 branscher baserat på hur de upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har också värderat företagets erbjudande, leverans, bemötande och interaktionsyta.
Mätningen visar bland annat att förändringar i företags erbjudande och kundmiljön, det vill säga utseende på butiken eller webbsidan, är faktorer som driver kundens uppfattning av innovation.
Kundperspektivet kompletterar
Sättet vi ser på innovation är olika och därför anser forskarna att innovation också behöver mätas på olika sätt.
– Syftet med vårt index är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation och hur man lyckas med innovation. Svenskt innovationsindex gör det möjligt att följa utvecklingen och resultatet av satsningar på innovation ur ett kundperspektiv, säger Per Kristensson. Lyckade innovationer leder till ökad attraktionskraft och tillväxt på olika marknader.
Svenskt innovationsindex är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
Lina Ejlertssons avhandlingsarbete handlar om återhämtning för personal i en av de mest stressande arbetsmiljöerna – vårdcentralerna.
Hon menar att vi har en viss mängd energi som antingen töms eller fylls på under arbetsdagen.
– Jag vill gärna kunna se på mitt jobb och min fritid på samma sätt. Man gör saker som man tycker om att göra, med människor man trivs med, säger Lina Ejlertsson, doktorand i samhälls- och allmänmedicin, vid Lunds universitet.
Ofta får vi höra att vi ska vila upp oss under kvällen eller helgen, men Lina Ejlertsson menar att vi kan återhämta oss under arbetsdagen.
– I min forskning undersöker jag möjligheten att gå hem med mer energi, säger hon och tillägger att en av deras studier har visat att det är möjligt.
Variation, gemenskap och kontroll hjälper mot stress
Även om hon har studerat vad som hjälper personal i vården att inte bli slutkörda av arbetet, är det rimligt att tro att resultaten kan vara överförbara till andra yrkesgrupper. 2013–2014 genomfördes ett projekt om salutogena arbetsfaktorer, det vill säga vad får medarbetarna att må bra – trots pressen och stressen på jobbet. Alla 26 vårdcentraler i Nordöstra Skåne deltog. Huvudresultatet i denna studie var att den absolut viktigaste faktorn för självskattad hälsa var återhämtning. Inte alla kände sig slitna efter arbetet, trots att vårdcentralerna ofta var underbemannade.
– Det är viktigt att tillägga att det finns stora organisatoriska problem i vården som sliter på personalen och som inte löses med ”ta ett djupt andetag”.
2015 började det nuvarande projektet med en kvalitativ studie av vad återhämtning på jobbet är. Tre faktorer utkristalliserade sig: variation, gemenskap och en känsla av hanterbarhet.
– Det handlar om att variera uppgifter som kräver mycket hjärna med mer monotona uppgifter. För mig är det till exempel återhämtning att mata in enkätsiffror.
Variation behövs inte bara när det gäller arbetsuppgifter, utan även i arbetstempo och plats.
Tre tips för återhämtning under dagen
Variation. Försök variera typen av arbetsuppgifter och arbeta olika intensivt. Byt kroppsställningar – sitt, stå och rör på dig. Sitt inte still mer än 45 min i sträck. Byt miljö under dagen, till exempel under lunchen.
Mikropauser. Stanna upp och andas, gå runt huset, stretcha, gör plankan. Hitta det som funkar för dig.
Luncha och fika gemensamt. Det är ett bra tillfälle för att koppla bort jobbet. Snacka gärna om annat än jobb!
Gemenskapen
Den andra faktorn som var avgörande för återhämtning var gemenskapen. Vissa vårdcentraler behövde jobba 100 procent med gemenskapen, något som ofta handlade om att hitta gemensamma mål att arbeta mot. Även teambuilding kan vara bra initialt om man inte känner varandra utanför arbetet, menar Lina Ejlertsson.
– Att skratta, småsnacka och uppmuntra varandra på jobbet visade sig betyda mycket för hur personalen återhämtade sig. Negativ energi däremot dränerar.
Känsla av kontroll
Den tredje faktorn handlade om en känsla av kontroll, hanterbarhet. En av de viktigaste sakerna var att hinna göra klart en uppgift innan man måste påbörja nästa. Även att ledningen lyssnar och att det är möjligt att påverka sin arbetssituation var viktigt.
Nästa steg för forskarna var att genomföra skräddarsydda interventioner på sex utvalda vårdcentraler. Tillsammans med vårdpersonalen förde forskarna in olika typer av ökad återhämtning – utifrån variation, gemenskap och hanterbarhet – i verksamheten. Nu ska data analyseras och ett antal fokusgruppsintervjuer genomföras.
– Det ska bli jättespännande att se hur interventionerna har påverkat medarbetarnas upplevelse av återhämtning och välmående, säger Lina Ejlertsson.
Fotnot: Projektet heter ”Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården”. Studien hör hemma på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Allmänmedicin och samhälls-medicin.
Kontakt:
Lina Ejlertsson, doktorand i allmän- och samhällsmedicin, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se.
– Svensk lagstiftning tar inte hänsyn till att de här barnen lever i vårt land. Den oklara lagstiftningen vi har är problematisk utifrån Barnkonventionen. Ett minimikrav borde vara att alla barn som lever i vårt land har rätt till subventionerad akutvård, säger bokens författare, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
EU-migranters barn extra utsatta
Barn till asylsökande och papperslösa har rätt till vård på samma villkor som folkbokförda barn. Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter befinner sig dock i ett rättsligt vakuum. Strikt taget har de enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad, vilket kan bli väldigt dyrt då den som saknar sjukvårdsförsäkringskort inte heller har rätt till subventionerad vård.
– I dagens samhälle rör sig människor över gränserna på ett helt annat sätt än förr. Lagstiftaren har löst nya problem ad hoc i samband med att de uppstår. Med tanke på att papperslösa har rätt till vård är det svårt att motivera varför de barn som genom sitt EU-medborgarskap faktiskt har rätt att vara i Sverige inte ska tillerkännas samma rätt, säger Kavot Zillén.
Stor skillnad mellan landsting
Boken innehåller en intervjustudie som visar att tillgången till vård för EU-migranters barn skiljer sig åt väsentligt mellan olika landsting. Vad skillnaderna beror på är dock oklart. Studien kan inte påvisa något samband mellan tillgången på vård och respektive landstings politiska majoritet, ekonomi och/eller var i landet det ligger. Eftersom det inte finns någon tydlig rättslig vägledning agerar landstingen olika. Vissa landsting agerar enligt den lagstiftning som finns, den som saknar sjukvårdsförsäkringskort har inte heller rätt till subventionerad vård. Andra landsting gör ett undantag eftersom det handlar om barn. Barnen utsätts därmed för godtycke och rättsosäkerhet. Ytterst få landsting har riktlinjer rörande dessa barns rätt till sjukvård, utan behandlar dem istället på samma sätt som vuxna EU-medborgare.
Barnkonventionen är tydlig
I dansk och finsk vård behandlas barnen till EU-migranter ungefär som i Sverige. I Norge däremot har även icke bofasta barn rätt till vård i nästintill samma omfattning som bofasta. Nyligen kom en utredning i Norge som vill gå ännu längre i att jämställa alla barn som vistas i landet. Från och med 2020 kommer Barnkonventionen att gälla som svensk lag. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga enligt Kavot Zillén.
– Men så mycket torde stå klart att vår nuvarande lagstiftning gällande vem som har rätt till vård är minst sagt problematisk utifrån Barnkonventionen. Konventionen innehåller formuleringar om alla barns rätt till grundskydd när det gäller hälsa och omvårdnad, medan svensk lagstiftning har en exkluderande effekt rörande barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, säger hon.
Boken:
”Barn i välfärdsstatens utkant” är utgiven på Lustus förlag. Boken riktar sig till jurister, rättsvetare, socionomer, sjukvårdspersonal, studenter och civilsamhället. Den är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som har bedrivits inom ramen för en särskild satsning vid Stockholms universitet, om barn, migration och integration.
Kontakt:
Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, kavot.zillen@juridicum.su.se
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.
Individers risktagande kan vara en viktig aspekt på vägen mot nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt och kan därmed bland annat bidra positivt till ett lands ekonomi. I en stor nationell studie gjord i det västafrikanska landet Burkina Faso har Mohammad H. Sepahvand, doktorand vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, undersökt 10 800 hushåll och 31 677 individers attityder till risk och därefter analyserat data utifrån faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå.
Familjens inställning är viktig
– Människors risktagande har ofta ansetts stabilt över tid men min avhandling visar att familjen spelar en stor roll i att forma ens attityder till risk, att stora händelser kan förändra människors riskattityder och att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till risker under olika omständigheter. Skillnader mellan kön beror bland annat på strukturella faktorer som sociala normer, säger han.
Familjens betydelse för risktagande är ett viktigt resultat. Analysen visar att attityder överförs från föräldrar till barn, att mödrar hade större påverkan på sina döttrar och pappor på sina söner. Påverkan från far- och morföräldrar och miljön kring barnet spelade också en roll, men minskade om den skiljde sig från föräldrarnas attityder. Mest riskbenägna var yngre män, medan äldre välutbildade kvinnor var minst riskbenägna.
– Föräldrarnas attityder till risktagande spelade en stor roll och var viktigare än socioekonomisk situation, familjestruktur, föräldrars hälsa och bostadsområde. Dessutom tenderade yngre syskon att ha liknande attityder, medan äldre syskon skiljde sig mer åt. Systrar var också mer lika i sitt risktagande än bröder, säger Mohammad Sepahvand.
Revolutioner påverkar riskbenägenhet
Omvälvande händelser som en revolution påverkar också risktagande. I studien har Mohammad Sepahvand undersökt samma personers attityder till risk innan, under och efter 2014 års revolution i Burkina Faso.
– Demonstrationer, uppror och eventuell avsättning av den politiska makteliten har blivit allt vanligare i många utvecklingsländer. Stora, omvälvande händelser kan förändra individers riskattityder, och därmed också deras risktagande i ekonomiska avseenden, vilket kan påverka graden av entreprenörskap, investeringar och tillväxt, säger han.
Resultaten visar att människor var mindre villiga att ta risker i en osäker situation, under själva revolutionen, men när situationen var stabil igen återgick risktagandet till nivåer strax över de man hade innan händelsen. Kvinnor var mer benägna än män att ta risker efter händelsen, men försiktigare under själva revolutionen. Äldre och personer med högre utbildning tog mindre risker än yngre med lägre utbildning.
Omvälvande händelser skapar nya möjligheter
– Möjliga förklaringar till skillnaderna är hur situation såg ut innan själva händelsen. Kvinnors politiska representation i Burkina Faso var låg innan revolutionen, exempelvis var endast nio procent av parlamentsledamöter kvinnor, och man kan anta att de såg möjligheter till ökat politisk inflytande. Och äldre som i större utsträckning etablerat sig i arbetslivet och samhället hade sannolikt mer att förlora på att ta risker än yngre, säger Mohammad Sepahvand, som själv arbetade och bodde i Burkina Faso under tiden som revolutionen pågick.
Kön viktigt för jordbruksreformer
Avhandlingen visar också att om man vill skapa förutsättningar för människor att bli mer produktiva bör man ta hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet. Mohammad Sepahvand menar att i ett land som Burkina Faso, där jordbruket är den enskilt största sysselsättningssektorn, är det viktigt att uppmuntra och skapa rätt förutsättningar för människor att våga tänka nytt och använda nya arbetssätt med hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet.
– Kön är till exempel en viktig egenskap att ta hänsyn till när man vill utforma jordbrukspolitiska interventioner, då mina resultat pekar på att kvinnors, tvärtemot mäns, avkastning minskar när de tar större risker. Om man vill stödja kvinnliga jordbrukare i områden som till exempel Burkina Faso bör man fokusera både på sådant som vilken gröda som odlas, tillgång till bättre jordkvalité och utsäde, men också på att stärka kvinnliga nätverk av jordbrukare och uppmuntra till att fler möjligheter att få kredit skapas, säger Mohammad Sepahvand.
Kontakt:
Mohammad H. Sepahvand, nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, mohammad.sepahvand@nek.uu.se
En typ av aerosoler kallas sekundära organiska aerosoler (se faktaruta). Partiklarna som ingår i dessa system bildas när flyktiga organiska ämnen, från exempelvis växtlighet eller vägtrafik, oxideras i atmosfären. När detta händer kan befintliga partiklar öka i storlek och nya partiklar kan bildas. De sekundära organiska aerosolerna kan ge negativa hälsoeffekter, försämra luftkvalitén och påverka klimatet.
– De har till exempel en avkylande effekt på klimatet och kan därmed dölja en del av den globala uppvärmningen som är orsakad av växthusgaser. Deras betydelse för klimatet och deras negativa påverkan på luftkvalitén är ett starkt skäl till att bättre försöka förstå hur de bildas, säger Julia Hammes vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet som just presenterat sin avhandling i ämnet.
Hittills okända ämnen i aerosoler
Julia Hammes har undersökt atmosfärisk oxidation av flera olika ämnen, till exempel alpha-pinen från barrväxter, trimetylbenzen från vägtrafik, limonen från citrusträd och från doftämnen som används inom kosmetika och rengöringsindustrin.
I sina studier har hon med hjälp av toppmoderna masspektrometriska metoder kunnat identifiera flera tidigare okända ämnen som bildas när alpha-pinen, trimetylbenzen och limonen reagerar i luften. De ämnen som bildades undersöktes sedan under många olika experimentella förhållanden.
– Det är väldigt intressant att ser hur olika luftföroreningar påverkar varandra och därmed aerosolbildning. Om vi förstår kemin som ligger bakom hur aerosoler bildas kan vi göra bättre uppskattningar av mängder och påverkan på luftkvalité och framtida klimatet.
– Vissa av ämnena identifierades endast i gasfas. Våra resultat visar att kväveoxider kan motverka att dessa oxideras vidare i luften och bildar nya partiklar.
Aerosloer och oxidation
Aerosoler är blandningar som består av små fasta eller flytande partiklar och gas, som till exempel smogg eller rök.
Man delar in aerosoler i primära och sekundära samt i naturliga och antropogena.
Exempel på primära aerosolkällor är damm från torra områden, saltpartiklar som uppkommer vid havsstormar, sot och andra fragment från skogsbränder samt biologiska partiklar som pollen, mikrober och nedbrytningsprodukter från växter.
Sekundära aerosolkällor uppstår via kemiska reaktioner i atmosfären, då aerosoler bildas som i huvudsak består av sulfater, nitater, ammoniak och organiska ämnen. Ett exempel på sekundärkällor är svaveldioxid från vulkanutbrott som genom kemiska processer omvandlar svavel till sulfater i atmosfären.
Naturliga aerosoler bildas till exempel när sulfat överförs till atmosfären via plankton i havets ytskikt och när alger i havet avger utsläpp som med hjälp av solljus omvandlas till aerosoler.
De främsta källorna till antropogena aerosoler är förbränning av fossila bränslen som kol och olja, samt av biobränslen som ved, pellets och spannmål. Men också industrier och bilar och flyg som använder fossila drivmedel skapar aerosoler. Antropogena aerosoler bildas också i anlagda skogsbränder, där människan bränner skog för att kunna få mer odlingsbar mark.
Kontakt:
Julia Hammes, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, julia.hammes@chem.gu.se
Alternativt: Mattias Hallquist, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, mattias.hallquist@gu.se
Att utfodra hundar med dieter baserade på rått kött har blivit allt mer populärt under senare år. Den köttråvara man kan hitta i foderbutikernas frysdiskar består dock av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet, och som därför kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.
För att få en bild av hur stor denna risk harforskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) analyserat frysta prover från 60 förpackningar som producerats i Sverige, Norge, Finland, Tyskland eller Storbritannien av 10 olika tillverkare.
Alla köttprover innehöll tarmbakterier
I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae – en grupp av bakteriesom främst förekommer i mag-tarm-kanalen hos djur och människor – och i 31 prover varr halten högre än gränsvärdet (5000 bakterier/g) för tillfredsställande mikrobiell hygien enligt EU:s föreskrifter.
– Det här är ett generellt mått på råvarans hygieniska kvalitet, förklarar Ingrid Hansson, som är universitetslektor vid SLU och som har lett studien. Inom familjen Enterobacteriaceae finns både harmlösa och skadliga bakterier.
I studien undersöktes också förekomsten av några viktiga bakterier som är kända för att orsaka sjukdom. I två prover var halten av Clostridium perfringens högre än den nivå som tillåts enligt svenska riktlinjer. Dessutom hittades Salmonella-arter i fyra prover och Campylobacter-arter i tre.
Viktigt med god hygien
– Det här visar hur viktigt det är med god hygien om man utfodrar sina hundar med råa köttdetaljer, säger Ingrid Hansson. Och det gäller både vid förvaring, hantering och utfodring.
Forskarna ger också ett antal tips som kan begränsa hälsoriskerna för djur och människor:
Köttråvaran bör hållas fryst tills den används
Köttet bör tinas vid högst 10° C, och ska därefter hållas skilt från livsmedel
Köttet ska hanteras med separat köksutrustning om denna inte diskas noggrant efter användning
Tänk på att stänk av köttsaft kan sprida bakterier till andra livsmedel och ytor
Låt inte hunden slicka människor i ansiktet omedelbart efter att den har ätit
Hundar ska inte utfodras med rått kött i hushåll med spädbarn, äldre eller individer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper är mer mottagliga för infektioner.
Forskarna påpekar att hundar inte bara kan sprida bakterier som orsakar sjukdom, utan att de också kan sprida bakterier med antibiotikaresistens. Hundar ska inte matas med rått kött medan de behandlas med antibiotika, eftersom detta kan öka risken för uppförökning och spridning av resistenta stammar.
Kontakt: Ingrid Hansson, universitetslektor, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet ingrid.hansson@slu.se
Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.
Svältande foster får sämre minne
Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat och löper ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.
En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.
– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.
Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare
När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.
Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.
– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.
Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.
Farfars svält påverkar sonsonen
Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.
Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet
En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.
Både kropp och hjärna krymper
Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.
Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.
– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.
Så drabbar svält kroppen:
Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
Huden blir rynkig.
Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist.
Ökad risk för benskörhet.
Mensen upphör hos fertila kvinnor.
Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.
Positiva känslor vid anorexi
Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.
– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.
Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.
Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.
– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.
Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se
Genom att studera byggstenarna i DNA från organismers arvsanlag (genom) kan forskarna bestämma hur arterna utvecklats och är släkt med varandra. Fram träder då en bild, ett livets släktträd som visar hur liv på jorden har utvecklats, från de enklaste livsformer till djur och människor.
Till vänster livets träd med den nya metoden, till höger den fram tills nu etablerad bilden av livets träd. De prickade linjerna visar förändringarna mellan de två metoderna. Bild: Göteborgs universitet
– Denna kunskap används idag inom många olika forskningsfält, till exempel inom läkemedelsforskning och utveckling av grödor. Men samtidigt pågår en diskussion om hur relationerna inom släktträdet egentligen ser ut, säger Daniele Silvestro, forskare vid Göteborgs universitet.
Avancerad programvara ger ny bild
För att bygga släktträd studerar forskarna i allmänhet de byggstenar (nukleotider), som utgör organismernas DNA.
– Antagandet har hittills varit att dessa byggstenar i arvsanlagen utvecklas oberoende av varandra. Men ofta stämmer inte det. I många fall måste förändringen av en byggsten i DNA följas av en justering i en annan byggsten för att funktionerna ska kunna upprätthållas i organismen, säger Daniele Silvestro.
Med hjälp av kraftfull programvara anser sig forskarna genom den nya metoden ha fått en tydligare, och delvis annorlunda, bild av ”livets träd”.
Reviderat släktträd
Studien reviderar alltså bilden av livets träd. Den visar till exempel att förhållandena mellan större grupper av bakterier skiljer sig från tidigare släktträd.
– Den beräknade relativa tidpunkten för tillkomsten av vissa växter, djur och andra grupper verkar vara betydligt senare än vad vi tidigare trott. Men att konstruera livets släktträd är fortfarande en mycket svår uppgift. Vi analyserar en utveckling som tagit över 2,5 miljarder år. Men vi tror att vår metod kommer att förbättra förståelsen för en sådan lång evolutionär historia, säger Daniele Silvestro.
Fakta/nukleotider
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper, i DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G).
Bakom den nya studien står ett internationellt forskarteam, som leds av gruppen Nicolas Salamin vid Lausanne universitet i Schweiz, tillsammans med schweiziska institutet för bioinformatik (SIB) och Göteborgs universitet.
– Vi anser att den nya metoden kan tillämpas på ett brett spektrum av möjliga data, till exempel kan vi undersöka utvecklingen av HIV eller influensa, säger Daniele Silvestro.
Kontakt: Daniele Silvestro, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
Internationell forskning om lärarrespons i andraspråksklassrummet har i hög grad behandlat språklig korrekthet, vilket Liivi Jakobson menar är alldeles för snävt. I sin avhandling fokuserar hon på helhetsperspektivet. Hon analyserar lärarrespons för nybörjarstuderande i svenska som andraspråk och delar upp det i två dimensioner: responsfokus och responssätt.
– Min avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De anser att respons är värdefull och reagerar positivt på flera typer av respons. Nybörjare ser respons på språklig korrekthet som viktigast, levererad både som specifikt beröm och specifik kritik, säger Liivi Jakobson, doktorand vid Göteborgs universitet.
Lärare prioriterar respons i form av förslag, men det finns skillnader mellan lärare vilket visar på responsens komplexitet, påpekar hon.
– Det är viktigt med en god dialog mellan lärare och studerande, vilket kan skapa en ny och bättre förståelse av respons.
I avhandlingen undersöks lärares responspraktik samt lärares respektive studerandes uppfattningar om respons. Det utvecklas även en modell för responsanalys som testas i två delstudier.
– Tillämpningen av den nya responsanalysmodellen skapar resultat som har praktisk relevans för språklärare och lärarstuderande, säger Liivi Jakobson.
– De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen i Lund.
I den nya studien har han tillsammans med Susanne Åkesson, Gabriel Norevik, Arne Andersson och Johan Bäckman vid Lunds universitet, samt Giovanni Boano från Italien studerat fyra individer av arten blek tornseglare (Apus pallidus). Resultaten visar att fåglarna befinner sig i luften utan att landa i mellan två och tre och en halv månad beroende på individ.
Med hjälp av mycket små aktivitetsloggar fästa på fåglarna har forskarna kunnat mäta rörelsen när vingarna slår. Var femte minut registrerar loggarna aktiviteten, och periodvis varje månad var fågeln befinner sig. På så vis har forskarna kunnat konstatera att fåglarna lever månader i sträck i luften under vinterhalvåret, den årstid som de tillbringar i Västafrika efter att ha häckat i Italien.
För tre år sedan konstaterade Anders Hedenström och hans kollegor att det inom arten tornseglare (Apus apus) finns individer som lever tio månader i sträck i luften utan att landa. I en tredje studie har ett annat forskarlag studerat arten alpseglare (Tachymarptis melba). Resultaten från den studien visade att alpseglare också till stor del lever i luften.
Anpassade till ett liv i luften
Enligt Anders Hedenström ger studierna fog för slutsatsen att alla arter inom fågelfamiljen seglare är anpassade till ett liv i luften. Totalt rör det sig om närmare 100 arter.
– De tar mark när de häckar under en tegelpanna eller i ett annat hål, annars lever de i luften. De äter insekter när de flyger och när de har stigit till riktigt hög höjd och sedan glidflyger så sover de korta sekvenser, säger han.
Häckningsperioden är avgörande för att blek tornseglare inte kan flyga lika många månader i sträck som tornseglare, det vill säga tio månader. Blek tornseglare föder upp två omgångar med ungar, tornseglare en.
Lever längre i flygande form
– Men det spelar ju ingen roll om en art stannar tre eller tio månader i luften. Båda är gjorda för att leva i det elementet, de är formade för att flyga så energisnålt som möjligt, oavsett om de flaxar eller glidflyger, säger Anders Hedenström och fortsätter.
– Det sägs ju alltid att flyga är det mest energikrävande som fåglar gör. Jag har beräknat att en näktergal, som inte alls lever i luften på samma sätt, gör av med lika mycket energi som en blek tornseglare som hela tiden befinner sig i luften.
Seglare har hög överlevnadsgrad jämfört med många andra fåglar. Forskarna tror att det beror på att seglare tillbringar så stor del av livet i luften där fiender inte kan överraska dem på samma sätt som på marken eller i ett bo. I luften drabbas de inte heller av parasiter på samma sätt som på marken.
Kontakt: Anders Hedenström, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se
Studenter och elever använder regelbundet internet när de exempelvis förbereder essäer eller presentationer. Nyckeln för att lyckas är förmågan att navigera och kritiskt bedöma innehållet i det stora informationsflödet.
Det konstaterar Anne Solli som i sin avhandling undersöker hur elever och studenter inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.
– Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet, säger Anne Solli.
Lär sig premiera vetenskapliga kunskaper
Hon har bland annat studerat hur gymnasisters kommunikativa och digitala kompetenser utvecklas med stöd av digitala kartläggningsverktyg. Dessa kartläggningsverktyg, som har sitt ursprung inom teknik och vetenskapsstudier, tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera nätverk av Internetdata.
Med stöd av verktygen kunde gymnasisterna utforska och ordna komplexiteten i frågorna, samt förstå vilka som var centrala aktörer och hur olika aktörer argumenterar för sin ståndpunkt.
Anne Solli har också undersökt hur studenter som läste bioteknologiprogrammet vid ett tekniskt universitet arbetar med grupparbeten om GMO. Videoinspelningar från projektaktiviteterna, fältobservationer vid föreläsningar och redovisningar samt analys av texter, dokument samt av producerade visualiseringar av studenter och gymnasister ligger till grund för studien. Hon har också gjort samma studie med gymnasister på ett naturvetarprogram.
Studien visar att studenterna lär sig premiera vetenskapliga kunskaper och gör etiska, ekonomiska och politiska kunskaper irrelevanta när det gäller frågor kring produktion och konsumtion av GMO, alltså en komplex samhällsfråga med koppling till naturvetenskap.
Digital kompetens en utmaning för skolan
Utmaningarna inom utbildningssektorn är nu stora vad gäller att hantera information på internet.
– Det tydliggörs också genom att läroplaner uttryckligen kräver att skolor ska ta itu med frågor kring digital kompetens och hjälpa unga att utveckla de kompetenser som krävs för att konstruktivt hantera komplexa frågor, säger Anne Solli.
Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.
Anne Solli visar hur vetenskap ofta används retoriskt, hur ord som ”vetenskaplig” eller ”evidensbaserad” bildar hållpunkter för att skapa mening i de svåra komplexa samhällsfrågorna.
– Men det behövs många olika typer av kunskap för att på ett initierat sätt resonera kring komplexa frågor. Det finns också etiska, ekonomiska och politiska kunskapsanspråk. Relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och ansvarstagande medborgare är inte glasklar, säger Anne Solli.
– Resultaten är viktiga och användbara för såväl patient som vårdgivare, för att försöka motivera patienten att följa den rekommenderade behandlingen även om hen glömmer bort att ta sina tabletter emellanåt, konstaterar Sofia Karlsson, disputerad i farmaci vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Syftet med hennes avhandling var att undersöka risken för hjärt-kärlsjukdom och död i relation till förskrivning och användning av kolesterolsänkande läkemedel bland vuxna med typ 2-diabetes.
Forskningen bygger på registerbaserade studier av vuxna patienter med typ 2-diabetes, införda i Nationella Diabetesregistret. Förskrivningen av kolesterolsänkande läkemedel till patienterna har uppskattats med hjälp av rapporterade data till registret. Patientens följsamhet till ordinationerna har uppskattats med hjälp av information från uthämtade recept på apotek.
Var fjärde hämtar inte ut medicin
Resultaten visar att patienterna i genomsnitt hade kolesterolsänkande läkemedel tillgängligt under cirka 70 procent av en undersökt treårsperiod. Att andelen inte var 100 procent berodde delvis på förskrivningen, men faktum är att var fjärde patient som fått medicinen utskriven, och börjat hämta ut den, slutade med det redan under första året.
Under år två sjönk andelen som inte hämtade ut sina recept till 13 procent, och under tredje året till 5 procent. Patienter med tidigare hjärt-kärlsjukdom hade något högre följsamhet jämfört med dem utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Avhandlingen baseras på studier som inkluderat omkring 100 000 patienter och bekräftar tidigare forskning som visar att patienter med typ 2-diabetes och hög följsamhet till sina kolesterolsänkande läkemedel har en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död, jämfört med patienter med låg följsamhet.
Även mindre dos gör nytta
Vad som är nytt är att man har kunnat observera en gradvis ökande risk för hjärt-kärlsjukdom med avtagande följsamhet, vilket talar för en gynnsam effekt även hos patienter som tar sina läkemedel i mindre utsträckningen än vad läkaren rekommenderat. Detta gäller både patienter med och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
– När vi tog hänsyn till den behandlande läkarens följsamhet till riktlinjerna för att förskriva kolesterolsänkande läkemedel visade våra resultat att det tycks vara patientens följsamhet till läkemedelsbehandlingen som har störst påverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos patienter med typ 2-diabetes, säger Sofia Karlsson.
– En minskning av antalet kvinnor som opereras för godartade äggstocksförändringar kan leda till att färre kvinnor drabbas av kirurgiska komplikationer, ibland mycket allvarliga, och medföljande obehag. Dessutom skulle sjukvårdskostnaderna minska, säger Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Risker vid operation
Många olika sorters tumörer kan uppstå i äggstockarna. De allra flesta är godartade. Vanligast är vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, men tumörer bestående endast av fast vävnad, så kallade knutor, kan också bildas.
I en studie har forskare följt närmare 2 000 kvinnor för att se hur godartade förändringar i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas.
Lil Valentin, som lett studien, har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp.
Kirurgin vid behandling av äggstocksförändringar innebär risk för komplikationer och besvärande sidoeffekter, som kan påverka livskvaliteten negativt. Till exempel kan det bildas sammanväxningar som kan leda till tarmvred eller kronisk smärta, och för kvinnor i fertil ålder finns risk för fertilitetsproblem, berättar Lil Valentin.
– I vården rekommenderas fortfarande mycket ofta operation vid äggstocksförändringar som bedömts vara godartade. Det beror på att man antar att det finns risk för komplikationer som torsion, det vill säga att äggstocken snurrar sig så att blodförsörjningen stryps, eller för att en cysta spricker. Vår studie visar att uppföljning av godartade förändringar i äggstockarna med ultraljud i stället för att operera inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Snarare tvärtom eftersom vi undviker kirurgiska ingrepp som i sig ökar risken för komplikationer.
Regelbunden övervakning ett alternativ till operation
Bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi och magnetröntgen, MR, används allt mer i vården och det blir allt vanligare att man av en slump hittar förändringar i äggstockarna hos kvinnor utan gynekologiska besvär.
Alternativ till operation är så kallad aktiv exspektans, watchful waiting på engelska, vilket innebär regelbunden övervakning av sjukdomsprocessen. I studien har man genom regelbundna ultraljudskontroller övervakat storlek och utseende på godartade förändringar. Ofta försvann cystorna av sig själv och det behövdes ingen behandling.
– Med ultraljud kan man oerhört säkert avgöra om en förändring i äggstocken är elakartad eller godartad, men det kräver kompetens och erfarenhet, säger Lil Valentin.
– För att mäta risken har vi under två år tittat på vad som händer patienterna över tid. Studien är gjord vid flera sjukhus i Europa och USA där många olika läkare har olika kompetensnivåer, vilket betyder att vi kan generalisera resultaten.
Liten risk för maligna tumörer
Var femte kvinna hade förändringar som försvann av sig själv. 16 procent genomgick en operation, och vanligaste orsaken var smärta eller obehag och att patienten själv önskade operationen. Endast sju kvinnor, 0,4 procent, diagnostiserades med äggstockscancer.
– Resultaten talar för att risken för malignitet, det vill säga elakartad tumör, och akuta komplikationer är mycket liten. I stället för att operera patienter med slumpvis upptäckta äggstocksförändringar som bedömts vara godartade, bör man inom vården som alternativ följa upp dessa med ultraljudsundersökningar.
Kontakt: Lil Valentin, seniorprofessor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, lil.valentin@med.lu.se
Thwaites glaciär i västra Antarktis kallas för ”Domedagsglaciären” eftersom en del forskare hävdat att klimatkatastrofen kommer att börja med att denna glaciärtunga ger vika. Thwaites är en av jordens största glaciärer och ger den sig av försvinner en stor del av västantarktiska halvöns is, vilket skulle leda till tre meters havsytehöjning.
Glaciären Thwaites är obefolkad
Thwaites Glacier är en glaciär i Antarktis. Den ligger i Västantarktis. Inget land gör anspråk på området. Thwaites Glacier ligger 299 meter över havet. Terrängen runt Thwaites Glacier är kuperad och den högsta punkten är 472 meter över havet. Trakten är obefolkad och det finns inga samhällen i närheten.
– Vi är de första i världen som kommit in under Thwaites glaciär och vår undervattensfarkost Ran kom ut igen med massa spännande data från undersidan av isen, säger Anna Wåhlin, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Genomfört unika mätningar
Forskarna har bland annat kunnat mäta strömmar, temperatur och kemiska egenskaper, som till exempel koldioxidhalt. Ett av vattenproverna ska även analyseras för DNA. Det görs av Anna Wåhlins forskarkollega Thomas Dahlgren.
– DNA-analyser ger oss information om djurlivet under glaciären, vilket i sin tur berättar hur länge den legat där, det vill säga hur känslig den är för klimatförändringar, säger Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Rans simtur varade i totalt 13 timmar. Under de timmarna genomförde undervattensfarkosten en undersökning av botten utanför glaciären, samt mätte de havsströmmar som gick in under glaciären. Ran tog sig också in en kilometer under glaciären för att mäta havsströmmarna där inne.
– Vi var lite nervösa innan vi fick upp henne eftersom det hade flutit in en hel del driv-is i upptagningsområdet. Men vi lyckades som tur var få kontakt med Ran utan problem och kunde skicka en ny position för uppstigning, där det var öppet vatten. Stämningen ombord är nu väldigt upprymd. Det här en väldigt spännande expedition!
Studerar otillgängliga miljöer
Genom undervattensfarkosten är det möjligt att detaljerat studera havsbotten på stora djup och under 500 meter tjocka istäcken. Det här är miljöer som tidigare varit otillgängliga för forskarna.
Sju meter långa undervattensfarkosten Ran är obemannad. Förutom i Sverige finns en liknande typ av farkost bara i Storbritannien och Australien. Ran kan förses med en rad olika sensorer för att göra det möjligt att kartera och undersöka marina miljöer. Genom sådana studier kan forskarna följa klimatets utveckling tusentals år tillbaka.
Fotnot:
Farkosten Ran är en del av nationell forskningsinfrastruktur och kan användas av alla forskare i Sverige. Ran är en specialutrustad Hugin AUV som har byggts av det norska företaget Kongsberg. Infrastrukturen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet har genomförts i samarbete med Chalmers och Stockholms universitet.
Kontakt:
Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, thomas.dahlgren@marine.gu.se
Förhoppningsvis kan kunskapen bidra till att lösa ett problem som kostar många miljarder varje år, menar Johan Hektors vid Lunds tekniska universitet, som nu doktorerar inom hållfasthetslära.
Avhandlingen berättar om de elakartade morrhåren på mikronivå. Och varnar för ökade problem med whiskers i framtiden eftersom elektronikkomponenter blir allt vanligare och mindre.
Fakta/Whiskers
Fenomenet observerades för första gången strax efter andra världskriget. Whiskers påträffades i radioutrustningar med lödningar av tenn. En blandning av bly och tenn fixade problemet fram till början av 2000-talet, då blyet förbjöds av miljöhänsyn.
På NASA:s hemsida finns åtta uppräknade satelliter som har slutat att fungera på grund av whiskers. Toyota-modeller med sensorer för acceleration har också drabbats. Whiskers slår ut pacemakers och andra medicintekniska produkter, datorer och mobiltelefoner. I USA har flera kärnkraftverk fått driftstopp. Forskare i framförallt USA, Kina, Japan och Sydkorea lägger stora resurser på att lösa problemet.
Det såldes konsumentelektronik för 319 miljarder dollar 2017, enligt The CEA (Consumer Electronics Association). Elva procent av undersökta komponenter hade whiskers.
– Om det är ett ungefärligt riktmärke förekommer whiskers i elektronik för 35 miljarder dollar bara från år 2017. Dessa siffror gäller konsumentelektronik, sen tillkommer alla övriga sektorer som satelliter och kärnkraftverk. Man kan nog med säkerhet säga att whiskers orsakar problem för många miljarder kronor.
Fina morrhår växer fram
Syftet med den här studien är att ta ett steg till, närmare målet att slutligen raka bort alla morrhår. Detta genom en grundläggande forskning om varför de bildas.
– I gränsskiktet mellan metallerna går sex kopparatomer och fem tennatomer samman och bildar ett nytt ämne. Då sker en volymförändring i tennskiktet och spänningar får fina morrhår att börjar växa, några hundradelar av bredden av ett hårstrå men flera millimeter långa, säger Johan Hektor.
På mikroskopbilden syns whiskers som växer från en kopparskiva belagd med ett tunt lager av tenn. Bild: Johan Hektor, Lunds Tekniska Högskola
Om ett morrhår nuddar vid ett annat tar strömmen vägen via de nybildade bryggorna med kortslutning som följd.
Forskningen har länge anat vad som driver på processen. Johan Hektor kommer med de experimentella bevisen på att whiskers växer på grund av spänningsskillnader i tennlagret.
Belyste morrhåren med synkrotont ljus
Johan Hektor har använt synkrotonljuskällan vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble och belyst tenn-whiskers i sin omgivning av tenn och koppar.
– Största nyheten med våra experiment är att vi har byggt upp en tredimensionell bild av hur mikrostrukturen ser ut, var atomerna befinner sig i olika skeden när whiskers växer fram.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
