I takt med att mjölkkobesättningarna blir större har fler gårdar möjlighet att tillverka eget kraftfoder baserat på lokala råvaror, i stället för att köpa färdiga kraftfoderblandningar. Den snabba förändringen i besättningsstorlek under de senaste åren har inneburit flertaliga och stora investeringar i system för konservering och lagring av råvaror till kraftfoder. Många lantbrukare är dock osäkra på vilka metoder som innebär större eller mindre risker. Det råder dessutom brist på rådgivare inom detta specialistområde.
Koncentrerat djurfoder
Kraftfoder är koncentrerat djurfoder till framför allt nötkreatur, hästar och får, för att komplettera grovfodret (hö, ensilage med mera). Det utgörs vanligen av spannmål, rapskaka, soja med mera, men även biprodukter från livsmedelsindustri såsom melass, drav, och vassle.
Kraftfoder köps färdigblandat från en foderfabrik, eller blandas på plats på gården. Källa: Wikipedia
Risk för skadliga mikroorganismer
Hur kan man undvika skadliga angrepp av mögel, svampar och bakterier i kraftfodermedel som man odlat själv? Eller i inköpta foderpartier? Ska man torka, syrabehandla eller lagra lufttätt med kyla? Hur påverkas riskerna för mikrobiologiska faror i fodret av konserverings- och lagringssystem? Och hur ska man förebygga, övervaka och eventuellt åtgärda?
Foderrester från ett parti åkerböna som hamnat vid sidan av silon och drabbats av kraftigt mögelangrepp. Bild: Torbjörn Lundborg
– Frågorna är många, och det är stora ekonomiska värden som står på spel, säger rapportens författare, Josefine Elving från Statens veterinärmedicinska anstalt. Och det handlar inte bara om möjliga foderförluster, utan även om arbetsmiljö och om djurens och ytterst om människors hälsa.
Praktiska råd om mikrobiologiska faror
– Ökad foderhygienisk kunskap och bättre planering av foderhanteringen i hela kedjan kan ge positiva effekter för såväl fodereffektivitet som miljö, hälsa och lönsamhet i produktionen, säger projektledaren Torsten Eriksson från SLU. Här bidrar vår rapport med aktuell kunskap. Även mindre åtgärder och måttliga investeringar kan ge stor utdelning för ekonomin på lantbruket.
Rapporten är praktiskt inriktad och ger handfasta råd om såväl förebyggande åtgärder som för agerande om skada inträffat. Experter från såväl forsknings- som rådgivningsorganisationer har utvärderat de foderhygieniska aspekterna på system för konservering, lagring och beredning av kraftfoder i mjölkkobesättningar.
Hip-hopen har gett, och ger fortfarande, röst åt svaga och utsatta grupper i det amerikanska samhället. Och många av dagens religiösa uttryck är populärkulturella. I ljuset av detta blir kombinationen hip-hop och islam genast mer förståelig och betydelsefull.
Anders Ackfeldt argumenterar i sin avhandling, Islamic Semiotic Resources in US Hip-Hop Culture, för att muslimer såväl som icke-muslimer har använt innehåll från islam genom hela den afroamerikanska musikens historia, alltså inte bara inom hip-hopen.
– Det finns forskare som menar att islam etablerades som ett tema inom den amerikanska musiken redan under den transatlantiska slavhandeln, säger han.
Malcolm X – ikon och symbol för svart motstånd
En av avhandlingens fallstudier utforskar och diskuterar olika sätt som amerikanska hip-hopmusiker har använt sig av den afroamerikanska muslimska människorättskämpen Malcolm X i sina låtar.
– Redan i ett tidigt skede samplades Malcolm X. Låten ”Malcolm X – No Sell Out” från 1983, inledde den nära relationen mellan islam och hip-hop, berättar Anders Ackfeldt.
Hip-hopmusikerna har i hög grad bidragit till processen att återskapa Malcolm X och hans arv som en symbol för afroamerikanskt motstånd mot rasism. Detta genom att erkänna honom som en sunnimuslimsk revolutionär med global klangbotten.
– Användandet av Malcolm X inom hip-hopen blir centralt för att förstå dagens muslimska kamp för medborgerliga rättigheter i ljud, text och bild. Den kampen pågår inom organisationer, initiativ och rörelser runt om i världen, där islam har blivit en väg till social, politisk och religiös befrielse.
Elfte september som tema inom hip-hopen
En annan fallstudie undersöker hur elfte september och ”kriget mot terrorn” har artikulerats av amerikanska hip-hopartister. Anders Ackfeldt visar att ”kriget mot terrorn” har blivit avgörande för utformningen och förståelsen av den samtida användningen av islamska teman.
– I min avhandling diskuterar jag hur islamsk tematik används i förhållande till patriotism, social utsatthet och upplevda orättvisor i det amerikanska samhället. Jag visar även att islamsk tematik används i relation till populära konspirationsteorier med global spridning, säger han.
I västra Sibirien finns stora områden med permafrost. Permafrostjordar lagrar stora mängder fryst kol, men ett varmare klimat medför att permafrosten sakta tinar. Då släpper jordarna ut det uråldriga kolet i sjöar och bildar samtidigt nya sjöar, så kallade termokarstsjöar, vilka blir en alltmer vanlig syn i landskapet i regioner med permafrost.
Permafrost definieras som ett tillstånd där temperaturen i marken inte når upp över noll grader under minst två år i rad. Ovanpå permafrosten finns ett aktivt lager som tinar om våren och sommaren och fryser igen under vintern.
Källa: Wikipedia
Det frigjorda kolet släpps ut som växthusgaser från vattenytan till atmosfären. Man har generellt antagit att den globala uppvärmningen ytterligare skulle påskynda dessa utsläpp på grund av ökad nedbrytning i sjöarna.
Mindre utsläpp där permafrosten tinar
En studie ledd av forskare vid Climate Impacts Research Centre (CIRC), Umeå universitet, visar emellertid att utsläppen av växthusgaser från sjöar är höga i de områden där den västsibiriska permafrosten är stabilast, men minskar i områden där permafrosten aktivt tinar. Forskare från Umeå universitet, SLU samt kollegor från Ryssland och Frankrike har också upptäckt att utsläppen av koldioxidutsläppen från sjöar i västra Sibirien överstiger den mängd kol som dessa regioner transporterar till den arktiska kusten.
Motverkande processer
– Uppvärmning och upptining utlöser alltså andra processer som kan motverka de hypotetiska negativa effekterna. I vilken utsträckning dessa motverkande processer kan balansera en negativ inverkan av upptinande permafrost är ett forskningsområde som vi behöver undersöka ytterligare, säger Svetlana Serikova, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Den nya kunskapen är viktig eftersom det ökar vår förståelse för hur de klimatkänsliga områdena i Arktis med permafrost svarar på ett varmare klimat.
Svetlana Serikova, Climate Impacts Research Centre (CIRC), Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, svetlana.serikova@umu.se
Jan Karlsson, professor, Climate Impacts Research Centre (CIRC), Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, jan.p.karlsson@umu.se
– Nu vet vi vilka mekanismer vi ska rikta strålkastaren mot i den fortsatta forskningen, säger Pierre Åman, professor i tumörbiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare bakom en publicering i tidskriften EMBO Reports.
Sarkom omfattar ett hundratal olika cancersjukdomar som uppstår i skelettet eller kroppens mjukdelar, exempelvis fett, bindväv, muskler eller kärl. Tidig upptäckt, och om tumörerna kan tas bort kirurgiskt, innebär god prognos. Sen upptäckt och kvarvarande tumör ger sämre prognos.
Varje år diagnostiseras ungefär 400 personer i Sverige för sarkom, vilket gör den till en relativt ovanlig tumörform. Flertalet som insjuknar är äldre. Den aktuella forskningen fokuserar dock på de former av sarkom som drabbar barn och unga, exempelvis Ewings sarkom, med ett drygt tjugotal nya fall per år i Sverige.
Interaktion som rubbar genreglering
De drygt 15 olika former av sarkom som studerats är orsakade av mutationer i en grupp proteiner som betecknas FET. Den nyfunna mekanismen går ut på att större delen av de tumörförändrade FET-proteinerna binder till ett annat proteinkomplex, SWI/SNF, som reglerar genaktivitet, cellmognad och tillväxt.
Denna interaktion leder till felreglering av SWI/SNF och därmed störningar i cellens genprogrammering. Felregleringen är en gemensam mekanism för alla de drygt 15 tumörformer som orsakas av mutationer i FET-generna.
Vad som i detalj sker med SWI/SNF-komplexet när tumörförändrade FET-proteiner binder är oklart. Exakt hur SWI/SNF förändras är något som forskargruppen under Pierre Åmans ledning nu tittar vidare på.
Draghjälp i sökandet efter behandling
Forskningen som nu presenteras bygger på studier av odlade celler och tumörvävnad. Resultaten kan leda till utveckling av nya gemensamma metoder för behandling av patienter med FET-orsakade tumörsjukdomar.
Sökandet efter behandling för de aktuella formerna av sarkom, som drabbar barn och unga, kan alltså få draghjälp av befintlig forskning på vanligare tumörsjukdomar, med motsvarande förändringar i SWI/SNF-komplexet. Det handlar i nuläget bland annat om försök på möss.
– Det finns redan en uppsjö av nya läkemedelskandidater som påverkar det här proteinkomplexet och som man testar på andra sjukdomar. Med de upptäckter vi gjort kan vi testa samma kandidater också på de här formerna av sarkom, konstaterar Pierre Åman.
Pierre Åman, professor i tumörbiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, pierre.aman@gu.se
I sökandet efter ett mer hållbart samhälle som kan leva upp till FN:s klimatmål är genomskinligt trä intressant. Om byggindustrin har tillgång till ett material hållfast nog för att användas i huskonstruktioner och som samtidigt kan reglera husets värme kan energikonsumtionen minskas.
Det är precis det som forskare vid KTH:s forskningscentrum Wallenberg Wood Science Center (WWSC) utvecklat. Ett genomskinligt trämaterial som själv kan reglera in- och utsläpp av värme.
Lignin har tagits bort
Céline Montanari, forskarstuderande vid avdelningen fiber- och polymerteknologi på KTH och WWSC, är en av de ansvariga bakom den uppdaterade versionen av det transparenta träet. Hon berättar att träet numera har bättre isolerande egenskaper som kan förhindra värmeförluster under vintern. Det omvända gäller också. När temperaturen stiger utomhus kan träet istället se till att släppa ut värme.
När träet svalnar blir det grumligare, medan det bli mer genomskinligt när det absorberar värme. Bild: KTH
När forskarna tagit fram det nya materialet har de utgått från björk. Träets lignin har avlägsnats då detta är den komponent som absorberar mest ljus. När detta har gjorts finns porösa utrymmen som fylls med en polymer som matchar träets brytningsindex och därmed gör det genomskinligt.
Energilagrande material
Materialets värmereglerande egenskap kommer sedan från steg två när forskarna tillsatt ett energilagrande material till träet. För ändamålet använder KTH-forskarna en icke-giftig och biologiskt nedbrytbar polyetylenglykol (PEG) som kan variera mellan att vara fast och flytande och som kan lagra och ge i från sig stora mängder värme.
Problemet med PEG är att det läcker ut från porösa material vid fasövergång från fast till flytande form. KTH-forskarnas arbete visar dock att man med nanoteknik kan skräddarsy material och porositet i trä så att PEG stannar kvar även när det smälter.
Forskningsresultatet presenterades på American Chemical Societys konferens i Orlando i april 2019.
Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns universitet, som har studerat dykarskalbaggen (Graphoderus zonatus) i Sverige.
– Konflikter mellan könen är en faktor som brukar lyftas fram när evolutionen går snabbt och nya arter bildas. Vår studie visar att könskonflikter även kan leda till motsatsen, det vill säga att evolutionstakten bromsas, säger Erik Svensson, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Utvecklar nya egenskaper som skydd mot skador
Evolutionsbiologisk forskning har tidigare visat att honor kan utveckla olika egenskaper för att undgå att bli skadade i samband med parningen. Exempelvis kan kroppsformer och andra egenskaper förändras. Sådana förändringar kan i sin tur leda till snabb evolution och nya arter.
Hos dykarskalbaggen använder hanen sig av sugkoppar på frambenen för att hålla sig fast på honan under parningen. Varje parningsförsök kan hålla på i flera timmar och leder ofta till att honan skadas.
Sugkopparna syns tydligt på hanens framben. Konflikter mellan honor och hanar har gjort att arten hamnat i ett evolutionärt limbo. Bild: Aslak Kappel Hansen
Vissa honor har därför utvecklat en skrovlig rygg som försvårar för hanarna att fästa sugkopparna på. Hanarnas evolutionära motdrag har varit att utveckla olika typer av sugkoppar. En typ som fungerar att fästa på de honor som har skrovlig rygg, en annan typ som fungerar att fästa på honor med slät rygg. Det har således utvecklats två olika typer av hanar för att de ska kunna para sig med båda hontyperna.
Evolutionärt limbo
Slutresultatet blir ett slags evolutionärt limbo. Hanarna försöker para sig maximalt och trakasserar därmed båda typerna av honor. På så vis upprätthåller de en stabil jämvikt mellan honor med slät respektive skrovlig rygg i populationerna.
– Vår studie visar att evolution genom könskonflikter är en mer komplicerad process än vad man tidigare har trott. Konflikter mellan könen kan alltså inte bara leda till att nya arter bildas, utan kan istället under vissa förhållanden snarare förhindra artbildningen och leda till stabila jämviktslägen, säger Erik Svensson.
Automatiserad produktion är en viktig del i det stora teknikskifte som industrin står inför.
– När man ersätter människors svetskunnande med svetsrobotar gäller det att skapa metoder som gör att roboten automatiskt kan mäta och anpassa svetsningen till variationer som finns i materialet. Min forskning handlar om att utveckla metoder som ger full kontroll över laserstrålens arbete i olika slags metaller, förklarar Morgan Nilsen som nyligen presenterade sin doktorsavhandling på Högskolan Väst.
Tillsammans med Luleå universitet och forskningsinstitutet Swerim har Morgan fokuserat på att hitta lösningar på två vanliga problem vid lasersvetsning. Ett av dem är hur man säkerställer att laserljuset alltid träffar på rätt plats i förhållande till svetsfogen (fogföljning), vilket krävs för att svetsen ska bli stark och hållbar. Morgan har undersökt tre olika metoder för att lösa det.
Många timmar i labbet
– Vid svetsning kan det i vissa fall vara svårt att se var skarven mellan två komponenter är, bland annat på grund av det starka ljus som uppstår vid svetsning. Efter flera experiment där en kamera använts för mätning medan svetsning pågår, har vi utvecklat en metod som gör det möjligt för roboten att både mäta och justera svetsfogen på ett effektivt sätt.
– Detta var den största utmaningen i hela forskningsprojektet. Vi ägnade väldigt många timmar i labbet med att testa oss fram till hur man bäst använder fototekniken för att säkerställa ett bra resultat.
– Vi utforskade även två andra metoder för att mäta hur laserljuset är placerat i förhållande till fogen. Där använde vi dels en fotodiod, dels en optisk givare som kallas spektrometer.
Ger högre och jämnare kvalitet
– Sammantaget har alla tre metoderna utvecklats till väl fungerande verktyg för att roboten ska förstå och ha full kontroll över svetsprocessen. Det gör att industriföretag kan lägga mindre tid på efterkontroller och efterjusteringar. Men framförallt ger det högre och jämnare kvalitet på lasersvetsningen.
Ett annat vanligt problem vid lasersvetsning är att gapet mellan delar som ska svetsas samman varierar. Om gapet blir för stort och inte fylls med tillräckligt mycket material kan det ge defekter i svetsfogen. Morgan har därför undersökt två metoder som gör att roboten kan mäta gapets storlek och tillföra rätt mängd tillsatstråd vid svetsningen för att skapa en stark svetsfog.
Alternativ till dyr fogpreparering
– Båda metoderna visar sig fungera utmärkt. Med den här tekniken kan industriföretag på ett relativt enkelt sätt höja automatiseringsgraden i sin produktion. Idag lägger man stora resurser på fogpreparering – det vill säga att man justerar de komponenter som ska svetsas samman i förväg för att eliminera ojämnheter vid svetsningen. Det kravet minskar med den här tekniken.
Intresset för Morgan Nilsens avhandling är stort bland industriföretag som GKN Aerospace, Siemens Industrial Turbomachinery, Brogren Industries, Northcone och många fler. När en workshop med alla samarbetspartner hölls hos Permanova Lasersystem i december var responsen mycket positiv.
Verklighetsbaserade demonstrationer
– Tillsammans med Permanova kunde vi visa upp forskningsresultaten på ett konkret sätt. Permanova hade implementerat de olika metoderna i ett produktionssystem för lasersvetsning. På så vis kunde vi göra verklighetsbaserade demonstrationer och visa att de är industriellt tillämpbara i flera branscher.
Morgan betonar att det krävs en hel del fortsatt arbete med att implementera metoderna så att de blir användbara inom industrin.
Applicerbart i många branscher
– Jag tror att detta är intressant för flera olika industribranscher att titta närmare på. Faktorer som ekonomi och arbetsmiljö kan avgöra hur angelägna investeringarna är.
Tanken är att ett nytt forskningsprojekt ska ta vid efter det som Morgan precis har avslutat. Högskolan Väst söker nu forskningsmedel till ett nytt projekt om mätning och styrning vid lasersvetsning tillsammans med Luleå Universitet och Swerim.
– Vi tre kompletterar varandra på ett bra sätt eftersom vi har olika spetskompetenser inom lasersvetsning och materialteknik.
Avhandling:
Monitoring and control of laser beam butt joint welding
I rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan” har Skogforsk sammanfattat kunskapsläget inom området och tittat på den svenska skogens roll i klimatarbetet. En slutsats är att produktionen av virke ska vara så hög som möjligt, med hänsyn till andra värden, för att ge största möjliga klimatnytta.
– Att lämna skogen orörd skulle under en tid öka inlagringen av kol. Men i fullmogen skog sker ingen nettoinbindning av kol, eftersom nedbrytningen av död trädbiomassa balanserar den årliga tillväxten, säger Rolf Björheden, Skogforsk, som ansvarat för rapporten.
Tre års koldioxidutsläpp binds på ett år
Ett års tillväxt i Sveriges skogar binder mer än tre års utsläpp av koldioxid. Mängden virke i skogen har under de senaste hundra åren ökat i en omfattning som motsvarar två miljarder ton koldioxid. Det vill säga 40 års utsläpp från Sverige på nuvarande nivå. Skogsbrukets egna utsläpp av koldioxid ligger omkring en miljon ton per år.
Även skogsprodukterna ger stora klimateffekter. Varje år minskar utsläppen med 40 miljoner ton genom att de ersätter produkter gjorda av fossila material.
Skogsprodukternas klimatnytta skulle kunna höjas
– Om mer av biomassan i den avverkade skogen utnyttjades skulle skogsprodukternas klimatnytta kunna höjas till 60 miljoner ton per år. Det är mer än de årliga svenska utsläppen som ligger på 54 miljoner ton. Vid ett ökat uttag stiger alltså klimatnyttan ytterligare, så länge som tillväxten upprätthålls, säger Rolf Björheden.
I rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan” ges en överblick av kolflödena nationellt och globalt. Skogstillväxt och avverkning ställs i relation till Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Dessutom diskuteras hur klimatnyttan av skogsbruket och av skogsindustrins produkter kan höjas och vad skogsbruket kan göra för att minska sina egna utsläpp av växthusgaser.
Rapporten fokuserar enbart på skogens förmåga att binda koldioxid och har alltså inte tagit hänsyn till faktorer som till exempel biologisk mångfald eller sociala värden.
En ny studie, som nu publiceras i Science, lägger fram bevis för att forskare har hittat en liten himlakropp, en så kallad planetesimal, runt en vit dvärg drygt 400 ljusår från Jorden. Planetesimaler består av sten eller is, som asteroider eller kometer, och är allt från några kilometer till några tiotals mil i storlek. De kan antingen utgör byggstenar till kommande planetbildning eller vara rester av en tidigare planet som slitits sönder eller kolliderat.
– Detta är den andra kända planetesimalen som vi vet cirkulerar runt en vit dvärg, säger Alexander Mustill, astronomiforskare vid Lunds universitet och en av författarna till studien.
Fortsätter kretsa kring den vita dvärgen
Just det faktum att det nyupptäckta planetfragmentet kretsar kring en vit dvärg är intressant för forskarna eftersom det kan bidra till ökad kunskap om äldre solsystem. När bränslet i en stjärna tar slut omvandlas stjärnan till en vit dvärg, och vad händer då med planeter runt denna sol i de fall sådana finns? Enligt teoretiska beräkningar som astronomer tidigare har gjort skulle planeter i ett sådant solsystem mycket väl kunna fortsätta existera och kretsa vidare i sin omloppsbana runt den vita dvärgen, beroende på förutsättningarna.
I forskarvärlden är det därför värdefullt att rikta blickarna mot universums vita dvärgar för att leta konkreta spår efter den här typen av händelseförlopp, det vill säga för att ta reda på hur det går för de kretsande planeterna när deras stjärna omvandlas till en vit dvärg. Vår egen stjärna, solen, kommer för övrigt att gå just detta öde till mötes i framtiden, alltså bli en vit dvärg – lyckligtvis i en tämligen avlägsen framtid, om cirka sex miljarder år.
Väldigt hög densitet
Den nyupptäckta planetesimalen har enligt observationerna en omloppstid på bara två timmar, vilket innebär att den cirkulerar väldigt nära sin vita dvärg. Detta vittnar om att det lilla planetfragmentet måste ha en väldigt hög densitet, det vill säga att den består av mycket kompakt material. Annars skulle den inte kunna cirkulera så nära den vita dvärgen utan skulle istället slitas sönder av den slocknande stjärnans enorma gravitation.
– Troligtvis består den här planetesimalen främst av järn, säger Melvyn Davies, astronomiprofessor vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Fragment från större planet
Resultaten från den aktuella studien överraskar forskarna. Den extremt korta omloppstiden, den höga densiteten och det förmodade höga järninnehållet väcker många frågor.
Varför innehåller den observerade planetesimalen inte andra material, likt många av planeterna och asteroiderna i vårt eget solsystem? Varför påminner den i sin sammansättning om jordens järnkärna? Kan den vara ett fragment från en större planet som slitits isär av sin vita dvärg? Forskarna bedömer att så är fallet.
– På samma sätt som arkeologer kan lära sig om historien genom att gräva i marken kan vi astronomer lära oss om planeter runt döda stjärnor genom att studera planetesimaler som kretsar kring de vita dvärgarna, säger Alexander Mustill.
Den aktuella studien har gjorts i samarbete med ett stort antal forskare i flera länder. Observationsarbetet har utförts på Gran Telescopio Canarias på ön La Palma.
Alexander Mustill, forskare vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, alexander.mustill@astro.lu.se
I den nu genomförda enkäten svarade varannan svensk, drygt 52 procent, att tillgången på friluftsliv är viktig när man väljer bostadsort. Det är en tydlig ökning jämfört med en liknande undersökning som gjordes år 2007 då knappt 40 procent av de tillfrågade svarade att tillgången till friluftsliv påverkade valet av bostadsort.
– Vi ser i enkätsvaren att i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Det är betydligt fler som är ute i naturen på helger och under längre ledigheter, jämfört med vardagar, säger Peter Fredman, professor vid turismforskningscentret ETOUR och Mindre stavgång och cykling på vägansvarig för studien.
Mer friluftsliv för den som tjänar mer
Kartläggningen av olika friluftsaktiviteter visar bland annat att:
– Aktiviteter som minskat sedan 2007 är promenader, stavgång, cykling på vägar, rullskridsko/inlines/rullskidor, fritidsfiske, solbad, jakt, trädgårdsarbete, picknick/grillning i naturen samt studier av växter, djur och fåglar.
– Aktiviteter som ökat sedan 2007 är jogging, terränglöpning, skateboard, bad utomhus i sjö/hav och pool/äventyrsbad, snorkling, dykning, paddling, geocaching, vattenskoter, bergsklättring, meditation och yoga i naturen.
I undersökningen framkommer också skillnader mellan olika inkomstgrupper. Forskarna har beräknat ett aktivitetsindex som omfattar 49 olika friluftsaktiviteter som kan utföras utomhus på fritiden. Aktivitetsindex ger en bild av hur personer deltar i dessa aktiviteter och undersökningen visar att aktivitetsindex ökar med inkomsten. Drygt 60 procent av de som har en årsinkomst över 800 000 har ett högt index (större än medianvärdet). Motsvarande siffra för de som tjänar under 400 000 per år är knappt 40 procent.
Kvinnor ute i naturen mer än män
– Undersökningen visar också att kvinnor är ute i naturen oftare än män. Detsamma gäller personer som har vuxit upp i Europa, inklusive Sverige, jämfört med de som själva, eller vars föräldrar, har växt upp utanför Europa, säger Peter Fredman.
Riksdagen har beslutat om tio mål för friluftslivet och åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller preciseringar som berör friluftsliv.
– Dagens friluftsliv har nära kopplingar till en växande naturturism och syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar av friluftsmålen och friluftslivet i miljömålen, säger Peter Fredman.
Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid ETOUR, Mittuniversitetet, peter.fredman@miun.se
I Katalonien, i nordöstra Spanien, arbetar vetenskapsmän och volontärbiologer tillsammans för att hitta nya bestånd av vildkatter som har förblivit oupptäckta i decennier.
Vildkatten (Felis silvestris), tagen med en av kamerfällorna som utlöses när den ser rörelse från ett djur. Foto Josep Puig.
Människan stöter sällan på vildkatter och kamerafällor är därför ett användbart redskap för att lära sig mer om arten. För att samla in data har volontärer, under ledning av forskaren Ferran Sayol från Göteborgs universitet och mastersstudenten Marc Vilella vid Universitat Autònoma i Barcelona, placerat ut kameror längs smala stigar i skogen, på platser där informationen hittills varit knapp och otillförlitlig.
Kamerorna aktiveras av djurens rörelser och på det sättet har kattexperterna kunnat identifiera två nya bestånd av den europeiska vildkatten, Felis silvestris som fångats på bild.
– Sedan 2013 har vi satt upp fällor i nya områden, utanför de platser där vi vet att vildkatter lever. Och det har gett oss spännande överraskningar. Den här informationen blir värdefull när forskarna ska uppdatera vildkattens utbredningsområde i Katalonien och gör det möjligt att bedöma bevarandestatusen mer korrekt, säger Ferran Sayol, som också är medlem av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC).
Skogens spöken
Stora kattdjur, som lejon och tigrar, är några av de mest symboliska och välkända djuren, men majoriteten av världens 40 kattarter är små, skygga varelser. Den europeiska vildkatten (Felis silvestris) är ett exempel.
– Den lever i blandskogar i centrala och södra Europa, men eftersom vildkatterna är skygga nattdjur är det svårt för forskarna att observera dem. Det har gett dem smeknamnet ”skogens spöken”, säger Ferran Sayol, som är medarbetare vid Göteborgs universitet och medlem av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC).
Kattunge av sorten Felis silvestris.
Vildkatten (Felis silvestris) förekommer i stora delar av Europa, västra Asien och Afrika, men är inte samma art som våra tamkatter (Felis catus), inte ens om tamkatten är förvildad. Den förekommer inte i Skandinavien och har inte heller funnits där under historisk tid. Den europeiska vildkatten behöver stora lugna skogar med några öppna ställen. Den föredrar lövskogar. Skogarna ska vara gamla och uppvuxna med några gamla träd. Bara i sådana skogar finns det håligheter i träd eller av rävar eller grävlingar övergivna lyor vilka katten behöver och kan använda för att uppfostra sina ungar. Naturskyddsmässigt är förekomsten av dessa katter ett säkert tecken på att skogen har hög biodiversitet.
Källa: wikipedia
– Med hjälp av volontärbiologerna kan vi studera många fler platser och öka antalet människor som är engagerade i projektet”, säger Marc Vilella.
De volontärer som deltar i projektet sätter vanligtvis upp kameror i närheten av sina hem eller i områden de känner till väl. De drivs av belöningen om att få vara med om spännande upptäckter och att få lära sig om vilka arter som ”fångats” på kameran.
Efter den inledande framgången har projektet fått ekonomiskt stöd från Barcelona zoo. I år kommer kamerafällor att sättas upp i ännu fler områden så att man kan fortsätta övervaka vildkattbestånden med hjälp av nya, engagerade volontärer.
Brasilien, Ungern, Indien, Polen och Turkiet är exempel på länder som just nu upplever demokratiska bakslag eller det forskarna kallar autokratisering – en rörelse i riktning mot diktatur.
– Fler demokratier än någonsin tidigare är på tillbakagång, och 60 av de 75 demokratier som någon gång genomgått autokratisering har blivit diktaturer, säger biträdande lektor Anna Lührmann, forskare vid V-Dem-institutet.
Diskret tillbakagång för demokratin
En sak som är unik för dagens demokratiska tillbakagång är att processerna går långsamt och sker diskret. Tidigare årtiondens militärkupper och hastiga införande av enpartistater har ersatts av utdragna politiska spel. I 33 av 47 episoder av autokratisering i länder där demokratin är under försämring sedan 1994, är det folkvalda politiker som bit för bit underminerar det demokratiska styret.
– De urholkar demokratin genom att gradvis ta över makten över media och civilsamhälle och genom att till exempel göra det svårare att genomföra fria och rättvisa val. Korruption kan vara ett medel som används men det är långt ifrån det enda. De använder också ofta hot om våld och falska juridiska processer, liksom lagstiftning mot vissa organisationer till exempel, säger professor Staffan I. Lindberg.
Autokratiseringen
Anna Lührmann har tillsammans med professor Staffan I. Lindberg genomfört den första studien av alla autokratiseringsperioder från 1900 fram till idag. Den baseras på data från Varieties of Democracy, V-Dem, världens största forskningsdatabas över demokrati och demokratisk utveckling.
Databasen innehåller 450 indikatorer på demokrati och presenterar ett 50-tal index på allt från yttrandefrihet och val, till juridiska systems oberoende och mediers och civilsamhällets frihet.
Enligt studien uppvisade 22 länder 2017 tendenser på att demokratin håller på att försämras. Vid en jämförelse innebär det att vi just nu upplever den tredje, stora perioden av autokratisering i modern tid.
Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet, sil@v-dem.net
I dag uppskattas antalet inlägg med hashtagen #selfie till över 349 miljoner på Instagram, vilket bara är ett av många sociala medier. Varje person kommer i genomsnitt att ta 25 000 selfies under sin livstid, enligt en uppskattning av företaget Samsung 2017. Samtidigt finns det många rapporter om hur människor upptagna med att ta selfies orsakar allvarliga skador på sig själva eller människor i sin omgivning.
Trots att selfies inom loppet av några år har uppstått som ett stort globalt kulturfenomen är forskningen begränsad. De studier som finns fokuserar ofta på psykologiska motiv bakom fenomenet, snarare än att sätta selfien i ett socialt sammanhang.
Två forskare vid Göteborgs universitet, Alexandra Weilenmann och Thomas Hillman, har därför undersökt vilken betydelse selfien har i kommunikation mellan människor.
Förstärker gemensamma känslor
– Vi såg att selfies fungerar som ett lekfullt utbyte av visuell information, samtidigt som det är ett sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra. Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum. Man kan sitta på vitt skilda platser och ändå skapa en känsla av närhet genom att utbyta selfies, säger Alexandra Weilenmann, professor och en av författarna bakom studien.
För att förstå selfies på djupet var forskarna intresserade av att fånga naturligt förekommande selfie-fotograferande, och inte konstruera särskilda situationer eller bjuda in deltagare till arrangerade studier. I stället har de observerat användare av mobiltelefoner och kameror på olika platser främst i Sverige men även runt om i världen.
Selfien inte en isolerad händelse
– Vi följde och betraktade människor på platser som lämpar sig väl för fotografering och selfies, bland annat caféer, djurparker och andra turistattraktioner, säger Alexandra Weilenmann.
Forskarna menar att tidigare forskning har lyft selfien ur sitt sammanhang och reducerat företeelsen till ett online-fenomen. Selfies har setts som en enskild produkt, ofta förknippad med ungdomar, snarare än en aktivitet som är en del av ett större fotografiskt sammanhang för människor i alla åldrar.
– Vi såg att besökarna nyttjade olika sorters redskap, både digitalkameror, smartphones och selfiepinnar när de hamnade i bildmässiga situationer framför sevärdheter och utkiksplatser. Användarna tog därefter vanliga selfies och gruppfoton med mobilen, sedan kunde de byta redskap och ta andra sorters foton i olika konstellationer med varandra och saker i miljön. Selfie-fotograferande är med andra ord inbäddat tillsammans med andra fotografiska aktiviteter och den slutliga bilden som hamnar på sociala medier ska inte betraktas som en isolerad händelse, säger Alexandra Weilenmann.
Det huvudsakliga målet med screening för livmoderhalscancer är att upptäcka och behandla cellförändringar som annars riskerar att leda till cancer. I Sverige har screening för livmoderhalscancer pågått sedan 1960-talet.
Tidigare studier har visat att screening minskar risken för de vanligaste typerna av livmoderhalscancer, men kunskapen om kopplingen mellan screening och risken för mer ovanliga typer av cancerformen har varit begränsad. Detta samband har nu undersökts av forskare vid Karolinska Institutet.
Samtliga fall av livmoderhalscancer
Studien utgick från alla svenska fall av invasiv livmoderhalscancer under perioden 2002-2011, identifierade med hjälp av Cancerregistret. Av dessa drygt 4 200 fall identifierades 338 som inte tillhörde de vanligaste typerna av livmoderhalscancer (skivepitelcancer och adenocarcinom).
För varje fall valdes slumpvis 30 åldersmatchade kontroller från den svenska kvinnliga befolkningen. Därefter beräknades risken för så kallad adenoskvamös livmoderhalscancer och andra ovanliga typer av livmoderhalscancer, i relation till de som deltog i screeningen.
Resultaten visar att kvinnor som hade lämnat cellprov de två senaste gångerna de hade kallats till screening, hade mer än 75 procent minskad risk för adenoskvamös livmoderhalscancer och 65 procent minskad risk för andra ovanliga typer av livmoderhalscancer, jämfört med kvinnor som inte hade lämnat cellprov.
HPV-vaccination förebygger
– Det här visar att ovanliga typer av livmoderhalscancer effektivt kan förebyggas genom screening, säger Pär Sparén, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Riskminskningen var större för kvinnor som hade lämnat två cellprov jämfört med kvinnor som bara hade lämnat ett prov de senaste två screeningperioderna.
Humant papillomvirus, HPV, av högrisktyp är den främsta orsaken till livmoderhalscancer. I studien identifierades högriskvirus i 70 procent av de ovanliga tumörerna där en sådan typbestämning kunde göras. Vanligaste typen var HPV 18, följt av HPV 16.
Enligt forskarna tyder detta på att de flesta fall av ovanlig livmoderhalscancer kan förebyggas genom HPV-vaccination.
Ingen skillnad i screeningeffekt
Studien såg ingen skillnad i effekt av screening för kvinnor med eller utan högrisk-HPV i tumören.
Forskarna konstaterar att det behövs fortsatta studier av förekomsten av dessa ovanliga cancerformer när screeningen av livmoderhalscancer nu ska göras genom HPV-test i stället för primär cytologisk analys av cellprover.
Pär Sparén, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, par.sparen@ki.se
2015 hade hälften av alla aktiva busskontrakt, förutom en produktionsinriktad del, även en del med betalning per påstigande passagerare, ett så kallat passagerarincitament. En sådan stimulansåtgärd har under de senaste åren blivit allt mer populär i svensk kollektivtrafik – med det uttalade syftet att uppmuntra operatören att införa åtgärder som ökar kollektivresandet.
Få stora utvärderingar har skett hittills. Därför har forskare från VTI och K2, Kollektivcentrum, nu undersökt saken närmare genom att använda sig av de rikhaltiga data som finns att tillgå för passagerartrafiken i Skåne.
Stimulansåtgärderna ökar inte kollektivresandet
Deras rapport ”The impact on bus ridership of passenger incentive contracts in Swedish public transport”, visar att de senaste årens ökning av resande i Skåne beror på andra orsaker. Troligtvis innebär det även att många avtal med liknande stimulansåtgärder i övriga Sverige inte heller ökar kollektivresandet, enligt rapportens nationalekonomiska analys.
– Studien har fått ett högkvalitativt och omfattande datamaterial från Skånetrafiken från samtliga busslinjer. Det finns inget forskningsmaterial för avtal i kollektivtrafik hittills som kommer i närheten av detta, säger Roger Pyddoke, projektledare vid VTI och en av författarna till rapporten.
Stimulansåtgärden har inte lett till något ökat resande. Det är slutsatsen i den här rapporten liksom i tidigare forskning om busstrafik under de senaste 20 åren. Det går att fundera så här i efterhand, om det var rimligt att tro att det skulle ske, menar han.
Inte tillräcklig drivkraft
Rekommendationen var att 25 procent av den totala ersättningen för påstigande ska komma från stimulansåtgärden, men den drivkraften är inte nog, vilket även tidigare studier har antytt. För att fler ska åka kollektivt krävs bättre linjenät och turtäthet vilket också kostar mer.
– I ett parallellt projekt indikerar modellsimuleringar att det krävs betydligt större ersättning än så för att den ska ha avsedd effekt, säger Roger Pyddoke.
Istället kan myndigheterna överväga andra metoder som att införa prioriterade busskörfält och olika sätt att hämma biltrafiken. Ju större staden blir, desto fler väljer att åka kollektivt. När det redan finns många bilar blir det svårare hitta parkeringsplats, och det tar längre tid ta sig fram. Många vill helst slippa betala för parkering och stå i bilköer.
Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har tillsammans med NASA, SMHI och University of Maryland tagit fram en modell för hur man ska hantera torka inom jordbruk utifrån ett vatten-, mat- och energiperspektiv.
Trots Sveriges geografiska läge och överflöd av vattenresurser kan landet drabbas av torka. I augusti 2017 minskade Sveriges grundvattennivå kraftigt jämfört med ett normalt år, särskilt i de centrala och södra delarna av landet.
Under sommaren 2018 upplevde Sverige en ännu mer allvarlig torka som drabbade jordbrukssektorn, vattenförsörjningen och energisektorn hårt. På liknande sätt spår forskarna att kommande klimatförändringar kommer att ge ökade temperaturer och minskad nederbörd under odlingssäsongen.
Prognoser med hjälp av artificiell intelligens
Forskningen visar att mängden grödor inom jordbruket kan minska med upp till 50 procent under ett torrt år, vilket får stora konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Sverige. För att minska risken för torka inom jordbruket behövs stora mängder vatten och energi; upp till 3500 m3/ha och 700 kWh/ha energi. Det motsvarar ungefär av halv simbassäng av olympiska mått och 400 mils körning med en elbil, per hektar odlad mark.
– Modellen vi tagit fram kan användas för att utvidga befintliga tjänster för övervakning av torka till mer omfattande tjänster nära realtid som tar hänsyn till aspekter som påverkar både mat, vatten och energi i stor skala, säger Pietro Campana, doktor i energiteknik vid MDH.
Både korta och långsiktiga prognoser kan tas fram med hjälp av algoritmer baserade på artificiell intelligens, som tränats på väderdata från SMHI. Prognoserna kan sedan användas för att i rätt tidpunkt och med rätt mängd bevattna områden som utsätts för torka, på ett sätt som minskar trycket på vatten- och energiåtgången. Det innebär att man under perioder av torka kan minska risken för negativ påverkan på livsmedelsproduktionen samtidigt som man på ett mer effektivt sätt använder jordens resurser.
