– Vår förhoppning är att magnetstimulering ska ha effekt på motivationsbrist och apati, vanliga symtom vid schizofreni som det idag inte finns någon behandling för, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.
Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att den elektriska aktiviteten antingen kan ökas eller minskas i de nervceller hjärnan som tar emot och överför nervimpulser. Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.
Djupgående hjärnstimulering
I Sverige var magnetstimulering fram till 2016 endast rekommenderad att ges till patienter med depression inom ramen för forskningsprojekt. Då kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer som innebär att behandlingen ses som ett alternativ vid svårbehandlad depression. I många andra delar av världen har det dock sedan länge varit en godkänd behandling för depression.
I den pågående TMS-studien på Akademiska sjukhuset inkluderas både patienter med depression och schizofreni. Forskarna använder en nyutvecklad form av magnetstimulering, som innebär att hjärnstimuleringen ges mer djupgående, mittöver pannloben, i stället för som tidigare på vänstra pannloben.
Patienterna får behandling två gång per dag i två till tre veckor, istället för som i sedvanlig klinisk behandling, en gång per dag under tre till sex veckor.
– Vi har flera solskenshistorier, där patienter med svårbehandlad depression, som tidigare levt instängda bakom nedfällda persienner, utan arbete och sociala kontakter, kunnat återgå till arbetslivet och knyta kontakt med vänner igen, berättar Robert Bodén.
Tilläggsbehandling vid svår depression
Han ser magnetstimulering som ett bra tillägg i behandlingsarsenalen för den stora grupp patienter med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling.
– I vår studie undersöker vi om det går att effektivisera TMS-behandlingen så att behandlingstiden blir kortare för patienter med depression och om det blir bättre effekt med ett nytt behandlingsområde i hjärnan. Vi försöker också genom denna studie förstå sjukdomsmekanismer och hur de förändras av TMS-behandlingen.
Söktrycket är högt, även från sjukvårdsregionen och övriga landet. Det gäller både personer som vill delta i studien och som önskar få behandlingen kliniskt, berättar Robert Bodén.
Lista ut vem behandlingen passar för
– Vi är i blygsam uppstartsfas kliniskt, men vår förhoppning är att få utöka verksamheten på sikt. Det här är en ny behandlingsmetod och nu gäller det för oss att lära oss vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen, till exempel verkar ålder och typ av depression spela roll.
Han ger exempel på enstaka patienter med medelsvår depression som inte fått tillräckligt bra effekt av elbehandling, men däremot mått bra efter magnetstimulering. En nackdel med elbehandling menar han är att patienten måste fasta innan och vara sövd under behandlingen, vilket gör att återhämtningen efter varje behandlingstillfälle tar längre tid. Vid svåra depressioner när man tappat verklighetsförankringen, eller är helt sängliggande och slutar äta och dricka är dock ECT fortfarande den ojämförligt mest effektiva behandlingen.
Hur man svarar på ECT respektive magnetstimulering har delvis med åldern att göra.
– Depressioner skiljer sig biologiskt hos yngre jämfört med äldre, det är troligtvis egentligen olika sjukdomar. Generellt svarar äldre bättre på ECT medan magnetstimulering passar bättre för yngre. Detta har också en fysikalisk förklaring. Hjärnan tenderar att minska i volym när man blir äldre och magnetstimulering når inte så djupt in i skallen och har då svårt att nå ned till hjärnbarken, avrundar Robert Bodén.
Magnetstimulering och ECT
Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att den elektriska aktiviteten antingen kan ökas eller minskas i de nervceller hjärnan som tar emot och överför nervimpulser.
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) är en psykiatrisk behandlingsform som innebär att man framkallar epileptisk aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering. ECT används framförallt vid djupa depressioner med förlorad verklighetsförankring och depressioner när man blivit helt orörlig och slutar äta och dricka. Patienten är sövd under behandlingen och märker därför inte av det epileptiska anfallet. Även muskelavslappnande medel ges för att minska ansträngningen som muskelsammandragningarna innebär vid ett generellt krampanfall.
Kontakt:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, robert.boden@neuro.uu.se
E-böcker har idag ungefär fem procent av bokmarknaden. Ljudböcker är mer populära och ökar snabbare, men det finns långt fler e-böcker än ljudböcker på marknaden.
Birgitta Wallin, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, har undersökt distributörernas syn på e-böcker. Genom enkäter och intervjuer med bibliotek och bokhandlare, såväl fysiska som nätbaserade, framträder i huvudsak två olika sätt att bemöta e-boken.
– Biblioteken har generellt valt att erbjuda e-böcker och ligger långt framme med att erbjuda sina låntagare nya format även om utlåningen av digitala böcker är dyr för biblioteken. De fysiska bokhandlarna gör det inte – de är inte intresserade. De ser att de är duktiga på att sälja tryckta böcker och tänker fortsätta med det, säger Birgitta Wallin.
Liten försäljning av e-böcker
Flera bokhandlare berättade att de hade testat att sälja e-böcker, men inte fått något vidare gensvar från sina kunder. Och då marknaden för e-böcker fortfarande är så liten har de ännu så länge låtit e-boken vara. Det finns dock aktörer som gjort tvärtom, som en specialist-bokhandel som med framgång satsade på e-böcker till sina unga kunder.
Nätbokhandeln har endast en liten försäljning av digitala böcker men också prenumerationstjänster som BookBeat och Storytel har kommit in på den digitala bokmarknaden och erbjuder sina kunder en slags bibliotekstjänst där kunden kan läsa hur mycket de vill till en låg månadskostnad.
E-boken blir mer tillgänglig
Birgitta Wallin beskriver hur det länge varit krångligt att låna digitala böcker via bibliotek. Men detta kommer att ändras. Nu finns konkurrens på marknaden och framöver kommer det bli betydligt enklare att låna både e-böcker och ljudböcker från biblioteken.
Det finns flera fördelar med att läsa böcker digitalt. Den som läser på en läsplatta har möjlighet att till exempel förstora texten och ändra kontrast, vilket kan vara bra för äldre människor eller personer med synnedsättning. E-bokens stora fördel är annars tillgängligheten, säger Birgitta Wallin:
– Ljud- och e-böcker förändrar allt. När vi sitter hemma på kvällen och är sugna på att läsa något så kan vi tillgodose det med en gång, även om biblioteket eller bokhandeln har stängt. Det är ett helt nytt sätt att konsumera, inte bara böcker utan även annan underhållning.
E-bokens historia
Idén att skapa e-böcker har funnits länge. Redan 1971 blev den första e-boken verklighet i USA. Project Gutenberg startades som det första digitala biblioteket knutet till ett datanätverk som senare utvecklades till internet. Project Gutenberg tillhandahåller än idag gratis nedladdningar av e-böcker där upphovsrätten har gått ut.
Det stora genombrottet för e-boken ägde dock rum år 2008. Då lanserade den amerikanska nätbutiken Amazon läsplattan Kindle med inbyggd nätbokhandel. Den nya läsplattan blev en försäljningssuccé och Amazon har fortsatt att driva på utvecklingen av e-böcker.
I de stora språkområden, som det engelska och det spanska, läser en betydligt större andel människor e-böcker än i Sverige. E-boksförsäljning utgör 25-30 procent av bokmarknaderna i USA och England. I Sverige är motsvarande andel två procent.
En viktig åtgärd för att skydda vattendrags kemiska status från skogsavverkning är att lämna en skogskant, så kallad buffertzon, längs vattendragen. Nu visar färsk forskning alltså att utformningen av dessa buffertzoner också är viktiga för att hindra växthusgasutsläpp från skogsbruket.
Nu ska Marcus Klaus, miljöforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet ta reda på det bästa sättet att utforma bäckkantzoner, för miljön och klimatetes skull.
– Först var vi förvånade över att vi inte såg ett ökat utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten trots ökade halter i grundvatten efter kalavverkning. Men sedan kom vi på att detta bland annat kan bero på att gaserna tas upp eller släpps i buffertzonerna, säger Marcus Klaus.
Marcus Klaus mäter koldioxidutsläpp från en skogsbäck. Bild: Umeå universitet
De två studierna som baserades på fältexperiment och analys av nationell miljöövervakningsdata har lett till nya frågor: Om inte vattendrag, avger förhöjda mängder av växthusgaser efter kalavverkning? Går det att minimera växthusgasutsläppet genom ett smartare sätt att utforma buffertzonerna?
Marcus Klaus och hans samarbetspartners gör nu nya fältförsök där växthusgasdynamiken i hela buffertzonen studeras före och efter experimentell kalavverkning.
– Vi kommer att ta ett helhetsgrepp med växthusgasmätningar i grundvatten, mark, och även trädstammar som kan leda växthusgaser i grundvatten direkt till atmosfären, säger Marcus Klaus.
Pusselbit till ett klimatsmart skogsbruk
Resultaten från den nya forskningsstudien kommer förhoppningsvis att vara en central pusselbit till att utveckla ett, från klimatsynpunkt, hållbart skogsbruk där det hela skogsekosystemet inklusive vattenmiljöer ingår.
Att minska klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser är en av mänsklighetens mest akuta utmaningar. Stort hopp ligger på skogsbruk som ett sätt att ta nytta av skogens naturliga förmåga att binda koldioxid.
Det har dock hittills varit oklart hur man optimerar skogsbruksåtgärder för att minimera utsläppen av växthusgaser som bildas i marken vid kalhyggesbruk och därefter når vattendrag via grundvattnet.
– Skogsbruket har ett stort ansvar maximera den naturliga förmågan hos skogsekosystem att ta upp och lagra kol och det finns en stor potential för förbättringar av dagens avverkningsmetoder, säger Marcus Klaus.
Kontakt:
Marcus Klaus, PhD, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, marcus.klaus@umu.se
Spridning av växtarter sker i huvudsak på tre olika sätt, med hjälp av vinden, med hjälp av vatten och med hjälp av djur.
Biologer vid Karlstads universitet har besökt över 100 skärgårdsöar i Östersjön, och dokumenterat de arter som fanns. Därefter samlade de in spillning från grågåsen på 45 av öarna.
Grågässen ersätter betesdjuren
– Resultatet vi fann var att spillningen från grågås innehöll livskraftiga fröer av 97 olika växtarter, säger Lutz Eckstein, professor i biologi. Hade vi haft möjlighet att titta på ännu fler öar hade resultatet sannolikt visat på ännu fler arter.
Växtspridning genom gäss är en fördel för växter i skärgårdslandskapen, speciellt efter de senaste decenniers förändringar av markanvändning och upphörandet av betesdjur har påverkat artrikedomen på öarna i skärgården.
– Det här visar på ett spännande resultat, eftersom vi förut inte har vetat om grågåsens betydelse särskild för landväxter.
Kontakt: Lutz Eckstein, professor i biologi på Karlstads universitet, lutz.eckstein@kau.se
För att hitta ett plagg som passar kanske du måste prova flera modeller och storlekar innan du känner dig någorlunda nöjd. Många kunder handlar på nätet. För att komma runt problemet blir det vanligare att beställa hem fler plagg än kunden tänkt sig köpa, för att sedan skicka tillbaka de som inte passar vilket i sin tur blir ett miljöproblem.
Niina Hernández disputerade inom textil materialteknik med avhandlingen ”Does it really fit?: improve, find and evaluate garment fit” under hösten 2018. I sin avhandling försökte hon hitta nya metoder för att hitta kläder som passar.
– I min avhandling har jag visat på komplexiteten av att utvärdera passformen på plagg. Jag har kommit fram till att det är möjligt att med olika verktyg att hjälpa tillverkarna att kunna erbjuda plagg som matchar målgruppen, berättar hon.
Måttanpassning för unika kroppsformer
Bakom resultaten finns tre studier som angriper problemet på olika sätt och på olika nivåer i kedjan från tillverkning av ett plagg till att det når konsumenten.
– För produktutvecklaren är det bra att basera framtagning av god passform på siffror i en tidig del av processen. Där kan en tidig och grov anpassning göras för att matcha plaggens mått mot målgruppens mått, säger hon.
Men det finns personer med mer unika kroppsformer, som inte kan finna god passform bland standardsortimentet.
– För dessa personer kan måttanpassade kläder vara ett alternativ. Utgångspunkten är vanliga plagg där produktionsunderlagen programmeras så att individuella anpassningar kan göras av mönstren som sedan går in i ett produktionsflöde och sedan levereras till konsumenten.
3D-scanning och avatarer en del av lösningen
Att hitta rätt storlek på distans, utan att kunna prova plaggen, kan vålla problem. Det vanliga sättet att välja storlek är att gå efter en måttabell som indirekt rekommenderar vilket storlek du skall köpa, detta baserat på kundens kroppsmått.
Niina Hernández provade även en annan metod där kunden scannades i en 3D body scanner och på så sätt fick hon fram en avatar.
– Då kunde vi visualisera olika storlekar på avataren och låta kunden välja vilken storlek denne trodde skulle passa. Sedan fick kunden testa fysiska plagg i samma storlekar och sedan analyserade jag hur väl dessa val samt deras passformsutvärderingar stämde överens. Det blev mer rätt än genom att endast gå på måtten, avslutar Niina Hernández.
5G är namnet på den generation mobilnät som står på tur att ta över efter 4G. Det är på många sätt överlägset sin föregångare, med mellan tio och hundra gånger snabbare dataöverföring och mycket kortare svarstider i kommunikationen.
– 5G innebär högre och säkrare datahastigheter och runt hörnet väntar gruvor och skogsmaskiner styrda på distans och självopererande lager och industrier, säger Mahmoud Alizadeh, vars forskning handlar om den teknologi, med optimerade antenner, förstärkare och mottagare, som är nödvändig för att uppfylla alla de krav som ställs på 5G.
Hans avhandlingsarbete handlar om att hitta lösningar för att få en hög kvalitet på signalen från förstärkarna, att minska felaktigheter samt att förenkla modellerna eftersom det behövs många förstärkare för 5G.
– Förstärkarna är mycket komplicerade och kostsamma och det jag gör nu kan bli mycket användbart i den nya tekniken, säger Mahmoud Alizadeh.
Signalen kan spåra ett tåg i full fart
För att få en stark signal används så kallad beamforming, där man istället för att sända signaler i alla riktningar, riktar en verkligt stark signal som fokuserar på användaren via en tunn koncentrerad stråle som dessutom kräver mycket mindre energi.
– Om användarna till exempel är ombord på ett tåg som färdas snabbt kan beamforming ändå behålla en hög kvalitet på kontakten med användarna på tåget.
Mahmoud säger att det finns många möjligheter med 5G med allt från smarta lösningar för att avlasta vården, till möjligheter att, från distans, styra maskiner i gruv- och skogsindustrin. Med 5G blir det förutom mindre fördröjning också möjligt att förutsäga hur långa svarstiderna blir vilket är viktigt till exempel vi självkörande och fjärrstyrda fordon.
– Bilarna kommer att kunna samarbeta med varandra i realtid i trafiken. De kan ge oss en säkrare trafik, där transporter kan ske mycket mer effektivt än idag, säger Mahmoud Alizadeh.
Fotnot:
Läs mer om 5G satsningar på svenska universitet i Curie.
Den 14 mars (3.14 med engelskt skrivsätt), firas Pi-dagen runtom i världen. En dag för att uppmärksamma matematikens betydelse – men också nöjet med den. För matematiken är inte bara en vetenskap som ligger till grund för det högteknologiska samhället, den är också en källa till glädje och skönhetsupplevelser.
Men vad är det egentligen som gör matematik vacker? Det är något som Umeåforskarna Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman undersöker.
– Vi har undersökt vad som gör att matematiker upplever att ett bevis ”passar”, säger Manya Sundström. Den frågan är så konkret att den går att angripa. Skönhet är mycket svårare att karaktärisera.
Matten i skolan kan vara mer lekfull
Forskning om matematikens skönhet är filosofiskt intressant men kan också ha betydelse för matematikundervisning, och därmed för allmänhetens relation till matematik, menar Manya Sundström.
– Om vi betraktar matematik som ett estetiskt ämne så påverkar det hur vi undervisar, säger hon. Jag tror att matematik i skolan kan involvera mycket mer lek och utforskande. Som vi undervisar matte idag får du normalt inte lära känna den sidan av matematiken förrän du börjar på universitetet, vilket är olyckligt. Barns relation till matematisk estetik och hur den kan användas pedagogiskt är något som jag skulle vilja forska mer om i framtiden.
Att både barn och vuxna lekmän kan ha en lite annan ingång till matematisk skönhet än skolade matematiker är hon och Lars-Daniel Öhman öppna för.
Estetik i matematikens inre strukturer
– I den mån allmänheten har en uppfattning om skönhet i matematik så är den nog nära knuten till det visuella, säger Öhman. Det är inte riktigt den matematiska skönhet som vi syftar på i vår forskning. Vi undersöker snarare estetiken i matematikens interna strukturer, hur saker hänger ihop.
Hur är det då med festföremålet pi? Har denna konstant, som representerar förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter, någon matematisk skönhet? Och är det en bra idé att centrera en dag tillägnad matematiken runt pi?
Pi ger omkrets, area och volym på en fotboll
Talet π (pi) är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. 3,14 är en approximation av talet, som är irrationellt och har ett oändligt antal decimaler. En ännu bättre approximation är 22/7.
Konstanten pi används i många geometriska formler för cirklar, sfärer och andra runda objekt.
Omkretsen (O) av en cirkel beräknas med: O = πd (där d står för diameter)
Arean (A) av en cirkel beräknas med: A = πr2 (där r står för radien)
Volymen (V) av en sfär beräknas med: V = 4/3 πr3
De tidigaste kända uppskattningarna av π:s värde härstammar från cirka två årtusenden f.Kr. då babylonierna använde värdet 25/8 = 3,125, och egyptierna 256/81 ≈ 3,16. Cirka 250 f.Kr. överträffade Arkimedes dessa resultat när han med en geometrisk konstruktion visade att π måste ligga mellan 223/71 och 22/7, motsvarande en noggrannhet på en enhet i tredje decimalen.
3,141592653589793238462643383279502884197169399375105820974944… osv.
Sångerskan Kate Bush sjunger på sitt album Aerial en låt med titeln ”π”, vars text består av mer än 100 decimaler av π. Hennes fans har dock noterat att flera av decimalerna är felaktiga.
Källa: Wikipedia
– Pi har fördelen att väldigt breda folklager associerar det till matematik, säger Lars-Daniel Öhman. Det fungerar onekligen som symbol att samlas runt. Om pi är vackert? Nej, det skulle jag inte säga. Pi i sig är en konstant, ett visst värde, inte mer än så. Däremot kan man se något vackert och fascinerande i att pi återkommer i så många olika sammanhang – även där man tycker att det inte alls hör hemma. Det är till exempel inte helt lätt att förklara varför pi, som kommer från geometrin, ska dyka upp i sannolikhetslära och kombinatorik. Men det gör det.
Pi ingår i det vackraste teoremet
– Pi finns också med i satsen eπi=–1, Eulers identitet, som röstats fram som matematikens vackraste teorem, säger Manya Sundström. Även om jag nog tycker att det finns ännu vackrare ekvationer så måste jag hålla med om att eπi=–1 har något visst. Jag tänker att det är lite som en Oscarfilm – den behöver inte vara allra bäst, men den ska ha något som går hem hos många.
Fascinerande teorem
Ordet teorem kommer från grekiskans theor’eo, som betyder betrakta, skåda. Det är ett vetenskapligt påstående som kan bevisas, inom matematik, logik eller liknande system.
Eulers identitet, eller ekvation, är ett teorem uppkallat efter den schweiziske matematikern Leonhard Euler. Skönheten, som fascinerat många matematiker genom tiderna är att ekvationen kopplar ihop några av de viktigaste talen inom matematiken – talet e från analysen, talet pi från geometrin, den imaginära enheten, i, från de komplexa talen och talet 1 från aritmetiken.
Källa: Wikipedia
Själv har Manya Sundström ett ambivalent förhållande till Pi-dagen: gärna mer uppmärksamhet kring matematik, men varför blir det ofta så tramsigt?
– Det är väl inget fel att baka ”apple-pie” för att fira, men när jag bara ser den sortens aktivitet runt Pi-dagen blir jag lite grinig. Det blir så tomt fastän det finns så mycket spännande man skulle kunna prata om!
Att det är en bra idé att främja intresset för matematik är hon och Lars-Daniel Öhman överens om – både för att de unnar fler att ha ett lustfyllt förhållande till ämnet, och för att behovet av matematikkunskaper i samhället är stort.
Mycket teknik bygger på avancerad matematik
– Väldigt mycket teknologisk utveckling bygger på avancerad matematik, även om de som arbetar med det kanske inte kallar sig matematiker utan programmerare eller ingenjörer, säger Lars-Daniel Öhman.
– Jag tror att det är bra med utbredda mattekunskaper i samhället, säger Manya Sundström. Makthavare som inte verkar förstå matematik gör mig ärligt talad lite rädd.
Hur ska då nästa generation matematiker lockas till ämnet? Vilka är de stora frågorna idag? Finns det en forskningsfront?
Sex matematiska problem återstår
– Matematiken idag består av många delar och är svår att överblicka. De sista som behärskade sin tids samlade matematiska kunskap levde för ett sekel sedan, säger Lars-Daniel Öhman. Men det har i alla fall gjorts något slags gemensam prioritering i och med Millennieproblemen – en lista med sju särskilt angelägna matematiska problem som presenterades år 2000. Sex av dem återstår fortfarande att lösa.
– Vår forskning om matematikens estetik hör till filosofin: matematisk filosofi, säger Manya Sundström. Inom det området kan man se ett växande intresse för frågor om relationen mellan matematik och våra hjärnor. Hade vi kunnat upptäcka matematiken på ett annat sätt, eller speglar vårt sätt att beskriva matematiken hur våra hjärnor fungerar? Matematikens neurovetenskap, kan man säga. Det här är oerhört intressanta frågor som jag tror kommer att driva fram en massa spännande forskning!
Fotnot:
Manya Sundströms och Lars-Daniel Öhmans artikel ”Mathematical Fit: A Case Study” i blev nyligen utsedd till en av 2018:s bästa filosofiartiklar av förlaget Oxford University Press. Artiklen i Philosophia Mathematica går att läsa gratis online till 31 mars 2019.
Text: Anders Nilsson på uppdrag av forskning.se
Vår planet befinner sig i ett ständigt bombardemang av kosmiska partiklar. Men ibland blir partikelflödet extra kraftigt när en solstorm sveper förbi. Solstormar består av högenergipartiklar som kastas ut från solen i samband med explosioner på stjärnans yta.
De senaste 70 åren har forskare studerat dessa solstormar genom direkta observationer, vilket lett till förståelsen för hur solstormar kan utgöra en risk för elförsörjningen, för olika kommunikationssystem, satelliteter och flygtrafiken. Två exempel på allvarliga solstormar i modern tid är händelserna i Quebec 1989 och i Malmö 2003 då omfattande strömavbrott uppstod.
Solstormarna kan bli kraftigare
Men nu pekar allt mer forskning på att solstormar kan bli ännu kraftigare än vad som hittills uppmätts via direkta observationer. I en färsk, internationell studie ledd från Lunds universitet har forskarna tagit hjälp av borrkärnor av is för att hitta ledtrådar till tidigare solstormar. Borrkärnorna kommer från Grönland och innehåller is som bildats de senaste 2 600 åren. Studien lägger fram bevis för en mycket kraftig solstorm som inträffade år 660 f Kr.
– Om den solstormen hade kommit idag kunde den ha fått förödande effekter i vårt högteknologiska samhälle, säger Raimund Muscheler som är geologiprofessor vid Lunds universitet.
Bild: NASA/SDO
Observationer tillbaka i tiden
Den aktuella studien innebär det tredje kända fallet av enorma solstormar som upptäckts bakåt i tiden via indirekta observationer i naturens egna arkiv. Raimund Muscheler har även medverkat i det forskningsarbete som tidigare har satt fingret på två andra enorma solstormar i historisk tid. Dessa stormar inträffade år 775 respektive år 994 e Kr. Till sin hjälp för att upptäcka dessa två solstormar använde man både borrkärnor av is och årsringar från gamla träd.
Raimund Muscheler konstaterar att även om den här typen av enorma solstormar är ovanliga så visar den nya studien att de är en naturligt återkommande effekt av solens aktivitet.
– Därför måste vi öka skyddet mot solstormar i samhället, säger han.
Samhället sårbart för solstormar
Dagens riskbedömning bygger på de direkta observationer som gjorts de senaste 70 åren, men i ljuset av de tre enorma solstormar som nu upptäckts bakåt i tiden anser Raimund Muscheler att det finns behov av en omprövning. Det behövs en större medvetenhet om allvaret med solstormar och hur sårbart vårt samhälle är, menar han.
– Vår forskning pekar på att riskerna underskattas idag. Beredskapen behöver höjas, säger Raimund Muscheler.
Muscheler har nyligen fått mer forskningsanslag för att under fyra år fördjupa kunskapen om hur vanlig förekomsten av enorma solstormar kan vara.
– Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn såg vi att några av dem uppfyllde alla kriterier för att diagnostiseras med det som kallas metabola syndromet. Det är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ytterligare ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar som diabetes typ 2 senare i livet, säger läkaren Emma Kjellberg, som lagt fram sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar. 37 av barnen, eller 17 procent, hade övervikt eller fetma. 29 av barnen med övervikt eller fetma testades för blodsocker. Av dem hade mer än en fjärdedel (28 procent, eller 8 av 29 barn) nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast 5 procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.
Tecken redan hos spädbarn
Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade mycket tidiga markörer för detta redan som spädbarn, vid fyra månaders ålder.
– I analyser av blodprov kunde vi se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna. Detta är faktorer som påverkas av vad vi äter, säger Emma Kjellberg.
Tidiga insatser krävs
Allt fler människor i världen har övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Emma Kjellberg konstaterar att det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och att det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.
– Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan vi vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför måste vi bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, säger Emma Kjellberg.
Studien baseras på ett större forskningsprojekt som kallas Tillväxt Projektet, där nästan 3000 barn i Halland, födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I sitt avhandlingsarbete har Emma Kjellberg fokuserat sig på 454 av dessa barn (varav 212 barn fortfarande ingick i studien vid sex års ålder), som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes.
Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att visualisera kroppsammansättning och fettfördelning.
Vad är metabolt syndrom?
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer:
Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
Gröna mikroalger är fotosyntetiska vattenorganismer som med hjälp av solljus och några andra näringsämnen omvandlar koldioxid (CO2) till energi och biomassa. Algbiomassa anses vara ett bra utgångsmaterial för produktion av olika biobränslen eftersom dessa mikroorganismer naturligt kan bilda och lagra stora mängder lipider som kan omvandlas till biodiesel. Dessutom kan kväve och fosfor som finns i kommunalt avloppsvatten återvinnas för att göda mikroalger, vilket innebär att biomassaproduktion och avloppsrening kan ske i samma process.
Mikroalgodling även vid våra breddgrader
Användandet av mikroalger är dock starkt begränsat i nordliga länder, där de långa vintrarna kännetecknas med kort dagslängd och låga temperaturer begränsar tillväxten. I sin avhandling har Lorenza Ferro visat att användningen av inhemska nordiska algstammar, naturligt anpassade till de tuffa miljöförhållandena som råder här, utgör en lösning för framgångsrik mikroalgodling även vid våra breddgrader.
Ett flertal svenska mikroalg-stammar som klarade att växa i kommunalt avloppsvatten isolerades och klassificerades genetiskt. Åtta stammar karaktäriserades i laboratorieskala som mycket effektiva att avlägsna överskottsnäring från avloppsvatten; fyra visade på snabb tillväxt, hög biomassaproduktion och lipidinnehåll; tre av dem visade även bra anpassning till låga temperaturer eller begränsande ljusförhållanden.
Svenska algstammar interagerar med bakterier
I sitt projekt undersökte Lorenza Ferro också huruvida algerna och bakterierna kan dra fördel av varandra i avloppsvattenbehandling, det vill säga om en nordisk mikroalg-stam interagerar med de bakterier som finns i kulturen.
– Vi hittade positiva effekter på biomassaproduktion och avlägsnande av näringsämnen under vissa specifika odlingsförhållanden.
I en studie utförd i pilotskala använde hon en DNA-baserad metodik, kallad metabarkodning, för att undersöka säsongsförändringar i en algdamm i Dåva (10 kilometer från Umeå), som inokulerades 2015 med en mikroalgisk kontrollstam (det vill säga inte från vår nordiska samling) som fick växa från maj till början av november. Resultaten visade att den ursprungliga mikroalgen blev utkonkurrerad av andra alger och zooplanktonarter, vilket ledde till en minskning av biomassproduktionen och minskad kväve- och fosforavlägsnande, särskilt under senare delen av växtsäsongen.
Nordiska mikroalger testas under verkliga förhållanden
– Återigen visade mitt arbete att lokala nordiska mikroalger är mycket bättre än standardstammar. Våra lokala nordiska stammar testas just nu under ”verkliga förhållanden”, i syfte att förlänga växtperioden till sen höst, eller till och med vinter.
Kontakt:
Lorenza Ferro, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, lorenza.ferro@umu.se
Världen behöver effektivare energisystem som bygger på förnybara råvaror, en ekvation som inte är så lätt att lösa.
– I den här studien har vi tittat på tolv olika tillgängliga restprodukter för pelletsproduktion i Zambia och studerat hur dessa produkter fungerar tillsammans i olika blandningar, säger Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem. Studien har lett till att flera olika restmaterial från skogs- och jordbruk, lämpliga för pelletsproduktion, har hittats. Viktiga resultat är också hur materialen ska kunna användas för att tillverka en produkt som klarar de krav som ställs för produktion i Afrika.
Restprodukter blir råvaror till hållbar pelletsproduktion
Zambia ligger högt på listan av länder där skövling av urskog förekommer i stor skala. En stor anledning är skogsavverkning för att tillverka träkol som används vid matlagning. Hälsoriskerna på grund av luftföroreningar i hemmen orsakar fler dödsfall globalt än malaria, HIV och tuberkulos gör tillsammans.
– I detta arbete har vi ett samarbete med företaget Emerging Cooking Solutions AB som producerar pellets, utvecklar och säljer matlagningsspisar som eldas med pellets, säger Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet.
Ett samarbete som pågått i ett par år och som började med ett examensarbete har nu resulterat i att universitetet har över 20 olika biomaterial från Zambia på lager.
– Samarbetet med Emerging Cooking har varit lyckosamt, med två före detta studenter som medförfattare i aktuell studie samt att vi har två som utför sina examensarbeten just nu, säger Jonas Berghel, som även är programledare för civilingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik.
Kontakt:
Jonas Berghel, professor i miljö- och energisystem, jonas.berghel@kau.se
Stefan Frodeson, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem, stefan.frodeson@kau.se
– Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Det behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, menar Per Frankelius, som gjort en litteraturstudie av de teorier som finns kring varför krig startar.
Han kan konstatera att orsakerna till varför krig bryter ut i grunden varken handlar om faktorer som religion eller tillgång till vapen. Istället är upprinnelsen till de konflikter som sedan leder till krig, brist på livsviktiga resurser som energi, vatten och inte minst mat.
Naturgödslets roll
– Lantbruket är en het potatis i de flesta länder, att döma av samhällsdebatten. En tydlig trend är att allt fler betraktar lantbruket som en miljöbov. Exempelvis har köttdjur och dess producenter anklagats som varande ett hot mot klimatet. Sällan nämns djurhållningens betydelse när det gäller tillgången till naturgödsel och därmed tillskott av organiskt material på jordarna, påpekar Per Frankelius.
FN:s bedömning av behovet av ökning av olika lantbruksprodukter fram till 2050. Notera att spannmål har en egen skala till höger i figuren beroende på dess stora volym i förhållande till de övriga grödorna. Bild: Per Frankelius, Agtech 2030.
– Samma aktörer argumenterar både för en minskad köttkonsumtion och en ökad ekologisk produktion. Den ekvationen är knepig just på grund av naturgödselns viktiga roll för den ekologisk odlingen, säger han.
Enligt FN:s beräkningar krävs en rejäl ökning av lantbruksprodukter fram till år 2050 då världens befolkning förväntas uppgå till 9,6 miljarder människor, och det gäller såväl produktion av kött som av spannmål. Förutom befolkningsökningen tillkommer även markförstöring som klimatförändringar som gör utmaningarna ännu svårare.
Det finns bara en väg, anser Per Frankelius. I en artikel i Lancet argumenterar han för att det nu krävs en kraftfull satsning på innovationer i lantbruket över hela världen och att dessa innovationer även sprids till världens fattigaste länder.
Risken med att fokusera på symptomen
– Risken är överhängande att dagens ansvarstagande makthavare inriktar sig på att behandla symptomen snarare än att åtgärda de grundläggande problemen, säger Per Frankelius.
Lantbruket är inte en isolerad ö utan ett centralt kugghjul i såväl samhällets som naturmiljöns maskineri liksom en garant för fred och frihet, påpekar Per Frankelius.
Samtidigt som dagens lantbrukare här i Sverige är trängda företagare som har att hantera hård konkurrens, komplex teknik, svårigheter att fått tag i arbetskraft, en utmanande arbetsmiljö och inte minst extremt administrativt tryck som följd av lagar, regler och krav från myndigheter.
– I Sverige och särskilt i vår närregion finns en bra grund för innovation och utveckling med flera innovativa företag och produkter som exempelvis nya fjädringssystem på slåtterkrossar, kranar för snabbare lastning av utsäde till såmaskiner eller kamerabaserade radföljningssystem. Inte minst robotar för precisionsodling hör till listan på intressanta innovationer. Det krävs en kraftfull omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten, säger Per Frankelius.
Hur kan vi förebygga sexuella trakasserier? Vilka riskfaktorer finns i vår organisation? Hur håller vi frågan levande över tid? Detta är frågor som engagerar små och stora organisationer i hela samhället sedan #metoo-rörelsen lyfte upp problemen till ytan.
Tio medarbetare på Högskolan Västs avdelning för företagsekonomi ville ta reda på om, hur och varför organisationer arbetar med att förebygga och hantera de här problemen efter att #metoo-rörelsen initierades. De startade ett forskningsprojekt våren 2018 och rapporten blev klar i december.
Intervjuade tio arbetsgivare i olika branscher
– Vi hade en känsla av att arbetsgivare blivit mer angelägna om att ta tag i frågorna eftersom de påverkar deras attraktionskraft som arbetsgivare och eftersom de kan ge ekonomiska konsekvenser. Vi ville undersöka om deras engagemang och arbetsmetoder har förändrats, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst och en av deltagarna i forskningsprojektet.
Representanter från tio organisationer i helt olika branscher intervjuades. Och det visade sig vara stor skillnad på hur intensivt de olika aktörerna arbetar med #metoo-management.
– Flera faktorer spelar in, säger Sven Siverbo. Det hänger bland annat ihop med hur ledningen bedömer riskerna för att utsättas för sexuella trakasserier i organisationen. Medvetenheten om riskfaktorer varierar och man gör olika bedömningar av vilken skada som ett uppdagat fall kan ge organisationen.
Ökad medvetenhet om riskfaktorer
– Huvudintrycket är dock att medvetenheten om riskfaktorer har ökat och att organisationerna prioriterar det här arbetet i högre grad. Några av dem hade fått anledning att reflektera över om deras policydokument för den här frågan behövde uppdateras och levandegöras, säger Sven Siverbo.
Några av riskfaktorerna som rapporten pekar på är vilken kultur som råder i organisationen – om en sexistisk jargong är tillåten eller inte. Mansdominerade arbetsplatser, osäkra anställningsvillkor och maktförhållanden i en organisation är andra faktorer som kan spela roll.
Rapporten heter #metoo-management.
Forskningsrapporten ger kunskaper om riskfaktorer och tips om hur man förebygger problemen och underlättar för drabbade att berätta om incidenter de varit med om.
Speciell problematik i akademiska världen
Sedan flera år tillbaka arbetar Högskolan Väst med att höja kunskapsnivån och skapa bra strukturer och rutiner för att hantera de här frågorna. HR-strategen Beatrice Löfström är en av nyckelpersonerna i det arbetet och hon välkomnar att rapporten fyller på med mer kunskap.
– Sexuella trakasserier förekommer i alla branscher, säger Beatrice Löfström. Forskning visar att det kan finnas en speciell problematik inom den akademiska världen som hänger ihop med dess hierarkier och maktförhållanden. Som lärosäte har vi ett omfattande ansvar för både vår personal och våra studenter. Vi vill vara ett inkluderande lärosäte och då måste vi stärka vår förståelse och vårt arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier och andra kränkningar.
Alla medarbetare utbildas
– Vi arbetar med de här frågorna på många olika plan och väver in perspektiven i hela organisationen – från högskolans visioner och ledningssystem till det konkreta arbete som utförs i exempelvis undervisningen. Vi utbildar alla medarbetare i lika-villkors-frågor enligt ett systematiskt upplägg, säger Beatrice Löfström.
– Det här är ett ständigt pågående utvecklings- och förbättringsarbete som ska genomsyra varje del av verksamheten.
Sedan två år tillbaka arbetar en samordningsgrupp med lika-villkors-frågor på högskolan. Här är representationen bred med studenter, medarbetare och personer i ledande ställning.
Veta hur man ska agera
– Det är viktigt att alla på högskolan har goda kunskaper och insikter om vad det innebär att bli trakasserad och hur man ska agera om man är med om något. Sedan 2018 har högskolan uppdaterade riktlinjer och rutiner för just detta. Alla har ett ansvar att bidra till ett gott arbets- och studieklimat, fritt från trakasserier och kränkningar, påpekar Beatrice.
2018 genomförde högskolan en enkät där medarbetarna fick svara på om de utsatts för trakasserier av något slag eller om de sett någon annan bli det. En motsvarande enkät kommer att genomföras bland studenterna i vår.
– Genom enkäten kom det inte till kännedom att någon vid Högskolan Väst blivit utsatt för sexuella trakasserier. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Forskningen visar att de som utsatts ofta befinner sig i en tystnadskultur och väljer att inte berätta av olika anledningar, berättar Beatrice Löfström
Lärarna får verktyg
Hon påpekar vikten av att fortsätta bygga kunskap och förståelse kring sexuella trakasserier.
– Enkäterna och andra typer av kartläggningar ger oss bättre förståelse för eventuella problem och gör att vi kan rikta utbildnings- och informationsinsatserna.
Lärarnas uppgift är att föra in perspektivet i högskolans utbildningar. Många av dem väljer att gå den högskolepedagogiska kursen Normkritisk pedagogik i högre utbildning för att få verktyg till just det. Perspektivet lyfts även i introduktionsutbildningar för forskarstudenter och handledare.
Högskolan Väst utbyter också erfarenheter och kunskap med andra lärosäten. På en nationell lika-villkors-konferens i november diskuterades de utmaningar som finns med att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet på högskolor och universitet. Här utbyttes också idéer och verktyg för hur man kan utveckla arbetet och göra det till en naturlig del av verksamheten.
Deltar i europeiskt samarbete
Högskolan Väst har även bjudits in av EUA (European University Association) att delta i ett europeiskt samarbetsprojekt med inkludering på agendan. Projektet planeras starta 2020 och högskolan ska bidra med exempel på hur man kan arbeta med kompetensutveckling för teknisk och administrativ personal i de här frågorna.
– #Metoo-rörelsen har lyft på locket till ett problem som länge har osynliggjorts. Nu är det vårt ansvar att utveckla kunskap och arbetssätt och att hålla arbetet levande över tid, säger Beatrice.
– På sikt hoppas jag att detta kan bana väg för nya skräddarsydda behandlingar av leukemi och lymfom hos barn, säger Zahra Haider, doktorand Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
Den vanligaste cancertypen hos barn, akut lymfoblastisk leukemi (ALL), såväl som lymfoblast lymfom (LBL), kännetecknas av okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar i benmärg, blod och lymfkörtlar. Tack vare utvecklade behandlingsmetoder har överlevnaden på senare år förbättrats kraftigt för ALL/LBL-patienter.
Dagens behandlingar innebär en effektiv men mycket tuff väg till tillfrisknande, genom att de består av en kombination av toxiska läkemedel. Dessvärre finns ändå patienter som drabbas av återfall i cancern, och för dem är överlevnaden alltjämt låg.
Slippa onödigt tuff behandling
Genom att tidigt kunna avgöra vilka barn som har hög respektive låg risk för återfall, skulle man lättare kunna skräddarsy behandlingsintensiteten. Vinsten skulle vara att barn då inte behöver genomgå mer intensiv behandling med svåra biverkningar, än vad som är motiverat utifrån sin riskprofil, samtidigt som de tuffaste behandlingarna kan sättas in på högriskpatienter.
Forskarna vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har studerat biologiska markörer som kan identifiera patienter som svarar olika på behandling och har olika återfallsrisk. I sin avhandling visar Zahra Haider hur en sådan markör, en epigenetisk ”signatur”, kan användas för att klassificera patienter i olika undergrupper. Hon har även analyserat vilka genetiska egenskaper som skiljer de epigenetiska undergrupperna åt. Enskilda gener som skiljer undergrupperna åt kan komma att utgöra mål för framtida behandlingsstrategier.
”Signaturen” baseras på DNA-metylerings mönster, det vill säga kemiska modifieringar på DNA som förändras vid olika cancerformer. Denna signatur skulle kunna skilja hög- och lågriskpatienter vid diagnos; den kan signifikant förutsäga överlevnad och risk för återfall.
Signaturen kunde ses hos såväl barn som vuxna patienter med ALL/LBL. Forskarna kunde även se att biologiska mekanismer som exempelvis uttryck av onkogener var kopplade till de olika epigenetiska undergrupperna. Dessa fynd understryker relevansen av DNA-metyleringssinaturer i akuta leukemier och lymfom.
Kontakt:
Zahra Haider (engelsktalande), Institutionen för medicinsk biovetenskap, zahra.haider@umu.se
Bild: See Source [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)]
– Vi har upptäckt att en liten struktur inne i snäckan, det så kallade tektorialmembranet, har en viktig roll i den processen genom att fungera som en depå för kalciumjoner. Dessa kalciumjoner bidrar till att reglera sinnescellernas funktion, säger Anders Fridberger vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.
Kalciumjoner, alltså positivt laddade kalciumatomer, spelar en nyckelroll i processerna som ligger bakom att vi uppfattar ljud. Omvandlingen av ljudvågor till nervsignaler sker i innerörat, även kallat snäckan, som ser ut ungefär som det snäckformade skalet hos en del sniglar. I hörselsnäckan sitter mängder av sinnesceller, som är de celler som detekterar ljud och ger upphov till signalerna som skickas till hjärnan.
Lagringsplats för kalciumjoner
Tidigare forskning har visat att vätskan som omger sinnescellerna inne i snäckan har en låg koncentration av kalciumjoner. Men det har funnits en del frågetecken kring detta, eftersom sinnesceller inte fungerar normalt när de placeras i vätska med så låg halt av kalciumjoner som uppmätts i vätskan i snäckan.
LiU-forskarna har undersökt frågan närmare i innerörat från marsvin, som är mycket likt människans. Genom att märka in kalciumjonerna med färg upptäckte forskarna att ett membran som vilar ovanpå sinnescellerna, tektorialmembranet, hade en mycket högre koncentration av kalciumjoner än den omgivande vätskan. Membranet tycks fungera som en lagringsplats, så att sinnescellerna omges av högre halter av kalciumjoner än man tidigare trott.
När forskarna tillsatte ett ämne som fick kalciumnivåerna att sjunka ledde det till att sinnescellerna slutade fungera. I nästa steg utsatte forskarna innerörat för ljud i nivåer som motsvarar ljudet på rockkonserter, vilket hade samma effekt.
Kemin i tektorialmembranet
– När vi i laboratoriet utsätter innerörat för höga ljud sjunker kalciumnivåerna i tektorialmembranet och sinnescellerna fungerar inte. Men efter ett tag återställs kalciumjonkoncentrationen och då börjar sinnescellerna fungera igen, säger Anders Fridberger.
Fram till nu har det lilla membranet främst ansetts ha en mekanisk funktion, men LiU-forskarnas upptäckt pekar på att tektorialmembranet kan spela en viktig roll för att reglera hörseln genom att lagra kalciumjoner.
– Det har varit känt att tektorialmembranet är nödvändigt för att vi ska kunna höra och att det måste vara intakt och rätt placerat, men det har varit oklart exakt varför fel på detta membran bidrar till sämre hörsel, säger Pierre Hakizimana, en av forskarna bakom studien.
Forskargruppen går nu vidare för att undersöka om samma mekanism spelar in vid åldersrelaterad hörselnedsättning.
Det finns olika typer av innovation och olika sätt att mäta innovation. För företag, organisationer, beslutsfattare och politiker handlar innovation om att skapa tillväxt, ökad konkurrenskraft och utvecklad välfärd.
– Ur ett kundperspektiv handlar innovation om att de upplever en förändring i sin värdeskapande process som stöttas av en vara eller tjänst. Det är det som vårt index mäter, säger Per Kristensson, föreståndare och professor i konsumentpsykologi och innovation vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Bygger på svar från 13 000 kunder
En indikator på en lyckad innovation är om kunder och användare upplever en värdeskapande förbättring, till exempel att det gör deras tillvaro lite bättre, tryggare, mer hållbar ur ett miljöperspektiv eller sparar tid och pengar.
Svenskt innovationsindex 2018 innefattar svar från ungefär 13 000 kunder som rankat innovationsgraden hos 70 företag och organisationer inom 9 branscher baserat på hur de upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har också värderat företagets erbjudande, leverans, bemötande och interaktionsyta.
Mätningen visar bland annat att förändringar i företags erbjudande och kundmiljön, det vill säga utseende på butiken eller webbsidan, är faktorer som driver kundens uppfattning av innovation.
Kundperspektivet kompletterar
Sättet vi ser på innovation är olika och därför anser forskarna att innovation också behöver mätas på olika sätt.
– Syftet med vårt index är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation och hur man lyckas med innovation. Svenskt innovationsindex gör det möjligt att följa utvecklingen och resultatet av satsningar på innovation ur ett kundperspektiv, säger Per Kristensson. Lyckade innovationer leder till ökad attraktionskraft och tillväxt på olika marknader.
Svenskt innovationsindex är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
