En avhandling vid Umeå universitet har kartlagt så kallade patogener i svenska vatten, till exempel bakterier som kan orsaka sjukdomar hos människor.
Forskarna har särskilt tittat på bakterier som kan överleva fagocytos, som är den mekanism kroppens immunceller använder för att ta kål på skadliga bakterier.
– Många bakterier som kan överleva fagocytosen kan orsaka allvarlig sjukdom i människa som exempelvis kolera, pest och legionärssjuka. Med hjälp av nya tekniker kan vi särskilja dessa från deras nära släktingar, säger miljöforskaren Karolina Eriksson som skrivit avhandlingen.
Bakterier kan gynnas av klimatförändringar
Resultaten visar att det finns gott om dessa bakterier i både sötvatten och vatten med högre salthalt. Det finns även en risk att vissa av bakterierna kan gynnas av klimatförändringar, menar forskarna.
Mer om patogener
Patogener är smittoämnen som förekommer naturligt i miljön, ofta inuti amöbor och andra organismer. Men det har länge varit oklart i vilka vatten de finns och hur de gynnas – kunskap som är viktig för förståelsen av hur de kan smitta människor och orsaka sjukdomsutbrott.
Fler smittoämnen i brunt vatten
En viktig upptäckt i studien är att vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten. Humifieringen ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning.
– Både norra Östersjön och många sjöar påverkas redan idag av humifiering, vilket påverkar hela ekosystemen då de gynnar bakterier framför de organismer som lever av solens energi, säger Karolina Eriksson.
Forskarna såg att särskilt legionellabakterier förekom i högre utsträckning i norra delen av Östersjön, men också i inflöden till sjöar där vattnet är humifierat. Ökad humifiering kan i framtiden även leda till mer järn och lägre pH-värde, något som bakterien pseudomonas aeruginosa visade sig vara tålig mot.
Miljöövervakning kan förebygga hot
Forskarna identifierade också organismer i miljön som kan vara värddjur till bakterierna. Det ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med ekosystemet.
Karolina Eriksson visar i sin avhandling hur patogener kan identifieras och studeras i sina naturliga livsmiljöer. Om metoden kombineras med miljöövervakning kan miljöfaktorer som gynnar bakterierna upptäckas, menar hon.
– Kontinuerlig och utökad miljöövervakning gör det möjligt att förebygga och agera mot potentiella hot och kan därför vara ovärderlig för samhällets beredskap mot sjukdomar från bakterier som vibrio och legionella, men även mot nya sjukdomar från andra bakterier.
Karolina Eriksson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, karolina.eriksson@umu.se
Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner innehåller omega-3-fettsyror* som är viktiga för många av kroppens funktioner. Men eftersom kroppen inte själv kan tillverka dessa fettsyror måste de komma via maten.
Mängder av studier har visat att det är viktigt för alla att äta kost som innehåller omega-3. Men en ny internationell studie pekar nu på att det sannolikt är extra viktigt om hjärt-kärlsjukdom finns inom familjen.
*I studien har forskarna undersökt omega 3-fettsyrorna eikosapentaensyra, EPA, och dokosahexaensyra, DHA.
Forskarna bakom studien har tittat på mindre allvarliga kranskärlssjukdomar, men också hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke.
– Hjärt-kärlsjukdom är till viss del ärftligt, det har tvillingstudier visat, men det har varit svårt att hitta vilka gener som styr. En stark hypotes är därför att det handlar om en kombination av genetik och miljö, säger Karin Leander som är forskare i epidemiologi vid Karolinska institutet.
Risken ökar om hjärtsjukdom finns i familjen
I studien har forskarna vägt samman data för över 40 000 personer utan hjärt-kärlsjukdom. Under uppföljningstiden drabbades närmare 8 000 av dem av någon hjärt-kärlsjukdom.
Analysen visar att personer med en förälder eller syskon som drabbats av hjärtsjukdom – och som dessutom hade låga nivåer av omega-3-fettsyrorna – hade över 40 procent förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Om sjukdomen förekom bland nära släkt var risken 25 procent.
– Studien tyder på att de som har hjärt-kärlsjukdom i familjen har extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk jämfört med andra, säger Karin Leander.
Objektiva mätningar av fettsyrorna
Halterna av omega-3-fettsyror mättes hos alla studiedeltagare. Eftersom dessa fettsyror inte kan tillverkas i kroppen är halterna ett tillförlitligt mått på födointaget av fet fisk, enligt forskarna.
– Att mätningarna av fettsyror i blod och vävnad är objektiva, till skillnad från självrapporterade data om matvanor, är en viktig fördel, säger Karin Leander.
Observationsstudien har gjorts inom ett område där det redan finns gott om kliniska studier, men trots detta innebär fynden helt ny kunskap, enligt Karin Leander.
– Vi är de första som har studerat effekten av kombinationen av familjehistorik och intag av fet fisk med hjälp av fettsyramätningar, säger hon.
Studien har genomförts inom ett forskarnätverk med över 100 forskare och experter. I studien ingår data från 15 studier som gjorts i tio olika länder.
Karin Leander, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, enheten för kardiovaskulär och nutritionsepidemiologi, Karolinska institutet, karin.leander@ki.se
Smittsamma sjukdomar, framför allt så kallade zoonoser, växer ofta fram som ett resultat av intensiv mänsklig aktivitet.
Zoonoser sprids mellan djur och människa
Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Sjukdomarna kan orsakas av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.
Överföringen av smittämnen mellan djur och människor kan ske via:
livsmedel, foder eller vatten
direkt kontakt med smittbärande djur eller människor
bärare (vektorer), som fästingar, knott och myggor
föremål eller miljö som förorenats med dessa smittämnen
Klimatförändringar kan driva fram nya infektioner och förändra spridningen av redan kända smittor. Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer.
I Sverige har flera zoonoser bekämpats via stora insatser. Sverige är fritt från en del zoonoser, som nötkreaturs tuberkulos, brucellos hos idisslare och klassisk rabies.
Det kan handla om aktiviteter som avskogning, utökning av jordbruksland och handel med vilda djur. Bland dessa sjukdomar ingår till exempel ebola, men även nya coronavirus.
Granskning av investerare
I en ny studie har forskare kartlagt företag som är verksamma i branscher som kan kopplas till riskområden för nya smittor. Forskarna har sedan granskat vilka aktörer inom finansbranschen som investerar i 99 av dessa företag.
Det visar sig att en handfull aktörer har avsevärda investeringar i företagen. Bland dessa finns stora USA-baserade fondförvaltare och investmentbolag som Blackrock, Vanguard, State Street and T Rowe Price. Men forskarna finner även investerare från den offentliga sektorn och från svenska pensionsfonder. Alla dessa innehar andelar i företag som har verksamhet i kända regionala oroshärdar vad gäller risk för nya smittor.
Bortglömd roll
– Aktörer inom finansbranschen har en viktig men ofta bortglömd roll när det gäller att förebygga uppkomsten av smittsamma sjukdomar, säger Victor Galaz, docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
– Stora investerare har möjlighet att påverka företag som är verksamma i dessa områden och den påverkan bör användas för att minska risken för nya pandemier.
I artikeln ger forskarna förslag på åtgärder som investerare kan driva igenom. Det kan handla om att återskapa ekosystem, ta fram övervakningssystem för smittämnen och att förbättra sjukvården i lokala samhällen.
Svenska aktörer kan påverka
Studien pekar även ut länder som antingen investerar själva eller är värdar för investeringsbolags huvudkontor. Bland länderna finns Sverige, Norge, Frankrike, Norge, USA och Portugal. Forskarna menar att dessa länder skulle kunna arbeta tillsammans och använda sin finansiella påverkan för att minska riskerna för nya pandemier.
– Bland många andra fruktansvärda effekter som coronapandemin har haft, har det även blivit tydligt att smittsamma sjukdomar kan innebära jättelika ekonomiska kostnader, säger Victor Galaz.
Att investera i branscher som kan snabba på framväxten av nya pandemier är också förenat med avsevärda finansiella risker. Det bör därför, menar forskarna, ligga i investerares och beslutsfattares intresse att agera i tid.
Victor Galaz, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet victor.galaz@su.se
Små förlag har fått stor betydelse för den översatta litteraturen på den svenska bokmarknaden. Det visar en avhandling vid Uppsala universitet.
Inte minst har många blivande Nobelpristagare givits ut av mindre förlag.
– Det är anmärkningsvärt hur fort det gick för småförlagen att bli viktiga aktörer för den översatta litteraturen på den svenska bokmarknaden. Åren 1978–1997 introducerades tio blivande litterära Nobelpristagare i svensk översättning av ett litet förlag grundat efter 1975, säger litteraturvetaren Jana Rüegg som skrivit avhandlingen.
Påverkar vilka som översätts
Många nya förlag grundades efter att litteraturstödet infördes 1975. Flera blev snabbt viktiga för utgivningen av just översättningar.
Ytterligare en våg av nystartade småförlag har pågått sedan början av 2000-talet. De har i synnerhet fått betydelse för utgivningen av litteratur som översatts från franska, tyska och spanska.
Under sent 2000-tal och tidigt 2010-tal gick flera stora förlag igenom ekonomiska kriser. Det ledde till att de släppte ifrån sig översatta författarskap som andra förlag kunde ta över, visar avhandlingen. Småförlagen har också påverkat vilka författare som har översatts till svenska.
– Under 1970–2000 har framför allt manliga författare utgivits i ett mycket stort antal utgåvor från de stora språken franska, tyska och spanska. Delvis hänger det ihop med att klassikerutgivningen var mycket omfattande, vilket är en sorts litteratur som i sammanhanget förknippas med manliga författarskap som exempelvis Jules Verne, Franz Kafka eller Marcel Proust, säger Jana Rüegg.
Betydelse för kvinnliga författare
Men hennes forskning visar också att små förlag som grundats under 2000-talet har varit viktiga för att ge ut kvinnliga författare som översatts från franska, tyska och spanska. Efter 2005 har skillnaderna jämnats ut. Omkring 40 procent av utgivningen från de tre språken har nu kvinnliga författare.
Mer om utgivningen av litteraturpristagare
De 45 Nobelpristagarna i litteratur har i hög utsträckning spridits i svensk översättning före priset. 49 procent har återutgivits i pocket före de tilldelats priset. Enligt avhandlingen visar detta att förlagen ansett att det har funnits potential att sprida författarna i stora upplagor.
Över tid sker en tydlig rörelse från större till mindre förlag i utgivningen av översatta Nobelpristagare.
Avhandlingen har även undersökt utgivningen av översättningar från franska, tyska och spanska på svenska förlag mellan 1970 och 2016.
Jana Rüegg konstaterar att utgivningen av översättningar från franska och tyska har minskat över tid. Allt mer flyttade från stora till specialiserade småförlag mot slutet av den undersökta perioden.
Språken har olika ställning
Mönstret för översättningar från spanska ser dock annorlunda ut. Förklaringen är att det var först under 1980-talet som svenska förlag på allvar började ge ut översättningar från språket, med stora namn som exempelvis Gabriel García Márquez och Isabel Allende.
Enligt Jana Rüegg är det tydligt att språkens historiska ställning på den svenska bokmarknaden spelar roll för vad som översätts och ges ut.
– Franska och tyska som det finns en lång utgivningstradition av i Sverige är föremål för översättningar från alla sorters genrer, från klassiker och Nobelpristagare till populärlitteratur. Översättningar från spanska har inte samma långa utgivningstradition på den svenska bokmarknaden, vilket har lett till att mycket få översatta spanskspråkiga klassiker ges ut och att även utgivningen av översatt spanskspråkig populärlitteratur har varit förhållandevis begränsad under perioden, säger Jana Rüegg.
Jana Rüegg, doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, jana.ruegg@littvet.uu.se
Allt fler klimatförhandlingar sker numera utanför FN:s regi, till exempel genom klimatklubbar, mellanstatliga förhandlingar och branschsamarbeten. Men FN:s klimatpanel IPCC och de årliga COP-mötena spelar fortfarande en viktig roll.
Dessa möten är idag de enda globala forumen där regeringar från många av världens länder samlas för att komma överens om åtgärder för att bromsa klimatförändringarna och nå målet i Parisavtalet, det vill säga begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 – 2 grader.
Och i dagsläget är det bara inom FN-förhandlingarna som mindre och fattigare länder kan göra sin röst hörd.
– FN:s klimatarbete går dock långsamt. På så sätt är det bra att vissa starka länder går före. Men för balansens och rättvisans skull behövs FN, säger Max Åhman som är forskare inom miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
”Ett globalt Almedalen”
Parallellt med förhandlingarna under COP-mötet, som nu pågår i Dubai, ordnar bransch- och frivilligorganisationer och företag en mängd sidoarrangemang för de många tusen besökarna, ungefär som ett globalt Almedalen för klimatfrågor.
Max Åhman är själv på plats i Dubai för att delta i ett möte om elektrifiering som arrangeras av Business Sweden i ”Svenska paviljongen” samt ett möte om stålindustrin och klimatklubbar.
– Det är väldigt mycket mer privat industri som engagerar sig idag jämfört med för bara några år sedan. Då var företagen nästan helt tysta på dessa klimatmöten.
Hur påverkar förändringen mötena? Finns risk för marknadsföringsjippo?
– Nja, det är ändå bra, sedan måste industrins insatser granskas som alla andra saker. Bättre att de tror på sina satsningar än att de inte tror på det, säger Max Åhman.
Klimatklubbar
Så kallade klimatklubbar är en internationell samarbetsform där likasinnade länder med samma höga klimatambitioner bildar en klubb, och de länder som inte är med beläggs med en utsläppstull. Det ger länder en anledning att se över sina utsläpp.
Tyskland och Chile tog till exempel nyligen initiativ till en ”klimatklubb” med fokus på tung industri och klimat med totalt 33 länder som medlemmar. Ett annat exempel är ” Leadership group for Industry transition” som drivs av Sverige tillsammans med Indien.
Årets möte i Dubai har hittills särskilt uppmärksammats på grund av att olje- och gaslandet Qatar är värd och att förhandlingarna leds av en oljeshejk.
Hur ska det gå till, ett oljeland har väl inget egenintresse av att minska fossilberoendet?
– Vi är fortfarande i ett läge där vi inte kommer att förbjuda fossilt. Men förnybart kommer starkt så också Qatar, Norge och andra oljestater börjar känna en viss press på sig. Det kan vara så att marknaden för olja och gas i EU och USA snart viker. Också Asien börjar titta på elbilar, säger Max Åhman.
Så hur anpassar sig oljestaterna?
– De börjar exempelvis kolla på ”cirkulärt kol”, en teknik som fångar in koldioxid och sedan återanvänder det som råvara till petrokemin. Andra exempel är att de vill diversifiera sin ekonomi, vilket vi bland annat ser i deras intresse i att köpa upp och sponsra fotbollsklubbar och golftourer.
Parallellt finns utmaningar med att oljeproducenter ökar försäljningen till plast- och kemiindustrin, när marknaden för fossila bränslen sviktar.
– Tankarna om ”cirkulärt kol” och investeringar nedströms i petrokemi ses därför av många forskare som en taktik för att försena omställningen, enligt Max Åhman.
Förhandlingarna i Dubai kommer bland annat att handla om koldioxidinfångning, cirkulärt kol och om det behövs ett skarpt slutdatum för användning av kol, olja och gas. Årets klimattoppmöte pågår mellan den 30 november och 12 december.
Den eurasiska lodjuret jagades till utrotningens brant i början av 1900-talet, men har lyckats etablera sig igen i Sverige. I dag finns cirka 1200-1600 lodjur i hela landet.
De stora kattdjuren har även lyckats återhämta sig i södra Sverige. Här fanns så sent som 2003 ingen fast population, men under vintern 2021-2022 noterades över 340 lodjur. Det är mer än dubbelt så många som förvaltningens miniminivå för regionen, som sträcker sig söderut från Mälaren och Vättern.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu studerat lodjurens resa tillbaka till sitt tidigare utbredningsområde – något som inneburit flera utmaningar för djuren. För att en återkolonisering ska lyckas krävs till exempel tillräckligt många lämpliga livsmiljöer.
Lämplig livsmiljö nödvändig
Forskare har följt lodjur i Sverige sedan 1996 med hjälp av VHF-radiohalsband och GPS-halsband. Forskaren bakom avhandlingen, Heather Hemmingmoore, har använt dessa data för att studerat hur lodjur använder landskapet.
Med hjälp av kartor fann hon att mer än hälften av marken i södra Sverige är lämplig livsmiljö för lodjur.
– Så det första kriteriet är uppfyllt – det fanns platser där lodjuren kunde etablera revir. De föredrar skog och oländig terräng, säger Heather Hemmingmoore vid SLU.
Parningspartners och genetisk mångfald
En utmaning i glesa populationer är att hitta partners att para sig med. Avhandlingen visar att lodjuren i söder i början hade en långsammare tillväxt än populationen i centrala Sverige. Trots detta har ingen genetisk mångfald gått förlorad. Det visar dna-analys på prover från döda lodjur.
– Det är goda nyheter. Lodjuren har en imponerande förmåga att sprida sig över hundratals kilometer, även över olämpliga livsmiljöer som jordbruksmark eller områden med bebyggelse. Det har hela tiden hela tiden ett genetiskt utbyte mellan lodjuren i centrala och södra Sverige.
Största kattdjuret
Lodjuret är Europas största kattdjur. Kroppslängden är 70 –115 centimeter och mankhöjden cirka 60–70 centimeter. Jämfört med andra kattdjur har lodjur en kortare svans och en lång tofs på öronen. Sommartid kan pälsen, som ofta har svarta fläckar, vara gulbrun eller rödbrun. På vintern är pälsen tjock och ljusare. Hanarna kan väga upp till 30 kilo och honornas vikt är ungefär 15–20 kilo. Källa: Wikipedia
Sverige har haft ett mål att lodjuren skulle sprida sig söderut. Längst i norr äter lodjuren framför allt renar, vilket är ett problem för rennäringen. I andra delar av Sverige är rådjur det främsta bytet.
Väcker hopp för andra rovdjur
Lodjurspopulationen har etablerat sig i södra Sverige trots viss laglig jakt och eventuell tjuvjakt. Resultaten visar att stora rovdjur kan expandera trots att det inte finns skyddade områden.
Heather Hemmingmoore hoppas att lodjurens återkolonisering kan vara ett gott exempel för andra rovdjur som skulle kunna återvända till sina tidigare utbredningsområden.
– Det illustrerar vikten av kontakt mellan populationer och behovet av noggranna förvaltningsstrategier som uppmuntrar mänsklig tolerans och underlättar populationstillväxten. Lons förmåga att återta sitt ursprungliga utbredningsområde påminner oss om att naturen har en extraordinär förmåga att återhämta sig med rätt förutsättningar och skydd, säger hon.
Heather Hemmingmoore, doktorand vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, heather.hemmingmoore@slu.se
I en ny bok analyserar forskare svensk bostadshistoria med fokus på byggande, finansiering och politiska beslut. Frågor som ställs är: Vad handlar den pågående bostadskrisen om hur kan den hävas? Vem bygger och hur finansieras byggandet?
– Med en solidarisk bostadspolitik menar vi ett jämlikt och inkluderande bostadssystem som utgår från låginkomsttagares behov, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.
– Med solidariskt bostadssystem menar vi att alla ska ha möjlighet att skapa sig ett värdigt hem till en rimlig kostnad, och där staten tar ett större ansvar.
Marknadsorientering under lupp
I boken, som är resultatet av ett forskningsprojekt, synas bland annat den marknadsorientering som har präglat det svenska bostadssystemet under de senaste 30 åren. Marknadsorienteringen har lett till misslyckanden, enligt forskarna. Visserligen har bostäder byggts, men inte alltid de bostäder som behövs – och inte alltid bostäder till dem som verkligen behöver dem.
Dessutom har en rad politiska beslut, från såväl höger- som vänsterregeringar, lett till att allmännyttan har förlorat sin roll som hyresnormerande och att utbyggnaden av tillhörande infrastrukturer har halkat efter.
Statligt byggbolag kan visa vägen
– Vi förespråkar till exempel ett statligt byggbolag som kan sätta normen för vad det kostar att bygga och på så sätt kan hålla uppe en transparens kring kostnaden för byggande och boende. Vi ser också att samhället måste rikta om de resurser som går till det ägda boendet till andra former av boende, säger Dominika V. Polanska.
Titeln på den nya boken, Kris i bostadsfrågan – för en solidarisk bostadspolitik, är till viss del en blinkning till Alva och Gunnar Myrdals debattbok Kris i befolkningsfrågan från 1934.
– Den boken är problematisk i sig, för den hängde ihop med en hel del rasbiologiska idéer, säger Maria Wallstam, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
– Men den var med och byggde upp en välfärds- och familjepolitik som var grunden för en stor förändring i hur man byggde politik. Vi säger inte att vi ska ha ett nytt miljonprogram, vi är inte på något sätt bakåtsträvande, men vi vill se minst samma statlig ambitionsnivå som tidigare.
Några avgörande tidpunkter
Den forskning som ligger till grund för boken pekar på en rad beslut, tendenser och politiska skiftningar som har lett fram till dagens bostadssituation.
– Avregleringen av bostadsrätter 1968 är ett sådant beslut då det öppnade upp för ombildningar av hyresrätter som kom senare, säger Maria Wallstam.
– Men framför allt ser vi hur förändringen tog fart under 1980-talet med de nyliberala strömningar som växte och sedan bäddade för stora systemförändringar på 1990-talet. Kulmen kom nog 2011 när allmännyttan inte lägre satte normen för hyror och framöver skulle drivas affärsmässigt. Tidigare gällde självkostnadsprincipen.
Nej tack till social housing
I andra delar av Europa förekommer ett så kallat dualistiskt bostadssystem, det vill säga att marknaden står för en typ av byggande och staten en annan. I Frankrike, Storbritannien och andra länder finns något som på engelska kallas social housing, det vill säga boende för människor som inte har råd med de bostäder som finns på den öppna marknaden.
– Det är inget vi vill se i Sverige. Det är ett stigmatiserande system som leder till ökad bostadsojämlikhet. Alla ska kunna bo i en hyresrätt och vara stolta över det. Vi efterfrågar den ambition och visioner för bostadsfrågan som föregick miljonprogrammet, säger Dominika V. Polanska.
Forskare vid Lunds universitet har studerat en grupp stjärnor som finns i stjärnhopen som utgör hjärtat av vår galax Vintergatan.
Det rör sig om tre stjärnor som är svåra att undersöka eftersom de är belägna oerhört långt bort från vårt solsystem. De gömmer sig bakom enorma moln av stoft och gas som blockerar ljuset. Området är dessutom späckat med stjärnor, något som gör att enskilda stjärnor är svåra att urskilja.
I en tidigare studie har forskare lagt fram en hypotes om att just dessa tre stjärnor i Vintergatans mitt skulle kunna vara ovanligt unga.
– Detta kan vi nu bekräfta. I vår studie har vi lyckats datera tre av dessa stjärnor som relativt unga, åtminstone för oss astronomer, med åldrar på 100 miljoner till cirka en miljard år. Det kan jämföras med solen som är 4,6 miljarder år, säger Rebecca Forsberg, forskare i astrofysik vid Lunds universitet.
Spridda halter av järn
Att forskarna nu hittar så här pass unga stjärnor tyder på att det pågår aktiv stjärnbildning i denna uråldriga komponent av Vintergatan. Men att datera stjärnor 25 000 ljusår från jorden är inget man gör i brådrasket.
Forskarna använde sig av högupplöst data från teleskopet Keck II på Hawaii. Det är ett av världens största teleskop med en spegel på tio meter i diameter.
För ytterligare verifiering mätte de sedan hur mycket av det tunga grundämnet järn som fanns i stjärnorna. Det visade sig att järnhalterna varierade väldigt mycket, något som förvånade forskarna.
– De väldigt spridda järnhalterna skulle kunna indikera att de innersta delarna av galaxen är otroligt inhomogena, alltså oblandade, vilket är något vi inte förväntat oss och säger något om hur galaxens mitt ter sig, men också hur tidiga universum kan ha sett ut, säger Brian Thorsbro, astronomiforskare vid Lunds universitet.
Grundämnen i galaxerna
Grundämnen är viktiga för att spåra galaxens utveckling, då de teorier astronomerna har om hur stjärnor bildas och galaxer utvecklas indikerar att yngre stjärnor har mer av tunga grundämnen, då tunga grundämnen bildas i allt högre grad över tid i universum. För att bestämma mängden järn observerade astronomerna stjärnornas spektra i infrarött ljus, vilket är delar av ljusspektrat som enklare kan stråla igenom de stofttäta delarna av Vintergatan, jämfört med optiskt ljus.
Ledtråd till universum och Vintergatan
Studien är viktig för ökad förståelse av det tidiga universum och för hur Vintergatans allra innersta fungerar. Resultaten kan även komma till nytta för att inspirera fortsatta och framtida utforskningar av galaxens mitt. De kan också användas för att fortsätta utveckla modeller och simuleringar av galax- och stjärnbildning.
– Personligen tycker jag det är väldigt spännande att vi nu kan studera vår galax allra innersta med så pass hög detaljrikedom. Här ute i den galaktiska skivan där vi befinner oss är dessa typer av mätningar standard, men har tidigare varit ett drömmål för mer avlägsna och exotiska delar av galaxen. Vi kan lära oss mycket om hur vår hemgalax bildats och utvecklats med sådana här studier, säger Rebecca Forsberg.
Förutom Lunds universitet har Observatoire de la Côte d’Azur, The University of Tokyo, Observatoire de Paris, University of California Los Angeles och Miyagi University of Education medverkat i studien.
Rebecca Forsberg, forskare i astrofysik, Fysiska institutionen vid Lunds universitet, rebecca.forsberg@fysik.lu.se
Brian Thorsbro, forskare i astrofysik, Fysiska institutionen vid Lunds universitet. brian.thorsbro@fysik.lu.se
Växter har små strukturer i sina celler – en slags solpaneler i miniatyr – som fångar upp och omvandlar solljus till energirika föreningar. Växterna använder sedan energin för att växa och hålla sig friska.
Men när de här strukturerna utsätts för alltför mycket ljus kan de bli överbelastade och skadas. För att förhindra detta använder sig växter av en mekanism som omvandlar överskottsljus till värme, som sedan kan ledas bort.
Speciell mekanism är inblandad
Forskare vid Umeå universitet har nu studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH.
– Den är inte särskilt snabbverkande. Den tar timmar att slå på och av och aktiveras främst när växter utsätts för långvarig stress från ljus, särskilt i kombination med andra miljöfaktorer som kyla och, eller, torka, säger Pierrick Bru som forskar om fysiologisk botanik vid Umeå universitet.
I ett experiment använde forskarna växtmodellorganismen Arabidopsis thaliana, eller backtrav. De förändrade växten genom att ta bort en, eller flera, av dess miniatyrsolpaneler och upptäckte att växten har ett reservsystem. Om en solpanel saknas kan de andra kompensera för det.
Men när en speciell liten panel som kallas Lhcb6 saknades, kunde inte qH fungera ordentligt. Mindre av överskottsljuset omvandlades då till värme.
Fotosyntesen kan påverkas
Forskarna har även undersökt andra aktörer som styr qH-mekanismen. Bland annat fann de två aktörer som är inblandade i att bygga eller reparera fotosystem II – som är en av två enheter där fotosyntesen äger rum.
Om någon av de två aktörerna inte fungerade bra, kunde fotosystem II inte fungera som vanligt. Detta orsakade problem även för växternas förmåga att använda solskyddsmekanismen qH.
Grödor störs av extremväder
Forskarna kommer nu att fortsätta undersöka exakt hur defekterna i fotosystem II påverkar qH-skyddsmekanismen. Ökad förståelse kommer att öppna dörrar för att undersöka om en liknande process även finns i grödor, menar forskarna.
Redan nu påverkas många grödor av allt mer extrema väderförhållanden som orsakas av klimatförändringar.
– Detta kommer att påverka vår förmåga att odla hälsosamma grödor och god mat för den ökande befolkningen. Att förstå hur qH fungerar och hur växter hanterar miljöstress kommer att hjälpa till att hitta sätt att förbättra växternas motståndskraft mot för mycket solljus, förbättra växternas tillväxt och öka produktiviteten i jordbruket, säger Pierrick Bru.
Pierrick Bru, doktorand vid Umeå Plant Science Centre /Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, pierrick.bru@umu.se
Hälso- och sjukvården har i hög grad digitaliserats – det handlar om allt från högspecialiserade delar av sjukhus till trygghetslarm i hemvård. Men dataintrång och it-haverier i vården kan få katastrofala följder, enligt FOI-forskaren Daniel Eidenskog.
Under arbetet med en ny rapport har det varit ”oroväckande lätt” att hitta exempel på tillfällen då bristande it-säkerhet har lett till stor skada, säger han.
– Det gjorde lite ont att se alla exempel på händelser som inträffat på grund av it-system eller hanteringen av dem. Det handlar om både dödsfall och psykiskt lidande.
Tre stora problem
Rapporten, som rör just digitalisering och säkerhetsrisker i hälso- och sjukvården, pekar på tre grundproblem:
Osäkra system som leder till risker för patienter, personal och omgivning
Olämpliga system som minskar effektiviteten eller ökar belastningen på personalen
Opålitlig infrastruktur som leder till följdproblem i andra system
It-haverier i vården, ett exempel från Finland
Ett exempel på vad som kan hända i otillförlitliga it-system inträffade vid det finska psykoterapicentret Vastaamo. År 2019 lyckades en obehörig person bryta sig in i it-systemen och komma över patientjournaler tillhörande fler än 30 000 personer. Personen började lägga ut patientuppgifter på nätet och hotade att publicera fler om hen inte fick pengar.
I februari i år greps en då 25-årig finsk man för datastölden. Han står nu åtalad för dataintrång samt ett mycket stort antal fall av utpressning och försök till utpressning.
Ägaren och grundaren till Vastaamo har dömts till tre månaders villkorligt fängelse för att inte ha uppfyllt de krav på anonymisering och kryptering av personuppgifter som den finska dataskyddsförordningen ställer.
Källa: FOI
Stor exponering ökar risk för angrepp
Hälso- och sjukvårdens system måste vara tillgängliga för många, så att den som behöver information har tillgång till den när det behövs. Den breda exponeringen ökar samtidigt risken för angrepps- och intrångsförsök.
It-systemen i vården är dessutom ofta mycket komplexa. Enligt rapporten leder komplexiteten till oöverskådliga system som i praktiken är omöjliga att säkerhetstesta och analysera på tillräcklig nivå.
– Komplexa system är ett generellt it-problem. Dagens hårdvara tillåter dig att använda mycket komplex mjukvara, säger Daniel Eidenskog.
En myriad av it-lösningar
Något som ytterligare komplicerar saken är att det kommunala och regionala självstyret innebär att det finns många olika it-lösningar i landet.
– 21 regioner kan ge 21 lösningar och 290 kommuner kan ge 290 lösningar, även om det inte är så illa i dag tack vare samarbeten, säger Daniel Eidenskog.
Knepiga system kan ge merarbete ”på golvet”
För att bedöma it-system används ofta ekonomisk effektivitet som mått. Men det är inte ett helt bra mått, menar forskarna, eftersom it-systemens kostnader kan vara svåra att räkna fram. Exempelvis kan systemen leda till merarbete för vårdpersonalen, något som inte syns i beräkningen.
– Läkare och sjuksköterskor saknar ofta kunskap och intresse för it-frågor. De som köper in måste därför garantera att systemen är lätta att använda.
Varning för opålitlig infrastruktur
En pålitlig infrastruktur krävs också, enligt rapporten, eftersom digitaliseringen förstärker hälso- och sjukvårdens redan starka beroende av samhällets system i övrigt. Digital kommunikation är ofta beroende av standardtjänster hos kommersiella operatörer. Där kan kravställningen vara ganska låg. Korta avbrott kan anses vara okej, till exempel.
– Vi har sett mobiloperatörer som varnar för att köra trygghetslarm i deras nät, eftersom de inte är tillräckligt tillförlitliga. Hälso- och sjukvården måste vara medveten om behoven och förmedla dem till de som bygger nätverken. De som driver näten behöver också förklara för kunderna vilka tjänster de får, säger Daniel Eidenskog.
Krisberedskapen kan bli lidande
En störning i systemen kan exempelvis innebära att sådant som journalhantering, receptförskrivning och provanalyser inte fungerar.
– Problemet är om man köpt in system med målet att hantera fler patienter med mindre personal. Men om it-systemen inte funkar eller reservdelar saknas får man ta till gamla metoder, men med färre personer. På så sätt kan en effektivisering minska krisberedskapen och göra verksamheten mer sårbar, säger Daniel Eidenskog.
Utan tydliga definitioner av centrala begrepp i klimatarbetet riskerar vi att dra missvisande slutsatser när gäller strategier för att begränsa klimatförändringarna.
Det menar forskare vid det europeiska forskningsprogrammet EJP SOIL, där bland andra SLU deltar. Forskarna har analyserat 100 vetenskapliga artiklar om markkol för att ta reda på hur kolinlagring och liknande begrepp används.
Bara fyra procent gör helt rätt
Det visade sig att endast fyra procent av artiklarna hade använt begreppet kolinlagring korrekt, enligt en vedertagen definition som bland annat grundar sig på IPCC:s.
Dessutom likställde tretton procent av artiklarna kolinlagring med kollager, vilket är direkt felaktigt, skriver forskarna. Kollager är storleken på kolförrådet, medan kolinlagring är nettoupptaget av koldioxid från atmosfären.
– När man inte särskiljer begreppen kan det leda till att klimatpolitiska beslut inte leder till avsedda effekter vilket såklart är problematiskt, säger Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU.
Åtgärder feltolkas ofta
Resultaten visade även att åtgärder som leder till kolinlagring ofta feltolkas. En åtgärd som syftar till att öka kolförrådet i kolrika marker leder ofta till en minskad kolförlust, som visserligen har positiv klimatpåverkan. Men den skapar inte negativa utsläpp, vilket är nödvändigt för att kompensera för de utsläpp som kommer att finnas kvar länge i atmosfären.
Dessutom leder åtgärder för kolinlagring inte alltid till att begränsa klimatförändringarna om man tar hänsyn till koldioxidläckage och utsläpp av andra växthusgaser. Effekten av en viss åtgärd på kolinlagringen minskar med tiden. Detta är viktigt att ha med sig när beslutsfattare och andra aktörer utvärderar effekten av klimatåtgärder, menar forskarna.
Kolinlagring med mera
Begrepp: Kolinlagring i marken (carbon seqestration in soils) Definition: Överföring av kol från atmosfären, genom växter till marken, där det lagras in och bidrar till en global ökning av markens kolförråd
Begrepp: Begränsing av kolförluster i marken (soil organic carbon loss mitigation) Definition: En antropogen åtgärd, alltså något som kommer från mänsklig aktivitet, för att minska förlusterna av organiskt kol i marken jämfört med ett status quo-scenario.
Begrepp: Negativa utsläpp (negative emissions) Definition: Nettoupptag av koldioxidekvivalenter av växthusgaser från atmosfären
Begrepp: Begränsning av klimatförändringar (climate change mitigation) Definition: En antropogen åtgärd som minskar källorna eller ökar sänkorna av växthusgaser.
Begrepp: Lager av organiskt kol i marken (soil organic carbon storage) Definition: Förrådet av organiskt markkol
Begrepp: Ackumulering av organiskt kol i marken (soil organic carbon accural) Definition: En ökning av kolförrådet i marken inom ett givet markområde över tid, eller jämfört med ett normalvärde (leder inte alltid till kolinlagring i marken eller begränsning av klimatförändringar)
Källa: SLU
Forskarna föreslår en rad definitioner, se ovan, för att öka den gemensamma förståelsen av begrepp. Gemensamma definitioner kan i sin tur, hoppas forskarna, bidra till klimatstrategier som faktiskt begränsar klimatförändringarna.
Thomas Kätterer, professor i systemekologi, Institutionen för ekologi, SLU thomas.katterer@slu.se
Humlor är en viktig pollinatör av både vilda växter och kommersiellt odlade grödor. Nu bekräftar en ny studie att bekämpningsmedel som används inom jordbruket orsakar betydande skador på humlor.
Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser i åtta europeiska länder att mer måste göras, menar forskarna.
Humlorna får färre avkommor
Den tvärvetenskapliga studien, där forskare, biodlare och lantbrukare har samarbetat, ingår i projektet PoshBee som syftar till att övervaka och förbättra bins hälsa.
I arbetet ingår en bedömning på landskapsnivå över hela Europa. Enligt forskarna innebär detta en betydande förbättring av förståelsen för hur bekämpningsmedel påverkar pollinatörernas hälsa.
– Med den största experimentella fältplaceringen av någon pollinatör ser vi att humlor stöter på flera bekämpningsmedel i jordbrukslandskap, vilket leder till färre avkommor. Dessutom orsakar bekämpningsmedel mer skada i landskap med mindre habitat, säger biologiforskaren Charlie Nicholson vid Lunds universitet.
Forskarna vill se åtgärder
Enligt studien påverkar alltså användningen av godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbrukslandskap pollinatörerna negativt, och leder till sämre tillväxt av humlesamhällen.
– Det är tråkigt att Europaparlamentet inte stödde kommissionens förslag att minska användningen och risken med bekämpningsmedel med 50 procent fram till 2030, när de röstade om detta förra veckan. Vår studie kunde ha använts för att planera hur vi skulle kunna minska risker med bekämpningsmedel och få friskare humlesamhällen, säger biologiforskaren Maj Rundlöf vid Lunds universitet.
Enligt forskarna pekar studien på miljöriskerna och behovet av hållbarhetsmål för att minska användningen av bekämpningsmedel. Detta är även kritiska utmaningar som lyfts fram vid FN:s konferens om biologisk mångfald, CBD COP.
– Vårt arbete stödjer utvecklingen av miljöriskbedömning på landskapsnivå. Det finns dock också ett behov av att bättre förstå hur andra pollinerande insekter utsätts för och potentiellt påverkas av bekämpningsmedel, något som vi kommer att fortsätta arbeta med, säger Maj Rundlöf.
Växter kan använda kemiska signaler för att kommunicera med varandra, både ovan och under jord. På så sätt kan de anpassa sig efter omgivningen.
I ett experiment utsatte forskare tre olika grödor för kemiska utsöndringar från malörtsambrosia, en problematisk invasiv art som finns i stora delar av Europa.
Malörtsambrosia växer överallt, producerar många frön och är mycket konkurrenskraftig. Den är ett besvärligt ogräs för jordbruket och ställer även till problem för pollenallergiker.
– Vi ville studera vilken roll den kemiska kommunikationen mellan växter spelar när det gäller malörtsambrosians framgång, säger forskaren Velemir Ninkovic vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Så ”pratar” växter med varandra
För växter är det viktigt att kunna läsa av sin omgivning. Därför har de utvecklat olika mekanismer för att kunna uppfatta och reagera på sina grannar.
En av dessa processer är kemiska meddelanden via flyktiga organiska kolväten. Inom forskningen kallas detta växt-växt-kommunikation som är viktigt för växternas samexistens.
Som svar på kemiska signaler från en annan växt kan de till exempel satsa mer på rötter eller tillväxt ovan jord.
I studien gjorde forskarna ett experiment med plantor av sojaböna, majs, vete och malörtsambrosia. De utsattes för kemiska utsöndringar från sin egen art, malörtsambrosia och ren luft. Malörtsambrosian utsattes också för utsöndringar från de tre olika grödorna, sin egen art och ren luft.
Sojabönor och vete påverkades negativt
Resultatet visar att både sojaböna och vete minskade sin tillväxt ovan jord. Alla grödorna undvek att skicka rötter mot utsöndringarna från malörtsambrosia.
Malörtsambrosian verkade helt opåverkad av de olika grödorna. Däremot undvek de att skicka sina rötter mot en annan malörtsambrosia.
– Det viktigaste resultatet är att det är tydligt hur växter kan reagera olika på signalerna beroende på om deras granne är släktingar av samma art eller om det är en ”främmande” växt, säger Velemir Ninkovic.
Ett av målen med forskningen på SLU är att använda växternas kommunikation inom växtskyddet för att skydda grödorna mot växtätare. Men mycket återstår att forska om, till exempel samspelet mellan grödor och ogräs.
Mer om invasiv malörtambrosia
Malörtsambrosia kommer ursprungligen från Nordamerika men finns numera även i Syd- och Mellaneuropa. Malörtsambrosia har hittills inte spridit sig i Sverige trots att frön kommer in via importerat fågelfrö. Den har helt enkelt blommat för sent för att hinna sätta frö.
Tidigare forskning från SLU har visat att det finns bestånd i norra Tyskland som är anpassade till nordliga breddgrader. Pollen från växten är även allergiframkallande.
Velemir Ninkovic, universitetslektor vid institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, velemir.ninkovic@slu.se
Myskoxen lever på norra halvklotet och inhemska populationer finns för närvarande i Kanada och i Grönland. För att utforska den evolutionära historien om hur myskoxen hamnade där, har ett internationellt forskarteam undersökt arvsmassan från mer än 100 myskoxar.
Utmaning att rekonstruera myskoxens förflutna
Genom utmanande fältarbeten i högarktiska miljöer har forskarna analyserat prover från de mest avlägsna platserna i Kanada och Grönland. De har även analyserat ett förhistoriskt myskoxprov från Wrangels ö i Norra ishavet utanför Sibirien. Provet är cirka 21 000 år gammalt.
– Trots den rikedom av genomiska data som vi arbetade med, var det en mödosam uppgift att rekonstruera myskoxens förflutna eftersom livet i Arktis är komplicerat. Många av de signaler som vi fick från våra analyser verkade motsägelsefulla, säger forskaren Patrícia Pečnerová vid Köpenhamns universitet.
Resultaten från studien visar att myskoxen har förlorat en mycket stor del av sin genetiska mångfald under de senaste 20 000 åren.
– Genom att använda ett förhistoriskt sibiriskt genom kunde vi sätta in dagens myskoxe i dess evolutionshistoriska sammanhang och se varför den har så låg genetisk mångfald, säger Edana Lord, forskare vid Centrum för paleogenetik som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Stor inavel bland myskoxarna
Bland de myskoxar med mest genetisk mångfald idag, har bara en tredjedel den mångfald som den sibiriska myskoxen hade för 20 000 år sedan.
På östra Grönland, dit myskoxen anlände i slutet på sin långa kolonisationsresa, är nivån på genetisk mångfald 40 gånger lägre än hos den sibiriska myskoxen.
– Detta tyder på att de skandinaviska myskoxarna i dag var synnerligen inavlade redan innan de återintroducerades på 1940-talet, detta eftersom de har sitt ursprung i populationen på östra Grönland som vi i den här artikeln kan visa är mycket inavlad. Det vore faktiskt väldigt spännande att undersöka hur mycket inaveln i Sverige har ökat sedan dess, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik.
Myskoxarna minskade i långsam takt
De flesta djur med liknande låga nivåer av genetisk mångfald är utrotningshotade, men myskoxen är en geografiskt utbredd art som omfattar cirka 170 000 djur i dag. Hur kan myskoxen fortsätta att finnas till, nästan utan genetisk mångfald?
Genom att rekonstruera förändringar i populationsstorleken över tid, kunde forskarna observera att myskoxen började minska i antal redan för cirka 30 000 år sedan.
Det är en tidsperiod som sammanfaller med den maximala utbredningen av isarna som täckte Kanada och Grönland. Den långsamma och fortsatta minskningen av populationen kan ha inneburit tillräckligt med tid för att den skadligaste variationen kunde avlägsnas från myskoxens arvsmassa.
Studien är en del av ett internationellt samarbete med 31 forskare som letts av forskare vid Köpenhamns universitet.
Mer än hälften av alla ungdomar, unga vuxna och vuxna som använder adhd-medicin slutar ta den inom ett år.
Bland barn, där det oftast är föräldrarna som bestämmer, avbryter något färre behandlingen. Men fortfarande hade 35 procent slutat ta sin adhd-medicin ett år efter att de började. Det visar en internationell studie som publicerats i Lancet Psychiatry.
Unga riskerar falla mellan stolarna
I studien har forskarna tittat på förskrivningsdata från drygt 1,2 miljoner patienter som startat en behandling med adhd-läkemedel i Australien, Danmark, Hongkong, Island, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och USA. Mönstret var liknande i alla länder eller regioner.
– Det är osannolikt att så många personer avbryter behandlingen på grund av att deras adhd-symtom har försvunnit, vilket betyder att den höga graden av tidigt behandlingsavbrott kan vara ett stort hinder för effektiv behandling. Vi har inte kunnat analysera de direkta orsakerna i denna studie, men vanliga skäl att avbryta medicinering är biverkningar och svag effekt, säger forskaren Zheng Chang vid Karolinska institutet som lett studien.
Unga vuxna kan hamna mellan stolarna
Högst andel avbrott i behandlingen skedde bland unga vuxna i åldern 18–19 år. Det är då de lämnar barn- och ungdomspsykiatrin och går in i vuxenpsykiatrin, en övergång som innebär risker att falla mellan stolarna. Det här är något som vården måste hantera bättre, anser forskarna.
– Man måste förbättra övergången till vuxenpsykiatrin och sprida kunskap om att problem kopplade till adhd ofta består över tid. Dessutom skulle man kunna använda nya digitala verktyg, som enkla sms-baserade inventioner, för att underlätta för personer med adhd att sköta sin medicinbehandling, säger forskaren Isabell Brikell vid Karolinska institutet.
Danmark sticker ut
Danmark sticker däremot ut i statistiken. Där slutar en betydligt lägre andel barn med sin behandling. Efter ett år hade endast 18 procent av de danska barnen slutat, jämfört med snittsiffran 35 procent.
Jämfört med Sverige och Norge är förskrivningen av adhd-läkemedel lägre i Danmark. Det kan tyda på att man bara ger läkemedel till barn med mer allvarlig adhd och störst behov, enligt forskarna.
– Sverige har en relativt hög förskrivning av adhd-preparat jämfört med många andra europeiska länder så det är möjligt att vi har en överförskrivning, säger Zheng Chang.
Fakta om adhd
Adhd är förkortning för attention deficit hyperactivity disorder. Det är är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som drabbar cirka fem procent av barn och ungefär 2,5 procent av vuxna. Vid adhd är ofta koncentrationsförmåga och impulskontroll påverkad.
Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och beteendeterapi.
Användningen av adhd-mediciner har ökat markant under de senaste två decennierna. Det har dock varit oklart i vilken utsträckning personer med adhd fortsätter att ta sin medicin och hur långtidssäkerheten ser ut när det gäller hjärt-kärlsjukdomar.
Källa: Zheng Chang, Karolinska institutet, och 1177
Högre risk för hjärt-kärlsjukdomar
I en annan studie, med över 275 000 svenska adhd-patienter, har forskarna undersökt användning av läkemedel i upp till 14 år.
De kunde då visa att adhd-medicinering under längre tid – och i högre doser än genomsnittet – är kopplat till en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Främst rör det sig om högt blodtryck och ateroskleros, det vill säga åderförkalkning eller åderförfettning.
Generellt ökade risken för hjärt-kärlsjukdom med ungefär fyra procent per år. Riskökningen var störst under de första åren och planade sedan ut. Den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdomar kunde bara ses vid något högre doser.
– Det finns en lång rad läkemedel som har kopplats till en jämförbar ökad risk för högt blodtryck när de används under en längre tid, som den vi funnit här. Som patient bör man därför inte bli orolig av dessa fynd. I klinisk praxis bör dock den förhöjda risken vägas noggrant mot de vedertagna vinsterna med behandlingen från fall till fall, säger forskaren Le Zhang.
Inget orsakssamband
Enligt Le Zhang bör läkare även regelbundet följa upp adhd-patienterna för att hitta tecken och symtom på hjärt-kärlsjukdom under behandlingens gång.
Det går dock inte att definitivt slå fast att det är adhd-medicinering som leder till ökad risk. Det skulle även kunna bero på annan medicinering, symtomens svårighetsgrad eller livsstilsfaktorer, uppger forskarna.
Zheng Chang, forskningsledare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, zheng.chang@ki.se
Isabell Brikell, forskningssamordnare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, isabell.brikell@ki.se
Studien som det handlar om är en del av ett forskningsprojekt där enäggs- och tvåäggstvillingar har studerats.
Ansikten eller prylar – bebisen väljer
Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet har följt barnen ifråga från fem månaders ålder till tre års ålder.
Forskarna har analyserat preferenserna hos barnen, vid fem månaders ålder, att mest titta på ansikten eller mest titta på icke-sociala objekt, som bilar eller mobiltelefoner. Barnens blick mättes med hjälp av ögonrörelsekamera.
Preferenserna, alltså vad barnen var mest benägna att titta på, kan i stor utsträckning förklaras av genetiska skillnader, enligt forskarna.
Enäggstvillingar tittade ofta på samma saker
De fann nämligen att de genetiskt identiska tvillingarnas tittpreferenser var mer likartade jämfört med preferenserna hos tvåäggstvillingarna. Om en enäggstvilling tittade mest på icke-sociala objekt var chansen stor att den andra tvillingen hade samma preferens.
I motsats till enäggstvillingar delar tvåäggstvillingar i genomsnitt bara 50 procent av sina gener. Deras tittpreferenser tenderade att vara mindre lika inom varje tvillingpar.
Mer tittande på ansikten, större ordförråd
Forskarna såg också att mer tittande på ansikten kontra icke-sociala objekt vid fem månaders ålder var förknippat med att ha ett större ordförråd under det andra levnadsåret. Det stöder en teori om en möjlig koppling mellan tidiga tittpreferenser och senare utveckling.
Koppling till autism?
Forskarna undersökte vidare om visuella preferenser kunde förutsäga om spädbarnen, senare i barndomen, uppvisade beteenden som är karakteristiska för autism, som definieras av svårigheter med social kommunikation.
– Våra resultat visar att ansiktspreferens hos spädbarn inte har en stark koppling till svårigheter med social kommunikation lite senare i barndomen, säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Ingen könsskillnad
Forskarna fann heller ingen skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller preferens för ansikten kontra icke-sociala objekt.
– Våra data visade dessutom att de gener som påverkar ansiktspreferens inte är desamma som de som är inblandade i ögonkontakt – det vill säga om spädbarn tittade främst på ögonen eller munnen när de tittade på ett ansikte. Det är fascinerande att två grundläggande sociala beteenden som att titta på ansikten och titta på ögonen har olika genetisk och förmodligen evolutionär grund, säger Terje Falck-Ytter.
Inte dåligt att titta på prylar
Omgivningens reaktioner kan spela in vad gäller kopplingen mellan ansiktstittande i spädbarnsåldern och senare mönster i ett barns utveckling, enligt forskarna.
– Om ett spädbarn tittar på ansikten eller inte är en stark signal till andra människor och kan påverka föräldrarnas beteende gentemot sitt barn, säger Ana Maria Portugal, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Hon tillägger:
– Man bör dock komma ihåg att det inte nödvändigtvis är negativt att titta mycket på icke-sociala saker. Även det är viktigt för den kognitiva utvecklingen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.