Proteinet, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. Proteinet stärker bland annat hjärnans kärl, så att kärlen blir mer motståndskraftiga.
För tidig födsel/prematura barn
När ett barn föds före graviditetsvecka 37 räknas det som för tidigt fött. Före vecka 32 är barnet mycket för tidigt fött, och före vecka 28 säger man att barnet är extremt för tidigt fött, eller extremprematurt.
Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt varje år. Komplikationer vid för tidig födsel, särskilt vid extremprematur födsel, är den huvudsakliga orsaken till barnadödlighet före fem års ålder. En av de allvarligaste komplikationerna är intraventrikulär hjärnblödning. Det är en blödning inne i hjärnans hålrum, ventriklarna. Den leder ofta till bestående skador på hjärnan.
Forskare har tidigare visat att prematura barn har mycket låga nivåer av detta protein. Brist på det är kopplat till bland annat kognitiva svårigheter när barnet blir äldre, enligt Niklas Ortenlöf, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Lunds universitet.
Måste nå centrala nervsystemet
I avhandlingen har Niklas Ortenlöf undersökt hur detta protein kan tillföras kroppen utifrån. Det är inte bara att spruta in proteinet i kroppen, konstaterar han. För att ha en effekt på den omogna hjärnan måste det nå det centrala nervsystemet. Ett viktigt fynd som beskrivs i avhandlingen är att det verkar spelar roll när proteintillskottet görs.
– Vi visar i vår djurmodell att en tidig tillförsel av IGF-1 i blodet, inom en timme, ökar upptaget i ryggmärgsvätskan, säger Niklas Ortenlöf.
Han pekar också på att en möjlig transportväg för proteinet från blodet till hjärnan är via plexus choroideus, en vävnadtyp som finns i hjärnans hålrum.
Via studier av odlade celler samt studier på djur syntes det att proteinet kunde transporteras genom hjärnans hålrum och ut i ryggmärgsvätskan med hjälp av så kallade extracellulära vesiklar – se faktaruta nedan.
Kroppens budbärare, extracellulära vesiklar
Extracellulära vesiklar kallas ibland för ”kroppens meddelandesystem” eller ”kroppens flaskpost”. De utsöndras från cellerna och är ett slags bärare av biologiska meddelanden. Vesiklarna är bubblor i nanostorlek, omslutna av membran. Celler kan skicka dem mellan varandra för att utbyta information.
Vesiklarna bär proteinet hela vägen in i centrala delar av hjärnan. Att de nya forskningsresultaten nu tydligt pekar ut denna transportväg är mycket viktigt, enligt Niklas Ortenlöf och forskarkollegor.
Kan hjälpa för tidigt födda barn
Fynden, säger forskarna, är ytterligare ett steg på vägen till att ta fram en behandling som baseras på det aktuella proteinet, IGF-1. Inom de närmaste åren kommer extremt för tidigt födda barn, bland annat i Sverige, i vissa fall att erbjudas en behandling med proteinet, inom ramen för en internationell studie. Behandlingen kommer att ges inom ett dygn efter födseln.
– Jag hoppas att vi får se en förebyggande effekt vad gäller så kallad intraventrikulär hjärnblödning, säger Niklas Ortenlöf.
– Det finns redan en mindre studie gjord som tyder på att det fungerar. Tillförsel av det här proteinet skulle också kunna hjälpa till att ge en förbättrad hjärnutveckling och minska kognitiva nedsättningar.
Organiska halvledare är ett av de viktigaste materialen i så kallade optoelektroniska tillämpningar, till exempel organiska lysdioder, OLED. De används i ultratunna och ljusstarka tv- och mobiltelefonskärmar.
Baksidan är att dessa halvledare idag främst framställs av petrokemiska föreningar och sällsynta grundämnen som tagits fram genom miljöskadlig gruvdrift. De innehåller också metaller som det råder brist på, till exempel platina, indium och fosfor.
Nu har forskare vid Umeå universitet, tillsammans med kollegor i Danmark och Kina, utvecklat ett mer hållbart alternativ – ett biobaserat halvledarmaterial.
– Kärnan i vår forskning är att utnyttja närliggande förnybara resurser för organiska halvledarmaterial, säger fysikforskaren Jia Wang vid Umeå universitet.
Förnybart råmaterial i halvledare
Forskarna har lyckats ta fram kolbaserade partiklar i nanostorlek med rätt optiska egenskaper genom att tryckkoka björklöv.
Tillverkningsprocessen är enkel. Forskarna plockade björklöv på campusområdet i Umeå och kokade dem i en tryckkokare. De fick då fram en slags ”kolprickar” som är cirka två nanometer stora, och som avger ett djuprött ljus när de löses upp i etanol.
Några av de optiska egenskaperna hos dessa kolprickar är jämförbara med kommersiella kvantprickar som används idag. Men en skillnad är att de inte innehåller tungmetaller eller kritiska råmaterial.
– Det är viktigt att notera att vår metod inte är begränsad till björklöv. Vi testade olika växtblad med samma tryckkokningsmetod, och alla gav upphov till liknande rödemitterande kolprickar. Denna mångsidighet tyder på att omvandlingsprocessen kan användas på olika platser med olika tillgång på råmaterial, säger Jia Wang.
Lösning med kolprickar som sänder ut olika typer av luminiscens när de blir belysta med UV-ljus. Bild: Jia Wang
Kan jämföras med skärmljus
Genom att använda kolprickarna i en ljusemitterande elektrokemisk cell, LEC, kunde forskarna visa att ljusstyrkan som genererades var 100 cd/m2. Det är jämförbart med ljusintensiteten från en datorskärm.
– Detta resultat visar att det är möjligt att övergå från fossila petroleumföreningar till förnybar biomassa som råmaterial för organiska halvledare, säger Jia Wang.
Hon lyfter fram att det kan finnas fler användningsområden för kolprickarna.
– Kolprickar är lovande för många olika tillämpningar, från bioimaging och sensorer till förfalskningsskydd. Vi är öppna för samarbeten och ivriga att utforska fler spännande användningsområden för våra emitterande och hållbara kolprickar, säger Jia Wang.
Jia Wang, forskare vid institutionen för fysik, Umeå universitet, jia.wang@umu.se
Flera parallella kriser som rör klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald har lett till ett växande fokus på bevarande av skogar. Här handlar politiska styrmedel ofta om lösningar som kan motverka utsläpp av växthusgaser och skydd för allt större områden. De är ofta inriktade mot tropiska skogar på landsbygden, men här lever även många människor.
Uppskattningsvis bor 1,8 miljarder människor i skogsområden som behövs för att upprätthålla viktiga mål om biologisk mångfald globalt. Dessa skogslandskap står för en stor del av lokalbefolkningens försörjning och välbefinnande. De är till exempel viktiga för ved, timmer, foder och medicinalväxter.
Skogsområden har jämförts
I en ny global studie har forskaren Harry Fischer från Sveriges lantbruksuniversitet tittat på hur lösningar både kan gynna kolbindning, biologisk mångfald och lokalbefolkningens försörjning.
Han har, tillsammans med forskare från Indien och USA, jämfört 314 så kallade skogsallmänningar. Områdena används och förvaltas av lokalbefolkningar i 15 tropiska länder i Sydamerika, Afrika och Asien. Syftet var att ta reda på vad de bästa exemplen har gemensamt.
För varje område analyserade forskarna antal trädarter, kol och bidrag till hushållens försörjning med hjälp av data som samlats in genom forskningsnätverket International Forestry Resources and Institutions, IFRI.
– Det vi hittade var intressant. I områden där lokalbefolkningen har formell kontroll genom en förvaltningsinstitution, och där lokalbefolkningen har väsentligt inflytande genom att delta i arbetet med regelverk, där finns det bättre värden för kol, biologisk mångfald och försörjning samtidigt, säger Harry Fischer vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Trädplantering hade mindre effekt
Forskarna betonar att deras arbete inte visar ett orsakssamband och att olika socioekonomiska samt politiska faktorer har betydelse.
– Men när vi ser att detta samband återkommer i ett urval av skogar i 15 tropiska länder i Sydamerika, Afrika och Asien, då är det kraftfullt. Det är något som händer där, säger Harry Fischer.
Forskarna hittade däremot inga positiva samband med en annan vanlig strategi för att återställa skog, nämligen trädplantering.
– Vi tror att det finns många sätt att plantera träd effektivt. Men åtminstone i vår studie är förvaltningsreformer mer lovande, säger Harry Fischer.
Starka band till skogarna
En möjlig förklaring kan vara att skogarna är djupt kopplade till välbefinnande för många landsbygds- och urbefolkningar. De är beroende av skogar för mat, inkomst och kultur. Många har skött lokala skogar på ett hållbart sätt under mycket lång tid.
– Något av det bästa vi kan göra när det investeras alltmer i restaurering av skogar globalt, är att se till att lokalbefolkningen har formella rättigheter och ett reellt inflytande på skogsförvaltningen. Det räcker inte med allmänna uppmaningar om ”deltagande” i projektplaneringen, avslutar Harry Fischer.
Harry Fischer, universitetslektor, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet, harry.fischer@slu.se
”Mina bilder ligger någonstans i molnet” kan vi säga, men för de flesta av oss är molnet något väldigt diffust. Vi vet kanske inte var den här lagringen sker eller hur säker den är.
Men molnet är faktiskt mer jordnära än det låter.
– Hanteringen av våra data sker på servrar, i datacenter som ägs av jätteföretag, säger forskaren Ramin Firouzi som skrivit en avhandling inom data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Han har ägnat de senaste åren åt att studera ett alternativ till att hantera och lagra data i molnet, nämligen så kallad ”edge computing”. Det handlar det om att hanteringen av data sker närmare användaren, på lokala enheter och servrar.
Enorm ökning av uppkopplade saker
Det hela hänger ihop med sakernas internet – Internet of Things. Vi skaffar fler och fler sensorförsedda prylar. Smarta kylskåp, robotdammsugare, uppkopplade brödrostar och klockor håller koll på varje steg vi tar.
– Just nu ökar antalet uppkopplade ting exponentiellt, ingen vet var det kommer att sluta. Vi pratar om att det kanske kommer finnas 50 miljarder uppkopplade saker år 2025. Teknikutvecklingen är så snabb nu att alla prognoser blir osäkra, säger Ramin Firouzi.
För att hantera de enorma datamängderna krävs nya grepp. Edge computing är egentligen inget nytt – tekniken har funnits i ett decennium. Men kanske är det först nu som det blivit uppenbart att molntekniken inte räcker till.
– Det är inte antingen ”cloud” eller ”edge” – vi behöver både och. Teknikerna måste kombineras. I min forskning intresserar jag mig för hur edgetekniken kan utnyttjas på ett effektivt sätt så att både beräkningar och kommunikation förbättras.
Integritetsproblem och flaskhalsar
Ramin Firouzi ser två stora problem med molnet. Det ena rör integritet och säkerhet. Även om vi i Sverige har ganska strikta regler för hanteringen av persondata finns en överhängande risk att molnservrar hackas och känsligt material läcker ut.
Det andra problemet är den flaskhals som uppstår när gigantiska datamängder ska skickas till en och samma plats. Det blir en fördröjning som i vissa fall kan vara kritisk.
– När beräkningarna i stället görs nära användaren går det mycket snabbare. Om du till exempel har en smart klocka som känner av din hjärtfrekvens och andra värden kan den larma direkt om att du håller på att få en hjärtattack. Och i det läget kan sekunder vara avgörande, säger Ramin Firouzi.
Att alla hälsodata tar omvägen förbi molnet är onödigt, menar han. Det räcker med att prylarna skickar vissa parametrar för att större beräkningar ska kunna göras på data som samlas i molnet. Det blir dessutom säkrare.
Säkrare att spara data lokalt
Ramin Firouz tar också framtidens smarta hem som ett exempel på hur edgeteknik och molnberäkningar kan kombineras. Vi vill att värme, ventilation, sanitet och andra funktioner ska vara effektiva och anpassade efter hur vi lever våra liv. Samtidigt vill vi av säkerhetsskäl inte att detaljerad data om när vi är hemma, eller på jobbet, ska laddas upp till molnet.
– Om dina data stannar i ditt hus, på din lokala server, minskar risken för läckage avsevärt, säger Ramin Firouzi.
När vi hanterar våra data lokalt och bara skickar vissa parametrar till molnet kan de bearbetas tillsammans med parametrar från andra hushåll. Resultaten av beräkningarna kan sedan skickas tillbaka till våra lokala enheter för att göra våra hem ännu smartare.
– Maskininlärning handlar om att maskiner lär sig om människors beteende. Genom att träna modellerna på stora mängder riktiga data, blir modellerna allt bättre på att göra prediktioner. Det kan till exempel handla om vilka tider på dygnet vi behöver ha varmvatten för att kunna duscha, säger Ramin Firouzi.
Livsviktig tillämpning inom sjukvården
I avhandlingen utvecklar han ett ramverk för så kallad distribuerad intelligens, där bearbetningen av data sker på många mindre enheter i stället för på en enda plats. Tillämpningar finns inom många olika områden, inte minst inom hälso- och sjukvården där effektivare överföring och bearbetning av data kan rädda liv.
– Kommunikationsnätverkens utveckling är en starkt bidragande faktor till att antalet uppkopplade enheter har ökat så kraftigt. Jag har undersökt hur edgetekniken kan integreras i 5G och 6G så att IoT-systemen blir mer effektiva. Det är helt avgörande för utvecklingen inom området.
Ramin Firouzi, doktorand, institutionen för data-och systemvetenskap, Stockholms universitet, ramin@dsv.su.se
Varje år i Sverige anmäls cirka 70 000 cyklar som stulna. Men det verkliga antalet är snarare runt en halv miljon, enligt forskare. Samtidigt klaras mindre än en halv procent av stölderna upp.
Måste tas på bar gärning
I princip behöver polisen ta en cykeltjuv på bar gärning för att någon ska gripas, säger forskaren Johan Egeskog, forskningsingenjör vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
– Den låga uppklarningen är en förklaring till att anmälningarna är så få. En annan orsak är sannolikt att äldre cyklar inte ger någon ersättning från försäkringsbolagen.
Elcyklar betyder dyrare cyklar
Stölderna har legat på en ganska konstant nivå under de senaste åren, men värdet av de stulna cyklarna har ökat, bland annat på grund av fler elcyklar.
Stöldrisken gör att många avstår från att cykla och istället väljer andra färdsätt, enligt en ny rapport från VTI. Tio procent uppger att de ofta avstår från att cykla, till följd av de många stölderna. 30 procent avstår ibland, enligt svenska undersökningar. Rapportförfattarna beskriver att stöldrisken har en ”tydlig påverkan på cykelns attraktivitet som färdmedel”.
Viktigt att inte köpa stöldgods
Några åtgärder för att minska problemet beskrivs i rapporten:
Ökad kunskap om lås och hur man parkerar säkrast
Effektivare lagföring
Ett nationellt cykelregister
Fler och bättre cykelparkeringar, gärna bevakade
Ändrade normer och tryggare andrahandsmarknad
– Det finns ingenting som heter ”god tro”. Köparen har undersökningsplikt och måste kolla så att cykeln han eller hon ska köpa inte är stulen, säger Johan Egeskog.
Det är i genomsnitt tre gånger så stor sannolikhet att en person har en viss universitetsutbildning om personens föräldrar har studerat samma inriktning.
Men orsakar föräldrarnas studieval barnens studieval eller är det andra saker som påverkar både barn och föräldrar? Det har Adam Altmejd, Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, studerat i en ny rapport för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Starka samband
I rapporten jämförs barn vars föräldrar kommit in på den högskoleutbildning de sökt med barn vars föräldrar sökt utbildningen men inte kommit in och istället studerat något annat.
Resultaten är tydliga. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar ett framtida barns sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i genomsnitt 50 procent.
Effekten syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.
Högstatusjobb ”ärvs” oftare
Barn gör oftare samma studieval som sina föräldrar om föräldrarna har studerat ämnen där konkurrensen om platserna är stor och utbildningarna leder till yrken där man kan förväntas få hög lön.
Pojkar har en högre sannolikhet att följa sina pappors utbildningsval och flickor följer oftare sina mammor.
– Föräldrarna agerar förebilder och att välja en utbildning i deras fotspår blir lättillgängligt för barnen. Att föräldrarna spelar så stor roll är viktigt att tänka på när vi diskuterar social rörlighet och möjligheten för barn att uppnå en annan socioekonomisk status än sina föräldrar, säger Adam Altmejd.
Metod och data i rapporten
I rapporten studeras alla ansökningar till svenska högskolor och universitet 1977–1992. För att finna orsakssambandet jämförs sökande till universitetsprogram som slumpmässigt befinner sig just över eller under en antagningsgräns till det program de sökt. Data kommer från Statistiska centralbyrån samt Universitets- och högskolerådet och dess föregångare.
Adam Altmejd tillägger:
– För att öka den sociala rörligheten behöver alla barn, men särskilt de från studieovana hem, ytterligare förebilder som hjälper dem att förstå vilka utbildnings- och yrkesmöjligheter som finns tillgängliga för dem.
Adam Altmejd, Institutionen för social forskning på Stockholms universitet adam.altmejd@sofi.su.se
Varje år möts världens länder på FN:s globala klimatkonferens för att förhandla om hur klimatarbetet ska genomföras. Förhoppningarna är stora – särskilt hos de mest utsatta länderna som vill ha mer stöd i samband med de skador som ett förändrat klimat medför.
Stora länder har många deltagare
Men vissa grupper blir inte hörda, eller representerade, på klimatkonferenserna. Det visar en ny studie från bland annat Lunds universitet. Länder med större ekonomisk makt har större inflytande över förhandlingarna under mötena, på bekostnad av fattigare länder, visar studien.
Ju rikare ett land är, desto fler delegater kan det till exempel skicka till FN:s globala klimatkonferens. Många delegater innebär att landet kan vara aktivt i alla parallella sessioner. Kina skickade exempelvis 233 delegater till klimatkonferensen i Danmark 2009. Det kan jämföras med Haiti som skickade sju personer och Tchad som skickade tre personer.
– FN borde åtminstone ha ett tak för hur många delegater ett land eller en organisation kan skicka, säger Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies.
Fossilindustrins delegater blir fler
Delegaterna från fossilindustrin blir också fler för varje år på FN:s klimatmöten. Förra året närvarade 636 delegater på mötet i Egypten.
Civilsamhället och ursprungsbefolkningar har inte möjlighet att närvara i samma utsträckning, vilket innebär att de har mindre möjlighet att bygga allianser och föra fram åsikter. Även om varken fossilindustrin eller civilsamhället har rösträtt på mötena får detta konsekvenser, menar Lina Lefstad.
– Fossilindustrin bygger starka allianser med oljeproducerande länder och bedriver lobbyverksamhet i syfte att blockera beslut om att till exempel fasa ut fossila bränslen.
I studien analyseras också hur olika länder och allianser ser på, och använder, klimaträttvisa för egna strategiska syften. Fyra grupper identifieras: Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare – se faktaruta nedan.
Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare
Radikaler i klimatkonferens-sammanhang, enligt den aktuella studien, omfattar små östater, låginkomstländer och observatörer från civilsamhällesorganisationer. Dessa ser klimatförändringen som ett verkligt och överhängande hot. Gruppen förespråkar 1,5 gradersmålet och föreslår progressiva klimatåtgärder.
Opportunisterna består av likasinnade låginkomstländer som ser klimaträttvisa som ett historiskt ansvar. De hävdar därmed sin egen rätt att utvecklas, trots växande utsläpp. I gruppen ingår Saudiarabien och Indien.
Hycklarna inkluderar bland annat EU-länderna, Norge och Kanada. De erkänner sitt bidrag till klimatförändringarna men undviker ansvar genom att föreslå libertarianska marknadsmekanismer vilket innebär att deras löften inte fullt ut har förverkligats.
Undvikarna leds av USA och inkluderar Ryssland. Denna grupp anser att klimaträttvisa är alltför normativt och blockerar rättvisekrav som ställs av andra.
Källa: Lunds universitet
Begreppet klimaträttvisa används mycket strategiskt av länder och aktörer, säger Lina Lefstad.
– Så länge FN inte tar fram ett gemensamt åtgärdspaket för att hjälpa dem som lider mest av klimatförändringarna kommer klimaträttvisa fortsätta användas som ett förhandlingsverktyg bland andra, i motsats till att ena länder och bidra till verklig förändring.
Om klimatmötena och studien
Världens länder möts en gång om året på FN:s globala klimatkonferens, även kallad COP, Conference of the Parties. Detta är idag det enda forum där rättsligt bindande, internationella, avtal kan ingås för att bromsa klimatförändringarna.
Den aktuella studien bygger på en analys av femton tidigare klimatkonferenser, med särskilt fokus på fyra som har varit viktiga ur klimaträttvisesynpunkt: COP15 i Köpenhamn 2009, COP19 i Warszawa 2013, COP21 i Paris 2015 och COP24 i Katowice 2018.
Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies lina.lefstad@lucsus.lu.se
Varje år drabbas cirka 6 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp, men bara en tiondel överlever.
En tidig strömstöt med en hjärtstartare kan öka chansen att överleva dramatiskt. Idag finns tiotusentals hjärtstartare utplacerade i samhället, men de finns sällan tillgängliga i människors hem där de flesta hjärtstopp inträffar.
Drönarleveranser har testats
För att förkorta tiden till defibrillering med en hjärtstartare har Karolinska institutet, Västra Götalandsregionen, SOS Alarm och drönaroperatören Everdrone testat möjligheten att skicka ut en drönare med hjärtstartare samtidigt som en ambulans larmas till platsen.
Projektet täckte ett område med cirka 200 000 människor i Västsverige. En första studie, som genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, visade att drönarleveranser var genomförbara och säkra.
Nu har en större studie gjorts för att utvärdera möjligheten att skicka ut drönare vid misstänkt hjärtstopp.
– Denna mer omfattande studie visar nu i ett större material att metodiken fungerar under hela året, sommar som vinter, i dagsljus och i mörker. Drönare kan larmas ut, anlända, leverera hjärtstartare och dessutom hinner människor på plats använda hjärtstartaren innan ambulansen kommit fram, säger forskaren Sofia Schierbeck vid Karolinska institutet.
En hjärtstartare har levererats till ett hem. Bild: Everdrone
Larmcentralen gav instruktioner
I studien levererade drönare en hjärtstartare i 55 fall av misstänkt hjärtstopp.
I 37 fall hann leveransen före ambulansen. Försprånget var ungefär tre minuter. I sex fall, där det rörde sig om verkliga hjärtstopp, lyckade personen som slog larm använda hjärtstartaren.
– Vår studie visar nu en gång för alla att det är möjligt att leverera hjärtstartare med drönare och att detta kan göras med flera minuters försprång före ambulansens ankomst i samband med akuta hjärtstopp. Denna tidsbesparing medförde att sjukvårdens larmcentral kunde instruera den som larmat 112 att hämta och använda hjärtstartaren i ett flertal fall innan ambulansen kommit fram, säger Andreas Claesson, docent vid Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet.
Andreas Claesson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet, andreas.claesson@ki.se
Sofia Schierbeck, doktorand, institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, sofia.schierbeck@ki.se
Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet kan medföra trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.
Nu visar en studie vid Göteborgs universitet att personer som vaccinerat sig mot covid-19 löper avsevärt lägre risk att drabbas av postcovid.
I studien ingår alla registrerade fall av vuxna som fick covid-19 för första gången under perioden 27 december 2020 till 9 februari 2022 i de två största regionerna i Sverige, Stockholm och Västra Götaland.
Tydlig riskminskning efter vaccination
Totalt ingick över en halv miljon personer som följts upp med hjälp av registerdata.
Drygt hälften hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid. Övriga var ovaccinerade när de fick sin första infektion. När forskarna undersökte postcovid i de två grupperna sågs tydliga skillnader.
I gruppen vaccinerade fick 0,4 procent en postcovid-diagnos under uppföljningstiden, till och med november 2022. Bland de ovaccinerade var motsvarande andel 1,4 procent.
Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid jämfört med ovaccinerade.
Skyddet ökar med fler doser
Kopplingen mellan vaccination och postcovid visade sig också vara dosberoende. Ju fler doser desto lägre risk, visar studien.
Skyddet mot postcovid var något starkare hos 55-64-åringar än i andra åldersgrupper. Män hade också ett lite bättre skydd jämfört med kvinnor. Skyddet var också bättre om tiden mellan senaste vaccination och infektion var relativt kort.
– Resultaten ger stöd för ett starkt samband mellan vaccination mot covid-19 före förstagångsinfektion och minskad risk att diagnostiseras med postcovid, där fler doser ger bättre skydd, säger Maria Bygdell som är forskare i invärtesmedicin vid Göteborgs universitet.
Viktigt att följa rekommendationer
Forskarna bakom studien betonar vikten av en hög vaccinationsgrad och att rekommendationerna följs. Postcovid innebär ofta långvariga symtom.
– Även om studien inte har information om patienternas symtombild så har de uppenbart haft sådana besvär att de i kontakterna med hälsovårdspersonal bedömts ha denna diagnos. Fortsatta studier bör utvärdera om ytterligare vaccinationer ger motsvarande ökande skydd över tid mot postcovid som komplikation av covidinfektion, säger forskaren Fredrik Nyberg vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och resultaten
51 procent av personerna i studien hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid-19. 49 procent var ovaccinerade före sin första covidinfektion.
Med en vaccindos i kroppen var risken för postcovid 21 procent lägre jämfört med ovaccinerade. Vid två doser var riskminskningen 59 procent och vid tre doser 73 procent.
Det fanns inga påtagliga skillnader mellan olika vacciner mot covid-19.
Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid. Forskarna har justerat för ålder, kön, socioekonomi, aktuell virusvariant, annan sjuklighet (diabetes, hjärtkärlsjukdom, sjukdomar i andningsorgan och psykiatrisk sjukdom) och antalet vårdkontakter under 2019.
Maria Bygdell, forskare inom invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, maria.bygdell@gu.se
Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet, fredrik.nyberg.2@gu.se
Forskare vid Lunds universitet har i en studie undersökt 49 floddeltan världen över. De konstaterar att de står inför hot som kan omkullkasta livet för miljontals människor i framtiden.
Om deltan kollapsar kan det få enorma konsekvenser för en hållbar global utveckling. I värsta fall kan dessa flodområden gå förlorade till havet. Andra konsekvenser är översvämningar och ökade salthalter i vattnet. Det kan i sin tur påverka jordbruket och leda till förlust av ekosystem.
Studien visar att många risker inte främst är kopplade till klimatförändringar.
– Klimatförändringar är en global utmaning men andra viktiga riskfaktorer är lokala problem, till exempel befolkningstäthet och ineffektivt styre. Riskerna för deltan kommer bara att öka med tiden, så det är nu vi måste agera, säger hållbarhetsforskaren Murray Scown vid Lunds universitet.
De 49 områdena har analyserats mot bakgrund av olika scenarier, som FN:s klimatpanel IPCC pekat ut, för framtida global utveckling. I studien identifieras möjliga risker som kan inträffa inom 80 år.
Nildeltat i Egypten.
Asiatiska megadeltan riskerar kollaps
Forskarnas analyser visar att vissa risker är mer kritiska än andra.
I Mekongdeltat i Vietnam är den största riskfaktorn att markytan sänks. Extrema havsnivåer är bland de mest oroväckande riskerna för deltan i Kina, på den koreanska halvön, i Mexiko samt i Nederländerna.
I deltan i Egypten, Niger och Bangladesh är det största hotet i stället den ökande befolkningstätheten. För andra deltan påverkar ländernas ekonomi och ineffektiv styrning mest, till exempel deltan som ligger i Myanmar, Angola och i Demokratiska republiken Kongo.
– Sammantaget är det de asiatiska megadeltana som löper störst risk för kollaps, med konsekvenser för miljontals människor och för miljön. De är under press från befolkningstillväxt, intensivt jordbruk, havsnivåhöjning och bristande beredskap, säger Murray Scown.
Åtgärder kan bromsa utvecklingen
Forskarna bakom studien framhåller att olika klimatanpassningar kommer att behövas för att minska riskerna. Här ingår till exempel infrastruktur som havsvallar för att förhindra översvämningar. En åtgärd, som har använts i Rhendeltat, är att konstruera speciella landytor som kan svämma över för att ge plats åt floden.
Andra åtgärder fokuserar på att höja landnivån genom att använda flodsediment för att bygga upp deltan.
– I stället för att luta sig tillbaka måste regeringar tänka långsiktigt och lägga upp planer för att minska eller mildra risker. I Mekongdeltat, till exempel, gör den vietnamesiska regeringen stora ansträngningar för att begränsa framtida grundvattenutvinning i deltat för att minska sänkning av markytan och försaltning, säger Murray Scown.
Mer om risker och forskarnas analyser
Mer än en halv miljard människor lever och livnär sig idag vid olika floddeltan.
Forskarnas analyser utgår från 13 etablerade faktorer som påverkar risker i deltan. Forskarna har vägt samman olika vetenskapliga modeller för att identifiera vilka av dessa risker som utgör störst hot.
Exempel på riskfaktorer är ökande befolkningstäthet, urbanisering, jordbruk, förändringar i volymen av vatten som strömmar genom floddeltat, havsnivåhöjningar, att markytan sänks, förändringar i BNP, ineffektiv styrning och bristande anpassningsförmåga.
Murray Scown, biträdande universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, murray.scown@LUCSUS.lu.se
Rapporten rör klimatförändringarna i relation till människors hälsa och slutsatserna är alarmerande. Det säger professor Jan Semenza vid Umeå universitet, en av forskarna som har arbetat med rapporten.
– Med 1 337 ton koldioxid som fortfarande släpps ut varje sekund minskas inte utsläppen i närheten av vad som behövs för att hålla klimatfarorna på de nivåer som våra hälsosystem kan klara av.
Många fortsätter investera i olja
Redan vid en global uppvärmning på 1,14 grader ökar de mänskliga förlusterna snabbt, konstateras i rapporten, som kommer från Lancet Countdown on Health and Climate Change.
Regeringar, företag och banker fortsätter att investera i olja. Detta samtidigt som världen sannolikt, enligt nya prognoser, kommer att uppleva en trefaldig ökning av värmerelaterade dödsfall vid mitten av seklet.
Brist på klimatåtgärder kostar liv och försörjning redan i dag, konstaterar rapportförfattarna vidare. Under 2022 exponerades individer i genomsnitt för 86 dagar med hälsovådligt höga temperaturer, som ett exempel.
Brådskande hälsoinsatser
Det som behövs, enligt rapporten, är brådskande klimatåtgärder för att ställa om den globala ekonomin till att bli koldioxidneutral. Insatser krävs också för att förbättra hälsan hos världens befolkningar genom sådant som förbättrad energitillgång och säkerhet, renare luft, säkrare dricksvatten och mer beboeliga städer.
Rapporten pekar på hälsofördelar som en övergång till en koldioxidfri framtid kan ge. Förbättringar av luftkvaliteten kan exempelvis förhindra många av de 1,9 miljoner dödsfall som årligen orsakas av exponering för bränslebaserade luftföroreningar utomhus – och miljontals fler från luftföroreningar inomhus.
Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet maria.nilsson@umu.se
Många äter för mycket socker och forskning pekar nu på att överkonsumtion av sötsaker ändrar vår smak och uppfattning av mat.
I en ny studie kan forskare visa att intag av fett och socker styr varandra. Forskningen har gjorts på bananflugor, men enligt forskarna finns liknande mekanismer troligen även hos människor.
Ett hormon frisätts
Forskargruppen har tidigare sett att bara ett par procents ökning av socker i kosten får tarmen hos bananflugor att frisätta ett hormon som heter hedgehog. Hormonet får smakcellerna att minska sitt svar på socker. Det innebär att mat och dryck smakar mindre sött. Flugorna väljer då bort söt kost.
I den senaste studien fann forskarna att hedgehog-hormonet även ökar suget efter fett.
– För mycket socker leder till minskat sötsug och ökat fettintag, och tvärtom. På så vis säkerställs att flugan får i sig tillräckligt med socker och fett som näringsämnen, säger Mattias Alenius som är professor i molekylär biologi vid Umeå universitet.
För mycket fett ökar sötsuget
Jakten på vad som styr signalen att vilja äta mer fett ledde forskarna till ett annat hormon, nämligen leptin, eller Upd2 som det heter hos flugor. Hormonet reglerar fett hos både flugor och möss.
När mängden fettväv ökar i flugan frisätts Upd2 som trycker ner smakuppfattningen av fett. Då ökar i stället sötsuget.
– Det handlar om en dragkamp mellan socker och fett – inte om att begränsa det totala antalet kalorier, som vi nog helst skulle vilja. Förmodligen har människor liknande kompensationsmekanismer som flugor har vilket gör att vi helst av allt vill ha lika mycket fett som socker. En amerikansk cheesecake brukar man säga är det som bäst driver vårt ätbegär, säger Mattias Alenius och fortsätter:
– Vi människor kan faktiskt uppfatta fett som en smak. Det återstår att se om de här forskningsresultaten gäller även för oss och ligger bakom att vissa har svårt att minska sitt matintag.
Mattias Alenius, professor vid institutionen för molekylär biologi, Umeå universitet, mattias.alenius@umu.se
Frida Åström vid Jönköping University har i en avhandling undersökt hur förskoleverksamhet bedrivs i Sverige, Portugal och USA. Resultatet tyder på skillnader både mellan och inom länderna.
– Avhandlingen visar att förskolepraktiker varierar ganska stort mellan förskolor i de tre deltagande länderna, framför allt mellan svenska förskolor som följer den socialpedagogiska traditionen, och amerikanska och portugisiska förskolor som följer den tidiga utbildningstraditionen, säger Frida Åström, doktorand på högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.
Mer fokus på lek i Sverige
Hennes studier visar att fri lek är framträdande i svenska förskolor, medan lärarledda helgrupper dominerar i Portugal och USA. Svenska förskolebarn engagerar sig även i utomhusaktiviteter och samspel i små grupper. I de andra länderna är samspelet mellan barnen mindre och mer fokus ligger på lärarledd undervisning.
Skillnader syns också i ämnesinriktning. Portugisiska och amerikanska barn ägnar sig mer åt läs- och skrivkunnighet, men också mer matematik jämfört med svenska barn.
Konstruktionslek, där barn leker och bygger med olika material, skapande verksamhet, musik och enklare lek är vanligare i svenska förskolor. Här finns också en större variation i förskolepersonalens arbetsuppgifter.
– Skillnader i förskolepraktiker mellan länder synliggör olika värderingsgrunder och mål med förskola i olika länder, och har betydelse för hur vi ser på kvalitet. I svensk förskola behöver vi troligen fokusera mer på samspel mellan barnen och barngruppens påverkan samt på förskolepersonalens skicklighet att hantera barngruppen, och inte enbart deras undervisningsinsatser, säger Frida Åström.
Olika pedagogiska traditioner
Den ”tidiga utbildningstraditionen” innebär fokus på strukturerad undervisning och tidig formell utbildning för unga barn med ett tydligt skolförberedande syfte. Det innebär vanligtvis att förskollärare eller pedagoger tar en mer aktiv roll i att styra lärandet och har formella undervisningsaktiviteter, ofta i helgrupp.
I den ”socialpedagogiska traditionen” ligger fokus på barnets sociala samspel, helhetssyn på utveckling, demokratiska värden och lärande genom lek. I en socialpedagogisk förskola betonas ofta barnens eget intresse, samarbete, och utforskning framför formell undervisning. Förskolepersonal har ofta både en pedagogisk och omvårdande roll som kännetecknas av lyhördhet för barnens intressen och behov.
Riskfaktorer för låg delaktighet
Avhandlingen har även tittat på svenska förskolebarns delaktighet, det vill säga både deras närvaro och engagemang i förskolan.
Här visar studierna att barn som hade ett annat modersmål än svenska tenderade att uppvisa låg delaktighet i fri lek. Detta märktes även bland barn som gick på samma avdelning där flera barn hade ett annat modersmål.
Barn med funktionsnedsättningar, eller i behov av särskilt stöd, visade däremot inte någon lägre delaktighet.
– De barn som uppvisade lägst delaktighet i studien verkade osynliga för förskolepersonalen. Förutom fler barn med annat modersmål än svenska fann vi få kännetecken för denna grupp. Tidigare studier visar dock att barn som inte stör verksamheten, utan kanske bara är passiva, samt barn med annat modersmål än svenska, sällan får särskilt stöd av förskolepersonalen, säger Frida Åström och fortsätter:
– Som förskolepersonal finns det därför anledning att fokusera lite extra på barn med annat modersmål, samt barn som är passiva eller sällan engagerade i lek, säger Frida Åström.
Mer forskning behövs
Enligt Frida Åström bör forskning om inkludering i förskolan inte alltid utgå från barn med specifika egenskaper som funktionsnedsättningar. Det kan dröja till skolåldern innan diagnoser fastställs, och det finns en risk att missa barn med låg delaktighet men som kanske inte stör verksamheten.
Hon lyfter även fram att framtida studier bör undersöka sambandet mellan förskoleverksamhet, andel förskollärare, kvaliteten i huvudmannaskap samt ledarskap hos rektorer. Även socioekonomiska aspekter inom förskoleområdet bör undersökas mer, enligt Frida Åström.
– Vi behöver även fler studier som tittar på vilka förskolepraktiker som ger önskade effekter för barnen, ur ett svenskt och socialpedagogiskt perspektiv, säger hon.
Så gjordes studien
Studien genomförde systematiska observationer med hjälp av ” behavior counts”, baserat på olika beteenden hos barn och personal för att analysera variationer i vardagliga aktiviteter och samspel mellan barn och förskolepersonal i förskolor i Sverige, Portugal och USA.
Totalt observerades 78 avdelningar i Sverige, 42 klassrum i Portugal och 168 klassrum i USA. Utöver detta observerades och analyserades delaktigheten hos 453 barn i den svenska förskolans fria lek. Observationerna omfattade flera aspekter av förskolemiljön, inklusive organisering av undervisningen, arbetsuppgifter för förskollärare, undervisningens komplexitet, innehållsfokus hos både barn och lärare, samspel och graden av barnets engagemang.
Frida Åström, doktorand på högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, frida.astrom@ju.se
Övergödning påverkar många sjöar, floder och kustnära havsområden. Det leder bland annat till giftiga algblomningar som kan vara är skadliga för både djur och människor.
Josefin Nilsson vid Högskolan i Halmstad har skrivit en avhandling om så kallad kväveavskiljning i anlagda våtmarker.
Kväveavskiljning är viktigt för att minska, eller ta bort, överskott av kväveföreningar som kan finnas i vattenmiljöer och orsaka övergödning.
Överskott av kväve kan minska
Avhandlingen handlar till exempel om vilken vegetationstyp som bör planteras, var våtmarker bör placeras och hur de bör utformas för att gynna kväveavskiljningen.
– Jag har också undersökt hur kväveavskiljningen påverkas av att klimatförhållanden förändras, samt när växter skördas och flytande våtmarker – flytande plattformar planterade med vass – installeras. Målet med avhandlingen var att öka kunskapen om kväveavskiljning så att framtida våtmarker i ännu större utsträckning kan bidra till att skydda våra värdefulla vattenresurser, säger Josefin Nilsson.
Jordbruket bidrar mycket till övergödning på grund av användning av industriellt producerat gödningsmedel. Det leder till att kväve läcker ut i den omgivande miljön och transporteras vidare från åkermark till hav.
– Anlagda våtmarker, det vill säga konstgjorda våtmarker i jordbrukslandskapet, kan minska kvävetransporterna genom att avskilja kvävet från vattnet. Våtmarker kan alltså bidra till att minska övergödningen och på så sätt skydda både människor och natur, säger Josefin Nilsson.
Hon lyfter också fram att att placering och utformning av våtmarkerna är viktigt.
– Våtmarker bör placeras nedströms från gödslade åkrar, där så mycket avrinning från jordbruksmark som möjligt kan fångas upp. En avlång form på våtmarken, med maximalt avstånd mellan inflöde och utflöde, leder till en mer effektiv kväveavskiljning.
Fler våtmarker behövs
Hög kväveavskiljning kan även uppnås snabbt genom att så kallad övervattensvegetation, till exempel vass, planteras i nyligen anlagda våtmarker.
Även oplanterade våtmarker kan bidra till att minska mängden kväve efter en viss tid. I kraftigt övervuxna våtmarker kan dock kväveavskiljningen behöva förbättras, till exempel genom växtskörd och flytande våtmarker.
Trots klimatförändringar verkar våtmarker behålla sin funktion.
– Den årliga kväveavskiljningen kan fortsätta att vara hög trots torra somrar, förutsatt att våtmarkerna är korrekt placerade, utformade och tar emot stora mängder kväverikt vatten under vintrar, säger Josefin Nilsson och fortsätter:
– Även i våtmarker som är designade för att buffra vattenflöden och minska översvämningar kan effektiv kväveavskiljning uppnås, men för att på bästa sätt gynna både kväveavskiljning och leverans av andra ekosystemtjänster behövs hela landskap med flera våtmarker.
Josefin Nilsson, doktor i limnologi och forskningsingenjör vid Högskolan i Halmstad, josefin.nilsson@hh.se
Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av långvarigt spelande. Tillståndet har beskrivits som ett “dolt beroende” som kan pågå utan att omgivningen känner till det, men spelandet kan få stora konsekvenser för både ekonomi, hälsa och socialt liv.
Stort mörkertal
1,3 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar 105 000 personer, har spelproblem eller en förhöjd risk för spelproblem. Men mörkertalet bedöms vara stort.
I en ny studie har forskare använt flera nationella register för att studera över 2 800 personer mellan 19 och 62 år som fått en spelberoendediagnos. Deras sjukfrånvaro under sex års tid har sedan undersökts. Data har därefter jämförts med en grupp med över 28 000 personer som inte har diagnosen.
Forskarna upptäckte att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna. Det innebär mer än 90 dagar per år.
– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta har tidigare besvär med psykisk ohälsa och möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger Viktor Månsson, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Fler kvinnor i riskzonen
Studien visar också att risken är ojämnt fördelad. Att vara kvinna, ha kortare utbildning och att bo i mindre tätbefolkade områden var kopplat till en högre risk för långtidssjukfrånvaro.
Enligt forskarna är resultaten viktiga eftersom kunskap har saknats om konsekvenserna av spelberoende över tid, och hur hälsan och möjligheten att jobba kan påverkas.
– Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras i hälso- och sjukvård, något som denna studie visar på, säger Viktor Månsson.
Uppföljning behövs
Nästa steg i forskningen är att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården om problemet.
– Då spelberoende ofta är ett långvarigt problem blir det också viktigt att följa personer över ännu längre tid, till exempel upp till tio år, för att ta reda på mer kring de långsiktiga konsekvenserna för de som drabbats och deras omgivning, säger forskaren Yasmina Molero vid Karolinska institutet.
Viktor Månsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, viktor.mansson@ki.se
Yasmina Molero, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, yasmina.molero.samuelson@ki.se
Proteiner som bildar klumpar i kroppen ligger bakom ett stort antal sjukdomar, till exempel ALS, alzheimer och parkinson.
En bättre förståelse för hur dessa klumpar bildas skulle kunna leda till effektiva sätt att lösa upp dem på ett tidigt stadium − eller till och med förhindra att de bildas.
Idag finns olika tekniker för att studera de senare stadierna i förloppet, när klumparna blivit stora och bildat långa kedjor. Men hittills har det varit svårt att följa den tidiga utvecklingen när de fortfarande är mycket små.
Forskare vid Chalmers tekniska har nu utvecklat en metod, en slags fälla, som kan bidra till en lösning på det problemet.
− Vi tror att vår metod har stor potential för att öka förståelse av tidiga och farliga förlopp av ett antal olika sjukdomar och på sikt leda till kunskap om hur läkemedel kan motverka dem, säger kemiforskaren Andreas Dahlin vid Chalmers tekniska högskola.
Proteinerna fångas in − och kan studeras
Forskarna beskriver metoden som världens minsta portar som kan öppnas och stängas genom en knapptryckning. Portarna blir då till fällor som stänger inne proteinerna i kammare på nanoskala.
Proteinerna hindras från att simma i väg. Det innebär att tiden för observation på den här nivån förlängs från en millisekund till upp till en timme. Med den nya metoden kan flera hundra proteiner stängas in i en liten volym.
− Klumparna som vi vill kunna se och förstå bättre utgörs av hundratals proteiner, så ska vi kunna studera dem måste vi kunna stänga in så stora mängder. Den höga koncentrationen i den lilla volymen gör att proteinerna naturligt stöter ihop med varandra vilket är en stor fördel som vår nya metod kan bidra med, säger Andreas Dahlin.
Men metoden måste utvecklas för att tekniken ska kunna användas för att studera förloppen av specifika sjukdomar.
− Fällorna behöver anpassas för att attrahera proteinerna som är kopplade till just den sjukdom man är intresserad av. Det vi jobbar med nu är att planera vilka proteiner som är lämpligast att studera, säger Andreas Dahlin.
Så här fungerar de nya fällorna
Portarna består av så kallade polymerborstar som sitter vid mynningen till nanostora kammare. Proteinerna som ska studeras finns i en vätskelösning och dras till kammarens väggar efter en särskild kemisk behandling.
När portarna är stängda kan proteinerna befrias från väggarna och börja röra sig mot varandra. I fällorna kan man studera enskilda klumpar av proteiner, vilket ger mycket mer information i jämförelse med att studera många klumpar samtidigt.
Klumparna kan till exempel bildas genom olika mekanismer, ha olika storlek och olika struktur. Sådana skillnader kan bara observeras om man analyserar dem en och en. Tiden för analys begränsas i nuläget av hur länge den kemiska markör som de måste förses med för att bli synliga består. I studien har forskarna lyckats behålla synligheten i upp till en timme.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
