Det är ett forskarlag vd vid SLU som visar hur ”jästolja” som framställts genom nedbrytning av halm kan ersätta palmolja i ett fiskfoder. Jästbiomassa kan ersätta all vegetabilisk olja och delar av proteinet i ett rödingfoder, utan att försämra fiskens tillväxt eller kvalitet, visar studien.
Forskarna använde en ”fet” jästart (Lipomyces starkeyi), där 43 procent av cellernas torrvikt utgjordes av fett. Fettsyrasammansättningen visade sig påminna om den i oliv- eller palmolja. Det substrat som jästen odlades i var baserat på vetehalm som behandlats i flera steg (bland annat med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa.
Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi) som till nästan hälften är fyllda av olja. Foto: Nils Mikkelsen, SLU
– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, en av forskarna bakom studien.
Vattenbruk är en snabbt växande industri och en viktig källa till animaliska livsmedel. Efterfrågan på fiskfoder ökar. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste komponenterna i sådant foder, men för att vattenbrukssektorn ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt behövs alternativa foderråvaror.
I Europa kompletteras fiskoljan allt oftare med vegetabiliska oljor, men även dessa är en begränsad resurs och användningen anses inte vara långsiktigt hållbar.
Odlingsbehållare där jäst växer till i ett substrat bestående av lignocellulosa som brutits ned till mindre beståndsdelar. Här används en jäst (Rhodotorula glutinis) som växer ännu snabbare än den som användes i fiskfoderförsöket, och som kommer att testas i kommande studier. Foto: Mikołaj Chmielarz, SLU
Nu fortsätter forskarna inom LipoDrivE. Ett viktigt mål i det fortsatta arbetet är att undersöka hur oljeproduktionen kan effektiviseras genom valet av jäststammar och fermentationsbetingelser.
– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, som är docent vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper.
Studien:
Oleaginous yeast as a component in fish feed. Johanna Blomqvist, Jana Pickova, Sarvenaz Khalili Tilami, Sabine Sampels, Nils Mikkelsen, Jule Brandenburg, Mats Sandgren & Volkmar Passoth. Scientific Reports.
Kontakt:
Volkmar Passoth, Institutionen för molekylära vetenskaper; Livs- och fodermedel
Sveriges lantbruksuniversitet, volkmar.passoth@slu.se
– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.
År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.
Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.
Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.
– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp.
Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.
Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.
Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.
Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.
Anders Raustorp, docent i fysioterapi, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, anders.raustorp@gu.se
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, andreas.froberg@gu.se
Chalmersforskaren Charlotta Thodelius kombinerar sociologi och kriminologi med arkitektur och har ägnat sin avhandling åt att undersöka hur skador drabbar ungdomar upp till 19 år, och hur den byggda miljön påverkar dessa skador. Hon har gjort tre delstudier: om olyckor i bostadsmiljön, risken för våldsskador i skolan, och platsens betydelse i suicidala situationer.
Ungas självmord skiljer sig ofta från vuxnas
Självmord är globalt den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Deras självmord skiljer sig ofta tydligt från vuxnas när det gäller graden av planering och beslutsamhet.
– Jag har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna, säger Charlotta Thodelius. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt. De vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. De kan ha mått dåligt länge, men den utlösande faktorn kan ofta vara orsaker som vi vuxna kan tycka är triviala. Att man gör slut med flickvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller utsätts för skitsnack mellan tjejer.
– Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt. De är mer välplanerade – man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad; man går långt ut i skogen eller hyr ett hotellrum.
Tillgång till plats kan vara avgörande
Hon menar att man bör förstå suicidsituationen för unga som ett sätt att hantera motgångar, där det kan bli avgörande om personen har enkel tillgång till en dödlig plats eller inte. Unga söker sig främst till ödsliga men lättillgängliga platser som de känner till väl och som ligger nära de områden där de brukar vara i vardagen.
Om det finns hinder för att ta sitt liv på sådana platser så är chansen stor att personen inte har någon plan B utan ger upp försöket, kommer ur sin akuta kris och inte gör något nytt försök att begå självmord. Tidigare forskning, främst i USA, har visat att antalet självmord går ner när man sätter upp hinder vid så kallade hotspots – platser där många tar sitt liv – utan att åtföljas av ett ökat antal på andra platser i staden.
– Därmed finns det goda skäl att modifiera den byggda miljön vid hotspots, och försöka undvika att skapa nya hotspots vid stadsutveckling, säger Charlotta Thodelius. Det kräver engagemang från ingenjörer, stadsplanerare och arkitekter.
Flera aktörer måste samverka
En svårighet är att ingen riktigt äger frågan, som fordrar samverkan mellan flera skilda aktörer: förutom från samhällsbyggnad till exempel från blåljuspersonal, psykiatri, kommun, Trafikverket och Banverket.
– Dessa grupper måste prata med varandra, och verkligen analysera varje hotspot individuellt för att kunna ta fram bra åtgärder. Standardlösningar funkar dåligt, till exempel inglasning av varje järnvägsperrong vilket man har gjort på vissa tågsträckor i Japan. Det finns goda lokala exempel där man har skapat den samverkan som behövs, men det sker inte på ett systematiskt sätt i samhället.
Dessutom är det viktigt att åtgärder görs utan att störa platsens ursprungliga och vardagliga funktion, och dess trivsamhet. Trevliga platser där många människor vistas blir sällan hotspots. Och vid stadsutveckling gäller det att undvika att skapa farliga platser i ödsliga ”ingenmansland” där stadsbebyggelsen inte riktigt hänger ihop; miljöer där det inte blir naturligt för människor att vistas.
– Det bästa är förstås att ha med dessa perspektiv redan i planeringsstadiet för nya byggnader och stadsdelar, säger Charlotta Thodelius. Efterhandskonstruktioner är svårare, men även befintliga hotspots går oftast att göra säkrare med bibehållen trivsamhet och funktionalitet.
Hon har sett många exempel – både bra och dåliga
– Ett problematiskt exempel är en bro där man har satt upp ett fult nät, som lätt kan stigmatisera platsen och göra att allmänheten undviker den. Ett bra exempel är en annan bro, där man i stället satte upp ett stängsel som kläddes med växter och blommor. Det stigmatiserar inte platsen på samma sätt genom att basunera ut ”suicidprevention”, utan kan lika gärna uppfattas som en åtgärd för att göra platsen trevligare.
En delstudie om våldsskador i skolan visar att en nyckelfaktor för att minska riskerna är att balansera vuxennärvaro och vuxenfrihet på ”icke ägda” platser, så som korridorer, uppehållsrum och toalettcentraler, där de flesta våldshändelserna sker. Charlotta Thodelius menar att många skolor har för stor separation mellan lokalerna för lärare och elever, vilket skapar för lite naturlig kontakt mellan vuxna och ungdomar.
En annan delstudie, om olyckor i bostadsmiljön, visar att det främst är trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.
Kontakt:
Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, chatho@chalmers.se,
Det svenska fikat med kaffe och dopp är i dag hetare än någonsin – begreppet ”Swedish fika” sprids över världen som en löpeld. Men blir klimatet hetare äventyras våra fikatraditioner, ifall vi inte lär oss dricka annat kaffe eller rent av surrogat.
Den populäraste bönan arabica står för cirka 80 procent av världens konsumtion. Den är mindre besk än bönan robusta, tack vare lägre koffeinhalt. Men den är också mer sårbar. Arabican kräver en temperatur på 15-24 grader och blir 2,5-4,5 meter hög.
– Den klarar bara ett relativt snävt temperaturband, och är även känslig för fuktighet. Ekologin är lite krånglig. Den blommar efter kraftiga regn, med sedan behöver det vara torrt en period, säger Kristoffer Hylander, professor i växtekologi vid Stockholms universitet som forskar på odlingsvillkoren för etiopiskt kaffe.
Arabica och rubusta vanligast
Det finns över hundra olika arter av kaffe, som ingår i familjen måror. De växer som buskar eller träd. Cirka 70 procent av dem räknas som hotade.
Den dominerande arten i kommersiell odling är Coffea arabica, som står för cirka 80 procent av världens odlingar. Näst störst är Coffea robusta, som är tåligare och innehåller dubbelt så mycket koffein och därför har en något kärvare smak. En tredje kommersiell art är Coffea liberica, som upptäcktes av Linnés lärjunge Adam Afzelius.
Kaffe odlas i ett bälte kring ekvatorn. De största producentländerna är Brasilien, Vietnam, Indonesien och Colombia. Arabican odlas framför allt i Syd- och Centralamerika och Östafrika, medan robusta odlas i Väst- och Centralafrika samt Sydostasien.
Källor: kaffeinformation.se, wikipedia
Bäst odlas plantorna i bergiga klimat på en höjd på mellan 600 och 2 200 meter. Arabicans väderberoende är ett problem redan i dag. Katastrofåret 1975 frös två tredjedelar av kaffet bort i Brasilien – den största producenten med en tredjedel av världens odlingar. Priset sköt i höjden, vilket ledde till att det svenska kaffedrickandet minskade dramatiskt en period.
Undersöker skuggans betydelse
Men att ersätta arabican med robusta på bred front är inte lätt. Robusta är en låglandsart, som behöver mer fukt och värme. Odlarna kan inte enkelt bara byta plantor eller flytta sina odlingar till högre höjd. Forskare undersöker därför hur man kan fortsätta odla arabica även om klimatet blir varmare.
– Det traditionella sättet att odla är med skuggträd som ger kaffeplantorna svalka. I länder som Mexiko, Brasilien och Vietnam odlas mycket kaffe i stora plantager, utan skuggträd. Vi har ett forskningsprojekt om mikroklimat i etiopiska odlingar, där en doktorand efter nyår ska börja titta på hur mycket skuggan betyder, säger Kristoffer Hylander.
En buske ger ett halvt kilo kaffe
Kaffeträdet har mörkgröna glänsande blad och täcks av vita jasmindoftande blommor tidigt på året. Bara efter några dagar ersätts blommorna av gröna körsbärsliknande frukter. Frukterna sitter i klasar och ändrar sin färg från olika skiftningar av grönt via gyllenbrunt till rött eller gult. Det tar minst ett halvår, ibland uppemot nio månader innan bäret blivit fullmoget.
Vanligtvis innehåller kaffefrukten två bönor per frukt, men 10-15 procent av frukterna har bara en böna. Biologiskt sett är kaffebäret en stenfrukt och bönan är egentligen ett frö.
I genomsnitt brukar en buske producera omkring 2 000 mogna kaffebär per skörd, vilket motsvarar ungefär 2,5 kg frukt. Det resulterar i slutändan i cirka 500 gram nyrostat kaffe.
Källor: monteriva.se, kafferosterietkoppar.se
I Finland och Sverige dricker vi mest kaffe i världen – över tre koppar om dagen per person i snitt. Därnäst kommer Norge och Danmark. Sedan millennieskiftets latteboom ökar drickandet i hela världen. Det dricks över två miljarder koppar om dagen globalt och kaffe är en av de allra största handelsvarorna efter råolja.
Även om hotet mot arabican inte är akut, testar kafékedjor redan nu nya varma drycker som baseras på växter som hampa och rödbeta. Skulle vi skandinaver bli tvungna att ändra våra väl rotade kaffevanor gäller det att börja i tid. Att odla härdigare bönor på våra breddgrader är inte möjligt eftersom kaffe är en tropisk växt.
Kaffet ersatte alkoholen
Vår fikakultur hänger samman med att landet är så glest befolkat. På den tätbefolkade kontinenten har man länge umgåtts på bykrogen, medan nordbor ofta fick färdas en bra bit till sina grannar. Det var självklart att bjuda besökare på något att dricka och äta. Ofta blev det brännvin, öl eller svagdricka, enligt mathistorikern Richard Tellström vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.
Supandet var utbrett och 1755 förbjöds husbehovsbränningen, för att minska både fylleri och spannmålsbrist. Då kom alkoholen till viss del att ersättas av kaffe.
– En annan viktig faktor är att vi i samma veva fick ett nytt öl, lagern. Den kunde man inte göra hemma, utan fick köpa på flaska. Det blev dyrt och ölstånkan som ständigt stått på bordet förlorade bataljen mot kaffekannan, säger Richard Tellström.
– Kaffet är också en lite besk och värmande dryck. Förr drack man öl ljummen eller till och med värmd vintertid, innan glöggen kom, så övergången till kaffe var inte särskilt svår.
Kafferep och kyrkkaffe blev tidigt etablerat. Kaffe med dopp kan ses som en sekulär variant av nattvarden: dryck med bröd som intas under sociala former, framhåller Tellström.
Kommer från Etiopien
Kaffet började odlas i Etiopien på 400-talet och spreds först i arabvärlden, vilket anses bero på islams förbud mot alkohol. USA:s alkoholförbud 1920-33 fick amerikanerna att börja dricka kaffe på allvar. Samma sak hände alltså i Sverige när hembränning förbjöds.
Drycken nådde Europa kring 1600. I Sverige blev kaffe populärt när Karl XII tog med sig det hem från Turkiet på 1710-talet. I Stockholm öppnades kaffehus, där män njöt drycken, rökte, spelade kort och pokulerade. De spreds till andra städer innan schweizerierna – våra första konditorier – tog över på 1820-talet, serverade bakelser och välkomnade kvinnor.
Drycken blev populär även på landsbygden. Den var både modern och dyr – att bjuda på kaffe blev lite tjusigt. Lite väl tjusigt. I perioder förbjöds kaffe och andra lyxvaror, av både handelspolitiska och moraliska skäl.
På 1700-talet var profan och kyrklig rättskipning tätt sammankopplade. Och enligt Luther skulle man inte leva över sitt stånd. Den som inte var adlig skulle inte klä upp sig för mycket, fick inte ha för fina husgeråd och porslin, inte överdriva bruket av njutningsmedel som tobak och kaffe – det kontrollerade prästen i samband med de årliga husförhören.
Ändå hade kaffevanan i mitten av 1800-talet etablerats i hela landet.
Idag är ”Swedish fika” en guldgruva för de svenska rosterierna, som tar in gröna bönor och skickar ut förädlat kaffe – det är faktiskt en av våra största livsmedelsexporter.
Ger bättre kognitiv förmåga
Och vi kan lugnt fortsätta att dricka vårt kaffe, så länge vi gör det måttligt. De hälsolarm som avlöste varann under ett par decennier balanseras nu av mer positiva rapporter. Jo, kaffet är beroendeframkallande och man kan få huvudvärk om man håller upp. Dricker man mer än tio koppar om dagen kan man drabbas av ”kaffedarren” och hjärtflimmer.
Kaffet har, liksom som amfetamin och kokain, en centralstimulerande effekt. Men den är betydligt svagare, så dricker man rimligt mycket finns inga större hälsorisker. Tvärtom.
– Tidigare lade man större tyngd på negativa effekter som risker för hjärta och kärl. Men samtidigt visar studier på skärpt kognitiv förmåga med bland annat förbättrad inlärning. Det finns rapporter om att man i djurexperiment sett att koffein skulle kunna bromsa utvecklingen av både alzheimer och parkinson, men det är inte bekräftat i kliniska försök med människor, säger beroendeforskaren Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet.
100 000 ton kaffe till Sverige årligen
Sverige importerar över 100 000 ton kaffe per år, till ett värde av 5 miljarder kronor 2017. Det är nästan tre gånger så mycket som år 2000. Exporten av rostat kaffe har på samma tid nästan femfaldigats från 360 miljoner till 1,7 miljarder kronor.
Kaffets värde i säljledet har fördubblats till över 5 miljarder kronor sedan millennieskiftet. Priset varierar en hel del, med både skördar (vädret) och konjunkturer.
Totalt förbrukar vi i Sverige cirka 9 kilo kaffe per person och år, eller 3,2 koppar per person och dag. Det är snäppet mindre än finländarna, som dricker allra mest i världen.
Kaffe är mindre bra om man är ganska ung eller ganska gammal. Barn kan få i sig för mycket koffein, via till exempel energidrycker. Men från 20-årsåldern ses kaffets stimulerande effekt med ökad energi, vakenhet och fysisk prestationsförmåga som något mer positivt. När man blir äldre kan det tvärtom orsaka sömnproblem och öka urinproduktionen.
Men vi ska alltså inte behöva sluta dricka kaffe av hälsoskäl. Det är snarare klimathotet som kan förändra våra kaffevanor. Kanske får vi ransonera antalet koppar per dag eller byta ut kaffet mot andra drycker.
Framtidens fika kan komma att ackompanjeras av gammal kristidsmelodi. Inte med frågan ”Socker eller mjölk?”, utan ”Finkaffe, robusta eller surr?”
Kaffets historia i årtal
400-talet Kaffeplantans bär äts i Etiopien 500-talet Kaffet börjar spridas i arabvärlden 1200-talet Kaffebönan börjar rostas 1475 Första kaffehuset öppnas i Turkiet 1600 Kaffet når Europa
1687 Kaffe börjar säljas i svenska apotek
1710 Karl XII tar med turkiskt kaffe hem, drycken blir populär
1733 Kaffeförbud i Sverige av handelspolitiska skäl
1822 Fjärde och sista kaffeförbudet upphör
1901 Snabbkaffet och espressomaskinen uppfinns
1916-19 Kaffe ransoneras under första världskriget
1945-51 Kaffe ransoneras under och efter andra världskriget. Surrogat av rostad spannmål, cikoriarot, maskros och fikon med mera används.
Källor: kaffefakta.se, wikipedia
Text: Mats Karlsson, på uppdrag av forskning.se
– Det går att med relativt enkla medel skapa rutiner som förbättrar nivåerna av blodtryck och blodfetter för denna grupp patienter som löper ökad risk för ny stroke, hjärtinfarkt och för tidig död, säger Joachim Ögren, läkare på medicinkliniken i Östersund och doktorand vid Umeå universitet.
Äldre personer drabbades oftare
I sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har Joachim Ögren studerat patienter som haft en stroke eller en TIA, och följt risken för allvarliga blödningar samt behandling av riskfaktorer efter vårdtillfället.
I två studier undersöktes risken för allvarlig blödning efter ischemisk stroke och TIA. Det gick att se att efter den akuta fasen, drabbas cirka en procent per år av den blödningstyp som har högst dödlighet, intrakraniell blödning efter en ischemisk stroke, medan risken för alla typer av blödning var cirka 2,5 procent per år efter stroke och TIA. Äldre och personer med bestående handikapp drabbades oftare.
I två andra studier jämfördes effekten på blodtryck och blodfetter mellan en strukturerad sköterskeledd uppföljning jämfört med sedvanlig uppföljning inom primärvården. Den strukturerade uppföljningen gjordes av en sköterska per telefon 1, 12 och 24 månader efter utskrivning från en stroke eller TIA. I de fall blodtryck eller blodfetter låg över ett målvärde, justerades läkemedel enligt ordination av en studieläkare.
Både på kort och lång sikt
Studierna visade att metoden hade nytta såväl på kort som på lång sikt, med lägre medelvärden och högre andel patienter som nådde målvärdet för blodtryck och blodfetter som är kända riskfaktorer. För blodtryck ökade skillnaden jämfört med kontrollgruppen under hela studieperioden på tre år.
– Den här uppföljningsmetoden skulle kunna användas runt om i landet för att förbättra kontroll över blodtryck och blodfetter och därmed minska risken för ny stroke, säger Joachim Ögren.
Risken för blödning undersöktes i två observationsstudier. Dels intrakraniella blödningar hos 196 765 patienter registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke 1998 – 2009, dels all allvarlig blödning hos samtliga stroke och TIA patienter vid Östersunds sjukhus under perioden 2010 – 2013. Uppgifter om blödning hämtades från patientdataregistret. Den sköterske- och telefonbaserade metoden för bättre riskfaktorkontroll testades i en randomiserad kontrollerad studie som inkluderade alla patienter med stroke och TIA vårdade på Östersunds sjukhus under 2010 – 2013 och som bedömdes kunna delta samt ville delta i en telefonbaserad uppföljning.
– Det är ingen mening att göra små borrhål i hårt ben. Det finns kurser som föreslår ett sådant tillvägagångssätt men min forskning visar att överdrivet tryck inte är bra för benet, säger Michele Stocchero.
Kan orsaka implantatförlust
Implantat är ett sätt återställa bettfunktionen där det saknas tänder. Implantatet integreras i benvävnaden och blir en plattform för denna rekonstruktion av bettet. Men implantatförlust sker. En av orsakerna till det kan vara modifierade borrhål; att man alltså gör mindre borrhål för att uppnå bättre stabilitet. Även om metoden är vanligt så finns det enligt Stoccchero ingen vetenskaplig evidens för denna metodik.
– En bra kirurg kan sätta in ett implantat utan benförlust. Problemet är att många tandläkare sätter en väldigt stark press på benet för att göra implantatet stabilare. Det finns också en trend att sätta in den konstgjorda tanden direkt efter borrning. Det kan leda till implantatförlust och infektioner, säger Michele Stocchero.
Påverkan på käkbenet
Målet för Michele Stoccheros forskning har varit att förstå hur ett modifierat borrprotokoll påverkar käkbenet biologiskt, och vilken effekt det har för patienten.
Avhandlingen består av fyra delstudier: den första är en litteraturöversikt om effekterna av konventionellt respektive modifierat borrprotokoll. I den andra utvärderades resultat av implantat som satts in efter modifierat borrprotokoll. Michele Stocchero har också jämfört den biologiska responsen på respektive metod i levande vävnad. Slutligen studerades belastningens effekter i en datamodell.
– Min avhandling visar att ett stort tryck på benet kan ge stor benförlust i väldigt hårt ben, och att små hål kan göra förlusten större. Man måste göra en noga bedömning utifrån röntgenbilder och undvika högt tryck, särskilt i underkäken som är hårdare, säger Michele Stocchero.
Michele Stocchero vill fortsätta med kliniska studier för att se om faktorer som temperatur vid insättning, eller avståndet mellan ben och implantat, har betydelse för resultatet.
– Skolelever påverkas av sina kamrater på två olika sätt. Dels kan elever bli benägna att göra liknande val som sina kamrater när kamraterna gör ambitiösa studieval och söker ett studieförberedande gymnasieprogram. Men de kan också bli avskräckta från att göra ambitiösa studieval om de har många kamrater som har högre betyg än de själva, säger Erik Rosenqvist, forskare vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
De här motstridande effekterna tar till viss del ut varandra, men sannolikheten att en elev vill anpassa sig till skolkamraternas gymnasieval är generellt större än att de avskräcks. Med skolkamrater menas här alla som gick 9:an i samma skola samtidigt. Skolkamraternas betydelse för gymnasievalet varierar också mellan olika grupper. Den grupp som verkar vara mest benägen att anpassa sig till sina kamrater är de elever som har medelbetyg.
Flickor påverkas mer
– Flickor tenderar också att bli mer avskräckta av ambitiösa kamrater med höga betyg än pojkar. Det skulle kunna bero på att flickor ställer högre krav på sig själva i skolan och därmed blir mer påverkade när andra presterar bra, säger Erik Rosenqvist.
Studien bygger på statistik över ansökningsregistret till gymnasiet och niondeklassares avgångsbetyg. Här ingår alla som gick ut nian 1998– 2010 i Sverige, och som sökte till ett yrkes- eller studieförberedande gymnasieprogram samma år som de gick ut grundskolan. Nytt för avhandlingen är dels att den bygger på registerdata, och dels att den visar att kamrater alltså kan ha en både anpassande och avskräckande effekt på enskilda elevers studieval. I studien har Erik Rosenqvist kontrollerat för en mängd andra omständigheter som kan påverka gymnasievalet, som föräldrarnas utbildning och inkomst, om eleverna har föräldrar födda i Sverige eller utomlands, och om de bor i ett rikt eller fattigt område.
– Valet till gymnasiet är ett av de viktigaste utbildningsvalen som människor gör i livet. Ett råd till föräldrar skulle därför vara att uppmana sina barn att värja sig från sina kamrater och känna trygghet i sina egna prestationer, säger Erik Rosenqvist.
Det har länge debatterats om sälarnas fiskätande har haft större betydelse än fisket för minskningen av fiskbestånden i Östersjön. Denna debatt har eskalerat till en global nivå, eftersom bevarandeåtgärder för att skydda sälar och fiskätande fåglar har medfört att de ökat i antal.
En ny studie som tar hänsyn till människans påverkan på miljön visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.
– Vi har för närvarande 30 000 gråsälar i Egentliga Östersjön*, men vi skulle kunna ha upp till 100 000 sälar utan att det skulle påverka beståndet av mängden torsk lika mycket som klimatförändringar, övergödning och fiske. Östersjön är mycket känslig för mänsklig påverkan, säger David Costalago, en av forskarna bakom studien och som tidigare forskat vid Stockholms universitet.
Miljöförändringar och fiske har till exempel reducerat torskpopulationen mer än av vad sälarna gjort. Hur mycket fisk sälarna äter påverkas också av faktorer som klimatet och övergödningen.
Prognos till 2098
Forskarna gjorde med datorsimuleringar prognoser som sträcker sig fram till år 2098. I scenarier med högst temperatur och näringstillförsel i Östersjön skadas populationen av torsk men inte av sill och skarpsill. Den högre temperaturen kan också leda till allvarligare effekter av syrebrist av övergödningen och därmed mindre fisk. Mer övergödning i kombination med högre temperaturer kan också leda till mer algblomning med försämrad matkvalitet för fiskarna, vilket gör fiskarna mindre och smalare.
– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning. Vi måste hitta sätt att både säkra fiskarnas intäkter och att garantera bevarandet av fiskbestånden och en bra status för sälbestånden, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Studien fokuserade på fisk som lever på öppet vatten och kan därför inte säga något om hur sälar påverkar lax, ål, gädda eller vitfisk som lever närmare kusten.
– Vi vill att vår studie ska påverka förvaltning och bevarande. Förvaltningen måste ta hela ekosystemet i beaktning och olika slags miljöpåverkan, inte bara den direkta biologiska interaktionen mellan fisket och sälarna. Ofta grundar sig debatten om sälarnas betydelse på bristfällig förståelse av de komplexa förhållandena mellan rovdjur och byte, säger Monika Winder.
* Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som är från Åland i norr till utloppen vid de danska sunden.
Fynden gjordes vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping i en så kallad gånggrift, en kollektivgrav med en stor stenkammare. DNA-spår efter Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, påträffades i skelett efter mellanneolitiska bönder som bott på platsen för cirka 4 900 år sedan. Bakterien som bland annat startade digerdöden är den dödligaste i människans historia och har kostat miljontals människor livet.
En internationell forskargrupp, med bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har gjort fyndet med hjälp av avancerad DNA-teknik. Upptäckten gjordes av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Frankrike, Danmark och Sverige där arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet ingår.
– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittans ursprung och spridning spårad
Fyndet i Falköping gör att forskarna också kan ha löst en annan gåta. Det var bara nyligen som man upptäckte att människor i olika regioner i Eurasien smittades av pesten under bronsåldern. Men var och när smittan först dök upp samt hur den spred sig har varit okänt, tills nu. Den variant av pest som nu upptäckts tycks ha gett upphov till alla senare varianter av smittan och tros ha spridits snabbt då pest hittats i ett enormt område från östra Europa till Centralasien, bara ett par hundra år senare.
– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittade tidiga jordbrukarsamhällen
Genom analyser av molekylära klockor har forskarna upptäckt att olika stammar av pestbakterien spred sig med hög hastighet i Eurasien för mellan 5 000 och 6 000 år sedan. Det matchar exakt en tidsperiod i sydöstra Europa då de första stora befolkningskoncentrationerna uppstod men även kollapsade. Samtidigt gjordes också flera tekniska genombrott som hjulet, dragdjur och metallurgi. Faktorer som till exempel underlättade handelsresor.
– Den snabba spridningen tyder på väl utvecklade kommunikationer och kontakter, som knutit samman grupper över mycket stora områden, Karl-Göran Sjögren.
Baserat på dessa bevis menar forskarna att det därför verkligen var en pandemi av pest som uppstod bland stora befolkningar och som senare fick stora konsekvenser för framtida civilisationer och migrationsmönster.
En pandemi (av grekiska pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor.
Åklagares arbete med utredningar av brott mot små barn har inte studerats i någon vidare utsträckning fram tills alldeles nyligen. Emelie Ernberg har till sin avhandling i psykologi bland annat studerat ett hundratal rättsfall som rör misstänkta sexualbrott mot förskolebarn.
Hon har även sammanställt svar från hundra åklagare. De fick svara på en enkät om sina erfarenheter, för att ge en överblick över situationen idag och se vilka utvecklingsmöjligheter det finns.
– I svaren är det tydligt hur svåra åklagarna tycker att de här utredningarna är, säger hon.
Utöver utmaningar i att bedöma barnens berättelser finns det mycket annat runtomkring som kan spela in i utredningarna. Det kan exempelvis finnas en vårdnadstvist med i bilden, eller så kan barnet ha varit familjehemsplacerat.
– Om socialtjänsten varit inkopplad kan detta enligt åklagarna försvåra utredningen ytterligare, säger Emelie Ernberg.
Särskilda kunskaper krävs vid förhör av små barn
Åklagarna lyfter även resursbrist hos socialtjänst och polis som ett problem, där hög personalomsättning försvårar samarbetet mellan myndigheterna.
Mycket av det som kommit fram i hennes studier ligger i linje med internationella forskningsresultat. Emelie Ernberg konstaterar också att det krävs särskilda kunskaper för att förhöra små barn.
– Det är en svår balansgång mellan att stötta de yngsta barnen i att berätta om sina upplevelser och att inte bli för ledande, säger Emelie Ernberg.
Ett steg i den riktningen är den handbok om förhör med barn som Polis- och åklagarmyndigheten har också nyligen kommit ut med, och där Emelie Ernberg och det forskningsprojekt hon ingått i har fungerat som bollplank.
– Vårt bidrag har framförallt varit att komma med lästips om den forskning rapporten är baserad på, och att läsa och ge feedback för att säkra upp att de rekommendationer som ges är evidensbaserade.
– Flugorna i våra fruktskålar har sina anfäder i södra Afrika. För omkring 10 000 år sedan flyttade de in hos sina grannar, människorna. Sedan koloniserade deras avkommor världen. Det är faktiskt ganska häftigt, säger Marcus Stensmyr, lektor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Det är i skogarna i nuvarande Zambia och Zimbabwe som forskarna efter flera års letande har hittat ledtrådarna till bananflugans, Drosophila melanogaster, bakgrund. Tills nu har det varit den inom vetenskapen kanske allra mest studerade organismen, ändå har ingen ens upptäckt den ute i naturen, ännu mindre vetat var den kommer ifrån.
Med hjälp av fällor lyckades Marcus Stensmyr tillsammans med kollegor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund och från University of Wisconsin-Madison att fånga bananflugor i de afrikanska skogarna. Fällor i närheten av marulafrukter blev snabbt fulla med flugor, fällor på annat håll förblev tomma eller lockade bara något enstaka exemplar.
Marulafruken omtyckt av både flugor och människor
Sedan tidigare vet forskarna att övermogna, ruttna, citrusfrukter är bananflugornas favorit i fruktskålen. Därför testade de vad flugorna föredrog i det vilda: marula eller citrus. Svaret: marula. Samma resultat fick de när bananflugor på andra håll i världen, flugor som tidigare aldrig varit i närheten av marula, testades.
– Hemma i köket partajar flugorna på vad som helst som börjar ruttna i fruktfatet, även om de gillar citrus bäst. I det vilda är de mycket mer kräsna, där hänger de bara runt marulafrukter, säger Marcus Stensmyr.
Marulafrukter. Bild: Erling Jirle, Lunds universitet
– De dras till särskilda luktämnen från marula som aktiverar receptorer på antennerna. När dessa aktiveras är det ett tecken på att det är en bra plats att lägga ägg.
Men marula har inte bara gillats av bananflugor genom årtusendena. Sanfolket, ett av ursprungsfolken i södra Afrika, finns i det undersökta området. Arkeologiska fynd har visat att sanfolket genom historien haft ett speciellt förhållande till marulafrukten. I en enda grotta har arkeologer hittat mer än 24 miljoner valnötsstora marulakärnor.
Forskarnas slutsats är att sanfolkets förkärlek för marulafrukter förklarar varför bananflugor en gång i tiden flyttade in hos människor. Över tid anpassade sig flugorna till att leva i slutna rum och blev mer och mer toleranta mot etanol i rutten frukt.
– Flugan har utvecklats till en generalist som äter och förökar sig i all sorts frukt. Men ursprungligen var den en riktig specialist som bara levde där det fanns marulafrukt, säger Marcus Stensmyr.
I en ny studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet har medieforskaren Hillevi Ganetz undersökt syftet med sändningen av Nobelbanketten. Hon har till exempel tittat på varför SVT vill spendera fem timmar på bästa sändningstid åt Nobelbanketten, och varför Nobelstiftelsen är intresserad av att sända det, i teorin, privata evenemanget.
− Aktörerna har en kluven syn på samarbetet. SVT vill upprätthålla sin redaktionella frihet, men är samtidigt beroende av Nobelstiftelsens goda vilja för att få fortsätta sända. Nobelstiftelsen å sin sida är beroende av SVT för att nå ut och på så sätt höja statusen för Nobelpriset på ett värdigt sätt, säger Hillevi Ganetz.
Studien bygger på en djupanalys av mer än 80 timmars sändning från Nobelbanketten åren 1976–2017, samt intervjuer med framstående aktörer inom Nobelsystemet och personer på SVT.
Kritiska frågor saknas
Studien slår fast att det beroendeförhållande som finns mellan de två aktörerna gör att kritiska frågor om vetenskapen och dess relation till samhälle och politik i princip är obefintliga under sändningen.
− Det är i hög utsträckning forskarsamhället som får sätta villkoren för samarbetet. Detta demonstreras bland annat i att SVT i princip inte ställer några kritiska frågor under sändningen. De tillhandahåller istället underhållning och ett helt okritiskt perspektiv på vetenskapen, säger Hillevi Ganetz.
Hon understryker att detta inte betyder att vetenskap aldrig ifrågasätts av media. Vetenskapsjournalister ställer ofta kritiska frågor. Studien visar dock att dessa lyser med sin frånvaro under just sändningen från Nobelbanketten.
I studien drar slutsatsen att sändningen från Nobelbanketten, som är tänkt för att hedra forskarsamhället och underhålla tittarna, istället kan underminera tilltron till både medias undersökande roll och vetenskaplig integritet och neutralitet.
Fotnot:
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet, beläget vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap om medier till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen.
Det är forskare och ingenjörer vid IRF som har utvecklat instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals, ASAN, som har i uppgift att mäta energirika neutrala atomer och joner från månens yta. Förhoppningen är att mätningarna ska ge en bild av hur solvinden växelverkar med månytan. Instrumentet monteras 60 centimeter ovanför marken på en mobil robot och ska studera sin omgivning i minst tre månader.
– Det är första gången ett instrument från IRF landar på månens yta, säger Martin Wieser är forskare vid IRF och ansvarig för ASAN.
Den kinesiska månlandaren Chang’e-4. Bild: CNSA
Mer kunskap behövs för månbaser
– Månen är ett spännande ställe i rymden och vi är nyfikna på vad mätningarna kommer att visa. Hur solvinden, en ström av laddade partiklar som kommer från solen, påverkar månens yta är ett nytt forskningsområde och våra mätningar är viktiga för att förstå grundläggande fysikaliska processer. Djupare kunskaper om månytan och de processer som sker där är i sin tur en förutsättning för en framtida etablering av permanenta bemannade månbaser.
Uppskjutningen sker från Sichuang-provinsen i sydvästra Kina fredag den 7 december klockan 18.30 svensk tid. Rymdsonden Chang’e 4 bär med sig en landare och en mobil robot som ska landa på månens baksida. När den landar i början av 2019 har 50 år passerat sedan det första svenska måninstrumentet och den första människan stod på månen.
Vetenskapligt är de kommande mätningarna en fortsättning på de observationer som gjordes med ett IRF-byggt instrument ombord på den indiska månsonden Chandrayaan-1 under 2008-2009.
– Självklart är de negativa konsekvenserna många efter en stor skogsbrand men vi blev förvånade över hur positiva de boende i området var, säger Rolf Lidskog, professor i miljösociologi vid Örebro universitet, som just avslutat forskningsprojektet.
750 personer svarade på en enkät sex månader efter skogsbranden och en intervjustudie genomfördes direkt efter branden och ytterligare en året efter. De beskriver hur gamla konflikter lades åt sidan och gav plats för omtanke, social gemenskap och generositet. Så här svarar en av deltagarna i studien:
Det har blivit en annan anda i hela byn överhuvudtaget. Vi pratar mera med varandra, och man pratar med varandra på ett annorlunda sätt. Så det har varit bra. Överhuvudtaget generositeten hos människor runt omkring en, den är alltså fantastisk.
– Katastrofen kan ta fram det bästa i människor. Men det är inte alltid så, säger Rolf Lidskog.
Mindre konflikt om naturlig orsak till branden
Tidigare forskning visar att orsaken till katastrofen kan vara avgörande. Om det är naturliga orsaker kan ingen ställas till svars och riskerna för konflikt minskar. Skogbranden i Västmanland är ett undantag eftersom den startades av en gnista från en skogsmaskin i extremvärmen.
– Det kan bero på att skadorna blev relativt begränsade och definitivt mindre än man befarade i det akuta skedet. 14 000 hektar skog brann upp men få byggnader och evakuerade kunde flytta tillbaka till sina hem.
Största skogsbranden sedan 1950-talet
Skogsbranden i Västmanland bröt ut 31 juli 2014 på ett kalhygge i Surahammars kommun. Räddningsinsatsen avslutades officiellt den 11 september.
Det var den största skogsbranden i Sverige sedan 1950-talet och 14 000 hektar skog brann upp. Skogsbränderna sommaren 2018 var större tillsammans. Då brann 25 000 hektar skog upp.
Branden 2014 krävde ett dödsoffer och ungefär 70 nedbrunna eller brandskadade byggnader.
– Även om det gjordes misstag, speciellt i början, såg människor hur hårt alla jobbade för att stoppa branden, inte minst frivilligorganisationer och brandkår, och de hyllar dem i utvärderingen.
Ger biologisk mångfald
I dag är halva området naturreservat och det nya utkikstornet har lockat 36 000 besökare under de senaste 12 månaderna. Skogsbränder är bra för den biologiska mångfalden eftersom naturen får en nystart – men samtidigt är skogen saknad.
– Bärplockning, fiske, jakt och att lätt kunna ta sig ut i naturen var det som flest saknade året efter branden. Och till skillnad från många andra katastrofer är det relativt få som fått en större ekonomisk förlust, säger Rolf Lidskog.
– De som drabbas av katastrofer hörs ofta i det akuta läget och då i media, men de får sällan uttala sig när de fått lite perspektiv på händelsen. Vi följde upp dem för att få mer kunskap om vilka sociala effekter en katastrof kan ha, vilket inte minst är viktigt eftersom ett förändrat klimat bedöms leda till ökad risk för skogsbränder och stormar.
Kontakt:
Rolf Lidskog, professor i miljösociologi vid Örebro universitet, rolf.lidskog@oru.se
Det är möjligt att efterlikna blad för att skörda solenergi och därigenom lagra energi från solljus i användbara solbränslen på ett kostnadseffektivt sätt, menar kemisten Anurag Kawde vid Umeå universitet.
Konstgjord fotosyntes är en process som efterliknar den energibindande mekanism som finns i växter och gröna alger. Detta innebär att man använder solens energirika strålar för att spjälka vatten och sedan använda den energi som frigörs då vattenmolekylernas kemiska bindningar bryts.
Fotoelektroder från rost
Det är professor Johannes Messinger som startat forskningsgruppen inom området konstgjord fotosyntes vid Umeå universitetet och varit handledare åt Anurag Kawde som nu lägger fram sin avhandling efter fyra års studier.
Anurag Kawde har fokuserat på att framställa fotoelektroder från grundämnen som finns i rikliga mängder på jorden som kisel, en huvudkomponent i sand, och järnoxid (rost) för att fånga in solenergi. Sådana material är kända för att fungera som halvledande fotokatalysatorer, men inga effektiva och stabila reaktionssystem för den övergripande processen har konstruerats ännu.
– Jag visar i min avhandling att med dessa material kan spjälkningen av söt- och havsvatten nå en effektivitet på upp till 1,2 procent, säger Anurag Kawde som också utvecklat en enkel, lösningsbaserad tillverkningsprocess för fotoelektroder med grundämnen som kan förväntas vara extremt kostnadseffektiva.
För att förstå hur de nya fotoelektroderna fungerar, studerade Anurag Kawde dem i detalj – ända ner på atomnivå med hjälp av högenergiröntgenstrålning vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF).
Kontakt:
Anurag Kawde, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, anurag.kawde@umu.se
Den aktuella fisködlan levde i södra Tyskland under juratiden för omkring 180 miljoner år sedan. Där simmade den knappt två meter långa reptilen i det vidsträckta hav som då täckte stora delar av dagens Europa. Knappast kunde fisködlan ana att den skulle bli föremål för historiens hittills mest omfattande och djuplodande undersökning av ett mjukvävnadsfossil. Forskarna har studerat både molekyler och cellstrukturer i vävnaderna med hjälp av ett antal laboratorier i USA, Tyskland, Japan och Sverige. Fossilet är extremt välbevarat.
– Man kan tydligt se kroppskonturen och rester av inre organ, säger geologiforskaren Johan Lindgren vid Lunds universitet.
Spektakulärt mjukvävnadsfossil. Celler, cellorganeller och ursprungliga biomolekyler har påträffats i bevarade mjukdelar hos denna fisködla som är omkring 180 miljoner år gammal. Överst ett foto (av Johan Lindgren) av det cirka 85 cm långa fossilet, som utgör halva djurets längd. Underst en teckning (av Johan Lindgren) som indikerar de delar av djuret som är bevarade.
– Fossilet är så välbevarat att vi till och med kan urskilja de olika cellagren i djurets skinn, tillägger han.
Snabb fossilisering
Johan Lindgren har lett det internationella samarbetet kring att analysera de fossila vävnaderna för att förstå vad som är bevarat och hur själva fossiliseringsprocessen gått till. Studien, som nu publiceras i tidskriften Nature, visar att fossilets mjukvävnader bland annat består av djurets skinn och underliggande späck samt rester av levern. Mjukdelarna har fossiliserats så snabbt att såväl celler som deras innehåll har bevarats.
Till och med delar av djurets ursprungliga biokemi är bevarade, exempelvis protein- och fettrester samt pigmentet eumelanin och även rester av hemoglobin från djurets blod. Hemoglobinresterna hittade man framför allt i levern.
– Det är verkligen enastående att de biomolekyler vi upptäckt så väl stämmer överens med de vävnader vi kunnat identifiera, säger Johan Lindgren.
Spänstig vävnad efter 180 miljoner år
I den aktuella studien har forskarna även lyckats påvisa att fossilet innehåller vävnader som fortfarande har kvar något av sin ursprungliga spänst. Detta trots att 180 miljoner år har förflutit sedan materialet var färskt. Forskarna lyckades nämligen på kemisk väg avlägsna mineraldelen i fossilet, det vill säga de oorganiska föreningar som en gång i tiden gjorde djurkroppen till ett förstenat fossil inbäddat i berggrunden.
– Vi upptäckte då att det finns kvar viss töjbarhet i skinnresterna, säger Johan Lindgren.
Dessutom har forskarna identifierat späck under huden. Sådan fettvävnad har hittills enbart påträffats hos nutida havslevande däggdjur och havslädersköldpaddan. Detta tyder på att fisködlorna hade en ämnesomsättning som var högre än den hos typiska reptiler idag. Dessa data kan förklara hur fisködlorna kunde ha en i det närmaste global utbredning, även i kalla hav, samt att de kunde dyka till ansenliga djup och växa så fort som de gjorde.
Avslöjar hudfärgen
Resultaten av studien visar också vilken färgteckning vuxna fisködlor hade; kroppen var mörk på ovansidan och ljus på undersidan. Denna färgteckning fungerade antingen som kamouflage eller UV-skydd, eller bådadera. Färgteckningen kan också ha bidragit till att djuren snabbare kunde värma upp sig i kalla klimat och efter långa eller djupa dyk.
Resultaten ger inte bara insikter i fisködlornas biologi, fysiologi och ekologi, utan visar även hur lite vi vet om själva fossiliseringsprocessen och vad som faktiskt kan bevaras i det fossila arkivet. Vidare bidrar resultaten med ökad kunskap om hur så kallad konvergent evolution fungerar, då fisködlorna uppvisar en intressant blandning av egenskaper som idag återfinns hos tandvalar (som delfiner och tumlare) och havslädersköldpaddan.
Fotnot:
Det vetenskapliga släktnamnet på det aktuella fossilet är Stenopterygius.
Johan Lindgren berättar om fisködlan (på engelska).
Kontakt:
Johan Lindgren, universitetslektor, Geologiska institutionen, Lunds universitet, johan.lindgren@geol.lu.se
