Att utfodra hundar med dieter baserade på rått kött har blivit allt mer populärt under senare år. Den köttråvara man kan hitta i foderbutikernas frysdiskar består dock av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet, och som därför kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.
För att få en bild av hur stor denna risk harforskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) analyserat frysta prover från 60 förpackningar som producerats i Sverige, Norge, Finland, Tyskland eller Storbritannien av 10 olika tillverkare.
Alla köttprover innehöll tarmbakterier
I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae – en grupp av bakteriesom främst förekommer i mag-tarm-kanalen hos djur och människor – och i 31 prover varr halten högre än gränsvärdet (5000 bakterier/g) för tillfredsställande mikrobiell hygien enligt EU:s föreskrifter.
– Det här är ett generellt mått på råvarans hygieniska kvalitet, förklarar Ingrid Hansson, som är universitetslektor vid SLU och som har lett studien. Inom familjen Enterobacteriaceae finns både harmlösa och skadliga bakterier.
I studien undersöktes också förekomsten av några viktiga bakterier som är kända för att orsaka sjukdom. I två prover var halten av Clostridium perfringens högre än den nivå som tillåts enligt svenska riktlinjer. Dessutom hittades Salmonella-arter i fyra prover och Campylobacter-arter i tre.
Viktigt med god hygien
– Det här visar hur viktigt det är med god hygien om man utfodrar sina hundar med råa köttdetaljer, säger Ingrid Hansson. Och det gäller både vid förvaring, hantering och utfodring.
Forskarna ger också ett antal tips som kan begränsa hälsoriskerna för djur och människor:
Köttråvaran bör hållas fryst tills den används
Köttet bör tinas vid högst 10° C, och ska därefter hållas skilt från livsmedel
Köttet ska hanteras med separat köksutrustning om denna inte diskas noggrant efter användning
Tänk på att stänk av köttsaft kan sprida bakterier till andra livsmedel och ytor
Låt inte hunden slicka människor i ansiktet omedelbart efter att den har ätit
Hundar ska inte utfodras med rått kött i hushåll med spädbarn, äldre eller individer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper är mer mottagliga för infektioner.
Forskarna påpekar att hundar inte bara kan sprida bakterier som orsakar sjukdom, utan att de också kan sprida bakterier med antibiotikaresistens. Hundar ska inte matas med rått kött medan de behandlas med antibiotika, eftersom detta kan öka risken för uppförökning och spridning av resistenta stammar.
Kontakt: Ingrid Hansson, universitetslektor, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet ingrid.hansson@slu.se
Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.
Svältande foster får sämre minne
Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat och löper ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.
En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.
– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.
Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare
När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.
Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.
– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.
Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.
Farfars svält påverkar sonsonen
Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.
Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet
En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.
Både kropp och hjärna krymper
Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.
Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.
– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.
Så drabbar svält kroppen:
Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
Huden blir rynkig.
Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist.
Ökad risk för benskörhet.
Mensen upphör hos fertila kvinnor.
Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.
Positiva känslor vid anorexi
Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.
– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.
Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.
Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.
– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.
Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se
Genom att studera byggstenarna i DNA från organismers arvsanlag (genom) kan forskarna bestämma hur arterna utvecklats och är släkt med varandra. Fram träder då en bild, ett livets släktträd som visar hur liv på jorden har utvecklats, från de enklaste livsformer till djur och människor.
Till vänster livets träd med den nya metoden, till höger den fram tills nu etablerad bilden av livets träd. De prickade linjerna visar förändringarna mellan de två metoderna. Bild: Göteborgs universitet
– Denna kunskap används idag inom många olika forskningsfält, till exempel inom läkemedelsforskning och utveckling av grödor. Men samtidigt pågår en diskussion om hur relationerna inom släktträdet egentligen ser ut, säger Daniele Silvestro, forskare vid Göteborgs universitet.
Avancerad programvara ger ny bild
För att bygga släktträd studerar forskarna i allmänhet de byggstenar (nukleotider), som utgör organismernas DNA.
– Antagandet har hittills varit att dessa byggstenar i arvsanlagen utvecklas oberoende av varandra. Men ofta stämmer inte det. I många fall måste förändringen av en byggsten i DNA följas av en justering i en annan byggsten för att funktionerna ska kunna upprätthållas i organismen, säger Daniele Silvestro.
Med hjälp av kraftfull programvara anser sig forskarna genom den nya metoden ha fått en tydligare, och delvis annorlunda, bild av ”livets träd”.
Reviderat släktträd
Studien reviderar alltså bilden av livets träd. Den visar till exempel att förhållandena mellan större grupper av bakterier skiljer sig från tidigare släktträd.
– Den beräknade relativa tidpunkten för tillkomsten av vissa växter, djur och andra grupper verkar vara betydligt senare än vad vi tidigare trott. Men att konstruera livets släktträd är fortfarande en mycket svår uppgift. Vi analyserar en utveckling som tagit över 2,5 miljarder år. Men vi tror att vår metod kommer att förbättra förståelsen för en sådan lång evolutionär historia, säger Daniele Silvestro.
Fakta/nukleotider
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper, i DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G).
Bakom den nya studien står ett internationellt forskarteam, som leds av gruppen Nicolas Salamin vid Lausanne universitet i Schweiz, tillsammans med schweiziska institutet för bioinformatik (SIB) och Göteborgs universitet.
– Vi anser att den nya metoden kan tillämpas på ett brett spektrum av möjliga data, till exempel kan vi undersöka utvecklingen av HIV eller influensa, säger Daniele Silvestro.
Kontakt: Daniele Silvestro, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
Internationell forskning om lärarrespons i andraspråksklassrummet har i hög grad behandlat språklig korrekthet, vilket Liivi Jakobson menar är alldeles för snävt. I sin avhandling fokuserar hon på helhetsperspektivet. Hon analyserar lärarrespons för nybörjarstuderande i svenska som andraspråk och delar upp det i två dimensioner: responsfokus och responssätt.
– Min avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De anser att respons är värdefull och reagerar positivt på flera typer av respons. Nybörjare ser respons på språklig korrekthet som viktigast, levererad både som specifikt beröm och specifik kritik, säger Liivi Jakobson, doktorand vid Göteborgs universitet.
Lärare prioriterar respons i form av förslag, men det finns skillnader mellan lärare vilket visar på responsens komplexitet, påpekar hon.
– Det är viktigt med en god dialog mellan lärare och studerande, vilket kan skapa en ny och bättre förståelse av respons.
I avhandlingen undersöks lärares responspraktik samt lärares respektive studerandes uppfattningar om respons. Det utvecklas även en modell för responsanalys som testas i två delstudier.
– Tillämpningen av den nya responsanalysmodellen skapar resultat som har praktisk relevans för språklärare och lärarstuderande, säger Liivi Jakobson.
– De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen i Lund.
I den nya studien har han tillsammans med Susanne Åkesson, Gabriel Norevik, Arne Andersson och Johan Bäckman vid Lunds universitet, samt Giovanni Boano från Italien studerat fyra individer av arten blek tornseglare (Apus pallidus). Resultaten visar att fåglarna befinner sig i luften utan att landa i mellan två och tre och en halv månad beroende på individ.
Med hjälp av mycket små aktivitetsloggar fästa på fåglarna har forskarna kunnat mäta rörelsen när vingarna slår. Var femte minut registrerar loggarna aktiviteten, och periodvis varje månad var fågeln befinner sig. På så vis har forskarna kunnat konstatera att fåglarna lever månader i sträck i luften under vinterhalvåret, den årstid som de tillbringar i Västafrika efter att ha häckat i Italien.
För tre år sedan konstaterade Anders Hedenström och hans kollegor att det inom arten tornseglare (Apus apus) finns individer som lever tio månader i sträck i luften utan att landa. I en tredje studie har ett annat forskarlag studerat arten alpseglare (Tachymarptis melba). Resultaten från den studien visade att alpseglare också till stor del lever i luften.
Anpassade till ett liv i luften
Enligt Anders Hedenström ger studierna fog för slutsatsen att alla arter inom fågelfamiljen seglare är anpassade till ett liv i luften. Totalt rör det sig om närmare 100 arter.
– De tar mark när de häckar under en tegelpanna eller i ett annat hål, annars lever de i luften. De äter insekter när de flyger och när de har stigit till riktigt hög höjd och sedan glidflyger så sover de korta sekvenser, säger han.
Häckningsperioden är avgörande för att blek tornseglare inte kan flyga lika många månader i sträck som tornseglare, det vill säga tio månader. Blek tornseglare föder upp två omgångar med ungar, tornseglare en.
Lever längre i flygande form
– Men det spelar ju ingen roll om en art stannar tre eller tio månader i luften. Båda är gjorda för att leva i det elementet, de är formade för att flyga så energisnålt som möjligt, oavsett om de flaxar eller glidflyger, säger Anders Hedenström och fortsätter.
– Det sägs ju alltid att flyga är det mest energikrävande som fåglar gör. Jag har beräknat att en näktergal, som inte alls lever i luften på samma sätt, gör av med lika mycket energi som en blek tornseglare som hela tiden befinner sig i luften.
Seglare har hög överlevnadsgrad jämfört med många andra fåglar. Forskarna tror att det beror på att seglare tillbringar så stor del av livet i luften där fiender inte kan överraska dem på samma sätt som på marken eller i ett bo. I luften drabbas de inte heller av parasiter på samma sätt som på marken.
Kontakt: Anders Hedenström, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se
Studenter och elever använder regelbundet internet när de exempelvis förbereder essäer eller presentationer. Nyckeln för att lyckas är förmågan att navigera och kritiskt bedöma innehållet i det stora informationsflödet.
Det konstaterar Anne Solli som i sin avhandling undersöker hur elever och studenter inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.
– Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet, säger Anne Solli.
Lär sig premiera vetenskapliga kunskaper
Hon har bland annat studerat hur gymnasisters kommunikativa och digitala kompetenser utvecklas med stöd av digitala kartläggningsverktyg. Dessa kartläggningsverktyg, som har sitt ursprung inom teknik och vetenskapsstudier, tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera nätverk av Internetdata.
Med stöd av verktygen kunde gymnasisterna utforska och ordna komplexiteten i frågorna, samt förstå vilka som var centrala aktörer och hur olika aktörer argumenterar för sin ståndpunkt.
Anne Solli har också undersökt hur studenter som läste bioteknologiprogrammet vid ett tekniskt universitet arbetar med grupparbeten om GMO. Videoinspelningar från projektaktiviteterna, fältobservationer vid föreläsningar och redovisningar samt analys av texter, dokument samt av producerade visualiseringar av studenter och gymnasister ligger till grund för studien. Hon har också gjort samma studie med gymnasister på ett naturvetarprogram.
Studien visar att studenterna lär sig premiera vetenskapliga kunskaper och gör etiska, ekonomiska och politiska kunskaper irrelevanta när det gäller frågor kring produktion och konsumtion av GMO, alltså en komplex samhällsfråga med koppling till naturvetenskap.
Digital kompetens en utmaning för skolan
Utmaningarna inom utbildningssektorn är nu stora vad gäller att hantera information på internet.
– Det tydliggörs också genom att läroplaner uttryckligen kräver att skolor ska ta itu med frågor kring digital kompetens och hjälpa unga att utveckla de kompetenser som krävs för att konstruktivt hantera komplexa frågor, säger Anne Solli.
Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.
Anne Solli visar hur vetenskap ofta används retoriskt, hur ord som ”vetenskaplig” eller ”evidensbaserad” bildar hållpunkter för att skapa mening i de svåra komplexa samhällsfrågorna.
– Men det behövs många olika typer av kunskap för att på ett initierat sätt resonera kring komplexa frågor. Det finns också etiska, ekonomiska och politiska kunskapsanspråk. Relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och ansvarstagande medborgare är inte glasklar, säger Anne Solli.
– Resultaten är viktiga och användbara för såväl patient som vårdgivare, för att försöka motivera patienten att följa den rekommenderade behandlingen även om hen glömmer bort att ta sina tabletter emellanåt, konstaterar Sofia Karlsson, disputerad i farmaci vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Syftet med hennes avhandling var att undersöka risken för hjärt-kärlsjukdom och död i relation till förskrivning och användning av kolesterolsänkande läkemedel bland vuxna med typ 2-diabetes.
Forskningen bygger på registerbaserade studier av vuxna patienter med typ 2-diabetes, införda i Nationella Diabetesregistret. Förskrivningen av kolesterolsänkande läkemedel till patienterna har uppskattats med hjälp av rapporterade data till registret. Patientens följsamhet till ordinationerna har uppskattats med hjälp av information från uthämtade recept på apotek.
Var fjärde hämtar inte ut medicin
Resultaten visar att patienterna i genomsnitt hade kolesterolsänkande läkemedel tillgängligt under cirka 70 procent av en undersökt treårsperiod. Att andelen inte var 100 procent berodde delvis på förskrivningen, men faktum är att var fjärde patient som fått medicinen utskriven, och börjat hämta ut den, slutade med det redan under första året.
Under år två sjönk andelen som inte hämtade ut sina recept till 13 procent, och under tredje året till 5 procent. Patienter med tidigare hjärt-kärlsjukdom hade något högre följsamhet jämfört med dem utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Avhandlingen baseras på studier som inkluderat omkring 100 000 patienter och bekräftar tidigare forskning som visar att patienter med typ 2-diabetes och hög följsamhet till sina kolesterolsänkande läkemedel har en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död, jämfört med patienter med låg följsamhet.
Även mindre dos gör nytta
Vad som är nytt är att man har kunnat observera en gradvis ökande risk för hjärt-kärlsjukdom med avtagande följsamhet, vilket talar för en gynnsam effekt även hos patienter som tar sina läkemedel i mindre utsträckningen än vad läkaren rekommenderat. Detta gäller både patienter med och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
– När vi tog hänsyn till den behandlande läkarens följsamhet till riktlinjerna för att förskriva kolesterolsänkande läkemedel visade våra resultat att det tycks vara patientens följsamhet till läkemedelsbehandlingen som har störst påverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos patienter med typ 2-diabetes, säger Sofia Karlsson.
– En minskning av antalet kvinnor som opereras för godartade äggstocksförändringar kan leda till att färre kvinnor drabbas av kirurgiska komplikationer, ibland mycket allvarliga, och medföljande obehag. Dessutom skulle sjukvårdskostnaderna minska, säger Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Risker vid operation
Många olika sorters tumörer kan uppstå i äggstockarna. De allra flesta är godartade. Vanligast är vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, men tumörer bestående endast av fast vävnad, så kallade knutor, kan också bildas.
I en studie har forskare följt närmare 2 000 kvinnor för att se hur godartade förändringar i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas.
Lil Valentin, som lett studien, har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp.
Kirurgin vid behandling av äggstocksförändringar innebär risk för komplikationer och besvärande sidoeffekter, som kan påverka livskvaliteten negativt. Till exempel kan det bildas sammanväxningar som kan leda till tarmvred eller kronisk smärta, och för kvinnor i fertil ålder finns risk för fertilitetsproblem, berättar Lil Valentin.
– I vården rekommenderas fortfarande mycket ofta operation vid äggstocksförändringar som bedömts vara godartade. Det beror på att man antar att det finns risk för komplikationer som torsion, det vill säga att äggstocken snurrar sig så att blodförsörjningen stryps, eller för att en cysta spricker. Vår studie visar att uppföljning av godartade förändringar i äggstockarna med ultraljud i stället för att operera inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Snarare tvärtom eftersom vi undviker kirurgiska ingrepp som i sig ökar risken för komplikationer.
Regelbunden övervakning ett alternativ till operation
Bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi och magnetröntgen, MR, används allt mer i vården och det blir allt vanligare att man av en slump hittar förändringar i äggstockarna hos kvinnor utan gynekologiska besvär.
Alternativ till operation är så kallad aktiv exspektans, watchful waiting på engelska, vilket innebär regelbunden övervakning av sjukdomsprocessen. I studien har man genom regelbundna ultraljudskontroller övervakat storlek och utseende på godartade förändringar. Ofta försvann cystorna av sig själv och det behövdes ingen behandling.
– Med ultraljud kan man oerhört säkert avgöra om en förändring i äggstocken är elakartad eller godartad, men det kräver kompetens och erfarenhet, säger Lil Valentin.
– För att mäta risken har vi under två år tittat på vad som händer patienterna över tid. Studien är gjord vid flera sjukhus i Europa och USA där många olika läkare har olika kompetensnivåer, vilket betyder att vi kan generalisera resultaten.
Liten risk för maligna tumörer
Var femte kvinna hade förändringar som försvann av sig själv. 16 procent genomgick en operation, och vanligaste orsaken var smärta eller obehag och att patienten själv önskade operationen. Endast sju kvinnor, 0,4 procent, diagnostiserades med äggstockscancer.
– Resultaten talar för att risken för malignitet, det vill säga elakartad tumör, och akuta komplikationer är mycket liten. I stället för att operera patienter med slumpvis upptäckta äggstocksförändringar som bedömts vara godartade, bör man inom vården som alternativ följa upp dessa med ultraljudsundersökningar.
Kontakt: Lil Valentin, seniorprofessor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, lil.valentin@med.lu.se
Thwaites glaciär i västra Antarktis kallas för ”Domedagsglaciären” eftersom en del forskare hävdat att klimatkatastrofen kommer att börja med att denna glaciärtunga ger vika. Thwaites är en av jordens största glaciärer och ger den sig av försvinner en stor del av västantarktiska halvöns is, vilket skulle leda till tre meters havsytehöjning.
Glaciären Thwaites är obefolkad
Thwaites Glacier är en glaciär i Antarktis. Den ligger i Västantarktis. Inget land gör anspråk på området. Thwaites Glacier ligger 299 meter över havet. Terrängen runt Thwaites Glacier är kuperad och den högsta punkten är 472 meter över havet. Trakten är obefolkad och det finns inga samhällen i närheten.
– Vi är de första i världen som kommit in under Thwaites glaciär och vår undervattensfarkost Ran kom ut igen med massa spännande data från undersidan av isen, säger Anna Wåhlin, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Genomfört unika mätningar
Forskarna har bland annat kunnat mäta strömmar, temperatur och kemiska egenskaper, som till exempel koldioxidhalt. Ett av vattenproverna ska även analyseras för DNA. Det görs av Anna Wåhlins forskarkollega Thomas Dahlgren.
– DNA-analyser ger oss information om djurlivet under glaciären, vilket i sin tur berättar hur länge den legat där, det vill säga hur känslig den är för klimatförändringar, säger Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Rans simtur varade i totalt 13 timmar. Under de timmarna genomförde undervattensfarkosten en undersökning av botten utanför glaciären, samt mätte de havsströmmar som gick in under glaciären. Ran tog sig också in en kilometer under glaciären för att mäta havsströmmarna där inne.
– Vi var lite nervösa innan vi fick upp henne eftersom det hade flutit in en hel del driv-is i upptagningsområdet. Men vi lyckades som tur var få kontakt med Ran utan problem och kunde skicka en ny position för uppstigning, där det var öppet vatten. Stämningen ombord är nu väldigt upprymd. Det här en väldigt spännande expedition!
Studerar otillgängliga miljöer
Genom undervattensfarkosten är det möjligt att detaljerat studera havsbotten på stora djup och under 500 meter tjocka istäcken. Det här är miljöer som tidigare varit otillgängliga för forskarna.
Sju meter långa undervattensfarkosten Ran är obemannad. Förutom i Sverige finns en liknande typ av farkost bara i Storbritannien och Australien. Ran kan förses med en rad olika sensorer för att göra det möjligt att kartera och undersöka marina miljöer. Genom sådana studier kan forskarna följa klimatets utveckling tusentals år tillbaka.
Fotnot:
Farkosten Ran är en del av nationell forskningsinfrastruktur och kan användas av alla forskare i Sverige. Ran är en specialutrustad Hugin AUV som har byggts av det norska företaget Kongsberg. Infrastrukturen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet har genomförts i samarbete med Chalmers och Stockholms universitet.
Kontakt:
Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, thomas.dahlgren@marine.gu.se
Förhoppningsvis kan kunskapen bidra till att lösa ett problem som kostar många miljarder varje år, menar Johan Hektors vid Lunds tekniska universitet, som nu doktorerar inom hållfasthetslära.
Avhandlingen berättar om de elakartade morrhåren på mikronivå. Och varnar för ökade problem med whiskers i framtiden eftersom elektronikkomponenter blir allt vanligare och mindre.
Fakta/Whiskers
Fenomenet observerades för första gången strax efter andra världskriget. Whiskers påträffades i radioutrustningar med lödningar av tenn. En blandning av bly och tenn fixade problemet fram till början av 2000-talet, då blyet förbjöds av miljöhänsyn.
På NASA:s hemsida finns åtta uppräknade satelliter som har slutat att fungera på grund av whiskers. Toyota-modeller med sensorer för acceleration har också drabbats. Whiskers slår ut pacemakers och andra medicintekniska produkter, datorer och mobiltelefoner. I USA har flera kärnkraftverk fått driftstopp. Forskare i framförallt USA, Kina, Japan och Sydkorea lägger stora resurser på att lösa problemet.
Det såldes konsumentelektronik för 319 miljarder dollar 2017, enligt The CEA (Consumer Electronics Association). Elva procent av undersökta komponenter hade whiskers.
– Om det är ett ungefärligt riktmärke förekommer whiskers i elektronik för 35 miljarder dollar bara från år 2017. Dessa siffror gäller konsumentelektronik, sen tillkommer alla övriga sektorer som satelliter och kärnkraftverk. Man kan nog med säkerhet säga att whiskers orsakar problem för många miljarder kronor.
Fina morrhår växer fram
Syftet med den här studien är att ta ett steg till, närmare målet att slutligen raka bort alla morrhår. Detta genom en grundläggande forskning om varför de bildas.
– I gränsskiktet mellan metallerna går sex kopparatomer och fem tennatomer samman och bildar ett nytt ämne. Då sker en volymförändring i tennskiktet och spänningar får fina morrhår att börjar växa, några hundradelar av bredden av ett hårstrå men flera millimeter långa, säger Johan Hektor.
På mikroskopbilden syns whiskers som växer från en kopparskiva belagd med ett tunt lager av tenn. Bild: Johan Hektor, Lunds Tekniska Högskola
Om ett morrhår nuddar vid ett annat tar strömmen vägen via de nybildade bryggorna med kortslutning som följd.
Forskningen har länge anat vad som driver på processen. Johan Hektor kommer med de experimentella bevisen på att whiskers växer på grund av spänningsskillnader i tennlagret.
Belyste morrhåren med synkrotont ljus
Johan Hektor har använt synkrotonljuskällan vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble och belyst tenn-whiskers i sin omgivning av tenn och koppar.
– Största nyheten med våra experiment är att vi har byggt upp en tredimensionell bild av hur mikrostrukturen ser ut, var atomerna befinner sig i olika skeden när whiskers växer fram.
Tack vare den teknologiska utvecklingen inom det militära området är det idag möjligt att fjärrstyra våldsinsatser med hjälp av obemannade farkoster. Det har gjort att en stor del av västvärldens militära organisationer har centraliserat sina operativa verksamheter, vilket också innebär att det militära våldet har byråkratiserats.
Tidigare har forskningen av byråkratiseringen av militärt våld begränsats till studier av militära doktriner och fältstudier. Men den operativa nivån, där de flesta beslut tas om hur och när våld ska användas, har fram tills nu varit outforskad.
I en avhandling vid Göteborgs universitet har doktoranden och före detta militären Anders Malm har undersökt vad det är som formar byråkratiseringen av våld inom Försvarsmaktens operativa verksamhet. Han har genomfört deltagande observation och intervjuer med närmare 40 personer i både skarp verksamhet och under militära övningar. Merparten av personerna som intervjuats är stabsofficerare.
Att arbeta våld är att att arbeta med beslutsunderlag
– Byråkratiseringen av våld hänger dels ihop med en militär konsensuskultur som styr hur chefsföredragningar utförs. Men den är också kopplad till förberedelsearbete och beslutsunderlag – att arbeta med våld har blivit detsamma som att arbeta med Excellistor, Powerpoints och processer. Sammantaget innebär det att högre chefer sällan ställs inför några riktiga moraliska dilemman när det gäller våldsutövning eftersom våldet inte syns bland alla listor och färggranna diagram, säger Anders Malm.
Försvarsmaktens verksamhet liknar alltså till stor del annan myndighetsutövning och företagsledning i Sverige som influerats av så kallad New Public Management. Därmed är dagens operativa militära våldsanvändning process- och styrelsearbete mer än något annat.
Stabsofficerare ser sig som byråkrater, inte våldsutövare
– Min forskning visar att den här byråkratiseringen är så pass genomgående att det inte är ovanligt att stabsofficerare inte ser sig själva som utövare av militärt våld, utan som byråkrater.
Anders Malm har också undersökt om byråkratiseringen av våld på något sätt har påverkat synen på den maskulina identiteten inom det militära.
– Militärt våld har länge varit förknippat med normer som styrka, mod, initiativrikt och känslokallt agerande. Men min undersökning visar att de normer som förekommer idag snarare är rationalitet, logik, process- och konsensusideal.
Lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon
Anders Malm har själv ett förflutet inom Försvarsmakten. Det är en organisation där den operativa nivån fram till nu varit avskärmad från allmän insyn men som blivit analyserad i och med hans avhandling, och han är lite förvånad över resultaten.
– Det var så lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon där vi inte såg våld som en effekt av vårt arbete. Byråkratisering distanserar – fienden förminskas och kanske till och med utraderas som en mänsklig referenspunkt i det operativa arbetet. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att våld och våldsanvändning diskuteras på ett lite djupare plan, under till exempel utbildningen av nya officerare, säger Anders Malm.
Kontakt:
Anders Malm, före detta militär och doktorand vid Göteborgs universitet, anders.malm@gu.se
Det finns mycket kunskap om hur vi med enkla medel kan förbättra förutsättningarna för att äldre ska röra sig mer, som inte tillämpas i tillräckligt stor utsträckning idag.
– Vi vill nu ge konkreta råd till beslutsfattare om hur man kan anpassa till exempel städer för att öka möjligheterna att vara fysisk aktiv. Ett exempel är att signalen för att gå över bevakade övergångsställen skulle kunna var längre, och på så vis främja mer fysisk aktivitet. Många äldre hinner inte över gatan under grön gubbe, och då kan det bli så att man drar sig för att promenera, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Umeå universitet.
Evidensbaserade råd
Som enda forskare från Sverige var han med i den internationella expertgrupp som arbetade med att ta fram evidensbaserad konsensus gällande fysisk aktivitet och åldrande. Gruppen, som samlades i november 2018 i Danmark, bestod av 26 forskare från nio länder,
Syftet var bland annat att ge rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen.
– Det är såklart hedrande att den forskning jag bedrivit på Umeå universitet, på Cedar och inom ramen för UFBI (Umeå center for Functional Brain Imaging), har fått sådant internationellt genomslag så att jag får vara med och bidra till detta, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Rekommendationerna sprids till beslutsfattare
Forskarna som samlades representerade bland annat medicin, kognitiv neurovetenskap, psykologi, fysiologi, epidemiologi och sociologi. Rekommendationerna sprids nu inte bara till andra forskare, utan till beslutsfattare runt om i världen för att på så sätt försöka förbättra hälsan för vår växande åldrande befolkning, samt skapa möjligheter till fysisk aktivitet under åldrandet.
– Det var en intressant process att mötas från olika discipliner och skapa dessa statements genom presentationer och diskussioner. Det är inte så ofta som man försöker att inkludera så många olika perspektiv i dessa frågor, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Sju rekommendationer till världens regeringar och beslutsfattare:
1) Äldre bör vara fysiskt aktiva under hela livet.
Det är viktigt att kommuner, intressegrupper, myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer initierar gemensamma ansträngningar för att främja livslång fysisk aktivitet så att de äldre behåller sin fysiska funktion och hälsa så länge som möjligt. Alla involverade aktörer bör arbeta för att alla äldre, inklusive de som inte tidigare varit fysiskt aktiva, blir regelbundet fysiskt aktiva.
2) Små mängder motion kan göra skillnad för äldre.
Även små mängder motion (mindre än de ofta nämnda 150 minuter i veckan vid låg intensitet) har effekt. När träningen väl har inletts kan volymen och intensiteten ofta ökas, vilket ger ytterligare fördelaktiga effekter på hälsa och funktionalitet. Det är viktigt att man, till exempel i kommunerna, utvecklar aktiviteter utifrån denna kunskap.
3) Fysisk aktivitet ska anpassas till individens fysiska behov.
Aktörerna måste rikta sig mot, och anpassa den fysiska aktiviteten till, individens behov. Uthållighetsträning främjar speciellt kardiovaskulär och metabol hälsa, medan styrketräning främjar styrka i muskler och ben. Hos fysiskt sköra äldre i hög ålder betyder träningstypen mindre än hos yngre, och både uthållighetsträning och styrketräning är effektivt.
4) Fysisk aktivitet bör organiseras för att främja deltagarnas motivation.
De fysiska aktiviteterna måste vara riktade och anpassade till individens önskemål och motivation. Nya rapporter visar att många äldre vill vara mer fysiskt aktiva. Att stärka äldres tro på sina egna förmågor och mentala välbefinnande är avgörande.
5) Olika förutsättningar hos äldre kan vara hinder för fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet måste vara riktad och anpassad till individens bakgrund. De fysiska aktiviteter som erbjuds måste ta hänsyn till ojämlikheter som kan utgöra hinder för deltagande.
6) Samhället bör utformas för att ge bättre tillgänglighet till fysisk aktivitet för äldre.
Att anpassa städer, bostadsområden och bostäder har en särskild potential för att stödja fysisk aktivitet, även hos de äldsta och äldre med dålig hälsa.
7) Fysisk aktivitet är kul tillsammans!
När människor är fysiskt aktiva tillsammans engagerar de sig, skapar en gruppkänsla och har roligt.
Kontakt:
Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ), Umeå universitet, cj.boraxbekk@umu.se
Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker behandla den väl. Denna teori bygger på antagandet att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Detta får oss att tro att vårt miljövänliga beteende kan kompensera för vårt skadliga beteende, men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.
I en artikel, som publicerats i Frontiers in Psychology, visar forskarna hur annonsörer, politiker och ekonomiska system använder psykologin kring klimatkompensation. Forskarna vill uppmuntra till ett nytt rationellt förhållningssätt.
– Ömsesidighet och balans i sociala relationer har varit grundläggande i vårt sociala samspel och därmed för vår överlevnad. Som ett resultat av detta har vår mänskliga hjärna, genom naturligt urval, specialiserats i att hantera och sträva efter denna balans, säger huvudförfattaren Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
Enligt författarna till artikeln är det en omöjlighet att spåra vilken miljöpåverkan alla våra enskilda handlingar får. Istället tar vi till ”mentala tumregler” för att uppskatta vårt gröna fotavtryck. Problemet med dessa inbyggda, intuitiva bedömningar är att de utvecklades för att hantera sociala interaktioner – där moraliskt rättfärdiga och orättfärdiga beslut tar ut varandra, menar författarna.
– Företag, till och med nationer, hävdar att de kan klimatkompensera för sina utsläpp av växthusgaser genom att plantera träd eller genom att betala till EU:s utsläppshandelssystem. Det bästa för miljön är att vi alla konsumerar mindre, betonar Sörqvist.
All konsumtion orsakar skada på miljön
När de mentala tumreglerna appliceras på klimatförändringarna, leder den sociala ’ge och ta-mentaliteten’ till den felaktiga föreställningen att våra gröna val kan kompensera för våra icke hållbara val. I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.
– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjälper det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Sörqvist.
Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.
Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av ”quick fixes” för att mildra vårt dåliga samvete för miljön.
– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.
Tydlig märkning av resursförbrukning
Skärpt lagstiftning för marknadsföring och ett bindande krav på att alltid ange ett uppskattat värde för varje produkts ekologiska fotavtryck, skulle kunna vara ett bättre sätt att styra människor, företag och nationer bort från beteenden som skadar miljön.
– Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’ istället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger medförfattaren Linda Langeborg.
– Ett alternativ vore att ge konsumenterna ögonblicklig feedback på hur både miljövänliga produkter och andra produkter de köper ökar miljöpåverkan. Mataffärernas självscanningssystem skulle kunna ge kunderna ett uppskattat värde på det ackumulerade ekologiska fotavtryck som varorna i deras kundvagn genererar, föreslår Langeborg.
Kontakt:
Patrik Sörqvist, dekan och forskningsledare, Högskolan i Gävle, Patrik.Sorqvist@hig.se
Linda Langeborg, universitetsadjunkt och utbildningsledare i psykologi, Högskolan i Gävle, Linda.Langeborg@hig.se
Forskarna från Uppsala universitet och University of East Anglia i Storbritannien studerade effekten av genen DAF-2 som är inblandad i åldrande hos rundmaskar (Caenorhabditis elegans). Denna mask, som ofta kallas C. elegans används flitigt som modellorganism i forskning och är en av de organismer som fått hela sin arvsmassa kartlagd.
– Att förstå hur och varför vi åldras är av största vikt för att förbättra livskvalitén i ett samhälle där vi lever allt längre, säger Martin Lind vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Livslängden ökade
DAF-2 är en receptorgen som spelar en nyckelroll i den insulinlika signaleringen hos rundmaskar som kontrollerar organismers utveckling, tillväxt och livslängd. En minskad signalering ger längre livslängd hos många djurarter. Eftersom DAF-2 är viktigt under maskars utveckling, så lät forskarna maskarna nå könsmognad innan de minskade genens uttryck.
– Som vi förväntade oss fördubblades maskarnas livslängd. Men till vår förvåning fick deras avkomma i sin tur fler ungar. Det är som att slå två flugor i en smäll – eftersom vi förbättrar föräldrarnas hälsa och livslängd samtidigt som avkomman får högre reproduktion, säger Martin Lind.
Inte en kamp mellan reproduktion och överlevnad
Resultaten utmanar den klassiska idén att åldrande är intimt sammankopplat med hur en organism fördelar sina resurser mellan reproduktion och överlevnad. Istället stödjer de synsättet att åldrande orsakas av att generna inte är optimalt reglerade i vuxen ålder. De nya resultaten visar att naturlig selektion optimerar genernas uttryck för ung ålder, men sedan är selektionen inte tillräckligt stark för att förändra genregleringen sent i livet.
– Åldrande kan orsakas av en ansamling av skador i cellerna som inte reparerats, men det kan också orsakas av icke-optimal genreglering sent i livet. Att förstå betydelsen av de här båda processerna är viktigt, inte bara för att förstå orsaken till åldrande, utan också för mer tillämpande forskningsprogram som ämnar finna metoder att påverka åldrande, säger Martin Lind.
Förhoppningen är att upptäckten i framtiden skall hjälpa oss att bibehålla hälsa längre upp i åldrarna.
Kontakt:
Martin Lind, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, martin.lind@ebc.uu.se
– Upptäckten är unik eftersom det är den första intakta kriosfinxen som hittats i en verkstad, tillsammans med en kobra och visar den ungefärliga storleken för sfinxerna längs sfinxavenyn mellan Khonsutemplet i Karnak och Luxortemplet, säger John Ward som är biträdande projektledare.
Den stora kriosfinxen grävdes fram under flera meter av stenbrytaravfall. Bara huvudet var synligt tidigare. Kriosfinxen, som är en sfinx med vädurshuvud, är cirka 5 meter lång, 3,5 meter hög,1,5 meter bred och utformad i en stil som påminner om kriosfinxerna söder om Khonsu-templet i Karnak. Det arkeologiska sammanhanget tyder på en tidpunkt under Amenhotep III och den 18:e dynastin.
Utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten Foto: Gebel el-Silsila-projektet
– Lika enastående och överraskande är att vi bredvid den större sfinxen hittade en mindre övningsskulptur som utförts av en lärling, säger utgrävningsledaren Maria Nilsson från Lunds universitet.
Den stora skulpturen var förberedd för transport men kan ha lämnats kvar i verkstaden då en fraktur skadade huvudet. Efter det begravdes sfinxerna när romarna började bryta sten i området.
Sfinxen var redo för transport
– Att hitta en sfinx som förberetts för transport i ett rå-skulpturerat format är ovanligt, säger Maria Nilsson. Dess enorma storlek och tyngd jämfört med det färdiga resultatet i Karnaktemplet ger oss en bra indikation på hur arbetsprocessen såg ut och ger oss en bättre översikt av sfinxarnas dimensioner, fortsätter hon.
Nära övningsskulpturen hittade man även i verkstadens vägg en rest kobra (en så kallad uraeus) som tillverkats för att kröna den större sfinxen, och en avrundad stele utan bild.
Detalj av sfinx. Foto: Gebel el-Silsila-projektet
Under utgrävningarna upptäcktes hundratals hieroglyffragment som hört till en Naos helgedom av Amenhotep III, tillsammans med nya skulpturfragment av en falk som en gång krönte helgedomens tak. Dessutom återfanns delar av en obelisk, inklusive toppstenen (en så kallad pyramidion).
Text i röd ockra från eran Amenhotep III
I fynden ingår även en text i röd ockra som skrivits under regeringstiden för Amenhotep III för cirka 3350 år sedan när stenbrottet öppnades och som finns bevarad tillsammans med en avbildning av en stor figur. Gruppens inskriftforskare granskar för närvarande texten och bilden.
Vidare framhåller Nilsson och Ward att utgrävningarna avtäckt resterna av två uppbyggda stenstrukturer med keramik, organiskt material och arkeologiska föremål med anknytning till framställandet av stenskulpturer.
– Statyerna och föremålen som upptäckts är anmärkningsvärda, till exempel delarna av den enda kända obelisken som tillverkades under Amenhotep III:s regeringstid, säger Ward.
Utgrävningarna och den digitala datainsamlingen planeras fortsätta under forskarnas kommande fältsäsong.
Utgrävningen vid Gebel el-Silsil
Den svenska utgrävningen sker under överinseende av generalsekreteraren för Egyptens antikvitetsministerium, Dr Mostafa Waziri, och generaldirektören för Assuan- och Nubien-inspektoraten, Abdel Moniem. Upptäckten filmades av det brittiska produktionsbolaget Windfall Films för National Geographic Channel (The Lost Treasures of Egypt: Warrior Pharaoh Queen) som för närvarande går på TV, och för brittiska Channel 4 (Secrets of Egypt’s Valley of the Kings) där den kommer att visas i mars.
Kontakt: Maria Nilsson, PhD, Marie Curie Fellow Dept of Archaeology and Ancient History, Lund University, maria.nilsson@klass.lu.se
– Att misslyckas med att reparera DNA-strängar kan hos människor i förlängningen leda till infertilitet, andra sjukdomar, tillstånd som Downs syndrom, och till och med cancer, säger Hiroki Shibuya, forskare inom kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
I könsceller förekommer dubbelsträngbrytningar i DNA naturligt. Dessa är nödvändiga för att skapa genetisk variation mellan individer.
– Dubbelsträngarna repareras av BRCA2-proteinet och det nyligen upptäckta partnerproteinet MEIBL2, säger Hiroki Shibuya.
Han och hans kollegor har funnit att MEIBL2-proteinet spelar en oumbärlig roll för att reparera DNA.
– Utan sitt partnerprotein MEIBL2 misslyckas BRCA2-proteinet att reparera DNA-dubbelsträngsbrott. Som ett resultat av detta dör könscellerna, vilket leder till infertilitet och eventuellt andra sjukdomar.
Ger insikt i flera sjukdomar
– Vår upptäckt ger insikter i flera viktiga sjukdomar, som till exempel Downs syndrom och azoospermi, en sjukdom då sädesvätskan saknar spermier.
Information i den offentliga cancerdatabasen Cancer Cell Line Encyclopedia (CCLE) pekar, enligt forskarna, på att MEIBL2-proteinet också spelar en roll i bröst- och äggstockscancerceller.
Studier av det nyligen upptäckta MEIBL2-proteinet i dessa celler kan i framtiden eventuellt avslöja underliggande molekylära mekanismer vid utvecklingen av bröst- och äggstockscancer, anser Hiroki Shibuya.
