Det sker mer är 3500 allvarliga arbetsplatsolyckor inom bygg- och anläggningsindustrin i Europa varje år. I en studie baserad på intervjuer med 37 byggarbetsledare har forskare undersökt vilken betydelse ledarskapet har för säkerheten på byggarbetsplatser och vilka ledarskapsbeteenden som påverkar.
– Syftet med studien var att hitta vilka ledarbeteende som främjar säkerheten för att i nästa steg kunna utveckla ledarskapet hos byggplatschefer, säger Martin Grill, forskare i psykologi som genomfört studien tillsammans med Kent Nielsen från Regionhospitalet i Herning, Danmark.
Ledarskap som främjar säkerheten
Resultatet visade att platscheferna påverkar säkerheten både genom direkta och indirekta ledarskapsbeteenden. Direkta ledarbeteenden är sådana som chefen använder sig av när hen interagerar med andra, till exempel medarbetare och underentreprenörer. Indirekta ledarbeteenden är beteenden som chefen använder sig av för att organisera, koordinera och strukturera arbetet.
I studien framkom att indirekta ledarbeteenden som att samordna arbetet genom att etablera en frekvent mötesstruktur och att strukturera arbetet genom att upprätta och hålla sig till regler, riktlinjer och planer verkade gynnsamma för säkerheten. Likaså direkta ledarbeteenden som att proaktivt övervaka och korrigera säkerhetsrisker och att agera förebild för yrkesarbetare och underentreprenörer.
Brist på aktivt ledarskap
Ledarbeteenden hos platschefer som ledde till minskad arbetssäkerhet var brist på aktivt ledaransvar, otydlig kommunikation, och att inte göra riskanalyser.
– Säkerheten på byggarbetsplatser skulle kunna förbättras genom att byggplatschefer erbjuds ledarutvecklingsinsatser som fokuserar på att kommunicera tydliga förväntningar, att genomföra kollektiva riskanalyser, samt att proaktivt följa upp och ge feedback på säkerhetsbeteenden, säger Martin Grill.
Martin Grill har nu fått ytterligare forskningsanslag för att undersöka hur man kan utveckla säkerhetsledarskapet hos nyanställda platschefer i bygg- och anläggningsindustrin. Tillsammans med representanter från branschen ska han ta fram ett ledarskapsprogram för byggplatschefer i syfte att öka deras förutsättningar att leda en säker, hälsosam och produktiv arbetsmiljö både för sig själva och för yrkesarbetare och underentreprenörer på byggarbetsplatserna.
Har ditt företag 200 anställda eller mer och vill vara med i den nya studien är du välkommen att kontakta Martin Grill, martin.grill@gu.se
Kontakt:
Martin Grill, leg psykolog och doktor i medicinsk vetenskap, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, martin.grill@gu.se
Studiens resultat visar att 68 procent av deltagarna led av ångest, 71 procent av depression och 58 procent av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
– Nästan hälften uppgav att de var oroliga över att inte få mat för dagen, säger Lena Andersson, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskarna Henry Ascher och Anders Hjern från Sahlgrenska akademin har hon genomfört den största studien av sitt slag i Sverige med papperslösa. 104 papperslösa migranter deltog i studien, som genomfördes i Malmö, Göteborg och Stockholm under åren 2014–2016.
Rädda för att bli utvisade
Studien är unik utifrån att gruppen papperslösa är mycket svår att få med i vetenskapliga studier eftersom de är rädda för att bli utvisade och därför mycket restriktiva i sina kontakter. Forskarna har fått kontakt med de papperslösa via informella hälsoförmedlingar, kyrkor och andra organisationer.
I studien har de papperslösa intervjuats om sin sociala situation och hälsa och besvarat frågeformulär som har undersökt förekomst av ångest, depression och PTSD. Deltagarna i studien var 18 år och uppåt och bestod av både män och kvinnor. De flesta hade fått slutligt avslag på sin asylansökan och levt som papperslösa i Sverige, vissa sedan flera år tillbaka.
– Resultatet visar att papperslösa är en väldigt utsatt grupp där stressrelaterad ohälsa är mycket hög. Många berättade att de aldrig hade klarat sig om det inte vore för hjälpinsatser från kyrkor och andra i civilsamhället, säger Lena Andersson.
Allas rätt till hälsa
Papperslösa personer är en grupp som myndigheter och hälsoplanerare vet mycket lite om. Forskarna hoppas att studien ska bidra med ny kunskap om papperslösas utsatta livssituation.
– Dels behöver hälso- och sjukvården få vetenskapliga resultat om ohälsan för sin planerings skull, dels behöver sociala myndigheter få bättre fakta om papperslösas svåra situation. Till detta kan tilläggas att Sverige har skrivit under FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och där ingår dels allas rätt till hälsa, dels tillgång till boende och mat, säger Lena Andersson.
Det var ekologer vid Umeå universitet som år 2000 startade ett experiment där de grävde ut och flyttade på 96 stora vegetationstorvor mellan olika nivåer på en älvstrand nära Strycksele vid Vindelälven i norra Sverige.
Varje torva var nästan en kvadratmeter stor och vägde mer än hundra kilo. Torvor från strandens övre nivåer flyttades till strandens mellersta och nedre delar för att simulera ökad översvämning.Torvor som flyttades uppåt simulerade ökad torka.
År 2014 upprepade de experimentet i mindre skala och utvärderade de lång- och kortsiktiga effekterna av förändrade översvämningsförhållanden för frögroning och förnanedbrytning.
Fältarbete i Strycksele. Foto: Shaojun Xiong
Nu nitton år efter den stora omflyttningen kan forskarna konstatera att växtsamhällen som anpassar sig till torrare förhållanden inte följer samma utvecklingsbana som samhällen som går från torra förhållanden till att bli oftare översvämmade. De har också förstått att vegetationens översvämningshistoria påverkar hur miljön styr frögroning och förnanedbrytning.
– Det här är kanske de tydligaste experimentella bevisen hittills för att växtsamhällen kan förändras längs olika utvecklingsbanor och befinna sig i olika tillstånd beroende på vad de har utsatts för tidigare, menar Judith Sarneel, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Risken för översvämningar ökar
Klimatförändringar förväntas öka risken både för översvämningar och torka, globalt och i Sverige. Att översvämningsmönster förändras påverkar även växterna på vattendragens stränder. Växter som inte klarar översvämningar eller torrare förhållanden riskerar att försvinna, medan bättre anpassade arter gynnas.
På älvstränder är vegetationen strikt zonerad med arter anpassade till blöta förhållanden på låga nivåer och arter anpassade till torrare förhållanden på högre nivåer, vilka översvämmas bara en gång var 5-10 år. Hur snabbt förändras olika växtsamhällen i denna zonering när det blir torrare eller blötare, undrade Judith Sarneel Sarneel och hennes kollegor, när de startade projektet år 2000.
Trots att nästan två decennier gått efter att torvorna flyttats finns en del av de ursprungliga arterna kvar. Torvor som flyttats från höga till låga nivåer liknar vegetationen på den mellersta nivån, halvvägs längs sträckan de förflyttats.
Torvor som flyttats i motsatt riktning (från låg till hög nivå) liknar däremot vegetationen på den nivå de flyttats till mycket långsammare, och artsammansättningen förändrades längs en annan utvecklingsbana än vegetation som flyttats från hög till låg nivå. Under de sista fem åren av långtidsstudien blev heller inte den transplanterade vegetationen mer lik vegetationen på den höga nivån de flyttats till.
– Det skulle kunna betyda att den nått ett nytt stabilt tillstånd, vilket skulle vara en av de första dokumenterade fallen av detta fenomen inom växtekologi, säger Judith Sarneel.
Groningen stimulerades av förflyttning till torrare förhållanden, och förnanedbrytningen blev också snabbare direkt efter transplantering. Dessa resultat är sällsynta exempel på alternativa utvecklingsbanor, stabila tillstånd och så kallade ”arvseffekter” under fältförhållanden, vilket är ett viktigt steg mot att förstå vad som styr dem i en föränderlig värld.
Judith Sarneel, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, Judith.sarneel@umu.se
Detta är den första studien som tar ett rejält grepp om engelskspråkig undervisning i Sverige.
– Och det trots att den här typen av undervisning har förekommit i Sverige sedan sent 1970-tal och stundtals debatterats intensivt i media, säger professor Liss Kerstin Sylvén, som lett forskningsprojektet som ville ta reda på vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga och akademiska förmåga i svenska och engelska.
I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser med språk- och ämnesintegrerad undervisning, så kallad Content and Language Integrated Learning (CLIL), där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska.
Inte sämre svenska
Resultaten visar att tvåspråkig CLIL, alltså där svenska och engelska används i ungefär samma utsträckning, förbättrar elevernas kunskaper i engelsk vokabulär, samt i engelsk läsförståelse – men inte lika mycket som kunde förväntas. Vidare konstateras att tvåspråkig CLIL inte leder till försämrade kunskaper i svenska plus att den kan leda till en bättre förståelse av ämnesinnehållet.
– CLIL-elever har dessutom lägre grad av språkängslan från början, de är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever i icke-CLIL stiger, säger Liss Kerstin Sylvén.
Kombinationen ämne och språk fungerar
I Sverige är undervisning på annat språk än svenska – vanligtvis engelska – i skolämnena numera ganska omfattande. Beräkningar visar att uppskattningsvis 27 procent av alla gymnasieskolor har någon form av sådan undervisning.
– Många ifrågasätter om eleverna verkligen kan lära sig ett ämne och ett språk på samma gång, men våra resultat visar att det går. Dock är det många samverkande faktorer som påverkar vilka effekter den tvåspråkiga undervisningen faktiskt har Det handlar exempelvis om lärarkompetens i såväl målspråket som i språk- och ämnesintegrerande arbetssätt, samarbetsmöjligheter lärare emellan, gemensam syn på genomförandet av CLIL och schematekniska frågor, säger Liss Kerstin Sylvén.
Den absolut vanligaste formen av CLIL i Sverige är när såväl svenska som engelska används som undervisningsspråk. Det är vanligare att redan från början flerspråkiga elever väljer CLIL än att elever som har svenska som förstaspråk gör det.
Högre betyg
Värt att notera är att CLIL-elever generellt har högre betyg såväl när de börjar gymnasiet som när de tar studenten.
– CLIL-elever är generellt mer motiverade än elever som väljer att gå ett gymnasieprogram där undervisningsspråket är svenska och där engelska enbart studeras som separat ämne, konstaterar Liss Kerstin Sylvén som också efterlyser nationella, ramverk kring CLIL i Sverige. Detta vad gäller såväl betyg och bedömning som lärares kvalifikationer.
Bok om CLIL
Resultatet av forskningsprojektet om effekterna av tvåspråkig undervisning har letts från Göteborgs universitet och samlats i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning Insights from Swedish High Schools.
Varför ska man skriva skönlitterärt? Och hur ska en god skribent vara? I avhandlingen Skrivande och blivande undersöker litteraturvetaren Sofia Pulls vilka motiv som handböcker och läromedel i skrivande presenterar.
Hon får syn på flera förändringar från slutet av 1970-talet fram till i dag: från att skrivandet i handböckerna beskrivs som ett sätt att påverka samhället, till ett sätt att uppnå personlig framgång och förändra sig själv.
I avhandlingen analyseras ett trettiotal läromedel och handböcker för skönlitterärt skrivande publicerade i Sverige åren 1979–2015. Medan 1980-talets handböcker antar att skribenten drivs av en vilja att förändra samhället, framhålls under 1990-talet kärleken till litteraturen, och en vilja att påverka densamma, som den viktigaste faktorn.
Även om viljan att skriva återkommande förknippas med en önskan om att förändra, så är föreställningarna om vad som ska förändras alltså skiftande över tid.
Skönlitterära skrivandet försvann
– Många drömmer ju om att skriva skönlitterärt. Men skrivandet, som det framträder i handböckerna och läromedlen som jag undersökt, blir med årens gång allt mer individualiserat, säger Sofia Pulls.
– Dagens handböcker är riktade till en skribent som framför allt vill slå igenom på bokmarknaden, eller förbättra sitt mående, genom att skriva. Samma tendens märks på sätt och vis i läromedlen, där skrivandet efterhand framställs som något som först och främst ska komma den enskilda individen till nytta på arbetsmarknaden.
Genom att undersöka olika upplagor av ett gymnasieläromedel visar avhandlingen även att det skönlitterära skrivandet, som hade en självklar plats i läromedlet på 80-talet, näst intill försvunnit på 2010-talet.
Finna sin egen röst
Samtidigt kan man se att antalet utgivna handböcker för skönlitterärt skrivande har ökat kraftigt från 1980-talet fram till idag. Samtliga handböcker betonar vikten av att i skrivandet utgå från egna erfarenheter och försöka finna sin egen röst.
– Men vare sig handböcker eller läromedel förklarar egentligen vad en egen röst i skrivandet innebär, eller hur man ska göra för att hitta den. Däremot är de överens om att denna röst eller erfarenhet, som jag kallar det egna, behövs för att skrivandet ska lyckas.
I avhandlingen visas även hur skrivandet påverkar eller skapar skribenten. Först finns bara ett tomt ark, men när orden framträder på papperet, framträder samtidigt en skribent. Att skriva är således både ett skapande och ett blivande.
– Att få tillgång till vård, och att få kontinuitet och samordning i vården är centralt för patienter med psykisk ohälsa, konstaterar Anna Holst, disputerad i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt specialistläkare och vårdcentralschef inom Närhälsan i Göteborg.
I arbetet med sin avhandling har hon studerat kostnadseffektiviteten vid kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet samt funktionen vårdsamordnare psykisk ohälsa på vårdcentral, en specialutbildad sjuksköterska som kontinuerligt följer, stöttar och lotsar personer med depression och ser till att vårdinsatserna blir av.
Internet-KBT visade sig vara ett gott alternativ till sedvanlig depressionsvård i primärvården, och lika kostnadseffektivt. Friheten i att kunna få behandling när och var man ville var attraktivt för många patienter.
Vårdsamordnare ger många vinnare
Kontakt med en särskild vårdsamordnare vid depression har också visat sig vara en bra metod som leder till snabbare tillfriskande, och signifikant tidigare återgång i arbete. Att funktionen dessutom är höggradigt kostnadseffektiv jämfört med sedvanlig primärvård, för både sjukvård och samhälle, är ett viktigt resultat.
Närmare 400 patienter med mild till medelsvår depression ingick i underlaget. Bland dem som hade kontakt med vårdsamordnare var tillfrisknandet inte bara snabbare, det var också fler i denna grupp som blev helt återställda, och fler återgick tidigt till arbete. Allt detta sammantaget bidrar till den höga kostnadseffektiviteten av vårdsamordnarorganisationen i primärvården.
– Resultaten är spännande och kan utgöra underlag för politiska beslut om depressionsvården, som faktiskt utgör en stor del av den vård som ges i Sverige i dag, då den psykiska ohälsan är så stor. Väldigt många svenskar drabbas av depression, själva eller som anhöriga, säger Anna Holst.
Hårt pressad primärvård
Cecilia Björkelund, senior professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, betonar värdet av evidensbaserad forskning om hur organisation och metoder i den hårt pressade primärvårdssektorn kan utvecklas.
– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet och tillgänglighet, och det fungerar dåligt i dag. En patient kan, efter första läkarbesöket, få vänta i månader på att få träffa en psykolog eller terapeut. Under väntetiden har vårdcentralen inte alltid regelbunden kontakt med patienten. Att stå på väntelista är ingen bra vård, det är snarare icke-vård, säger hon.
Avhandlingen:
Aspects of cost-effectiveness and feasibility of implementations for care of depressed persons in primary care – internet-based treatment and care manager organization
Anders Håkansson är professor i beroendemedicin med särskild inriktning på spelberoende vid Lunds universitet och överläkare på beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne. Han är tydlig med att det är skillnad mellan datorspel och spel om pengar.
– På svenska har vi samma ord, men på engelska blir skillnaden tydligare. Där skiljer man mellan ”gambling” och ”gaming” där det senare nu har blivit uppmärksammat som ett folkhälsoproblem av WHO.
Ur beroendesynpunkt finns det en avgörande skillnad. Spänningen och belöningen när man spelar om pengar ger en akut effekt i hjärnan, som i sig också kan trigga ett beroende. De substanser som utsöndras liknar dem vid alkohol- eller drogmissbruk. Det sker alltså något i hjärnans belöningssystem när man vinner, men det konstiga är att det även händer när man ”nästan” vinner.
– Spelen är designade så att man ska uppleva att man är nära att vinna och troligen kommer att lyckas nästa gång. Därför fortsätter man att spela, trots att den logiska delen av tänkandet borde få oss att inse att det är ett dåligt val.
Lågrisk- och högriskspel
Anders Håkansson skiljer mellan lågriskspel och högriskspel, där de senare är snabba spel med hög tillgänglighet som till exempel nätkasinospel och betting på sport som pågår live. Den absoluta majoriteten som söker hjälp har problem som har att göra med dessa spelformer.
Men det finns kopplingar mellan problematiskt datorspelande och spelmissbruk. Anders Håkansson har gjort studier där en riskfaktor för spelmissbruk om pengar visade sig vara att spela mycket datorspel – och tvärtom. Men han tycker ändå inte att man ska utgå ifrån att datorspelande är ett problem.
– De flesta som spelar datorspel kommer inte att bli spelmissbrukare. Det är precis som alkohol och drickande – väldigt många kan ta sig ett glas då och då, men få blir beroende. Men den minoritet som drabbas får stora problem och behöver hjälp.
Podd: Från spänning till diagnos – om spelberoende
Det finns dock några tydliga riskfaktorer för personer som lättare hamnar i spelmissbruk. Ärftlighet är en av dem och alla typer av psykisk ohälsa gör också att man lättare fastnar, eller om man redan är beroende av till exempel alkohol eller rökning. Yngre män i åldern 18–40 år är också mer utsatta.
Spelmissbruk som diagnos
En ny studie som Anders Håkansson lett, visar att personer med en spelberoende-diagnos har 15 gånger högre risk att begå självmord och 1,8 gånger högre dödlighet totalt. Det handlar inte bara om parallell ohälsa, utan spelmissbruket i sig och dess ekonomiska följder.
Att spelmissbruk nu har blivit en diagnos har inneburit att Sverige fått en tydlig lagstiftning som ger spelberoende möjlighet till behandling. Spelmissbrukare kan även blockera sitt eget spelande genom spelpaus.se – en tjänst som den svenska spelmyndigheten erbjuder. En omreglering av spelmarknaden har också införts, vilket har medfört att de spel som vill synas i Sverige måste söka licens och inte får marknadsföra sig här utan speciella krav.
– Tidigare har de stora beroendeframkallande spelformerna varit utanför svensk kontroll. Även om man fortfarande kan spela på utländska bolag, så är det här ett steg i rätt riktning.
Är man orolig för att någon har ett spelmissbruk ska man vara uppmärksam på när spelandet inte bara är lustfyllt utan upplevs som tvångsmässigt eller går ut över det som personen normalt hade velat göra, förklarar Anders Håkansson. Det ringer också en varningsklocka om personen bestämt sig för att inte spela, men ändå bryter den planen och kanske ljuger för att dölja sitt spelande.
– Men det finns hjälp att få. KBT har visat sig vara mycket framgångsrikt och många klarar efter behandling att vara ”nyktra” spelmissbrukare.
Så vet du om du är spelberoende
För spelberoendediagnos krävs att man har minst fyra av följande nio symtom under en 12-månadersperiod.
ständiga tankar på spel
spelar för allt större summor
spelar för att försöka vinna tillbaka förluster
försök att sluta misslyckas
irritabilitet vid försök att sluta
spelar när man mår psykiskt dåligt
ljuger för att dölja hur mycket man spelar
riskerar arbete och relationer på grund av spelande
ekonomiskt beroende av andra
Mellan 1,5 och 2 procent av den vuxna befolkningen anses ha ett problemspelande om pengar och 0,5 procent har ett allvarligt spelmissbruk.
Rapportförfattarna studerar familjer där en förälder jobbade på en arbetsplats som blev nedlagd under 1995–2000. De finner att de föräldrar som blev friställda oftare var arbetslösa och hade lägre arbetsinkomster under en lång tid efteråt. Bland papporna ökade risken att dö i förtid och bland mammorna ökade risken att skilja sig, behöva vård för alkoholrelaterade sjukdomar samt psykisk sjukdom.
Barn till friställda klarar hälsan
Studien finner däremot inga tecken på att barnens hälsa försämrades. Barnen blev inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn.
– Vi följer barnen upp till tio år efter nedläggning och hittar inga effekter på sjukhusinläggningar, säger Anna Sjögren som är en av flera rapportförfattare. Sjukhusvård är å ena sidan ett bra mått på hälsa då det är någon utomstående som gör bedömningen, men det är å andra sidan ett ganska grovt mått och vi kan inte utesluta att det finns effekter på mindre allvarliga hälsoutfall.
Betygen påverkades inte
Det går något sämre i skolan för barnen vars förälder drabbas av en arbetsplatsnedläggning, men det tycks inte bero på att föräldern förlorar jobbet utan snarare på att det går sämre för de här barnen redan innan. Det finns inte heller någon effekt på sannolikheten att klara gymnasiet eller att vara arbetslös som ung vuxen.
– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenser som drabbar familjen säger Eva Mörk, en annan av rapportförfattarna. De här svenska resultaten skiljer sig från viss annan internationell forskning som visat att barnen också drabbas när föräldrarna blir friställda.
Så gick studien till
I rapporten undersöks barn som var mellan 2 och 18 år när en förälder förlorade jobbet. Studien använder registerdata över arbetslöshet, inkomster, skolutfall och sjukhusinskrivningar för perioden 1987–2010. Barn och föräldrar följs under åtta år före och 10 år efter nedläggningen. Deras utfall jämförs med en kontrollgrupp som inte berörts av en nedläggning. Kontrollgruppen har identifierats genom matchning, det vill säga genom att hitta barn och familjer som i många avseenden är snarlika de påverkade familjer.
Huvudorsaken till äldre personers ökade känslighet för alkoholens omedelbara och långsiktiga effekter beror dels på fysiologiska och kroppsliga förändringar, dels på medicinska faktorer.
Ett exempel på hur känsligheten ökar med åren är att kroppsvikten ofta minskar när personer blir äldre, vilket innebär att alkoholhalten i blodet blir högre när de dricker samma mängd som tidigare. Dessutom kan förändringar av leverns funktion, långsammare reaktioner och medicinering för flera kroniska sjukdomar innebära både att alkoholhalten i blodet blir högre och att risken för skador vid en viss alkoholhalt ökar. Detta medför också att risken för sjukdomar och olyckor ökar även av relativt små mängder alkohol.
Ett växande samhällsproblem
Eftersom andelen äldre i samhället ökar är detta också ett växande samhällsproblem. Rapportförfattarna ger flera olika rekommendationer för hur politikerna kan påverka utvecklingen, bland annat att öka priset på alkohol och begränsa reklamen.
– Då äldre utgör en växande del av befolkningen, är känsligare för alkoholintag och i hög grad står på medicinering som kan interagera med alkohol är det viktigt att informera om hälsoriskerna förenade med alkoholintag. Här har primärvården en viktig uppgift och en stor möjlighet att påverka folkhälsan, säger Frida Dangardt, läkare och forskare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Hon är en av sex svenska och internationella forskare bakom rapporten Alkohol och äldre. Den är författad av framstående alkoholforskare som har gått igenom en stor mängd internationella studier kring alkohol kopplat till hälsa. Rapporten tar upp den ökade känsligheten för alkoholens effekter hos äldre som i kombination med åldrandet ökar risken för sjukdomar och olyckor, även vid en relativt låg konsumtion.
Ökat riskbruk bland 75-åringar
Rapporten pekar också på en påtaglig ökning av riskbruk bland 75-åringar. Mellan 1977 och 2006 ökade andelen äldre kvinnor med ett riskbruk från 1 till 10 procent. För äldre män ökade siffran från 19 till 27 procent.
− Intresset för hälsa och livsstil är stort i alla åldersgrupper. Den här rapporten ger ett bra underlag för personer i åldrar över 60 att få mer kunskap om hur alkohol påverkar hälsan och också ta ställning till hur man själv dricker alkohol, säger Gunnel Hensing, vice föreståndare för Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet.
Rapport:
Alkohol och äldre
Rapporten ingår i serien Alkoholen och samhället, som har syftet att vetenskapligt belysa effekter av alkoholkonsumtion på individ och samhälle.
Fotnot:
Serien ges ut av Svenska Läkaresällskapet, Svenska sjuksköterskeföreningen, Stiftelsen Ansvar för framtiden, IOGT-NTO samt Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
Fredrik Spak, medlem av CERAs styrgrupp samt docent och universitetslektor vid enheten för socialmedicin, Sahlgrenska Akademin, fredrik.spak@vgregion.se
Livsmedelsindustrin är Sveriges näst största industrigren när det kommer till omsättning och fjärde största sett till antal anställda. Produktionen är resurseffektiv, sett både till energianvändning och utnyttjandet av de primära råvarorna, men ingen forskning har tidigare gjorts på hur avfallet i form av organiska biprodukter kan användas på bästa sätt.
– Mycket av avfallet går till djurfoder men även till kompostering eller förbränning, berättar Emma Lindkvist, doktorand på avdelningen Energisystem och även verksam inom nationella Biogas Research Center, BRC, vid Linköpings universitet.
Tagit helhetsgrepp på livsmedelsindustrin
Tillsammans med BRC-forskarna Jenny Ivner, Region Östergötland, och Magnus Karlsson, Linköpings universitet, har hon tagit ett helhetsgrepp på livsmedelsindustrin för att undersöka på vilket sätt de organiska biprodukterna gör mest nytta, ekonomiskt, miljömässigt och energimässigt. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energies.
Emma Lindkvist och hennes medförfattare har gått igenom svensk livsmedelsindustri och valt ut fem olika regioner. De har kontaktat alla större livsmedelsindustrier i de utvalda regionerna. Regionerna är olika, en med mycket fiskeindustri, en runt en storstad och så vidare för att få en så bred överblick som möjligt.
– Vi har sedan räknat på tre olika scenarier; att fortsätta som förut, att producera biogas uppgraderad till fordonsgas respektive att producera biogas till el och värme. Och vi har tittat på ekonomisk, miljömässig och energimässig lönsamhet, säger Emma Lindkvist.
De har även räknat på ett scenario där det finns mycket vindkraft i systemet och ett där det istället är kolkraft som el och värmeproduktionen ersätter.
Biogas är mer ekonomiskt
– Biogas är överlag ett bättre alternativ ur alla perspektiven. I fyra av de fem fallen är biogas som uppgraderas till fordonsgas att föredra rent ekonomiskt. I det femte fallet var det fortfarande lönsamt med biogas, men att fortsätta som tidigare är betydligt mer lönsamt. Det beror på att biogaspotentialen i avfallet är lägre där än i de övriga fallen.
Att fortsätta som nu var oftast det sämsta alternativet ur både miljö- och energiperspektiv. Undantaget ur energiperspektiv i några av fallen där energin i övrigt kom från vindkraft.
Använder man kolkondens i systemet har biogasproduktion till el och värme en fördel framför fordonsgasen eftersom man också räknar att biogasen uppgraderats med el producerad från kolkraft. Biogasen som fordonsbränsle är å andra sidan mest fördelaktigt där den uppgraderas med el från vindkraft.
Slutsatsen forskarna drar är att för miljöns- och energisystemets skull vore det en fördel om livsmedelsindustrin inte var den enda aktören som är inblandad när beslut fattas om hur de organiska biprodukterna ska tas om hand. Ett samarbete mellan industrierna, energisektorn och offentlig sektor är önskvärt eftersom här finns en stor och lönsam potential för biogasproduktion, lönsamt både för miljön och för energisystemet i stort, och inte minst ekonomiskt.
Emma Lindkvist, doktorand, Biogas Research Center (BRC), Linköpings universitet, emma.lindkvist@liu.se
För att anpassa murbruk till nya byggnadsmaterial och industriella metoder under 1900-talet förändrades innehållet i mur och putsbruk. Förändringen innebar att kunskap om historiska material och metoder för framställning av bruk gick förlorad.
– Kunskapen är viktig att återta för att vårda och bevara kulturhistoriska byggnader som är byggda med andra material än vad som används i dag, säger Jonny Eriksson vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet och författare till den nya avhandlingen.
Tusenårig historia
Framställning av puts och murbruk till byggnader har en tusenårig historia i Sverige. Länge var framställningen av puts och murbruk oförändrad, men med industrialiseringen skedde en omställning.
– Förändringen innebar att framställning av bruk gjordes med nya material och metoder. Samtidigt förlorade hantverkarna kunskap om hur bindemedel och bruk framställs för murning och putsning i olika situationer.
Kunskapsbristen uppmärksammades först under sextiotalets slut i samband med att de nya bruken gav skador på kulturbyggnader.
– För att långsiktigt och hållbart underhålla kulturbyggnader behöver kunskap som gått förlorad återtas. Och det krävs professionsöverskridande samarbeten mellan hantverkare och till exempel arkitekter, ingenjörer och antikvarier. Fler hantverkare behöver också utbildas inom forskning om byggnadsvård, säger Jonny Eriksson.
Undersökningar på medeltida kyrka
Jonny Eriksson har i sin avhandling undersökt uppkomst av krympsprickor i puts. Han har studerat användbarheten av bruk blandad med de traditionella proportionerna som användes fram till och med 1800-talet. Undersökningarna genomfördes vid en restaurering av putsen på en medeltida kyrka i Tanums kommun i norra Bohuslän.
– Det har visat sig vara möjligt att framställa äldre tiders murbruk och att använda det i praktiken. En förutsättning för dessa bindemedelrika bruk är att murbruket blandats på nysläckt kalk, det vill säga kalk som just har släckts med vatten, säger Jonny Eriksson.
Just det tillverkningssättet avråddes under 1900-talet. Det ansågs ge defekter i putsen. Istället rekommenderades att släckt kalk skulle lagras våt, en till fyra veckor innan användning.
– Det var tvärtemot förhållningsreglerna på 1800-talet, då rekommendationerna var att framställa bruk på nysläckt kalk. Motiveringen var då att det skulle ge bruket bättre beständighet.
Så tillverkas släckt kalk
Släckt kalk framställs genom att blanda bränd kalk och vatten. Då frigörs energi i form av värme och släckt kalk bildas. Beroende på hur mycket vatten som tillförs processen bildas antingen släckt kalk i form av torrt pulver eller en våt pasta. Släckt kalk används bland annat inom byggmaterialindustrin och för vatten- och rökgasrening.
Våtsläckt kalk är bränd kalk som släckts med ett överskott av vatten så att det bildats en deg av kalk. Normalt lagras denna kalk en tid innan den blandas med sand till bruk. Lagringen görs för att undvika skador.
Nysläckt kalk. Framställning av bruk på nysläckt kalk innebär att kalken släcks som ett föregående moment till att kalken blandas med sand till bruk det vill säga att kalken används utan att den lagras.
Puts tillverkad på gammalt sätt funkar
Forskningsresultaten visar att äldre hantverksmässigt och bindemedelrikt bruk är möjligt att framställa även idag. Och undersökningarna visar också att det går att använda bruket till puts utan att oacceptabla krympsprickor eller kalkskott uppstår.
– Våra erfarenheter av att använda dessa gammaldags bruk i olika byggprojekt, pekar på att bruket har en god beständighet. Men förutsättningen är att kalken används nysläckt och inte lagras efter att den släckts, och inte heller bearbetas för att exempelvis förpackas på hink eller fat för senare användning, säger Jonny Eriksson.
Ämnena som hoppkräftorna släpper ut som försvar i havsvattnet kallas copepodamider.
När växtplankton i vattnet känner av copepodamiderna aktiverar de sina försvarsmekanismer för att undvika att bli uppätna. En del växtplankton producerar då ljus, mareld. Andra plankton använder sig av kemisk krigsföring och producerar gift eller krymper i storlek.
– Eftersom växtplanktonen i havet är grunden för allt liv i havet så blir effekterna storskaliga, säger Erik Selander vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, som leder forskargruppen.
Ökar förståelsen för algblomning
Forskaren Erik Selander liknar copepodamidernas påverkan med effekten av hormoner i kroppen.
– Ämnena är märkligt potenta. Mycket små mängder får stora systemiska effekter. Den mängd copepodamid som skulle rymmas i ett saltkorn är tillräckligt för att få växtplanktonen i en hel simbassäng att mobilisera sina försvar. En del av försvaren involverar mycket starka gifter och copepodamiderna kan därför orsaka långtgående effekter som till exempel giftiga algblomningar.
Hoppkräftor är världens vanligaste djur. Sommartid kan de vara mer än hundra per liter i havsvatten. Artikeln visar hur deras unika doft får många av havets minsta invånare att mobilisera sina försvar för att undvika att bli uppätna. En del producerar gift, andra skruvar upp sin ljudproduktion, mareld, och ytterligare andra krymper för att undgå upptäckt. Bild: Göteborgs universitet
Artikeln, som nu publicerats i Science Advances visar också att copepodamider påverkar fler av havets innevånare än vad forskarna tidigare känt till.
– Bland annat en kiselalg, som tillverkar nervgiftet domoinsyra. Det är giftigt för många organismer och orsakar bland annat minnesförlust hos människor. Andra kiselalger påverkas genom att ändra utseende, och går från långa sammanhängande kedjor av celler till kortare eller encelliga varianter.
Storleken har betydelse
Storlek är en viktig egenskap i havet. När den ändras får det efterdyningar i en rad andra processer.
– Till exempel hur mycket kol som exporteras från ytvattnet till djupare vatten, eller vem som äter upp vem i planktonsamhället.
De nya upptäckterna ökar förståelsen för havets näringsväv, och framför allt för de mekanismer som leder till giftiga algblomningar.
– Varför, och när giftiga algblomningar uppkommer, har vi tidigare inte kunnat förstå. Copepodamiderna tycks vara en viktig och förbisedd mekanism som bidrar till uppkomsten av giftiga algblomningar genom att få giftproducenterna att producera så mycket som tio gånger mer gift än normalt.
Erik Selander, universitetslektor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, erik.selander@marine.gu.se
– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är enkla och roliga aktiviteter som alla kan ägna sig åt samtidigt som de skyddar mot demens var och en för sig.
Det visar en studie från forskare vid AgeCap, Centrum för ådrande och hälsa, vid Göteborgs universitet. Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Neurology. Studien, som baseras på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg, följde 800 kvinnor under 44 år. När studien startade år 1968 tillfrågades kvinnorna om hur aktiva de var när det gäller olika hjärnstimulerande och fysiska aktiviteter.
Korsord, konst och trädgård
Hjärnstimulerande aktiviteter delades in i fem olika områden: intellektuella aktiviteter, som att läsa, skriva och lösa korsord; konstnärliga aktiviteter som att sjunga i kör, spela instrument, gå på konserter eller teater; manuella aktiviteter, som att sy, sticka och sköta trädgården; föreningsliv; och religiösa aktiviteter.
Deltagarna gav poäng för hur aktiva de var; noll poäng innebar ingen till låg aktivitet, en poäng innebar moderat aktivitet och två poäng innebar hög aktivitet, vilket gav totalpoängen 0–10. Deltagarna delades in i två grupper, 0–2 poäng och 3–10 poäng.
Fysisk aktivitet delades in i tre grupper. Den första gruppen var helt inaktiv. I den andra gruppen ägnade sig deltagarna åt regelbunden fysisk aktivitet, som att promenera, bowla, och cykla, minst fyra timmar per vecka. Deltagarna i den tredje gruppen hade regelbunden hård fysisk träning som att jogga, spela tennis, simma och var aktiva i tävlingssport, minst tre timmar per vecka.
Avsevärt lägre risk för aktiva
Under 44 års uppföljning utvecklade 194 kvinnor demens. Oftast insjuknade de mer än 30 år efter att de tillfrågats om sina aktiviteter.
– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.
Studien fann även att gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var även oberoende av andra riskfaktorer för demens, så som högt blodtryck, låg utbildning och rökning.
– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien.
Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, jenna.al-najjar@gu.se
Ingmar Skoog, föreståndare för Centrum för ådrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet, och ledare för studien, ingmar.skoog@gu.se
I en ny doktorsavhandling i musikpedagogik undersöker musikläraren Mikael Persson elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.
Han har videodokumenterat musikundervisning i två undervisningsgrupper i årskurs åtta under en termin, en lektion per vecka. Den ena gruppen kommer från en kommunal skola med högt söktryck och den andra gruppen kommer från en skola med elever som har valt en musikprofil.
– Musikundervisningen, till och med utrustning och uppsättningen instrument i klassrummen, utgår ofta från musik som eleverna antas identifiera sig med, säger Mikael Persson.
– Mina studier visar dock att elevernas musikaliska identitet i själva verket ofta är flytande och föränderlig. Den är till stor del beroende av elevernas växlande positioneringar i förhållande till varandra.
Positioneringen avgör delaktigheten
Med utgångspunkt i positionsteori och diskursanalys konstaterar Mikael Persson att det arbete som görs av eleverna för att inta olika positioner påverkar elevernas möjligheter till delaktighet i olika aktiviteter i musikklassrummet.
Mikael har identifierat fyra huvudsakliga begreppspar som representerar positioner som eleverna intar och rör sig mellan i de olika musikklassrummen:
konform/rebellisk
humoristisk/seriös
självsäker/osäker
emotionell/rationell
Resultaten visar stora skillnader mellan de två musikklassrummen: I den vanliga skolan premieras positioner präglade av konformitet, humor, osäkerhet och rationalitet. I musikprofilskolan premieras istället positioner präglade av rebelliskhet, seriositet, självsäkerhet och emotionalitet.
Svårt få uttrycka femininitet
Musikprofilskolans klassrum kan beskrivas som en övervägande maskulin praktik. Detta minskar exempelvis möjligheten för studenter som vill nå positionen som musiker och samtidigt uttrycka femininitet.
– Om jag som musiklärare riktar blicken mot vad som står på spel i elevernas interaktioner i musikundervisningen kan jag skaffa mig bättre verktyg för att göra eleverna delaktiga på lika villkor, menar Mikael.
Studierna bakom avhandlingen har avsiktligt begränsats till två socialt ganska likvärdiga skolor, om än med olika huvudmannaskap och inriktning. Målet för Mikael är nu att gå vidare med att jämföra positioneringar i skolor med större socioekonomiska skillnader, för att också studera positioneringen utifrån kategorier som klass och etnicitet.
– Detta är en av de första studierna som kunnat visa på att konditionen är positivt relaterad till tankemässiga förmågor endast upp till en viss brytpunkt, säger Maria Ekblom, forskningsledare vid GIH.
Totalt 362 studiedeltagarna har genomgått ett flertal kognitionstester och fått sin kondition beräknad via ett icke-maximalt konditionstest på cykel. I studien identifierades också brytpunkter för hur höga konditionstal som var gynnsamma för impulskontroll och minne.
Resultaten visar att högre kondition är kopplad till bättre prestation upp till konditionstal på 43-44 mL/kg/min. Konditionstalet 43-44 mL/kg/min är en hög kondition, men de kontorsarbetare med ännu högre kondition gynnades inte ytterligare.
Konditionen påverkar vissa minnesfunktioner
– Det är en mycket hög andel av befolkningen som ligger under dessa nivåer och en stärkt kondition i dessa grupper skulle sannolikt öka motståndskraften mot ett flertal livsstilssjukdomar, säger Maria Ekblom.
Konditionen var inte viktig för alla funktioner. Av totalt nio kognitiva tester identifierades prestationsskillnader på två i denna grupp av friska vuxna kontorsarbetare. Impulskontroll och episodiskt långtidsminne, det vill säga ett långtidsminne för händelser, var associerat till kondition. Men varken korttidsminne eller arbetsminne, påverkades av konditionen, enligt studien.
– Viktigt att notera är också att orsakssambandet är oklart. Individer som redan från början har svagare kognitiva förmågor kanske ägnar sig åt mindre konditionsfrämjande fysisk aktivitet eller av andra orsaker har svårare för att träna upp konditionen. Vi vill nu gå vidare med att undersöka om stöd till mer fysisk aktivitet eller mindre stillasittande kan gynna kognitiva förmågor, antingen direkt eller indirekt genom att stärka konditionen, säger Maria Ekblom.
Studien är en del i ett större flerårigt projekt som undersöker hur stillasittande och fysisk aktivitet kan påverka hälsosamma hjärnfunktioner såsom psykisk hälsa och tankemässiga förmågor.
– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt. De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria. Tänk bara på den lövade midsommarstången i en hage, säger professor Jan Bengtsson, SLU sen av forskarna bakom studien
Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt.
– I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna. Men trots skillnaderna finns också många gemensamma nämnare mellan gräsmarkerna i olika delar av världen, säger Regina Lindborg, som forskar inom landskapsekologi vid Stockholms universitet.
Minskning av gräsmarker i Europa
Europa har gräsmarkerna minskat dramatiskt och det finns bara en bråkdel kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för hundra år sedan. I Sydafrika finns fortfarande stora gräsmarksområden kvar även om de minskar när många av dem plöjs upp till åker.
– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp, säger Jan Bengtsson. De behöver både bevaras och skötas så att de kan fortsätta bidra med många olika nyttor till samhället – de är viktiga för att skapa framtidens mångfunktionella jordbrukslandskap.
Tio saker som gräsmarkerna bidrar med, enligt forskarnas kartläggning:
Vatten. Gräsmarker binder vatten och minskar risk för översvämning. De är också, särskilt i Sydafrika, viktiga för att människor ska ha tillgång till vatten under torra perioder.
Erosionskontroll. Marker som är täckta av växtlighet året om (till skillnad från många åkrar) motverkar erosion, det vill säga att jorden försvinner. Gräsmarker som inte överbetas minskar vattenavrinningen från markytan och stabiliserar jorden.
Klimat. Permanenta gräsmarker lagrar mycket kol i marken – mycket mer än åkrar och ibland lika mycket som skogsmark.
Foder. Både i Sydafrika och Nordeuropa spelar gräsmarkerna stor roll som betesmarker för djur. De kan ge oss kött och mjölk från marker som inte kan användas som åker.
Pollinering. Pollinatörer som bin och humlor trivs i gräsmarker där det finns många olika slags blommor. Flera studier visar på bättre pollinering i närheten av gräsmark.
Växtskydd. I gräsmarkerna lever nyckelpigor, jordlöpare och andra nyttiga insekter som äter skadeinsekter och därmed bidrar till biologisk bekämpning. Det finns forskning som visar att den biologiska bekämpningen fungerar bättre i landskap som innehåller gräsmarker.
Medicin. I Sydafrika har medicinalväxter från gräsmarker betydelse. Mer än hälften av de traditionella medicinalväxter som finns i handeln kommer från gräsmarker.
Turism, friluftsliv och jakt. Gräsmarker är uppskattade miljöer för vandring, fågelskådning och jakt. Gräsmarker är också ofta omtyckta utflyktsmål
Kulturarv. Ofta finns historiska lämningar, såsom gravhögar, i gräsmarker som hållits öppna i tusentals år. Gräsmarkerna påminner också om vår kulturhistoria, där människor förr slog ängarna med lie för att kunna föda sina djur på vintern – något som naturföreningar och byalag gör ännu i dag som kulturgärning.
Biologisk mångfald. I gräsmarkerna trivs många insekter, växter och fåglar, det är livsmiljö för många hotade arter. Biologisk mångfald är en förutsättning för flera av de andra ekosystemtjänsterna, som pollinering, biologisk kontroll och friluftsliv.
