Det kommer ständigt nya romaner, filmer, serier och datorspel med apokalyptiskt tema. I december gjorde till exempel Susan Biers thriller Bird Box succé på streamingsajten Netflix och i år har Göteborg Film Festival valt apokalypsen som fokus.
I en ny avhandling samlas och beskrivs den rika och originella traditionen av samtida mexikanska noveller som behandlar jordens undergång. Gabriela Mercado har skapat en korpus med 69 apokalyptiska noveller från Mexiko som publicerades mellan 1996 och 2004 samt mellan 2009 och 2016.
– Dessa intervall är viktiga för att det i mitten av dessa finns två apokalyptiska datum; det nya årtusendet år 2000, respektive den 21 december 2012 som var slutdatum för mayakalendern, vilket tolkades som att katastrofala eller omvälvande händelser skulle komma att inträffa efter detta datum, säger Gabriela Mercado.
Mer innovativt om undergången
Inom forskningen har den här sortens populärlitteratur tidigare inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, menar Gabriela Mercado.
– I Mexiko är akademin tämligen traditionalistisk och det forskas huvudsakligen på mer centrala och ”finkulturella” verk. Överhuvudtaget kan man säga att det finns mycket kvar att göra inom fältet populärkultur, och inte bara i Mexiko.
Avhandlingen ger en heltäckande bild av det som har skrivits om jordens undergång i den mexikanska litteraturen, och i detta sammanhang sticker den apokalyptiska mexikanska novellen ut, både som en rik kulturell produktion men även som innovativ jämfört med den angloamerikanska traditionen.
Exempelvis blev apokalypsen som ett resultat av miljöförstöring ett populärt motiv först under 2000-talet hos oss men det var ett populärt och vanligt motiv i mexikansk apokalyptisk litteratur redan på 1990-talet.
Levande spekulativ fiktion
– Det bekräftar en grundläggande egenskap hos apokalyptiska berättelser som härrör ur social kris och påverkas av det sammanhang där de skapas. I Mexikos huvudstad, Mexiko City, har föroreningar och ekologiska skador varit ett problem sedan 1970-talet.
Förutom en stor katalog av mexikanska författare som skriver apokalyptisk litteratur bland andra populärkulturella genrer, erbjuder avhandlingen en metod för att studera en stor korpus texter med hjälp av kvantitativa metoder. Dessa bidrar till att systematisera de vidare tolkningarna av novellerna och att hitta tendenser för att beskriva traditionen, samt upptäcka avvikelserna från den angloamerikanska traditionen.
– Kvantitativa metoder är inte vanliga inom litteraturforskning, och avhandlingens resultat visar att det inte bara är ett möjligt utan även ett berikande arbetssätt som kan komplettera litterära tolkningar, säger Gabriela Mercado.
Den spekulativa mexikanska fiktionen är en högst levande tradition som uppvisar både litterära kvaliteter och en spännande originalitet och det öppnar för vidare studier inom området, menar hon.
– Det är helt enkelt mycket kvar att göra innan jorden går under!
Avhandlingen:
Ya nos cayó el chahuistle: El cuento mexicano apocalíptico contemporáneo (1996-2016) f
Människans färgseende bygger på tre grundfärger: rött, grönt och blått. Fåglarnas bygger på samma färger. Plus ultraviolett. Det biologer nu visar är att fåglarnas fjärde grundfärg, ultraviolett, gör att de ser världen på ett helt annat sätt än människor. Bland annat ser fåglar kontraster i täta lövverk i skogen där människor bara ser en grön vägg.
I svartvitt ter sig lövverket som en röra utan skarpa kontraster för människor (fotot till vänster). Fotot till höger visar hur kontrasterna är mycket mer tydliga för fåglar. För dem är löven ljusa på ovansidan och mörka undertill eftersom de kan se ultraviolett. Bild: Cynthia Teodore
För fåglarna ter sig bladens ovansidor mycket ljusa i ultraviolett. Underifrån är bladen mycket mörka. På så vis framträder den tredimensionella strukturen i ett tätt lövverk tydligt för fåglarna. Det i sin tur gör att de har lätt för att röra sig, hitta föda och navigera. Människor däremot uppfattar inte ultraviolett utan ser lövverket i grönt, den grundfärg där kontrasten är sämst.
Urskiljer bladen ur den gröna röran
– Det som är en grön röra för oss människor är klart urskiljbara blad för fåglarna. Det var det ingen som hade en aning om innan den här studien, säger Dan-Eric Nilsson, professor vid biologiska institutionen i Lund.
Dan-Eric Nilsson har grundat den världsledande Syngruppen vid Lunds universitet. Den aktuella studien är ett samarbete med Cynthia Teodore och utfördes när hon var postdoc i Lund. Numera är hon verksam vid universitetet i Hamburg.
Det är första gången som forskare med hög precision lyckas efterlikna fåglars färgseende. Framgången har de nått med hjälp av en unik kamera och avancerade datorberäkningar. Kameran är konstruerad inom Syngruppen och försedd med roterande filterhjul och specialtillverkade filter som gör det möjligt att visa vad olika djur ser tydligt. I det här fallet efterliknar kameran på ett mycket exakt sätt färgkänsligheten hos de fyra olika typerna av tappar i fåglars näthinna.
Till vänster ett lövverk såsom vi människor normalt ser det. Till höger samma lövverk fotograferat med en specialkamera som i mycket hög grad efterliknar färgseendet hos fåglar. Bild: Cynthia Teodore
– Vi har upptäckt något som sannolikt är mycket viktigt för fåglar, men generellt kan vi lära oss mycket om hur verkligheten ter sig för olika djur, säger Dan-Eric Nilsson och fortsätter:
– Vi har kanske uppfattningen att det vi människor ser är verkligheten, men det är en högst mänsklig verklighet. Andra djur lever i andra verkligheter och vi kan nu titta in hos dem och avslöja många hemligheter. Verkligheten finns i betraktarens öga!
Dan-Eric Nilsson, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, dan-e.nilsson@biol.lu.se
Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. I klimatdebatten sätts ofta stor tilltro till skogarnas kapacitet som kolsänkor i det norra barrskogsbältet. En viktig och ibland förbisedd faktor i detta hänseende är den roll skogarnas många insjöar spelar.
En ny studie från SLU och Uppsala universitet visar att frusna sjöar utan snö har färre metanotrofiska bakterier och följaktligen också konsumerar mindre metan, vilket istället kan frigöras till atmosfären när isen smälter.
Oväntat resultat
Sari Peura vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU har varit projektets ledare.
– Vi studerade vattnet i en frusen, snötäckt sjö i norra Jämtland under en veckas tid. Sedan avlägsnade vi snön och gjorde samma experiment i ytterligare en vecka, säger Sari. Vår hypotes var att det ökade ljusinsläppet skulle ge mer aktiva alger och därför mer syrerikt vatten, vilket i sin tur borde stimulera mikrobsamhället och ge en ökad nedbrytning av metan, jämfört med i snötäckta sjöar.
Men det visade sig alltså att hypotesen inte stämde; visserligen ökade mängden klorofyll i proportion till hur mycket ljusinsläppet ökade, men det ledde inte till en ökad metanotrofisk aktivitet. Tvärtom ökade mängden metan i vattnet, och mängden metanotrofiska bakterier minskade.
– Vi vet inte exakt vad detta beror på ännu, säger Sari. Vi antog att hela mikrobsamhället skulle gynnas av syretillgången, men så blev det inte. Vår nya hypotes är att algerna som aktiverats av ljusinsläppet även producerar och utsöndrar vissa ämnen som gynnar andra bakterier än metanotroferna. Detta stöds också av att vi kunde se en ökning av sådana bakterier.
Mikrobsamhället och metanhalterna studerades först i vattnet under isen på en snötäckt sjö. Foto: Sarahi Garcia
– Det är dock viktigt att inse begränsningarna i just denna studie. Försöket pågick bara över två veckor. Det visar tydligt att en minskning av snötäcket på frusna sjöar kan öka metankoncentrationen i sjön, vilket i sin tur kan leda till en ökad metanavgång till atmosfären när isen smälter och därmed bidra till växthuseffekten. För att studera detta förlopp över en längre tid krävs dock en ny studie.
Betydelsen av solljus
En stor del av skogarnas kolcirkulation passerar genom dess insjöar, och ansenliga mängder kol avges som koldioxid till atmosfären. Detsamma gäller andra växthusgaser. Sjöarna producerar exempelvis också metan – stundtals i mycket rikliga mängder, vilket har uppmärksammats i media i vinter. Mycket av denna metan når dock inte atmosfären, eftersom den förbrukas av så kallade metanotrofiska (”metan-ätande”) bakterier i vattnet. Sjöns mikrobiella liv har alltså en stor betydelse för dess nettoproduktion av växthusgaser.
På våra nordliga breddgrader har vintern en avgörande inverkan på denna process. Dels förhindrar istäcket effektivt själva avdunstningen till atmosfären, och dels påverkar snötäcket såväl temperaturen som ljuset i vattnet. Detta är i sin tur avgörande för vattnets fotosyntetiska processer, vilka uteslutande drivs av alger, och därigenom för syreberoende mikroorganismer. De pågående klimatförändringarna kommer att påverka detta förhållande i nordliga insjöar. Dels har det tidigare rapporterats att högre vattentemperaturer orsakar högre metangasproduktion. Dessutom kommer snötäcket troligtvis att smälta tidigare, vilket kommer att göra att frusna sjöar under längre tid utsätts för direkt solljus.Tanken är att dessa bakterier konkurrerar ut de långsamt växande metanotroferna, vilket minskar nedbrytningen av metan. En annan förklaring skulle kunna vara att den ökade algaktiviteten orsakat fosfatbrist i vattnet, vilket tidigare rapporterats som en begränsning för metanotrofer.
Kontakt:
Sari Peura, universitetslektor, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, sari.peura@slu.se
Vi går inte runt till vardags och funderar på hur vi avgör vad som är vi själva. Men förmågan att kunna skilja på vad som är jag och vad som är andra personer är mycket viktig.
Den första tiden i livet utvecklar det nyfödda barnet sin förståelse för var den egna kroppen slutar till stor del genom beröring av personerna som tar hand om det.
Problem med självuppfattningen, som att känna igen sin egen kropps handlingar, är vanligt vid flera psykiatriska sjukdomstillstånd. Medan det för de flesta inte känns kittligt om de försöker kittla sig själva, kan en del personer med schizofreni kittla sig själva, vilket tyder på att det kan finnas en skillnad i hur hjärnan tolkar känselintryck från den egna kroppen.
Dämpar intrycket av den egna beröringen
Forskarna vid Linköpings universitet, LiU, har nu tittat närmare på vad som händer i olika delar av nervsystemet vid beröring av andra jämfört med när en person rör vid sin arm på liknande sätt. De har funnit att hjärnan dämpar bearbetningen av känselintrycken från egen beröring.
I huden har vi känselkroppar, som reagerar på beröring, tryck, värme och kyla. Informationen om beröring skickas därifrån till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan där sinnesintrycket bearbetas i flera steg i olika områden i hjärnan. I den nya studien utförde forskarna olika experiment där försökspersonen låg i en magnetkamera (fMRI), som tog bilder av hjärnans aktivitet.
Personen ombads stryka sin egen arm långsamt med handen eller fick veta att en forskare skulle stryka armen på motsvarande sätt. Forskarna undersökte hur de olika sorternas beröring var kopplade till aktivitet i olika delar av hjärnan.
– Vi fann en mycket tydlig skillnad mellan att bli berörd av någon annan och att vidröra sig själv. Vid egen beröring minskar aktiviteten i flera olika delar av hjärnan. Vi ser tecken på att den här skillnaden görs redan i ryggmärgen, innan sinnesintrycken bearbetas i hjärnan, säger studiens huvudförfattare Rebecca Böhme, postdoktor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid LiU.
Hjärnan försöker förutse effekten av det vi gör
Fynden ligger i linje med en teori inom forskning om hjärnan, som går ut på att hjärnan försöker förutse effekten av allt vi gör. Följaktligen lägger hjärnan inte lika stor vikt vid sinnesintrycken som den egna kroppen ger upphov till, eftersom informationen som dessa intryck ger är förväntad.
I ett av experimenten i studien berördes försökspersonernas arm med tunna pinnar av olika tjocklek, samtidigt som armen blev bestruken av den egna handen eller en annan person. Det visade sig att förmågan att uppfatta samtidiga känselintryck trubbades av när försökspersonerna strök sin egen arm. Kanske är detta fenomen en förklaring till varför vi ofta gnuggar på det onda stället när vi exempelvis har slagit i en kroppsdel.
– Våra resultat som pekar mot att det finns en skillnad redan i ryggmärgen när det gäller bearbetningen av sinnesintryck från egen beröring jämfört med beröring av en annan person är väldigt intressant. När det gäller synsinnet har forskning visat att det sker bearbetning av sinnesintryck redan i näthinnan, och det vore intressant att titta närmare på hur hjärnan modulerar bearbetningen av känselintryck på ryggmärgsnivå, säger Rebecca Böhme.
– Det var väldigt överraskande att se att svampen inte behöver syre för att orsaka sjukdom. Den kan även använda låga syrenivåer för att undvika immunattacker och öka spridningen, säger Constantin Urban, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Den aktuella forskningen belyser hur mikrobiella svampars anpassning sig till låga syrenivåer påverkar hur de kan undvika att upptäckas av kroppens immunceller och hur svamparna då kan frodas och orsaka skadlig infektion.
Vanligt med candida i kroppen
Candida albicans är en mycket vanlig svamp som många bär med sig sedan födseln utan att märka den, medan den hos vissa personer med nedsatt immunförsvar leder till infektion. Den svåraste infektionen är allvarlig blodförgiftning, sepsis, ett tillstånd som enligt världshälsoorganisationen WHO drabbar 30 miljoner människor om året i världen och som kan beräknas förorsaka sex miljoner dödsfall. Mindre farliga och mycket vanliga effekter av svampen är beläggning i munhålan och i underlivet.
Svampen är en så kallad commensal mikrob i matsmältningssystemet. Det innebär att den i normala fall lever i ett slags symbios med värden. När sedan kroppens naturliga barriärer försvagas, exempelvis genom annan sjukdom eller till följd av antibiotikabehandling som även slår ut nyttiga bakterier, kan Candida albicans spridas och invadera kroppen.
– Vi kan nu förstå hur svampen utnyttjar att den ’tränats’ i syrefattiga miljöer till att kunna frodas på djupt liggande platser i kroppen där den inducerar inflammation och övervinner immunceller. De processerna förbrukar snabbt syre så att det skapas nya syrefattiga miljöer som ytterligare underlättar för svampens fortsatta spridning, säger Constantin Urban.
Svampförsvaret nedsatt vid syrebrist
Kroppens eget försvar mot svampmikrober har den vita blodkroppen neutrofiler som främsta vapen. Neutrofilernas förmåga att oskadliggöra Candida albicans blir dock kraftigt nedsatt vid låga syrenivåer. Att förstå att svampen både trivs när syret sjunker och själv kan skapa processer som sänker nivån, är därför en viktig pusselbit.
Svampar är mycket mångsidiga organismer som kan växa på nästan vilken plats som helst. Man har till och med upptäckt växande svampar vid den internationella rymdstationen ISS.
– De behandlingar vården kan erbjuda mot svampen idag är ineffektiva och har toxiska biverkningar. Genom att tänka utanför boxen och förstå hur svampen kringgår kroppens försvarsmekanismer kan man gå vidare med forskning för att hitta behandlingar som ökar livskvaliteten och räddar liv, säger Pedro Lopes, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och studiens huvudförfattare.
Constantin Urban, Institutionen för klinisk mikrobiologi/
Umeå Centre for Microbial research (UCMR)/ Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) constantin.urban@umu.se
Pedro Lopes, Institutionen för klinisk mikrobiologi, pedro.lopes@umu.se
– Förändringen i den här genen, som kodar för DNA-polymeras epsilon, ger en hävstångseffekt som skapar exceptionellt mycket mutationer hos tumörer. Nu kan vi förklara varför det sker, säger Erik Johansson, professor i medicinsk biokemi vid Umeå universitet
Arvsmassan som vi bär med oss genom livet är uppbyggd av två DNA-strängar. Proteinet DNA-polymeras epsilon bygger i första hand den ena DNA-strängen, vilket forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska forskare tidigare visat. Därför vet man att DNA polymeras epsilon bygger ungefär hälften av cellers arvsmassa, ett bygge som i normala fall sker med mycket hög noggrannhet för att undvika mutationer som påverkar cellens funktioner. Men ibland uppstår mutationer som skapar en händelsekedja där fler mutationer ackumuleras i cellen.
När DNA (cyan/blå) ska binda till proteinet (gult) krockar det med den utbytta aminosyran (rosa) i det förändrade DNA polymeras epsilon funnet i tumörer. Det gör att DNA polymeras epsilon med den utbytta aminosyran inte kan korrigera misstag under kopieringen av DNA. Det leder till stora mängder mutationer. Foto Vimal Parkash
Man har nyligen funnit en rad sådana mutationer hos DNA-polymeras epsilon och dessa mutationer kan kopplas till tjocktarmscancer och livmodercancer. Man vet därmed att den vanligast förekommande mutationen i genen som kodar för DNA polymeras epsilon ger tumörer med extremt stora mängder mutationer. Det positiva i sammanhanget är att just dessa tumörer svarar väl på immunterapibehandling. Fram till nu har man dock saknat kunskap om den bakomliggande mekanismen som förklarar varför det förändrade DNA-polymeras epsilon ger så mycket mutationer i tumörer.
Det forskarna i Umeå och Uppsala nu har gjort är att man har löst strukturen av DNA-polymeras epsilon med den förändring som man hittar i tumörer, och med hjälp av strukturen och simuleringar av proteinets rörelser, kan man förstå hur förändringen i DNA-polymeras epsilon leder till de extremt höga nivåerna av mutationer i dessa tumörer.
– Detta är grundforskning som vi hoppas på sikt kan bidra till förbättrade behandlingsmetoder, säger Erik Johansson.
Kontakt:
Erik Johansson, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå Universitet, erik.tm.johansson@umu.se
Verktyg för att följa hur floder formar landskapet är av stor vikt för socioekonomisk tillväxt. Att identifiera gränserna för flodslätter (områden som riskerar att svämma över) är ett viktigt steg för alla urbana och miljömässiga skydds- och utvecklingsplaner.
Bedömningen av markområden i anslutning till en flodslätt utefter vilken risk området löper att översvämmas (floodplain zoning) görs vanligen genom att simulera effekten av översvämningens utbredning genom komplexa hydrodynamiska modeller. Osäkerheten kring indata och utdata förknippade med den typen av modellering är välkända och trots att det nu är möjligt att skapa modeller för globala översvämningsrisker så har det hittills inte funnits någon enhetlig struktur för global kartläggning av flodslätter.
Snapshot av världens flodslätter framtaget med verktyget GFPLAIN. Bild: Fernando Nardi et al.
Nuförtiden kan dock olika tekniker för fjärranalys förse oss med högupplösta dataset med bilder och kvantitativa data om jordens morfologiska landskap, jordmån och markegenskaper på en global skala.
Identifierar flodslätterna gränser
En internationell forskargrupp, med bland annat Giuliano Di Baldassarre, professor vid Uppsala universitet, presenterar nu den första högupplösta kartan över jordens flodslätter. Den heltäckande och enhetliga kartan identifierar flodslätternas gränser med sin unika morfologi. Kartan, eller modellen, har tagits fram genom att använda ett snabbt geospatialt processverktyg tillsammans med globala topografiska dataset.
Det verktyg som forskargruppen tagit fram och använt i sin studie, GFPLAIN, är nu också släppt. Det är fritt tillgängligt och gör det möjligt för forskare och andra som arbetar med dessa frågor att själva göra regionala topografiska dataset och få fram flodslätters utbredning på sekunder eller minuter.
Gränserna kan avslöja översvämningshistorik
– När man betraktar satellitbilder av områden med rinnande vatten kan man tydligt urskilja flodslätternas gränser på grund av deras unika form och färg. Dessa unika egenskaper är kopplade till vattendrivna erosions- och depositionsprocesser som huvudsakligen associeras till historiska översvämningshändelser, säger Fernando Nardi, artikelns förstaförfattare och chef för the Water Resources Research and Documentation Centre (WARREDOC) vid University for Foreigners of Perugia.
– Vi fann och utnyttjade principen att topografiska dataset implicit innehåller information om flodslätternas utsträckning. Vi har nu släppt både den första geomorfiska modellen av jordens flodslätter och ett lättanvänt verktyg för att kartlägga flodslätter,
Resultatet av denna forskning ger nya möjligheter för forskare inom flera olika ämnesområden att arbeta för en bättre förståelse för och en mer hållbar och säkrare hantering av flodslätter i närheten av bebyggelse. Särskilt i områden där man hittills inte samlat in så mycket data och där trycket från människan växer.
– Det vi kunde se var att höga krav på jobbet spelade roll för kvinnornas viktuppgång, medan det för männen inte fanns någon association mellan höga krav och viktuppgång, säger Sofia Klingberg, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och förstaförfattare bakom studien som publicerats i tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health .
Till grund för studien ligger 3 872 personer från den svenska populationsbaserade studien Västerbotten Intervention Program. Kvinnorna och männen i studien har under 20 års tid undersökts vid tre tillfällen med avseende på bland annat kroppsvikt och krav och kontroll i arbetet. De har följts från antingen 30 till 50 års ålder, eller från 40 till 60.
Skillnad på krav och kontroll
För att skatta kravnivå på jobbet har personerna fått svara på frågor om arbetstempo, psykiska påfrestningar, om det finns tillräckligt med tid för arbetsuppgifterna och hur ofta kraven som ställs är motstridiga.
Frågorna om kontroll i arbetet handlar bland annat om hur ofta man lär sig något nytt, om jobbet kräver fantasi, hög kompetens, om man själv kan välja vad som ska göras, och hur det ska göras.
Resultaten visar att det var vanligare att personer med låg kontroll i jobbet ökade rejält i vikt, definierat som tio procents viktökning eller mer, under studiens gång. Detta gällde både kvinnor och män.
Däremot spelade långvarig exponering för höga krav enbart roll för kvinnor. Drygt hälften av kvinnorna som varit exponerade för höga krav hade en stor viktuppgång över 20 år, och deras viktuppgång var ungefär 20 procent högre jämfört med kvinnor med låga krav på arbetet.
Hög utbildning skyddar inte
– När det gällde kravnivån i arbetet var det bara kvinnorna som påverkades. Vi har inte undersökt de underliggande orsakerna men man kan tänka sig att det handlar om en kombination av krav på jobbet och att kvinnor oftare tar större ansvar för hemmet, vilket kan göra det svårt att hinna träna och leva hälsosamt, säger Sofia Klingberg.
Akademisk utbildning eller ej förklarar inte sambanden i studien. Inte heller kostkvalitet eller andra livsstilsfaktorer. Uppgifterna om kostintag kommer dock från deltagarna själva, med viss risk för felrapportering.
Samtidigt är studien relevant ur folkhälsoperspektiv med tanke på problemen kring arbetsrelaterad stress. Genom att identifiera grupper som är känsliga för stress och arbeta för att minska den arbetsrelaterade stressen skulle man sannolikt kunna reducera inte bara viktuppgång utan även insjuknande i bland annat hjärtkärlsjukdom och diabetes, menar forskarna.
Artikeln är ett resultat av ett samarbete mellan flera forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och forskare vid Umeå universitet.
Kontakt:
Sofia Klingberg, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, sofia.klingberg@gu.se
Malariaforskaren Anders Björkman, professor vid Karolinska institutet, beskriver tiden kring år 2000 som ett katastrofläge vad gäller utbredningen av malaria i världen. Katastrofläget triggade en stor global insats som fick skjuts av nya former av läkemedel samt en bred utdelning av impregnerade myggnät och besprutning mot malariamyggor inomhus. Resultatet blev en halvering av malariautbredningen globalt till år 2015.
– Men därefter har minskningen avstannat, förutom i Zanzibar. Där har insatserna för öns 1,4 miljoner invånare lett till en cirka 96-procentig nedgång i förekomsten av malaria. I samarbete med Zanzibar Malaria Control Programme har vi optimerat insatserna och kan nu visa varför man ännu inte nått hela vägen till utrotning av malaria, säger Anders Björkman, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet, som drivit forskningsprojektet om malaria i 18 år.
Mygg och parasit har förändrats
Studien visar ett förändrat beteende hos malariamyggorna som nu biter utomhus i stället för inomhus. Myggan har även utvecklat en viss resistens mot dagens myggmedel. Dessutom har det skett en selektering hos den sjukdomsalstrande parasiten, där den återstående formen är svårare att upptäcka men ändå sprider sjukdomen som tidigare. Sedan 2002 har forskarna följt invånarna i två distrikt i Zanzibar med cirka 100 000 invånare vardera.
– Både myggorna och parasiterna har hittat sätt att undvika kontroll och bekämpning. Nu behöver vi utveckla nya strategier för att övervinna detta om vi ska nå det uppsatta målet att utrota malarian från Zanzibar, ett arbete som kan bli en modell för hela Afrika, säger Anders Björkman.
Minskad barnadödlighet
Något som överraskade forskarna bakom studien var den kraftiga nedgången av barnadödligheten i Zanzibar. Malariabekämpningen har lett till en minskning av den totala barnadödligheten med över 70 procent. Tidigare har man trott att endast 20 procent av barnadödligheten i Afrika varit relaterad till malaria. Förklaringen till den dramatiska minskningen tros vara att sjukdomen ger en större och mer kronisk påverkan på barnens allmäntillstånd än man tidigare anat, och därigenom en minskad motståndskraft mot övriga sjukdomar hela vägen upp i skolåldern.
– Fortfarande är malaria det största hindret för en frisk och sund uppväxt för barnen i Afrika. Om du frågar en afrikansk kvinna i dag så är oftast det viktigaste att malaria inte drabbar hennes graviditet och hennes barn. Det globala samhället måste fortsätta kampen med förbättrade strategier och insatser. Då tror jag att man kan nå målet att slutgiltigt kontrollera malarian, säger Anders Björkman.
Zanzibar var bland de första att ta del av de globala insatserna mot malaria och har därefter bedrivit ett oavbrutet arbete i bekämpningen av sjukdomen. Forskarnas förhoppning är nu att dessa lärdomar kan spridas som förnyade insatser i hela Afrika.
Publikation:
From high to low malaria transmission in Zanzibar – challenges and opportunities to achieve elimination. Anders Björkman, Deler Shakely, Abdullah Ali, Ulrika Morris, Humphrey Mkali, Abdul-Wahid Al-Mafazy, Khamis Haji, Juma Mcha, Rahila Omar, Jackie Cook, Kristina Elfving, Max Petzold, Michael Sachs, Berit Aydin-Schmidt, Chris Drakeley, Mwinyi Msellem och Andreas Mårtensson. BMC Medicine, online 22 januari 2019.
Kontakt:
Anders Björkman, professor, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Anders.Bjorkman@ki.se
– Vi vill förstå mekaniken bakom snön, säger Johan Casselgren, biträdande professor i Experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och en av ledarna bakom universitetets Snöakademi, vars mål är att vetenskapligt förstå snö bättre.
Inom skidindustrins snötillverkning är ”död snö” ett känt faktum. Plötsligt fäster inte snökornen i varandra. Samma fenomen har upplevts av företag som tillverkar snö för biltestverksamhet. Snön blir obrukbar, som strösocker. När snön blir äldre blir kristallerna större och rundare vilket gör att de får svårare att hålla ihop. Frågan är hur fenomenet sockersnö kan mätas, så att man slipper köra bildäcktester eller pista skidbackar i onödan med snö som plötsligt inte håller. Forskarna i Snöakademin vill också förstå vilka åtgärder som kan sättas in så att snön håller längre, för att kunna spara miljö, tid och pengar.
Flera parametrar påverkar snön
– Fukt fungerar som ett klister för snökorn och snökristaller. Vid tillverkning av snö är mängden vatten, trycket och temperaturen parametrar som påverkar snön. Genom att kunna mäta den tillverkade snön och hur den förändras när den används, kan vi hitta receptet på den perfekta snön för skidanläggningarnas pister och kunna förutse vinterväglaget vid till exempel bilkörning, säger Johan Casselgren.
Utrustning för mätning av kornstorlek av snö- och iskristaller och fukt i snö. Bild: Luleå tekniska universitet
Forskare vid Luleå tekniska universitet har nu lyckats utveckla ett nytt instrument som, på bara några sekunder, klarar att uppskatta både fuktighet och kornstorlek i snö. Förhoppningen hos forskarna är att utrustningen inom en snar framtid även ska klara av att mäta densiteten i snön. Då kan hållbarheten på snön beräknas. När snöns densitet, fuktighet och kornstorlek går att få fram, ja då går det också att ta fram en receptsamling för olika snösorter och syften. Det är Luleåforskarnas mål. Då är det lättare att både tillverka snön och att få bort oönskad snö. Det senare kan ha stor betydelse för vinterväghållning, avlägsnande av snö från sensorer på självkörande bilar och vindkraftverk.
Klassificerar snön
– Vi har redan nu börjat dokumentera och systematisera olika snösorter för att så småningom kunna göra mekanisk klassificering av snö. Kanske inte precis som Linné gjorde när det gäller växter, men åtminstone lite åt det håller, säger Johan Casselgren.
Undersöker snöns fysikaliska egenskaper
DOME är ett halvcirkelformat optiskt instrument som består av en belysningskälla och flera detektorer för korrekt och snabb karakterisering av en given yta, i detta fall snö. En stråle med NIR-ljus belyser en snöyta samtidigt som reflektionerna från ytan av en uppsättning av detektorer. Intensiteten av det reflekterande ljuset i det olika vinklarna lagras i en dator och analyseras ytterligare för att uppskatta ytegenskaper, såsom vattenhalt, kornstorlek och ytgrovhet. Dessa optiska och fysikaliska egenskaper kan undersökas ytterligare för att klassificera olika vinterytor, det vill säga färsk snö, åldrad snö, slask, is, vatten, torr snö med mera.
Mätutrustningen som forskarna använder, består av fotodetektorer som mäter hur ljuset från tre ljuskällor med olika våglängder reflekteras från snöytan. Mätningen bygger på att kunna mäta i flera vinklar och för olika våglängder. Snöns sammansättning bestämmer då hur de olika våglängderna absorberas relativt till varandra och hur ljuset sprids i olika riktningar. Genom att kunna mäta reflektionerna kan sedan snö karakteriseras. Med detta mätinstrument vill forskarna skapa en bättre bild av olika snötyper, och hur de uppstår. Den kunskapen ska sedan kopplas till de mekaniska egenskaperna. Kupolen är ett unikt instrument med avseende på fördelarna som rörlighet, datainsamling och noggrannhet. Vidare möjliggör kupolen repeterbart mätningar och har inriktats på applikationer som vinterväg och skidspår. Med ytterligare utveckling av maskininlärningsalgoritmer skulle det ge forskningsmöjligheter för fler tillämpningar inom snöforskning.
Kontakt:
Johan Casselgren, ställföreträdande professor i Experimentell mekanik, vid Luleå tekniska universitet, johan.casselgren@ltu.se
Vi reagerar fysiskt och psykiskt på musik, men de individuella variationerna är stora. Effekterna beror på våra musikerfarenheter, sammanhanget och aktuell sinnesstämning.
– Ofta vill man förenkla budskapet och påstå att ”musik gör dig frisk!”. Men fullt så enkelt är det inte. I en studie av hur pulsen förändras vid musiklyssning såg vi att någon reagerade väldigt mycket, en annan inte alls, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Musik kan minska stress
Men för den som gillar musik kan ”rätt sorts musik”, det vill säga rätt för just den personen, vid det tillfället och i det sammanhanget, höja eller sänka energinivån allt efter behov. Tänk till exempel på hur ”rätt” musik på jympan gör att du orkar lite till.
Det händer i kroppen när musiken varvar upp/ner
När musiken varvar upp stiger pulsen, andningen blir snabbare och ytligare, blodtrycket stiger, stresshormonet adrenalin ökar, immunsystemet aktiveras och kroppens eget morfin, endorfin, aktiveras. Blir det alltför bullrigt blir tarmens rörelser kaotiska. Om musiken varvar ner reagerar kroppen på motsatt vis: pulsen sjunker, andningen blir långsammare och djupare. Blodtrycket sjunker och adrenalinet och kortisolet sjunker. Även magen lugnar ner sig. Källa: Töres Theorell.
Töres Theorells forskning visar också att musik kan dämpa stressreaktioner och skydda oss mot skadliga effekter av stress. I en studie fick IBS-patienter delta antingen i körsång eller samtalsgrupp en gång i veckan under sex månader. I körgruppen såg man en ökning av hormonet testosteron, som reparerar celler, medan nivån var oförändrad i samtalsgruppen. Halten av proteinet fibrinogen, som är kopplat till stress, sjönk i körgruppen, men steg i samtalsgruppen. Körsång kan alltså stärka våra försvar mot skadliga effekter av stress. Då blir vi inte sjuka lika lätt.
– Även en dag när vi inte gör något speciellt bryts celler ner, så vi behöver hela tiden producera nya celler. Om kulturella upplevelser kan ge duschar av nyckelhormonerna så är det ju bra, säger Töres Theorell.
Så påverkas du av att sjunga med andra
Musik i social form ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Pulsen stiger och andningen blir långsam och regelbunden vid långa fraser. Hjärt- och lungfunktionen förbättras också. Halten av ”lugn-och-ro”-hormonet oxytocin stiger. Vagusnerven, kroppens eget antistressystem stimuleras.
Regelbunden körsång kan öka vår motståndskraft. Sång skapar ofta en känsla av ökad energi och avslappning och förbättrar då den upplevda livskvaliteten. Källa: Töres Theorell
Musik kan förbättra vår förmåga att bemästra problem genom att den kan förändra våra tankar. Musik kan även förstärka negativa fenomen som våld.
Identifiera dina känslor med musik
Känsloeffekterna av musik kan komma mycket snabbt. Det beror på att musiken fortplantas i hjärnan både via en långsam väg till hjärnbarken och en snabb bana till känslohjärnan, amygdala. Känsloreaktionerna sätter alltså igång långt innan förnuftet börjat sin analys av musiken.
En viktig hälsofaktor är att musik förstärker känslor, vilket kan hjälpa oss att bli bättre på att känna igen våra egna känslor, så kallad känslodifferentiering. Även dans förbättrar den här förmågan. Den är viktig för att vi ska kunna få känslomässig vägledning i olika situationer och samspela bra med andra.
– Dålig känslodifferentiering kan också bidra till en högre risk för högt blodtryck i tidig ålder. Men vi kan förbättra förmågan med kulturaktiviteter, säger Töres Theorell.
Så påverkas psyket av musik
Musik förstärker känslor – exakt hur är individuellt. Musik i tidig ålder hjälper barnet att lära sig att skilja på olika känslor. Musik kan förbättra vår förmåga att bemästra problem genom att den kan förändra våra tankar. Musik i social form ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Musik kan även förstärka negativa fenomen som våld. Sång skapar ofta en känsla av ökad energi och avslappning. Körsång förbättrar ofta upplevd livskvalitet. Källa: Töres Theorell.
I en studie på vårdcentraler fick kvinnor med utmattning delta i olika kulturformer som sång och dans under tre månader. Deras självskattade hälsa ökade, utmattningen minskade och förmågan till känslodifferentiering ökade.
Musik i tidig ålder hjälper barnet att lära sig att skilja på olika känslor. En studie av pianospelande barn i 6–8-årsåldern visade att deras hjärnbark och lillhjärna växte, men också främre delen av hjärnbalken, som har betydelse just för förståelsen av känslor. Enbart musik kan inte bota sjukdomar, men används idag som tillägg i vården vid många tillstånd.
– Finska studier har visat att strokepatienter återhämtar sig snabbare om de tidigt får lyssna på självvald musik. Och förvirrade dementa, som kan bli aggressiva vid till exempel matning, ”klarnar till” om vårdaren sjunger en visa de fått höra som barn, säger Töres Theorell.
Dans kan stärka psykisk hälsa
I dansen kombineras kultur med fysisk aktivitet, vilket förstärker hälsoeffekten. Flera studier har visat att både konditionsträning och dans ökar hippocampus volym – det område i hjärnan som styr minne och inlärning. Men dans ökar dessutom tillväxten i strukturerna runtom hippocampus, det vill säga bromsar hjärnans åldrande ännu mer. Dans förbättrar också balanssinnet och förmågan att tolka sinnesintryck.
– Man tror att det är serotonin- och endorfinpåslaget som stimulerar tillväxten av nervceller, säger Anna Duberg, fysioterapeut och dansinstruktör, som disputerat på en avhandling om hur dans påverkar tonårstjejers psykiska ohälsa.
Drygt 100 tjejer i 13–18-årsåldern, som hade återkommande ont i kroppen och/eller återkommande ångest, oro, nedstämdhet och/eller en känsla av utanförskap, lottades till antingen dans två gånger i veckan i en danslokal eller kontrollgrupp som inte fick någon insats. Man inledde alltid med afrodans och hade sedan olika teman, som showjazz med fokus på glädje eller streetdans med fokus på ilska och gränssättning. Varje dans hade en färdig koreografi, men också fria kreativa delar.
– Kravlöshet och prestationsfrihet var en viktig ingång. Vi hade med en fri del, för att det egna skapandet är en del i att stärka sin identitet och utforska sin förmåga att använda kroppen för att uttrycka sig och må bra, säger Anna Duberg.
Så påverkas vi av att dansa
Pulsökning stärker hjärtat och därmed konditionen. Muskelstyrkan ökar, vilket ger bättre kroppskontroll. Förbättrad funktion och kroppskännedom ger ökad självtillit. Bättre hållning gör att vi bättre vågar ta plats i sociala sammanhang. Smärtlindring. Ökad självtillit och självförtroende. Ökad empatisk förmåga: blir bättre på att tolka andras känslor. Ökad medveten närvaro i kroppen vilket minskar stress. Fokus på den egna upplevelsen i stället för att döma kroppen. Uppmärksamhet på kroppens signaler gör att vi bättre kan ta hand om våra behov. Källa: Anna Duberg
Resultaten visade att dansgruppen efter två terminer skattade sin hälsa högre än kontrollgruppen. Deras symtom hade också minskat, liksom bruket av smärtstillande medicin. Dans har nu införts i Örebro kommun för tonårstjejer med psykisk ohälsa och flera kommuner har följt efter.
Bearbeta svårigheter med konstnärliga terapier
Musik och dans kan också användas som inslag i psykoterapi. För musikterapi finns ett starkt vetenskapligt stöd från hundratals studier vid olika tillstånd – det kan bland annat förbättra den sociala förmågan hos barn med autism. Även dansterapi har visats ha effekt vid bland annat ätstörning, depression, trauman, adhd, Parkinsons sjukdom och demens.
I uttryckande konstterapi används alla konstnärliga uttryck: bild, musik, dans och rörelse, film och fotografi, teater och text – såsom sagor, myter och poesi. Man får hjälp att hantera svåra livserfarenheter genom att röra sig mellan de olika konstnärliga språken och få kontakt med sin nyfikenhet och sina resurser.
– Våra sinnen samverkar som en helhet. Tänk till exempel på hur musiken skapar inre bilder, kroppsupplevelser eller berättelser. Det handlar inte om att vara ”duktig”. Jag erbjuder ett fritt lekutrymme där du får utforska det som uppstår i skapandet, säger Margareta Wärja, uttryckande konstterapeut, psykoterapeut och filosofie doktor.
Genom de konstnärliga uttrycken kan klienten hitta andra språk att uttrycka och gestalta sitt lidande på, och få syn på saker som hen inte når i en samtalsterapi. Det finns flera kvalitativa fallstudier av uttryckande konstterapi med goda resultat inom bland annat psykiatri och demensvård, men få större effektstudier än så länge, trots att terapiformen funnits sedan 1970-talet.
I Margareta Wärjas avhandling vid Aalborgs universitet lottades 57 kvinnor, som efter behandling av gynekologisk cancer hade drabbats av psykisk ohälsa, till individualterapi 12 sessioner eller gruppterapi åtta tillfällen. En pilotstudie visade fyra aktuella problemområden: kroppsuppfattning, sexuell hälsa, existentiell stress och rädsla för återfall.
Alla genomgick en likartad behandling enligt en manual, med övningar såsom att skapa en trygg plats i tanken, måla en bild av sin kropp och nästa gång se på bilden och lyssna på ett kort musikstycke med fokus på egna resurser och känslor. Utvärderingen efter terapin visade för båda grupperna en signifikant förbättring av alla områden utom sexuell hälsa. Effekterna kvarstod vid en uppföljning efter sju månader.
– Någon beskrev till exempel först att hennes kropp tillhör vården, men efter terapin att kroppen inte längre känns främmande och att hon nu kan vara i sin kropp, säger Margareta Wärja.
Text: Inna Sevelius, på uppdrag av forskning.se
Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen kan forskare på Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet bidra till mer konkreta råd om hur blandskog kan ge bättre trädtillväxt. Deras resultat visar tydligt att det är viktigt att blanda rätt trädslag.
Resultatet publiceras i Nature Plants och kan sägas vara en uppföljare på en tidigare studie 2013 i Nature Communications.
– Då visade vi att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag eftersom de kan ge en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Lars Gamfeldt som ledde den tidigare studien.
Konkreta råd för bättre skogar
Men om den kunskapen ska kunna användas i planeringen av framtidens skogar måste råden bli mer konkreta. Vilka blandningar av träd gynnar vilka ekosystemtjänster? För att komma närmare ett svar på den frågan har forskarna analyserat data från Riksskogstaxeringen. Studien leddes av Micael Jonsson på Umeå universitet, tillsammans med Jan Bengtsson och Tord Snäll på SLU, Lars Gamfeldt på Göteborgs universitet samt Jon Moen, också på Umeå universitet.
De har jämfört monokulturer av tall, gran och björk med blandbestånd som består av två av dessa trädslag. Ekosystemtjänsterna som de undersökte var trädtillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och indikatorer på biologisk mångfald (död ved samt artrikedom i fältskiktet). Indirekt mäts också nyttor för friluftslivet eftersom både biologisk mångfald, bär och vilt är viktiga för människor som rör sig i skogen.
– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson.
Olika framgångsrecept i norr och söder
I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt – bättre trädtillväxt, mer blåbär och viltfoder, och fler växtarter på marken.
– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson.
I södra Sverige däremot ger gran-björkskogar visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.
I dag dominerar monokulturer av framförallt gran det svenska skogsbruket.
Andelen lövinslag spelar roll
– En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll.
För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.
– Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson.
Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.
– I nuläget är målet att svenska skogar ska ha 10 procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen.
Kontakt:
Micael Jonsson, forskare, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, micael.jonsson@umu.se
Jan Bengtsson, professor, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, jan.bengtsson@slu.se
Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, samarbetar med Hallands sjukhus Halmstad för att utveckla och tillgängliggöra tekniken kring styrd bentillväxt.
– Ibland kan en patient som har behov av ett tandimplantat sakna ben att fästa implantatet i. Det kan bero på en sjukdom eller någon form av trauma. Då behöver tandläkaren bygga upp benet på nytt, och det är det som kallas för styrd bentillväxt, förklarar Bengt-Göran Rosén.
Att arbeta med styrd bentillväxt är inte någonting nytt. Tidigare har man använt sig av olika benersättningsmaterial som kroppen sedan har integrerat. På det sättet har man sakta kunnat bygga upp nytt ben. Ett annat tillvägagångssätt är att transplantera en benbit, vilken också den så småningom integreras av kroppen. Den metod som nu tas fram av specialisttandläkarna på Hallands sjukhus Halmstad, i samverkan med Högskolan i Halmstad, är både lättare att använda och mer kostnadseffektiv.
Tuggfunktion avgörande för hälsan
– Vi använder oss av ett polymert membran som tillverkas med digital teknik och 3D-printning. Genom en tomografiscanning får vi tillgång till CAD-data och 3D-data som gör det möjligt att anpassa membranets utformning och storlek efter hur det färdiga benet ska se ut. Membranet placeras sedan över den del där det saknas ben. Det stimulerar bentillväxt, och på det sättet kan patienten få exakt så mycket ben som behövs för att förankra en skruv med ett dentalimplantat på, berättar Bengt-Göran Rosén.
Att ha fungerande tänder handlar om mycket mer än kosmetik. För att ha en fungerande bettfunktion och kunna tugga är tänderna avgörande.
– När man får problem med födointaget, till exempel på grund av tandproblem, tenderar man att sluta äta fiberrik föda. Istället väljer man att äta sådant som är lätt att tugga. I värsta fall kan man kanske inte tugga alls, och då måste man dricka sin föda. Så fort en patient blir tvungen att inta flytande föda minskar hens livskvalitet, och då brukar det gå ganska snabbt utför. Därför är det jätteviktigt med tandhygien och tandvård. För att kunna ha en sund livssituation behöver man kunna tugga och äta, säger Bengt-Göran Rosén.
Enklare teknik
Den nya tekniken är både enkel och effektiv, enligt Bengt-Göran Rosén.
– Membranet tillverkas med digital teknik i moderna maskiner. Tillverkningen är lätt att hantera, och därför finns det stor potential för tekniken att spridas. Idag kan inte alla tandläkare ha spetskompetens för styrd bentillväxt eftersom det är en ganska komplicerad och tidskrävande process.
Kontakt:
Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, bengt-goran.rosen@hh.se
Vi vet att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i buken. Man har antagit att detta beror på könshormoner, så som östrogen.
– Men de molekylära mekanismerna som styr fettinlagring hos män och kvinnor är inte så väl utredda, säger Mathias Rask-Andersen, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
I studien som visar på genernas roll vid fettinlagring, användes data från UK Biobank som är en kohortstudie på en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna lämnade blodprover för genotypning och distributionen av fettvävnad uppskattades genom impedandsmätning, det vill säga mätningen av elektriskt motstånd då en ström förs genom kroppen.
Hundra gener som påverkar fettfördelning
I den aktuella studien testades miljontals positioner i arvsmassan för association med mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delar av kroppen. Forskarna såg också tydliga skillnader mellan män och kvinnor.
– Vi blev förvånade över det stora antalet gener som bara hade effekt hos kvinnor. Bland generna fanns en stor andel gener som är aktiva i fettceller och fettvävnader. Men flera av generna bidrar också till att bilda den extracellulära matris som utgör strukturen runt cellerna i en vävnad, säger gruppledaren Åsa Johansson, docent vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Bukfetma har tidigare kopplats till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. I snitt har män en större mängd bukfett än kvinnor och detta kan vara en förklaring till den högre risk för hjärt-kärlsjukdom som man ser hos män. Epidemiologiska studier har till och med visat att förmågan att lagra fett i runt låren ger kvinnor ett visst skydd. Resultatet av den aktuella studien kan därför leda till utvecklandet av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
– De biologiska system som vi belyser i vår studie skulle kunna utnyttjas av läkemedel för att förbättra fördelningen av kroppsfett och på så sätt minska sjukdomsrisken, säger Mathias Rask-Andersen.
Kontakt:
Mathias Rask-Andersen, Institutionen för immunologi, genetik och patolog, Uppsala universitet, mathias-rask-andersen@igp.uu.se
Åsa Johansson, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, SciLifeLab, Uppsala universitet, E-post: asa.johansson@igp.uu.se
Många vill minska sin klimatbelastning men känner frustration över att de inte vet vad som är smartast att satsa på. För att snabba på beteendeförändringar förespråkar Tullia Jack i sin avhandling att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner ska synliggöras.
– Hade vi haft koll på hur mycket vatten och energi det faktiskt går åt till att köra en tvätt tror jag vi skulle tänka efter några varv och istället tvättat mera sällan och börjat punkttvätta eller vädra kläder i större utsträckning, säger Tullia Jack, som nyligen disputerat i sociologi om renlighetsideal och energikonsumtion.
Taxameter på tvättmaskinen
Ett sätt kan vara att förse tvättmaskiner, duschar och andra apparater med en taxameter som visar hur mycket energi som löpande används. Eller, apropå klimatpåverkan överlag, varför inte skriva ut koldioxidutsläppen på flygbiljetten? På samma sätt som vissa restauranger skriver ut koldioxidutsläppen på menysedeln.
Sedvänjor och ideal omdefinieras i små steg, hela tiden. I samtal eller när någon börjar agera annorlunda. Om ett nytt beteende är i samklang med samhälleliga behov kan det snabbt ”smitta”. Ett synliggörande skulle snabba på en förändring omkring sedvänjor och ideal, exempelvis renlighetsideal, är Tullia Jacks slutsats.
Tullia Jacks resultat visar att andras åsikter – eller snarare, det vi tror att andra tycker – spelar en stor roll i vad vi gör. Eftersträvan att uppnå ett visst ideal, exempelvis renlighetsideal, och bli accepterade socialt styr vår energikonsumtion. Om vi har en utsatt klassposition är vi extra noggranna med att hålla oss till gängse konventioner.
Acceptans för det småskitiga
– Till exempel jag intervjuade en ensamstående mamma som skulle aldrig skulle låta sitt barn gå till skolan utan rena kläder på, medan andra föräldrar tyckte att det var okej med småsmutsiga kläder då och då.
Till följd av ökad medvetenhet om behovet att dra ner på vatten- och energikonsumtion samt koldioxidutsläpp kommer det så småningom att bli socialt sanktionerat att tvätta mindre ofta och kanske inte ha det tipp topp-rent överallt, spår hon.
– Och det kommer att anses okej, kanske till och med positivt, att köra runt i en småskitig bil. Den fungerar ju precis lika bra att köra i.
Så här gick studien till:
14 personer djupintervjuades och 57 deltog i fokusgrupper om tvätt- och renlighetsvanor. Tullia Jack har också studerat representationer av renlighet i tidskrifter från 1980 talet och framåt, hushållens vatten- och energiförbrukning över tid samt hur mycket tid hushållen lägger ner på dessa sysslor.
– Det geologiska materialen spelar samma grundläggande roll i våra liv nu precis som de gjorde förr, då stenar kunde användas för att skapa jaktverktyg, bygga solida skydd eller magnifika monument, säger Claudia Sciuto.
Claudia Sciuto menar att samspelet mellan samhällens utveckling och geologiska resurser blir tydligt när man börjar undersöka livsmiljöer. Till exempel så bor vi i hus av sten, färdas på vägar gjorda av sten och bär runt på stenar i form av juveler.
– Att omvandla material från jordskorpan, med stenbrott och transporter av stora bergvolymer, har genom århundradena även bidragit till förändrade landskap och livsmiljöer, tänk bara på Kiruna till exempel.
Rikt med bearbetad sten
Olika tillvägagångssätt för att karva ur geologiska lager går att spåra tillbaka till civilisationernas gryningstimmar. Arkeologiska kartläggningar är därför alltid enormt innehållsrika vad det gäller bearbetade produkter av och med sten. (Detta eftersom många andra tecken av liv från förr, av organiskt material till exempel, har gått förlorade.)
En närmare titt på dessa artefakter, identifiering av material, tillverkningstekniker och annan bearbetning, hjälper till att förstå de olika former av samspel som funnits mellan geologiska resurser och samhällsbyggen.
– Avhandlingens mål har varit att undersöka det långvariga förhållandet mellan människa och stenar som kommer till uttryck i olika arkeologiska artefakter, från olika tidsepoker och kulturella sammanhang runt om i Europa. Allt ifrån hällmålningar och stenverktyg i Skandinavien till stenkistor i södra Italien och medeltida fästningar i Frankrike.
Nära infraröd spektroskopi
En viktig del av i avhandlingen handlar om användandet av en ny analysmetod för stenartefakter – nära infraröd spektroskopi, NIR. Den kan användas i fält och påverkar/skadar inte materialen som analyseras. NIR bygger i det här fallet bygger på så kallas reflektansspektroskopi, man belyser ett föremål med ljus och analyserar när det reflekteras inom NIRområdet.
Tekniken kan även användas inom bildanalys och kräver mycket liten eller ingen preparering av prover. Arkeologer måste ofta ta itu med mycket stora artefakter (en befästningsvägg) eller ett stort antal små föremål (mer än 2500 stenverktyg på en enda plats).
En ”verktygslåda” med metoder för insamling av data med bärbar och icke förstörande teknik skulle underlätta, menar Claudia Sciuto.
– Genom att rekonstruera alla steg i hur artefakterna producerats och använts, har varje objekt sedan observerats i detalj med hjälp av dessa digitala tekniker för att dokumentera former, volymer och lagra informationen för framtida analys. På så sätt har det varit möjligt att samla ett referensbibliotek av 3D-modeller av gamla stenartefakter som kommer att vara tillgängliga digitalt i framtiden.
Stenars roll i samhället
Avhandlingen är ett första steg mot att se berg- och stenmaterialens roll i utvecklingen av samhällen och visa hur tillgången på sådant material kan påverka kulturers utveckling och hur strategier kring anskaffningen kan visa på tecken på samhällsförändringar. Fallstudierna visar också hur en varierande tillgång på denna råvara kan sammanfalla med förändringar av livsföringen för människorna som bott på de här platserna. I vissa fall är förändringarna även kopplade till omvandlingar inom boplatserna eller i omgivningarna.
– Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till människans historia är ett misstag. Bara man har rätt teknisk utrustning så går historien att dechiffrera, avslutar Claudia Sciuto.
Det som varit föremål för avhandlingens undersökningar är hällmålningarna i Flatruet, Härjedalen, en mesolitisk (mitten av stenåldern) boning i Ångermanland, befästningen i Carcassonne (Sydvästra Frankrike) och området för de antika grekiska kolonierna i Montescaglioso (Basilicata, södra Italien).
