En viktig fråga inom evolutionsbiologin är hur nya funktioner uppstår. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att virus som infekterar bakterier, så kallade bakteriofager, kan medverka till nya funktioner genom att synliggöra dold potential hos sina värdbakterier.

Bakteriofager är de till antalet vanligaste organismerna på jorden (ungefär 1031) och varje dag infekteras och dödas mellan 15-30 procent av alla bakterier i världshaven på grund av bakteriofaginfektioner. I den nya studien har forskarna undersökt hur bakteriofager, i stället för att döda bakterierna, överför gener som hjälper bakterien E. coli att överleva.

– Vi fann en ny oväntad mekanism där gener från bakteriofager ger bakterierna möjlighet att utnyttja sin dolda potential och därmed etablera en ny funktion, säger forskaren och försteförfattaren Jon Jerlström Hultqvist.

Bakteriofager räddade bakterier
Först tog forskarna bort en för bakterien livsviktig gen (ilvA) och därefter undersökte man om gener från bakteriofager, som isolerades från Svandammen i Uppsala, kunde rädda bakterierna.

Forskarna identifierade en ny grupp av gener som kodar för enzymer, S-adenosyl methionine (SAM) hydrolaser. Dessa enzymer bryter ner SAM och som ett resultat ökar biosyntesen av aminosyran metionin, en prekursor till SAM.

Ett av enzymerna som krävs för denna process har en sidoreaktion som gör att E. coli bakterien kan kompensera för avsaknaden av den livsviktiga ilvA-genen.

Bakteriecellers dolda potential
Studien visar att de funktioner som normalt kan hittas i bakterier inte är de enda som behöver undersökas när vi vill förstå hur en bakterie fungerar. Bakteriecellens dolda potential kan manifesteras när dess metaboliska tillstånd ändras, vid en bakteriofaginfektion.

Enligt professor Dan I. Andersson, huvudansvarig för studien, består den nyupptäckta funktionen i att bakteriofag-enzymer har förmågan att bryta ner en viktig cellkomponent (SAM) hos bakterien.

– När denna komponent bryts ner ställer bakteriecellen om sin metabolism och en ny funktion blir tillgänglig. Det är väldigt viktigt att förstå den dolda potentialen hos bakterier, liksom ifall denna kan påverka utvecklingen av antibiotikaresistens och deras sjukdomsalstrande förmåga.

Artikel:
Jon Jerlström Hultqvist, Omar Warsi, Annika Söderholm, Michael Knopp, Ulrich Eckhard, Egor Vorontsov, Maria Selmer, and Dan I. Andersson. A bacteriophage enzyme induces bacterial metabolic perturbation that confers a novel promiscuous function. Nature Ecology & Evolution.

Kontakt:
Dan I. Andersson, Dan.Andersson@imbim.uu.se
Maria Selmer, Maria.Selmer@icm.uu.se
Jon Jerlström Hultqvist, jon.jerlstromhultqvist@dal.ca

Årmiljoner av evolutionära finslipningar har gjort delfiner fenomenalt duktiga på att använda ultraljud för att orientera sig, hitta mat och kommunicera med varandra. Men hur de faktiskt gör är fortfarande höljt i dunkel.

För några år sedan gjorde Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, en upptäckt om delfiners kommunikation. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar.

Nu har hon också räknat ut att de två signalerna faktiskt inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. Likaså har hon upptäckt att ljudets frekvens är högre längre upp i strålen, vilket ger ett ljusare eko inom detta område.

Ultraljud – att ”se” med hjälp av ljud

Ultraljud är högfrekvent ljud och inte hörbart för människor. Men det finns flera djur i både vatten – exempelvis delfiner och andra tandvalar – och på land – exempelvis fladdermöss och vissa grottlevande fåglar – som kan lystra till och forma ultraljud. Gemensamt är att de bor i miljöer där det är svårt att se. Som kompensation har naturen utrustat dem med förmågan att skicka ut korta ljudpulser som ekar mot omgivningen. På så sätt kan de ”se” med hjälp av ljud även när det är mörkt och t ex grumligt i vattnet. Somliga djur bildar ultraljud med stämbanden, andra med tungan.

Delfiner har en stor hjärna och en stor del används för att processa ljud. En delfin som förlorar synen klarar sig, men utan hörseln så överlever den inte i det vilda.

Täta ekon och olika frekvenser ger mer information
För delfinen blir vinsterna troligtvis flera, tror Josefin Starkhammar: Med de täta ekona, som de två överlappande strålarna ger, skulle djuret teoretiskt snabbt kunna uppfatta exempelvis hastigheten hos ett byte som närmar sig eller är på väg bort – men om det faktiskt är så har forskarna inte hunnit undersöka ännu. Frekvensvariationerna ger mer exakt information om föremålets position.

– Dessutom är höga och låga frekvenser bra på olika saker. Ljud med låga frekvenser sprider sig längre under vattnet medan ljud med höga frekvenser kan ge mer detaljerad information om föremålets form, säger Josefin Starkhammar.

”Magisk formel” bakom upptäckten
För att komma fram till sina upptäckter har Josefin Starkhammar jobbat tillsammans med Maria Sandsten och Isabella Reinhold, professor respektive doktorand i matematisk statistik vid LTH. Tillsammans har de utvecklat en matematisk algoritm. Det var med hjälp av den som Josefin Starkhammar lyckades bena ut och läsa av de överlappande signalerna.

– Den fungerar nästan som en magisk formel! Plötsligt kan vi se saker som med traditionella metoder varit dolda.

Unikt mätsystem för ultraljudsstrålar

För att samla in data har Josefin Starkhammar byggt en mätutrustning med 47 hydrofoner (mikrofoner för undervattensbruk) som i vatten fångar in ljud i många olika frekvenser över en hel yta, till exempel över hela tvärsnittet av delfiners sonarstrålar. Delfinljuden har spelats in Kolmården och i djurparker i Bahamas, Honduras och Kalifornien.

Algoritmen ökar inte bara förståelsen för delfiners kommunikation. Den kan också bana väg för skarpare bildkvalitet på mänskligt byggd ultraljudsteknik, till exempel medicinskt ultraljud.

– Kanske den i framtiden kan användas för att till exempel mäta tjockleken på organhinnor längre in i kroppen där nuvarande metoder inte räcker till.

Kan förbättra orientering till havs
Ett annat område med förbättringspotential är sonarer och ekolod, alltså utrustning som används för att orientera sig till sjöss, läsa av undervattensmiljön och spåra fiskstim.

– Här skulle vi kunna kopiera principen att använda ljudstrålar vars frekvensinnehåll ändras över tvärsnittet. Till att börja med kommer vi att bygga om vår egen utrustning som bygger på pulseko-principen.

Tillsammans med forskare i teknisk geologi har Josefin Starkhammar även planer på att testa tekniken för att ersätta förstörande provning av vägar, till exempel genom att snabbt få en bild av hur en nybyggd väg ser ut inunder utan att behöva ta borrprov.

Skyddar delfinerna från mänskligt buller
Även delfinerna själva är behjälpta av att människor bättre förstår deras ekolokaliseringsförmåga.

– Med större förståelse kan vi skydda dem från mänsklig aktivitet som skulle kunna skada, störa eller slå ut denna förmåga, exempelvis sjöfartsbuller, pålning i vatten, undervattenssprängningar, starka båtsonarer och sökande med akustiska metoder efter olja under havsbottnen, säger Josefin Starkhammar.

Hur det faktiskt går till när delfinen skickar ut sina två nästan samtidiga strålar vet forskarna ännu inte.

– Egentligen är det lite konstigt att delfinen skickar ut två olika strålkomponenter eftersom de kommer från ett och samma organ. Vi vill väldigt gärna få reda på hur just detta går till.

Kontakt:
Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, josefin.starkhammar@bme.lth.se, +46 46 222 75 27

Den 28 maj-3 juni 2018 pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser.

Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser man en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.

Andra behov än under kalla kriget

– För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.

Forskningsstudien redovisas i en nypublicerad rapport: Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar i dag.

Drivmedel och gödsel ett större problem

­– Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.

De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan i dag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.

– Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.

Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.

Rapporten:
Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.

Forskningsprojektet:
Kan Sverige producera mat i kris eller krig?

Kontakt:
Camilla Eriksson, filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, camilla.eriksson@slu.se, 018-67 25 68, 070-297 23 47
(Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut)

Gunilla Leffler, kommunikatör, SLU Future Food, gunilla.leffler@slu.se, 076-118 90 77

– Vår studie visade att D-vitaminbristen inte är könsbunden, men vanligare bland afrikanska invandrare än bland de från Mellanöstern. Vi fann att det finns fler bakomliggande faktorer än bara täckande klädsel, säger Lena Granlund, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

216 migranter i Umeå
I sin avhandling redovisar Lena Granlund en studie på 216 migranter från Afrika och Mellanöstern, bosatta i Umeå som undersöktes med blodprov, frågeformulär samt mätningar av muskelstyrka, längd och vikt. I en särskild behandlingsstudie följdes 160 migranter som i tre månader fick D-vitamintillskott i olika doser beroende på utgångsvärde.

Det visade sig att 12 procent av migranterna hade klinisk D-vitaminbrist och hela 73 procent hade värden som understeg vad som rekommenderas för optimal benhälsa. D-vitaminbrist var dubbelt så vanligt bland invandrare från Afrika som från Mellanöstern. Däremot kunde man inte se någon signifikant skillnad i D-vitaminvärdena mellan kvinnor och män i respektive grupp. Studien visade att brist på D-vitamin var förenat med nedsatt muskelstyrka.

Ät mer fisk i solen
Studien visade också att immigranternas livsstil påverkade risken att utveckla D-vitaminbrist. De som åt fet fisk minst en gång i veckan hade minskad risk, liksom de som exponerade sig mer för sol genom att ha kortärmat under sommaren eller som reste utomlands. Även tillskott av D-vitamin hade positiv verkan. Vid behandling med D-vitamin räckte inte de lägre doserna till för att immigranterna skulle uppnå tillfredsställande D-vitaminnivå i blodet.

– Resultaten talar för att D-vitaminbrist kan ha betydelse för immigranters hälsa, vilket kan vara bra att veta både för immigranterna själva och för vårdpersonal. Det kan vara viktigt att känna till att livsstilen påverkar risken att utveckla D-vitaminbrist och att det krävs blodprov för att sätta diagnosen och för att följa upp behandlingen säger Lena Granlund.

Lena Granlund är uppvuxen i Vilhelmina och arbetar som distriktsläkare vid Ålidhems vårdcentral i Umeå.

Avhandlingen:
D-vitaminbrist i norra Sverige – en tvärsnittsstudie av en immigrantpopulation på latitud 63°N

Kontakt:
Lena Granlund, 070-3727341, lena.granlund@vll.se

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att demokratiskt styre i sig inte är tillräckligt. Offentliga institutioner med hög kvalitet i verksamhet och styrning är också nödvändiga.

Tidigare forskning om samhällsstyrning och hållbar utveckling har mest fokuserat på skillnader mellan demokratiskt och mer auktoritärt styrelseskick. Marina Povitkina har för sin avhandling lagt till perspektivet professionalism i styrningen av de offentliga institutionernas själva verksamhet, sådant som graden av korruption, rättssäkerhet och effektiv förvaltning. Och funnit att demokrati i sig inte är tillräckligt.

Välfungerande institutioner
– För att skapa bättre arbete med hållbarhetsfrågorna krävs en kombination av demokrati och hög kvalitet i samhällsstyrningen, säger hon.

– Om kvaliteten däremot är låg överträffar inte demokratiska stater auktoritära. De kan till och med göra sämre ifrån sig än auktoritära stater, säger Marina Povitkina.

Med mindre välfungerande institutioner kan biståndsmedel kanaliseras till kortsiktiga, men för politikerna mer synliga, projekt.

– En provinsledare kanske exempelvis satsar på att dra vattenledningar istället för att bygga vattenreningsverk, även om reningsverket långsiktigt vore viktigare, säger Marina Povitkina.

Viktigt att kunna konkretisera
Studien understryker hur viktigt det är att man i internationella utvecklingssamarbeten fokuserar inte bara på politiska målsättningar utan lika mycket på hur välfungerande de institutioner är som ska konkretisera politikernas ambitioner.

– Välfungerande offentliga institutioner är nödvändiga för att säkra långsiktiga förändringar i miljö- och hållbarhetsarbetet, säger Marina Povitkina.

Demokrati, minskad korruption, rättssäkerhet och transparenta offentliga institutioner ingår i mål 16 bland FNs hållbarhetsmål. Resultaten i Marina Povitkinas studie pekar mot att de stater som är nära att uppnå detta mål har bättre förutsättningar att nå övriga mål än de stater som har längre kvar till att uppnå mål 16.

– Det betyder inte att andra stater först måste nå mål 16 innan de kan göra andra åtaganden för hållbar utveckling, men de som redan nått det målet presterar bättre i arbetet med övriga mål, säger Marina Povitkina.

Om studien

Studien bygger på analyser av data från projektet Varieties of Democracy, Quality of Government institutet, Världsbanken, den internationella databasen över naturkatastrofer EM-DAT, samt EDGAR – en databas över staters utsläpp av växthusgas.

Avhandlingen:
Necessary but not sustainable? The limits of democracy in achieving environmental sustainability.

Kontakt:
Marina Povitkina, marina.povitkina@gu.se

Risk- och krisforskningscentret RCR vid Mittuniversitetet har granskat hur myndigheter i åtta EU-länder kommunicerar till allmänheten kring risk och risk.

– Vi ser att den teknik som används för spridning av informationen, budskapet i meddelandena och hur det kommuniceras inte bara avslöjar vem som är sårbar utan också ojämlikheten i samhället, säger Erna Danielsson, docent i sociologi och projektledare för arbetet.

Fler länder har studerats
De länder som studerats är Sverige, Finland, Estland, Tyskland, Frankrike, England, Grekland och Cypern. De undersökta länderna omfattar alla typer av offentliga förvaltningssystem i Europa, vilket är relevant eftersom riskkommunikation är en del av offentlig förvaltning. Studien visar att budskapen som förmedlas i kommunikationen riktas framförallt till traditionella medelklasshushåll, boende i urbana miljöer. Även om många länder informerar på andra språk så finns den kompletta informationen oftast bara på det egna landets huvudspråk, vilket riskerar att exkludera språkliga minoritetsgrupper och turister.

I studien undersöks vilka aktörer som är involverade i riskkommunikationen och vilka kommunikationsmetoder som används. Forskarna har också undersökt vilka språk information givits på, men också vilka risker som fokuserats i meddelandena, om det finns meddelanden avsedda för särskilda grupper i samhället, och om någon utvärdering av riskkommunikationen gjorts.

Alla har inte samma möjligheter
Digitala media det främsta verktyget för riskkommunikation och Youtube används av flera länder. I Grekland uppmanas familjer via Youtube att göra en beredskapsplan och i Estland har Räddningsverket en Youtube-kanal med många prenumeranter.

– Sociala medier fångar kanske vissa grupper, men inte alla, och budskap som att bunkra upp hemma kräver ju att man både har resurser att införskaffa förnödenheter och ett hem med tillräckligt utrymme för flera dagars mat och vatten för en familj, som rekommendationen är. Det har inte alla, säger Evangelia Petridou, lektor i statsvetenskap och huvudförfattare till rapporten.

Olika länder ser olika risker
– Om vi ser till vilka risker som länderna tar upp är de i stor utsträckning kontextualiserade – skogsbränder och jordbävningar i Grekland och Cypern, krig på Cypern, terroristattacker och andra risker i Frankrike, alla typer av faror i England och Finland, husbränder i Estland, samt elbortfall och väderrelaterade kriser i Sverige, Finland och Tyskland, säger Evangelia Petridou.

En trend som uppmärksammats i ländernas information är att betoningen på materiella förberedelser är mer utbrett än fokus på socialt omhändertagande. Det gäller dock inte alla länder. Finland har behållit solidaritetsmeddelandet i sin 72-timmars kampanj och även Frankrike har viss information om att hjälpa familj och vänner.

Städerna premieras
– Riskkommunikation är dock i många länder instrumentell och pekar på vad man behöver ha tillgång till snarare än vad man bör göra. Dessutom är anvisningarna mer anpassade till den som bor i stadsmiljö än den som bor på landsbygden, säger Minna Lundgren, lektor i sociologi.

I rapporten konstaterar också forskarna att det behövs mer forskning för att undersöka effekterna av olika typer av riskkommunikation, kampanjer och metoder när det gäller människors kunskap, förståelse och förberedelse inför möjliga hot och risker och för att sätta in resultaten i ett globalt perspektiv.

Medverkande forskare i studien: docent Erna Danielsson, lektor Evangelia Petridou, professor Anna Olofsson, lektor Minna Lundgren, doktoranderna Christine Grosse och Michael Röslmaier, vid Mittuniversitetets Risk- och krisforskningscenter, RCR.

Kontakt:
Erna Danielsson, 010-142 81 32, erna.danielsson@miun.se

I ett vanligt exempel som Hon springer iväg till affären förstår vi att det handlar om en förflyttning i stor utsträckning tack vare verbets betydelse (springer). I exemplet Han hjortar iväg till affären är det däremot inte lika givet, eftersom de flesta språkbrukare inte har någon kunskap om verbet hjorta sedan tidigare. För att förstå att det handlar om en förflyttning får vi här istället hjälp av övriga ord i uttrycket, det vill säga av riktningsadverbet iväg och prepositionsfrasen till affären.

I så kallade förflyttningskonstruktioner, de språkliga konstruktioner som uttrycken skoja runt i centrum eller prassla iväg till sängen är exempel på, kan vi se att verbet inte måste bidra med information om rörelsesätt, som springa gör. Här kan verbet istället beteckna ett resultat av förflyttningen (prassla) eller en samtidig aktivitet (skoja). Förflyttningsbetydelsen uppstår alltså i verbets kombination med adverb och prepositionsfras; i förflyttningskonstruktionen.

Omfattande empiriska studier
Doktoranden Joel Olofsson, som är universitetsadjunkt vid Högskolan Väst, har med sin avhandling gjort den första stora empiriska studien av förflyttningskonstruktioner i svenskan. De flesta tidigare studier har ofta utgått från vanliga rörelseverb och dess betydelse. I avhandlingen tar han istället sin utgångspunkt i konstruktionerna.

Studierna bygger på ett omfattande empiriskt korpusmaterial och på språkliga experiment där deltagare gett sina omdömen om olika förflyttningsuttryck.

Med dessa metoder visar han både hur bruket av konstruktionerna faktiskt ser ut och hur olika personer reagerar på olika typer av förflyttningsuttryck. Till exempel visas i avhandlingen vilka konstruktioner som oftast används med nya verb.

Produktivitet – skapa nya uttryck
I avhandlingen diskuteras också produktivitet, som är ett komplext och mångfacetterat begrepp inom språkvetenskapen. Produktivitet handlar om möjligheten att med språkliga mönster skapa nya uttryck. Avhandlingen reder främst ut produktiviteten hos mönster som innehåller verb, adverb och prepositionsfras, som i exemplen partaja iväg till krogen och skoja runt i centrum.

– Tidigare forskning har ofta utgått från att det är verbets egenskaper som styr vad vi kan kombinera med det. Man pratar om verbets valens. Men genom att utgå från språkliga konstruktioner, i detta fall kombinationen av verb, riktningsadverb och prepositionsfras, visar jag att det i många fall är konstruktionerna som styr och i stor del bidrar med betydelse. Det är alltså med hjälp av konstruktionerna som vi skapar nya förflyttningsuttryck – ibland med verb som helt saknar rörelsebetydelse, säger Joel Olofsson.

Avhandlingen:
Förflyttning på svenska – Om produktivitet utifrån ett konstruktionsperspektiv

Kontakt:
Joel Olofsson, 031-786 5298, 0702-773506, joel.olofsson@svenska.gu.se

Bananflugan är en av de mest använda modellorganismerna inom biologin. I decennier har flugan använts för att ta fram ny genetisk och biomedicinsk kunskap. I en doktorsavhandling från Lunds universitet visar Suzan Mansourian hur bananflugan med hjälp av lukt- och fuktsinnet hittar mat, undviker uttorkning samt letar upp bästa platsen att lägga ägg.

Sommaren är högsäsong för de små bananflugorna (Drosophila melanogaster) och frukter som sett sina bästa dagar är favorittillhållet. Ligger frukterna i utrymmen där luftfuktigheten är relativt hög gillas det ännu mer av bananflugorna.

Fältstudier i Afrika
Suzan Mansourian har studerat bananflugans beteende samt de nerver och nervbanor som styr hur flugan beter sig.

Tillsammans med kollegor har Suzan Mansourian undersökt och kartlagt de receptorer på flugans antenner som den använder för att hitta mat, fukt, partners att para sig med, och en bra plats att lägga äggen. Vissa receptorer fångar upp doftmolekyler från jäsningsprocessen i ruttnande frukt, vilket är en doft som betyder mat för bananflugan.

Andra receptorer reagerar på lukten av fenol. En doft som utsöndras från exempelvis rovdjurens avföring och som uppkommer genom de patogena bakterierna i avföringen. När bananflugan identifierar lukten av fenol undviker den att lägga sina ägg där eftersom det är en farlig plats för larverna.

Upptäckten gjordes i samband med fältstudier i Afrika. Resultaten visar att bananflugorna skyr avföring från lejon men inte har något emot att lägga sina ägg i giraffernas exkrementer.

Bananflugans sinne för fukt
I sin avhandling beskriver hon även bananflugans fuktreceptorer som sitter på baksidan av antennerna. Receptorerna fungerar som ett sjätte sinne som bananflugan har och som hjälper den att hitta miljöer där den kan undvika uttorkning. Det är fuktreceptorerna som gör att den ofta söker sig till exempelvis kök där luftfuktigheten brukar vara relativt hög, runt 70 procent.

Trots att bananflugan är generalist och klarar sig bra i vitt skilda miljöer avslöjar Suzan Mansourian att den trivs allra bäst i närheten av övermogna marulafrukter, något det delar av året är gott om i hela södra Afrika. Hennes slutsats är att marula är den ursprungliga värdväxten för bananflugan.

Resultaten i avhandlingen ökar kunskapen om bananflugans lukt- och fuktsinne och dess bakomliggande mekanismer.

– Resultaten kan leda till nya sätt och strategier i bekämpningen av mygg och skadeinsekter, säger Suzan Mansourian.

Avhandling:
Drosophila sensory neuroethology

Kontakt:
Suzan Mansourian, doktorand, Biologiska institutionen, Lunds universitet, suzan.mansourian@biol.lu.se, 070 246 08 99, 046 222 05 74

Komplexa system spelar en viktig roll i våra dagliga liv. Ta exempelvis samhället med miljarder individer som interagerar, aktiemarknaden med köpare och säljare som handlar med olika typer av värdepapper, eller kommunikationsinfrastrukturer med miljarder telefoner, datorer och satelliter. Nyckeln till att förstå dessa komplexa system är att förstå interaktionerna mellan komponenterna – deras nätverk.

– I dag samlar vi data från olika system nästan överallt i samhället, och informationen blir alltmer komplex. Men dagens nätverksmetoder för att analysera systemen nyttjar inte all den utförliga information som finns i det insamlade datat. Jag visar varför vi behöver förbättra de vanliga nätverksmetoderna när det finns data som gör detta möjligt. Tack vare det kan våra metoder bidra till en ökad förståelse för många komplexa system, säger Ludvig Bohlin.

Komplexa system ger flera nätverk
I sitt avhandlingsarbete beskriver Ludvig Bohlin utmaningarna med stora mängder data och presenterar metoder för att förenkla och belysa viktiga strukturer i nätverksmodeller som nyttjar utförligare data.

Traditionella nätverksmodeller aggregerar ofta olika typer av data i ett enda nätverk och då riskerar viss information att gå förlorad. Ett exempel är sociala relationer där våra interaktioner med släktingar, vänner och kollegor kan bero på plats, tid eller kommunikationssätt. Om alla interaktioner aggregeras i ett enda nätverk finns det risk att viktig information tolkas fel eller går förlorad.

Ludvig Bohlin visar att traditionell nätverksmodellering kan ge värdefulla insikter, men att mer informationsrika nätverksmodeller kan öka förståelsen för det underliggande komplexa systemet.

Nätverk med minne
– Den traditionella modellen använder ofta ett nätverk med en typ av interaktioner för att beskriva ett system. Mer avancerade modeller kan representera interaktioner i nätverk med flera lager eller med minne för att fånga det faktum att vi kan interagera på många olika sätt, och att interaktionen kan bero på vad vi gjorde förut.

Nätverksanalys är en relativt ung vetenskaplig disciplin som började växa fram i början av 2000-talet. I dag används nätverksmodeller i bland annat sökmotorer för att hitta relevanta webbsidor, och på sociala plattformar för att rekommendera vänner. Nätverksanalys utgör ett mycket bra verktyg för att analysera data från komplexa system, men det är viktigt med möjligheten att utöka de traditionella metoderna när det finns tillgängligt data som möjliggör detta.

Ludvig Bohlin har utfört sin forskarutbildning på Integrated Science Lab (IceLab) på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Avhandlingen:
Mot högre ordningens nätverksmodeller

Kontakt:
Ludvig Bohlin, 070-680 73 29, ludvig.bohlin@umu.se

Johan Junkka beskriver i en ny avhandling vid Umeå universitet, hur gifta medlemmar i nykterhetsförbunden, arbetarrörelsen och frikyrkorna hade en större benägenhet att förändra sina beteenden och använda barnbegränsande metoder.

– Även de par som bodde i områden med en stark arbetarrörelse eller frikyrka hade lägre fertilitet än andra. Avhandlingen visar även att spridningen av barnbegränsande praktiker inte bara omfattade folkrörelsen, utan att de även spreds i rumsliga nätverk – mellan grannar, säger Johan Junkka.

Liten familj = respektabel familj
Dessa sociala nätverkseffekter var starkast under den stora nedgången i barnafödande. Avhandlingens resultat tyder på att under perioder av stor ekonomisk och social osäkerhet kom människor att förlita sig allt mer på sina sociala nätverk för att guida deras beslut. Ska man skaffa ännu ett barn eller ska man använda sig av barnbegränsning?

– De blir också viktigt hur denna ökade användning av barnbegränsning förstås och rättfärdigas. Inom folkrörelserna blev en liten familj associerat med en respektabel familj och barnbegränsning blev ett medel för att leva upp till detta ideal. Resultaten antyder att idéer så som kopplingen mellan respektabilitet och barnbegränsning spreds mellan medlemmar i föreningarna, men även till de som bodde nära dessa organisationer.

Grupptryck
– På så sätt var nedgången i födelsetal en konsekvens av både förändrade ekonomiska förutsättningar och förändrade idéer om banbegränsning, idéer som i sin tur spreds i social nätverk.

En viktig slutsats i denna avhandling är att fertilitetsmönster inte kan förstås endast av individuella attribut såsom ålder, klass och utbildning. Fertilitet är inte bara en fråga om biologisk reproduktion utan också en handling av kulturell reproduktion, en handling som är inbäddad i nätverk av sociala relationer.

För att förstå demografiska processer såsom den svenska fertilitetstransitionen måste man ta hänsyn till människors sociala relationer, vilka nätverk de ingick i och vilka föreställningar om familj och barnbegränsning som var rådande inom dem.

Avhandlingen:
Shared practices. Social networks and fertility decline during the Swedish demographic transition, 1850-1950

Kontakt:
Johan Junkka, johan.junkka@umu.se, tel. 070-219 47 49

– Framstående är att alla arbetsmigranter som vi intervjuat utgår från sina egna barn, det vill säga att barnens närvaro är väldigt påtagligt när de pratar om anledningen till att de kom till Sverige. Sett ur ett barnperspektiv väcker detta många frågor, säger forskarna Charlotte Melander och Oksana Shmulyar Gréen, som genomfört en studie om migrerade familjers strategier för omsorg på distans, tillsammans med professor Ingrid Höjer, Göteborgs universitet.

Barnen sällan involverade i beslutet
I det FORTE-finansierade forskningsprojektet har de intervjuat arbetsmigranter från Polen och Rumänien, frivilligorganisationer och myndigheter. Forskarna har dessutom genomfört en analys av policy kring socialförsäkring, uppehållsrätt och EU-direktiv.

Hur omsorgen om barnen organiseras under förälderns frånvaro visar sig var ett resultat av förhandling mellan föräldrar och släktingar. Det är få föräldrar som vänder sig till barnen själva för att diskutera migration som en utväg. De flesta föräldrar som forskarna intervjuat har återförenats med sin familj i Sverige eller planerar att göra det så fort omständigheterna tillåter detta. Ett fåtal fäder har inga planer på att återförenas med sin familj i Sverige.

”Jag övergav mitt barn”
Studien visar att relationen mellan barn och föräldrar påverkas på ett negativt sätt av att leva på distans. Flera föräldrar berättar att de förlorat mycket i kontakten med sina barn och att det är svårt att ta igen förlorad tid vid en återförening. Omställningen för barnen visar sig vara allra störst om det är modern som migrerat.

– Historier från föräldrar om att ”jag övergav mitt barn” återkommer i flera av migranternas berättelser.

Barn som kände sig övergivna yttrade detta genom att visa motstånd i olika situationer, avvisa föräldern som migrerat och istället lyssna mer på den förälder som stannat hemma.

Studien visar också att återföreningar möjliggörs av föräldrars övergång från informellt till formellt arbete, personnummer, uppehållsrätt och tillgång till socialförsäkringssystemet, egen bostad och ett eget hyreskontrakt i Sverige.

Artikel:
Family obligations across European borders: negotiating migration decisions within the families of post-accession migrants in Sweden

Kontakt:
Charlotte.melander@socwork.gu.se
Oksana.shmulyar@socav.gu.se

Regeringen stretade länge emot, men våren 2017 gav man efter för oppositionens krav på sänkta bullerkrav vid bostäder. Detta trots att Boverket i en rapport hade slagit fast att högre bullernivåer bara skulle ge marginellt fler bostäder.

Kraven handlar om de ljudnivåer som finns utanför bostaden, vid fasaden. Att åstadkomma en tillräckligt tyst miljö inomhus anses inte vara några problem. Men då måste fönstren vara stängda. Det råder visserligen delade meningar om huruvida fönster i en nybyggd lägenhet bör öppnas eller inte, men än så länge utgår regelverket ifrån att de ska kunna öppnas.

Göran Pershagen sitter med i den grupp inom WHO som tar fram nya riktvärden för buller. Arbetet ska vara klart till sommaren och kommer troligen att resultera i skärpta bullerkrav.

Höjt riktvärde för buller vid fasad

I juni 2015 höjde regeringen riktvärdet för buller 55 till 60 decibel vid fasaden för bostäder upp till 35 kvadratmeter.
Den 1 juli 2017 höjdes riktvärdet igen, till 65 decibel. Då höjdes även riktvärdet för större bostäder, från från 55 till 60 decibel.

WHO:s nuvarande riktvärde för den genomsnittliga bullernivån utomhus vid fasad är 55 decibel.

Decibelskalan är logaritmisk och en höjning med 10 decibel, dB, motsvarar en tiofaldig ökning av antalet bullrande fordon.

Vilken skada gör då buller? Vad händer med den kropp som utsätts för det här oönskade ljudet?

– Det finns ett relativt säkert samband mellan buller från vägtrafik och hjärtinfarkt, säger Göran Pershagen. Det finns flera epidemiologiska undersökningar som pekar i samma riktning. WHO har värderat underlaget som starkt och av hög kvalitet när det gäller detta samband. Det är ungefär så långt man kan komma med epidemiologiska undersökningar.

Samband mellan buller och övervikt

Nu studerar Göran Pershagen och hans kollegor sambandet mellan buller och övervikt.

– Det finns väl belagda samband mellan stress och övervikt, samt mellan sömnstörningar och övervikt. Så det är ingen orimlighet att långvarig bullerexponering kan påverka risken för övervikt eftersom buller ger upphov till både stressreaktioner och sömnstörningar. Men det epidemiologiska underlaget är osäkert, det finns för få undersökningar.

I maj försvarade en av Göran Pershagens doktorander en avhandling om buller och övervikt.

– Han ser ett samband mellan bullerexponering framför allt från flyg och väg och övervikt. Han ser också samband mellan risken att insjunkna i högt blodtryck och flygbullerexponering. Men som alltid när det gäller epidemiologiska undersökningar och slutsatser om orsak måste man ha flera undersökningar i samma riktning.

Det är framför allt utsattheten för olika slags trafikbuller som har studerats, alltså biltrafik, flyg och tåg. Både då det gäller hjärtinfarkt och övervikt var riskerna störst hos personer som samtidigt var utsatta för buller från alla tre trafikslagen.

– Våra undersökningar pekar i riktningen att flygbuller är mest skadligt, säger Göran Pershagen. Det kan ha att göra med att det är ett mer intermittent buller med höga peakar av tystnad emellan.

Lägre bullerkrav ger fler bostäder

De nya reglerna för bostäder påverkar framför allt buller från vägtrafik; i teorin kan framför allt mindre bostäder nu byggas på mark som tidigare inte kunde exploateras. Enligt branschorganisationen Studentbostadsföretagen har produktionen av studentbostäder ökat de senaste åren. En orsak är de lägre bullerkraven som både innebär att det finns mer tillgänglig mark och att marken kan utnyttjas mer effektivt.

I Lund har de nya reglerna inneburit att AF Bostäder har kunnat bygga fler små lägenheter.

– Vi hade en detaljplan som höll på att tas fram när den nya bullerförordningen kom, säger Magnus Cederberg, fastighetsutvecklingschef på AF Bostäder. Då bestämde vi att vi börjar om för att kunna få den nya förordningen att gälla.

Resultatet blev fler små lägenheter. Om de hade följt den gamla förordningen hade de tvingats bygga färre lägenheter, av typen genomgångslägenheter – som har en tystare sida och därmed lägre bullerkrav vid den fasad som vetter mot väg.

För Göran Pershagen är det här inte några goda nyheter.

– Långtidseffekterna kommer att visa sig om flera år, men man riskerar att bygga sig fast i ett stort antal bostäder som är hälsovådliga.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

Ljudnivåer

  • I sovrummet på natten eller i en tyst skog, 20-30 dB(A)
  • På bibliotek och kontor, 40 dB(A)
  • Ett samtal, vänner emellan, 60 dB(A)
  • I bilen, 70 dB(A)
  • Tung trafik, 80 dB(A)
  • Motorsåg, 100 dB(A)
  • Rockkonsert, 110 dB(A)
  • Smärtgränsen, 120 dB(A)
  • Fyrverkerier, 130 dB(A)

Det är viktigt med en röntgenundersökning av blodkärlen hos de patienter som har symtom eller tecken på syrebrist i hjärtat. Men vid en vanlig kärlröntgen av hjärtats kranskärl är det svårt att avgöra vilka kärl som behöver behandlas. Då är tryckmätningar i förträngda kärl en stor hjälp.

Resultaten har presenterats i den högt ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Överläkare Ole Fröbert, verksam inom Region Örebro län. är medförfattare i artikeln.

– Jag hoppas att resultaten i vår forskning gör att fler patienter får tillgång till metoden. Vi har i vår Fame2-studie (Fractional Flow Reserve versus Angiography study 2) lottat patienter med kranskärlsförträngningar till antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling, säger Ole Fröbert, professor och överläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Mätning som bedömer blodflödet i kranskärlet
I den femåriga multicenterstudien har 1 220 patienter från 28 sjukhus ingått. Bland dessa fanns 888 patienter med stabil kranskärlssjukdom som fick slumpmässigt antingen ballongvidgning eller enbart medicinsk behandling. Övriga patienter ingick i uppföljningsgruppen som en jämförelse.

Alla patienter som deltog hade en förträngning som påverkade blodflödet. Det kunde man se tack vare en så kallad FFR-mätning (Fractional Flow Reserve). Mätningen har tagits fram av specialister i Holland som Ole Fröbert samarbetar med. Metoden är ett sätt att avgöra om en förträngning i ett kranskärl har betydelse för blodflödet och därför behöver ballongvidgning eller inte.

– Resultatet i studien visade att det är bättre att behandla FFR-betydelsefulla förträngningar med ballong och stent samt medicinsk behandling än enbart medicinsk behandling. I sista patientgruppen var risken för akut återinsjuknande större och det var en ökad risk för en hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert.

Studien visade även att patienter som hade fått ballongvidgning hade mindre besvär av sin kärlkramp jämfört med de som bara fick medicinsk behandling.

Kontakt:
Ole Fröbert, överläkare, hjärt-lung-fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, ole.frobert@regionorebrolan.se, 073-089 54 13

Resultaten presenteras i en avhandling där Peter Karlsson gjort jämförande analyser av data på olika generationers 70- till 79-åringar i Göteborg. Han fann att de som passerat sjuttio i början av 2000-talet hade klart bättre kognitiva förmågor än de som var i samma ålder på 1970-talet. Den här effekten, att ju senare en grupp är född desto piggare på ålderns höst, ligger i linje med forskningsresultat från andra delar av världen. Men ett annat resultat överraskade.

– Vi såg att försämringen av kognitiva förmågor gick snabbare bland 2000-talets äldre än 70-talets, säger Peter Karlsson.

Två förklaringar
Den här takten i försämringar av förmågor är det bara några få som tidigare studerat. Peter Karlsson kan se flera orsaker till skillnaden mellan generationerna.

– Det kan exempelvis bero på vad som inom forskningen kallas selektiv överlevnad. Det vill säga att de som uppnått hög ålder på sjuttiotalet var de friskaste individerna i den generationen, medan gruppen 70-åringar på 2000-talet representerade mer ett genomsnitt av hela sin generation.

Men mest troligt anser Peter Karlsson att orsaken beror på hjärnans reservkapacitet. Att informationsflödet i samhället ökar gör att hjärnan tränas alltmer. Och på samma sätt som att fysisk träning ger en person större muskelmassa får också hjärnan mer kapacitet när den tränas. Bättre kost och att vi generellt håller oss allt friskare spelar även in.

– De här olika faktorerna pekar mot att senare födda gruppers hjärnor har större reservkapacitet än tidigare födda.

Samtidigt får alla människor mer och mer skador – större eller mindre – på sina hjärnor ju äldre de blir.

– De här skadorna kompenseras av hjärnans reservkapacitet. Men när väl skadorna blir så omfattande att inte heller reservkapaciteten räcker till bryter troligtvis också försämringarna igenom snabbare, säger Peter Karlsson.

Påverkar synen på rimlig pensionsålder
De här fynden kan ha betydelse för samhällsdebatten om vad som är rimlig pensionsålder.

– Visst håller vi oss friskare allt längre upp i åldrarna. Men att nedgången går snabbare när den väl sätter in kan påverka kvaliteten i de år en pensionär har kvar, säger Peter Karlsson.

– Och den snabbare nedgången i kognitiva förmågor bland senare generationers åldringar kan påverka yrkesverksamma olika inom olika yrken.

Datan:
Datan är hämtad ur de så kallade H70-studien, en bred undersökning i Göteborg av äldres hälsotillstånd som gjordes första gången 1971. Uppföljningar har sedan gjorts vid olika tillfällen. De data Peter Karlsson använts sig av sträcker sig fram till 2009.

Kontakt:
Peter Karlsson, 070 923 57 11, peter.karlsson@psy.gu.se

Avhandlingen:
Birth cohort differences in cognitive aging: Secular trends in cognitive functioning and decline over 30 years in three population-based Swedish samples

 

– De artificiella glaciärerna är enormt höga och storleken varierar med årstiderna men när jag var där var de någonstans runt 20 meter höga. Det mest fascinerande för mig var inte bara att visuellt beundra de artificiella glaciärerna, utan också att förstå de extrema ansträngningar och den planering som ligger bakom att utveckla dem. Det är första gången sådana här konstgjorda glaciärer testas och om fler av dem etableras på de karga bergssluttningarna kan de ge en tillfällig buffert mot säsongstorkan, säger Anshuman Bhardwaj, forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Som en snökanon
Ladakh är ett kallt, torrt och ökenlikt område i norra Indien, vid foten av Himalaya och ligger på hög höjd – mellan 3 500 och 5 500 meter över havet. För att kunna odla grödor under sommarmånaderna är människorna som bor i området beroende av glaciärvatten som rinner nerför bergen till dalgångarna där odlingarna finns. Under april och maj då några av de viktigaste grödorna skulle behöva växa, har vattenbrist blivit ett stort problem. Nu försöker forskarna lösa problemet med vattenbristen genom att installera konstgjorda glaciärer, i form av iskoner. Smältvatten från naturliga glaciärer omdirigeras från bergen i Ladakh, via rör till en plats på lägre höjd. Där sprutas vattnet upp, likt en snökanon, fryser till och skapar en konform, en stupa. De vertikala glaciärerna är tillverkade i form av dubbla koner vid varje ställe. Genom att lagra vattnet i dessa iskoner kan odlingssäsongen förlängas med upp till två månader. Smätvattnet från iskonerna rinner då ner och bevattnar närliggande ordlingar.

– De artificiella glaciärerna på plats fungerar som förväntat, det vill säga de växer under vintermånaderna och smälter under våren och början av sommaren. Det finns emellertid utrymme att göra de mer hållbara så att en del av isen överlever hela året och ny snö kan deponeras ovanpå så att strukturerna fortsätter att växa. Det kändes bra att få se hur innovativa åtgärder vidtas i området för att försöka mildra säsongsvattenbristen som finns. Min känsla är att på lång sikt och om fler artificiella glaciärer utvecklas kan de vara till hjälp för att förbättra tillväxten av vissa säsongsbetonade grödor i området, säger Anshuman Bhardwaj.

Designa glaciärer hemma i snölabbet
Det sanktionerade projektet är ett samarbete mellan forskare från Jawaharlal Nehru University, New Delhi, Indien och Luleå tekniska universitet. Genom att använda terrängdata, satellitdata och demografisk data kommer forskare från Luleå tekniska universitet att identifiera och utvärdera lämpliga platser för att installera de artificiella glaciärerna, som har utvecklats av en lokal indisk ingenjör. Målet är att installera flera sensorstationer – instrument som är utvecklade och byggda av forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet – som är billiga och som kan övervaka miljön året runt. Instrumenten som placeras i varierande terräng och på olika höjd ska fånga upp data om bland meteorologi och luftföroreningar. Forskarna kommer i snölabbet på Luleå tekniska universitet, att studera specifikt snöns fysiska egenskaper i Ladakh, i syfte att kunna slå fast vilka tekniska strukturer som gör de konstgjorda glaciärerna mest hållbara och långvariga.

– Under den här resan har jag identifierat de platser där vi från Luleå tekniska universitet i oktober kommer att installera miljömätstationer för att förstå vädret året runt i området samt hur luftföroreningarna ser ut vid olika höjder i regionen. Detta kommer huvudsakligen att hjälpa oss att förstå hur ökade föroreningar och koncentration av svartkol främjar snabb smältning av naturliga glaciärer i regionen. Vi kommer också att samarbeta med det lokala teamet för att föreslå några tekniska strukturer som kan göra de artificiella glaciärerna mer hållbara, säger Anshuman Bhardwaj.

Kortsiktig lösning
– Det här är förstås inte en långsiktig lösning för områdets problem med klimatförändringar. Glaciärerna i det här området krymper och när de försvinner kommer även vattnet att vara borta. Men här och nu kan vetenskapen verkligen bidra med lösningar till reella problem som det här samhället står inför, säger Anshuman Bhardwaj.

Förutom forskare i atmosfärskunskap vid Luleå tekniska universitet, deltar även forskare från experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och professor Al. Ramanathan vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi, i projektet. Projektet heter Sustainable WAter Security through the Development of Artificial Glaciers, SWASDAG, är treårigt och har fått finansiering från Vetenskapsrådet.

Kontakt:
Anshuman Bhardwaj, anshuman.bhardwaj@ltu.se, 0920-493975

Aggression är ett beteende som återfinns på alla nivåer i djurriket och som formar människors liv från tidiga möten i sandlådan till – i värsta fall – väpnade, globala konflikter. Som alla beteenden har aggression sitt ursprung i hjärnan. Men vilka hjärnceller som är inblandade och hur deras egenskaper bidrar till de stereotypa uttrycksmönster som konflikter mellan individer ofta yttrar sig i, är ännu i stora delar okänt. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att en tidigare relativt okänd grupp nervceller i den så kallade ventrala premammillära kärnan (PMv) i hypotalamus, en evolutionärt välbevarad del av hjärnan som styr många av våra grundläggande drifter, spelar en central roll för att initiera och organisera aggressivt beteende.

Fjärrkontroll
Forskarna studerade mushannar och fann att de djur som uppvisade aggression när en ny hanne placerades i deras bur också hade en högre aktivitet i sina PMv-neuron. Genom att aktivera PMv med hjälp av optogenetisk teknik, där levande nervceller styrs med hjälp av ljus, kunde forskarna även starta ett aggressivt beteende i situationer där djuren normalt inte går till attack, och genom att hämma PMv-cellerna kunde en pågående attack plötsligt avbrytas.

Kartläggning av PMv-cellerna visade också att de var kopplade till flera andra hjärnregioner, till exempel belöningscentrum.

– Det kan förklara varför möss naturligt söker sig till en plats där de tidigare upplevt en aggressionssituation. Vi fann också att en kort aktivering av PMv-cellerna kan starta en urladdning som pågår under lång tid. Och detta känner vi ju igen – efter ett bråk finns ofta konfliktkänslan kvar en lång stund efter att grälet slutat, säger Stefanos Stagkourakis, doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Byta roller
Aggression mellan hanmöss är ofta ritualiserat och syftar vanligen inte till att mössen ska skada varandra utan mer till att avgöra vem som är starkast och på så sätt fastställa en hierarki inom gruppen. Detta kan experimentellt undersökas i det så kallade tubtestet, där två möss får mötas i en trång korridor och forskarna iakttar vem av dem som backar, och vem som trycker på. Genom att hämma PMv-cellerna i en dominant hanne, och stimulera samma celler i en undergiven hanne, kunde forskarna ändra det hierarkiska förhållandet dem emellan.

– Ett av de mest överraskande fynden i vår studie var att de ombytta rollerna efter en kort manipulering av PMv-aktiviteten under ett möte kvarstod upp till två veckor senare, säger Christian Broberger, docent vid institutionen för neurovetenskap och huvudansvarig för studien.

Forskarna hoppas att resultaten kan bidra till nya strategier för att hantera aggression.

– Aggressivt beteende orsakar fysiska skador och långvariga psykiska trauman för många människor med kostbara konsekvenser för samhällets struktur och ekonomi. Vår studie bidrar med grundläggande biologisk kunskap om dess ursprung, säger Christian Broberger.

Publikation:
A neural network for intermale aggression to establish social hierarchy

Kontakt:
Christian Broberger, 070-226 93 27, christian.broberger@ki.se