Alexandru Schiopu tvekar inte en sekund när man frågar om hur vi bäst tar hand om vårt hjärta.
– Rök inte. Träna. Gå ner i vikt om du är överviktig. Ha även koll på blodtrycket, säger han.
”Det överraskade oss att inflammation och reparation efter infarkt hänger ihop så tätt: utan inflammation – ingen reparation. Så utmaningen blir att hitta rätt balans mellan inflammation och reparation i hjärtat”, säger Alexandru Schiopu. Foto: Tove Smeds
Han berättar att det har hänt mycket inom hjärtforskningen, vilket har förbättrat överlevnaden för patienter som drabbas av akut hjärtinfarkt.
– Sedan mitten av 1990-talet har det skett en betydande ökning i användandet av PCI, tekniken som vidgar igentäppta kranskärl med ballong, med eller utan stentinläggning. Det har fått stor betydelse för överlevnaden efter en hjärtinfarkt, berättar Alexandru Schiopu.
Läkemedel som avlastar hjärtats arbete efter en hjärtinfarkt, samt effektiva blodförtunnande och blodfettssänkande behandlingar har också haft stor påverkan på överlevnad.
– I en nyligen publicerad analys av data från SWEDEHEART-registret som samlar alla hjärtpatienter i Sverige kunde man se att de moderna behandlingar som vi ger patienterna fungerar mycket bra. Från mitten av 90-talet och framåt ökade överlevnaden betydligt, men vi ser också att efter 2007-2008 planas förbättringskurvan ut, konstaterar Alexandru Schiopu.
Men det pågår flera intressanta forskningsspår som kan förändra detta och som förhoppningsvis kan öka överlevnaden ytterligare. Alexandru Schiopu studerar processer i hjärtat som är involverade i både inflammation och i själva läkningen efter en hjärtinfarkt.
Forskningen baseras dels på studier i möss, dels på undersökningar av patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Med hjälp av hjärtultraljud och magnetkamera kan han få en ögonblicksbild av hur hjärtat såg ut vid tillfället för hjärtinfarkten, men även sex månader efter att den inträffat. Blodprover tas i inflammationsfasen och reparationsfasen efter en hjärtinfarkt och olika ämnen i blodet analyseras.
– När någon drabbas av en hjärtinfarkt svarar kroppen med en stark inflammation. Det protein vi forskar på frisätts snabbt från vita blodkroppar och driver på inflammation i hjärtmuskeln. Detta är skadligt och det finns idag inga läkemedel som kan dämpa den inflammationen.
Reparation kräver inflammation
Kruxet är dock att inflammationen också är viktig för att immuncellerna som reparerar hjärtat ska kunna ta sig till skadan.
– Det är som när man får en skada på huden. Först får man en inflammation och det gör ont och blir svullet – men efter ett tag lägger sig inflammationen och huden börjar repa sig.
Proteinet som forskargruppen arbetar med är involverat i båda faserna. Eftersom proteinet inte bara frisätts i hjärtat, utan även i blodet, går det att mäta och kan därmed fungera som en markör.
– Genom att dämpa effekterna av det här proteinet försöker vi minska skadan som inflammationen medför på hjärtmuskeln. I ännu ej publicerade studier har vi sett att när vi blockerar proteinet i möss minskar storleken på hjärtinfarkten och hjärtfunktionen förbättras.
Mot mer individualiserad behandling
Alexandru Schiopu kommer att fortsätta forska om man genom att hämma proteinet vid rätt tidpunkt kan minska hjärtskadan och förbättra hjärtfunktionen efter en hjärtinfarkt.
På sikt hoppas Alexandru Schiopu också att hitta biomarkörer som ska kunna avslöja hur man återhämtar sig efter en infarkt.
– Min förhoppning är att man, genom att mäta frisättningen av detta protein eller andra biomarkörer i blodet, i framtiden kan individualisera behandlingen av hjärtinfarktpatienter.
Lösningen ska kunna användas av stadsplanerare. Verktyget, som kallas för NOAH, kommer att hjälpa städer att förebygga översvämningar, och att minska mängden föroreningar i Östersjön, uppger Högskolan i Halmstad i ett pressmeddelande.
Översvämningar ger inflöde av föroreningar
Att effektivt hantera dagvatten är ett av de största miljöproblemen som städer runt Östersjön står inför idag. Klimatförändringar orsakar intensiva regnoväder och stormar i Östersjöregionen. Städernas avloppssystem är inte dimensionerade för att hantera nederbördsmängderna, och därför blir översvämningar allt vanligare i tätbebyggda områden.
Översvämningar leder till en ökad risk för att orenat avloppsvatten spolas ut i naturen från städernas avloppssystem. Detta är skadligt för såväl människor som miljö, eftersom vattnet innehåller en för hög mängd näringsämnen, skadliga substanser och patogena mikrober som kan orsaka sjukdomar.
Olika utmaningar runt Östersjön
Städer och tätbebyggda områden kan förbereda sig för översvämningar genom förbättrad planering och självanpassande avloppssystem, menar man inom projektet . NOAH, som sammanför nio städer och vattenverk, sju akademiska forskningsinstitutioner och två paraplyorganisationer från länderna runt Östersjön, från öst till väst och från norr till söder.
De olika geografiska områdena står inför olika utmaningar – och på samma sätt varierar expertisen hos de olika projektparterna. Vattenverken bidrar till exempel med praktisk kunskap gällande avloppshantering i urbana områden.
Vilka deltar i NOAH?
I projektet representeras Sverige av Högskolan i Halmstad och av Söderhamn. Högskolan i Halmstad bidrar med kompetenser som handlar om organisatorisk riskhantering. Högskolan kommer att arbeta med att identifiera kunskapsluckor inom området, och med att beräkna ekologiska risker. Söderhamn ger kunskap om hur stadsplanering kan ske utifrån ett bredare helhetstänk. I likhet med alla deltagande städer kommer Söderhamn att få ny kunskap för att ännu bättre lyckas i stadsplaneringen. Planeringsverktyget kommer att hjälpa dem att kontrollera dagvattenkvalitet, förutse höga flöden i avloppsledningssystem, samt bedöma lämpliga åtgärder. Som ett resultat av NOAH testas en planeringslösning för dagvatten som är baserad på Östersjöns upptagningsområde. Lösningen anpassas till de deltagande städernas stadsplaneringsprocedurer. Konceptet kommer att vara lätt att anpassa till tätbebyggda områden runt Östersjön, och skulle kunna minska utsläppen i Östersjön med upp till 50 procent, enligt pressmeddelande från Högskolan i Halmstad. NOAH:s webb.
Ivar Annus, Ph.D. Projektkoordinator, Tallinns tekniska universitet, Estland ivar.annus@taltech.ee
– Samma gen finns hos människor och det är mycket möjligt att den påverkar människor på samma sätt. Om genen är förändrad hos män kan det leda till att de inte kan få barn, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Forskningen är ett samarbete med forskare i Singapore vid Temasek Life Sciences Laboratory. Båda forskargrupperna undersöker vad som bestämmer om du blir kvinna eller man och har arbetat tillsammans i över åtta år.
– De kontaktade oss för ett samarbete för att ta reda på mer om just den här genen – HSF5 – och vad den gör, säger Per-Erik Olsson, som har gjort studien tillsammans med Ajay Pradhan, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Spermier som inte kan simma
Med hjälp av den nya tekniken, CRISPR/Cas9, kunde forskarna slå ut HSF5-genen hos zebrafiskar för att se vad som händer när genen inte kan göra sitt jobb.
– Resultatet blir få spermier och de som produceras är inte dugliga. De har alldeles för stora huvuden och små kort svansar. De kan helt enkelt inte simma, säger Ajay Pradhan.
Däremot verkar genen inte ha en någon effekt på kvinnor – forskarna såg ingen skillnad när genen var blockerad hos zebrafiskhonorna.
– Nu vet vi att proteinet som skapas ur HSF5-genen är viktigt för spermiers utveckling. Nästa steg för oss är att ta reda på vad som bestämmer hur mycket protein som produceras, säger Ajay Pradhan.
– Kan det vara så att vissa kemikalier kan påverka detta och därmed leda till infertilitet. Många har svårt att få barn idag och vi vet inte varför så det krävs mer forskning, säger Per-Erik Olsson.
Varför CRISPR/Cas9?
Med genomredigering går det att göra riktade förändringar (mutationer) i arvsmassan, och därmed ändra en egenskap utan att något nytt DNA tillförs. De tekniker som används brukar kallas för gensaxar.
CRISPR/Cas9 är en genomredigeringsteknik som till exempel kan användas för att skapa en mutation på en viss plats i arvsmassan så att produktionen av protein från en viss gen stängs av. Detta gjorde forskarna på zebrafiskar.
Varför zebrafisk?
70 procent av de mänskliga generna har en tydlig motsvarighet i zebrafiskarnas arvsmassa och fiskens utveckling är mycket lik den hos människor – fast den går mycket snabbare. Genom att slå på eller av enskilda gener hos ett fiskembryo kan forskarna se vad som förändras – och sedan kan de pröva om den kunskapen kan tillämpas på människor.
– Banorna i de tekniska disciplinerna involverar fler och snabbare riktningsförändringar såväl som högre reaktionskrafter, säger H-C Holmberg, professor vid Nationellt vintersportcentrum på Mittuniversitetet i Åre-Östersund.
Normalt tränar och tävlar olympiska, alpina skidåkare på snö 130-150 dagar per år. Beroende på årstiden består slalomträningen av 2-12 åk med 40-60 svängar om vardera ca 0,8 sekunder, vilket ger 100-700 riktningsförändringar under en träning.
Slalom kräver högst motkraft
– Var och en av dessa svängar innebär en kraftig ökning av reaktionskraften upp mot fem gånger åkarens kroppsvikt, vilket är den högsta reaktionskraften för alla olympiska discipliner inom alpin skidåkning, säger Matthias Gilgien, docent vid Norges idrottshögskola, Oslo.
Som jämförelse består storslalomträningen av 2-12 åk med 25-50 svängar (ca 1,4 sekunder per sväng) vilket resulterar i totalt 50-600 riktningsförändringar under ett träningspass där varje sväng involverar reaktionskrafter upp mot cirka 3,2 gånger kroppsvikten.
Tekniska utvecklingen kräver mer av åkarna
Alpin skidåkning kräver att den aktive behärskar ett brett spektrum av fysiska, tekniska och mentala färdigheter, säger H-C Holmberg.
Alpin skidåkning har varit en olympisk gren ända sedan den första vinterolympiaden 1936 och skidåkarna tävlar i fyra huvudgrenar, slalom, storslalom, super G och störtlopp. I artiklarna konstateras att den genomsnittliga tiden för ett åk är för slalom 52 sekunder och hastigheten 54 km/h, för storslalom 77 sekunder och med en medelhastighet på 65 km/h och en maxhastighet på 85 km/h. I Super G är åktiden 93 sekunder och hastigheten 86 respektive 110 km/h och i störtlopp är åktiden 121 sekunder och hastigheten 94 respektive 150 km/h.
– Betydande förbättringar av hur pisterna prepareras, banans utformning, utrustning och de aktivas färdigheter har bidragit till den nivå som alpin skidåkning har uppnått idag. Förbättrad snöpreparering har gett hårdare underlag och utvecklad utrustning möjliggör en bättre interaktion mellan skidåkare och snö, säger Matthias Gilgien.
Det stora utbudet av backar, bansättningar och snöförhållanden kräver att skidåkaren kontinuerligt anpassar sin teknik och grenens tekniska komplexitet ställer höga krav på att minimera energiförlusten under åket, utnyttja olika strategier och skidutrustning för att minimera friktion och luftmotstånd.
Forskning för att optimera prestationerna
– Tillgången till fler mellantider, i kombination med mer avancerade och djupgående analyser av banan och hastigheten, ger information som kan användas av tränare och aktiva till att förbättra prestation. Skidåkarnas teknik har förbättrats betydligt, men det återstår fortfarande mycket att undersöka för att optimera en alpin skidåkares prestation, säger H-C Holmberg.
Professor H-C Holmberg, Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, hc.holmberg@miun.se
Docent Matthias Gilgien, Norges idrottshögskola, Oslo och resursperson inom biomekanik/prestationsteknologi för det norska alpina landslaget, matthias.gilgien@nih.no
– Fysisk aktivitet är bra för kroppen. Men det finns också en risk att det blir för mycket av det goda. Det krävs en medvetenhet om att den fysiska mognadsgraden varierar mellan individer i samma årskull för att minska skaderiskerna, säger Claes-Göran Sundell, fysioterapeut och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
– Ju fler träningstimmar, desto mer individanpassad bör träningen vara.
Ländryggen tar stryk
Nästan hälften av de idrottande ungdomarna som deltog i studien, hade besvär i ländryggen. Besvären var vanligast bland ungdomar som idrottade på elitnivå och tränade mer än sex timmar i veckan. Däremot gick det inte att se någon skillnad mellan olika idrotter.
Hos nio av tio av de ungdomar som undersöktes för ländryggproblem fanns en strukturell förklaring till besvären. Den vanligaste skadan var stressreaktion eller stressfraktur i ländryggen. Det gick inte att se detta bara med någon vanlig klinisk undersökning utanpå kroppen, utan det krävdes undersökning med datortomograf eller magnetresonanskamera för att fastställa skadan. Om skadan upptäcktes i tidigt stadium var det större chans till läkning.
Ta symptom på allvar
– Därför är det viktigt att inte bagatellisera besvär utan att ta alla symtom från ryggen på allvar hos ungdomarna och tidigt göra undersökning med bilddiagnostik som magnetresonans, säger Claes-Göran Sundell.
En enkät som gjordes bland 2 500 gymnasieelever för att se samband mellan ländryggsbesvär, idrott och kön.
En registerstudie som undersökt idrottande ungdomar och ländryggsbesvär under en tioårsperiod, och där det framkom att bara ett fåtal hade undersökts med magnetresonans eller datortomografi. Bara 19 fall där dessa undersökningar gjorts hittades, och i16 fall fanns tillgång till journal och besvarade frågor om fortsatta besvär.
En studie som följde 25 elitidrottande ungdomar med ländryggsbesvär, och jämförde dessa med en kontrollgrupp som aldrig haft besvär i ländryggen. Här såg man stora skillnader, då ungdomarna med ländryggsbesvär också hade skador på ryggraden, Kontrollgruppen visade inga liknande skador. De som hade någon form av skelettskada behandlades med vila i tre månader med uppföljning hos fysioterapeut. Efter vilan gjordes en ny röntgenundersökning för att studera läkningen.
Kontakt:
Claes-Göran Sundell, fysioterapeut och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet. claes.g.s@telia.com
Att som ungdom drabbas av en ätstörning gör att livet sätts på pausläge under en lång tid. Därför är det viktigt med rätt uppbackning även utanför familjen. Det kan vara inom både skolans värld och idrottsorganisationer.
– Ungdomars sociala kontexter utanför familjen verkar ha stor betydelse för insjuknandet, behandlingen och tillfrisknandet, säger Katarina Lindstedt, behandlare på ätstörningsenheten vid Region Örebro län som gjort en studie vid Örebro universitet.
Studien visar att ungdomarna (som medverkade i en registerstudie under perioden 1999-2014) vid ettårs-uppföljningen var generellt nöjda med sin behandling och sin behandlarkontakt, men att det fanns områden att förbättra.
Viktigt att involvera skolan
Det handlar exempelvis om hur ungdomarna upplevde sin egen delaktighet i behandlingen och hur de upplevde att behandlingen fokuserade på mål som var viktiga för dem. Det kunde vara att få arbeta med tankar och känslor kopplade till mat och ätande.
– I intervjuer med ungdomar som tidigare varit i behandling för ätstörning framkom att de uppskattade familjens medverkan i behandlingen, men ansåg att det var viktigt att individuella samtal erbjöds som ett komplement eller som huvudsaklig insats när familjebaserad behandling inte fungerade, säger Katarina Lindstedt.
Skolan är en viktig miljö för ungdomar och det skiljer sig hur de fick hjälp från sin skola under behandlingstiden. Det är värdefullt om lärare uppmärksammar och att ungdomen känner att den får stöd från både personal och kompisar.
– Det underlättar om ungdomen får förståelse för att de är borta från skolan då de är på behandlingsenheten. I intervjuerna berättade några att de ville hitta tillbaka till det gamla livet men att de även ville ändra vissa saker. Det kunde vara att hitta andra kompisar med andra värderingar. Det fanns mycket eftertänksamhet och en önskan att skapa sig en ny livskontext, säger Katarina Lindstedt.
Allt fler fria från diagnos
Registerdata visade att under den aktuella tidsperioden blev allt fler som avslutade sin behandling för ätstörning diagnosfria, och hade en hälsosam vikt när behandlingen avslutades. Den genomsnittliga behandlingstiden minskade, vilket möjligen skulle kunna förklaras med att behandlingen blivit mer effektiv under senare år. Den genomsnittliga behandlingstiden under hela tidsperioden var 15 månader.
– I intervjuerna reflekterade många över hur avslutet blivit hos ätstörningsenheten. Vissa tyckte att de avslutades alltför abrupt när de inte hade någon diagnos längre. De efterfrågade uppföljande samtal för att få prata om hur läget är nu och att minimera risk att återfalla i sjukdom. Då är det viktigt med bra support och stöd från omgivningen, säger Katarina Lindstedt.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa och angränsande tillstånd innebär en ätstörningsproblematik, med stort fokus på restriktivt ätande, i kombination med andra symptom som exempelvis rädsla för att gå upp i vikt eller att självkänslan är starkt påverkad av vikt eller kroppsform.
Kontakt:
Katarina Lindstedt, Behandlare och beteendevetare, Ätstörningsenheten, Psykiatri för barn och unga vuxna och Forskare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Universitetssjukvården Örebro, Region Örebro län katarina.lindstedt@regionorebrolan.se
Diabetes mellitus är en vanlig hormonell sjukdom som ökar bland katter. Behandling består av ändrad kosthållning, motion och insulinsprutor. Katter med diabetes kan tillfriskna och klara sig utan medicinering efter en tids behandling. Att tidigt få indikation om hur kattens sjukdom kommer att utvecklas är viktigt både för djurägaren och behandlande veterinär.
En orsak till att vissa katter inte tillfrisknar utan fortsatt behöver medicinering för diabetes kan vara en annan bakomliggande sjukdom, akromegali. Akromegali orsakas av en tumör i den del av hjärnan som kallas hypofysen, och ger höga nivåer av tillväxtfaktorn insulin-like growth factor I (IGF-I). Det är dock inte känt hur nivåerna av IGF-I förändras under diabetesbehandling hos katter utan känd akromegali.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har följt sjukdomsutvecklingen hos katter med diabetes. IGF-I ökade efter insulinbehandling hos alla katter trots det inte fanns några tecken på akromegali. Tvärtom var höga IGF-I värden efter 2-3 veckors behandling kopplat till tillfrisknande.
Resultaten visar att insulinbehandling påverkar nivåerna av IGF-I, vilket är en viktig kunskap så att inte alla katter med högt IGF-I antas ha akromegali. Fler studier behövs för att se om nivån av IGF-I efter 2-3 veckors behandling kan hjälpa veterinären att förutspå om kattens diabetes kommer att gå tillbaka.
Emma Strage, klinikveterinär, Universitetsdjursjukhuset, Klinisk-kemiska laboratoriet, SLU, emma.strage@uds.slu.se
Det är viktigt att konstnären först skaffar sig en förståelse för de villkor som finns inbyggda i platsen, och hur ljudkonsten kan förändra upplevelsen av den. Detta undersöks i en avhandling från Högskolan för scen och musik.
I avhandlingen utgår Åsa Stjerna från sitt eget konstnärliga arbete. Under mer än tio år har hon skapat ljudinstallationer anpassade efter specifika platser både i Sverige och utomlands. Genom att integrera flera högtalare i en plats skapas ett ljudande verk som besökaren fritt kan röra sig genom. I avhandlingen undersöker hon fyra av dessa projekt:
Currents, en ljudinstallation baserad på vattenströmmar från Nordatlanten i Oslooperans foajé (2011).
Brunnen, en ljudinstallation på Svenska Institutet i Paris (2014).
En resa till Nairobi, en ljudinstallation i Nairobi som inte genomfördes (2013).
Himmel nedtagen, en ljudinstallation som gestaltar himlen utanför Sahlgrenska universitetssjukhuset (2017).
Såväl platser och ljud skiljer sig åt mellan de olika projekten. Men Åsa Stjernas avsikt har i samtliga fall varit att inte bara utforska de villkor som finns inbyggda i en viss plats, utan också att undersöka vad platsen skulle kunna bli.
Utforskar platsen förutsättningar
– Projekten måste utgå från platsens unika och ofta komplexa förutsättningar. Det kan till exempel handla om hur folk rör sig på platsen vissa tider på dagen. Konstnärens kapacitet att förstå och arbeta med de här förutsättningarna är en förutsättning för att det ska bli bra, säger hon.
Ett exempel är Himmel nedtagen, där Åsa Stjerna var involverad redan på skisstadiet vid byggandet av en ny ljusgård för Bild- och interventionscentrum vid Sahlgrenska sjukhuset. Det innebar att hon bland annat kunde vara med och påverka den arkitektoniska processen. Konstverket är i detta sammanhang resultatet av en komplex process som till stora delar äger rum innan själva ljudinstallationen är på plats.
Ifrågasätter ljudkonstens traditioner
Genom att utveckla och konstnärligt utforska ett antal tillvägagångssätt och metoder i sitt arbete, synliggör och ifrågasätter Åsa Stjerna traditioner och antaganden som hindrat förståelsen av ljudkonstens komplexa roll i det offentliga rummet. Till exempel är det enligt henne vanligt att tänka på rummet som tom behållare som fylls med ett innehåll. Åsa Stjerna visar istället att platser och därmed konstnärligt platsspecifikt arbete är ett samspel mellan en mängd aktörer: de material och människor som sammantagna skapar platsen.
– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med en förståelse för vad det innebär att verka som konstnär där ljudkonsten inte i första hand levererar en redan i förutbestämd idé, utan är resultatet av förhandlingar med och i samklang med platsens unika specifika villkor.
Åsa Stjerna, konstnär och doktorand, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, asa@asastjerna.se
Hos svenska hästar förekommer årligen utbrott av den allvarliga och mycket smittsamma luftvägssjukdomen kvarka, som orsakas av bakterien Streptococcus equi.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt så kallade ”tysta smittbärare” för att utöka kunskapen om deras roll för spridning av kvarka. 41 hästar från samma stall följdes under 13 månader efter ett kvarkautbrott, fram tills att alla hästar var smittfria. Näs- och luftsäcksprover från de tio hästar som blev tysta smittbärare inkluderades i den aktuella studien.
Hästsjukdomen kvarka känd sedan 1200-talet
Kvarka är en sedan länge känd smittsam hästsjukdom. Sjukdomen beskrevs i en lärobok av Jordanus Ruffus redan år 1251.
Utbrott av kvarka sker årligen hos hästar i Sverige och övriga världen. Under femårsperioden 2013-2017 anmäldes i snitt 75 stall med utbrott av konstaterad kvarka per år i Sverige.
Källa: Wikipedia
Dna från kvarkabakterier kunde löpande påvisas i prov från de tysta smittbärarna med PCR-analys. Vid vissa provtagningstillfällen kunde bakterier också påvisas genom bakterieodling, vilket kräver att levande bakterier fångas upp i provet. I prover tagna sex månader efter sjukdomsutbrottet visades lokala förändringar i arvsmassan hos kvarkabakterier från två av de tysta smittbärarna. Bakterier med dessa så kallade punktmutationer spreds sedan mellan hästar utan att orsaka sjukdom.
PCR mångdubblar dna för analys
PCR står för Polymerase Chain Reaction och är en molekylärbiologisk och biokemisk metod som används för att mångdubbla en eller ett fåtal kopior av dna-sekvener till en så stor mängd att det går att analysera dna-sekvensen. Med PCR-metoden kan man skapa tusentals, upp till miljontals exemplar av en enskild dna-sekvens. Källa: Wikipedia
Forskarna drar slutsatsen att tysta smittbärare med odlingsnegativa bakterieprov men positiva PCR-prov bör betraktas som smittsamma. Forskarna föreslår också att punktmutationer kan vara en orsak till kvarkabakteriens förmåga att undkomma immunförsvaret hos tysta smittbärare.
Miia Riihimäki, universitetsadjunkt vid institutionen för kliniska vetenskaper, Enheten för hästmedicin, SLU, miia.riihimaki@slu.se
– Vi går alltmer mot en sorts kriminalitetsdiskurs, där man ser idrottsutövarna som potentiellt kriminella, säger Anna Qvarfordt, idrottsforskare vid Högskolan i Gävle som undersökt uppfattningar och upplevelser hos idrottare i den yttersta eliten.
Integritetskränkande kontroller
Hon menar att det är omfattande praktiska procedurer som idrottarna ska hantera dagligen, till exempel vistelserapportering. Vistelserapportering innebär att man ska uppge en plats för antidopingauktoriteterna, där man befinner sig en valfri timme varje dag året runt.
– Det här ska du uppge tre månader i förväg och om du ändrar dina rutiner, till exempel för att åka till en moster och hälsa på, då måste du in och ändra det. Det säger sig självt att det är ganska ingripande och omfattande, menar Anna Qvarfordt.
– Dopingkontrollerna innebär att du kan bli testad var som helst och när som helst, inte bara på tävling utan också i hemmet, vilket är potentiellt integritetskränkande. Vid en kontroll får man gå in på toaletten tillsammans med en person, och väldigt avklädd lämna ett urinprov under uppsyn.
Biologiska pass med idrottares värden
I de biologiska passen som man håller på att utarbeta inom antidopningssystemet, förs bok över idrottarnas olika biologiska parametrar. Något som också kan få betydelse för den personliga integriteten, menar Anna Qvarfordt.
– Man har också börjat med så kallad intelligence, alltså underrättelseverksamhet. Så antidopingarbetet går alltmer mot en sorts kriminalitetsdiskurs, där man ser idrottsutövarna som potentiellt kriminella.
Undersökningen visar att det finns en legitimitet för antidopingarbetet bland idrottarna.
– Idrottare är väldigt fogliga och vill göra rätt. De är väldigt plikttrogna och vill komma åt dopningen. Samtidigt finns det problem med utövningen som kan riskera legitimiteten, säger .
Om studien
261 internationella toppidrottare, från 51 olika länder, från fyra olika internationella förbund (friidrottsförbundet, skidförbundet, basketförbundet och volleybollförbundet) besvarade en enkät om hur de upplever och uppfattar det internationella antidopningsarbetet. Forskaren gick sedan vidare med 13 utövare, som representerade fem världsdelar, för intervjuer.
Studien visar att idrottarna upplever antidopningsarbetet som ineffektivt, och att det går att komma undan med att dopa sig. En annan sak som blev väldigt tydligt i undersökning är att arbetet inte upplevs som likvärdigt i olika länder. En orsak kan vara att antidopingsystemet utgått från västvärlden och inte tagit hänsyn till att förutsättningarna inte är samma överallt.
Vissa idrottare, framförallt från västvärlden, berättade exempelvis att de har en träningsstab som tillhandahåller en lista på adresser där de ska bo och talar om hotell, tider och datum så att det blir lätt att fylla i vistelserapporteringen. Idrottare i andra delar av världen berättar: ”Ja, men där jag bor och där jag ska uppge min adress, där har vi inte gatuadresser. Jag bor i byn bortom berget”
När någon annan har kontrollen
En del idrottsutövare är också begränsade i vad de kan göra, det är någon annan som har kontrollen över till exempel vad man stoppar i sig. Det kan vara tränare, coacher eller lagledning som har kontrollen och ändå så är det idrottsutövarna som får straffen.
”Vi får piller som vi inte vet vad det är och om vi ifrågasätter så säger tränaren att vi inte får vara med i laget.”
De idrottsliga reglernas princip om strikt ansvar innebär att det inte behöver finnas uppsåt för att du ska bli fälld för doping, det räcker med att det finns en substans i din kropp och oavsett hur den har kommit dit så är du ansvarig för det.
– Skälen till principen kan man förstå då idrottsutövarna annars skulle kunna skylla på läkare och andra supportpersoner, men det är ändå en regel som diskuteras mycket och som i ljuset av mina studier behöver diskuteras mera, säger Anna Qvarfordt.
Var rädd om den legitimitet som finns
Det globala antidopingarbetet är en omfattande verksamhet där idrottsutövaren står i centrum för regleringar, granskningar och kontroller. Det övergripande syftet med studien var att analysera legitimiteten ur internationella elitidrottares perspektiv, menar Anna Qvarfordt.
– När man utformar policys, måste man på ett bättre sätt involvera idrottsutövarna och ta hänsyn till deras synpunkter och de konsekvenser policyn får på deras nivå. Det måste göras på ett sätt så att utövarna känner att det är rimligt och rätt i förhållande till vad det kostar.
Risken finns annars att allt fler börjar misstro systemet eller tänker: ”om dopare kommer undan, varför ska då jag följa reglerna”.
Anna Qvarfordt, lektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, anna.qvarfordt@hig.se
– Studien ger viktig kunskap kring fördelning av roller och inflytande i organisationer med starka professioner. I kontrast till den dominerande bilden att det råder en konflikt mellan organisationen och de professionella yrkesutövarna, visar studien att det snarare är en ömsesidig relation, säger Gustaf Kastberg, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.
Forskarna menar att förstelärarrollen handlar om en ”ny professionalism” som omfattar att vara aktiv inom ledningsfrågor och ägna sig åt uppgifter som frångår professionens kärnverksamhet. En växande ”elitroll” för vissa professionella verkar därför inte hota professionens möjlighet att stärkas.
Helar och splittrar
– Vi visar också att förstelärare kan fungera splittrande för professionen, och det handlar framförallt om de fall där försteläraruppdraget är otydligt definierat och inte innebär något annat än ordinarie lärararbete.
Forskarna menar att några lärdomar kan dras för att utnyttja den potential som finns i förstelärarrollen. En är att om det är otydligt vad försteläraren gör för något utöver den vanliga lärarrollen, kan det skapa en grogrund för missämja. Men funktionen kan fungera stärkande om den har en tydlig positionering, som distanserar från den övriga yrkesrollen. Det är också viktigt att förvaltning och rektorer ger förutsättningar för ett ökat professionellt inflytande på ledningsnivå.
– Både förstelärare och övriga lärare måste också ges tid och utrymme för att arbeta med utvecklingsfrågor som ligger nära kärnarbetet, säger Gustaf Kastberg.
Projektet är genomfört i ett samarbete mellan forskare vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet. Och sammanfattas i den nyutgivna boken Lärarkåren och förstelärarna- splittrad, stärkt och styrd profession.
Förstelärarreformen
Förstelärarreformen som infördes 2013 är en av flera under senare år inom skolan som syftat till att stärka lärarprofessionen och höja statusen på läraryrket. Det finns statliga kriterier för vem som kan bli förstelärare- och därmed få en löneökning på 5000 kronor- men de är öppna och bjuder in till stor lokal tolkning av reformen.
Inom psykologin brukar termen ”motiverat tänkande” användas för att beskriva när människor tolkar information som de önskar, snarare för vad den är.
– Vi tror ofta att vi omvärderar våra tankesätt i ljuset av ny information. Vår forskning bekräftar att vi människor misstolkar information, i det här fallet om invandring, för att få den att passa vår världsbild, säger Thérese Lind, doktorand vid institutionen för industriell ekonomi vid Linköpings universitet.
Tidigare studier om motiverat tänkande som har gjorts i USA har visat att demokrater är bättre på att tolka statistik som visar att brottslighet minskar till följd av strängare vapenlagar. Republikaner är bättre på att tolka statistik som tyder på motsatsen. Få undersökningar om motiverat tänkande har dock gjorts i Sverige och ingen om flyktingmottagande.
Ökad eller minskad kriminalitet?
I ett experiment undersöker Thérese Lind motiverat tänkande i samband med statistik som handlar om flyktingmottagning och brott.
I studien fick 1015 deltagare från Sverige tolka information från fiktiva scenarier. I ett scenario fanns numerisk information som visade att kriminaliteten i ett område som tagit emot många flyktingar antingen ökat eller minskat. Uppgiften bestod av att tolka vad presenterade siffror sa om sambandet mellan flyktingmottagande och kriminalitet.
Det fanns också ett scenario där deltagarna fick bedöma om en hudkräm gav ökade eller minskade hudbesvär.
Om sig själva fick deltagarna ange vilket parti de röstade på samt världsåskådning, det vill säga om de klassificerade sig som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare”.
Åsikterna styr
Resultatet visar att partitillhörighet och världsåskådning spelade stor roll när deltagarna tolkade information kopplad till invandring och kriminalitet.
Vad gäller partitillhörighet var de som röstade på M, KD och SD bättre på att tolka statistik när den visade på ökad brottslighet till följd av flyktingmottagande. Omvänt var de som röstar på S, MP eller V bättre på att tolka informationen när den visade på minskad brottslighet till följd av flyktingmottagande.
Liknande resultat kunde ses vad gällde deltagarnas världsåskådning. Personer som definierade sig som ”mer av en svensk” hade lättare att tolka siffror korrekt som visade att brottsligheten ökat mest i områden med flyktingmottagande. Likaså hade världsmedborgaren lättare att korrekt tolka siffror som visade att brottsligheten sjunkit mest i områden med flyktingmottagande.
Motiverat tänkande sker intuitivt
I scenariot med hudkrämen påverkade inte partitillhörighet eller världsåskådning förmågan att tolka statistik. Där ökade deltagarnas förmåga att tolka information korrekt, jämfört med när det handlade om invandring.
Studien visade även att personer med högre analytisk förmåga var mindre benägna att engagera sig i motiverat tänkande. Det mönstret går emot tidigare forskning som tvärtom föreslagit att personer med högre analytisk förmåga är mer benägna att engagera sig i motiverat tänkande.
– Våra resultat tyder på att motiverat tänkande är en intuitiv process snarare än att man medvetet resonerar kring information för att den ska passa världsbilden, säger Thérese Lind.
Forskarna menar att motiverat tänkande ur ett samhälleligt perspektiv kan vara problematiskt, exempelvis om politiker spär på polarisering.
– På det individuella planet kan det vara bra att veta att det är så här människan fungerar, även man själv. Och att samhället behöver uppmuntra kritiskt tänkande, säger Thérese Lind.
Under vintern har en studie genomförts på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Universitetsdjursjukhuset med målet att undersöka vilka effekter halmutfodring har på hästar. En av studiens viktigaste frågeställningar var om halm i foderstaten ger upphov till magsår.
Den praktiska delen av studien är nu avslutad och preliminära resultat finns. Studien visar att en foderstat som innehåller halm med bra hygienisk kvalitet inte ger upphov till mer magsår än om halm inte ingår i foderstaten. Detta betyder att utfodring med halm som ett komplement till övrigt grovfoder i framtiden fortfarande kan rekommenderas till exempel vid grovfoderbrist eller till hästar som lätt blir feta.
Mindre glupskt ätmönster med halm
Preliminära analyser av blodprov som tagits under studien tyder också på att hästarna har en jämnare sekretion av digestionsvätskor när det ingår halm i foderstaten än när det inte gör det. Det här beror sannolikt på att de äter fortare och glupskare när de inte får halm.
Ett glupskt ätmönster behöver inte vara ett problem men kan öka risken för foderstrupsförstoppning hos vissa individer och det kan också vara ett tecken på att hästarna känner en större hunger inför utfodring, trots att tillgången på energi var den samma över dygnet oavsett om foderstaten innehöll halm eller inte.
Forskarna kommer att göra fler analyser för att undersöka hur halmen har påverkat hästarnas beteende och energiomsättning.
Kontakt:
Anna Jansson, professor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLUT, anna.jansson@slu.se
Christine Jakobsson, fundraising director vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, christine.jakobsson@slu.se
Enligt lag har kommuner ett ansvar att erbjuda nyanlända, 18 – 65 år, som är folkbokförda i kommunen en kurs i samhällsorientering. Kursen ska ge förståelse för det svenska samhället i syfte att underlätta för nyanlända att etablera sig i arbetslivet och samhället.
Parallellt erbjuds nyanlända ungdomar, 16–19 år, som inte har behörighet att börja på ett nationellt gymnasieprogram, att gå Språkintroduktion på gymnasiet. Kursen ska vara förberedande för gymnasiestudier genom att eleverna lär sig att analysera, argumentera, att vara källkritiska med mera. Här får de möjlighet att läsa in grundskolans ämnen och få betyg i dessa.
Brister i samhällskunskapen
Ett av dessa ämnen är samhällskunskap. Men samhällskunskap på Språkintroduktion förbereder inte eleverna för ett vanligt gymnasieprogram då det finns en stor skillnad mellan det som står i kursplanen och vad som faktiskt genomförs praktiskt av pedagoger ute i skolorna, menar forskaren. Verkligheten i skolan matchar helt enkelt inte ambitionen i kursplanen.
– Det råder tidsbrist, blandade förutsättningar utifrån elevernas bakgrund samt väldigt skiftande ämnes- och språkkunskaper. Det här påverkar lärarnas pedagogiska urval av vad de faktiskt lär ut. Lärarna vill också kunna godkänna sina elevers betyg så att de blir behöriga till gymnasiet, oavsett förkunskaper innan de går kursen, Christina Odenstad.
– Detta påverkar också kursens innehåll och medför att eleverna många gånger inte klarar kommande studier på gymnasiet och riskerar att hamna utanför skolsystemet och samhället.
Bättre introduktion i samhällskunskap
Christina Odenstad menar att skolan och staten skulle kunna göra en riktig skillnad och en insats tidigt för de här ungdomarna. Hennes rekommendation är att alla nyanlända får läsa en riktigt bra introduktionskurs i samhällskunskap som en förberedelse för gymnasiet men också för att förberedas som medborgare i samhället.
– En utbildning i medborgarkunskap med allt vad det innebär – att leva i en demokrati, jämställdhet, lagar och regler, hur statsapparaten är uppbyggd, rättigheter och skyldigheter, källkritik och så vidare. Forskning visar att kunskaper i samhällskunskap bidrar till ökat deltagande i samhället och deltagande leder till mindre utanförskap och segregering. En sån här form av introduktionsutbildning skulle ge en större chans till en lyckad integration och en stor vinst för samhället.
Med nyanländ avses elev som har varit bosatt utomlands och nu är bosatt i Sverige. Åldersmässigt är de nyanlända eleverna på språkintroduktion på väg mot eller har nått svensk myndighetsålder, men juridiskt sett är de oftast inte svenska medborgare.
Kontakt:
Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap, 073-915 27 08
Det har blivit enklare att vara gay och lesbisk. På 80-talet var acceptansen för homosexuella fem procent – sett till hela världen. Nu har den siffran vuxit till tjugo procent, enligt den regelbundna attitydundersökningen World Value Survey. Homosexuellas rätt att gifta sig sprider sig stadigt till allt fler länder och när samkönade äktenskap väl har införts verkar de vara ohotade.
Rättvisa och individens frihet vinner över religion och tradition, menar Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för Framtidsstudier och knuten till Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Även bland grupper som traditionellt sett har haft en mindre tolerant syn på HBTQ-frågor växer acceptansen.
– Sverigedemokrater, till exempel, har en mer konservativ syn på homosexuellas rättigheter är än vad övriga svenskar har. Men de är mer liberala nu än vad de har varit tidigare. Och president Trump som är utpräglat konservativ har till exempel inte försökt förbjuda samkönade äktenskap – det är en kamp som republikanerna har gett upp, säger Pontus Strimling.
Ekonomiskt välstånd ger liberala värden
Att de liberala värderingarna sprider sig kopplar Pontus Strimling till att det ekonomiska välståndet ökat. När människor inte längre behöver oroa sig för att ha mat på bordet och någonstans att bo kan de ta avstånd från sånt som skapar en känsla av stabilitet; religion och auktoriteter.
– Tryggheten gör att människor inte behöver vara rädda förändring, öppenhet blir inte hotfullt, säger Pontus Strimling.
Som exempel tar han ett bombdåd i centrala London som inträffade 2007. Strax före explosionen hade det gjorts en stor värderingsundersökning. En månad efter explosionen gjordes studien om.
– Som en direkt effekt av den nya hotbilden hade människors moralfundament skiftat så att lojalitet och auktoritet nu skattades högre än före bombdådet.
Intoleransen störst i nöd
Det är i tider av hungersnöd och social instabilitet som intoleransen mot homosexuella har varit som starkast. Det har också ofta gått hand i hand med antisemitism och förföljelse av andra minoriteter. Människor som definierats som annorlunda har förföljts och straffats hårt genom historien, berättar Jens Rydström, docent i historia och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.
I långa perioder har homosexualitet varit brottsligt, särskilt i kristna samhällen. Homosexualitet har ansetts vara en svår synd, som riskerar att degenerera det övriga samhället. I senare tid har det ofta klassats som psykisk sjukdom.
I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1944, vilket var tidigare än i många andra länder. Istället definierades homosexualitet som mental sjukdom, en beskrivning som ändras av Socialstyrelsen först 1979.
Vad säger lagen?
För att ändra det kön man är folkbokförd som, krävs att man har fyllt 18 år. Man ska ha genomgått en medicinsk utredning som visar att man har könsdysfori och därefter ansökt hos Socialstyrelsens rättsliga råd om att göra ett juridiskt könsbyte.
I lagen står att den sökande underlång tid ska ha upplevt att den tillhör det andra könet samt sedan en tid uppträtt i enlighet med den könsidentiteten och att personen i fråga kan antas leva i den könsidentiteten i framtiden.
Fram till 2013 krävdes att den som ville ändra sitt juridiska kön också genomgick sterilisering.
För att genomgå hormonbehandling och operera bort brösten finns ingen åldersgräns. Det bestäms av patienten och läkaren tillsammans. Men för att genomgå underlivskirurgi krävs att det juridiska könet är ändrat, samt ett tillstånd från Socialstyrelsen.
Enligt ett lagförslag som är planerat att träda i kraft den 1 januari 2020, ska ändringen av det juridiska könet och kirurgiska ingrepp i könsorganen regleras i två olika lagar.
Att ändra kön i folkbokföringen blir i så fall en administrativ åtgärd som inte kräver att det finns en diagnos som säger att vederbörande har könsdysfori. Den som är 12 år kan ändra sitt juridiska kön om föräldrarna ger sitt medgivande. Från 15 år krävs inte medgivande från föräldrarna men däremot ett medicinskt intyg. Efter 18 års ålder bestämmer man själv.
För att göra kirurgiska ingrepp i könsorganen föreslår lagen att det för vuxna inte längre behövs tillstånd från Socialstyrelsen. Det blir även möjligt för barn som fyllt 15 år att genomgå underlivskirurgi. Men då krävs synnerliga skäl samt tillstånd från Socialstyrelsen.
Källa: Cal Orre, juridisk expert, RFSL, Lag 1972:119, Lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”
– Det är inte en linjär utveckling mot mer öppenhet. Det är en massa backlash hela tiden. När homosexualitet blev avkriminaliserat så infördes samtidigt en lag om att homosexuella kan kastreras, och det blev vanligare att sätta homosexuella på mentalsjukhus. Det var förmodligen mycket lindrigare att åka fast i slutet på 1930-talet och dömas till några månader i fängelse än att i början på 1950-talet hamna på mentalsjukhus och vara instängd där i flera år. För många män var dessutom enda möjligheten att bli utsläppt att gå med på att bli kastrerad, säger Jens Rydström.
Sverige tidigt ute med könskorrirering
I Sverige blev det tillåtet att juridiskt korrigera sitt kön i samband med operation och hormonbehandling 1972. Internationellt ansågs det som en radikal lag som stärkte transpersoners rättigheter. Men kravet var att samtidigt genomgå sterilisering, något som ändrades först 2013.
– I vår kultur ligger det djupt grundat att det ska vara ordning och reda på könen. Vi har en stark uppdelning mellan det kvinnliga och det manliga och att det absolut inte får uppstå oklarheter i släktskapsförhållandena. Det var tydligt i den lagstiftningen: att en man födde barn fick inte på några villkor förekomma.
De senaste tio åren har de skarpa gränserna i uppdelningen av kön utvecklats mot en mer glidande skala. Jens Rydström spårar förändringen tillbaka till 1990-talets genomslag för queerteori och menar att en ny generation fångat upp de akademiska teorierna och börjat tala om kön inte bara i termer av man eller kvinna utan i en rad mellanformer. Det har gjort att öppenheten har ökat dramatiskt och att många fler nu överväger sin könstillhörighet.
En ny vokabulär har också uppstått med ord som hen, cis och icke-binär. Språkförändringen har gått snabbt, framförallt för att grupper med ett starkt engagemang har jobbat intensivt i sociala medier, enligt Pontus Strimling.
Ordlista
Könsuttryck Könsuttryck är de medel en person använder sig av för att uttrycka sitt kön, till exempel kläder, kroppsspråk och frisyr. Ordet är relativt nyskapat och används främst i sammanhang där man talar om transpersoner och deras sätt att uttrycka ett annat kön än det vid födseln juridisk tillskrivna.
Icke-binär Icke-binär används om personer som tidvis eller alltid identifierar sig som både man och kvinna, inget av det, mellan eller bortom könsindelningen man och kvinna. Icke-binär används som ett paraplybegrepp för olika icke-binära könsidentiteter.
Transperson Transperson är ett paraplybegrepp för en mängd olika individer med erfarenheter av att det kön som registrerats i folkbokföringen vid födelsen inte stämmer överens med könsidentiteten.
Cisperson En cisperson är en person som är i samklang med sin kulturs könsnormer. Med andra ord en person vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön.
Socialt kön Socialt kön är en term för kön som beskriver kön som en kulturell och social konstruktion. Inom genusvetenskapen är det synonymt med genus.
Könsdysfori En stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön, ofta förknippad med ett psykiskt lidande och kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen.
Könsbekräftande behandling
Den numera etablerade termen för det som tidigare benämndes som ”könsbyte” eller “könskorrigering”. För att få rätt till könsbekräftande vård i Sverige idag krävs en könsdysfori-diagnos.
Källa: Jens Rydström professor i genusvetenskap, Lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”, RFSL
– Människor som kämpar för transpersoners rättigheter har haft en stark aktivitet på sociala medier, bloggar och olika forum på internet där de argumenterat för att etablera nya ord. Att de använt sig av internet beror på att den här rörelsen inte kommer från eliten, den kommer underifrån. Den drivs av människor som saknar tillgång till ledarsidor och debattsidor eller lobbykampanjer, säger Pontus Stimling.
Fler vågar stå upp för sin transsexualitet
Samtidigt växer antalet unga personer som vill korrigera sitt kön. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Vad leder det till?
– Det är svårt att veta var det kommer att landa. Det finns starka tecken på att det funnits personer som känner att de har ett annat kön än det biologiska i alla samhällen, i hela historien, på samma sätt som det alltid har funnits homosexualitet. Det tyder på det finns en biologisk grund och det är tveksamt om det är en företeelse som har blivit vanligare. Istället är det kanske så att när samhället blir mer accepterande till personer som har en transsexuell identitet så är det fler som är beredda att stå upp och säga att de är transpersoner.
Kan en mer flytande indelning av manligt och kvinnligt göra att kön kommer att bli något vi väljer?
– Nej, jag tror inte det. Man kan jämföra med homosexualitet. I Sverige är det nu nästan helt accepterat att var och en själv väljer vilket kön de vill ha sex med, men det har inte inneburit att vi har slutat bry oss om könet på personen vi har sex med. Jag tror därför inte att vi går mot en utveckling där hela samhällen blir bisexuella eller att vem som helst blir transperson. Jag tror istället att det stora flertalet kommer att ha en tydlig känsla av vilket kön de tillhör och även fortsättningsvis ha starka preferenser när det gäller vem de vill ha sex med.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Det finns potentiella användningsområden för ljus där det krävs flexibla och mångsidiga ljuskällor med stora lysande ytor och lysande mönster.
– De unika ljuskällor vi jobbar med, som lite omständligt kallas för ljusemitterande elektrokemiska celler, är väl lämpade för att möta dessa krav och samtidigt kan tillverkningen hållas kostnadseffektiv och miljövänlig, säger Mattias Lindh, doktorand på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Lysande plaster används på flera olika sätt redan i dag exempelvis i TV- och mobiltelefonskärmar och annan bärbar elektronik, som lysande indikatorer och för belysning med särskilda krav i bilar och flygplan. Kunskapen om hur ljus bildas och påverkas i ljuskällorna med tunna filmer av lysande plast är dock fortfarande relativt begränsad.
Lysande plåster och säkra signaturer
Framtida användningsområden för plastljuskällan kan till exempel vara lysande plåster som ger förbättrad sårläkning eller lokal aktivering av mediciner, alternativt lysande säkerhetsfunktioner i pass och liknande viktiga dokument.
I sin avhandling visar Mattias Lindh att den precisa tjockleken på den lysande plastfilmen har helt avgörande betydelse för hur ljusstarka och effektiva ljuskällorna blir. Det har visat sig att reflektioner av ljuset inuti ljuskällorna ger upphov till interferens, alltså att ljusvågorna kan förstärka eller släcka ut sig själva, och denna påverkas av filmens tjocklek. Vill man ha en effektiv komponent som ger mycket ljus bör man därför se till att göra filmen precis lagom tjock – så att den befinner sig på ett maximum där ljuset interfererar konstruktivt.
Så kan ljuskällan optimeras
Men det finns även andra förlustkanaler i ljuskällorna och genom datorsimuleringar kan man avgöra vilka dessa är och hur stora de är. Utifrån simuleringsresultat ger Mattias Lindh i sin avhandling förslag på hur man i framtiden kan designa optimerade ljuskällor som levererar maximalt med ljus och har hög effektivitet.
– Man kan till exempel vända på skiktens ordning eller ändra hur släta de olika gränsytorna är, då förändras ljusets reflektioner, säger han.
Mattias Lindh har också studerat hur ljusemitterande elektrokemiska celler fungerar i ett detaljerat mikroskopiskt perspektiv, och kommit fram till att man kan skapa lysande mönster genom att använda två tunna plastskikt staplade på varandra.
Möjligheterna med mönster
Det första skiktet kan skrivas ut med hjälp av en bläckstråleskrivare och bildar en slags display med hög upplösning och anpassningsbara mönster. Med denna teknik slipper man använda dyra och komplicerade metoder för att skapa mönstret vilket i stället alltså sker direkt i tillverkningen.
En annan möjlighet är att repa det första skiktet med ett spetsigt föremål som en penna eller en nål, vilket ger manuellt formade och personliga lysande mönster. På så vis kan man till exempel göra lysande signaturer och märken som skulle vara mycket svåra att förfalska. Detta kan vara viktigt för att fastställa äkthet på värdefulla eller känsliga dokument och produkter.
