Med nya krav på att kommuner ska bygga lågenergihus ökar risken för att inomhusluften i de täta byggnaderna får förhöjda halter av farliga kemikalier.
– Mina resultat visar att miljöcertifierat byggnadsmaterial är rätt väg att gå för att minska onödig exponering för kemikalier, särskilt för barn, säger Josefin Persson vid Örebro universitet som har jämfört luftkvaliteten i olika typer av lågenergihus.
I sin forskning har Josefin Persson undersökt inomhusluften i tre förskolor i Örebro och Motala som alla är byggda som lågenergihus, varav två är miljöcertifierade.
I de miljöcertifierade förskolorna var halterna lägre av de kemikalier som Josefin Persson valt att mäta. Det handlar om aldehyder, flyktiga organiska ämnen, bromerade flamskyddsmedel och organofosfater. Alla klassas som hälsofarliga på olika sätt, till exempel som allergiframkallande, cancerframkallande och hormonstörande.
– Skillnaden mellan förskolorna kan bero på medvetna val av material och inredning. De använda byggmaterialen bidar till den kemiska blandningen i inomhusluften, men det behövs mer forskning för att visa mer exakt hur, säger Josefin Persson.
Förutom halten kemikalier i luften har hon också mätt temperatur, luftfuktighet och partiklar. Och även om de miljöcertifierade förskolorna hade lägre halter av de utvalda kemikalierna så var kvaliteten på inomhusluften god i alla tre förskolor enligt Josefin Persson.
– Men det krävs att ventilationen fungerar optimalt, konstaterar hon.
Att bygga hus som kräver lite energi för uppvärmning och ventilation blir allt vanligare i svenska kommuner, framför allt på grund av ett EU-direktiv från 2010. Från och med 2020 kommer det att vara ett krav.
– Och då gäller det att också få ner den onödiga exponeringen för kemikalier. Min avhandling visar är att det går om man väljer rätt byggnadsmaterial.
I utomhuspedagogik får barn och elever tillfälle att använda flera sinnen samtidigt, vilket anses gynna inlärning. Att vara utomhus skapar också tillfällen för praktiskt lärande och uppmuntrar till ökad rörelse och därmed bättre hälsa. Att elever och lärare är utomhus tillsammans i förskola, skola och fritidshem är relativt vanligt. Och efterfrågan på pedagogiska aktiviteter för både lektionstid och raster utomhus växer.
Men för att utveckla de utomhuspedagogiska inslagen i förskola och skola behövs bättre redskap och mer forskning. Under våren startar därför Jönköping University, tillsammans med Jönköpings kommun och Naturskolan, ett pilotprojekt där man ska koppla ihop forskning och praktik kring utomhuspedagogik. Tanken är att man ska erbjuda lärare och pedagoger kompetensutveckling i utomhuspedagogikens teoretiska grunder. Man ska också ta fram mer material för undervisning utomhus.
– Med pilotprojektet får lärarna och pedagogerna ett förbättrat utbud av material och erbjuds handledning för att stärka det utomhuspedagogiska arbetet. Tanken är att göra det enkelt för dem att ta med barn och elever ut i skog och mark, säger naturskolpedagog Sabine Lind på Naturskolan.
Forskning om utomhuspedagogik
För eventuell framtida forskning kring Naturskolans utomhuspedagogik kommer alla lärare och pedagoger som lånar och använder det utomhuspedagogiska materialet att få en enkät att besvara.
– Enkätundersökningen är till för att vi ska få indikationer på vad som kan och bör beforskas, säger Maria Hammarsten, doktorand på Jönköping University som också medverkar i projektet.
Ytterligare en tanke med projektet är att uppmärksamma vikten av grönområden eftersom det är områden som riskerar att glömmas bort när man till exempel planerar ny bebyggelse.
– Det är angeläget att synliggöra att ett grönområde kan nyttjas av många olika aktörer och bland annat inom pedagogisk verksamhet – utöver förskolor eller skolor kan också fritidshem, fritidsgårdar, föreningsliv och enskilda aktörer använda de gemensamma gröna områdena. Utomhuspedagogik är en kulturell ekosystemtjänst som bör lyftas ordentligt i olika detaljplaner, säger Lisa Bergström, friluftsstrateg i Jönköpings kommun.
Satsningen under våren är ett pilotprojekt och till hösten hoppas parterna på en fortsättning med både forskning om Naturskolan och möjligheter att ge dagsfärsk och praktiknära pedagogisk kompetens till högskolans lärarstudenter.
– Jag tror att robotkirurgin har framtiden för sig på det här området, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Nyligen genomfördes transplantation nummer fem och sex av maximalt tio inom det pågående forskningsprojektet om livmodertransplantationer med robotassisterad titthålskirurgi. Samtidigt är en kvinna som opererades 2017 nu gravid, med beräknad nedkomst i vår.
Barnet blir det första att födas efter transplantation med den nya tekniken. De åtta tidigare födslarna efter livmodertransplantation i Sverige har också skett inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin, men efter traditionell öppen kirurgi.
Mindre blodförlust och vårdbehov Det är primärt donatorn som berörs av de förändringar som den nya tekniken medför. När operationen görs med robotassisterad titthålsteknik, möjliggör fem stycken centimeterstora ingångshål för kirurgerna att arbeta med mycket stor precision.
En av två stationer med bildskärm varifrån kirurger styr robotarmarna/instrumenten samt kameran som filmar i donatorns buk. En handrörelse från kirurgen omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn. Bild: Björn Larsson Rosvall
Operationsmiljön är också en helt annan. Två av kirurgerna sitter med huvudet in i varsin övertäckt bildskärm där de, via joystick-liknande verktyg, styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern.
En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern. Den flera timmar långa operationen avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan direkt opereras in på mottagaren med traditionell öppen kirurgi.
– Vi har inte vunnit så mycket i tid som vi trodde att vi skulle göra, men vi vinner andra saker. Blodförlusten hos donatorn är mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet, konstaterar Mats Brännström.
Öppnar för multiorgandonatorer Forskningen i Göteborg har hittills omfattat livmodertransplantationer med levande donatorer, där donator och mottagare varit släkt, ofta mor och dotter, men även i ett fall nära vänner. Nu öppnas för möjligheten att också använda livmödrar från avlidna multiorgandonatorer.
Mats Brännström bedömer att det kan handla om fem-sex fall framöver. Mottagarna blir i så fall kvinnor som redan registrerats i forskargruppens studier men som inte blivit gravida, exempelvis för att den tilltänkta donatorns livmoder inte visade sig lämplig. Några nya försökspersoner tas inte in.
Hittills har totalt 13 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Utöver de första åtta som föddes inom ramen för forskningen på Sahlgrenska akademin är det två barn i USA (december 2017 och februari 2018) och ett barn i vardera Brasilien (december 2017), Serbien (juni 2018) och Indien (oktober 2018).
Att man hittar antibiotikaresistenta bakterier i miljön kan ha olika förklaringar. Det kan vara ett resultat av att antibiotikarester som når miljön ger resistenta bakterier en fördel gentemot känsliga bakterier, vilket i förlängningen kan driva på utvecklingen av nya former av resistens.
Det skulle också helt enkelt kunna bero på att tarmbakterier, som ofta är mer resistenta än andra bakterier, når miljön. Att förstå vilken av dessa förklaringar som är den sanna är viktigt för att kunna minska risker med resistenta bakterier i miljön på ett så effektivt sätt som möjligt.
Tydlig koppling
I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, att “crAssphage”, ett virus som är specifikt för vissa humana tarmbakterier, är starkt korrelerat till förekomsten av antibiotikaresistensgener i olika miljöer. Det tyder på att utsläpp av tarmbakterier ofta kan förklara den ökning av resistenta bakterier som man ofta hittar i miljöer påverkade av människor.
Forskarna hittade emellertid ett tydligt undantag där resistensgener var mycket vanliga utan att man kunde finna spår av avföring – miljöer som förorenats med höga halter av antibiotika från tillverkningsindustrier.
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för CARe, Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom studien:
– Resultaten är viktiga för de kan hjälpa oss att hantera hälsorisker kopplade till antibiotikaresistenta bakterier i miljön. Antibiotikarester är helt klart orsaken till de exceptionella förekomsterna av resistens vi hittar kring en del tillverkningsindustrier, men utsläpp av vanliga tarmbakterier är antagligen den huvudsakliga förklaringen på de flesta andra platser, säger han.
Kräver mer forskning
Man kan undra om detta betyder att vi inte behöver bry oss om de betydligt lägre halter av antibiotika som når miljön från användning och exkretion, till exempel via kommunala reningsverk. Joakim Larsson förklarar:
– Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till nivån av fekalierester i miljön när man försöker förstå och tolka fynd av resistenta bakterier. Man behöver ofta inte förklara sådana fynd med att de är ett resultat av antibiotikarester i miljön, säger han.
– Samtidigt utesluter inte en korrelation med fekalierester att låga halter av vissa antibiotika i miljön kan selektera för resistenta bakterier. Flera andra studier tyder på att så kan vara fallet. Vilken roll antibiotika i låga halter i miljön spelar för resistensutveckling är därför fortfarande en öppen fråga som kräver mer forskning.
Kontakt:
Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för CARe, Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet, joakim.larsson@fysiologi.gu.se
För de ungdomar som kommer i kontakt med samhällets hjälpinstanser är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör, detta för att varje person ska kunna behandlas på bästa sätt.
– Vården behöva utveckla mer riktade behandlingsinsatser beroende på vilka kognitiva och känslomässiga problem som barnen har det vill säga vilka mekanismer som ligger bakom beteendeproblemen. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för en någon som har utagerande beteendeproblem, säger Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet och en av författarna till studien.
Följde tonåringar med tydlig eller dubbel problematik
I forskningen har man följt familjer med tonåringar varav en del har tydlig problematik med antingen utagerande beteendeproblem, exempelvis aggressivitet, protest mot vuxnas krav, normbrott, impulsivitet och hyperaktivitet, eller med så kallade antisociala beteenden som bristande empatiförmåga, avsaknad av skuld eller ånger över normbrytande beteende. Det finns även ungdomar med höga nivåer av bägge problemtyperna. Syftet med den här studien var att öka kunskapen om bakomliggande faktorer som kan särskilja mellan dessa typer av beteendeproblem i tonåren.
Studien började med ett utskick till cirka 1 200 familjer som hade barn i 10-årsåldern. id 15 års ålder svarade 600 av dem, som tackat ja till uppföljning, på en webbaserad enkät om olika beteendeproblem, som till exempel ADHD och trotssyndrom.
Vid 16 års ålder valdes cirka 90 deltagare ut, baserat på låga och höga nivåer av skattade beteendeproblem för att få spridning i dessa fenomen. De 90 deltog i testproceduren i labbet. Då fick tonåringarna utföra olika kognitiva tester som bland annat mäter minnesfunktioner, impulskontroll, och upplevd grad av emotionellt påslag när de fick titta på obehagliga bilder.
Olika reaktioner beroende på problematik Resultaten som nu redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Abnormal Child Psychology visar att höga nivåer av utagerande beteenden relaterade till låg kognitiv förmåga, men normala nivåer av känslomässig reaktion inför de obehagliga bilderna. Däremot var höga nivåer av antisocialt beteende relaterade till god kognitiv förmåga, men låga nivåer av känslomässiga reaktioner till de obehagliga bilderna.
– Det är intressant att öka våra teoretiska kunskaper inom det här området. Det finns så otroligt många orsaker som kan leda till samma typ av beteendeproblem, till exempel, stress, problem i hemmet och även riktiga neurologiska problem. Det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att man ska kunna behandla barnen på rätt sätt. Har man utagerande problem och samtidigt bristande empatiförmåga behöver man en annan typ av behandling än de som bara har den ena problematiken. Resultaten har ett kliniskt värde eftersom de pekar på behovet av riktade behandlingsinsatser för dessa ungdomar, säger Karin Brocki.
Kontakt:
Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi och Uppsala Barn- och Babylab, Uppsala universitet, karin.brocki@psyk.uu.se
– Idag är det svårt att helt undvika saker som aktie- och fondsparande, banklån, premiepensionsval, ekonominyheter och räntesvängningar, försäkringslösningar och bankappar i telefonen med mera. Det har gjort mig intresserad av vad detta innebär för människan, förklarar Martin Holgersson som har skrivit en avhandling i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet.
Förhållandet mellan våra liv och finansiella marknader framstår som alltmer intensivt och livsnödvändigt – mer eller mindre alla har en relation till fenomenet, menar han.
– Kärnan i min avhandling är en observationsstudie av en sparmässa som utspelade sig i Globen. De tusentals deltagarna föreföll sluta upp kring temat hur man tjänar mer pengar på sina pengar.
Martin Holgersson liknar tillställningen vid en gudstjänst.
– Den religiösa liknelsen fungerar som ett slags katalysator. Även vårt förhållande till finansiella marknader kan förstås som ett förtrollat förhållande präglat av en världsbild och en etik man förväntas följa och leva utefter.
Osäkerheten speglar tvivel inför krav vi måste anpassa oss till Martin Holgersson betonar att vi idag inte tycks ha att göra med en avförtrollad och rationell värld fri från dogmer och trosföreställningar.
– Närapå tvärtom. Jag tolkar det som att det ligger i människans natur att alltid lyfta upp något som heligt. Idag spelar växande kapital och föreställningen om samhällets framåtskridande den rollen.
Den osäkerhet som förefaller prägla vår relation till finansiella marknader handlar inte bara om ointresse, okunskap eller oförmåga att hantera finansiella göromål, menar han.
– Istället kan man förstå osäkerheten som ett tvivel inför det liv och de krav som man mer eller mindre måste anpassa sig till för att kunna leva så som man ”bör”.
Avhandlingen är skriven på ett för samhällsvetenskapen okonventionellt sätt:
– Jag har försökt att skriva och resonera på ett medryckande och lite annorlunda sätt än vad vi forskare vanligtvis gör. Jag hämtar inspiration från flera genrer och discipliner i ett försök att skapa en utmanande och meningsfull kunskap om den ekonomiska anda som färgar vårt samhälle och våra liv idag.
Evolutionsbiologin har länge haft ett fokus på historiska händelser eftersom det ansetts vara omöjligt att förutsäga framtida händelser på grund av komplexiteten hos levande organismer och inverkan av slumpmässiga mutationer eller händelser i miljön.
– Vi visar att det går att förutsäga evolution, i alla fall till viss del. Men det är väldigt mycket vi ännu inte förstår, säger Peter Lind, mikrobiolog och forskarassistent vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Tillsammans med universitetslektor Eric Libby har han konstruerat matematiska modeller av hur olika gener samverkar för att förutsäga vissa aspekter av evolutionen och sedan jämfört förutsägelserna med vad som verkligen hände när de studerade evolutionen av bakterier i realtid i laboratoriet.
Variationer i mutationshastighet
Resultaten visar dock att variationer i mutationshastighet mellan olika gener och skillnader mellan hur bra olika mutanter är på att konkurrera med varandra också spelar stor roll för att förklara utfallet.
– Dessa aspekter är än så länge svåra att förutsäga och vi arbetar nu vidare för att se hur vi kan komma närmare en lösning på dessa problem, säger Eric Libby, matematiker och universitetslektor vid Umeå universitet och medförfattare till artikeln.
Studerar hur bakterier anpassar sig
Genom att låta bakterier anpassa sig till en ny miljö i laboratoriet kan forskarna studera evolution i realtid och fördelaktiga mutationer identifieras med hjälp av nya tekniker för att läsa av DNA-koden. Forskarteamet använde sig av bakterien Pseudomonas fluorescens i dessa studier.
Till exempel kan forskarna förutsäga vilka gener som kommer mutera för att överproducera en signalmolekyl för bildande av en biofilm. Biofilm är ett aggregat av mikroorganismer och mutanter som överproducerar extracellulära substanser, som utgör en viktig del av biofilmen, har ökad motståndskraft mot antibiotika och är vanliga hos vissa sjukdomsframkallande bakterier.
– Förhoppningen är att vi någon gång i framtiden kommer kunna förutsäga de evolutionära processer som ligger till grund för till exempel utveckling av antibiotikaresistens, nya infektionssjukdomar och cancer, säger Peter Lind.
Kontakt:
Peter Lind, Forskarassistent på Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, peter.lind@umu.se
– Vi visar alldeles för få och alldeles för stereotypa bilder av äldre och det bidrar till vi förlorar empatin. Men om vi visade mer av äldre, som de människor de är, då skulle vi känna mer engagemang och förståelse också för livsfasen som gammal, säger Karin Lövgren, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon forskar om hur äldre syns i populärkulturen och om vad populärkultur och medier kan säga oss om hur samhället ser på äldre och åldrande.
– Vem får synas och vem får höras och i vilka sammanhang? Det har betydelse för hur vi uppfattar och ser på åldrande, säger Karin Lövgren.
I populärkultur som behandlar klimakteriet framställs kvinnors kvinnlighet och sexualitet som knuten till förmågan att bli gravid.
–Trots att det ju egentligen inte finns något sådant samband. För många är det istället skönt att slippa oroa sig för en oönskad graviditet.
I tv-serier framställs kvinnor med ett tidigare ”bäst-före-datum” än män, medan män gestaltas som trovärdiga partners högt upp i åldrarna.
Kvinnors åldrande skildras som något främmande och skrämmande. Kvinnor blir arga– bindgalna – när de är i klimakteriet. Karin Lövgren ser ett mönster. Tidigare under livet har kvinnornas ilska förklarats med: ”Har du mens eller?” ”Har du PMS?” När kvinnor blir äldre – då är det klimakteriet.
– TV-serierna anspelar på att det är tabu för kvinnor att vara arga.
Äldre blir osynliga
Karin Lövgren konstaterar att det inte finns så många TV-serier där äldre personer är huvudpersoner. Äldre blir bokstavligen osynliga i medierna. Men det skiljer sig mellan könen.
– Kvinnor tillskrivs mycket av sitt sociala värde utifrån sitt utseende, medan män har fått det utifrån prestationer och handlande. Detta gör att äldre kvinnor syns minst i medierna.
Nu börjar det komma TV-serier och filmer riktade till en äldre målgrupp. Marknaden är intresserad av det ”grå kapitalet”. Samtidigt konstaterar hon att de kvinnor som lyfts fram som förebilder alla är väldigt smala och ser väldigt unga ut.
– Man beundrar dem, inte tack vare deras ålder utan trots deras ålder. Förväntningarna om att kvinnor ska disciplinera sina kroppar, fortsätta att banta och att tänka på sitt yttre, sträcker sig högre upp i åldrarna nu.
Det kommer också flera böcker om klimakteriet. Karin Lövgren ser en förklaring i att en stor grupp journalister – och läsare – nu är på väg in i klimakteriet. Men det handlar också om att tabun kring mens och klimakteriet börjat ifrågasättas.
– Att forska om hur äldre gestaltas i medierna är angeläget, inte minst i dag då vi räknar med att allt fler kommer att leva allt längre.
Kontakt:
Karin Lövgren, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, karin.lovgren@hig.se
Dagens gentester kan inte förutsäga vilken träning du får bäst resultat av, trots att testförsäljarna hävdar det. Däremot kan en personlig tränare ge skräddarsydda råd. I framtiden kan dock nya, bärbara mätmetoder och bättre gentester komma att förbättra råden.
Våra kroppar svarar olika på samma träning. I studier av till exempel konditionsträning i sex veckor ökar syreupptagningsförmågan hos en del av försökspersonerna betydligt, hos andra lite grann och hos några inte alls. Även hälsoeffekterna varierar, som hur mycket träningen påverkar blodtryck, blodfetter och blodsockerkontroll.
Ofta räcker det att prova sig fram för att upptäcka vilken träning som ger önskat resultat. Sajten FYSS.se, sjukvårdens handbok för fysisk aktivitet, ger allmänna råd till hela befolkningen om att kombinera konditionsträning med styrketräning (se faktaruta). På nätet kan man också hitta olika träningsprogram.
Träningsrekommendationer för vuxna
Konditionsträning som ökar puls och andning i minst 150 minuter per vecka.
Muskelstärkande fysisk aktivitet minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.
Äldre över 65 år bör även träna balans.
Källa: FYSS
– Men de beaktar inte individuella förutsättningar, såsom en knäskada eller sömnstörning. Man kan riskera överträning och skador om man följer sådana program slaviskt, säger Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet.
Däremot kan man få ett mer anpassat träningsprogram av en tränare, till exempel på ett gym. Träningsråden bygger på flera delar: motionärens mål med träningen, till exempel att öka muskelmassan eller stärka skelettet, vilka träningsformer man gillar och en analys av ens rörelsemönster. Även omkringliggande faktorer beaktas, som hur mycket man rör på sig under arbetsdagen och fritiden, sömn, och ens sociala livssituation.
– Återhämtning är också viktigt och behöver anpassas efter individuella behov. Träning är trots allt en form av stress för kroppen, säger Jessica Norrbom.
Nya mätmetoder kan ge bättre råd
Elitidrottares tränare lär känna idrottarens reaktioner ingående och kan anpassa träningen i detalj. Att råda en vanlig motionär som går till ett gym ett par gånger i veckan är svårare, eftersom tränaren inte lär känna motionärens respons lika noga. Inom idrotten används också olika mätningar, till exempel pulsklocka och aktivitetsmätare med GPS. Även vanliga motionärer använder ibland sådana mätningar, men de saknar oftast kunskap och en erfaren tränares tolkning av resultaten.
– Om vi vet mer om hur individen beter sig, kan råden anpassas efter det. Om en person tränar hårt tre gånger i veckan, men sitter mycket under arbetsdagen, blir rådet inte att träna ett pass till utan att få in mer vardagsmotion, medan en person som rör sig mycket under arbetsdagen bör få rådet att lägga till något tuffare träningspass, säger Mikael Mattsson, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet och Stanford University i USA.
Han forskar bland annat om hur bärbar teknologi kan användas för att övervaka hur vi svarar på träning och hur den data som samlas in bäst börhanteras för att bli till nytta för användaren. Dagens aktivitetsmätare som sitter i armband, som Apple Watch, kan mäta puls och rörelser, såsom steg. På sikt skulle man kunna mäta även blodsocker, syremättnad i blodet och mjölksyra, men forskarna behöver först säkerställa att armbandens mätresultat är tillförlitliga.
Gener styr hälften av svaret
Ett annat sätt att förbättra individuella träningsråd vore att beakta personens biologiska förutsättningar utifrån genuppsättning. Genom studier på enäggstvillingar har man beräknat att cirka hälften av skillnaderna i hur vi svarar på träning beror på våra arvsanlag. Våra gener förekommer i olika varianter, som skiljer sig mellan olika individer och skapar olika förutsättningar. Generna styr produktionen av proteiner i en cell, till exempel proteinerna aktin och myosin som utför muskelarbetet. En effekt på proteinnivå är kopplad till motsvarande genvariant: till exempel är en viss genvariant för explosivitet mycket vanligare bland olympiska sprinteridrottare än hos andra.
Så påverkas din kropp av träning
De flesta organ påverkas av konditionsträning:
skelettmuskulaturen ökar sin energiomsättning och blodförsörjning
blodkärlen blir bättre på att vidga sig vid behov
hjärtat och dess slagvolym blir större så att vilopulsen blir lägre
blodvolymen ökar vilket också sänker vilopulsen
nivåerna av stresshormoner sjunker efter träningspasset
mängden fettvävnad minskar
senor och ledband stärks i de delar av kroppen som belastas
ledbroskens tjocklek ökar liksom mängden ledvätska
skelettet blir mer mineraliserat
fler vita blodkroppar finns beredda i lymfknutar och mjälte
det psykiska välbefinnandet ökar
Källa: Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska institutet.
– Resten av skillnaderna beror på omgivningsfaktorer som vi inte har säker kunskap om, men förmodligen kan det handla om till exempel epigenetik, kost, sömn, alkoholintag och stress, säger Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet.
För att en gen alls ska få en betydelse i kroppen behöver den komma till uttryck. Epigenetik handlar just om hur gener uttrycks (se faktaruta). Du kan till exempel ha en genvariant som ökar risken för högt blodtryck, men om du lever sunt kanske genvarianten uttrycks på en nivå som inte höjer blodtrycket.
Människan har över 20 000 gener. Än så länge vet forskarna inte exakt vilka som kan vara involverade i olika typer av träningssvar. En studie visade att konditionsträning i tolv veckor av lårmuskeln påverkade 5 000 olika så kallade metyleringsplatser på genomet, vilket i sin tur visade sig vara kopplat till uttrycket av 3 000 gener. De allra flesta egenskaper som påverkar vårt träningssvar styrs av betydligt fler gener än en: i studier har man till exempel funnit att flera hundra genvarianter påverkar hur stor ökningen i syreupptagningsförmåga blir.
Dagens gentester saknar betydelse
Idag finns flera kommersiella gentest på nätet, både svenska och utländska, som säger sig kunna berätta hur du ska träna och/eller äta. I de flesta tester ingår flera gener som förknippas med ökad risk för olika sjukdomar och ett fåtal som är kopplade till träningssvar, till exempel om man har genvarianten för explosivitet.
Så uttrycks generna
Generna kodar för ett visst protein genom tre steg:
Först aktiveras genen genom en signal från en annan position på DNA-kedjan, en promotor. Även andra delar av arvsmassan, exempelvis enhancer-regioner, kan påverka hur en viss gen aktiveras. Aktiveringen sker genom så kallad metylering, det vill säga att en kemisk molekyl som kallas metylgrupp fäster på den aktuella positionen.
Genen kopieras till motsvarande RNA-molekyl.
RNA-molekylen i sin tur ger upphov till produktion av motsvarande protein, med en viss funktion i kroppen.
– Men de bygger på tanken att enstaka gener skulle kunna förutsäga träningssvaret, men det är mer komplext än så. Testerna tittar inte på samverkan mellan olika gener, och de säger framför allt inget om genuttryck och därmed inget om vilken betydelse genvarianten har för dig i praktiken, säger Jessica Norrbom.
De tester som finns att köpa idag bygger på forskning som bara förmådde undersöka ett fåtal gener, medan man idag kan testa hela genomet. Framtida tester kommer därför att kunna säga mycket mer om vilken träning som passar varje individ.
– Testerna borde också undersöka uttrycket av gener och inte bara förekomst av genvarianter, och helst även proteinsvar, för det är ju proteinerna som utför alla funktioner i muskelcellen. Enstaka vilovärden är inte heller så intressanta, medan test före och efter ett träningspass skulle visa träningssvaret, säger Jessica Norrbom.
Text: Inna Sevelius, på uppdrag av forskning.se
– Ämnesförståelse och språkutveckling går hand i hand, säger professor Maaike Hajer. Det blir extra viktigt i abstrakta ämnen i naturvetenskap som är överfyllda av svåra begrepp. Än tydligare blir det i flerspråkiga klassrum, där eleverna inte bara ska bli duktiga på svenskan utan de ska över ytterligare barriärer för att på allvar förstå det naturvetenskapliga språket och innehållet i ämnet.
Lärares syn på språkets betydelse Forskningsprojektet där språk, läsande, skrivande och kommunikation i NO-ämnena varit i fokus, har framförallt handlat om lärarnas uppfattning och förståelse av språkets betydelse för en fungerande användning i de naturvetenskapliga ämnena i åk 7-9 i flerspråkiga klassrum. Studien har varit tvärvetenskaplig och språkdidaktiker, språkvetare och NO-didaktiker från Malmö universitet och Göteborgs universitet har varit engagerade.
Forskarna har undersökt vad som händer i olika klassrum på högstadiet i något kallat Sydskolan och Västskolan. De har observerat lektionspass, intervjuat lärare, gått igenom lektionspass och samlat in uppgifter genom ordtester. De har även prövat nya lektionsupplägg och testat en läslyftsmodul, kallad Främja elevers lärande i NO1, och lyssnat till lärares samtal när de prövat material från Skolverket om förståelse och språkliga perspektiv i NO-ämnena.
– Riktig spännande var när vi forskare intervenerade i en sjua, säger Pia Nygård Larsson. Vi fick till ett fruktbart samarbete med läraren som ändrade mycket på sin undervisning så att den blev mer språkutvecklande och engagerande för eleverna.
Vilka är då de viktigaste resultaten?
– Vi kan se att en stor andel lärare är självkritiska i studien, säger professor Anders Jakobsson. Lärarna ser brister i sin egen undervisning framförallt när det gäller kommunikation med eleverna och hur de använder språkliga begrepp. Samtidigt uttrycker lärarna att de vill och är motiverade att förbättra sin undervisning. Genom våra egna analyser vet vi forskare nu också var bristerna finns.
Forskarna ser att lärarna saknar praktiska tillämpningar och stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever.
– Vi är också delvis kritiska till den stora satsning/fortbildning som kallas Läslyftet, fortsätter Anders Jakobsson. Visst är det bra med ett kollegialt lärande, men många lärare kommer rusande till Läslyftspassen utan att vara riktigt förberedda för fortbildningen eller att de hunnit läsa in sig.
Expertkunskap i klassrummet saknas – Det som saknas är en expert in i klassrummet, säger Maaike Hajer. Det behövs alltså mer av ”hands on” och coaching i själva undervisningssituationen tillsammans med ett kollegialt lärande i exempelvis Läslyftet. Det behövs experthjälp rakt in i undervisningen.
– Att få språk- och ämnesutveckling att gå hand i hand är djupgående och rör nya sätt att tänka. En del i detta är att få eleverna att ta plats och kommunicera om ämnet även om de inte förstår alla begrepp.
Kunskaperna om resultaten i forskningsprojekt kommer nu att spridas. Förutom en vetenskaplig rapport och vetenskapliga artiklar till vetenskapssamhället görs också kompetensutvecklingsinsatser till lärare på fältet.
– Det kanske allra viktigaste är dock hur framtida lärare rustas för flerspråkiga klassrum, säger Maaike Hajer. På Malmö universitets lärarutbildning har vi därför stärkt den språkliga tråden i ämneslärarutbildningen och ställt krav på språkutvecklande metoder under senare delen av utbildningen.
En frisk person får oftast som mest influensaliknande symptom, men för en person som saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar kan sjukdomen orsaka organsvikt och sluta med döden.
Man har sedan länge känt till babesiaparasiten som är vanligt förekommande bland kor och rådjur i södra och mellersta Sverige. Veterinärer kallar ofta babesios för ”sommarsjuka”. Hos människan har sjukdomen hittills varit relativt okänd, men nya studier visar att 2,5 procent av Skånes befolkning har antikroppar mot sjukdomen och hos de har haft borrelia är siffran 16 procent.
Flera tusen fall babesia varje år
I Polen har man funnit att 27 procent av skogsarbetarna vid något tillfälle har haft infektionen. Hos boskap har sjukdomen under senare år ökat i omfattning och det finns därför även en risk att smittan ökar bland människor.
Babesia är mycket vanligare än vi tidigare trodde och vi tror att det bör vara flera tusen fall varje år i Sverige som blir smittade. Men eftersom symptomen är så vaga och sjukvårdspersonal inte vet vad de ska titta efter, så är sjukdomen underdiagnostiserad, säger Kristina Persson, forskare och docent i parasitologi vid Lunds universitet, och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne.
Symtomen på babesia är allt från inga symtom alls till malaria-liknande feberepisoder. Vanligast är att man får influensaliknande symtom med feber, ont i kroppen och huvudvärk. I sjukdomsbilden ingår även blodfärgad urin som beror på blodkropparnas sönderfall – ofta mer synlig hos djur. Betydligt allvarligare kan förloppet bli om man saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar, då man har en helt annan risk att bli allvarligt sjuk och även dö i babesia.
Smittade via blodtransfusion
Trots att man är symptomfri, kan enstaka parasiter finnas kvar i blodet långt efter det att primärinfektionen försvunnit. Om personen är blodgivare kan dessa parasiter då överföras i blodtransfusionen och orsaka sjukdom hos mottagaren.
– I USA har man känt till sjukdomen längre med över 2000 fall varje år och flera hundra patienter har smittats via blodtransfusion. I Nordöstra delen av landet screenar man därför varenda blodpåse för babesia. Eftersom det numera är anmälningsplikt för sjukdomen hittar man fler och fler fall varje år och kurvan pekar spikrakt uppåt.
Genom att stryka ut blod på ett glas och titta efter parasiterna i ett mikroskop kan man fastställa babesia, men det här är ingenting som görs rutinmässigt. Kristina Persson efterfrågar en större medvetenhet inom sjukvården:
– Man har inte kunskapen inom sjukvården – och framför allt – det man inte letar efter det hittar man inte heller. Även om det blir för dyrt att screena varenda blodtransfusion, så borde det finnas en mycket större medvetenhet om någon får feber efter en transfusion – på så sätt kan man upptäcka sjukdomen direkt, avslutar Kristina Persson.
Om studien
Studien inom parsitologi är forskarinitierad. Antal patienter i studien var 283, med en grupp som haft Borrelia, och en grupp friska frivilliga.
Hepatocyter är de celler i levern som är ansvariga för avgiftningen av blodet och utgör ungefär 80 procent av leverns volym. Dessa leverceller används ofta i laboratorieexperiment, till exempel när det handlar om läkemedelsupptag, metabolism eller toxicitet. Oftast har forskare dock inte tillgång till färska isolerade mänskliga leverceller eftersom de endast kan prepareras i högspecialiserade laboratorier. För att kunna ha dem till hands när de behövs använder forskarna djupfrysta celler. Tyvärr tar däggdjursceller ofta skada av att frysas och tinas.
– Stressen kopplad till att isoleras och frysas tär hårt på hepatocyterna och många av cellerna är alltför skadade för att kunna återhämta sig efter upptining. När alltför många celler är skadade blir de i stort sett oanvändbara i laboratoriet, säger Magnus Ölander doktorand i läkemedelsformuleringsgruppen vid Uppsala universitet som leds av professor Per Artursson.
Räddade från frysstadiet
Forskargruppen använde masspektrometri för att jämföra uttrycket i tusentals proteiner i skadade och friska leverceller. De fann att skadan involverade apoptos, en kontrollerad form av celldöd.
– I våra vidare analyser kunde vi se att de skadade cellerna oftast var i de tidigare stadierna av apoptos. Vi tänkte att om vi kunde hitta ett sätt att tillfälligt minska på stressen så kunde vi ge cellerna en chans att återhämta sig, säger Magnus Ölander.
Forskarna behandlade levercellerna med olika stressreducerande medel och upptäckte att skadan faktiskt kunde upphävas med hjälp av en specifik apoptos-hämmare. Baserat på denna upptäckt designade de ett enkelt återställningsprotokoll som förbättrar kvaliteten hos mänskliga leverceller av sämre kvalitet. Cellerna återfår sin funktionalitet när det kommer till läkemedelsupptag, metabolism och toxicitet och kan användas i de flesta applikationer. Det här är första gången som mänskliga hepatocyter ”räddats” från frysstadiet, vilkets tidigare ansetts som ett hopplöst företag.
– En annan ny aspekt är att hämmaren bara används under en kort tid efter tining och tas sedan bort från cellerna. Tack vare detta återfår cellerna sin känslighet för toxiska substanser som verkar genom apoptos. Vi tror att vårt protokoll kan öka tillgången på mänskliga hepatocyter av bra kvalitet dramatiskt, eftersom det finns gott om hepatocyter av sämre kvalitet nedfrusna på laboratorier över hela världen. Vår upptäckt kommer att ge forskningssamhället bättre tillgång till dessa viktiga celler. Det är möjligt att vårt protokoll går att använda också till andra frysta celltyper, men det återstår att undersöka, säger Magnus Ölander.
– Vi kan se att symtomen minskade och livskvaliteten ökade för kvinnor som använde mobilappen, säger Emma Nyström, ST-läkare i Brunflo och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I en randomiserad kontrollerad studie jämfördes en grupp kvinnor med ansträngningsinkontinens som tränade med appen Tät® med en kontrollgrupp som inte fick någon behandling. Efter tre månader utvärderades resultatet bland de 121 kvinnor som besvarade uppföljningen.
Mindre läckage
Det visade sig att de som hade använt appen hade fått både mindre läckage och bättre livskvalitet. Sedan analyserades data vidare för att se om några lyckats bättre än andra. Man fann då att de som hade högre förväntningar på behandlingsresultatet, som höll vikten och blev starkare i bäckenbotten också upplevde att urinläckaget hade blivit mycket bättre.
Urininkontinens är vanligt framförallt hos kvinnor. Många av dem söker inte vård för sina besvär. E-hälsa har visat sig kunna sänka barriärerna och vara ett nytt kostnadseffektivt sätt att nå ut med effektiv behandling till många. Därför utvecklades mobilappen Tät® inom forskningsprojektet Tät.nu vid Umeå universitet.
– Det finns en del skam kring urinläckage och ibland har man annat i livet som känns viktigare vilket kan vara skäl till att många inte söker hjälp. Därför kan en app vara ett lättillgängligt hjälpmedel som man alltid kan bära med sig och som ger ett enkelt men värdefullt stöd till bäckenbottenträning, säger Emma Nyström.
Fri att ladda ner
Appen Tät® är nu fritt tillgänglig och kan laddas ned gratis av vem som helst. Hittills har appen laddats ner över 55 000 gånger Man får vid nedladdning välja om man vill besvara några frågor för att forskarna ska kunna följa hur det går för appanvändarna.
Av dem som hade urininkontinens vid nedladdning av appen besvarade 14 procent en uppföljande enkät. Två tredjedelar av dessa angav då att de förbättrats och 29 procent hade blivit mycket eller väldigt mycket bättre. Användare med läckage vid ansträngning rapporterade förbättring i större utsträckning, liksom de som använt appen och bäckenbottentränat minst varje vecka.
– Vi har visat hur proteinet nestin reglerar kommunikationen med stamcellerna, som i sin tur styr nybildningen av nervceller. Det är viktigt att förstå hur det fungerar för att på sikt kunna stimulera hjärnans funktioner, exempelvis för ett bättre resultat av rehabilitering och bättre funktionsåterkomst efter en stroke, säger Ulrika Wilhelmsson, forskare och förstaförfattare till artikeln.
Att nybildning av nervceller i hjärnans hippocampus är kopplat till mer effektiv inlärning är väl känt. Likaså kopplingen mellan god inlärningsförmåga och att tidigare förvärvade minnen faller bort. Processen är som starkast under uppväxten men sker också i den vuxna hjärnan.
I hippocampus finns proteinet nestin både i de neurala stamcellerna och i en del av astrocyterna, celler i hjärnan som reglerar många av nervcellernas funktioner. I de studier på vuxna möss som gjorts av forskargruppen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visade det sig att proteinet nestin stod för en avgörande påverkan av de signaler som astrocyter skickar till neurala stamceller om att bilda nya nervceller.
Oväntad reglering Med hjälp av genetisk modifierade möss kunde forskarna visa på den viktiga rollen för nestin i astrocyter för att hämma nybildningen av nervceller från stamcellerna i hippocampus. En indirekt och oväntad reglering, eftersom nestin också finns i stamcellerna. Men våra resultat visar klart att avsaknad av nestin i själva stamcellerna inte påverkar nybildningen av nervceller, konstaterar professor Milos Pekny, som leder forskargruppen.
Astrocyter i rött och grönt, med små områden i gult där enskilda astrocyters domäner överlappar varandra. En enda astrocyt kan nå miljontals nervcellskopplingar i människans hjärna. Bilden är från tidigare studie av Milos Pekny och Marcela Pekna i Physiological Reviews.
De vuxna mössen som saknade nestin visade både ökat antal nybildade nervceller i hippocampus och ett försämrat långtidsminne.
Nestin tillhör gruppen proteiner som bildar så kallade nanofilament eller intermediära filament, en del av cellens skelett. Dessa proteiner fungerar även som cellens kriscentral vid olika påfrestningar, som sker till exempel när celler utsätts för syrebrist eller andra sjukliga förändringar i deras omgivning. Därmed blir de också intressanta måltavlor för utveckling av nya medicinska behandlingar av många sjukdomar i hjärnan och ryggmärgen.
Bättre behandlingssvar
Studien, som gjorts i samarbete med forskargrupper i Finland, Kanada och Slovenien, ringar in nestinets roll i astrocyterna, cellerna som allt mer kan betraktas som ”hjärnans egen hjärna”, både i den friska och den sjuka hjärnan.
– Vi arbetar utefter hypotesen att modulering av nivåerna av nestin samt GFAP och vimentin från samma grupp av proteiner i astrocyter kan vara ett tillvägagångssätt att förbättra hjärnans plasticitet och behandlingssvar vid stroke, neurotrauma eller neurodegenerativa sjukdomar, säger Milos Pekny.
Landningen på baksidan av månen är den första någonsin och IRF:s instrument är det andra svenska instrumentet som landar på månen. För 50 år sedan under Apollo-programmet användes svenska Hasselbladskameror.
Instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN) har utvecklats och byggts av IRF i Kiruna i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC. ASAN är ett litet instrument som kan göra stora upptäckter. Instrumentet undersöker hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan och är monterat på en rover som förflyttar sig på månen. Det möjliggör mätningar på flera olika ställen av månytan. Forskarna hoppas att mätningarna kan ge dem ledtrådar om var vattnet på månen kommer ifrån.
Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN)
– Den lyckade landningen av instrumentet betyder att Sverige är tillbaka på månen och det känns så klart väldigt stort. Nu ska instrumentet genomgå en rad olika kontroller och sedan driftsättas. Före den 11 februari förväntas ASAN ha levererat sina första data”, säger IRF:s forskare Martin Wieser som är ansvarig för instrumentet.
Att lyckas landa på månens baksida är komplext eftersom att baksidan inte är synlig från jorden som måste kunna kommunicera med rymdsonden. I somras skickade därför Kina upp en satellit som kommunicerar med rymdsonden i en bana 65 000 kilometer från månen.
Även efter landningen finns utmaningar för Chang’E-4. Rovern drivs av solpaneler och är därför beroende av dagsljus och tillräckligt med energi från solen för att fungera. När solen går ner blir det kallt och månnatten varar i två hela veckor.
– Nätterna är särskilt svåra på månen. Instrumentet är monterat i en värmeisolerad låda som är öppen dagtid och stängd nattetid på grund av den stränga kylan. Både rovern och vårt instrument är specialdesignade för att klara de extrema förhållandena. Vi håller tummarna för att alla system kommer att fungera.”, säger Martin Wieser.
Instrumentet ASAN är ett samarbete mellan IRF, som utvecklat, byggt och testat instrumentet, och det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC som ansvarar för integrationen av instrumentet på rovern och också sköter driften.
Kontakt:
Martin Wieser, forskare vid IRF och ansvarig för ASAN. martin.wieser@irf.se
– Resultaten talar för att det inte finns någon anledning att tveka att sätta in antidepressiv medicin till äldre med hänsyn till fallrisken. Om den antidepressiva behandlingen är effektiv skulle risken för fallolyckor tvärtom kunna minska, säger Jon Brännström, doktorand vid Umeå universitet.
Idag varnar Socialstyrelsen och Läkemedelsverket för att skriva ut antidepressiva läkemedel till äldre med fallrisk. Skälet är att man i tidigare studier har sett samband mellan antidepressiv medicin och fallolyckor med frakturer. De studierna har dock inte gjort skillnad på vad som är orsak och vad som är verkan.
I en studie vid Umeå har forskarna följt ut alla svenskar över 65 år som hämtade ut antidepressiva läkemedel mellan år 2006 och 2011. Det jämfördes sedan med personer i motsvarande ålder som inte använde antidepressiva läkemedel under perioden.
Depressionen ökar fallrisken
Forskarna fann att de som senare fick antidepressiva läkemedel råkade ut för mer än dubbelt så många höftfrakturer redan innan de hade påbörjat den antidepressiva behandlingen. Flest höftfrakturer inträffade två till fyra veckor innan personerna började ta antidepressiv medicin. Sambandet var likadant i alla åldersgrupper oavsett kön och för alla typer av antidepressiva läkemedel. Det kunde alltså omöjligt vara den antidepressiva medicinen som orsakade ökningen av fallolyckorna.
– Orsaken kan vara både att personer som får antidepressiv medicin har flera andra bakomliggande sjukdomar och att depression i sig ökar risken för fallolyckor. Även om detta är en observationsstudie som inte visar direkta orsakssamband, antyder resultaten att det inte är befogat att låta äldre gå med obehandlad depression av rädsla för frakturer, säger Jon Brännström.
