Blodkärl i tumörer har en annan molekylär uppbyggnad än normala kärl. Denna skillnad gör att tumörblodkärlen fungerar annorlunda, vilket kan påverka hur tumören växer och svarar på behandling. Ett sätt att förbättra cancerbehandling kan därför vara att hämma uppbyggnaden av de dåligt fungerande blodkärlen i tumören. För att kunna göra det behövs mer kunskap om de komponenter som deltar i processen då tumörblodkärlen byggs upp.
Anna Dimbergs forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet har undersökt hur proteinet CD93, som produceras av blodkärl i många typer av cancer inklusive hjärntumörer, påverkar kärlbildningen i tumörer. Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Investigation, visar att CD93 har en central betydelse för uppbyggnaden av extracellulärt matrix, det material som finns runt om cellerna i en vävnad.
Proteinet bidrar till stabila blodkärl
– Vi såg att CD93 framförallt medverkar i att organisera det nätverk av fibronektin som omger blodkärlen. Det är oerhört spännande resultat eftersom det extracellulära matrixet är viktigt för välfungerande blodkärl och också kan påverka funktionen av många andra celler i tumörens mikromiljö, inklusive cancercellerna, säger Roberta Lugano som är postdoktor i gruppen och har varit ansvarig för studien.
Fibronektin-nätverket behövs för att de nybildade blodkärlen ska kunna mogna till välfungerande, stabila kärl. I djurmodeller av hjärntumörer där CD93 saknades i blodkärlen såg forskarna att det inte bildades något fibronektin-nätverk kring de nybildade kärlen. Detta kunde kopplas till en försämrad förmåga att transportera blodet och en ökad genomsläpplighet för vätska och plasmaproteiner.
Finns i cellväggarna
Forskarna har också kartlagt hur sambandet mellan CD93 och fibronektin-nätverket ser ut på molekylär nivå. CD93 finns i cellerna i blodkärlens väggar där det binder till fibronektin genom att interagera med ett annat protein, kallat MMRN2. CD93/MMRN2-komplexet behövs för att omorganisera lösligt fibronektin till ett nätverk av fibrer. Det verkar också som att denna mekanism är särskilt viktig för tumörens blodkärl.
– Våra resultat antyder att man skulle kunna hindra blodkärlsutvecklingen i tumörer genom att hämma interaktionen mellan CD93 och MMRN2. Detta skulle kunna leda till sämre fungerande kärl i tumören och bromsa cancerns utveckling. Det är något vi kommer att pröva i våra fortsatta studier, säger Anna Dimberg vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Anna Dimberg, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, anna.dimberg@igp.uu.se
Roberta Lugano, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, roberta.lugano@igp.uu.se
För att modellera miljön så använder Ding Ma ett nytt sätt att tänka, som är fundamentalt annorlunda från hur det hittills har gjorts. Det baseras på att ta med så mycket data som möjligt och han har funnit ett sätt att isolera det som är relevant ur den stora mängden data.
– Vi kan nu visa detta på ett sätt så att människor kan förstå sin omgivning och sin omgivande miljö bättre.
Naturliga gator
Allt handlar om ett nytt sätt att modellera och det nya i hans forskning är naturliga gator och naturliga städer. Det har aldrig visats så tidigare, tills nu har digitala kartor visat gator som olika sammanfogade delar.
– Men då vi visar samma gata är den inte splittrad i olika segment, utan det är en helhet, en fortsättande gata med samma namn.
Vi arbetar nu på ett universellt sätt att beskriva en stad oberoende av länder, genom att förlita oss på vissa attribut till exempel byggnader, som datorn kan kalkylera och därefter visa hur staden ser ut.
– Om vi modellerar staden utifrån den naturliga gatan, så kan vi få veta den mänskliga rörligheten, beteendet. Hur den gatan kan forma det mänskliga beteendet. Om vi modellerar relationen mellan naturliga städer så kan vi se mekanismen bakom hur den urbana ytan blir större eller mindre. Det finns alltid ett mönster bakom det.
Detaljerna bildar en svans
Det finns många små saker som tillsammans med stora saker dessa formar en lång svans. Denna hierarki är det mest naturliga fenomen som omger oss. Detta stämmer både för magnituden för jordbävningar liksom för komponenterna som ingår i ett träd.
– Men fastän detta är naturligt och begripligt för oss, så används det sällan. Att kunna visa det unika med ett träd, en stad eller en gata är det huvudsakliga med min forskning.
Ding säger att det verktyg de nu utvecklar kan hjälpa stadsplanerare förstå mer om mekanismerna bakom hur en stad fungerar och ge en djupare kunskap om hur människor som använder städer uppför sig, hur de rör sig, var de möts, arbetar och bor.
– Om vi vet mera om de underliggande mekanismerna, om vi förstår dem, så kommer det också att underlätta beslutsfattande.
Verktyg för alla
Eller om vi vet karaktären av big data när det gäller observationer av miljöförändringar så får vi mer exakt information och vi kommer också att förstå vilken information som är inkorrekt och vi kan fokusera på vad vi bör göra.
Ding Ma har nu accepterat en post doc-tjänst i Tokyo, Japan. Där kommer han med hjälp av modellen att utveckla evakueringsplaner vid miljökatastrofer, t ex jordbävningar.
– Vid miljökatastrofer tror jag att det kommer att finnas många områden där vår kunskap kommer till nytta, andra är tunnelbanan och kanske också inom industrin, säger Ding Ma.
Tarmen har ett dubbelt uppdrag. Den ska ta upp näring ur maten vi äter. Samtidigt ska den vara en barriär och skydda kroppen från skadliga ämnen.
Örebroforskarna Ida Schoultz och John-Peter Ganda Mall har undersökt tarmens barriär hos personer över 65 år. De har delats in i tre grupper: veteranorienterare utan magproblem, äldre utan magproblem och äldre med måttliga magproblem.
Orienterare mår bäst
– Vi har undersökt veteranorienterare tidigare och de har visat sig vara en potentiell modell för hälsosamt åldrande. De tränar både kropp och huvud och umgås med människor i alla åldrar, säger Ida Schoultz, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Den nya studien visar att orienterarna mår bäst – de har bra maghälsa och lägst nivåer av stress, ångest och depression. Detta trots att tarmbarriären är tätast hos gruppen utan magproblem, inte hos orienterarna.
– Generellt mår de bättre än den andra gruppen äldre utan magproblem. Den sociala gemenskapen och fysiska aktiviteten gör troligtvis stor skillnad, säger John-Peter Ganda Mall, doktorand i biomedicin vid Örebro universitet.
Samtidigt visar studien att gruppen med måttliga magproblem har en mindre tät tarmbarriär och de mår också sämre psykiskt. Gruppen forskarna har undersökt har ingen diagnostiserad magsjukdom utan främst problem med förstoppning och diarré.
Svag tarmbarriär och depression
– Vi vet sedan tidigare att flera sjukdomar är kopplade till en svagare tarmbarriär – inflammatoriska tarmsjukdomar men även depression, säger John-Peter Ganda Mall.
Forskarna har mätt protein i blod som ger en bild av tunntarmens barriärfunktion. De har bekräftat resultaten med vävnadsprover från tarm. Nästa steg är att undersöka om prebiotika kan stärka tarmbarriären och hjälpa äldre med en sämre barriärfunktion. Prebiotika är kostfiber som inte bryts ner i tarmen utan blir näring för de hälsofrämjande bakterierna.
– I tidigare studier har vi sett att äldre äter mindre fibrer. Ett lågt fiberintag är också kopplat till vissa tarmsjukdomar. Därför är det bra att äta fibrer som mörkt bröd, grönsaker och frukt när man blir äldre, säger Ida Schoultz.
– Vi testar samma prebiotiska fiber som vi sett haft positiva effekter på tarmbarriären hos patienter med Crohn’s sjukdom, säger John-Peter Ganda Mall.
Prebiotika testat på Chron´s sjukdom
En artikel om studien där patienter med Crohn’s sjukdom ingick publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Inflammatory Bowel Diseases i februari i år och visar att prebiotika kan stärka tarmbarriären och motverka att stress inducerar en ökad genomsläpplighet över tarmen.
– Därför håller vi på att undersöka om det blir samma resultat med prebiotika bland äldre, säger John-Peter Ganda Mall.
Artikeln: A β-Glucan-Based Dietary Fiber Reduces Mast Cell-Induced Hyperpermeability in Ileum From Patients With Crohn’s Disease and Control
I det område som idag motsvaras av Latinamerika skedde under flera miljoner år ett rikligt utbyte av arter mellan olika ekosystem, vilket ledde fram till att området kom att bli det mest artrika på jorden. Under de tiotals miljoner år som passerat sedan Amazonas regnskog bildades har tusentals djur och växter kunnat migrera vidare och anpassa sig till nya livsbetingelser. När anpassningen gått tillräckligt långt bildades nya arter.
– Vi var förvånade över upptäckten att växter och djur migrerat över så långa avstånd och till så skilda miljöer. Våra forskningsresultat visar hur avgörande den naturliga spridningen av arter har varit för det tropiska Amerikas rika biologiska mångfald, säger Alexandre Antonelli, som är huvudförfattare till studien.
Djur och växter har flyttat långa sträckor
Genom genetiska studier har forskarna kunnat följa hur över 4500 arter av tropiska djur och växter har förflyttat sig från en ursprunglig miljö till helt nya ekosystem, till exempel från bergstrakt till lågland eller från regnskog till grässtäpp.
Forskarna fann att alla områden i tropiska Amerika har utbytt arter med varandra, men att de flesta har sina förfäder i Amazonas regnskog.
– Det mönstret gällde i stort sett för alla undersökta grupper, växter, fåglar, grodor, däggdjur, ormar och ödlor. Och det tyder på att förflyttningarna har varit viktiga för att skapa mångfald, det vill säga att nya arter utvecklas, säger professor Alexandre Antonelli.
Tropiska områden viktiga för biologisk mångfald
Studien visar även hur viktiga de tropiska områdena med regnskogar, savanner och bergsekosystem är för att upprätthålla världens biologiska mångfald.
– Men de flesta tropiska ekosystem hotas nu på grund av mänsklig verksamhet. Många arter är utrotningshotade, vilket innebär att de är i behov av ett omedelbart och utbrett skydd, säger Alexandre Antonelli.
Kontakt:
Alexandre Antonelli, professor och föreståndare för GGBC, Gothenburg Global Biodiversity Centre; denna termin gästprofessor vid Harvard University, +1 617-642-6005, alexandre.antonelli@bioenv.gu.se
Utvecklingspsykolog Elia Psouni har tillsammans med kollegor studerat barns inlevelseförmåga att kunna förstå andra människors perspektiv. Barn i tre- fyraårsåldern har fått förutse vad som kommer att hända i en illustrerad berättelse som avbryts plötsligt, och om denna förmåga påverkas om de tar del av berättelsen ensamma, i sällskap med en vuxen som är upptagen med annat eller med en vuxen som är engagerad tillsammans med barnet.
Barnen fick se en specialutvecklad film
I två experiment fick barn se en film, som forskarna utvecklade, om lille Maxi vars pappa flyttar hans favoritleksak (ett flygplan) medan Maxi är ute och leker. När Maxi sedan ska hämta sitt flygplan ”fastnar” filmen och experimentledaren frågar barnet vart hen tror att Maxi kommer att leta – där flygplanet finns eller där han lämnade det innan han gick ut.
I ett tredje experiment utvecklade forskarna en bilderbok med samma berättelse och illustrationer, där den sista sidan var utriven. I de flesta fall brukar barn yngre än fyra år svara att Maxi kommer att leta där flygplanet faktiskt ligger, trots att Maxi inte har någon möjlighet att veta att någon har flyttat det från det ursprungliga ställe. Dock var barnen som tog del av berättelsen tillsammans med en engagerad vuxen mycket bättre på att förutse vad som skulle hända.
Inlevelseförmåga tidigare än vad man trott
– Barnen svarade oftare rätt, att Maxi skulle leta efter flygplanet där han faktiskt lämnade det. Och detta berodde inte på att barnet mindes berättelsen i sin helhet bättre, utan det visar sig att de i större utsträckning uppmärksammade just att pappa flyttade leksaken när Maxi inte var där, säger Elia Psouni.
Sedan tidigare visste forskarna att barn redan i tvåårsåldern genom sina spontana handlingar visar viss förståelse för en annan persons perspektiv, till exempel när små barn luras, eller hjälper andra att leta efter saker. Om de däremot ska beskriva hur de tänker för någon annan så blir det fel. Lundaforskarnas studier visar nu att barn kan sätta sig in i och resonera kring andras perspektiv tidigare än man trott.
– Små barns tidiga förståelse av perspektiv verkar alltså kräva att de kan ”dela perspektiv” med någon annan – fokusera på samma information samtidigt, säger Elia Psouni.
Att vara i samma rum som barnet räcker inte
Intressant nog visade studierna att barn lika ofta svarade fel när de hade tagit del av berättelsen ensamma, jämfört med när en vuxen var närvarande men oengagerad.
– Att vara i samma rum som barnet räcker inte. Det är den vuxnas aktiva engagemang tillsammans med barnet som gör skillnad, säger Elia Psouni.
I en ny studie studerar nu forskarna i fall barn tittar på bilderna på ett särskilt sätt när de tittar tillsammans med någon annan. Samtidigt finns funderingar om att de nyutvecklade metoderna skulle kunna användas i praktiken, till exempel inom förskolan.
– Det här grundläggande perspektivtagandeförmågan såsom i berättelsen om Maxi utgör en av grunderna för såväl bredare social kompetens som kritiskt tänkande. Att förstärka våra ungdomar i båda dessa avseenden känns högst aktuellt i dagens läge, säger Elia Psouni.
CBM behöver hjälp med att hitta kolonier av fladdermöss. Den som märkt att det finns en fladdermuskoloni där hemma kan rapportera in det, och på så sätt hjälpa till i forskningen.
Det är också ett bra tillfälle att få veta lite mer om fladdermössen.
– Om du rapporterar fladdermöss till oss, så vill vi också gärna komma och hälsa på. Vi fångar några individer och undersöker vilken art det är. Om det är någon av de arter som vi vill studera vidare så återkommer vi gärna och fångar vid flera tillfällen. Eventuellt sätter vi radiosändare på fladdermössen för att studera deras flygvägar, säger Johnny de Jong, forskare vid CBM, och den som nu gör detta upprop till allmänheten.
Pipistrella pygmaeus. Foto: Johnny de Jong
I Sverige bildas kolonier antingen i hus, eller i ihåliga träd. Olika arter föredrar olika platser i huset, ofta sitter de under tegelpannor, vid murstocken, under takbjälkar eller i väggen. Fladdermössen märks av genom att de kvittrar och piper inne i huset.
– Har man tur kan man se när de lämnar huset, kanske från en glipa i brädfodringen. Ofta fastnar en del spillning på väggen. Man kan också märka av dem genom högar med spillning, till exempel på vinden, säger Johnny de Jong.
Johnny de Jong söker information om fladdermuskolonier för forskning om hur fladdermöss påverkas av till exempel skogsbruk.
– Rapportera om du vet säkert att fladdermössen finns i huset, inte om du bara har sett dem flyga förbi huset. Men om du däremot vill bli av med fladdermössen, så är det en fråga för Länsstyrelsen.
Myotis nattereri
Det finns 19 olika arter av fladdermöss i Sverige. Åtta av de 19 arterna finns på Artdatabankens rödlista. En fladdermuskoloni består av ett antal honor som samlas för att föda sina ungar, och kan bestå av allt mellan 5 till 1000 individer. Alla fladdermöss och deras kolonier är skyddade enligt Artskyddsförordningen, och det är inte tillåtet att fånga djur utan tillstånd.
– När ett bränsle som etanol används i en bränslecell brukar man säga att klimatpåverkan är noll eftersom koldioxiden ingår i ett kretslopp. Etanol anses därför vara ett grönt bränsle. I vårt fall kan vi tillverka el utan några som helst utsläpp av koldioxid, vilket gör det till ett supergrönt bränsle. Tekniken är dessutom både billig och skalbar, säger Xavier Crispin, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Träd består till 25 procent av lignin – en biopolymer som limmar samman cellulosafibrer så att det blir till starkt och hållfast trä. Vid kemisk massatillverkning löses ligninet upp i en sulfat- eller sulfitprocess eftersom det är cellulosan man vill komma åt.
Katekol det nya i bränsleceller
Lignin är billigt och lätt tillgängligt. Biopolymeren lignin består av ett stort antal sammanflätade kolväten som i en industriell process kan delas ner i energirika bensendioler. En av dessa, katekol, utgör sju procent av ligninet. Det är en typ av molekyl som forskarna i organiska energimaterial vid LiU, under ledning av professor Xavier Crispin, har upptäckt är ett utmärkt bränsle i en bränslecell.
Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin, Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.
I en traditionell bränslecell är bränslet oftast vätgas som reagerar med luftens syre. Den kemiska energin omvandlas i bränslecellen till el (elektroner), vatten och värme. Så mycket som 96 procent av den vätgas som produceras i världen idag kommer från icke förnybara källor och ger upphov till utsläpp av koldioxid. Även etanol eller metanol används som bränsle, men även här blir biprodukten koldioxid. Elektroderna, nödvändiga för att dra till sig de flyende elektronerna, består oftast av platina, som både är dyrt och sällsynt.
Leder både elektroner och protoner
När de aromatiska bensendiolerna i ligninet används som bränsle fungerar dock inte metallelektroder eftersom reaktionen är lite mera komplex. Istället använder forskarna den populära ledande polymeren PEDOT:PSS som elektrodmaterial. Polymeren har den intressanta egenskapen att den är elektriskt ledande samtidigt som den har ett överskott av protoner och leder därför både elektroner och protoner.
– PEDOT:PSS fungerar som en perfekt katalysator för reaktionen med bensendioler, som katekol, säger Xavier Crispin.
Den kemiska energin i bränslecellen omvandlas här till el utan att bilda koldioxid.
De är inte heller många forskargrupper som har studerat PEDOT:PSS som elektrod- och katalysatormaterial.
Schematisk beskrivning av den supergröna bränslecellen.
Likvärdiga i elproduktion
– Det finns en fundamental okunskap kring PEDOT:PSS inom elektrokemin, konstaterar Xavier Crispin, stolt över Canyan Che, doktorand, och Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör, som är de i gruppen som i huvudsak har arbetat med bränslecellen.
Enligt forskarnas beräkningar ska mängden el bränslecellen producerar ligga i samma storleksordning som dagens etanol- eller metanoldrivna bränsleceller.
– En effektiv metod att framställa katekol ut ur lignin finns i dag och vi är först i världen med att demonstrera en bränslecell som drivs av bränsle från skogsråvaran lignin, konstaterar Xavier Crispin.
Det som återstår är att förbättra och optimera funktionen.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Sustainable Systems.
Forskningen, som är en del av Digital Cellulosa Center, finansieras av Vinnova och ingår även i regeringens strategiska satsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid LiU.
– Vi har valt ett annat angreppssätt än många andra forskare då vi koncentrerat oss på Airbnb:s framfart i en medelstor stad – Utrecht i Nederländerna – som inte är direkt associerad med stora turismflöden utan är mer känd som universitetsstad. Annars är forskningen oftast knuten till stora turiststäder som Barcelona eller San Francisco, säger Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för ETOUR.
Studien, som Dimitri genomfört tillsammans med kollegan Michael Röslmaier, visar att Airbnb har haft en snabb expansion i staden. Mellan augusti 2016 och oktober 2017 ökade antalet med 80 procent, från 1212 till 2156 stycken.
Den högsta tätheten av korttidsboenden är i stadens centrum där också de flesta turistattraktioner ligger. Studien har också visat att Airbnb bidrar till att förändra stadsbilden i olika bostadsområden eftersom utbudet av affärer, kaféer och restauranger anpassas till turisterna.
Airbnb i områden med få barn
– Det är också vanligare att Airbnb etableras i områden med få barnfamiljer och med få låginkomsttagare, säger Dimitri Ioannides.
Annan forskning visar att utvecklingen av Airbnb, världen över, har gjort att vissa områden i större städer endast eller till stor del erbjuder korttidsboenden för turister. Detta har gjort det svårare att hitta permanent boende till bra priser, vilket i förlängningen kan leda till bostadsbrist och ett växande motstånd mot Airbnb.
– Det finns absolut skäl att tro att vissa områden i medelstora städer, som Utrecht – med en växande turismbildning och en avsaknad av tydligt riktad politik kring korttidsuthyrning – kan omvandlas till så kallade ”turismbubblor”. Då är det viktigt att ställa sig frågan hur det kommer påverka de lokalt boende och deras möjligheter att hitta boende för skäliga priser, säger Dimitri Ioannides.
I kommande studier hoppas också forskarna vid ETOUR kunna studera vad den nya uthyrningstrenden har för effekter på arbetsmarknaden inom turismnäringen.
– Vi vill exempelvis undersöka hur denna utveckling påverkar de som arbetar inom den plattformsbaserade tjänstesektorn, såsom Airbnb, säger Dimitri Ioannides.
Kontaktperson: Dimitri Ioannides, professor och centrumledare för turismforskningsinstitutet ETOUR, dimitri.ioannides@miun.se
Vackra människor får en rad olika fördelar av sitt utseende. De är mer populära, träffar fler partner, får bättre betyg, bättre jobb och har högre löner … Listan verkar kunna göras hur lång som helst.
– Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre, säger nationalekonomen Niclas Berggren.
Det stämmer överens med annan forskning om utseendets betydelse. Den amerikanska psykologiprofessorn Judith Longlois, University of Texas at Austin, gjorde år 2000 en forskningsöversikt som visade att det finns en allmän premiering av skönhet. Förklaringen är att vi tenderar att tillskriva vackra människor även andra positiva egenskaper – trevliga, intelligenta och duktiga. Denna tendens brukar kallas halo-effekt. Kanske är det just genom att snyggingarna generellt behandlas bättre som de trivs och upplevs som trevliga.
Skönheten har betydelse
Frågan är vad det betyder i höstens riksdagsval. Hur snygga är våra politiker egentligen? Och klarar vi att se bakom ytan?
Ebba Bush Thor (KD), Jan Björklund (L), Ulf Kristersson (M) och Annie Lööf (C). Bild: Wikimedia
Niclas Berggren forskar på skönhetens betydelse i politiken vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.
– Vi inspirerades av tidigare nationalekonomiska studier om ”skönhetspremier” på arbetsmarknaden, och ville veta om detta samband även gäller bland politiker.
Det gör det. Snygga politiker får fler röster.
Niclas Berggren och hans kollegor var bland de första i världen som studerade sambandet. De lät över tiotusen personer från bland annat Sverige, Tyskland, USA och Australien titta på ansiktsbilder av ett stort antal finska politiker, och bedöma hur attraktiva de var på en femgradig skala, från oattraktiv till väldigt attraktiv.
Den statistiska analysen visade tydligt att ju högre skönhetspoäng de finska politikerna fick, desto fler röster hade de också fått bland väljarna.
Lika snygga världen över
– Vi såg nästan ingen skillnad alls mellan respondenter i olika länder i hur politikerna bedömdes. Enigheten om den genomsnittliga skönheten för en given politiker var väldigt stor oavsett var de som bedömde utseendet kom ifrån.
Samstämmigheten i sig är inte så konstig. I grunden är det samma parametrar som ligger bakom vad som anses vackert i de flesta kulturer. Framför allt handlar det om symmetri, något som i sin tur kan ha en evolutionär bakgrund.
– Den som har ett symmetriskt ansikte upplevs oftast som vackrare än den som har ett asymmetriskt ansikte, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.
Gustav Fridolin och Isabella Lövin (MP). Bild: Miljöpartiet
Den biologiska förklaringen är att symmetri kan vara en indikation på goda gener, att vi är starka och friska – och därmed är fertila och kan få friska barn. Regelbundna drag tilltalar både människor och djur och kan tolkas som ett tecken på att man evolutionärt klarat av både miljömässig och utvecklingsmässig stress.
– Att avvika mycket från symmetriska drag kan vara ett tecken på hälsoproblem. Även djur kan undvika alltför stor asymmetri hos en möjlig partner eftersom det kan vara förknippat med något sjukligt, säger hon.
Detta uppfattar vi som attraktivt
Symmetriska drag. Lagom proportioner mellan ögon, näsa och mun, inte allt för avvikande. Detta bekräftas av att ett genomsnittsansikte, som uppstår när flera ansiktsbilder slagits samman, bedöms vara vackrare än varje ansikte för sig.
Sexuell dimorfism. Typiskt manliga drag hos män och typiskt kvinnliga drag hos kvinnor. Hos kvinnor kan det vara stora ögon, stora läppar och höga kindben. Hos män kan det vara breda käkar.
Ungdom. Slät hud och frisk färg. När ansiktsbilder manipulerats för att se yngre/barnsligare ut – stora ögon och ett ökat avstånd mellan näsa och mun – upplevs denna fiktiva person som mer attraktiv.
Allt detta förknippas evolutionärt med hälsa och fertilitet. Dessutom upplevs attraktiva människor också ha andra positiva egenskaper, vilket ger dem framgång på diverse olika plan.
Tillbaka till finska politikerna som fått fler röster om de ansågs attraktiva.
Att forskarna valde just finska politiker, både lokalpolitiker och riksdagspolitiker från 1929 och framåt, är att personval är obligatoriskt i Finland. Väljarna måste kryssa för en person på partiernas lista. Det var alltså lätt för forskarna att jämföra attraktionsomdömena med röstdata för varje enskild politiker.
– Jämför vi två politiker med bara en skönhetspoäng i skillnad, så tyder våra resultat på att det kan ge uppemot 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt!
Vänsterpolitiker gynnas mindre av skönhet
Niclas Berggren understryker dock att skönhetspoängen inte återspeglar kompetens. Försökspersonerna (som inte kände till respektive politiker) hade också fått bedöma kompetens utifrån utseendet. Det jämfördes sedan med objektiva mått på kompetens, som utbildning och yrke.
– Folk tolkar inte skönheten som tecken på kompetens, ändå kvarstår skönhetseffekten i valsituationen. Vår tolkning är att vackra politiker värderas högre, antingen för att andra människor tycker om att se på dem, eller för att snygga politiker är bättre på social interaktion. Det kan vara en effekt av att de alltid fått ett bättre bemötande, baserat på sin skönhet, och därmed vuxit upp med gott självförtroende. En större social förmåga kan göra att dessa politiker kanske uppfattas som mer trovärdiga och tilltalande när de framträder i tv.
Både vänster- och högerpolitiker gynnas av att vara vackra. Men högerpersoner något mer, och särskilt i lokalval. Där är ”skönhetspremien” mer än dubbelt så stor. Förra våren visade Niclas Berggren och hans kollegor att en extra skönhetspoäng bland vänsterpolitiker ger ungefär 8 procent fler röster, men uppemot 21 procent fler röster bland högerpolitiker i kommunalvalen.
Högerpolitiker är snyggare
– Vi kan konstatera att högerpolitiker i genomsnitt ser betydligt bättre ut. I alla fall enligt respondenternas subjektiva bedömning, utan kunskap om vem personen ifråga var.
Men varför är just högerpolitiker snyggare? Niclas Berggren vänder på det. De snygga är mer högerorienterade, menar han.
– Vackra människor är mer framgångsrika på arbetsmarknaden. Och om man tjänar mycket pengar är man kanske mindre intresserad av omfördelning – och söker sig till en mer liberal/konservativ politik. Högermänniskor tjänar i genomsnitt mer pengar.
Att sambandet mellan skönhet och högerpolitik förstärks i lokalval, förklarar han med att väljarna där ofta är sämre informerade om personernas politik. Då är det lätt att bara gå på utseendet när man ska rösta.
– Skönhet värderas uppenbarligen högt i både ekonomiska och politiska beslutssituationer. Det är intressant eftersom det får oss att fundera över hur det politiska spelet egentligen fungerar och visar på grunderna för våra röstbeslut.
Även om vi dras till vackra människor så kan vi fatta klokare beslut om vi förstår mekanismerna bakom ytans dragningskraft. Kanske något att ta med sig till valurnorna i höst.
Text: Eva Barkeman
I våra vardagliga liv ställs vi ofta inför moraliska frågor. Till exempel om dödsstraff är moraliskt försvarbart eller vems ansvar det är att stoppa den globala uppvärmningen. Eftersom vi vägleds av svar på sådana frågor fyller vårt moraliska tänkande och våra moraliska normer viktiga psykologiska och sociala funktioner.
Emma Beckmans doktorsavhandling handlar om moralisk misstagsteori, den metaetiska uppfattningen att inga moraliska omdömen eller påståenden är sanna. En av hennes slutsatser är att misstagsteorin skulle kunna vara sann. En annan är att om vi accepterar misstagsteorin så skulle moralens sociala och psykologiska funktioner ändå kunna fyllas om vi på andra sätt fortsätter att tänka och agera som om inget misstag förelåg.
– De som försvarar misstagsteorin är en slags skeptiker. Om de har rätt, så finns inga sanna svar på moraliska frågor. Det är exempelvis varken sant att dödsstraff är moraliskt försvarbart, eller att dödsstraff är moraliskt förkastligt. Förklaringen till att det är så, menar många misstagsteoretiker, är att det helt enkelt inte finns några moraliska egenskaper eller fakta, säger Emma Beckman.
Moralen som rollspel
I sin avhandling diskuterar Emma Beckman två argument för teorin. Båda försöker visa att det moraliska tänkandet förutsätter att moraliska egenskaper erbjuder en sorts speciellt tvingande eller på annat sätt unika skäl för handling men att det inte kan finnas några sådana egenskaper.
Enligt henne lyckas inget av dessa argument ge oss starka skäl att tro att misstagsteorin är sann. Hon diskuterar också invändningar som försökt visa att misstagsteorin har ohållbara konsekvenser, och argumenterar för att inget av dessa ger oss starka skäl att tro att misstagsteorin är felaktig.
Men vad skulle hända med vardagsmoralen om vi upptäckte att misstagsteorin var sann?
– Våra moraliska övertygelser spelar en viktig roll i våra liv. De påverkar till exempel våra tankar om vilken person vi vill vara eller bli och hur vi relaterar till dem vi bryr oss om. Om vi skulle upptäcka att misstagsteorin är sann så är frågan hur vi skulle kunna bevara det som gör moralen viktig för oss.
– Jag argumenterar för att vi kan göra det genom att låtsas att vi lever i en värld med moraliska egenskaper. Specifikt så bör vi tänka och samtala moraliskt på det sätt som man tänker och samtalar när man roll-spelar, ”lajvar”, i ett levande rollspel.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. Nu kommer resultaten från ett globalt forskningssamarbete för att hitta källan till parasiten:
En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten, som började spridas i början på 1900-talet när den globala handeln med amfibier startade.
Infektionen från Batrachochytrium dendrobatidis är en global farsot och det har tidigare inte varit känt var den uppkom eller hur den har spritts. För att kunna spåra källan har forskarna analyserat prover som samlats in från hela världen och använt modern genomanalys för att identifiera det gemensamma ursprunget för de olika stammarna av parasitsvampen.
Parasitsvamp dödar grodor
Antalet amfibier har minskat kraftigt i världen under senare år. Det uppskattas att mer än en tredjedel av antalet arter är hotade. Många orsaker har identifierats, bland annat förändringar i livsmiljöer, föroreningar och sjukdomar. En av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba amfibier är en infektion, chytridomykos, orsakad av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis, en gisselsvamp.
Chytridomykos påverkar vattenbalansen i amfibier och leder till hjärtstillestånd. Forskare vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet har samarbetat med forskare världen över i en studie ledd av Imperial College London för att hitta källan till infektionen. Bild: Johnson/Speare, via Wikimedia Commons
En stam, bdASIA-1 från Koreahalvön, visade sig utgöra grunden för många andra stammar. Denna stam har korsat sig med en annan och en ny och för grodorna allvarligt sjukdomsframkallande stam, kallad bdGPL, har uppstått och spritts över världen.
Jacob Höglund, professor i zoologisk bevarandebiologi vid Uppsala universitet, är en forskarna bakom studien.
Svampen vanlig i svenska vatten
– Vårt bidrag omfattar prover tagna från en lokal i Skåne. Vår forskargrupp, ledd av mig själv och professor Anssi Laurila, har sedan 2013 kartlagt svampens förekomst i Sverige. Tillsammans med vår doktorand Sara Meurling och post-doc Simon Kärvemo har vi kunnat visa att svampen möjligen invaderat landet så sent som under 2000-talet och att den numera finns i hälften av undersökta lekvattnen i Skåne och Uppland, säger Jacob Höglund.
By Photo credit: Forrest Brem [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
För att ta reda på hur parasiten spritts analyserades DNA för att se hur genomet förändrats över tid. Genom att studera genomvariation går det att se när dessa förändringar skedde och på det sättet bestämma när svampen började spridas. Analysen visar att parasiten började spridas globalt i början på 1900-talet, vilket sammanföll med början på den internationella handeln med amfibier.
– Svampen har bekräftats hos nästan 700 arter groddjur världen över och tillskrivs den direkta orsaken till att cirka 100 arter dött ut. Vi har gjort experimentella infektionsstudier i samarbete med SVA och våra preliminära resultat påvisar en förhöjd dödlighet hos infekterade larver och smågrodor hos vissa i Sverige förekommande grodarter, bland annat den utrotningshotade grönfläckiga paddan, säger Jacob Höglund.
Fler än två miljoner svenskars dricksvatten filtreras genom sand och grus.
Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid Lunds Tekniska Universitet, har gjort en på plats-studie i Ringsjöverket i Skåne. Deras rön visar, lite oväntat, att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.
Förklaringen handlar om mikroorganismer. Det är alltså inte bara sandkornen som gör grovgörat genom att mekaniskt filtrera bort smuts från vatten – vilket man trodde när de här anläggningarna en gång började byggas i slutet av 1800-talet.
Miljövänlig rening – Sandfiltrering är redan från början en hållbar reningsmetod. Den kräver inga farliga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul.
Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.
– Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, och då till det bättre. Bakterierna undanröjer många skadliga bakterier, virus, parasiter och andra otrevliga ämnen. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande e-colibakterier, vilket ny sand ibland hade svårt med, säger Catherine Paul.
Kvar finns många oskadliga bakterier som följer med dricksvattnet.
Sandfloran spelar roll för välmåendet Inte nog med att äldre filter tycks vara effektivare. Bakteriekulturerna skiljer sig också åt. Vilken sand som var med från början styr vilka mikroorganismer som växer till sig. Likaså vilken ”mat” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet. Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.
– Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i, säger Catherine Paul.
Läge använda surdegsmetoden Tack vare den här kunskapen går det att bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga.
– Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar.
En annan vinst med att bättre förstå sandfiltrens mikroorganismer är att kunskapen banar väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri. Med den här tekniken kortas svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.
En tredje fördel med att förstå sandfloran handlar om att lättare kunna anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.
– Biologiska system påverkas av fukt, temperaturer och annat som förväntas förändras till följd av klimatförändringar. Vi behöver på förhand förstå hur förändringarna påverkar ”sandfloran” så att vi också i framtiden har rent dricksvatten.
Så renas vårt dricksvatten
Vattenrening med hjälp av långsamfilter är en beprövad teknik och infördes i slutet av 1800-talet. Tanken var att sand- och gruslagret på mekanisk väg skulle sila bort smuts. Nu vet man att det är framförallt bakterierna som renar vattnet. Befolkningen i Skåne, Linköping, Jönköping och delar av Stockholm får sitt vatten via långsamfilter.
Andra metoder som används för rening av dricksvatten är bland annat aktivt kolfilter, ultrafilter samt desinfektion med UV-ljus. Olika vattenverk kan ha olika reninssteg i sin process och detta varierar beroende på vattnets kvalitet samt mängden vatten som måste produceras.
Övervikt, trångt svalg, neurologiska sjukdomar samt hormonstörningar har hittills pekats ut som orsak till sömnapné. Men även personer utan den bakgrunden kan drabbas. En avhandling vid Umeå universitet visar att vävnadsskador i gomseglet även är en viktig faktor som bidrar till sömnapné och störningar i svalgfunktionen.
Vibrationer skadar vävnaden i svalget – Det är som att vävnadsskadorna i gomseglet gör att svalget mer eller mindre kollapsar under sömn. Troligen uppkommer skadorna till följd av de ständiga vibrationer vävnaden utsätts för genom snarkningen, säger Farhan Shah, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.
I sin avhandling redovisar Farhan Shah en studie där hans forskargrupp har undersökt åtta patienter som snarkat i många år samt 14 patienter med både snarkning och sömnapné. Dessa har jämförts mot en kontrollgrupp med 18 icke-snarkande personer. Personerna i studien undersöktes med nattlig sömnregistrering för andningsuppehåll och snarkning. Störningar i sväljningsfunktionen undersöktes med röntgen.
Vävnadsprover från deltagarnas gomsegel analyserades för att se skador i muskler och nerver. Resultaten visar att snarkare och sömnapnépatienter hade omfattande skador i både nerver och muskler. Skadorna stod i proportion till graden av sväljstörning och antalet nattliga obstruktioner i andningsvägarna under sömnen.
Nerverna i gomseglet hos snarkare och sömnapnépatienter innehöll färre nervtrådar och färre celler som bidrar till att nervtrådarna överlever och återbildas. Nerverna hade också ökat inslag av bindväv. Vid muskelanalys kunde man se att en stor del av gomseglets muskelfibrer var tillbakabildade då de hade förlorat kontakten med de nerver som försörjer dem.
Sömnapné en folksjukdom Det gick även att se förändringar av proteinstrukturer i muskelfibrernas cellmembran och cellskelett hos snarkare och sömnapnépatienterna. Sådana förändringar ger muskelsvaghet och har tidigare bara konstaterats vid genetiska muskelsjukdomar.
– Fortsatt forskning behövs för att se om behandling som förhindrar skador på nerver och muskler skulle kunna bota eller åtminstone förhindra en försämring för snarkare och sömnapnépatienter. Det vore en stor vinst eftersom sömnapné är en stor folksjukdom, säger Farhan Shah.
Mer än 400 000 svenskar beräknas lida av sömnapné
Tillståndet kännetecknas av snarkning och återkommande andningsuppehåll under sömnen. Det skapar ett stresspåslag för kroppen och en påvisad riskökning för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och för tidig död.
Sömnapné beräknas kosta sjukvården en miljard kronor om året. Därutöver tillkommer en okänd kostnad för samhället i form av ökade olycksrisker och sänkt produktivitet till följd av störd sömn
Kontakt:
Farhan Shah (engelsktalande), farhan.shah@umu.se, 090-786 51 36
Tidigare forskning har visat att i åldrande celler slutar organellerna att fungera en efter en. Det är oklart vad som orsakar detta. Organeller är cellens motsvarighet till kroppens organ. Eftersom organellerna tillsammans motverkar de proteinskador och problem som uppstår i celler så har deras funktion stor betydelse för vårt åldrande och vår hälsa. Deras samspel hindrar därmed att åldersrelaterade sjukdomar uppstår.
– Hela projektet syftar till att hitta nya sätt att angripa åldrandets problematik och på sikt kunna bromsa eller behandla uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar som till exempel neurologiska sjukdomar och demens, förklarar Martin Ott, professor vid Stockholms universitet.
När, hur och varför
En av cellens organeller är mitokondrien och den fungerar som cellens kraftverk. Den nya studien som utförts under ledning av Martin Ott vid Stockholms universitet, visar att det är mitokondriens produktion av proteiner som kontrollerar hela cellens välmående via tidigare okända kommunikationslänkar. När mitokondrierna utsätts för stress aktiveras ett skyddsprogram som håller igång cellens alla funktioner, något som också sker när celler åldras. Men studien visar att ju äldre cellen blir desto sämre fungerar kommunikationen mellan organellerna vilket gör att effekterna försämras eller uteblir.
– Det har varit ett väldigt givande och inspirerande samarbetsprojekt där varje forskningsgrupp har bidragit med sin expertis. Det vi nu vill fortsätta att utreda är när, hur och varför kommunikationen mellan cellernas organeller slutar fungera under åldrandet, berättar Claes Andréasson, docent vid Stockholms universitet och en seniorförfattare till studien.
Resultaten grundar sig på studier av jästceller. Även om jäst kan tyckas ha få likheter med människan så är de mekanismer som styr åldrandet på cellnivå uråldriga och de samma. Förväntan på att de åldrandemekanismer som identifieras på cellnivå också är verksamma i humana celler är därför stora.
Fem forskargrupper vid Stockholms och Göteborgs universitet är knutna till projektet som leds av Professor Thomas Nyström vid Göteborgs universitet. Forskarna i Göteborg har fokus på studier av den åldrande jästcellens form, vilket undersöks med högupplöst elektronmikroskopi och efter viktiga gener. Kollegorna i Stockholm studerar de proteiner som generna kodar för, och reder ut exakt vad proteinerna gör i cellen.
– De som väljer att bo i detta område kan vara en selekterad grupp som prioriterar närhet till de centrala delarna av staden och kanske accepterar en högre ljudnivå. Det kan också vara så att bostadsbristen centralt i större städer höjer toleransen för vad man accepterar i sin boendemiljö, säger Helena Hasslöf, legitimerad läkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.
Det undersökta området ligger i Gårda i centrala Göteborg, intill E6/E20, med spårvagnar och en järnvägsbro som andra bullerkällor. Resultaten i den rapport som tagits fram bygger på beräkningar av bullernivåer i området och de boendes egna uppfattningar om hur mycket de störs.
Innergård från bostadsområdet i Gårda, Göteborg. Bild: Mikael Ögren
Materialet i rapporten presenteras i en tid av diskussioner om bostadsbrist centralt i större städer, förändrade bullerregler och förtätad bebyggelse i framför allt storstädernas centrala delar.
Smart design gör bullret mindre störande De förväntningar forskarna hade på resultaten byggde delvis på en tidigare undersökning i Klippan, ett liknande bullerutsatt område i Göteborg där andelen störda var över 30 procent. Denna gång gav dock boendeenkäterna en helt annan bild.
I det aktuella bostadsområdet i Gårda var det bara 7 procent av de boende som klassificerades som störda av trafikbullret, mot förväntade 25 procent. I de bullrigaste delarna (60-70 dB) var andelen störda 12 procent. För att räknas som störd av bullret krävdes att man uppgett att man störs ”ganska mycket”, ”mycket” eller ”oerhört mycket”.
Områdets design, med bland annat bullerplank och u-formade huskroppar, tros vara en del av förklaringen till att så få ansåg sig störda. 96 procent uppgav att det fanns tystnad inne i bostaden och 82 procent sa sig ha ett helt tyst rum. Dessa siffror är högre än vad man fann i Klippan där störningsgraden var högre och huskroppar som avskärmar bullerkällor inte finns på samma sätt som i Gårda. Nya byggmetoder, med exempelvis effektiv ljudisolering, skulle också kunna bidra till den låga störningsgraden.
Trafikbuller ger sömnproblem och stress Trafikbuller orsakar många olika problem som upplevda störningar, sömnproblem och stressreaktioner i kroppen. Det ger även ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, försämrad talförståelse och kommunikation samt försämrad inlärning och prestation.
Att dagens byggnadsstandard ofta kan bidra till bra ljudmiljö inomhus beskrivs i Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport från 2017. Samtidigt kvarstår den bullriga utomhusmiljön vid bostaden.
– Även om man kan använda modern byggteknik för att skapa bra ljudmiljö inomhus så exponeras man fortfarande för bullriga miljöer utomhus i bostadens närhet. Enligt Miljöhälsorapport 2017 har studier visat att effekter av utomhusmiljön inte går att bortse från ur ett hälsoperspektiv, konstaterar Helena Hasslöf.
Hjärnan består av nervceller (neuron) som är kopplade till varandra i nätverk. Eftersom hjärnan arbetar med bearbetning och överföring av information, är det viktigt att förstå hur kopplingarna mellan neuronen fungerar och på vilket sätt de avgör hur cellerna ska samspela. Kunskapen om spelreglerna är nödvändig för att förstå hur den friska och sjuka hjärnan fungerar.
Styr överlevnadsfunktioner Forskargruppen vid Karolinska institutet studerade en grupp neuron i hypothalamus, den del av hjärnan som styr grundläggande överlevnadsfunktioner som aptit, fortplantning och aggression. Dessa så kallade TIDA-neuron (tuberoinfundibulära dopamin-neuron) signalerar genom dopamin och styr frisättningen av hormoner från hypofysen.
TIDA-cellerna i råttor har även så kallade robusta oscillationer (rytmiska svängningar) i sin elektriska aktivitet. Oscillationerna är perfekt synkroniserade mellan neuronen, så att när en våg börjar i en cell så börjar den exakt samtidigt även i alla andra TIDA-neuron. De har också alltid exakt samma frekvens, oavsett om den uppmäts i olika neuron eller till och med i olika djur.
Saknar kanalförbindelser mellan cellerna Helt oväntat upptäckte forskarna att TIDA-cellerna i råtta och mus betedde sig annorlunda. Till skillnad från råttans, var mössens oscillationer oregelbundna, snabbare och varierade kraftigt i frekvens från djur till djur, och från cell till cell. Orsaken visade sig vara att mössens TIDA-celler helt saknade så kallade gap junctions, ett slags proteinrör som är vanligt förekommande i centrala nervsystemet hos däggdjur (inklusive människa) och som fungerar som molekylära kanaler mellan cellerna. Råttans TIDA-celler var däremot förbundna genom mycket starka sådana kanalförbindelser.
– Ofta antar vi att hjärnan är likadant uppbyggd hos relativt närbesläktade arter som råtta och mus, men i det här fallet har de fått fundamentalt olika kopplingsscheman i likartade grupper av nervceller, säger Christian Broberger, senior forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
Påverkar många av hjärnans funktioner
Kanalförbindelserna fungerar parallellt med de mer klassiska nervcellskopplingarna i form av synapser i hjärnan. Den aktuella upptäckten ger forskarna en ny modell för att studera betydelsen av kanalförbindelser eftersom samma sorts nervceller hos gnagare nu kan studeras med och utan gap junctions. Tidigare metoder har haft begränsningar då exempelvis de kemiska substanser som använts för att blockera kanalförbindelserna interagerar med många andra proteiner. Med den nya modellen har forskarna kunnat visa att kanalförbindelserna inte bara är viktiga för att synkronisera celler i en och samma oscillation, utan även avgör vilken frekvens oscillationen ska hålla.
– Upptäckten är viktig eftersom oscillationer i nervcellsaktivitet är mycket vanligt i många olika delar av hjärnan och bidrar till sömn, minne, tolkning av synintryck och reglering av hormonfrisättning, men även ses vid sjukdomar som epilepsi och Parkinsons sjukdom, säger Christian Broberger.
Studien finansierades av ERC-startanslag, Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes på KI, Hjärnfonden, Novo Nordisk Fonden och Karolinska Institutets stiftelser och fonder.
