– Resultaten kan komma att ligga till grund för hur hormonstimuleringen inför IVF-behandlingen kan utformas i framtiden, i avsikt att åstadkomma en bra balans mellan effektiv och medicinskt säker behandling, konstaterar Åsa Magnusson, nyligen disputerad i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin och läkare på universitetssjukhuset.
Både i Sverige och internationellt återförs allt oftare enbart ett befruktat ägg, embryo, per behandlingstillfälle. Om behandlingen resulterar i fler embryon av god kvalitet kan dessa frysas och användas i senare försök.
Tidigare forskning om hur många ägg som totalt bör tas ut har visat att chansen för födsel efter IVF är maximal efter cirka 10 ägg. Ett större antal ägg har inte ansetts leda till högre chans för födsel, men däremot till ökad risk för allvarliga biverkningar.
Ingen påvisad risk för barnen Studierna som gjorts har dock främst undersökt förlossningsfrekvens efter enbart den första insättningen, det som kallas färsk IVF-cykel och som sker bara dagar efter ägguttaget. Senare insättningar av upptinade embryon har inte räknats in.
– Det är mer relevant att studera den samlade chansen för barn per IVF-försök när alla embryoåterförande som genereras från ett ägguttag inkluderas. En viktig del är dock att även studera riskerna mellan antalet uttagna ägg och allvarliga biverkningar, dels under själva stimuleringen, men också nyföddhets-, graviditets- och förlossningskomplikationer, säger Åsa Magnusson.
Studien visar inte på något samband mellan ägguttag och komplikationer för barnen. Däremot ett svagt men statistiskt säkerställt samband mellan antal uttagna ägg och placenta previa, ett tillstånd som kan förorsaka blödningar under graviditet eller förlossning.
Optimala chanser – rimlig risknivå Återförande av upptinat embryo utgör cirka en tredjedel av samtliga IVF-cykler i Sverige, och chansen till födsel är numera jämförbar med återförande av färskt embryo. Det kan alltså vara en fördel att utforma hormonstimulering inför ägguttag så att det blir embryon över att frysa in, för att undvika ytterligare hormonbehandling.
För att studera sambandet mellan antal utplockade ägg, samlad förlossningsfrekvens och allvarliga komplikationer i samband med stimuleringen, såsom överstimuleringssyndrom och blodproppar, har behandlingsdata från Nationella Kvalitetsregistret för Assisterad Befruktning, Q-IVF, samkörts med data från bland annat Nationella Patientregistret och Medicinska Födelseregistret för perioden 2002-2015.
– Tidigare har cirka 10 ägg ansetts optimalt för chansen till födsel efter färsk cykel. Vi såg att den kumulativa chansen steg med ökat antal ägg, upp till 18-20, för att sedan plana ut. Samtidigt låg risken för komplikationer på en rimlig nivå upp till 18-20 ägg. Vid ett högre äggantal ökade riskerna, säger Åsa Magnusson.
Vad förklarar hur smart eller tröglärd man är? Eller om man är optimist eller pessimist? Processerna i hjärnan bakom hur ett djur – eller människa – lär sig, tänker och bearbetar information kallas med en samlingsterm för kognition.
Hur stor roll spelar arvet, det vill säga generna, och till hur stor del handlar det om miljön individen växer upp i?
Forskning kring frågor om skillnader i kognitiva förmågor hos djur har mest riktat in sig på skillnader mellan olika sorters djur. Men nu ökar intresset för den en variation som finns mellan individer inom samma djurart.
– Det är en växande fråga inom biologin varför individer inom en art varierar i så viktiga egenskaper som kognitiva förmågor och drag. Vi ville därför undersöka hur stor del av den variation vi ser som förklarades av ärftlighet och familjeskillnader i kognition, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, forskningsledare bakom studien.
Djungelhöns är vildtypen som alla tamhöns har utvecklats från. Bild: Josefina Zidar
Forskarna lät över 300 djungelhönskycklingar (vildtypen av höns alla hönsraser härstammar från) göra en serie med kognitiva tester. I ett test fick de lära sig att skilja mellan färger för att få belöning, ett test som anses vara enkelt att klara.
Halvtomt eller halvfullt
Kycklingarna utsattes också för svårare inlärningstest, som testade deras förmåga att glömma en tidigare association för att lära sig en ny. I ett annat test mättes deras optimism. För att undersöka optimism hos människor kan man fråga dem om glaset är halvtomt eller halvfullt.
Forskarna har utvecklat ett test med en liknande princip för hönsen: kycklingarna får lära sig att vit färg är förknippad med en belöning, medan svart aldrig ger en belöning. Sedan ställs kycklingarna inför olika grå nyanser, som ligger mellan den belönade och den icke-belönade färgen, och forskarna mäter hur snabbt kycklingarna går fram till färgen.
Genom att göra testerna på sex generationer höns under fem år kunde forskarna beräkna hur stor del av variationen som var förklarad av gener, eller av miljö. Vad forskarna såg var att enklare test hade låg ärftlighet, men hur bra kycklingarna var på att lösa svårare problem kunde till större del förklaras av gener.
Optimism en fråga om miljö
Optimism förklarades bäst av miljöskillnader, vilket sammanfaller med en nyligen publicerad studie från forskargruppen som pekar på att höns behåller en optimistisk livssyn i en miljö med mindre stress. Studier på människa och gnagare har tidigare tytt på att kognitiva drag kan ha en tydlig ärftlig komponent, men sådana studier på andra djur är fortfarande sällsynta.
– Med den här studien kan vi visa att storleken på det genetiska bidraget skiljer sig åt för olika kognitiva drag. För att det ska vara möjligt att avla på en egenskap krävs en mätbar ärftlighet för det karaktärsdraget. Detta betyder i princip att man kan avla på smartare höns, men inte på att de ska bli mer optimistiska, säger Hanne Løvlie.
Kantnålsfiskar, liksom släktingarna sjöhästar, har lagt upp samliv och föräldraskap annorlunda än de flesta andra djur. Honorna konkurrerar med varandra om hanarna med hjälp av ornament och tjusiga dansuppvisningar. Hanarna väljer kräset vilken hona de tar emot ägg från. Hanarna blir sedan gravida och föder.
Men, hanarna är inte totalt hängivna sina ofödda ungar. Det kunde forskare från Uppsala och Portugal se hos den svartrandiga kantnålsfisken Synganthus abaster, en art som finns i Medelhavet och längs den sydeuropeiska Atlantkusten.
Frestas en redan gravid hane med en bättre hona än hans förra partner kan det hända att han tänker om: han förkortar sin graviditet, ger mindre resurser till sina foster och ungarna blir också mindre än annars. Allt för att han snabbare ska kunna para sig med den nya tjusigare honan.
I ett av forskarnas experiment fick en nyparad hane se en större och därmed bättre hona än mamman till hans kull. Resultatet blev att han aborterade fler ägg, kortade sin graviditet och födde mindre ungar än hanar som hölls med sin ursprungliga hona eller med en ny hona av samma storlek som mamman.
Honan i rött-effekten
Det verkar alltså som om hanen slutar investera tid och energi i sin kull för att spara resurser till en ny, bättre kull med den sexigare honan. Hanar kan återvinna energi från aborterade ägg, så detta kan vara ett sätt för honom att satsa mer på framtida ägg från den nya honan.
Forskarna kallar detta för ”Tjejen i rött”-effekten (The woman in red effect) efter den gamla Gene Wilder-filmen från 1984, där en kvinna klädd i rött utövar ett katastrofalt inflytande på en mans familjeliv. Exakt vad som orsakar denna mörka sida hos kantnålarnas kärleksliv är osäkert: är det hanens eget val att strunta i den aktuella kullen, eller kan honan ”i rött” på något sätt kortsluta hanens inflytande över sin graviditet?
Kontakt:
Anders Berglund, professor i zooekologi, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, Anders.Berglund@ebc.uu.se
– Istället för att ha ersatts av nya kommunikationsmedier har anslagstavlan snarare anpassats till det nya medielandskapet genom att användarna drar nytta av till exempel Facebookgrupper, Instagramkonton, e-post och webbadresser i anslagen, säger Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med elva andra forskare står han bakom studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Forskarna är verksamma vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Örebro och vid Syddansk universitet. Och det är med hjälp av närmare hundra skolklasser som forskargruppen kartlagt analoga anslagstavlor.
Används för många olika saker
Anslagstavlor används fortfarande för många olika ändamål, från att publicera köp- och säljannonser till att göra reklam för konserter och evenemang.
– Anslagstavlorna fungerar särskilt bra för att kommunicera väldigt lokala händelser, till exempel en fotbollsmatch eller för att efterlysa en bortsprungen katt. Anslagstavlor är på grund av sin platsbundenhet vad man kan kalla ett hyperlokalt medium. De är mycket effektiva när man vill nå ut till ett visst kvarter eller en specifik publik, säger Sara Van Meerbergen, universitetslektor i nederländska vid Stockholms universitet.
Världens största studie
Detta är den största systematiska studien av anslagstavlor som hittills genomförts. Vi har undersökt över tusen enskilda anslag över nästan hela landet och sedan studerat i detalj vilka typer av meddelande som förekommer, hur de är utformade och vilka andra medieteknologier de drar nytta av, säger Johan Järlehed, docent i spanska vid Göteborgs universitet.
De flitigaste användarna är olika föreningar, till exempel idrottssällskap, studiecirklar och religiösa församlingar, som tillsammans står för över 40 procent av den totala mängden anslag. Företag, som annonserar både varor och tjänster, utgör runt 30 procent och privatpersoner är avsändare i 14 procent av anslagen.
Medborgarforskning
För att kunna samla in och kategorisera anslagen tog forskarna hjälp av skolelever runt om i landet.
– Metoden kallas medborgarforskning och innebär att vi forskare tar hjälp av allmänheten, i det här fallet skolelever och lärare, i vårt arbete. Utan eleverna hade vi aldrig kunnat samla in så här många anslag från så många platser i Sverige, säger Christopher Kullenberg.
Projektet genomfördes i samarbete med den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, som en del av ForskarFredag – Sveriges mest spridda vetenskapsfest.
Personer som drabbas av cancer utan att det går att hitta primärtumören är en svårbehandlad patientgrupp. Syftet med det nu utvecklade diagnosverktyget är att mer träffsäkert kunna identifiera cancerns ursprung i kroppen.
– Vi tror att analysmetoderna som använts ganska omedelbart får stor betydelse för att hjälpa patienter som saknar korrekt cancerdiagnos, säger Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi och föreståndare för Sahlgrenska Cancer Center.
Patienten kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en lungcancer som återkommit flera gånger, trots olika behandlingar på sjukhus. Patienten avled i sin sjukdom men bidrog före sin död med ett flertal biopsier till forskningen.
Nyckeln till en korrekt diagnos i det aktuella fallet visade sig vara att i detalj utröna och definiera tumörens karaktär och ursprung, som inte rimmade med den kliniska bilden. Vägen dit gick via ett stort antal undersökningar och analyser före och efter patientens bortgång.
Många överraskningar Det omfattande analysarbetet bjöd under resans gång på många överraskningar. En av dem var tumörens starka tillväxt när en biopsi förts in under huden på möss. En annan analys visade att det inte handlade om en traditionell lungcancer, snarare en neuroendokrin (hormonproducerande) cancer.
Tumören visade sig också ha en oväntad mutation i en speciell cancergen kallad BRAF, som är vanligt förekommande vid hudcancerformen malignt melanom.
– Det mest anmärkningsvärda med detta var att det innebar att patienten kunde behandlas med så kallade BRAF-hämmare, som hade effekt och också gjorde att patientens tumör krympte.
Även patientens tumör som växte i mössen växte långsammare när mössen behandlades med BRAF-hämmare. Men tyvärr återkom tumören efter ett halvt år, och patienten avled, säger Jonas Nilsson.
Lungcancern liknade malignt melanom
Bilder förstärktes av den så kallade mutationssignaturanalys som gjordes, och visade att tumören i själva verket hade sitt ursprung i en mutation i patientens hud, förklarar Joakim Karlsson, doktorand i bioinformatik.
– När solens UV-ljus träffar hudceller så uppkommer ett mycket karaktäristiskt mutationsmönster vid lagningen av UV-inducerad DNA-skada. Alla biopsier från patienten som vi hade analyserat hade detta mönster, säger han.
En jämförelse med RNA-sekvenseringsdata från 9000 tumörer i databasen The Cancer Genome Atlas (TCGA), visade att biopsierna från lungcancern hade över 90 procents likhet med malignt melanom.
Värdet av att tillämpa många olika avancerade och moderna analyser på mer komplicerade tumörer, för att kunna ge rätt behandling, betonas av Joakim Karlsson och hans kolleger, Roger Olofsson Bagge och Akif Demir, kirurg respektive patolog på universitetssjukhuset.
Många behandlingar är godkända av Läkemedelsverket för en viss diagnos, men inte för en annan. Korrigering av en diagnos kan därför leda till att patienten med komplicerad cancer plötsligt får tillgång till en annan och mer adekvat behandling.
Studien:
Mutational Signature and Transcriptomic Classification Analyses as the Decisive Diagnostic Tools for a Cancer of Unknown Primary
Stephan Barthel har, tillsammans med forskare från Stockholms Resilience Centre, under två år följt ett projekt där mellanstadieelever vid en skola i Bromma fått agera som naturvårdare under skoltid.
– Vi vill visa på att den pågående urbaniseringen som ska bygga stadslandskap för 2.7 miljarder människor, där den hetaste trenden är att förtäta, bygger bort den här möjligheten för barn om man inte bevakar den, säger Stephan Barthel.
Poolen blev en dödsfälla
Vid en damm i Olovslunds Park i Bromma finns en av de viktigaste avelsplatserna i Stockholmsregionen för de två salamanderarter som finns i Sverige.
Ett stort problem har varit att salamandrarna, under sin årliga vandring för att para sig i dammen på våren, ofta faller i en betongpool som ligger intill deras damm. Salamandrarna kan inte komma upp ur betongpoolen, eftersom den är tom på vatten vid den tiden av året, och poolen blir en dödsfälla.
Under 2007 genomförde de lokala myndigheterna ett antal åtgärder för att försöka lösa problemet. Dessa var dock inte tillräckligt effektiva, vilket ledde de bad om hjälp från en närliggande skola
Räddarna i nöden
Sedan 2008 deltar Olovslundskolan i Salamanderprojektet. Detta involverar 60-70 elever årligen och syftet är att både att rädda salamandrar och samtidigt lära eleverna om arbetet med att bevara djur och natur.
Varje lunch, under salamandrarnas parningssäsong i april till maj, söker en liten grupp barn försiktigt igenom staplar av löv spridda i betongbassängen och placerar alla salamandrar de hittar i en hink med vatten.
Lövhögarna har barnen själva placerat ut, för att ge salamandrarna möjlighet att gömma sig och att undkomma solen.
Små forskare
Innan salamandrarna släpps ut i den närliggande dammen, dokumenterar barnen arten och könet hos de som hittats, samt från vilken stapel av löv de hittades.
Dessa dagliga rapporter vidarebefordras sedan av läraren till en biolog som då kan spåra migrationstrender, antalet salamandrar som fångas och som också övervakar projektet.
Under de tio år som projektet pågått har 1204 stora salamandrar (Crested newts) och 3715 mindre (Gemensamma nyts) räddats av Olovslundskolan.
– Tack vare barnens insats kan den lokala salamanderpopulationen förbli stabil i en tid då urbaniseringen utgör en hot mot många urbana amfibier, säger Stephan Barthel.
Att lära med alla sinnen
Detta blir en annan typ av lärande, än där man läser böcker eller hör en lärare prata.
– Om man läser så blir det en mer ytlig förändring, men när man lär sig med hela sin kropp, känner och luktar och ser och upplever, så kan det förändra en människa mycket snabbare och mer fundamentalt.
Stephan Barthel säger att forskarna sett en stor förändring i barnens värderingar och känslor för naturen och att många uttryckte att de i framtiden skulle vilja jobba med att rädda djur och vårda naturen.
– Nästan allihopa som deltagit hade under den här perioden observerat salamandrar ute i naturen, medans de innan aldrig hade gjort det. Så de hade lärt dig se naturen på ett annat sätt, säger Stephan Barthel.
Kontakt:
Stephan Barthel, docent i geospatial informationsteknik vid HiG Urban Studio Högskolan i Gävle, stephan.barthel@hig.se
Spårvägstrafik är inte vanligt förekommande i Sverige vilket gör att det finns osäkerhet om hur den fungerar i stadsmiljö tillsammans med övriga trafikantgrupper. Många svenska städer har tidigare haft spårvägstrafik, men ökad bil- och cykeltrafik skapar nu fler konfliktpunkter mellan olika trafikantgrupper.
– Vi har formulerat funktionella rekommendationer för utformning och funktion när det gäller nya spårvägsanläggningar och ombyggnader av befintliga, för att skapa tydligare och enhetligare förutsättningar, säger Ragnar Hedström, forskare på VTI.
Olika städer ska ha olika spårväg
På grund av att olika städer har skilda förutsättningar kommer tekniska lösningar att variera mellan olika spårvägssystem. Utformningen måste garantera hög säkerhet och effektivitet för passagerare, personal samt personer och fordon som befinner sig nära spårområdet.
– I grunden måste det finnas en accepterad syn på att god stadsmiljö ska skapas, utan barriärer, där kollektivtrafik, gång och cykel kan samsas på ett säkert sätt. Biltrafiken måste ledas om till andra stråk. Spårvägen, liksom all trafikmiljö, ska vara tydlig, enkel, förutsägbar, gärna enhetlig och lättförståelig, säger Ragnar Hedström.
I de fall ett stadsbyggnadsprojekt inkluderar en spårvägslösning blir prioriteringar mellan olika trafikantgrupper allt viktigare. Det gäller att skapa en tydlig och förståelig trafikmiljö som går snabbt att uppfatta.
Att tänka på när en spårväg ska bli till:
Det bör finnas tydliga markmarkeringar som visar att detta är spårvägens område, här får andra inte uppehålla sig.
Det är viktigt att de som ansvarar för verksamheten och säkerheten, liksom entreprenörer, är väl insatta i det som gäller för att bedriva spårvägstrafik.
Föraren måste alltid kunna stanna på kortare sträcka än den som kan överblickas, det vill säga samma princip som vid busstrafik.
Hållplatser måste generellt vara överblickbara, tydliga och lätta att förstå. Det är även viktigt att analysera gångstråken till och från hållplatser.
Vid tät biltrafik på den aktuella gatan bör trafiksignaler användas för att skapa en säker övergång.
Det måste finnas tillräckligt stora väntytor för fotgängare mellan spårområdet och körbanor.
Spårvagnar och bussar vid samma plattform bör undvikas av flera skäl.
Spårvagnar ska ha prioritet i trafiksignalreglerade korsningar.
Cirkulationsplatser och vänstersvängande bilar är ofta svåra konfliktpunkter och bör därför undvikas.
Riskanalyser som underlag för förbättringsåtgärder bör vara ett naturligt inslag i verksamheten.
Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus och orsakar stort lidande. Hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga, som är en av de två huvudtyperna av hjärtsvikt, saknar idag vetenskapligt beprövade behandlingar. Mer forskning behövs för att kunna förstå hur sjukdomen utvecklas och hur den skall behandlas.
– Resultaten kommer att ha stor betydelse för att kunna identifiera patienter med risk för att utveckla sjukdomen, men kommer framför allt att ha avgörande betydelse för att kunna ta fram läkemedel för behandling av patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen, säger Lars Lund, överläkare och professor vid institutionen för medicin, vid Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien som är den första av sitt slag.
Den visade att 75 procent av patienterna hade så kallad småkärlssjukdom. Vid småkärlssjukdom ser hjärtats kranskärl inte ut att ha förträngningar eller plack vid kranskärlsröntgen, men har samtidigt skador i endotelet som täcker blodkärlens insida. Blodkärlen fungerar då inte som de ska, vilket kan leda till negativa förändringar i hjärtmuskeln. Forskarna drar därför slutsatsen att småkärlssjuka kan vara en viktig bakomliggande sjukdomsmekanism hos patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen.
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med IMED Biotech Unit på AstraZeneca och fyra andra forskningsgrupper i Sverige, USA, Finland, och Singapore genomfört en studie med drygt 200 patienter med hjärtsvikt där pumpförmågan är bibehållen. Forskarna använde en innovativ icke-invasiv kranskärlsundersökningsmetod utvecklad av professor Li-Ming Gans forskargrupp, IMED Biotech Unit, så kallad Coronary Flow Reserve (CFR), utöver den traditionella metod som används för att få en övergripande bild av hjärtats struktur och funktion.
Kontakt: Lars Lund, professor, överläkare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, lars.lund@ki.se
Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige är ett stort och växande problem, något som bland annat drabbade, närstående, skolpersonal och myndighetsrapporter vittnar om.
Det är också ett viktigt skäl till att Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet samt läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, valde att studera ämnet närmare:
– Det är alarmerande att så många unga mår dåligt. Förutom det lidande som psykisk ohälsa i sig innebär, så riskerar problem i unga år ge allvarliga konsekvenser längre fram i livet. Det visar tidigare forskning inom fältet.
Den aktuella avhandlingen bygger på flera tusen enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter.
Resultaten visar bland annat att:
Elever med funktionsnedsättning har sämre hälsa och utsätts för mobbning och nättrakasserier ungefär dubbelt så ofta som klasskamrater utan funktionsnedsättning. Bland mobbade elever med funktionsnedsättning uttryckte pojkar stor ohälsa framför allt i form av fysiska besvär (ont i huvud/mage/rygg eller yrsel) och flickor framför allt i form av psykiska besvär (nedstämdhet, oro, dåligt humör eller sömnsvårigheter). Psykisk ohälsa och utsatthet för mobbning förekom oftast vid ADHD/ADD när elever med olika former av funktionsnedsättning jämfördes*. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
Flickor trakasseras oftare än pojkar på nätet. Sambandet med psykisk ohälsa är starkare om trakasserier skett vid flera tillfällen, men värt att notera är att sambandet är statistiskt säkerställt även för ungdomar som blivit nättrakasserade endast en gång det senaste året. Samtliga elever i studien gick i årskurs nio.
Bland ungdomar med psykisk ohälsa finns ett tydligt samband mellan inblandning i nätmobbning och självskadebeteende. Sambandet blir gradvis starkare från enbart mobbare, enbart offer till dem som varit inblandade både som mobbare och offer på nätet. I den sista gruppen hade mer än hälften av flickorna och drygt var femte pojke skadat sig själva. Eleverna i studien gick i årskurs nio eller i gymnasiets andra årskurs.
Fysiskt våld. Var tionde man och var tjugonde kvinna i åldern 18-34 år svarade i enkäten att de utsatts för fysiskt våld under det senaste året. Kvinnorna hade oftast blivit utsatta för våld i hemmet, medan männen oftast blivit utsatta för våld ute i samhället. Sambandet mellan att ha utsatts för våld och psykisk ohälsa sågs endast bland kvinnor.
Resultaten är till stora delar en bekräftelse på sådant som framkommit i tidigare studier, men det finns även inslag som överraskade Maria Fridh:
– Bland annat överraskades jag av de tydliga könsskillnaderna som fanns i alla fyra studier. Det var också oväntat att det fanns en koppling mellan psykisk ohälsa och att ha varit utsatt för nättrakasserier vid endast ett tillfälle.
Så gjordes studien: Avhandlingen innehåller fyra delstudier som bygger på enkätsvar från folkhälsoenkäterna i Skåne 2008, 2012 och 2016. Enkätsvar från mellan 5 900 och 8 500 unga eller unga vuxna har inkluderats, beroende på delstudie. Justering av resultat: Svaren har justerats för sociodemografiska faktorer (till exempel födelseland och föräldrars yrke), livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, narkotika) och psykosociala faktorer (ensamhet, kommunikationen med föräldrarna, studiesvårigheter etc).
Maria Fridhs avhandling bygger på statistiska analyser som påvisar olika typer av samband. Det går i forskningen inte att utläsa något om orsakerna till iakttagelserna.
Angående nättrakasserier tror Maria Fridh personligen att nätets karaktär med stor spridning, tillgång dygnet runt och möjligheten att uppträda anonymt bidrar till ohälsa hos dem som utsätts för kränkningar och trakasserier.
– Jag vill samtidigt betona att nätets fördelar inte ska glömmas. Till exempel kan likasinnade och specialintresserade knyta kontakter och hitta en gemenskap. Man kan säga att det som händer på internet speglar vårt mänskliga agerande i stort, på gott och ont.
Grottbjörnar och många andra stora däggdjur dog ut för omkring 25 000 år sedan men deras DNA kan finnas kvar i dagens djur. Det är ont om bevis för detta men nu visar en kartläggning av grottbjörnens arvsmassa att några procent av dagens brunbjörnars DNA kommer från grottbjörnar, visar en studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
– Det här ändrar vår syn på vad ett utdöende betyder, säger professor Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet. På ett genetiskt plan kan arter påverka evolutionen tiotusentals år efter att de försvunnit som levande varelser.
Grottbjörnars DNA analyseras i särskilt rena laboratorier och för att inte blanda provet med annat DNA bär forskarna skyddsdräkter. På bilden syns även en skalle från en stäppbison. Foto Staffan Waerndt, Naturhistoriska riksmuseet
Resultatet visar att grottbjörnar och brunbjörnar måste ha fått ungar tillsammans, troligen vid ett flertal tillfällen. Bägge arterna levde i Eurasien under hundratusentals år innan grottbjörnen dog ut som art för ungefär 25 000 år sedan, troligtvis med människan som bidragande faktor.
Grottbjörnar och brunbjörnar fick ungar tillsammans.
Forskarna kunde kartlägga grottbjörnens arvsmassa genom sekvensering av DNA från benrester från fyra olika grottbjörnar. Benen var mellan 35 000 till 71 000 år gamla. Sedan jämfördes det med DNA från brunbjörnar, både dagens brunbjörnar och sådana som levt samtidigt med grottbjörnarna.
Större än brunbjörnar
Grottbjörn (Ursus spelaeus) är en utdöd art inom familjen björnar som levde i Europa och norra Afrika under senaste istiden för 10 000 år sedan. Grottbjörnar var ungefär 30 procent större än brunbjörnar och tros främst växtätare. Detta för att den saknade eller hade en reducering av främre kindtänder, vilket kan ha gjort det lättare att tugga växtlighet.
Namnet grottbjörn har den fått då merparten fossil är återfunna i grottor. Benrester har oftast hittats i grottor där grottbjörnarna troligen var under sin vinterdvala. Det antas att grottbjörnen tillbringade mer tid i grottor än exempelvis brunbjörnen som endast använder dem under vintervilan.
Den kan ha dött ut på grund av att klimatet förändrades vilket medförde att dess huvudföda försvann. Det antas också att den förhistoriska människan kan ha spelat en avgörande roll i grottbjörnens utrotning. Arkeologiska fynd som påminner om altare har hittats i direkt anslutning till björnfossil, vilket antyder att det fanns en grottbjörnsdyrkan hos forntida människor. Källa: Wikipedia
Kontakt: Love Dalén, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet, Love.dalen@nrm.se
För hundra år sedan var rosa manligt och blått kvinnligt. Rött och rosa förknippades med krigiskhet och makt medan blått som var mer prydligt och känsligt klädde kvinnor bäst. Tyckte man då.
Idag råder det ingen tvekan om vilket kön rosa och blått representerar – och det finns inget som tyder på att könsneutralitet kommer att bli norm inom den närmaste framtiden. I alla fall inte inom avdelningen barnkläder.
Den som någon gång har shoppat på barnavdelningen vet hur det brukar se ut: rosa och gulligt för flickor och blått och allvarligt för pojkar. Helt i enighet med dagens rådande könsroller för hur man klär ett barn.
Klänning både för pojkar och flickor
Många skulle nog också beskriva polariseringen i klädbutiken som traditionell, men inget kan vara mer fel.
Faktum är att så sent som på slutet av 1800-talet kläddes både flickor och pojkar i klänning, dels för att det inte fanns något behov av att definiera små barn efter kön, dels för att kjol underlättade vid blöjbyten. Dessutom var alla klänningar vita för att enkelt kunna blekas vid fläckar och de flesta barn hade långt hår. Det var alltså i princip omöjligt att skilja en pojke från en flicka.
Det är först i början av 1900-talet som behovet av att signalera könstillhörighet även hos små barn blev viktigt.
– Idag tänker vi att det är nästan naturgivet, men det är inte särskilt långt bak i tiden som det blev så. Under 1800-talet markerades inte kön förrän vid två, tre års ålder, då barnen började kläs som pojkar och flickor med tydligt uppdelade uppgifter och roller. Innan dess kläddes alla i liknande särkar, utan större skillnad.
– Idag är uppdelningen gjord redan innan barnet är fött, till exempel är babyshowers ofta könsmarkerade, säger Fanny Ambjörnsson, socialantropolog vid Stockholms universitet och författare till boken Rosa: den farliga färgen som skildrar vårt förhållningssätt till denna laddade färg.
Manlig nyans blev kvinnlig
Men om färgerna blått och rosa idag används som den kanske tydligast könsmarkören, var det inte lika entydigt innan 1900-talet. Snarare fanns det en tendens att klä pojkar i rosa och flickor i blått. Till exempel står det att läsa i den amerikanska branschtidningen Earnshaw’s Infants’ Department från 1918 att: ”den allmänna regeln är rosa för pojken och blått för flickan”.
– Tidigare signalerade rött och rosa krigiskhet och makt medan blått inom den katolska traditionen var en flickfärg kopplad till jungfru Maria, säger Fanny Ambjörnsson.
Mellan världskrigen bytte färgerna plats med varandra och ingen vet egentligen varför. En teori är att soldaternas blå uniformer under första världskriget gjorde att färgen började att förknippas med maskulinitet medan rosa förpassades till kvinnan.
Modehusen börjar definiera kön med färg
Riktigt tydligt blir det på 1950-talet när dagens moderna konsumtionsindustri slår igenom på allvar. För att nå ut till sina kunder bestämmer sig modehusen helt enkelt för att tydliggöra vilka de riktar sig mot genom att definiera pojkar och flickor, män och kvinnor, med en specifik färg.
– Ökad konsumism gynnas av ökad segregering och differentiering och har man till exempel en flicka och får en pojke så måste man således köpa nya kläder. Det blir möjligt att exploatera könet för att expandera marknaden.
I takt med att dagens föräldrar har blivit allt mer genusmedvetna har debatten om behovet att definiera könsroller blossat upp till ett regelrätt könskrig med barnen på frontlinjen.
– Idag kan vi se hur färg, och kanske framförallt den rosa färgen, tydligt förknippas med kön. Att tilldela ett kön en färg är ett enkelt och legitimt sätt att göra skillnad på könen när det inte finns så många andra sätt kvar, säger Fanny Ambjörnsson.
Könsneutrala föräldrar får fikon
Med jämna mellanrum kommer av den anledningen upprop på sociala medier där föräldrar uppmanas att skriva på för att få butik X att sluta med könsuppdelade kläder. Men samtidigt som de neutrala föräldrarna vinner mark ökar också motståndet.
När det nyligen blåste upp till storm angående Polarn O. Pyret nya kollektion med könsspecifika kläder och sminkade flickmodeller försvarade en representant för företaget att de hade märkt av en stark efterfrågan på mer könsspecifika kläder, främst av unga mammor. Uttalandet bekräftas av Petra Stenecker, marknadschef Polarn O. Pyret.
Klädbutikerna allt mer könspolariserade
– En av de starkaste drivkrafterna inom barnkläder är att barn påverkar inköpet av kläder i allt tidigare ålder. Därför finns det en ökad efterfrågan på mode även inom barnkläder. Det sistnämnda kan kopplas till att barnen blir allt viktigare identitetsbärare, till exempel genom trender som ”mini me” som man gärna visar upp på Instagram.
Samma trend går att se hos H&M.
– Vi har haft unisex-kollektioner på barn tidigare men har då sett en mycket liten efterfrågan, säger Joanna Morell på H&M.
Hon berättar att dock att företaget de senaste åren har fått mer feedback från kunder som önskar en större variation i exempelvis trycken på kläderna, det vill säga inte bara enhörningar till flickor och robotar till pojkar.
Under arbetet med boken Rosa: den farliga färgen som publicerades 2011 hade Fanny Ambjörnsson känslan av att trenden ändå gick åt könsneutralitet, att rosa inte längre bara stod för mjuka värden utan även signalerade kraft och makt. Nu har hon dock ändrat åsikt.
– Idag kan man se en slags motreaktion, till exempel Polarn O. Pyret som har varit könsneutrala, men som nu blir med uppdelat. Samhället har blivit mer polariserat – det finns en tongivande grupp som vill ha könsneutralitet och en som vill ha uppdelat. Man kan tolka det som en reaktion mot förändringar av könsmönster i stort, att vi tar två steg fram och ett tillbaka.
Unisexutbud för de redan frälsta
Polariseringens effekter märks tydligt hos könsneutrala barnklädesföretag som till exempel Villervalla och enligt grundaren Hanna Håkansson verkar många tycka att det är befriande att det inte finns någon tjej- eller killavdelning.
– Ofta upplever kunderna att plaggen på flickavdelningen är opraktiska och har smal passform medan kläderna på pojkavdelningen upplevs som mörka och dystra, säger hon.
Frågan är dock om de inte predikar för de redan frälsta, det vill säga lockar till sig dem som redan köpt konceptet med unisexkläder?
Oavsett så anser Hanna Håkansson att vi i Sverige har kommit mycket längre i ”genustänket” än många andra europeiska länder.
– Här i Sverige är föräldrar inte lika rädda för att klä sin son i rosa eller sin dotter i ett tryck med fordon. I Tyskland, England och Italien är det fortfarande väldigt uppdelat. Våra distributörer i de länderna är ofta oroliga för försäljningen om vi stoppar in någon rosa detalj i print med blå bas. Vi försöker dock sakta, men säkert få dem att inse att det är ok.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag för forskning.se
Forskarna har jämfört Ekonomiska kartan från 1940 till 1970 med Topografiska kartan från 2016, med fokus på förändringarna i skog, öppen mark och åker. Det undersökta området sträcker sig från Värmland, Västmanland och Uppland i norr till Skåne i söder, och täcker 175 000 kvadratkilometer. Området har delats upp i 6733 ”landskapsbitar”.
Beror på omgivningen Ett intressant resultat är att vilka arter man hittar i dagens gräsmarker till viss del beror på hur det omgivande landskapet såg ut tidigare. Ett faktum som både oroar och ger hopp.
– Framförallt har vi sett att landskapen har blivit mer homogena. Det finns mindre variation när det gäller hur många olika, och vilka sorters, livsmiljöer som finns i ett landskap, säger Alistair Auffret, som är biträdande lektor vid institutionen för ekologi, SLU, och artikelns huvudförfattare.
Lindbacke, Nyköping. Foto: Alistair Auffret
Två tredjedelar (67 procent) av alla ”landskapsbitar” har blivit mindre varierade. Om man koncentrerar sig på det som var öppet landskap på de tidigare kartorna har variationen minskat ännu mer – 94 procent av de landskapen är mer homogena i dag.
Mer skog och mindre gräsmark Sammanlagt har arealen skogsmark ökat med 11 procent, medan arealen naturbetesmark och äng – som tidigare täckte en stor del av landskapet – har minskat med 17 procent. Men forskarna anser att betydligt mer artrik gräsmark än så har försvunnit på grund av förändringar i jord- och skogsbruket.
– Till exempel har förhållandevis artfattiga betesmarker på före detta åkermark ökat i regioner med ett mer intensivt jordbruk. Dessutom har tidigare studier visat att många gräsmarker redan hade försvunnit när de första ekonomiska kartorna publicerades, främst ängsmarker som dikades under 1800-talet och tidigt 1900-tal, säger Alistair Auffret.
Majviva – en av de växter som ingick i studien och som hotas av igenväxning. Foto: Jan Plue
För att se hur förändringarna kan ha påverkat den biologiska mångfalden använde forskarna en databas från Jordbruksverket med över 46 000 naturbetesmarker i studieområdet. Antalet gräsmarksväxter, såsom backsippa, majviva och smörbollar, visade sig vara starkt kopplat till gräsmarkens storlek och kvalitet. Troligtvis har många bestånd av dessa arter försvunnit eftersom gräsmarkerna har minskat mycket i antal och storlek.
Historien har betydelse för artens överlevnad Men det är inte bara själva gräsmarken som påverkar hur många arter som kan finnas där, utan även hur det omgivande landskapet ser ut. Forskarna upptäckte också att antalet gräsmarksväxter i ett område förklaras bättre av hur landskapet såg ut historiskt än av hur det ser ut i dag. Typiska gräsmarksväxter har klarat sig längre där det tidigare fanns ett mer varierat landskap runtomkring. Det ger oss en möjlighet att bevara dem, men det betyder också att flera arter kan vara ”dömda” att försvinna om inget görs.
Labro Ängar, Nyköping. Foto: Alistair Auffret
– Att växter reagerar långsamt på förändringar i landskapet som missgynnar dem kan göra att vi fortfarande har viss tid på oss att genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det handlar om att sköta de gräsmarker som finns kvar idag, men vi tror också att man kan restaurera gräsmarker som övergivits och blivit skog. På så sätt ökar både den totala gräsmarksytan och variationen i landskapet, säger Emelie Waldén, Stockholms universitet, en annan av forskarna bakom studien.
De digitaliserade historiska kartorna som användes för analysen är tillgängliga för alla och har redan börjat användas för att identifiera områden för habitatrestaurering, för att hitta hotade svampar och för att se hur olika delar av landskapet har hängt ihop tidigare.
– I svensk politik talas det ofta om EU-frågor som om det vore något väsensskilt från andra politikområden, säger statsvetaren Maria Strömvik vid Lunds universitet.
Hon är en av forskarna bakom en ny studie som visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av de, för närvarande 52 beslut, som de kommande regeringspartierna ska vara med och ta i EU:s ministerråd.
Den 14 juni lanserades en webbplats där riksdagspartierna åsikter, eller snarare brist på sådana, redovisas. Och som gjorts i samråd med ett 25-tal forskare vid fem av Lunds universitets fakulteter.
Att EU har ett ”demokratiskt underskott” har blivit något av ett mantra, trots att problemet kanske snarare ligger i hur den offentliga debatten ser ut inför de nationella valen, menar Maria Strömvik som för ett par år sedan gjorde den statliga utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10).
– I svensk politik talas det ofta om EU-frågor som om det vore något väsensskilt från andra politikområden, säger Maria Strömvik.
Riksdagsvalet också ett EU-val
– I själva verket berör de politiska besluten på EU-nivå till stor del de områden som oftast porträtteras som ”svenska valfrågor”, som till exempel social trygghet, landsbygdsstöd, migrationsfrågor, miljöfrågor, lag och ordning, sjukvård, och försvar. På webbplatsen har vi redovisat ett femtiotal beslut som regeringen ska fatta efter valet. Och gått igenom riksdagspartiernas ståndpunkter i frågorna.
Maria Strömvik, som gjort studien tillsammans med Agnes Wiberg vid Centrum för Europaforskning, hävdar att det är nästintill omöjligt för en väljare att få en överblick över frågorna och bilda sig en uppfattning om partiernas syn på dem. Detta trots att vi vet att besluten kommer att fattas av de partier som bildar regering i höst.
Väljer EU-politik med förbundna ögon
– Det är som om vi väljer vår svenska lagstiftare i Bryssel med förbundna ögon, säger Maria Strömvik.
Tydliga politiska åsikter redovisades bara i tre av 52 kommande beslut
Forskarna gick igenom 52 frågor som den nya regeringen kommer att fatta beslut om på EU-nivå. Det handlar bland mycket annat om huruvida engångsartiklar i plast helt ska förbjudas, om regioner där det bor många flyktingar ska få ökat ekonomiskt stöd, om ett skattesubventionerat pensionssparande ska införas, om det ska bli lättare att utvisa personer som vistas illegalt inom EU och om Ryssland ska få investera i svenska hamnar.
Endast i tre av dessa 52 beslut hade något parti en tydlig åsikt på sin webbplats. För nära hälften av alla frågor kan man inte ens hitta en vag åsikt från något parti alls.
– Alla partierna får underkänt, säger Maria Strömvik. Men det är månaderna fram till riksdagsvalet den 9 september som får avgöra det slutgiltiga betyget. Vår webbplats kommer att finnas tillgänglig under hela valkampanjen.
Alla fick underkänt – sämst var Sverigedemokraterna
Sämst i klassen var i juni 2018 Sverigedemokraterna som inte ens redovisar en vag åsikt om någon av frågorna på sin webbplats. Näst sämst är vänsterpartiet, med noll åsikter om specifika beslut och sex vaga åsikter om det bredare område som hör till besluten, följt av Socialdemokraterna (0 specifika åsikter om beslut/10 vaga åsikter).
I en mittengrupp kommer Centerpartiet (0 specifika/18 vaga), Moderaterna (0 specifika/20 vaga), Miljöpartiet (1 specifik/12 vaga) samt Kristdemokraterna (1 specifik/13 vaga). Flest åsikter kommer Liberalerna (1 specifik/19 vaga).
Läs mer om EU-frågorna:
Forskarbloggen Europakommentaren (Centrum för europaforskning) EU i riksdagsvalet (som gjorts i samråd med ett 25-tal forskare vid fem av Lunds universitets fakulteter).
Artikeln först publicerad 14 juni på forskning.se.
Sjuklig grad av halsbränna och sura uppstötningar (reflux) drabbar 10-20 procent av den vuxna befolkningen. Långvarig och svår reflux är den största riskfaktorn för cancer i matstrupen (av typen adenocarcinom), som är en aggressiv och svårbehandlad cancer.
Tidigare studier för små för att bevisa effekten Reflux behandlas oftast med medicin som gör magsäcksinnehållet mindre surt, vilket oftast tar bort eller minskar symtomen. Ett alternativ är operation (antirefluxkirurgi), som hindrar magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Tidigare studier har inte entydigt visat att dessa behandlingar förebygger matstrupscancer, men studierna har inte varit tillräckligt stora och haft tillräckligt lång uppföljningstid för att säkra slutsatser ska kunna dras om eventuellt långsiktigt cancerförebyggande effekter.
I den aktuella studien använde sig forskarna av hälsodataregister från de fem nordiska länderna mellan 1964 och 2014. Av studiens drygt 940 000 patienter med reflux, hade cirka 895 000 fått medicinsk behandling och av dessa drabbades knappt 2 370 patienter (0,3 procent) av cancer i matstrupen under uppföljningen. Riskökningen för cancer i matstrupen minskade över tid efter behandlingen och var borta 15 år eller senare hos de som medicinerat jämfört med den motsvarande befolkningen.
Av de drygt 48 400 patienter som genomgått antirefluxkirurgi utvecklade 177 (0,4 procent) cancer i matstrupen under uppföljningen. Risken för matstrupscancer sjönk tydligt även i denna grupp och var på samma nivå som med den motsvarande befolkningens 15 år eller senare efter operationen.
Liten risk generellt att drabbas av cancer När patienterna med reflux som opererats jämfördes med de med reflux som medicinerats hade de opererade patienterna en något högre risk för matstrupscancer under hela uppföljningstiden, men riskökningen ökade inte över tid. Detta förklaras troligen av att de hade en mer allvarlig reflux från början.
– Resultaten visar att effektiv medicinsk eller kirurgisk behandling av reflux förebygger cancer i matstrupen. Men eftersom den enskilda individens risk att utveckla matstrupscancer är låg, även hos den som har refluxsjukdom, ska inte resultaten motivera behandling mot reflux enbart som cancerförebyggande åtgärd. Refluxsjukdomens symtom och komplikationer bör även i fortsättningen styra behandlingen, säger John Maret-Ouda, läkare och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Manligt kön och övervikt en riskfaktor Han påpekar dock att för den mindre andel personer med svår reflux i kombination med andra riskfaktorer för matstrupscancer som fetma, manligt kön och hög ålder, kan effektiv och kontinuerlig medicinsk behandling eller operation mot reflux rekommenderas.
– Tidigare forskningsresultat har visat dålig cancerpreventiv effekt av antirefluxkirurgi. Skillnaden nu är att vi för första gången kan visa statistiskt säkerställda resultat, då vi har en tillräckligt stor studie med lång uppföljningstid på över 15 år efter operation, säger Jesper Lagergren, överläkare och professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som lett studien.
Kontakt:
John Maret-Ouda, läkare, forskare, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, john.maret-ouda@ki.se, 070-349 15 52
Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, jesper.lagergren@ki.se, 08-5177 60 12, 070-227 40 88
Att anpassningen av immunförsvaret till livet utanför mammans mage sker likartat hos alla barn, är en av de saker som överraskat forskarna. Och en iakttagelse som varit möjlig tack vare ny teknik. Tidigare har analyser av det som händer med immunförsvaret när vi föds, gjorts enbart från prover tagna från navelsträngen direkt vid födseln. Nu kunde forskarna följa hela hela förändringsprocessen.
– Vi såg drastiska förändringar i barnens immunförsvar mellan varje provtagningstillfälle, vilket visar att immunsystemet är mycket dynamiskt tidigt i livet, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
– Detta är första gången vi kartlagt hur människans immunsystem anpassar sig till födelsen och den nya miljön.
Studien har jämfört blodprover från 100 individer, både barn som fötts mycket för tidigt och barn som fötts i fullgången tid. Proverna togs under den första, fjärde och tolfte levnadsveckan och jämförelsen gjordes med hjälp av avancerad teknik för immuncellsanalys: masscytometri i kombination med omfattande proteinanalyser i plasma. Där behövs mycket små mängder blod, några droppar från varje barn, för att analysera alla de vita blodkroppar och hundratals proteiner som cirkulerar i blodet.
Störd tarmflora störde immunförsvaret
Forskarna kunde också visa att de barn som hade en störd utveckling av tarmfloran under de första veckorna också visade en störning i utvecklingen av immunförsvaret.
– Våra resultat är viktiga för att vi bättre ska förstå nyfödda barns infektionskänslighet och riskerna med att födas för tidigt. Kan vi följa immunsystemets utveckling, och i framtiden även styra det i olika riktningar, så öppnar sig möjligheten att förebygga autoimmuna sjukdomar och allergier, vilka delvis är kopplade till immunsystemets utveckling. Vi ser även möjligheten att utveckla bättre vacciner, skräddarsydda för nyfödda barns immunförsvar, säger Petter Brodin.
Anpassningen av immunförsvaret tros triggas av de mikrober, bakterier, svampar och liknande, som barnet möter utanför livmodern. Startskottet finns framför allt i lungan, tarmarna, huden och på slemhinnorna, det vill säga kroppens kontaktytor mot omvärlden.
Alla barn följer samma mönster
– Det som förvånade oss var hur likartade förändringarna var mellan de olika barnen. Det verkar som att alla barnen följer ett och samma mönster, där deras immunsystem svarar med exakt samma sekvens av dramatiska förändringar. Nästan som en välkoreograferad dans, en inövad rutin, säger Petter Brodin.
Nu breddar forskarna studien till att omfatta fler barn som samtliga ska följas vidare upp i åldrarna. Då kan de även se vilka som senare utvecklar sjukdomar som diabetes, allergi, astma och inflammatorisk tarmsjukdom.
– Det går garanterat att spåra en del av dessa sjukdomar till hur man föds, och hur immunförsvaret anpassar sig till miljön. Vad vi kan bidra med är de specifika förändringar i immunsystemet som ligger till grund för detta. Detta är en pusselbit som tidigare saknats, säger Petter Brodin.
Kontakt: Petter Brodin, läkare, forskare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Petter.Brodin@ki.se
Torun Österberg är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och studerar bland annat invandrares inträde på arbetsmarknaden. Hon tycker att det är bra att migrationsfrågorna står i fokus i valdebatten.
När hon inledde sin forskarbana i början av 1990-talet var det högt tryck på dessa frågor, med Ny demokrati i riksdagen. Men sen försvann ämnet från dagordningen – för att senare få ett uppsving igen, bland annat på grund av flyktingvågen 2015.
– Det är viktigt att vi nu diskuterar migrationsfrågorna, de har länge glömts bort. Trots att det finns mycket forskning som visar på ökade klyftor och ökande etnisk diskriminering, har politikerna inte gjort något för att motverka det.
Ökat politiskt intresse
Torun Österberg menar att hennes och andras forskning om att invandrare exkluderas, inte påverkat politiken i någon högre grad. Men hon ser ett ökat politiskt intresse hos befolkningen och tror att de flesta vill göra något åt de problem som finns. Men debatten blir lätt polariserad.
– Politikerna är rädda att göra något som väljarna inte skulle tycka om.
Med tanke på att hon forskar inom ett politiskt känsligt område tycker Torun Österberg ändå att hon blir korrekt behandlad i traditionella medier, förutom någon tveksam rubriksättning emellanåt.
Hon är inte alls aktiv på sociala medier, men får ibland tips av andra om att hennes namn har nämnts där.
– Det är klart att jag funderar på hur mina resultat skulle kunna tas emot. Man hittar sig själv på diverse sajter, ibland av tveksam politisk karaktär. I debatten lyfter vänstersidan upp ett resultat, högersidan ett annat. Man ser det man vill se. Om migranter inte kommer i arbete ser en del kostnader, andra ser social exkludering.
Allmänheten hör ofta av sig, per telefon, e-post eller via brev. Ibland får hon höra att ”forskare bara ljuger”.
Fakta – utlandsfödda
2017 var nära 1,9 miljoner av Sveriges invånare födda utomlands. Det vanligaste födelselandet är Syrien, med nio procent av de utlandsfödda. Förra året
kom även flest invandrare från Syrien, drygt 22 300. Näst flest kom från Sverige (mer än 14 400 svenska medborgare flyttade hem), följt av Afganistan med nästan 9 300 personer.
2014 var 83,1 procent av inrikes födda i Sverige sysselsatta, mot 67,8 procent av utrikes födda. I en jämförelse mellan 26 länder i Europa hade Sverige näst högst sysselsättningsgrad bland inrikes födda, medan Sverige ligger nära genomsnittet för utrikes födda.
När det gäller utbildningsnivå finns det lika många högutbildade bland inrikes födda som bland utrikes födda. Men fler av de utrikesfödda är lågutbildade än av de inrikes födda, 19 procent jämfört med 9 procent. Källa: SCB
Torun Österberg lade förra året fram en uppmärksammad rapport. Den visar att det är svårt att få jobb för invandrare som är över 40 år när de kommer hit, och att detta leder till ett liv med låga inkomster och ökad isolering.
Hon konstaterar att mycket hänger på utbildningsnivå, den stora skiljelinjen är om man har gymnasieutbildning eller inte. Men hon vänder sig samtidigt mot ett synsätt som innebär att ansvaret läggs på individen.
– Finns det överhuvudtaget jobb som människor utan utbildning skulle kunna få? Om jobben inte finns spelar det ingen roll vilka jobbsökarkurser vi ger. Vad är en regelrätt arbetsmarknad för alla?
Rapporten har använts av olika politiska sidor. Torun Österberg menar att det inte är så kontroversiellt att föra fram forskning som visar på problem, där är många överens.
– Det som blir riktigt infekterat är oftast när man visar något positivt med invandring, då kommer diskussionen om att man har en agenda eller att det är något man döljer.
Positivt för svensk ekonomi
Det vet statsvetaren Peo Hansen som är professor vid Linköpings universitet och som forskar bland annat om invandringens påverkan på samhällsekonomin. Han visar att det pengaflöde – 40 miljarder – som staten spred till kommunerna för att klara flyktingkrisen 2016 har varit positiv för svensk ekonomi och fått många lokala hjul i rullning.
– Den svenska staten har inte konsumerat så mycket sedan 1970-talet och det gav enorma kassatillskott. Inte bara hos kommuner utan också till privata företag och man anställde många människor.
Att säga att migrationen har positiva effekter är inte populärt bland dem som menar att invandringen tär på samhällets resurser. Det gör att Peo Hansen möter en hel del hat. Han är inte med på sociala medier men brukar kolla igenom twitterflödet när han har skrivit en artikel eller gjort något uttalande.
– Frågan har varit infekterad länge men hatet har stegrats med åren, i och med sociala medier. Men jag försöker att inte bry mig, jag är nog inte den som är värst utsatt.
Debatt om invandring i 30 år
Peo Hansen minns diskussionen från tiden när han började som doktorand 1993, när Sverige tog emot många flyktingar från Balkan. Han har sparat artiklar så han vet.
– Debatten var hysterisk, man får inte glömma det. Mycket sades om hur illa det skulle gå, flyktingarna beskrevs som väsensskilda muslimer och att vi inte skulle få äta fläskkött. Men det gick ju bra.
Under Irakkriget drygt tio år senare, när Sverige som nästan enda land tog emot 50 000-60 000 irakier var det däremot ganska tyst i debatten, påpekar han.
Peo Hansen menar att diskussionen om att vi inte fått prata om invandring är helt fel, det har vi gjort i 30 år.
– Det började redan på 80-talet att man sa att ”vi får inte lov att säga det här.” Än idag säger folk att det varit tabubelagt.
Går på tvärs
Hans forskning går också på tvärs emot de ekonomer och politiker som anser att staten har en viss bestämd kaka att fördela, ungefär som ett hushåll. Peo Hansen menar att detta är djupt felaktigt, en stat med egen valuta kan bedriva en expansiv finanspolitik som stimulerar ekonomin.
Detta har gjort att han ibland ses som en vänsterdebattör trots att experter från olika politiska läger håller med honom. Exempelvis blev han vid förra valet uppringd inför ett radioprogram där han skulle delta, och tillfrågad av en redaktionsmedlem om han var medlem i Vänsterpartiet.
– Personen var inte medveten om att hon bröt mot grundlagen genom att fråga om partitillhörighet. Det är allvarligt. Jag pratar enbart i egenskap av oberoende forskare.
Stort gensvar i civilsamhället
Han tycker att det är svårt att bedöma vilket genomslag hans forskning haft på politiska beslut.
– Jag möter ett stort gensvar i civilsamhället, jag åker ofta runt och pratar, det kan vara för kyrkan, EU-kommissionen, Centerpartiet, museer, Rotary, flyktingrörelsen, Röda Korset eller ABF.
Ett tecken på att hans forskning har inflytande var att han 2015 blev tillfrågad av OECD om att skriva en rapport om EU:s migrationspolitik. Det gjorde honom något förvånad eftersom han tillhör en forskningstradition som är kritisk till den ekonomiska politik som varit förhärskande inom EU och OECD-området de senaste 30 åren.
– Det betyder att OECD har tagit till sig av kritik och blivit mer öppet för pluralism och börjat släppa in forskare som är mindre ortodoxa i sin syn på ekonomisk politik och teori.
