Tack vare ditt arbetsminne kan du läsa denna mening från början till slut, utan att glömma bort innebörden i meningen. Arbetsminnet är ett system som tillfälligt lagrar information som är relevant för den uppgift du utför. Men ju fler saker du försöker hålla i arbetsminnet samtidigt, desto sämre blir kvaliteten på vart och ett av minnena. Detta fenomen är känt som ”set size effect”.
Det har länge hävdats att fenomenet inträffar eftersom hjärnan använder en viss mängd neurala resurser till arbetsminnet. Men denna teori det förklarar inte varför hjärnan inte använder ytterligare resurser när den har fler saker att komma ihåg. Hjärtat slår ju till exempel snabbare när du ökar din fysiska aktivitet.
Forskarna Van den Berg och Ma bryter med teorin att arbetsminnets resurser är fasta. Istället föreslår de att resursallokeringen är flexibel och drivs av en balansering mellan två motstridiga mål: att maximera minnesprestanda, och att använda så få neurala resurser som möjligt.
Bättre minne genom belöningar
De överförde idén till en beräkningsmodell som de testade på data från nio tidigare publicerade experiment. I experimenten skulle försökspersonerna memorera färger på olika antal objekt. När de sedan ombads att återge färgerna så exakt som möjligt, visade det sig att kvaliteten på deras svar påverkades negativt av hur många objekt de försökte hålla i i minnet.
Modellen som Van den Berg och Ma tagit fram, kunde förklara resultaten från samtliga nio dataset. Deras modellsimuleringar förutsäger även att de objekt som är mest relevanta för en uppgift lagras mer exakt än de som är mindre viktiga, vilket är ett fenomen som också observerats hos deltagarna i experimenten. Dessutom förutspår simuleringen att den totala mängden resurser som ägnas åt arbetsminnet varierar med antalet objekt som ska memoreras. Detta resultat är förenligt med resultaten från tidigare experiment.
Arbetsminnet verkar alltså vara mer flexibelt än man tidigare trott. Mängden resurser som hjärnan allokerar till arbetsminnet är inte fast, utan kan vara ett resultat av att balansera resurskostnaden mot kognitiv prestanda. Om detta bekräftas kan det vara möjligt att förbättra arbetsminnet genom att erbjuda belöningar eller genom att öka den upplevda betydelsen av en uppgift.
Kontakt: Ronald van den Berg, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet, ronald.vandenberg@psyk.uu.se, 018-471 7980 eller 073 572 1727
Vilda djur lever för att föröka sig och föra vidare sina gener till nästa generation. Men det kan vara svårt att maximera sin fortplantningsframgång i naturen. Hos fåglar behöver hanar ofta kämpa för områden där de kan bygga ett bo, fortplanta sig och mata sina unga. Honor väljer ofta en hane utefter hur attraktiv han är och efter egenskaper som signalerar god genetisk kvalitet såväl som gott om resurser för deras avkomma.
Men kampen slutar inte här. Majoriteten av djuren som finns där ute är inte precis trogna, utan honor parar sig istället vanligen med flera hanar för att öka den genetiska variationen hos sin avkomma, och alltså inte lägga alla ägg i samma korg. Hanar behöver därför producera sperma som är bra på att befrukta ägg. Men inte bara det, den måste också vara bättre än sperma från deras potentiella rivaler, för att komma först till ägget.
Motsägelsefulla studier
Tidigare studier har försökt undersöka kopplingen mellan dessa så kallade primära och sekundära sexuella egenskaper: har sexigare hanar också bättre sperma? Svaret på den frågan har förblivit oklart eftersom resultat från olika studier ofta motsäger varandra.
I den nya studien har forskarna studerat hanars befruktningsframgång genom att under fyra år samla in prov från över 120 olika halsbandsflugsnapparhanar och mer än 400 fågelungar från deras bon på Öland. De har mätt fåglarnas visuella egenskaper (vit pannfläck, honor föredrar generellt sett hanar med större) fotograferat och mätt deras spermielängd under mikroskop, och genotypat fågelungarna i deras bon för att ta reda på hur stor andel av dem som är deras egna.
Vad som är bäst spermier är olika för olika hanar
Forskarna fann att typen av spermier som maximerar hur många ungar de blir fäder till är olika för olika typer av hanar. För hanar som har små pannfläckar, och därför är mindre dominanta och mindre attraktiva, är det bättre att ha längre spermier. Detta kan bero på att de blir mer utsatta för spermietävlan och längre spermier simmar oftast snabbare och når ägget först. Men längre är inte alltid bättre! För mer attraktiva hanar är det tvärtom och att ha mindre spermier ger dem fler egna ungar i boet.
– Vår studie visar att vad som är god spermiekvalitet kan bero på hur attraktiv, kompetetiv och hur gammal en hane är, så det finns inte en sorts ”bra spermie” och vi borde oftare ta ett större perspektiv och faktiskt mäta vilka fenotyper som resulterar i högst andel lyckade befruktningar, säger Murielle Ålund, forskare vid Michigan State University och tidigare doktorand vid Uppsala universitet.
Artikeln ingår i Murielle Ålunds avhandling ”Sex, Sperm and Speciation: On sexual selection and fertility in hybridizing flycatchers” som lagts fram vid Uppsala universitet.
Synapsen, kopplingspunkten mellan två nervceller, anses vara det ställe där information överförs och minnen lagras. Nu har ett forskarlag från University of Edinburgh, tillsammans med den svenska forskaren Erik Fransén, professor i datalogi vid KTH, skapat den första katalogen över hjärnans synapser, utifrån mätningar på en miljard synapser.
Erik Fransén har genomfört datorsimuleringarna i undersökningen. Dessa simuleringar visar hur kartan av olika synapstyper påverkar hjärnans informationsbehandling, det vill säga hur mönster av nervimpulser överförs till områden av aktiva nervceller. Djurmodeller av schizofreni visar att sammansättningen av synapser är förändrad, något som kan hänga samman med sjukdomen.
Kan analysera synapser i hela hjärnan
– Vi hoppas verkligen att den teknik vi skapat för att analysera synapser över hela hjärnan – och inte bara i ett litet utvalt område – ska bidra till att förståelsen för schizofreni ökar, säger Erik Fransén.
Mycket talar för att flera neurologiska och psykiatriska sjukdomar, inte bara schizofreni, till stor del handlar om trassel i synapserna, konstaterar han.
– Detta kan bli ett kraftfullt analysredskap. Ingen vet riktigt var i hjärnan som problemen finns. Genom att vi tittar på hela hjärnan så missar vi ingenting, säger Erik Fransén.
Forskningslaboratoriet i Edinburgh samarbetar med läkemedelsföretag och har testat kemiska substanser och läkemedel med den teknik som utvecklats i undersökningen. Man har också samarbete med läkare på sjukhuskliniker och utvärderar användbarheten inom diagnostik.
– I förlängningen kan tekniken ge nya eller förbättrade mediciner mot hjärnsjukdomar. Den kan också bidra till bättre klinisk diagnosmetoder så att man kan mäta och beskriva det problem en patient har, säger Erik Fransén.
Stor mångfald av synapser
Ett slående resultat är den stora mångfald som finns bland synapserna. Forskarna upptäckte är att det finns stora olikheter mellan hjärnområden, och att det även inom ett och samma område finns systematiska skillnader i olika ändar, något som hittills varit okänt.
– Tidigare studier har visat att synapsens funktion intimt hänger samman med var i synapsen proteinerna finns, så våra resultat ger också en modell av hjärnans funktionella organisation, säger Erik Fransén.
Kontakt:
Erik Fransén, professor i datalogi vid KTH, erikf@kth.se, 08-790 69 02
– Det här är definitivt positiva nyheter. Studien visar att patienter med typ 2-diabetes och optimal riskfaktorkontroll hade oerhört låg risk för förtida död, hjärtinfarkt och stroke, säger Aidin Rawshani, AT-läkare och doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och försteförfattare till artikeln som publicerats i The New England Journal of Medicine.
Studien bygger på uppgifter ur Nationella Diabetesregistret om cirka 300 000 patienter med diabetes typ 2 under perioden 1998-2014. Dessa personer har jämförts med uppemot fem gånger så många köns- och åldersmatchade kontrollpersoner ur allmänna befolkningen.
Full kontroll – lägre risk
Resultaten visar att det finns personer med typ 2-diabetes som bara har knappt tio procents förhöjd risk för förtida död, hjärtinfarkt och stroke jämfört med folk i allmänhet. Risken för hjärtsvikt är i den här gruppen 45 procent högre än hos kontrollpersonerna.
I andra änden av skalan finns personer med typ 2-diabetes och hela tiofaldigt ökad risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, respektive femfaldigt ökad risk för förtida död, jämfört med kontrollerna.
Avgörande är hur väl ett antal riskfaktorer kontrolleras, med hjälp av läkemedel och genom att personen är rökfri. Det handlar om blodtryck, långtidsblodsocker, lipidstatus (fetter och fettliknande ämnen i blodet), njurfunktion och rökning.
Just rökningen visade sig vara den tyngsta riskfaktorn för förtida död, medan förhöjda blodsockernivåer var den farligaste faktorn för hjärtinfarkt och stroke.
Viktigast för yngre
– Genom att optimera de här fem riskfaktorerna, som alla kan påverkas, kommer man en bra bit. Vi har visat att riskerna kan reduceras kraftigt, och i vissa fall kanske till och med elimineras, säger Aidin Rawshani.
– Studien visar också att risken för komplikationer, framför allt hjärtsvikt, är störst bland dem under 55 år, fortsätter han. Därför är det extra viktigt att kontrollera och behandla riskfaktorer om man är yngre med diabetes typ 2.
All samhÀllsplanering i vÀstvÀrlden utgÄr idag frÄn att vi konsumerar och att tillvÀxt Àr normen. Samtidigt har mÄnga forskare funderat över hur rimligt det Àr.
â Det Ă€r till exempel uppenbart att ju mer vi konsumerar och producerar desto sĂ€mre Ă€r det för miljön, sĂ€ger Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare pĂ„ IVL Svenska Miljöinstitutet och författare till böckerna Ekonomi utan tillvĂ€xt (2011) och TillvĂ€xt till varje pris (2013). Han Ă€r ocksĂ„ en av deltagarna i forskningsnĂ€tverket Bortom BNP-tillvĂ€xt.
Vill visa alternativa levnadssÀtt
ForskningsnÀtverket undersöker sedan 2014 vad som hÀnder med, och i, ett samhÀlle om den ekonomiska tillvÀxten avstannar.  Syftet Àr att förbereda samhÀllet pÄ de utmaningar som kan uppstÄ i sÄ fall.
Projektet, som involverar 17 forskare frÄn bland annat KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet, har tagit fram fyra möjliga framtidsscenarion som alla utgÄr frÄn fyra hÄllbarhetsmÄl.
De fyra mÄlen Àr:
1. Sverige ska vara fossilfritt Är 2050 vilket betyder att inga fossila brÀnslen anvÀnds som brÀnsle eller i industriella processer. Sveriges konsumtion fÄr maximalt bidra till 0,82 ton CO2-ekvivalenter (GHG) per person och Är.
2. MÀngden mark per person som anvÀnds för svenskarnas konsumtion överstiger inte den globala bio-kapaciteten.
3. Alla invÄnare i Sverige, oavsett kön, könsspecifika uttryck, sexuell lÀggning, etnicitet och religiös tillhörighet, Älder, funktionshinder, klass och inkomstnivÄ, har rÀtt att delta i och pÄverka politiska val och beslutsfattande som pÄverkar deras liv.
4. InvÄnare i Sverige har tillrÀcklig tillgÄng till resurser och tjÀnster som kan skapa möjligheter till boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsÀttningar för god hÀlsa. Dessa resurser och tjÀnster fördelas enligt rÀttviseprinciper
â InvĂ„narna i Sverige ska ha tillgĂ„ng till resurser som kan skapa möjligheter för boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsĂ€ttningar för en god hĂ€lsa, sĂ€ger Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet och ledare för arbetspaketet om samhĂ€lleliga och miljömĂ€ssiga mĂ„lsĂ€ttningar.
Enligt Mikael Malmaeus Àr den övergripande tanken med projektet att visa att det finns andra sÀtt att leva och att detta ska leda till diskussion bland mÀnniskor.
â VĂ„r uppgift Ă€r sĂ„ledes att hitta övertygande argument med hjĂ€lp av tung akademisk forskning, sĂ€ger Mikael Malmaeus.
Fyra olika framtidsscenarier:
Lokal sjĂ€lvförsörjning: Export, import och konsumtion har minskat kraftigt till förmĂ„n för de lokala marknaderna. Arbetet sker i smaÌ lokala sammanslutningar, ofta organiserade som ett kooperativ. MaÌngden produkter som produceras aÌr liten och maÌnniskor arbetar mycket. En stor del av arbetet goÌrs oavloÌnat eftersom tid aÌgnas aÌt sjaÌlvfoÌrsoÌrjning. Dock minskar tidspressen eftersom en del av det sociala umgaÌnget sker paÌ arbetsplatsen. MĂ€nniskor lever frivilligt enkelt och har sjaÌlvmant valt att minska sin konsumtion. Den nationella valutan har kompletterats med en lokal valuta som endast kan anvĂ€ndas foÌr konsumtion av lokalt producerade varor och tjaÌnster. Energin aÌr foÌrnybar och produktionen lokal. MaterialanvaÌndningen har minskat med 30 procent jaÌmfoÌrt med idag.
Kollaborativ ekonomi: MĂ€nniskor har blivit medvetna om konsumtionssamhĂ€llets baksidor, vilket innebĂ€r att vi hellre delar, lĂ„nar, byter och hyr Ă€n köper. En stor del av produktionen aÌr organiserad i kooperativ och i naÌtverk daÌr produktionsmedel delas. Det privata aÌgandet har minskat till foÌrmaÌn foÌr gemensamt aÌgande. GraÌnserna mellan privat och offentligt, konsumenter och producenter har till stor del suddats ut. Makten aÌr spridd oÌver maÌnga aktoÌrer. Tillit aÌr en av samhaÌllets viktigaste resurser och styrningen och planeringens uppgift aÌr att underlaÌtta snarare aÌn att kontrollera. EnergitillfoÌrseln aÌr foÌrnybar och materialanvaÌndningen har minskat med en tredjedel jaÌmfoÌrt med 2015.
Automatisering för livskvalitet: Robotar och automatisering har ersatt mĂ€nsklig arbetskraft och arbete Ă€r sĂ„ledes inte lĂ€ngre fokus för samhĂ€llsdebatten. FĂ„ medborgare har kunskap om varu- och matproduktion. Produktionsvinsten vĂ€xlas in i minskad arbetstid, cirka tio timmar per vecka, och resten av tiden Ă€gnas Ă„t sociala relationer och annan meningsfull fritidssysselsaÌttning. TillraÌcklighet praÌglar maÌnniskors liv och den materiella konsumtionen aÌr laÌg. Import och export av material och rĂ„varor till industrin Ă€r dock stor eftersom produktionen Ă€r specialiserad. SamhaÌllet har drag av korporativism dĂ€r teknikföretag har stort inflytande över den offentliga politiken. Energin aÌr foÌrnybar och materialanvaÌndningen har minskat med fyra procent jaÌmfoÌrt med 2013.
CirkulĂ€r ekonomi i vĂ€lfĂ€rdsstaten: Insikten om ekosystemens grĂ€nser har lett till en lagstiftning som frĂ€mjar en cirkulĂ€r ekonomi som bygger pĂ„ aÌteranvaÌndning och Ă„tervinning. Avfall finns inte lĂ€ngre som begrepp dĂ„ allt ska demonteras och Ă„teranvĂ€ndas och social status och materiell konsumtion aÌr inte laÌngre sammankopplade. Ekonomisk tillvaÌxt aÌr inte ett maÌl och BNP-maÌttet har ersatts av indikatorer paÌ en haÌllbar ekonomisk utveckling. Staten fattar majoriteten av besluten och styr mot resurseffektivitet i samhaÌllet. Ăven foÌretagens makt har ökat daÌ de aÌger och kontrollerar de resurser som anvaÌnds i produktionen. Energin aÌr foÌrnybar och materialanvaÌndningen har minskat med tvĂ„ procent jaÌmfoÌrt med 2013.
Forskare mÄste skrÀmmas mer
Varken Mikael Malmaeus eller Alf Hornborg tror dock att det gĂ„r att stöpa framtiden i nĂ„got av ovan nĂ€mnda scenarier. Speciellt inte med tanke pĂ„ dagens konsumtionstrender. Som bĂ€st hoppas Mikael Malmaeus pĂ„ att det blir en kombination av dem alla â och i vĂ€rsta fall ingen av dem. Och enligt honom lutar det dessvĂ€rre Ă„t det senare.
Han inser att det lÄter dystert och att det inte Àr vad folk vill höra, men han menar att det Àr det som Àr poÀngen.
â Jag tycker att man ska vara Ă€rlig och kunna sĂ€ga att mĂ€nniskor inte agerar tillrĂ€ckligt mycket. Jag tror att forskare mĂ„ste skrĂ€mmas mer för att fĂ„ andra att förstĂ„ att det Ă€r en akut kris vi befinner oss i.
Utmaning att kombinera sjÀlvförsörjning med moderna trygghetssystem
Alf Hornborg Àr nÄgot mer diplomatisk i sitt siande, men tror Àven han pÄ ett kommande sammanbrott.
â Det mest sannolika Ă€r att vi följer historiens mönster och drabbas av nĂ„gon form av förlust av samhĂ€llelig komplexitet.
Detta behöver dock inte leda till elÀnde och ÄtergÄng, förutsatt att myndigheterna utvecklar strategier för att dÀmpa krisens följdverkningar.
â Med förutseende planering kan detta öppna för ett samhĂ€lle som bĂ„de Ă€r mer hĂ„llbart och mer tillfredstĂ€llande att leva i. Den stora utmaningen Ă€r att organisera en samhĂ€llsekonomi som uppmuntrar lokal sjĂ€lvförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvĂ„rd och jĂ€mlikhet.
 Text: Izabella Rosengren pÄ uppdrag av forskning.se
Projektet Bortom BNP-tillvĂ€xt Ă€r finansierat av Formas och pĂ„gĂ„r mellan 2014 och 2018. Ăvriga medverkande Ă€r VTI (Statens vĂ€g- och transportforskningsinstitut), Södertörns högskola och TillvĂ€xtanalys. KTH samordnar och leder projektet. Studien ska mynna ut i en rapport, rekommendationer till beslutsfattare, en rad vetenskapliga artiklar och seminarier
â Det cellskelett vi upptĂ€ckte i mitokondrierna fungerar ungefĂ€r som ett armeringsnĂ€t och hjĂ€lper till att bibehĂ„lla cellens uppbyggnad och bidrar till stabiliteten i cellens olika rum. Det gör att olika molekyler lĂ€ttare kan ta sig runt i cellen, sĂ€ger Maria Alvarado Kristensson, docent och forskare i molekylĂ€r patologi vid Lunds universitet.
Det var nÀr forskarna i mikroskop studerade proteinet gamma-tubulin, som Àr viktigt för cellens livscykel, som de reagerade pÄ att proteinet fanns pÄ sÄ mÄnga olika stÀllen i de tumörceller de studerade.
OkÀnt cellskelett
â Gamma-tubulin Ă€r ett âklistrigtâ protein och en del trodde först dĂ€rför att det vi sĂ„g i mikroskopet var en kontaminering, en slags förorening, av proverna. Men det stĂ€mde inte för nĂ€r vi tog bort det hĂ€r proteinet frĂ„n cellen, sĂ„ dog den. Det kunde alltsĂ„ inte enbart vara en kontaminering, utan nĂ„got som har en viktig funktion för cellens överlevnad.
Det forskarna sÄg var i sjÀlva verket det hitintills okÀnda cellskelettet.
Forskarna visade ocksÄ att gamma-tubulinet Àr involverat i mer Àn att etablera cellskelettet Ät mitokondrierna. Mitokondrierna anvÀnder Àven proteinet för att bygga vÀgar inuti cellen som kopplar samman cellkÀrnan och cellinnehÄllet med insidan av mitokondrierna. VÀgarna anvÀnds bland annat för att transportera molekyler in och ut ur mitokondrierna.
Forskarna tror att en av gamma-tubulinets funktioner Àr att underlÀtta för andra proteiner och molekyler att röra sig i membranet, en rörelse som Àr nödvÀndig för tillverkning av energi och som i slutÀndan pÄverkar cellens andningsförmÄga.
Gynnar cancerutveckling â Det Ă€r sedan tidigare kĂ€nt att gamma-tubulin spelar en betydande roll vid tumörutveckling och mĂ„nga tumörer har förhöjda vĂ€rden av gamma-tubulin, vilken gynnar deras överlevnad. Att vi nu sett att proteinet Ă€ven Ă€r involverat i att bygga upp mitokondriernas skelett och att cellen utan detta skelett dör, kan ha betydelse nĂ€r man utvecklar nya strategier mot cancer, menar Maria Alvarado Kristensson, som tillsammans med sin forskargrupp försöker utveckla nya lĂ€kemedel mot cancer som riktas just mot gamma-tubulin.
De gifter som inaktiveras, sÄ kallade lipopolysackarider (LPS), kommer frÄn bakteriernas cellvÀggar och ger upphov till en inflammatorisk reaktion. Reaktionen Àr en nödvÀndig del av vÄrt immunförsvar dÄ vi snabbt svarar pÄ och bekÀmpar intrÀngande bakterier. Den kan dock överaktiveras och bli skadlig, nÄgot man ser vid infekterade sÄr i huden, infektioner i olika organ, eller vid bakteriespridning till blodet vilket kan leda till sepsis.
â Vi vet frĂ„n tidigare studier vad de hĂ€r peptiderna har för uppgift, men nu har vi i laboratoriet kartlagt hur de bĂ€r sig Ă„t för att successivt dĂ€mpa en inflammatorisk reaktion, sĂ€ger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överlĂ€kare vid SkĂ„nes universitetssjukhus i Lund.
â De flesta lĂ€kemedel idag syftar till att mer eller mindre blockera mĂ„let helt, exempelvis en receptor. Men dĂ„ riskerar vi en inaktivering av immunförsvaret som kan vara ogynnsam och direkt farlig. Kroppens egna försvarsmekanismer gĂ„r försiktigare fram och agerar pĂ„ ett sĂ„ kallat transient sĂ€tt, dĂ€r peptiderna bara berör sitt mĂ„l en kort stund för att exempelvis dĂ€mpa en inflammation mot normalisering. Det Ă€r de hĂ€r peptidernas naturliga funktioner som vi vill utveckla i nya lĂ€kemedel, sĂ€ger Artur Schmidtchen, som forskat inom omrĂ„det medfödd immunitet i över 20 Ă„r.
Peptiderna som Äterfinns i trombin, ett vanligt blodprotein, Àr dessutom multifunktionella och kan angripa flera mÄl till skillnad frÄn dagens lÀkemedel.
Hudforskarna vill nu i patientstudier utveckla en peptidgel för förbÀttrad sÄrlÀkning.
â Det Ă€r det primĂ€ra mĂ„let, men vi kommer Ă€ven att titta pĂ„ möjligheten att ta fram nya lĂ€kemedel mot infektion i ögon och olika inre organ. Det blir ett nytt sĂ€tt att utan antibiotika kunna förebygga bĂ„de infektion och inflammation.
Kontakt:
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överlÀkare pÄ SkÄnes universitetssjukhus, Tel: 046-2224522 eller 0733-336431, e-post: artur.schmidtchen@med.lu.se
Attityderna har blivit sÀmre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen, konstaterar Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i GÀvle och huvudansvarig för MÄngfaldsbarometern.
â Det förĂ€ndrade politiska klimatet nĂ€r det gĂ€ller immigration i allmĂ€nhet och de nyanlĂ€nda i synnerhet kan ha pĂ„verkat synen pĂ„ mĂ„ngfald. Vi ser denna utveckling pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€stvĂ€rlden med extremt högerpolitiska och Ă€ven rasistiska trender.
â TyvĂ€rr innebĂ€r detta fokus att alla de vĂ€lfungerande relationerna mellan mĂ€nniskor i stadsdelar, skolor och pĂ„ arbetsplatser fĂ„r mindre uppmĂ€rksamhet.
Attityderna har försĂ€mrats Undersökningen genomförs för tolfte Ă„ret i rad och omfattar en enkĂ€t till 613 personer i Ă„ldern 18-75 Ă„r som Ă€r bosatta i Sverige. EnkĂ€ten visar att det Ă€r bland kvinnorna som attityderna har försĂ€mrats kraftigt och det gĂ€ller bĂ„de lĂ„gutbildade och högutbildade. Ăven personer över 50 Ă„r sticker ut med en ökad negativ syn.
Fortfarande anser sex av tio, 59 procent, att den etniska mĂ„ngfalden utvecklar den svenska kulturen, men detta resultat tangerar det rekordlĂ„ga andelen 2010. De senaste tre mĂ€tningarna visar ocksĂ„ pĂ„ en negativ trend, frĂ„n 65 procent 2014. Ăven de som helt tar avstĂ„nd frĂ„n detta pĂ„stĂ„ende har ökat och nĂ„r rekordhöga 22 procent, frĂ„n 18 procent 2016 och 11 procent 2014.
â Det finns flera tĂ€nkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förĂ€ndring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa. Vi ser hur strukturell och institutionell diskriminering av minoriteter, pĂ„ grund av etnicitet, religion, ras med mera, ger upphov till ökad intolerans hos större delar av befolkningen vilket i sin tur leder till diskriminerande maktförhĂ„llanden i samhĂ€llet, sĂ€ger Fereshteh Ahmadi.
Hon konstaterar ocksÄ att mediebilden av ökad rasism och frÀmlingsfientlighet kan vara en förklaring.
â Medier, politiker, forskare och opinionsbildare bidrar ocksĂ„ till att stĂ€rka fördomar genom att i stor utstrĂ€ckning framstĂ€lla invandring som ett problem. Mediabilden av farliga mĂ€n frĂ„n vissa regioner som kommer hit för att begĂ„ sexuella övergrepp, kan ha pĂ„verkat sĂ€rskilt kvinnor.
Erfarenheterna har förbÀttrats Samtidigt ökar andelen som sÀger sig ha goda erfarenheter av att ha kollegor med utlÀndsk bakgrund, i skolan eller pÄ jobbet, till 74 procent, den högsta uppmÀtta andelen nÄgonsin. Undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer Àr allmÀnt goda. Högutbildade Àr mest positiva och för unga fÄs rekordhöga mÀtvÀrden, men fortfarande föredrar 23 procent att ha svenska kollegor. à tta av 10 anser att mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund skall ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar.
â LĂ„gutbildade personer har de mest negativa attityderna, personer med högre utbildning har mer positiva attityder. En förklaring kan vara att de med högre utbildningsnivĂ„ ofta har en stabil sysselsĂ€ttningssituation som gör att de kan kĂ€nna sig mindre hotade, medan lĂ„gutbildade kĂ€nner att de marginaliseras och försummas och blir ett offer i samhĂ€llet.
Diagram ur mÄngfaldsbarometern. Bild: Högskolan i GÀvle
â Ăkade negativa attityder gentemot invandrare kan generellt ocksĂ„ bero bĂ„de pĂ„ kĂ€nslor av oro över omfördelning av resurser, i kombination med utsatta arbetssituationer, och en drastisk ökning av inflödet av migranter.
Religion kontroversiellt Àmne
Attityderna till mÄngfald i ett religionsperspektiv nÄr rekordlÄga nivÄer och det Àr frÀmst mÀn över 50 Är, med grund- eller gymnasieutbildning, som stÄr för försÀmrade attityder. Allt fler anser ocksÄ att muslimska kvinnor Àr mer förtryckta och att islamska friskolor motverkar integration och att böneutrop stör mer Àn kyrkklockor.
Acceptansen till slöja har förÀndrats, en majoritet tycker fortfarande att det Àr oacceptabelt med slöja pÄ arbetsplatsen eller i skolan, men andelen som tycker att det Àr acceptabelt har nÀstan tredubblats, frÄn 12 till 30 procent. Vad gÀller förÀndringar i attityder till slöja pÄ allmÀnna platser, Àr nu flera positiva Àn negativa.
Medan 46 procent Àr positiva till att ge mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund möjlighet att bevara sina kulturella traditioner, Àr 39 procent negativa och 15 procent neutrala.
Majoriteten positiva till utlÀndska grannar Lite mer Àn en tredjedel föredrar fortfarande svenska grannar. Men en majoritet, 53 procent, skulle inte flytta om nyanlÀnda flyttade in i deras trappuppgÄng. Det Àr en ökning med nio procent frÄn 2016. Knappt hÀlften, 45 procent, anser inte att nyanlÀnda Àr mer högljudda och stökiga Àn svenskar, ocksÄ det en ökning frÄn den senaste undersökningen.
â DĂ€r det inte finns nĂ„got personligt förhĂ„llande och kontakt mellan minoritets- och majoritetsgrupperna finns det större risk för uppkomsten av negativa attityder. Detta kan i sin tur förklara varför respondenter i vĂ„r studie som har haft mindre erfarenhet och kontakt med invandrare visar mer negativa attityder, sĂ€ger Fereshteh Ahmadi.
Hon pÄpekar att unga Àr underrepresenterade i undersökningen.
â Om denna generation, som sedan tidiga förskoleĂ„ldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utlĂ€ndsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade pĂ„verkat resultatet.
MÄngfaldsbarometern har genomförts sedan 2005 och kartlÀgger attityderna till etnisk mÄngfald bland befolkningen i Sverige. Sedan Är 2013 genomförs studien vid Högskolan i GÀvle. EnkÀten har skickats ut per post till 613 personer i Äldern 18-75 Är som Àr bosatta i Sverige.
Kontakt:
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi, Högskolan i GÀvle, 0090-543 50 82 207, 070-717 19 07
Irving Palm, docent i sociologi, Uppsala universitet, 070-328 12 11
â Det hĂ€r Ă€r nedslĂ„ende och hittills okĂ€nda siffror. Studien talar för att vi mĂ„ste anstrĂ€nga oss Ă€nnu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minska riskerna för komplikationer och förtida död, sĂ€ger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.
Tidigare okÀnda effekter av kön och Älder
Forskningen bygger pÄ ett omfattande material frÄn registret dÀr 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio Ärs tid. Gruppen har jÀmförts med 135 178 diabetsfria kontrollpersoner ur allmÀnna befolkningen, med samma fördelning nÀr det gÀller kön, Älder och hemlÀn.
Att diabetes typ 1 medför lÀgre förvÀntad livslÀngd Àr kÀnt sedan tidigare. Fram till nu har det dock varit oklart om och hur mycket Äldern vid insjuknandet, samt kön, pÄverkar sÄvÀl livslÀngd som riskerna för kardiovaskulÀr sjukdom.
Sannolikheten för svÄr hjÀrt-kÀrlsjukdom generellt visade sig vara 30 gÄnger högre för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tio Ärs Älder Àn för kontrollpersonerna. Vid diabetesdiagnos i Äldern 26-30 Är ökade motsvarande risk med faktor sex.
Kraftigt ökad risk för hjÀrtinfarkt
En av de högsta noterade riskökningarna i studien gÀller hjÀrtinfarkt hos kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes innan de fyllt tio Är. Dessa kvinnor löper 90 gÄnger ökad risk att drabbas jÀmfört med diabetsfria kontrollpersoner.
â Studien ökar möjligheterna för ett individanpassat omhĂ€ndertagande. Vi vet med sĂ€kerhet att om vi hĂ„ller nere blodsockernivĂ„erna pĂ„ patienterna sĂ„ minskar riskerna för skador pĂ„ exempelvis hjĂ€rta-kĂ€rl, och det Ă€r dĂ€rför viktigt att de som tidigt fĂ„tt typ 1-diabetes kommer ifrĂ„ga för bĂ„de evidensbaserade lĂ€kemedel och moderna tekniska hjĂ€lpmedel för att mĂ€ta blodsocker och ge insulin, sĂ€ger Araz Rawshani.
Prognosen bÀttre för varje Är som gÄr
â Samtidigt Ă€r det viktigt att tolka studien i ljuset av de enorma framgĂ„ngar som Ă€ndĂ„ Ă€gt rum de senaste decennierna, fortsĂ€tter han. I dag Ă€r behandlingen av typ 1-diabetes mycket god och för varje Ă„r som gĂ„r kommer prognosen att bli bĂ€ttre. De som lever och insjuknar i dag kan se fram emot ytterligare förbĂ€ttringar i livslĂ€ngd och livskvalitet.
Diabetes typ 1 Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Flertalet insjuknar i Äldern 10-14 Är. Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade Àr bland de högsta i vÀrlden, Sverige Àr tvÄa efter Finland. Mellan 50 000 och 60 000 personer i Sverige har sjukdomen.
â Ur patientperspektiv Ă€r den hĂ€r studien enormt viktig. Plötsligt kan vi svara pĂ„ frĂ„gor om komplikationer och förvĂ€ntad livslĂ€ngd som vi inte har kunnat tidigare. Nu finns robusta bevis pĂ„ att överlevnaden i hög grad beror pĂ„ nĂ€r i livet man fĂ„r sjukdomen, och att det Ă€r skillnad pĂ„ mĂ€n och kvinnor, sĂ€ger Araz Rawshani.
Allt fler kontor saknar individuella platser för medarbetarna. En sÄdan typ av flexibla arbetsplatser Àr aktivitetsbaserade kontor, vilket innebÀr att man ska kunna vÀlja mellan olika arbetsstÀllen utifrÄn arbetsuppgift. Lokalerna Àr dÀrför anpassade efter om arbetsuppgifterna krÀver koncentration och ostördhet, eller om en grupp behöver arbeta tillsammans.
Skadligt sitta för mycket Stillasittande Àr förknippat med hÀlsorisker som hjÀrt-kÀrlsjukdom, diabetes och cancer. Eftersom kontorsanstÀllda tillbringar mellan 60 och 80 procent av sin tid sittande har aktivitetsbaserade kontor setts som en möjlighet att öka rörligheten. Men om de verkligen gör det har det hittills funnits lite forskning om.
Under tre Är har forskare vid Högskolan i GÀvle följt hur cirka 500 anstÀllda vid Trafikverket upplevde de första stora kontorsförÀndringar som myndigheten genomfört pÄ flera stÀllen i Sverige. Det gÀller övergÄngen frÄn cellkontor och kontorslandskap till aktivitetsbaserade kontor.
Med hjÀlp av enkÀter fick de anstÀllda svara pÄ hur de mÄr, hur tillfredsstÀllda de Àr med olika aspekter i arbetsmiljön, samt hur de upplever att de presterar. 110 anstÀllda fick ocksÄ genomföra koncentrationskrÀvande uppgifter vid de olika arbetsytorna, samt fick bÀra rörelsemÀtare sÄ att man kunde kontrollera den fysiska aktiviteten.
Slutsatsen var att kontorens utformning hade liten eller ingen effekt i stort pÄ sittmönstren. DÀremot ökade tiden som medarbetarna rörde sig pÄ kontoret. Men rörelsemönstren varierade mellan de fyra olika kontor som infört aktivitetsbaserade arbetsplatser.
HÀlsan oförÀndrad
Forskarna kunde inte se nÄgon förÀndring vare sig av den psykosociala arbetsmiljön eller den generella hÀlsan, inte heller nÀr det gÀller sömn eller kroppsliga besvÀr, efter bytet till aktivitetsbaserade kontor.
â Det kan ju hĂ€nda att det tar lĂ€ngre tid att se eventuella förĂ€ndringar nĂ€r det gĂ€ller sömn och hĂ€lsa och kroppsliga besvĂ€r, men tolv mĂ„nader efter bytet kunde vi inte se nĂ„gra, sĂ€ger Helena Jahncke, som varit projektledare.
Tysta zonen bÀst
Forskarna kunde se att man presterar signifikant bÀttre vid koncentrationskrÀvande arbete om man kan gÄ undan till ett tyst rum eller sitta i en tyst zon, Àn om man sitter i en zon dÀr man fÄr prata fritt.
â Det Ă€r dĂ€rför viktigt att fĂ„ till zonindelningen och att den blir tydlig för alla. Det fĂ„r inte bli sĂ„ att grupper som vill prata sitter precis bredvid en grupp som ska koncentrera sig.
En till aspekt som har betydelse för produktivitet Àr hur man anvÀnder ytorna i det aktivitetsbaserade kontoret.
I ett samarbete med gÀstforskaren Annu Haapakangas frÄn Finland har Helena Jahncke tittat nÀrmare pÄ studien och dÄ fÄtt fram att fyra vÀxlingar eller mer mellan de hÀr arbetsytorna per dag, gör att man uppskattar att man blir mera produktiv, jÀmfört med om man inte vÀxlar alls.
â Samtidigt ser vi ocksĂ„ att det Ă€r negativt ju fler minuter per dag man behöver leta arbetsplats. PĂ„ tre av fyra kontor sĂ„g vi att produktiviteten gick ner.
Avgörande kan vara att erbjuda tillrÀckligt mÄnga platser, som tysta avdelningar, kreativa rum och sociala ytor, sÄ att man verkligen kan fÄ till dessa vÀxlingar utan att de ska vara tidsödande.
Ett nytt arbetssÀtt
Helena Jahncke poÀngterar att det inte bara Àr att förÀndra arbetsmiljön och sedan tro att arbetssÀttet automatiskt förÀndras. Trafikverket lÀgger nu större vikt vid att i första hand ge stöd till att förÀndra sitt sÀtt att arbeta och i nÀsta steg följer förÀndringar i hur arbetsmiljön Àr utformad.
â Det kan vara hur man planerar sitt arbete och nyttjar smarta tekniska funktioner för att underlĂ€tta arbetet och göra det mer papperslöst. Man kanske behöver hitta nya strategier och lösningar och den omstĂ€llningen gĂ„r inte pĂ„ nĂ„gon dag.
Ăver hĂ€lften upplevde redan efter tre mĂ„nader att de hade förĂ€ndrat sitt sĂ€tt att arbeta och hantera distraktioner. Det kunde till exempel handla om hur man planerar sin arbetsdag och var man förlĂ€gger sitt arbete.
Viktigast för hög produktivitet
att medarbetarna Àr tillfreds med förutsÀttningarna för avskildhet
att det finns möjligheter för kommunikation
att fÄ till vÀxlingar mellan arbetsytor
att man inte mÄste leta efter platser och lÀgga tid pÄ det
Mer positiva med tiden
Forskarna sÄg att deltagarna som hade fÄtt prova pÄ att sitta i ett aktivitetsbaserat kontor blev mer positivt instÀllda till det, och andelen som Àr positiva har ökat jÀmfört med innan. Fortfarande föredrar dock fler Àn hÀlften av medarbetarna ett cellkontor efter bytet.
â De som kommer ifrĂ„n cellkontor upplever en större försĂ€mring av sin arbetsmiljö, med distraktioner och störningar, och det blir en större omstĂ€llning. Om medarbetaren dĂ€remot kommer frĂ„n ett kontorslandskap sĂ„ ser vi ingen försĂ€mring, kanske för att medarbetarna kan vĂ€lja att gĂ„ ifrĂ„n till andra arbetsytor istĂ€llet för att alla ska vara i samma miljö.
Kontakt:
Helena Jahncke, doktor i psykologi, forskare vid Högskolan i GÀvle, helena.jahncke@hig.se, 070-231 01 39
Ett stort antal studier bÄde internationellt och i Sverige har visat pÄ de första skolÄrens stora betydelse för fortsatt lÀsutveckling. GymnasieÄrens betydelse har Àgnats mindre uppmÀrksamhet.
â I Sverige ser vi stora skillnader i lĂ€sförmĂ„ga hos de som gĂ„tt yrkesutbildningar med olika stor andel allmĂ€nna Ă€mnen. LĂ€sförstĂ„elsen Ă€r lĂ€gre hos de som lĂ€st 1960-talets kursplaner med smĂ„ inslag av allmĂ€nna Ă€mnen jĂ€mfört med de som lĂ€st 1990-talets med 25 procent allmĂ€nna Ă€mnen. VĂ„ra data frĂ„n Danmarks lĂ€rlingsutbildning visar lĂ€gre lĂ€sförstĂ„else men ingen skillnad mellan generationerna, sĂ€ger Mats Myrberg, professor emeritus Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet.
AllmÀnna Àmnen gynnar lÀsutvecklingen
â JĂ€mförelsen mellan Danmark och Sverige stĂ€rker slutsatsen att ökade inslag av allmĂ€nna Ă€mnen i gymnasiets yrkesutbildningar har en gynnsam inverkan pĂ„ den livslĂ„nga utvecklingen av lĂ€sförmĂ„ga, sĂ€ger Maria Rasmusson, forskare vid Mittuniversitetet.
Yrkesutbildningsprogrammen har haft stora svÄrigheter att rekrytera elever de senaste tjugo Ären. LÀrlingsutbildning enligt dansk eller tysk modell har anförts som modell för hur rekryteringsproblemen skall mötas. Fokus har legat pÄ arbetsmarknadseffekter, sÄvÀl inom forskningen som i den politiska debatten. De flesta studier som genomförts har visat att lÀrlingsutbildning ger positiva effekter pÄ arbetsmarknadsetablering de första Ären efter examen.
LÀsförmÄga allt viktigare i samhÀllet
Men, utvecklingen av basfĂ€rdigheter har inte uppmĂ€rksammats trots att modern forskning om det framtida arbetslivets krav tydligt pekar pĂ„ en ökad betydelse av generella förmĂ„gor som t ex lĂ€sförmĂ„ga, matematisk problemlösningsförmĂ„ga och IT-kompetens. LĂ€sförmĂ„ga (âreading literacyâ) blir sannolikt allt viktigare i vĂ„rt samhĂ€lle som prĂ€glas av snabba tekniska förĂ€ndringar i bĂ„de arbetsliv och privatliv.
â Resultaten i vĂ„r studie visar pĂ„ de âallmĂ€nna Ă€mnenasâ roll i yrkesutbildningen. Det behövs som kontrast mot den förenklade indelningen av gymnasieutbildningar i yrkesförberedande och högskoleförberedande som prĂ€glar den utbildningspolitiska debatten idag, sĂ€ger Mats Myrberg.
Studien visar stora skillnader i lÀsförmÄgeutveckling mellan grupper som gÄtt yrkesinriktade program och högskoleförberedande program. AvstÄndet mellan de examinerade frÄn yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning har i Sverige halverats pÄ 30 Är. Detta gÀller Àven nÀr hÀnsyn tas till grundskolebetyg, högre studier, förÀldrars utbildningsbakgrund, kön och pÄgÄende studier. Ingen motsvarande utveckling syns för Danmarks del som hÄllit fast vid lÀrlingsprincipen.
Kontakt:
Maria Rasmusson, forskare vid Mittuniversitetet, maria.rasmusson@miun.se, 073-396 55 42
Mats Myrberg, professor emeritus Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet, matsmy@kth.se, 072-746 78 00
â Gastric bypass Ă€r en vĂ€letablerad metod med goda resultat för att minska fetma, diabetes och dödlighet, sĂ„ sjĂ€lvklart betyder inte vĂ„ra fynd att man ska sluta operera, sĂ€ger Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överlĂ€kare pĂ„ universitetssjukhuset.
Studien bygger pÄ registeruppgifter om 38 971 patienter opererade med gastric bypass, varav 7 758 med diabetes och 31 213 utan. De opererade har jÀmförts med en lika stor grupp icke-opererade personer med likvÀrdig sjuklighet och bakgrundsdata.
Fallolyckor kan bidra Sammantaget har gruppen opererade cirka 30 procents ökad frakturrisk. För personer utan diabetes Àr riskökningen 32 procent, med diabetes Àr den 26 procent. Riskökningen gÀller frakturer generellt, med undantag för underbenen som tvÀrtom klarar sig bÀttre nÀr kroppsvikten sjunker.
Resultaten rimmar med tidigare forskning i fÀltet, men den aktuella studien Àr pÄ grund av sin storlek statistiskt starkare. Underlaget Àr ocksÄ mer likvÀrdigt eftersom forskarna fokuserar pÄ den dominerande metoden för fetmakirurgi, gastric bypass, och utesluter andra.
Vid gastric bypass kopplas större delen av magsÀcken och en del av tunntarmen bort. Maten kommer direkt ner i tunntarmen i stÀllet för att passera hela magsÀcken, vilket ger ökad mÀttnadskÀnsla. Personen Àter mindre och nÀringsupptaget minskar vilket leder till viktnedgÄng.
Viktigt utvÀrdera risker
Den vanligaste hypotesen kring mekanismen bakom ökad frakturrisk efter fetmaoperation har varit just viktnedgÄng och att skelettet förlorar i styrka av den minskade belastningen. I studien var inte frakturrisken relaterad till graden av viktminskning.
DÀremot sÄgs en ökad risk för fallolycka efter operation, vilket i sig kan bidra till ökad frakturrisk. FrÄgan om varför de opererade oftare faller, med eller utan fraktur som följd, har inget tydligt svar Ànnu.
â Att frakturrisken Ă€r förhöjd och dessutom verkar öka med tiden betyder att det kommer att vara viktigt att följa opererade patienter, utvĂ€rdera frakturrisken och vid behov sĂ€tta in Ă„tgĂ€rder för att förebygga frakturer, sĂ€ger Kristian Axelsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-lĂ€kare i ortopedi pĂ„ Skaraborgs Sjukhus Skövde.
För nĂ„gra Ă„r sedan publicerade myndigheten Trafikanalys en rapport om mĂ€n och kvinnors resvanor. I undersökningen framgick att bilen Ă€r det vanligaste fĂ€rdsĂ€ttet hos bĂ„de mĂ€n och kvinnor, men att mĂ€n kör mer bil Ă€n kvinnor â hela tvĂ„ mil mer om dagen för att vara exakt. Förra Ă„ret gjorde Trafikanalys en uppföljning och det visade sig att trenden fortfarande sĂ„g likadan ut.
â MĂ€n och kvinnor gör ungefĂ€r lika mĂ„nga resor per dag. Den stora skillnaden ligger i hur man vĂ€ljer att resa. MĂ€n kör framförallt bil betydligt lĂ€ngre strĂ€ckor medan kvinnor kör kortare avstĂ„nd, sĂ€ger Lena Smidfelt Rosqvist som forskar pĂ„ resande med koppling till makt och jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„ konsultföretaget Trivector.
Anledningen till detta tror hon delvis Àr att mÀn i högre grad Àn kvinnor har lÀngre till arbete och skola eftersom kvinnor, bÄde historiskt och idag, tenderar att hÄlla sig nÀrmare hem och barnomsorg.
De flitigaste bilförarna Àr medelÄlderns mÀn boende i glesbygd medan de som har minst antal kilometrar i bilen Àr yngre kvinnor i stÀder.
â Det Ă€r i senare Ă„ldrar som mĂ€n drar i frĂ„n i antal kilometer. Det blir en första brytpunkt nĂ€r man skaffar sitt första jobb (frĂ„n 23-Ă„rsĂ„ldern och uppĂ„t), och öka sedan ytterligare i Ă„ldersspannet 36-55 Ă„r, sĂ€ger docent Lena Winslott Hiselius som forskar pĂ„ hĂ„llbara resor vid Lunds Tekniska Högskola.
31 minuter till jobbet
Svenskens medelrestid per arbetsresa Àr 31 minuter (2016), vilken Àr Àr en 4-procentig minskning frÄn Äret före.
KĂ€lla: Trafikanalys
En annan skillnad Àr att kvinnor gör fler, men kortare, inköps- och serviceresor dÄ flera Àrenden utrÀttas, medan mÀns bilresor i första hand Àr förknippade med transport till och frÄn arbetet. Detta antas bero pÄ att kvinnor fortfarande tar huvudansvaret för hem och barn. Enligt Trafikanalys uppföljningsrapport Àgnar mÀn 15 procent mer restid Ät vardagsresande kopplat till arbetet jÀmfört med kvinnor. Samtidigt Àgnar de tio procent mindre restid för inköp och service jÀmfört med kvinnor, och drygt 20 procent mindre restid för nÀra och kÀra.
Kvinnor reser mer hÄllbart
Fler manliga mil innebÀr ocksÄ större miljöpÄverkan.
â NĂ€st efter flyg Ă€r bil det mest miljöpĂ„verkande trafikslaget sĂ„ mĂ€ns miljöpĂ„verkan frĂ„n transporter Ă€r betydligt större Ă€n kvinnors. Faktiskt nĂ€stan 40 procent mer, sĂ€ger Lena Smidfelt Rosqvist.
BÄde hon och Lena Winslott Hiselius Àr överens om att om mÀn skulle börja tillÀmpa samma resvanor som kvinnor sÄ skulle bÄde miljön och klimatet mÄ mycket bÀttre.
â Om mĂ€n skulle resa som kvinnor fĂ„r man en minskning av koldioxidutslĂ€ppen pĂ„ drygt 17 procent och dĂ„ skulle vi vara vĂ€ldigt nĂ€ra den minskning som krĂ€vs för att nĂ„ hĂ„llbarhetsmĂ„len, som ska vara uppfyllda till Ă„r 2030, sĂ€ger Lena Winslott Hiselius.
Skulle trenden gÄ Ät andra hÄllet, det vill sÀga att kvinnor skulle börja anvÀnda bilen lika mycket som mÀn, skulle framtiden dock se betydligt dystrare ut. Vi skulle till exempel fÄ vinka adjö till hÄllbarhets- och klimatmÄlen och samhÀllet skulle fÄ en stor extrakostnad.
Enligt en undersökning som Trivector gjorde Ät Malmö stad Är 2012 angÄende mÀn och kvinnors resvanor skulle miljökostnaden i staden öka med 300 miljoner kronor om Äret om kvinnor anammade samma resvanor som mÀn. Det skulle Àven krÀvas fler parkeringsplatser, en kostnad som berÀknades uppgÄ till 800 miljoner kronor. Skulle mÀn resa som kvinnor skulle staden dÀremot spara upp till en miljard kronor.
Yngre generationer bilar mindre
I verkligheten gÄr trenden mot minskad bilism, Ätminstone vad gÀller den yngre generationen.
â Det finns en stor skillnad mellan generationerna i hur vi reser. Till exempel reser yngre generationer generellt kortare strĂ€ckor Ă€n generationerna före dem, sĂ€ger Lena Smidfelt Rosqvist, vars uttalande bekrĂ€ftas av rapporten âUnga om olika trafikslagâ av Trafikanalys.
I den framgÄr att unga mÀn och kvinnor ocksÄ Àr mer medvetna om vikten av hÄllbart resande jÀmfört med Àldre generationer. SammanstÀllningar för andra lÀnder visar pÄ liknande trender.
â Utvecklingen gĂ€ller ocksĂ„ kvinnor Ă€ven om deras resandepuckel slĂ€par efter ett antal Ă„r, nĂ„got som hĂ€nger samman med körkorts- och bilinnehav samt ekonomiska förutsĂ€ttningar som kommit kvinnor till del senare i historien.
Om trenden hÄller i sig skulle det kunna innebÀra en minskning av koldioxidutslÀppen med 20 procent fram till 2050 jÀmfört med idag, vilket Àr i samma storleksordning som om mÀn reste som kvinnor.
Problem att Àldre bestÀmmer
Men Àven om mÀn skulle anamma samma resvanor som kvinnor, alternativt som den yngre generationen, sÄ rÀcker det inte för att nÄ klimatmÄlen. För att nÄ dit behövs en minskning av mÀngden bilkilometer och lastbilstrafik med 30 procent till 2030. SÄledes mÄste Àven kvinnor minska sitt bilberoende och anvÀnda mer kollektiva fÀrdmedel, cykel och gÄng. En svÄr uppgift, enligt Lena Smidfelt Rosqvist.
â Det finns en mycket intressant dimension i denna förĂ€ndring mellan generationer eftersom de grupper som reser mest â medelĂ„lders mĂ€n och vanebilister â ocksĂ„ Ă€r de som har mest makt att pĂ„verka. Det riskerar att snarare fokusera pĂ„ bevarande av ohĂ„llbara resvanorna Ă€n stötta de mer hĂ„llbara vanorna och attityderna hos yngre generationer och kvinnor.
Ett annat problem enligt bÄde henne och Lena Winslott Hiselius Àr att det inte finns nÄgon myndighet som har ett uttalat ansvar för att transportsektorns hÄllbarhetsmÄl nÄs, och som kan kommunicera relevant fakta för att stötta omstÀllningen.
Lena Winslott Hiselius anser dock inte att ansvaret för att utveckla det hÄllbara resandet bör ligga enbart pÄ transportsektorn.
â Det finns inget enkelt svar för dĂ„ hade ju en förĂ€ndring redan varit pĂ„ gĂ„ng. Men transportsektorn kan inte ensam vĂ€nda pĂ„ skutan, utan ansvar mĂ„ste ligga pĂ„ alla plan. Den politiska nivĂ„n befinner sig dock i en speciell position dĂ„ de sĂ€tter spelreglerna för samhĂ€llets aktörer, frĂ„n individer och företag till myndigheter och organisationer. I grunden handlar det om att de mĂ„ste möjliggöra sĂ„ att kommande generationer inte behöver en bil.
Mer jÀmlikt i kollektivtrafiken
Inom kollektivtrafiken Àr skillnaderna mellan könen inte lika stora som vad gÀller bilkörning. Sammanlagt reser mÀn och kvinnor ungefÀr lika lÄngt, men precis som med bilkörning tenderar kvinnor att göra nÄgot fler och kortare resor med tÄg och buss medan mÀn gör fÀrre och lÀngre resor. Intressant i sammanhanget Àr att andelen mÀn som reser kollektivt har ökat frÄn fyra procentenheter 2005 till 14 procentenheter Är 2014.
Ăven resor till fots eller med cykel Ă€r relativt lika vanligt bland mĂ€n och kvinnor (drygt 30 procent jĂ€mfört med knappt 30 procent).
Text: Izabella Rosengren pÄ uppdrag av forskning.se
Forskare vid Lunds universitet har tittat nÀrmare pÄ unga mÀn som Àr dömda för vÄldsbrott och sitter i fÀngelse. De har dels undersökt hur mÄnga av dem som Àr spelberoende, dels om denna grupp utmÀrker sig pÄ nÄgot sÀrskilt sÀtt.
En grupp som inte uppmĂ€rksammats â Det viktigaste fyndet var att vi sĂ„g att en sĂ„ stor andel, 16 procent, av de som Ă€r dömda för vĂ„ldsbrott Ă€r eller har varit spelberoende. Spelberoende bland kriminella har traditionellt inte fĂ„tt sĂ„ stor uppmĂ€rksamhet, trots att tidigare forskning visat att det Ă€r vanligt och problematiskt pĂ„ flera sĂ€tt. VĂ„r studie bekrĂ€ftar denna bild och bidrar med ny kunskap om just den hĂ€r gruppen i Sverige, sĂ€ger Carolina Widinghoff, doktorand vid Lunds universitet och lĂ€kare pĂ„ Beroendecentrum i Malmö, Psykiatri SkĂ„ne.
â Vi behöver bli bĂ€ttre pĂ„ att screena för spelberoende bland de som sitter i fĂ€ngelse och ge dem behandling för sitt beroende. Samtidigt vill vi ocksĂ„ understryka att detta rör sig om en sĂ€rskild grupp, som inte representerar spelberoende i stort â de allra flesta med spelberoende Ă€r inte kriminella.
Vanligare med missbruk bland spelberoende
Det som utmÀrkte den spelberoende gruppen var att de i högre grad missbrukade kokain, cannabis och anabola steroider och visade antisocialt personlighetssyndrom*. Det visade sig Àven att det var fler i denna grupp som inte fullföljt grundskolan.
â Detta stĂ€mmer med det vi redan vet, nĂ€mligen att det finns ett samband mellan spelberoende och andra former av beroenden, sĂ€ger Carolina Widinghoff. Att de har problem sĂ„ tidigt som i grundskolan visar att det tidigt finns indikatorer som Ă€r viktiga att uppmĂ€rksamma. Troligtvis sker utvecklingen av spelberoende och antisocialt beteende parallellt i vissa grupper, och vi behöver utveckla strategier för förebyggande arbete.
Om studien: 264 unga mĂ€n mellan 18â25 Ă„r, dömda för vĂ„ldsbrott och som satt i fĂ€ngelse i VĂ€stra Götaland under perioden mars 2010 – juli 2012, ingick i studien. MĂ€nnen ingick frĂ„n början i forskningsprojektet DAABS (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) som studerade dessa mĂ€ns mentala hĂ€lsa genom hela livet. I den nya studien delades mĂ€nnen upp i tvĂ„ grupper â de som var spelberoende och de som inte var det och grupperna jĂ€mfördes.
Kontakt:
Carolina Widinghoff doktorand vid Lunds universitet och lĂ€kare pĂ„ Beroendecentrum i Malmö, Psykiatri SkĂ„ne, carolina.widinghoff@med.lu.se, 0737â39 29 10
* Antisocialt personlighetssyndrom â korta fakta
– Antisocialt personlighetssyndrom kĂ€nnetecknas av bristande förmĂ„ga till ett normalt socialt ansvarstagande beteende.
– Impulsivitet och aggressivitet Ă€r utmĂ€rkande.
– Syndromet Ă€r överrepresenterat bland manliga fĂ€ngelseinterner, dĂ€r det förekommer hos omkring 50 %.
– Problemen startar före 15 Ă„rs Ă„lder.
– Samsjukligheten med bland annat drogberoende, spelberoende och ADHD Ă€r stor.
– Den grundlĂ€ggande behandlingsstrategin Ă€r att stötta och motivera till en mer ansvarstagande och socialt accepterad livsstil.
Om man fyller ett glas med sjövatten kommer vattnet i de flesta fall att vara en aning gult eller brunfÀrgat. FÀrgen orsakas av upplöst organiskt kol, kolföreningar som sipprar ned i sjöarna frÄn kringliggande jordar nÀr det regnar eller snö smÀlter. Koncentrationerna av upplöst organiskt kol i sjöar ökar vÀrlden över, delvis pÄ grund av klimatförÀndringar, men ocksÄ beroende av andra faktorer, till exempel mindre mÀngder surt regn. Det gör att sjövattnet gradvis förÀndras, frÄn relativt klart till en mörkare brun fÀrg.
Bildtext: FrÄn vÀnster till höger syns vattenprover frÄn sjöar med lÄga, medelhöga eller höga koncentrationer av upplöst organiskt kol. Koncentrationerna ökar över tid i mÄnga sjöar, vilket fÀrgar vattnet mörkbrunt.
â Det finns mĂ„nga goda skĂ€l till varför miljöforskare har förvĂ€ntat sig att förbruning ska minska fiskpopulationernas storlek, sĂ€ger David Seekell, bitrĂ€dande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid UmeĂ„ universitet, som lett den aktuella studien. Mörkt fĂ€rgat vatten minskar ljusets förmĂ„ga att trĂ€nga ned till botten, vilket minskar fotosyntesen och mĂ€ngden föda för fisken. Dessutom blir det mindre vatten med tillrĂ€ckligt mycket syre för att fisken ska kunna överleva nĂ€r vattnet blir mörkare, sĂ„ fiskarnas livsmiljö begrĂ€nsas ocksĂ„.
PÄverkar inte fisken i grunda sjöar Men, ingen förÀndring av mÀngden fisk har noterats i de fÄ studier dÀr forskare pÄ experimentell vÀg gjort vattnet i hela sjöar antingen klarare eller brunare. UmeÄforskarnas studie förklarar varför. De har fÄngat fisk och mÀtt vattendjup och fÀrg pÄ vattnet i 16 sjöar i norra Sverige. De fann att fiskpopulationerna var mindre i mörkare vatten, men bara i sjöar med ett medeldjup pÄ 2-3,5 meter. Helsjöexperiment har inte genomförts i sjöar i detta djupintervall, vilket förklarar varför man i dessa studier inte sett förÀndringar i fiskpopulationerna. Relativt fÄ sjöar har ett medeldjup pÄ 2-3,5 meter. Det pekar pÄ att förbruning kommer att pÄverka fiskpopulationerna i fÀrre sjöar Àn man tidigare förvÀntat sig.
â Det finns ungefĂ€r 52 500 sjöar i de nordligaste skogsomrĂ„dena i Sverige, sĂ€ger David Seekell. UngefĂ€r 10 100 av dem har ett medeldjup inom det spann dĂ€r fiskpopulationerna kan pĂ„verkas av förbruning. Det Ă€r ett signifikant antal, men mycket fĂ€rre Ă€n man tidigare förvĂ€ntat.
SmÄ sjöar i norr Han har noterat att de flesta av dessa sjöar Àr vÀldigt smÄ och tillsammans utgör de mindre Àn tio procent av den sammanlagda ytan av alla sjöar i regionen.
Seekell har genomfört studien tillsammans med PÀr Byström och Jan Karlsson, bÄde forskare vid UmeÄ universitet. Studien har publicerats i tidskriften Limnology & Ocanography.
Kontakt:
David Seekell (engelsktalande), bitrÀdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, UmeÄ universitet, david.seekell@umu.se, 090-786 50 00
PÀr Byström, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, UmeÄ universitet, par.bystrom@umu.se, 090-786 50 00
Jan Karlsson, professor, Climate Impacts Research Centre, UmeÄ universitet, jan.p.karlsson@umu.se, 090-785 50 00
Man kan beundra strandsnĂ€ckornas uthĂ„llighet att i alla vĂ€der stanna kvar pĂ„ stranden â frĂ„n rĂ„kall vinter med blĂ„st och is till stekande solsken. Hur de klarar denna utmaning har forskare frĂ„n universiteten i Sheffield och Göteborg nu undersökt. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters. Enligt forskarna har de gener som Ă€r avgörande paketerats i tre kit som nedĂ€rvs tillsammans, vilket ger en bĂ„de snabb och effektiv anpassning till en viss strandmiljö.
Samlade in hundratals snÀckor Forskarna har samlat in hundratals snÀckor frÄn en strand i BohuslÀn dÀr miljön skiftar ifrÄn stenar till branta klippor. SnÀckornas exakta position pÄ stranden och ett stort antal egenskaper och anpassningar har noterats. Utöver detta har varje snÀckas gener analyserats noggrant. Resultatet visar att snÀckornas egenskaper Àndras dramatiskt i skiftet mellan stenar och klippor.
Bild: Göteborgs universitet
â SnĂ€ckorna Ă€r sĂ„ olika mellan stenarna och klipporna att det ser ut som om det Ă€r olika arter. SnĂ€ckorna bland stenarna har tjockt skal och Ă€r stora vilket hjĂ€lper dem klara attacker frĂ„n alla krabbor som finns bland stenarna. PĂ„ klipporna Ă€r snĂ€ckorna vĂ€ldigt smĂ„ och lĂ€tta men har en stor fot som de anvĂ€nder för att hĂ„lla sig fast dĂ„ vĂ„gorna slĂ„r mot berget, sĂ€ger Kerstin Johannesson som lett det svenska forskningsteamet.
Tre stora gen-kit
Men nĂ€r forskarna analyserade snĂ€ckornas genetiska uppsĂ€ttningar fick de en rejĂ€l överraskning. De hittade fler Ă€n 1000 gener som skilde âkrabb-â och âvĂ„g-âsnĂ€ckorna frĂ„n varandra. Men istĂ€llet för att vara utspridda över alla snĂ€ckornas 17 kromosomer sĂ„ fanns majoriteten av dessa gener samlade i Ă€ndarna av 3 av kromosomerna. FrĂ„n detta kunde forskarna sluta sig till att snĂ€ckorna har samlat ihop de flesta viktiga gener i tre stora âgen-kitâ som anvĂ€nds för att klara att snabbt anpassa sig till antingen den ena eller andra typen av strandmiljö.
Ăkar förstĂ„elsen för snabb evolution â Detta ger oss en viktig ledtrĂ„d för att förstĂ„ hur en art kan klara snabba miljöbyten. Vilket Ă€r viktigt för arter som lever i variabla miljöer men ocksĂ„ blir allt viktigare för arter vars livsmiljöer nu i allt snabbare takt förĂ€ndras av klimateffekter och andra orsaker, sĂ€ger Roger Butlin frĂ„n Sheffield som nu ocksĂ„ gĂ€stforskar vid Göteborgs universitets forskningsstation pĂ„ TjĂ€rnö.
Forskarna fortsÀtter nu att undersöka liknande fenomen hos snÀckor pÄ fler strÀnder i BohuslÀn och i Spanien och England för att se om samma anvÀndbara gen kit anvÀnds pÄ flera stÀllen eller om det hÀr finns andra kit med liknande funktioner.
