Flickor i årskurs tre är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare är mycket av det borta. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som har gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen.
– En nioårings självförtroende är ju det härligaste som finns. De kan allt, de vet allt. Det finns inget som är läskigt eller farligt.
Det säger Ulrika Sultan vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
I femman har något hänt
Som en del i sin doktorsavhandling har hon studerat tekniklektioner från årskurs tre till sex. Undervisningen var överlag bra och läraren gjorde allting rätt, säger Ulrika Sultan, som själv har arbetat som tekniklärare. Ändå fanns en stor skillnad mellan årskurserna. Medan flickorna i trean frejdigt gav sig i kast med teknikuppgifter hade tjejerna i femman tappat självförtroendet.
– Jag hade sett årskurs tre-tjejerna byta borr och välja stora sågar. Nu kunde de ingenting.
I en annan del av avhandlingen deltog Ulrika Sultan i ett teknikläger för hundra högstadietjejer. Det som förenade deltagarna var intresset för teknik, men också att flickorna i sin vardag upplevde sig själva som ensamma om sitt intresse. Ofta var de den enda flickan i klassen som gillade teknik.
Otekniska flickan, en myt
Beslutsfattare betraktar ofta flickors bristande teknikintresse som ett problem och gör satsningar för att råda bot på det. Men att beskrivas som ett problem kan i själva verket förstärka tjejers självbild av att sakna intresse för teknik, menar Ulrika Sultan. Forskning visar att den otekniska flickan inte finns. Istället blir hon till.
Ulrika Sultan säger att hon haft utbildningar för pedagoger där kvinnorna inte ens velat borra ett hål eftersom det kan bli fel. Det som hänt i årskurs fem är att flickor har blivit medvetna om hur vuxna kvinnor beter sig och vilka förväntningarna är, menar hon. Till det ska läggas trycket från sociala medier.
Viss teknik är mindre värd
Ett annat problem, enligt avhandlingen, är vad som betraktas som teknik. Det finns en uppdelning mellan ”hård” teknik och ”mjuk” teknik, där den förstnämnda förknippas med det manliga och den senare med det kvinnliga. Hård teknik, som att hålla på med hårdvara i datorer, tenderar att betraktas som riktig teknik, medan att kunna läsa mönster, sy och virka inte gör det.
Att förändra föreställningar om manligt och kvinnligt går långsamt. Men att i skolan erbjuda båda typerna av teknik till båda könen på lika villkor vore en början, menar Ulrika Sultan.
– Då skulle man bredda synen på teknikämnet och fler skulle få känna igen sig i att de är intresserade.
Råd till lärare: Syna dig själv
Ulrika Sultan rekommenderar tekniklärare att börja med att granska egna föreställningar, uttryckssätt och förväntningar på barnen. Om en lärare förutsätter att hälften av eleverna i ett klassrum inte kommer att vara intresserade – ja, då kanske något i undervisningen bör förändras.
Till beslutsfattare är Ulrika Sultans råd att förstärka teknikämnet i skolan från början. Det skulle göra att de flickor som har ett intresse också kan behålla det.
– Man lägger så mycket krut på högstadiet då deras teknikintresse är som lägst. Om man tänker strategiskt måste man satsa tidigare eller varför inte göra insatser mot vuxna kvinnor så att man får tillfälle att inse att man är teknisk och kan arbeta med teknik, säger Ulrika Sultan.
I sin avhandling knyter hon an till FN:s hållbarhetsmål om allas lika rätt till utbildning. Att minska barriärerna för flickor som vill välja en teknisk bana är en del av det, menar hon.
Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. Forskare från Göteborgs universitet kan visa hur det marknära ozonet, som bildas på grund av förbränning, fördärvar växternas fotosyntes.
Skogar i tropiska områdena tar hand om 10–15 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären genom mänsklig aktivitet. Regnskogarna är därför den mest effektiva motkraften till växthuseffekten.
Men regnskogarnas kolupptag påverkas av avgaser och eldning. Det visar en studie av forskare vid Göteborg universitet. Utsläpp av kvävehaltiga föreningar och flyktiga kolväten vid förbränning ger upphov till stora mängder marknära ozon.
Ozon är skadligt för olika organismer, människor och träd.
– Förbränningen gör dubbel skada på vårt klimat. Dels ökar den halten koldioxid i atmosfären, dels ökar halterna av marknära ozon med 2 till 3 gånger. Ozonet gör att växternas fotosyntes fungerar sämre och det hämmar upptaget av koldioxid från atmosfären, säger Johan Uddling som är professor i botanisk ekofysiologi vid Göteborgs universitet.
Skadorna har mätts
Ozonets inverkan på fotosyntesen har varit känd sedan tidigare. Men den nya studien är den första som mäter skadan på tropiska skogar. Det här är extra viktig kunskap eftersom dessa skogar står för cirka hälften av växternas totala koldioxidupptag på jorden.
– Vår studie visar att regnskogarnas kolsänka har minskat med 17 procent hittills under det här århundradet, om vi antar att effekterna på växternas tillväxt speglar de på fotosyntesen. Det betyder att motsvarande 0,29 miljarder ton kol per år inte har fångats in från atmosfären på grund av det marknära ozonets skadeverkningar, säger Johan Uddling.
Forskarna bakom studien gjorde experiment med växter i norra Australien som fick växa i så kallade klimatkammare, där halten marknära ozon kunde regleras. Bild: Alexander Cheesman
Mer om utsläpp, ozon och trädens betydelse
De totala utsläppen från fossil förbränning och cementproduktion beräknas varje år motsvara cirka tio miljarder ton kol globalt.
Av all koldioxid som släpps ut i världen bedöms 30 procent lagras som kol i växter, där själva infångningen sker genom fotosyntesen.
25 procent hamnar i havet och resten stannar i atmosfären, där den bidrar till växthuseffekten.
Ozonet är en så kallad sekundär luftförorening som bildas i förhöjda halter i samband med förbränning av kväveföreningar och flyktiga kolväten, till exempel fossila bränslen. Ozonet bryts sedan ner relativt snabbt, det handlar om timmar upp till några veckor.
Problem med ozon kan minska
I Europa har halterna av marknära ozon minskat efter att bättre avgasrening med katalysatorer infördes. Problemen har i stället vuxit i länder med snabb industrialisering och tillväxt, som ibland ligger i delar av världen där tropiska skogar växer. Men situationen skulle kunna förbättras, menar forskarna.
– Det handlar om en överföring av teknologier till dessa områden. Mer resurser behöver satsas mot de skadliga utsläppen från förbränning även i Asien, Afrika och Sydamerika för att minska det marknära ozonet även där. Skogar som slipper utsättas för höga halter av marknära ozon är friskare och genererar mer ekosystemtjänster till lokalbefolkningen samt ett större upptag av kol från atmosfären, säger Johan Uddling.
Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.
Bothnia dystrofi leder till successivt nedsatt syn på grund av att syncellerna i näthinnan förstörs. Orsaken är en ärftlig genetisk mutation som leder till att ett visst protein i ögat skadas. I dag saknas behandling för sjukdomen, som främst förekommer i Västerbotten men som även finns på andra platser i världen.
Specialdesignat virus
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt om genterapi kan förbättra synförmågan hos personer med sjukdomen. Forskarna använde en så kallad virusvektor, ett specialdesignat virus som har genmodifierats så att det innehåller den gen som är skadad vid Bothnia dystrofi.
Virusvektorn injicerades under näthinnan genom ett avancerat kirurgiskt ingrepp hos tolv personer med sjukdomen. Avsikten är att virusvektorn efter behandlingen ska tas upp av näthinnans celler och där kunna tillverka normalt protein.
Synen blev bättre
De preliminära resultaten från studien är att synfunktionen hos elva av försökspersonerna tydligt förbättrades.
– Resultaten är viktiga eftersom ärftlig blindhet är den vanligaste orsaken till blindhet hos yngre och arbetsföra, samt att behandling saknas för det stora flertalet drabbade, säger Helder André, verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Bättre mörkerseende
Efter ingreppet följde forskarna studiepersonerna under ett år för att studera läkemedlets säkerhet och effekt på synfunktionen. För elva av de tolv studiepersonerna förbättrades bland annat mörkerseendet signifikant och hos flera av deltagarna innebar det förbättrad självupplevd livskvalitet. I studien noterades inga allvarliga biverkningar kopplade till läkemedlet.
– Vår studie ger hopp om att den här stora gruppen patienter i framtiden kan få sin synfunktion återställd. Resultaten ger även stöd för att genterapi kan fungera vid ärftliga sjukdomar i allmänhet, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Nästa steg är en större studie där effekten på behandlade studiepersoner jämförs med en kontrollgrupp som inte har behandlats.
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
Krill, eller små lysräkor, tillhör några av världens vanligaste djur. De simmar i stora stim och är en avgörande källa till föda för många marina arter som valar, sälar och fiskar.
Men de snabba klimatförändringarna hotar krillens överlevnad, något som kan få allvarliga konsekvenser för havets ekosystem. Forskare har därför velat veta om, och hur, djurplankton som krill kan anpassa sig till ett varmare hav.
– Att förstå hur den genetiska anpassningen går till hos krill kan hjälpa oss att bättre förutsäga vilka bestånd som är mer eller mindre motståndskraftiga mot klimatförändringar. Eftersom så många arter i havet är beroende av krill är den kunskapen viktig för att skydda de marina ekosystemen när klimatet förändras, säger bioinformatikern Per Unneberg vid Uppsala universitet.
Stor genetisk variation
I en studie har ett internationellt forskarlag analyserat och jämfört dna från krill som lever i olika delar av Nordatlanten och Medelhavet. Undersökningen visar att det finns en omfattande genetisk variation inom den nordliga krillen.
– Olika bestånd av just den nordliga krillen har historiskt anpassat sig till väldigt varierande förhållanden i olika delar av Atlanten. Det gör den till en perfekt modell för att förstå vilka gener och funktioner som bidrar till anpassning till olika miljöer i havet, säger Andreas Wallberg som forskar om genetik vid Uppsala universitet.
Anpassning till olika miljöer
Forskarna identifierade hundratals gener som kan knytas till anpassning till varma respektive kalla miljöer. Här ingår gener med koppling till ljus- och värmekänslighet men även till näringsupptag och reproduktion. Det här är avgörande för att arten ska kunna överleva och fortplanta sig under varierande förhållanden i olika klimat.
– Krillens arvsmassa är sex gånger så stor som människans och har unika kopior av många gener. Vår forskning visar att specifika genkopior kan ha spelat en viktig roll i att krillen kunnat anpassa sig till både kalla och varma vatten. Våra resultat kan ha stor betydelse för bevarandet av viktig genetisk mångfald och havets ekosystem, säger Per Unneberg.
Gener som styr ögats utveckling och ljuskänslighet skiljer sig mellan krill i Atlanten och Medelhavet. Forskarna tror att det beror på genetisk anpassning av beteende och utveckling till olika vatten. Bild: Andreas Wallberg
Skandinavisk krill extra viktig
Studien pekar på att bestånden av den nordliga krillen, som lever i skandinaviska fjordar, kan vara genetiska ”hot spots” för framtida anpassning till ett varmare Nordatlanten och Arktis. Forskarna anser därför att det är extra viktigt att bevara dessa bestånd.
– Det vi har lärt oss om den nordliga krillen kan vi också använda för att förstå hur andra arter kan hantera klimatförändringarna. Till exempel den antarktiska krillen, som är en viktig men minskande art i Antarktis ekosystem, säger Andreas Wallberg.
Varierade skogar och en stor mängd död ved krävs för att vissa skalbaggar ska må bra och bidra till biologisk mångfald. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.
En bra förståelse för samspelet mellan arter och deras miljö är viktigt för att bevara biologisk mångfald i skogarna. En studie har nu tittat närmare på vedlevande skalbaggar, som har många olika funktioner i skogsekosystemet.
Dessa insekter bryter till exempel ner död ved, något som för tillbaka viktiga näringsämnen till naturen. Samtidigt skapar de livsmiljöer för andra arter i den döda veden.
– Kunskap om olika skalbaggsarters behov kan hjälpa oss identifiera vilka typer av miljöer som kan behöva återställas eller skyddas för att bevara mångfalden av vedlevande skalbaggar, säger Paulina Bergmark, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna samlade in skalbaggar i fällor. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Mängden ved avgörande
Studien har gjorts i brukade skogar och i så kallade ekoparker, där ambitionsnivån för naturvård ligger på en högre nivå än i övriga skogslandskap.
Forskarna samlade in skalbaggar i 78 så kallade försöksytor under tre år. Skalbaggarnas olika egenskaper, till exempel vad de äter och var de trivs, har sedan kopplats till miljöfaktorer som mängden död ved och typ av omgivande skogar.
– Vår studie visar att både mängden död ved lokalt och typen av skogar i landskapet är viktiga faktorer för att forma sammansättningen av vedlevande skalbaggssamhällen, säger Paulina Bergmark.
Ökar förståelsen för biologisk mångfald
Studien visar att skalbaggar som föredrar lövträd behöver mycket död ved och lövrika äldre skogar i landskapet. Skalbaggar som föredrar barrträd behöver en hög andel död ved av barrträd, men verkar trivas i både unga och gamla skogar.
När det gäller val av föda visar både skalbaggar som äter andra djur och de som livnär sig på vedlevande svampar starka kopplingar till gamla skogar.
– Vår studie hjälper oss att bättre förstå vilka faktorer som är avgörande för att bevara biologisk mångfald i skogar. Genom att veta hur skalbaggar som lever på döda träd påverkas av sin omgivning kan vi utveckla mer effektiva strategier för att skydda och återställa skogsmiljöer. Detta är avgörande för att bevara inte bara skalbaggarna själva, utan också hela ekosystem som är beroende av dem, säger Paulina Bergmark.
Skalbaggar av arten timmerman. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Personer med borderline personlighetssyndrom som bedöms ha självmordsrisk får ofta tvångsvård, trots att forskning och erfarenhet talar för att tvångsvård kan öka självmordsrisken. Det framgår av en avhandling från Karolinska Institutet.
Antoinette Lundahl, läkare inom psykiatrin, är avhandlingens författare. Hon har själv mött patienter med borderline personlighetssyndrom i krissituationer.
– Jag märkt att mina kollegors åsikter är motstridiga. Det är konstigt att vi har så mycket erfarenhet som visar att tvångsvård inte fungerar och att det ändå finns ett stort motstånd mot att ändra arbetssättet, säger Antoinette Lundahl i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Inlåsning är stort ingrepp
Att frihetsberövas genom tvångsvård innebär att låsas in på en psykiatrisk avdelning.
– Tänk dig en situation då du inte vet hur länge du kommer vara inlåst och kanske får medicin mot din vilja under fastspänning. Vid ett sådant stort ingrepp på en människas frihet måste de medicinska skälen vara så starka att nyttan överstiger skadan.
Diffusa riktlinjer
Antoinette Lundahl betonar att hon inte är emot tvångsvård i sig, en åtgärd som hon anser kan vara befogad för vissa svårt sjuka patienter. Det kan även vara så att patienter med borderline personlighetssyndrom kan drabbas av allvarliga tillstånd som effektivt kan behandlas under en tids tvångsvård. Det som däremot inte verkar gynnsamt är när vården låser in patienter med BPS för att man tror att inlåsningen skyddar mot suicid.
Vårdens riktlinjer för självskadande patienter med BPS och självmordsrisk är samtidigt diffusa.
– Inlåsning och övervakning av suicidala patienter känns intuitivt som det säkraste valet, men mycket talar för att tvångsvård av patienter med borderline personlighetssyndrom inte verkar skyddande mot suicid utan tvärtom kan öka risken – i alla fall tvångsvård som varar längre än några dagar.
Toxiskt med tvång
I en av doktorsavhandlingens studier berättar vårdpersonal att patienters självskadebeteende ökar redan efter några dagars tvångsvård.
– Det verkar vara något toxiskt med tvångsvård. Kanske för att det tar ifrån patienten självkontrollen, vilket kan uppfattas som att hamna på den absoluta botten.
Filosofiskt tveksamt
Antoinette Lundahl har tagit med medicinetiska resonemang i sin avhandling. En fråga är om det kan anses vara rätt att tvångsvårda patienter med borderline personlighetssyndrom om huvudanledningen är att förebygga suicid. Antoinette Lundahl kom fram till att svaret är nej.
– Man ha rätt att säga nej till vård så länge det finns förmåga att fatta egna beslut om vården – och de här patienterna är oftast beslutskompetenta. En annan viktig princip är att behandlingen ska göra mer nytta än skada. Jag har inte sett något som tyder på att så är fallet när det gäller tvångsvård för patienter med BPS. Sedan finns givetvis undantag från regeln, så man ska alltid göra en individuell bedömning av varje patient.
Läkare är rädda
Enligt avhandlingen kan det finnas andra motiv än rent medicinska som gör att tvångsvården av BPS-patienter till och med kan bli längre än vad den borde ha varit. Hos läkare finns en rädsla för att bli anmälda om de skriver ut en patient med suicidrisk.
Att vårdgivare rutinmässigt väljer tvångsvård för den här gruppen av patienter kan också hänga samman med att det finns en tradition och en föreställning om att det är det enda möjliga valet, säger Antoinette Lundahl. Men alternativ finns.
– Några kliniker i Sverige jobbar med korta vårdtider i frivillig slutenvård, därefter psykoterapi i öppenvård där de här patienterna lär sig att hantera känslor i kris. Det har visat sig fungera väldigt bra.
Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt.
– Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Men inte längre. Sedan 2014 märks en plötslig nedgång i tillväxten, visar mätningar.
– Nedgången är något högre i södra, och framför allt sydöstra Sverige och gran är mer drabbad än tall, säger Sandra Jämtgård, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Klimatförändringar kan spela in
Trendbrottet som också märks i Finland och Norge är oroväckande, menar SLU-forskarna som nu vill ta reda på vad nedgången beror på. Klimatförändringar kan dock vara bidragande.
– Det finns några hypoteser som vi håller på att testa nu. En av dem har att göra med vatten, där brist på vatten i marken, men också en torrare atmosfär kan ha en påverkan. Men det kan finnas andra faktorer, som koldioxidhalten i atmosfären och förändringar i skogsbruket. Det kan också ha med kvävenedfallet från våra industrier och transporter att göra, som var större under 1980- och 1990-talen, säger Sandra Jämtgård.
Torka stör träden
Forskarna tror dock att vattenbrist är en nyckelfaktor. Torka i marken, men framför allt i luften, kan hämma tillväxten på flera sätt.
– När markfuktigheten är mindre påverkas de klyvöppningar på barr och löv som reglerar gasutbytet med omgivningen, så att träden sparar vatten. Men det innebär att de också tar in mindre koldioxid, vilket över längre tidsperioder gör att de växer långsammare, säger Sandra Jämtgård och fortsätter:
– Mer problematiskt är det när atmosfären blir torrare och det uppstår för stor skillnad mellan fuktigheten i luften och marken. Då kan vattenpelaren, som förser trädkronan med vatten, skadas och försvåra vattentransporten.
Kan påverka skogsskötsel
När en skog börjar växa långsammare uppstår en rad stora och svårlösta problem, menar forskarna. Inte minst påverkas framtidens tillgång på träråvara och Sveriges åtaganden för att lagra in koldioxid.
– I ett kort tidsperspektiv har resultaten betydelse för prognoser för framtida avverkningar. I ett längre tidsperspektiv behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna så att vi kan hitta möjliga alternativa skogsskötselmetoder, men det kan också vara så att detta är det nya normala som vi behöver anpassa oss till, säger Sandra Jämtgård.
Snabb tillväxt saktade av
Forskarnas observationer bygger på den årliga Riksskogstaxeringen, som sedan mätningarna startade på 1920-talet visat hur den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare.
Särskilt stor var ökningen mellan åren 1996 och 2013. Det här lade grund för optimistiska prognoser om skogens framtida växtkapacitet. Men de senaste tio årens mätningar ger andra signaler och påvisar en sämre tillväxt.
Allt fler patienter får råd och tips om hur de kan förbättra sin hälsa, men oftast saknas vetenskapligt stöd för att rådgivningen verkligen leder till en livsstilsförändring. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Gå ner i vikt, sluta röka, äta bättre kost och motionera mer. Det här är exempel på några livsstilsförändringar som vårdpersonal kan rekommendera för att förbättra hälsan. Forskarna bakom en ny studie är inte kritiska till själva råden, men menar att vetenskapliga bevis saknas för att patienterna verkligen följer dem och faktiskt ändrar sin livsstil.
– Det saknas ofta forskning som visar att rådgivning till patienter får effekt. Sannolikt är det sällan som råden faktiskt hjälper människor, säger Minna Johansson som är allmänläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Få råd har positiv effekt
Det internationella forskarlag som står bakom studien har tidigare analyserat medicinska rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence i Storbritannien. Organisationen står bakom 379 rekommenderade råd och insatser som vårdpersonal ska ge till patienter för att få dem att ändra livsstil.
Men i bara tre procent av fallen fanns studier som visade att råden har positiva effekter i praktiken. För ytterligare 13 procent av råden fanns visst, men svagt, vetenskapligt stöd.
Forskarna har också gått igenom riktlinjer från andra inflytelserika institutioner i världen. De fann att riktlinjerna ofta överskattar den positiva effekten av råden och sällan tar hänsyn till nackdelar.
Slukar resurser
Studien lyfter också fram att det är en mycket tidskrävande uppgift för vårdpersonal att ge alla råd som rekommenderas. I Storbritannien skulle fem gånger så många sjuksköterskor behöva anställas jämfört med idag för att klara uppgiften, visar forskarnas beräkningar.
– Det är både dyrt och ineffektivt att försöka förbättra folkhälsan genom att ge livsstilsråd till en person i taget. Sannolikt vore det bättre att lägga resurserna på samhällsinriktade interventioner som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt, säger Minna Johansson.
Guide för bättre insatser
Studien presenterar även en guide där till exempel beslutsfattare kan få stöd att bedöma fördelar och nackdelar med en insats innan den rekommenderas.
– Guiden består av ett antal nyckelfrågor, som visar vägen för hur man på ett adekvat sätt kan utvärdera sannolikheten för att livsstilsinterventionen kommer att leda till positiva effekter eller inte, säger medicinprofessorn Victor Montori vid Mayo Clinic i USA.
Allt färre unga personer drabbas av malignt melanom i Sverige.
– Vi kan se ett trendbrott hos unga vuxna runt 2015 där kurvorna för förekomst viker nedåt, säger forskaren Hildur Helgadottir vid Karolinska institutet.
Risken att unga vuxna drabbas av hudcancer minskar nu för första gången i Sverige. Det visar en studie där forskare tittat på förekomst och dödlighet i sjukdomen i olika åldersgrupper.
Resultatet visar att kurvorna för personer över 50 år som insjuknar i hudcancer stadigt pekar uppåt. Men för yngre åldersgrupper, under 50 år, kan en nedgång ses runt 2015.
– Det är första gången vi ser detta i Sverige, och vi är faktiskt första europeiska land som rapporterar om en nedgång, säger Hildur Helgadottir, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska institutet.
Även dödligheten i sjukdomen har minskat, med undantag för personer över 60 år.
Solkampanjer kan ha spelat in
Enligt Hildur Helgadottir beror minskningen i dödlighet hos de yngre grupperna på att färre insjuknar, men också att bättre cancerläkemedel har förbättrat prognosen. Att dödligheten inte minskar hos de äldre beror på att insjuknandet fortfarande är så högt i den gruppen, menar hon.
Forskarna har inte analyserat orsakerna bakom den minskade risken för hudcancer bland yngre vuxna, men de tror att flera faktorer spelar in. Den första är att medvetenheten om solskydd har ökat.
– Den första nationella kampanjen ”Sola Säkert” på 90-talet pekade särskilt ut vikten av att skydda barnen. Ungefär 20 år senare tror vi att det lett till minskat insjuknade hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir.
Fler sitter inomhus
En annan faktor är att solarier har minskat drastiskt och att det numera finns en åldersgräns för den här typen av solande.
För det tredje gör mobiltelefoner och datorer att barn och ungdomar sitter mer inomhus och inte utsätts för solljus på samma sätt i dag. Forskarna tror också att en del av minskningen kan förklaras med att fler personer med mörkare pigmentering, som innebär ett bättre skydd mot sol, har invandrat till Sverige.
Hildur Helgadottir lyfter fram vikten av att fortsätta informera om solskydd för att minskningen av melanom hos yngre ska fortsätta – och så småningom minska hos dem som är äldre.
– Vi har en ovanligt varm och solig september. Då är det viktigt att komma ihåg att från april till september kan solen vara stark och man ska vara försiktig, säger Hildur Helgadottir.
Forskarnas analyser bygger på data från det svenska melanomregistret.
Malignt melanom
Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i pigmentcellerna, melanocyterna, som finns längst ner i överhuden.
Det är den näst vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män, efter bröstcancer och prostatacancer.
Varje år diagnosticeras cirka 5 000 personer med maligna hudmelanom. Cirka 500 dör i sjukdomen.
Medelåldern vid diagnos är drygt 60 år, men varje år drabbas även 750 personer i åldrarna 20–49 år.
Det finns en tydlig koppling mellan hudcancer och solens ultravioletta strålning, som orsakar skador i cellernas arvsmassa. Risken för melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium.
Alla kan drabbas, men sjukdomen är vanligare bland människor med ljus hud.
Könshormoner spelar en avgörande roll för att reglera kroppens immunsystem. Det här förklarar skillnaderna mellan mäns och kvinnors immunförsvar, enligt en studie. Kunskapen kan leda till skräddarsydda behandlingar av sjukdomar.
Det är känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Män drabbas till exempel hårdare av infektionssjukdomar som covid-19, medan kvinnor har större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar.
Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Men det har varit svårt att särskilja vad som har mest betydelse.
Transpersoner i studie
Nu har forskare, som letts från Karolinska institutet och Uppsala universitet, analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transpersoner. De tilldelades kvinnligt kön vid födseln men har behandlats med testosteron, alltså manligt könshormon, i vuxen ålder.
– Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin som är professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet.
Testosteron påverkar signalsystem
Forskarna kan visa att mer testosteron påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem. Det påverkar IFN-1, en typ av proteiner som hämmar virus, men också signaler som TNFa, som aktiverar inflammationer.
Studiens resultat öppnar för ny forskning om skräddarsydda behandlingar.
– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger läkaren och forskaren Nils Landegren vid Uppsala universitet.
Könsskillnader och sjukdomar
Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.
Kvinnor drabbas i högre utsträckning av autoimmuna sjukdomar, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE där hela nio av tio drabbade är kvinnor.
Källa: Petter Brodin, KI
Immunförsvaret ändras
Forskarna har också en hypotes om varför reglering av hormoner är viktigt för immunförsvaret.
– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför, säger Petter Brodin och fortsätter:
– Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.
Bättre uppföljning vid könsbyte
Enligt forskarna kan studiens resultat innebära en direkt nytta för transpersoner.
– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.
Vissa proteiner i blodet avviker hos personer som har tandlossningssjukdomen parodontit. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Enligt forskarna kan biomarkörerna bli viktiga för att bromsa sjukdomen.
Ungefär var tionde svensk har svår parodontit, som kan leda till tandlossning. Ingen förbättring har skett sedan 1970-talet – trots satsningar på förebyggande tandvård och en förbättring av den allmänna tandhälsan.
Markörer i blodet
Forskare vid Umeå universitet kan nu visa att allvarlig parodontit kan ses i blodet genom att titta på vissa proteiner som påverkar inflammation.
Fynden visar bland annat att personer med tandlossningssjukdomen har kraftigt sänkta nivåer av proteinet EGF, som är avgörande för sårläkning. Jämfört med friska finns också betydligt lägre nivåer av ett annat protein, OLE-1, som kopplas till hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att identifiera de markörer i blodet som är avgörande för utveckling av allvarlig parodontit kan vi gå vidare och forska kring läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa sjukdomsförloppet, säger Pernilla Lundberg, övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.
Mer om parodontit
Parodontit innebär att en inflammation i tandköttet leder till nedbrytning av de stödjande vävnaderna runt tänderna. I svåra fall kan det resultera i tandlossning.
Personer med svår parodontit drabbas oftare än andra också av andra allvarliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatism, men mekanismerna bakom dessa samband är ännu oklara.
Tidigare forskning har även visat att det finns en stark ärftlig komponent bakom parodontit, men de specifika gener som spelar in är ännu okända.
Studien bygger på omfattande data som samlats in från cirka 1 000 patienter inom Folktandvården i Region Västerbotten och Region Gävleborg mellan åren 2007 och 2019.
– Tack vare att studien har så många deltagare har resultaten hög träffsäkerhet och vi kan använda materialet för att gå vidare för att hitta fler ledtrådar, säger Pernilla Lundberg.
Ärftliga faktorer spelar in
Umeåforskarna analyserar nu dna från alla studiedeltagare för att identifiera genetiska förändringar som kan kopplas till utvecklingen av svår parodontit.
Genom att kombinera genetiska och biologiska markörer kan det i framtiden bli möjligt att identifiera individer med hög risk att drabbas. Enligt forskarna skulle detta kunna leda till en skräddarsydd behandling som riktar in sig på de specifika faktorer som är avgörande för att parodontit ska utvecklas.
Gravida med epilepsi löper fyra gånger högre risk än andra att dö under graviditeten. Även för barnen finns risker. Det visar en ny studie som har letts från Karolinska Institutet. För att minska riskerna behövs bättre vård, menar forskarna bakom studien.
Kvinnor med epilepsi som blir gravida är redan välkänd risksituation. Många epilepsimediciner kan ge fosterskador samtidigt som uppehåll i medicineringen under graviditeten dramatiskt ökar risken för epilepsianfall som kan få allvarliga konsekvenser för den gravida och fostret.
Många graviditeter har studerats
Exakt hur stora riskerna är har varit mer oklart. För att få reda på mer om riskerna har en internationell forskargrupp, ledd från Karolinska Institutet, sammanställt registerdata från de fem nordiska länderna. I underlaget ingår över 35 000 graviditeter där den gravida hade epilepsi.
– Det är ett unikt stort underlag som har möjliggjort för oss att titta på väldigt ovanliga utfall, säger Neda Razaz, docent i epidemiologi och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
Risk för sjukdom och död
Ett av de viktigaste fynden i studien är att kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten. Studien visar också att under de första 42 dagarna efter förlossningen löper barnen 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död.
Neda Razaz vill poängtera att trots att de nämnda siffrorna är höga är de absoluta talen små. De allra flesta graviditeter för kvinnor med epilepsi går bra.
– 96 procent av alla kvinnor med epilepsi i vår studie genomgick en helt okomplicerad graviditet med ett normalt utfall. Jag vill inte att våra resultat ska skrämma kvinnor från att skaffa barn, säger Neda Razaz.
Bättre vård behövs
Forskarnas slutsats är att riskerna kan minskas för både kvinnorna och barnen genom ett bättre omhändertagande före, under och efter graviditeten.
– Kvinnor med epilepsi bör handläggas vid kliniker med särskild kompetens som kan optimera deras behandling redan innan de blir gravida. Sedan bör de kontrolleras särskilt både under och efter graviditeten, säger Neda Razaz.
Pälsdjur inom djurindustrin kan bära och sprida virus som kan orsaka sjukdomar hos människor. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har nu identifierat över 30 hittills okända virus i döda djur.
Så kallade zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Kunskap om hur virus sprids är därför viktigt för att förstå hur infektionssjukdomar utvecklas.
Forskningen har ofta varit inriktad på smittspridning mellan boskapsdjur, till exempel grisar. Men även djur inom pälsindustrin kan vara bärare av nya virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdomar.
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt genetisk information från vävnader hos över 400 djur, däribland flodiller och rödräv, som förekommer inom pälsindustrin. Djuren, som alla dött av en infektionssjukdom, kommer från uppfödare i olika delar av Kina.
Okända virus hittades
Forskarna identifierade 125 virusarter hos djuren. 36 av dem var tidigare okända och 39 utgjorde en hög risk för överföring mellan arter. Bland de upptäckta virusen fanns till exempel coronavirus och influensa A-virus.
– Det är intressant att vi ser denna diversitet av kända och potentiella zoonoser som återfinns hos och överförs mellan så många olika typer av djur och över så stora geografiska områden. På basis av det är det inte svårt att föreställa sig att människor och andra djur kommer att drabbas av nya virusorsakade sjukdomar med tiden, säger John Pettersson, docent i medicinsk virologi vid Uppsala universitet.
Studien visade att elva zoonotiska virus, som man vet kan orsaka sjukdom hos människor, ofta spreds mellan värdar.
Forskarna kunde även se att många djurarter bar på så kallade högriskvirus, alltså virus som riskerar att överföras till människor. Framför allt var mårdhundar bärare.
Koll på djurhållning viktigt
Enligt forskarna är det viktigt med omfattande övervakning av djur som föds upp på pälsfarmar, men även annan djurproduktion. Detta för att bättre kunna bedöma risker för folkhälsan.
– Nu utfördes studien i Kina där djurhållning och hantering kan vara annorlunda gentemot Sverige och andra länder. Men fynden är högst relevanta också för andra länder och jag hoppas ändå att detta bidrar till att det blir ett ökat fokus mot djurhållning och dess betydelse för uppkomsten av nya virala zoonoser, säger John Pettersson.
Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning.
– Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna bostadsområden. Det är ett problem, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.
I områden där många politiker bor ges i regel färre bygglov för flerfamiljshus än i andra områden, enligt en ny studie från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Det framgår av ett pressmeddelande. Men varför? Beror det på politikerna själva? Svaret är ja, enligt den nya studien.
Politiker styr över bygglov
Avgörande är det faktum att kommunpolitiker har makt att godkänna eller avvisa bygglov. Nästan inga stora byggen godkänns av enbart tjänstemän. Politiker är i princip alltid med om att fatta besluten.
– Det är tydligt att politiker är mer benägna att bevilja bygglov för flerfamiljshus i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
Alla kommuner under lupp
Den nya studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och tre valperioder. Studien använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal. Tanken med det är att få ett så slumpmässigt urval som möjligt, där makten över bostadsbyggandet hade kunnat hamna hos endera blocket.
Efter ett typiskt jämnt val, visar det sig i studien, godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.
Studien visar också att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.
Förvärrar ojämlikhet
Att politiker tenderar att placera potentiellt impopulära nybyggen långt från det egna grannskapet är ett problem, enligt forskarna. Det kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.
Det som händer är att existerande ojämlikhet mellan områden förvärras, säger Olle Folke vid Stockholms universitet.
– Vi kan tydligt visa att det byggs mindre i vissa områden på grund av att politiker med makt bor där. Det blir som en negativ feedback-loop där politikers beslut innebär att vi får en ännu mer segregerad bostadssituation.
Kan något göras åt det?
– Ja, det tror jag. Ett första steg är att kartlägga det hela, vilket vi har gjort. Nästa steg kan vara att få partierna att ha representanter som är mer geografiskt utspridda i kommunen. Det gäller alla partier. Vänsterpolitiker är i regel mer utspridda över kommunerna än högerpolitiker är, men även vänsterpolitiker bor oftare i mer välbärgade områden, säger Olle Folke.
– Sedan är det ett problem att det är svårt att få inblick i byggprocesserna. Det finns i och för sig en officiell möjlighet att påverka byggprocessen. Men jag tror att den behöver bli mer transparent. Invånarna behöver också få reda på att det är fullt möjligt att ha direktkontakt med politiker och att de exempelvis kan gå ut i lokalpress med sina åsikter.
Har insikt i konsekvenser
Flera faktorer kan ligga bakom politikernas beslut att skydda egna bostadsområden, enligt forskarna.
– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet, enligt pressmeddelandet.
– Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll.
I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
När den nya älgförvaltningen infördes under jaktåret 2012/2013 var målet att minska älgstammen i många regioner. Så blev det också. Men nu visar en rapport att nedgången kan ha planat ut. Älgstammen visar till och med tecken på att öka i vissa områden.
Färre älgar skjuts
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur många älgar som fanns vid jaktstarten hösten 2023.
Enligt rapporten bedömdes omkring 250 000 älgar finnas i Sveriges skogar. Efter jakten fanns ungefär 200 000 kvar. Det är något fler jämfört med året innan.
De viktigaste orsakerna till förändringen är mindre jakt och att färre älgkor skjuts, menar rapportens författare.
– Vi ser att jägarna verkar ha ändrat sitt beteende i takt med att älgstammen minskat, dels genom att tillbringa mindre tid i skogen, dels genom att minska avskjutningen av vuxna älgkor som är centrala för populationens tillväxt, säger Fredrik Widemo, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Stora skillnader mellan regioner
Det finns stora regionala variationer i älgstammens utveckling. I till exempel Gävleborgs län har älgstammen minskat med nästan 42 procent sedan 2015. I Blekinge har den däremot ökat med 10 procent.
Rapporten visar också att älgarnas reproduktion, mätt som antalet kalvar per älgko, har minskat stadigt sedan millennieskiftet. Det här tyder på att andra faktorer, utöver jakt, spelar en viktig roll för älgstammens utveckling, enligt forskarna. Till exempel kan älgar dödas av stora rovdjur. Även klimatförändringar kan påverka stammen.
Så styrs älgstammen
Målen för älgstammens storlek sätts regionalt. Här ska hänsyn tas till både ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Till exempel vill man begränsa betesskador, bevara biologisk mångfald och se till att älgarna brukas hållbart och på lång sikt.
Farhågor har funnits att populära diabetesläkemedel som Ozempic kan öka risken för självmord och självskadebeteende. Men enligt en studie vid Karolinska institutet finns ingen tydlig koppling.
Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över. Samtidigt har läkemedelsmyndigheter varnat för tänkbara risker.
Risker har utretts
Förra året inledde Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, en utredning efter att cirka 150 fall av självmordstankar och självskadebeteende rapporterats, och som eventuellt kunde kopplas till diabetesläkemedlen.
Utredningen, som baserades på ett ganska litet underlag, kunde dock inte visa att det fanns ett samband. Bilden bekräftas nu av forskare vid Karolinska institutet som gått igenom större datamängder.
Ingen tydlig koppling
KI-forskarna har tittat på data från cirka 300 000 vuxna personer i Sverige och Danmark. De behandlandes antingen med GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, som är en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021. Studiedeltagarna följdes upp efter två års tid.
– Vi fann ingen tydlig koppling mellan användandet av läkemedlen och en ökad risk för suicid, självskada eller depression och ångestrelaterade tillstånd. Detta är betryggande, säger Björn Pasternak som är forskare vid Karolinska institutet.
Biverkningar kan skilja sig åt
Men forskarna betonar att fler studier behövs framöver.
– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger Peter Ueda, forskare vid Karolinska institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
