I mitten av oktober 2023 hade drygt 771 miljoner fall av covid-19 rapporterats till Världshälsoorganisationen, WHO. Mellan 10 och 20 procent av de drabbade får, enligt uppskattningar, kvarstående symtom.
I en ny studie från bland annat Karolinska Institutet har forskare undersökt långtidsbesvär hos personer med olika svårighetsgrad av covid-19 och jämfört dem med personer utan bekräftad covid-19.
Flera länder inblandade
Studien omfattar 64 880 vuxna deltagare från Sverige, Danmark, Norge och Island och bygger på självrapporterade fysiska symtom mellan april 2020 och augusti 2022.
Drygt 22 000 av studiedeltagarna fick en covid-19-diagnos under perioden. Knappt en tiondel av dessa blev sängliggande i minst sju dagar.
Mest långvariga besvär hos dem som varit sjukast
Det visade sig att förekomsten av långvariga symtom var 37 procent högre hos dem som fått en covid-19-diagnos jämfört med dem som inte fått det. Med långvariga symtom menas sådant som andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk, trötthet och låg energi.
Det visade sig också att de som varit sängliggande i minst sju dagar under sin covid-infektion hade mest långtidsbesvär senare. Förekomsten av långtidsbesvär var mer än dubbelt så hög jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19. De hade också de mest ihållande symtomen upp till två år efter sin diagnos.
– Långtidscovid har blivit ett stort folkhälsoproblem eftersom stora delar av världens befolkning har blivit infekterad, säger Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
– Våra resultat visar de långsiktiga hälsokonsekvenserna av pandemin och belyser vikten av att övervaka fysiska symtom upp till två år efter diagnosen, särskilt hos personer som upplevde svår covid-19.
Många vaccinerade i studien
Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade. Resultaten blev i stort sett liknande i analyser som omfattade enbart vaccinerade individer.
Personer som inte varit sängliggande alls under sin infektion uppvisade ingen skillnad i långvariga fysiska symtom jämfört med personer som inte fått diagnosen covid-19.
Emily Joyce, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet emily.joyce@ki.se
Redan för tusentals år sedan var människor fascinerade av skräck och otäckheter. Hjälten Gilgamesh mötte monster i den mesopotamiska mytologin över tusen år före vår tideräkning, till exempel. Klassiska grekiska berättelser fungerade som varnande exempel: lyssna inte på sirenerna, för då kommer du lida skeppsbrott och det finns monster ”där ute”, som cyklopen, som vill dig illa.
– Människor har alltid skrämt varandra och gamla berättelser kan vara otroligt otäcka. Det går inte många kapitel i Bibeln innan jorden dränks, säger Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Fem skäl till skräckhistorier
I alla tider har skräckberättelser fyllt funktioner i samhället. Här är fem sätt att använda skräckberättelser på:
1. Som varnande exempel
Skräckhistorier, allt från antika myter till svenska traditionella berättelser, har ofta fungerat i avskräckande syfte. Historierna användes som moraliska budskap för att styra beteenden och få människor att avstå från handlingar som sågs som farliga eller syndiga. Förr var budskapen ofta riktade till barn – ”gå inte till bäcken för då tar näcken eller bäckahästen dig”. Även unga vuxna fick liknande historier riktade till sig där de fick hemska exempel på varför de inte skulle vara ute dansa och roa sig på nätterna.
2. Som adrenalinkick
Skräckhistorier triggar vårt kroppsliga stressystem, vilket resulterar i frisättning av adrenalin. Berättelserna ger oss spänning och rädsla i en kontrollerad miljö, vilket ger oss möjlighet att uppleva fara på ett säkert sätt. Denna adrenalinhöjning kan vara lika beroendeframkallande som en drog och människor letar ständigt efter starkare och mer intensiva skräckupplevelser.
3. Som utforskande av det okända
Skräckhistorier tillåter oss att utforska det okända och oförklarliga. Genom att skildra monster, spöken och övernaturliga varelser kan vi försöka förstå det som ligger bortom vår vardagliga erfarenhet och rationalitet.
4. Som förklaringar till det oförklarliga
Skräckhistorier fungerar som försvarsmekanism genom att ge förklaringar till det som är svårt att förklara. Varför försvinner människor i skogen? Svaret kunde förr vara bäckahästen, skogsrået eller kanske troll. Genom att skapa övernaturliga förklaringar ger skräckhistorierna oss en känsla av kontroll och förståelse.
5. Som en reflektion av tiden vi lever i
Skräckhistorier fungerar som en spegling av samhället. Det läskiga förändras med tiden. Under 1950-talet i USA förklädde man exempelvis anti-kommunistpropaganda som skräck. I dagens samhälle manifesteras skräcken ibland genom moderna hot, som artificiell intelligens, AI. Historier om AI som tar över och hotar mänskligheten är en reflektion av vår rädsla för teknologins okända och potentiellt farliga framtid.
Källa: Ulf Wilhelmsson och Torbjörn Svensson, Högskolan i Skövde.
Det finns fler bibliska exempel, som Lots fru som vänder sig om och tittar på hur staden Sodom förstörs, trots att hon blivit tillsagd att låta bli. Som straff blir hon en saltstod.
– Det kan förstås som en tidig form av crowd control, alltså kontroll av befolkningen för att få dem att lyda, säger Ulf Wilhelmsson.
Nya skräckberättelser på 1800-talet
Under urbaniseringen och industrialiseringen på 1800-talet skapades nya skräckberättelser, då anpassade till stadsmiljöer. Tack vare ökad läskunnighet spreds berättelserna nu också på ett annat sätt än tidigare.
– Här uppkom delvis annan typ av skräckberättelser. Vissa övernaturliga saker associerade med landsbygden stöptes om och gavs nya skepnader. Greve Dracula och den form av vampyr han representerar är ett exempel på det, säger Torbjörn Svensson.
Skräckfilm som propaganda
I början av 1900-talet slog filmen igenom och tidigt fann skräckgenren sin plats på bioduken. Under andra världskriget användes skräckfilm som propaganda, medan det kalla kriget ledde till skräckberättelser om spioneri och främmande infiltration.
– Under det kalla krigets första år på 1950-talet är människorna i filmberättelserna ofta utsatta för någon form av yttre hot i form av främmande infiltratörer som i Invasion of the Body Snatchers från 1956. Detta är lätt att tolka som antikommunistpropaganda: spioner är främlingar som infiltrerar oss på olika sätt. De här berättelsernas syfte var att vi skulle lära oss vara på vår vakt, säger Ulf Wilhelmsson.
Hemvideo och Motorsågsmassakern
På 1970-talet, med filmer som Alla helgons blodiga natt, reagerade samhället på flower power-rörelsens fria livsstil genom att skapa skräck som en form av kontroll och protest mot ungdomens revolt.
Under 1980-talet kom en våg av skräckfilmer in i svenska hem genom hemvideobandspelare. Den svenska filmcensuren reglerade inledningsvis inte hemvideo varför filmer som aldrig hade kunnat passera den svenska biograffilmcensuren ändå spreds. Den kanske mest kända är Tobe Hoopers film Motorsågsmassakern, som uppmärksammades i ett numera klassiskt avsnitt av debattprogrammet Studio S i SVT 1980.
Halloween kommer till Sverige
Under 1990-talet började firandet av Halloween importeras från USA och på flera håll i Sverige, bland annat i Skaraborg, ersatte den nya högtiden den traditionella ”lussenatta” som firades i december.
– Det finns ett behov av att vi ska skrämma upp varandra lite. Halloween ersatte lussenatta och har blivit den nya ”nu ska vi skrämmas-helgen”. Men Halloween är bättre placerat tidsmässigt, precis när det börjar bli mörkt ute, säger Torbjörn Svensson, adjunkt i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde ulf.wilhelmsson@his.se
Efterfrågan på det exklusiva träslaget Ipê har ökat stadigt de senaste åren. Framför allt finns stort intresse i Europa, USA och Kanada.
Det är ett av världens hårdaste träslag och anses därför passa bra för att bygga altaner, uterum, trappor eller bryggor.
Nästan all ipê kommer från Brasilien, där exportvolymen ökat med över 75 procent under det senaste decenniet. Utvecklingen innebär en ökad risk för illegal avverkning, och ipê är numera med på Cites* lista över arter som hotas av överexploatering till följd av av internationell handel.
– Vissa produkter från regnskogen är mer värdefulla och därför mer utsatta för illegal avverkning. Ipê återfinns på toppen av den listan. Samtidigt växer ipê-träd långsamt, vilket gör att återväxten tar lång tid. Risken för utrotning är påtaglig, och idag finns inga säkra siffror på mängden återstående träd och vilken skada på beståndet som redan är gjord, säger Caroline Franca som forskar om fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.
*Cites, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, är en internationell överenskommelse mellan länder. Syftet är att säkra att handel av varor inte hotar vilda djur och växter.
Avverkning kan ha gjorts olagligt
Nu visar en studie att mer än tre fjärdedelar av all ipê från delstaten Pará i Brasilien – som står för det mesta av produktionen – kan ha avverkats olagligt under perioden 2009-2019.
– Studien avslöjar var i kedjan de största riskerna finns. Den kan bli ett verktyg för att motverka den illegala avverkningen, säger Caroline Franca.
I studien har forskarna analyserat omfattande datamängder för att kartlägga var i försörjningskedjorna påtagliga risker finns för att avverkningen har skett på olagligt sätt.
– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde ha funnits på uppgivna ytan. Vi visar också att det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna anger, säger Caroline Franca.
Påverkar regnskog och samhälle
Avverkningen av timmer i Amazonas påverkar inte bara närmiljön och regnskogens ekologiska mångfald. Den orsakar också koldioxidutsläpp som är lika stora som de från fullständig avskogning, enligt Carolina Franca som också lyfter fram andra problem:
– Vi vet att illegal avverkning orsakar omfattande skador på skogen, och dessutom är kopplad till organiserad brottslighet, konflikter och förstörelse av lokalsamhällen som är beroende av skogen.
Hon hoppas att forskningsresultaten kan bidra till en ökad medvetenhet om omfattningen av den illegala avverkningen, såväl bland beslutsfattare och aktörer i leverantörskedjan som hos konsumenter.
Efterfrågan på ipe har ökat under de senaste åren. Materialet används bland annat i trädäck.
Så kan konsumenter få bättre koll
Minst två tredjedelar av arterna som exporterades som ipê från Amazonasregionen 2017-2021 finns med på internationella naturvårdsunionens, IUCN, lista över arter som hotas av utrotning.
Men hur ska man som konsument kunna avgöra om ett träd är hotat eller att avverkningen gått rätt till?
Det finns en certifiering för hållbart producerat virke, FSC*, som kan fungera som en vägledning för konsumenter som vill undvika att handla icke-hållbart eller illegalt avverkat virke.
Men oavsett om virket har en FSC-certifiering är det viktigt att ställa några grundläggande frågor innan man köper tropiska trädslag.
– Var exakt kommer virket från? Finns dokumentation på virkets ursprung och väg genom produktionskedjan? Som konsument har du större möjlighet att fatta ett välgrundat beslut om du får svar på de frågorna, säger forskaren Caroline Franca.
*FSC, Forest Stewardship Council, arbetar för att världens skogar ska brukas mer hållbart. Med FSC-kontrollerat virke begränsas risken att virket kommer från oacceptabla källor, till exempel olagligt avverkat virke eller virke från skogar med hotade höga bevarandevärden.
Avverkningen i Amazonas minskar
Nya siffror från brasilianska myndigheter visar att avskogningen i Amazonas nästan har halverats under 2023, jämfört med året innan. Brasiliens president Lula da Silva var också drivande när åtta sydamerikanska länder i augusti 2023 skapade en allians, den så kallade Belem-deklarationen, för att bekämpa avskogningen av Amazonas.
– Belem-deklarationen är ett välkommet uttryck för att det finns en förnyad politisk vilja att minska avskogningen, säger Martin Persson, biträdande professor vid Chalmers.
Men han betonar också att faran långt ifrån är över, och att deklarationen i sig inte kommer leda till förändring.
– För att minska avskogningen och skogsdegraderingen krävs konkreta politiska åtgärder. Och det vi pekar på i vår studie är att det redan idag finns data och information som kan användas av myndigheter för att komma åt dem som avverkar skog illegalt, säger Martin Persson.
Caroline Sartorato Silva Franca, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, caroline.franca@chalmers.se
Martin Persson, biträdande professor vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031-772 21 48, martin.persson@chalmers.se
I dag importeras mer än 90 procent av den odlade fisk vi äter i Sverige och en väldigt stor del är lax. Den odlade laxens näringsinnehåll, dess snabba tillväxt och pressade priser har gjort den till en populär matfisk.
Men att bara odla en art kan göra matproduktionen sårbar, menar forskare.
– Det är inte hållbart att bara odla en sorts fisk ur ett mångfaldsperspektiv både för marknaden och för matsäkerheten, säger biologiforskaren Ida Hedén vid Göteborgs universitet.
Hotad havskatt lämpar sig för odling
Hon har i en avhandling sett att även havskatt, Anarhichas lupus, skulle kunna odlas. Arten vistas naturligt i trånga utrymmen nära bottnen där den söker föda.
– Den är lugn och stresstålig och ur ett djurvälfärdsperspektiv tyder mina studier på att havskatten har stor potential att lämpa sig för odling. Men den växer lite långsammare och kräver ett annat foder, säger Ida Hedén.
Hon har tidigare arbetat som kock och uppskattar havskatt på tallriken.
– Det är en fisk med fast, vitt kött som passar bra både på grillen och med kokt potatis och äggsås. Det är en inhemsk art som är starkt hotad i svenska vatten. Om vi i stället kan erbjuda odlad havskatt skulle det kunna minska på trycket på de vilda bestånden. Fördelen för framtida odlare är också att den antagligen är ganska lättsåld då den redan är en känd matfisk.
Uppskattad matfisk
Fiskodlingar har potential att öka den hållbara matproduktionen. Men som all industriell livsmedelsproduktion har den ett miljöavtryck. Ida Hedén lyfter även fram att djuren som föds upp för att bli mat måste behandlas väl.
– Jag har utgått från fiskfysiologi för att säkerställa djurvälfärden för odlad havskatt i ett hållbart vattenbruk. Det innebär att jag har mätt stresspåslaget i fisken vid till exempel hantering och luftexponering. Jag har även studerat havskattens tarmfunktion som kan hjälpa oss att förstå vilken sorts foder som fungerar bäst och även när fisken ska matas på dygnet för att uppnå bäst tillväxt, säger Ida Hedén.
Behöver proteinrikt foder
Men det finns också en del utmaningar innan en kommersiell odling skulle kunna starta i större skala. Till exempel måste lämpligt foder tas fram. I det vilda äter havskatter gärna sjöstjärnor och musslor. Därför behövs troligen mycket protein i fodret, vilket är en av de stora utmaningarna i dagens fiskodlingar. Fiskmjöl från vildfångad fisk räcker inte och att använda protein från växter på land kan krocka med mänsklig matförsörjning.
För att minska behovet av fiskmjöl har en metod undersökts för att använda räk- och sillprotein som tas fram från matindustrins processvatten. Fodren med framför allt räkprotein visar lovande resultat.
Växer långsammare
Men det största hindret är att havskatten växer ganska långsamt. För lax tar det 1–2 år från larv till slaktbar fisk. För havskatt krävs 3–4 år. Här behövs avel på havskatt för att utveckla mer snabbväxande stammar av fisken, precis som gjorts med laxen, menar Ida Hedén.
– Det finns absolut en potential för att odla havskatt, framför allt i landbaserade odlingar. I tankar på land har man en bra möjlighet att skapa en god odlingsmiljö för fisken. Dessutom behöver inte odlingen hamna i konflikt med andra kustnära intressen. Men någon måste gå före och påbörja aveln. Då skulle vi kunna ha kommersiellt odlad havskatt i fiskdisken om fem år, optimistiskt räknat, säger Ida Hedén.
Ida Hedén, doktor i biologi med tillämpning zoofysiologi på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, ida.heden@bioenv.gu.se
I södra Sverige står privata enskilda skogsägare för ägandet av ca 80 procent av skogsmarken. I en studie intervjuade forskare vid Linnéuniversitetet 23 skogsägare, med fokus på skogens miljövärden och skogsägarnas betydelse för att utveckla dessa på privatägd mark i södra Sverige.
Skogen spelar många roller
Forskarna fann att skogen har många funktioner för ägarna. De viktigaste funktionerna för skogsägarna är sociala och känslomässiga, till exempel skogens betydelse för sådant som bärplockning, jakt, friluftsliv, livsstil, identitet och familjeband.
I intervjuerna framkom att skogsägare också har en mängd önskemål om vad de skulle vilja göra i sitt skogsbruk. De kan exempelvis vilja producera skogar med mer variation i trädåldrar och trädslag, skapa blandbestånd, lövskogar och öppna livsmiljöer.
– Skogsägarna talade om att de i praktiken genomför många konventionella produktionsfrämjande skogsskötselåtgärder, men faktiskt ännu fler åtgärder för miljömässiga, sociala, kulturella och emotionella syften som, avsiktligt eller oavsiktligt, gynnar miljövärdena i skogen, säger Rikard Jakobsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik.
Skogsägare upplever hinder
Studien visar vidare att skogsägare upplever hinder på flera plan. Det kan röra sig om enkla saker som att skogsägaren inte får tag i plantor av alla trädslag. Incitament som ekonomisk ersättning för vissa åtgärder, politik som uppmuntrar skogsägares egna initiativ, resurser till exempel i form av plantmaterial av tall och lövträdslag, samt relevanta skogsskötselråd skulle, enligt studien, kunna minska skogsägarnas upplevda hinder och främja utvecklingen av miljövärden.
– Genom att utforma policyprocesser där skogsägarnas egna idéer om skogsskötsel inkluderas kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser, säger Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.
Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel vid institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet erika.olofsson@lnu.se
Med ”soft power”, eller ”mjuka maktmedel”, menas strategier där till exempel kulturell påverkan används istället för tvång eller ekonomiska påtryckningsmedel. Det är strategier som Ryssland och Kina i allt högre grad använder sig av för att stärka och bibehålla sin maktposition och underminera människors förtroende för västvärlden.
De unga är nyckeln
Mycket handlar om att påverka unga människor. I Centralasien, till exempel, är uppemot två tredjedelar av befolkningen under 30 år.
– Det är dem som auktoritära stater som Ryssland och Kina vill forma till en lojal generation. En generation som stöttar regimernas mål och vänder sig bort från de demokratiska värden som ofta associeras med västvärlden, säger Olena Podolian, doktor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Ryssland och Kina är på hugget
I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Södertörns högskola, berörs bland annat hur Ryssland och Kina genom olika aktiviteter försöker att sprida sina auktoritära värderingar. Det sker i framför allt Centralasien men också i Central- och Östeuropa, inte minst i länder som tidigare varit sovjetrepubliker.
För Kinas del kan det till exempel handla om att starta konfucianska center, vars uppgift är att sprida kinesisk kultur.
Ryssland verkar genom universitet som har filialer i tidigare sovjetrepubliker, språkgrupper, ungdomsgrupper och stiftelser som verkar inom ramarna för den politiska doktrinen ”Russkiy Mir”, ”ryska världen”. Det handlar också om påverkan via media, säger Oleg Antonov, doktor i historia.
Engagerade unga – en risk
Bara för att de styrande i länder som Tadzjikistan och Uzbekistan vill ha starka band till Kina och Ryssland betyder det inte att befolkningen som helhet tror på auktoritära värderingar. Det är också en av anledningarna till att de styrande i Moskva och Beijing lägger så mycket fokus på yngre generationer.
– Man riktar in sig på de unga eftersom det är en grupp som engagerar sig, de kan vara en kraft för demokratisering. Det har vi sett många gånger tidigare som under Rosenrevolutionen i Georgien 2003, orangea revolutionen i Ukraina 2004 och den arabiska våren, säger Olena Podolian.
Regimer skaffar sig ansiktslyft
Mjuka maktmedel används för att sprida auktoritära normer och värderingar utanför det egna landets gränser, men även inom landet. Azerbajdzjan är ett exempel.
Där har de styrande drivit igenom reformer som har förändrat och förnyat institutioner och strukturer och till viss del politiken. Med detta vill den auktoritära regimen i Azerbajdzjan signalera att även om landet saknar demokrati är det öppet för ”modernisering” och ”förändring”.
– Reformerna involverar ofta just den yngre generationen, i syfte att ge regimen ett ”ansiktslyft” – visa att systemet inte längre bara representeras av bakåtsträvande gamla gubbar, säger Sofie Bedford, docent i statsvetenskap vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.
Hon fortsätter:
– Om Azerbajdzjan framstår som mer attraktivt för unga kan både kompetensflykt och regimkritik förhindras. Det resulterar också i en normalisering av det icke-demokratiska styret bland befolkningen i allmänhet, eftersom auktoritära normer och värderingar framstår som mer attraktiva, acceptabla och slutligen oundvikliga.
Ryssland ”inte attraktivt”
Harvardprofessorn Joseph Nye som utvecklat begreppet ”soft power”, ”mjuk makt”, har själv pekat ut USA som den globala ledaren på området. Detta utifrån landets dominans inom till exempel populärkulturen och högre utbildning.
Olena Podolian pekar på en skillnad vad gäller Ryssland och Kina. De har egentligen inte så mycket att erbjuda, säger hon.
– Ryssland vill rättfärdiga sin rätt till makt, men det är inte attraktivt för någon annan än regimen, än mindre utanför landet. Traditionella och auktoritära värderingar är det som erbjuds, attraktionskraften är begränsad och de jobbar bakåt. EU och USA använder sig också av mjuka maktmedel, men där finns attraktiva fördelar som saknas i Ryssland och Kina.
”Soft power” är i allra högsta grad relevant och aktuellt, menar Oleg Antonov.
– Hur de här länderna använder soft power påverkar inte bara deras internationella relationer utan hela världen. De stärker banden mellan sig för att öka stabiliteten i den egna regionen.
Här hittar du tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola.
Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet omfattar olika kombinationer av trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.
I en ny studie har forskare vid Göteborgs universitet tittat närmare på orsakerna till postcovid.
I studien deltog 25 personer med konstaterad postcovid och sex personer som inte hade kvarvarande symtom efter en covidinfektion. I studien ingick också en kontrollgrupp med 17 personer som inte haft sjukdomen.
Analyser av blod och ryggvätska
Enligt forskarna ligger studiens styrka inte i antalet deltagare, som är förhållandevis få. Däremot har alla deltagare, förutom att lämna blodprov, även genomgått ett betydligt mer krävande ryggvätskeprov.
När proverna togs hade minst tre månader gått sedan första symtomen på covid hos deltagarna som haft sjukdomen.
Proverna togs under perioden februari till november 2021. De analyserades för totalt 37 olika biologiska markörer. När forskarna analyserade blod och ryggvätska upptäcktes inga sars-cov-2-antigener i proverna. Dessutom fanns inga tecken på onormal ökning av vita blodkroppar i ryggvätskeproverna.
Forskarna fann inte heller några betydande skillnader mellan grupperna vid analys av blod och ryggvätska vad gäller immunaktivering eller hjärnskademarkörer.
Postcovid kopplas inte till pågående infektion
Fynden tyder alltså på att postcovid inte är resultat av pågående infektion, immunaktivering eller hjärnskada.
– Fynden ökar vår förståelse av postcovid. Resultaten tyder på att tillståndet mer sannolikt är en konsekvens av händelser som uppstår under den akuta fasen av covid-19, snarare än en pågående virusinfektion eller ihållande inflammation i centrala nervsystemet, säger Nelly Kanberg som forskare om infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer forskning behövs
I vilken mån postcovid kan kopplas till det inflammatoriska pådrag som kroppen utsätts för under själva infektionen är oklart. Många studier pågår i världen, även om riskfaktorer för postcovid.
Nelly Kanberg understryker vikten av fortsatt forskning om långsiktig påverkan av covid-19 på den neuropsykiatriska hälsan.
Hon får medhåll av Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– För att förbättra vården och livskvaliteten för dem som upplever långvariga neurologiska symtom efter covid-19, måste vi förstå de underliggande orsakerna till postcovid, säger han. Denna studie ger nya insikter om postcovid och kan därmed bli en värdefull bidragsgivare till pågående diskussioner och forskning.
Nelly Kanberg, doktorand inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, nelly.kanberg@gu.se
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, magnus.gisslen@gu.se
Pliosaurierna var en typ av svanödlor med korta halsar och kraftiga huvuden. De dök upp för drygt 200 miljoner år sedan och hade länge en ganska blygsam plats i ekosystemet. Men plötsligt utvecklades de till enorma rovdjur. Hur det här gick till har länge varit oklart.
Nu kan ett internationellt forskarlag ha kommit ett steg närmare förståelsen av pliosauriernas förvandling.
Gammalt fossil gav nya ledtrådar
Forskarna har analyserat fossil som hittats i Lorraine i Frankrike för 40 år, och kommit fram till att skelettdelarna hör till ett tidigare okänt släkte bland pliosaurierna.
Lorrainosaurus, som forskarna döpt släktet till, är den hittills äldsta stora pliosauren som påträffats. Den har käkar som var över 1,3 meter långa. Den hade även stora och konformade tänder. Kroppen är kraftig och torpedformad med fyra fenformade lemmar.
– Lorrainosaurus var en av de första riktigt stora pliosaurierna. Den gav upphov till en mängd jättelika rovreptiler som regerade haven i omkring 80 miljoner år, säger Sven Sachs som är forskare vid Naturkunde-Museum Bielefeld i Tyskland.
Av fynden att döma var den här reptilen troligen över sex meter från nos till svanstipp och levde i början av den geologiska epoken mellersta jura. Ytterst lite är känt om svanödlor från den här tiden.
En rekonstruktion i naturlig storlek av reptilen huvud – med dess 1,3 meter långa underkäke – finns att beskåda på Musée national d’histoire naturelle de Luxembourg. Bild: Model By 10 Tons
Stor förändring i marint ekosystem
Att forskarna kunnat identifierat Lorrainosaurus som en av de tidigaste riktigt stora rov-pliosauruserna, visar att de här djuren uppstod direkt efter en stor omvälvning i de marina rovdjurens ekosystem. Den inträffade i övergången mellan äldre och yngre juraperioden för 171 till 175 miljoner år sedan.
– Den här händelsen påverkade många grupper av marina reptiler i grunden och de jättelika rovsvanödlorna kom att dominera över fisködlor, uråldriga marina krokodilsläktingar och andra stora rovplesiosarier, säger paleontologen Daniel Madzia, vid den polska vetenskapsakademien.
Pliosaurierna hörde till sin tids mest framgångsrika marina rovdjur.
– Berömda exempel, som Pliosaurus och Kronosaurus – ett par av världens största pliosaurier – var enormt stora med kroppslängder över tio meter. Ekologiskt motsvarade de dagens späckhuggare och åt alla slags byten däribland bläckfiskar, stora fiskar och marina reptiler. Det är byten som påträffats i bevarat maginnehåll från pliosaurier, säger Benjamin Kear som är paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet.
Bidrar till kunskap om marina reptiler
Bara ett fåtal ben och tänder återstår av vad som en gång var ett komplett Lorrainosaurus-skelett. Det mesta har ruttnat bort och spridits ut över havsbottnen av strömmar och asätare.
Bortsett från en kort rapport som publicerades 1994 har fossilen av Lorrainosaurus aldrig undersökts ordentligt förrän nu.
Forskarnas nya studie tyder alltså på att de gigantiska rovpliosauriernas herravälde måste ha inletts tidigare än vad man hittills har trott. De var ett svar på de stora ekologiska förändringar under mellersta jura som påverkade de marina miljöerna i vad som idag är Västeuropa.
– Lorrainosaurus är därför ett viktigt bidrag till vår kunskap om marina reptiler från tid i dinosauriernas era som inte vi inte vetat så mycket om, säger Benjamin Kear.
Benjamin Kear, paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, benjamin.kear@em.uu.se
I en avhandling vid Göteborgs universitet har munhälsan studerats hos personer före och efter behandling mot grav obesitas. Med behandling menas antingen fetmakirurgi eller medicinsk behandling.
Vid medicinsk behandling ingår livsstilsråd, kostbehandling, eventuell läkemedelsbehandling och stöd till ökad fysisk aktivitet.
Kirurgi har dock visat sig mer effektivt för viktnedgång, och med en tilltagande fetmaepidemi på många håll i världen opereras allt fler.
– Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje år, och trenden är ökande. Vi var därför intresserade av att se om det sker någon förändring i munhälsan hos dessa patienter efter operationen, säger tandläkaren och forskaren Negin Taghat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ökad kariesrisk efter kirurgi
Deltagarna i studien hade ett kroppsmasseindex, BMI, på 40 eller mer. De kunde också ha ett kroppsmasseindex på 35 eller mer ihop med annan sjuklighet, till exempel diabetes.
De 118 personerna med obesitas som följs i avhandlingen uppvisar ett mönster där högre BMI är kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-värdena sågs en dubblerad risk för karies.
Två år efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, framträder en tydlig uppdelning mellan grupperna. Personerna som hade genomgått en fetmaoperation hade då gått från genomsnittet 15,0 kariesskador på tandemaljens yta till drygt 19. I medicingruppen hade emaljskadorna tvärtom minskat.
Varannan upplevde sämre munhälsa
Studien visar även att personerna i kirurgigruppen hade fler djupare kariesskador i tandbenet.
– Individer som genomgått kirurgisk obesitasbehandling kan även uppleva en rad symtom från munnen och påverkan på den orala livskvaliteten. Vi såg att nästan varannan individ upplevde sämre munhälsa, säger Negin Taghat.
Exempel på symtom kan vara överkänsliga tänder och tuggproblem. Situationen som helhet kan också ge socialt obehag.
– Hälso- och sjukvårdspersonal och tandvårdspersonal möter dessa patientgrupper i det dagliga arbetet. Det är av stor vikt att personalen är medveten om att munhälsan kan påverkas av både obesitas och obesitasbehandling så att förebyggande insatser kan planeras, säger Negin Taghat.
Negin Taghat, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, negin.taghat@gu.se
2019 uppdaterade Livsmedelsverket sina råd vad gäller mat till små barn, se faktaruta nedan. Det handlar om mat som är känd för att kunna ge allergiska reaktioner och eksem hos en del människor.
Bebisar, mat och allergier – här är svenska råden
Sedan 2019 skriver Livsmedelsverket på sin webbsida att det är bra om bebisar redan under sitt första levnadsår får mat som jordnötter och tillagat ägg:
”Även om du själv har celiaki eller är allergisk, eller om barnet har eksem, är det bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsår – även mat med gluten, fisk, ägg och jordnötter.”
Vad gäller nötter handlar det inte om hela nötter utan ”finfördelade” sådana, exempelvis i form av jordnötssmör.
I en rapport från 2019 skriver Livsmedelsverket mer detaljerat om varför verket på detta vis har uppdaterat sina kostråd. I rapporten står det nya generella rådet uttryckt så här:
”Introducera alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat ägg, mjölk samt finfördelade nötter och baljväxter inklusive jordnötter under det första levnadsåret. Rådet gäller alla barn, även barn med eksem, misstänkt allergi mot ett annat livsmedel eller ärftlighet för allergi.”
Livsmedelsverket skriver att de nämnda livsmedlen rekommenderas för att de är hälsosamma och näringsrika och för att tidig introduktion av dem inte ger någon ökad risk för allergier. Däremot, skriver verket, saknas fortfarande tillräcklig evidens för att rekommendera dessa livsmedel i syfte att minska allergier hos barn. Det finns studier som tyder på fördelar med tidig introduktion ur allergisynpunkt, men mer forskning behövs, enligt Livsmedelsverket. Råden om nötter och ägg med mera till små barn har med andra ord inte lanserats i syfte att minska matallergierna.
Vad gäller tidpunkter är den svenska rekommendationen fortfarande helamning eller bröstmjölksersättning, eller både och, under barnets första sex månader och gärna fortsatt amning under hela första året, eller så länge barn och förälder vill. Om barnet är nyfiket kan det erbjudas pyttesmå smakprov från fyra månaders ålder, enligt Livsmedelsverket samt Rikshandboken, barnhälsovårdens riktlinjer (BVC).
Källor: Livsmedelsverket och Rikshandboken.
Teori om tidig exponering
Det finns forskning från en rad länder som har pekat på att barn som tidigt äter exempelvis jordnötter senare i livet får färre allergier och mindre eksem. Inte alltid på individbasis, men på befolkningsnivå, om man ser till en stor mängd barn.
– Teorin är att tidig och upprepad exponering för livsmedel gynnar toleransutveckling, det vill säga att immunsystemet lär sig tåla livsmedlet, säger Christina West, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
3 500 familjer i forskningsprojekt
I ett pågående forskningsprojekt från Umeå universitet och Region Västerbotten har Christina West och kollegor ställt frågor till familjer om allergena livsmedel till små barn. Forskningsprojektet inkluderar drygt 3 500 familjer.
Forskarna har funnit att fler föräldrar i Sverige efter 2019 ger spädbarn allergena livsmedel som nötter, ägg och baljväxter, inklusive jordnötter, under det första levnadsåret. De uppdaterade råden från myndighetshåll verkar alltså ha hörsammats.
Ingen minskning av allergier
Däremot kan forskarna, vid uppföljning runt 1,5 år, inte se någon förändring hos samma barn vad gäller allergier. 1,5-åringarna i forskningsprojektet är varken mer eller mindre allergiska som helhet, trots att fler ätit allergena livsmedel.
Resultat från tidigare randomiserade kontrollerade studier, bland annat från Sverige och Norge, har visat att tidig introduktion av fram för allt ägg och jordnöt har kunnat minska risken för allergi mot de livsmedlen.
– Många har därför hoppats att en generellt tidigare introduktion av sådan mat i befolkningen skulle kunna minska förekomsten av matallergi. Men vi ser alltså ingen skillnad i förekomsten av matallergier, säger Jonas Österlund, läkare och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
Är du förvånad?
– Jag är inte förvånad över att fler små barn har introducerats för allergena livsmedel. Men det hade ju varit spännande om man hade kunnat se tydliga skillnader i allergier.
Olika upplägg i studier
Att det blir så olika resultat i forskningen – en del studier visar minskade allergier, andra ingen skillnad – kan möjligen ha med forskningsmetoden att göra, fortsätter Jonas Österlund.
Den svenska studien är en så kallad observationsstudie. Föräldrar har inte fått instruktioner utan har enbart fått frågor om matvanor, vid fyra och nio månaders ålder.
I randomiserade och kontrollerade studier, däremot, där man sett en minskning av allergier, har vissa föräldrar fått mycket tydliga instruktioner om exakt hur mycket de ska ge sina barn och hur många gånger i veckan. Det kan exempelvis handla om exakta doser jordnötssmör till små spädbarn.
– I de studierna har bebisar som varit tre-fyra månader fått bland annat jordnötssmör flera gånger i veckan och i ganska stora mängder, säger Jonas Österlund.
Tidpunkten kan vara viktig
Skillnaderna i resultat mellan studier skulle kunna bero på att svenska barn i allmänhet inte får allergena livsmedel så tidigt, och heller inte i särskilt stora mängder – jämfört med hur det sett ut i en del studier. Livsmedelsverkets rekommendationer om matintroduktion är också ”pyttesmå smakprov”, tidigast från fyra månaders ålder.
Med andra ord, hade de svenska barnen fått till exempel jordnötter tidigare i livet är det möjligt att resultatet från Umeå hade sett annorlunda ut. Men det är det ingen som vet.
Ny kunskap om bebisars matvanor
– Det debatteras vid vilken ålder livsmedel ska introduceras för att ha störst förebyggande effekt på allergier. Resultaten från denna studie kommer att vara viktig inför beslut om framtida rekommendationer. Det har saknats aktuell information från Sverige om hur konsumtionen av livsmedel ser ut under det första levnadsåret. Vår studie ger mer kunskap om det, säger Jonas Österlund.
Forskarna vid Umeå universitet vill inom ramen för det pågående forskningsprojektet NorthPop följa de undersökta barnen till sju års ålder, vilket ger möjlighet att följa upp resultaten vad gäller allergi och eksem.
Christina West, läkare samt professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet christina.west@umu.se
En tredjedel av det landbundna kolförrådet finns i gräsmarker. Det innebär att koldioxid inte hamnar i atmosfären och spär på växthuseffekten. Den här kolinlagringen sker till exempel i naturbetesmarker, stäpper och savanner.
Ett 30-tal forskare, bland annat från Sveriges lantbruksuniversitet, har nu undersökt data från drygt 80 gräsmarker på sex kontinenter. Målet var att få en bättre förståelse för hur kolinlagringen fungerar. I studien ingår stäpper i Nordamerika, Serengetis savann, Svalbards tundra och naturbetesmarker i Alperna.
Forskare bedömer växternas mångfald på en gräsmark i nordvästra USA. Bild: Mary Ellyn DuPre
Fler växtarter gynnar lagring
Resultaten visar att markens kolförråd, eller mullhalt, ökar om det finns en större mångfald av växtarter. Sambandet är särskilt tydligt i varma och torra klimat.
Det här berodde dock inte på att det finns mer växter ovan jord på artrika gräsmarker, vilket forskarna hade förväntat sig. Istället fanns ett samband mellan artrikedom och växtlighetens kemiska sammansättning.
På artrika marker innehöll växtbiomassan mindre kväve i förhållande till mängden kol. Det här är ett tecken på att växterna innehåller mindre protein i förhållande till mängden växtfibrer – och sådant material bryts ned långsammare i marken. Att växtdelar bryts ner långsammare i artrika gräsmarker tycks vara en förklaring till att mer kol lagras i marken.
Kvalitet på organiskt materialet
Tidigare trodde man alltså att kolinlagringen i marken främst är kopplad till hur mycket växtbiomassa som tillförs marken, men forskarnas nya studie visar att kvaliteten på det organiska materialet har betydelse.
– Studien kan få långtgående följder, eftersom den antyder att en ekosystemförvaltning som återställer växternas mångfald i gräsmarker sannolikt förbättrar markens kolbindning, särskilt i varma och torra klimat, säger forskaren Marie Spohn vid SLU.
Marie Spohn, professor vid institutionen för mark och miljö,
Sveriges lantbruksuniversitet, marie.spohn@slu.se
Samverkan mellan exempelvis skola, polis och socialtjänst ses som ett viktigt verktyg i arbetet med att hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.
– Drivkraften är att man så gärna vill hjälpa till att vända utvecklingen för de här ungdomarna och deras familjer. Och då tänker man att det trots allt måste göras genom samverkan, säger Christina Söderberg.
Hon arbetar på Brottsförebyggande rådet och har även skrivit en doktorsavhandling vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. I avhandlingen har Christina Söderberg följt samverkansarbete i fyra kommuner och bland annat gjort intervjuer med representanter för polis, socialtjänst, skola och fritids.
Börjar bra, slutar med besvikelse
Avhandlingen visar bland annat att samverkansarbete i regel börjar bra och positivt men inte sällan mynnar ut i besvikelse. Efter några år kan parterna vara besvikna på att arbetet inte har gett resultat – och vara irriterade på att alla i samarbetet inte är lika engagerade.
– De flesta pratade om att man inte hade tillräckligt med åtgärder i verktygslådan för den här gruppen av unga. Så det leder inte till mycket mer än att man sitter där och pratar, säger Christina Söderberg.
Det finns heller ingen forskning, säger hon, som visar att samverkan i sig bidrar till att hjälpa ungdomar. De inblandade partnerna hinner också sällan göra uppföljningar av sitt arbete.
Ofta bortkastat – men måste inte vara det
Det innebär, säger Christina Söderberg, att samverkansarbete ofta är bortkastat jobb, så som det bedrivs. Men det går att ändra på. I så fall krävs att alla parter engagerar sig fullt ut, att syfte och målgrupp är klart och tydligt beskrivna och att det finns åtgärder som man är beredd att jobba intensivt och kraftfullt med. Samverkansparterna måste också följa upp åtgärderna för att se hur det går.
– Utifrån vilken risk den unge befinner sig i ska den få rätt insats. Det finns ju modeller för att göra bedömningar. En månad är lång tid för en ungdom. Man måste passa på när den är mottaglig. Det finns stora utvecklingsmöjligheter kvar, säger Christina Söderberg.
Delar på ansvaret
Trots att besvikelser är vanliga säger ingen av de intervjuade i avhandlingen att de vill att samverkansarbetet läggs ner. Alla, oavsett hur negativa och arga de har varit, uppger i intervjuer att de tror på arbetsformen.
En anledning, säger Christina Söderberg, är deltagarnas behov av att skapa mening för sig själva, eftersom samverkan ändå ger en känsla av att något görs. En annan förklaring, menar hon, är att organisationerna genom att ingå samarbete delar på ansvaret om resultaten uteblir eller inte kan påvisas.
Raka bud
Som projektledare på Brottsförebyggande föreläser Christina Söderberg ofta om samverkan. Hon säger att hon brukar lyfta fram de goda exempel som finns bland Sveriges 290 kommuner, men att hon också talar klarspråk:
– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad. Annars kan ni lika gärna lägga ner arbetet. Det brukar jag säga rakt ut.
Över en halv miljon personer i Sverige har diabetes. De allra flesta, 85-90 procent, har typ 2-varianten. Diabetes är världens snabbast växande folksjukdom och 425 miljoner människor är drabbade, enligt Svenska diabetesförbundet.
Det här medför ett växande behov av bra medicinsk behandling. Forskare vid Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan har nu utvecklat en medicinsk mikroenhet – ett chip med insulinproducerande celler i ögat för att hålla diabetessjukdomen i schack.
Håller miniorgan på plats
Tekniken öppnar alltså för cellbaserad terapi, av till exempel diabetes, med ögat som bas.
Mikroenheten möjliggör, utan att använda stygn, exakt positionering av så kallade miniorgan i ögat. De Langerhanska öarna, den insulinproducerande delen i bukspottskörteln, är exempel på ett miniorgan.
– Vi har konstruerat den medicinska enheten så att den kan hålla levande miniorgan i en mikrobur med en ny klaffdörrsteknik, detta för att undvika behovet av ytterligare fixering, säger Wouter van der Wijngaart som är professor inom mikro- och nanosystem vid KTH.
Implantatet fungerar på möss
Forskarna har utformat hela enheten som en kil. Det gör det möjligt att mekaniskt fixera strukturen i vinkeln mellan regnbågshinnan och hornhinnan i den främre ögonkammaren.
– När vi testade tekniken i möss observerade vi att enheten behöll sin position i den levande organismen i flera månader och att miniorganen snabbt integrerades med värddjurets blodkärl och fungerade normalt, säger Anna Herland, forskare inom bionanoteknologi vid KTH och Scilife-lab.
Per-Olof Berggren, professor vid Karolinska institutet, har lång erfarenhet av transplantation av Langerhanska öar till den främre ögonkammaren hos möss.
– Den aktuella enheten är unik och kommer bland annat att utgöra basen för vårt fortsatta arbete att utveckla ett integrerat mikrosystem för studier av de Langerhanska öarnas funktion och överlevnad i den främre ögonkammaren. Detta är också av stor translationell betydelse då transplantation av Langerhanska öar till främre ögonkammaren hos människa är föremål för kliniska prövningar i patienter med diabetes, säger Per-Olof Berggren.
Ett första steg
Förutom diabetes har olika behandlingar med celltransplantationer även påbörjats inom andra sjukdomsområden. Ett hinder för utvecklingen av cellterapier är dock bristen på icke-invasiva metoder som kan övervaka att transplantaten fungerar bra över tid.
Forskarna menar att deras uppfinning är ett första steg mot mer avancerade medicinska mikroenheter, som både kan lokalisera och kontrollera funktionen hos celltransplantat.
–Vår design kommer att möjliggöra framtida integrering och användning av mer avancerade enhetsfunktioner som integrerad elektronik eller läkemedelsfrisättning, säger Anna Herland.
Därför används ögat
Ögat är ett så kallat immunpriviligierat organ. Det innebär att när kroppen inledningsvis reagerar på ett implantat har ögat i stort sett inga immunceller som kan ge negativa reaktioner.
Ögat är forskarnas enda fönster in i kroppen. De kan i detalj studera vad som händer med implantatet över tid genom observationer och mikroskopi. När forskarna kontrollerat att allt fungerar kan de överväga andra placeringar av implantatet.
Tekniken kan användas på både diabetes typ 1 och 2 eftersom det handlar om transplantation av öar – det vill säga botande behandling. I första hand är tekniken tänkt för typ 1-diabetes.
Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen för bionanoteknologi på KTH, Scilifelab samt forskningscentret AIMES vid KTH och KI, aherland@kth.se
Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi, Karolinska institutet, per-olof.berggren@ki.se
Myrar är effektiva miljöer för att lagra kol och andra ämnen i marken. Globalt har tillväxten av torv efter den senaste istiden haft en avkylande effekt på klimatet. Det beror på att torv binder kol som annars skulle finnas i atmosfären som koldioxid.
Myrarnas ekologiska funktion har studerats i över hundra år i Sverige, men man vet mindre om hur geografin påverkar processer som styr uppkomst och tillväxt av myrar.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu kartlagt utvecklingen av myrar som breder ut sig längs den norrländska kusten. De har bildats i takt med att inlandsisen smält och landhöjningen successivt skapat nya landområden. Det gör att forskare med säkerhet kan åldersbestämma dem.
– Det handlar i första hand om myrar på platser där det aldrig vare sig har varit en sjö eller en skog. Direkt som landet stiger ur havet bildas en myr där och det är det som möjliggör att vi kan se hur myrarna utvecklas över tid. Vid kusten hittar man väldigt unga myrar och mot inlandet blir de äldre. Så utan en kol-14-datering kan vi anta deras ålder sett till hur högt över havsytan de ligger, säger forskaren Betty Ehnvall som skrivit avhandlingen.
Så gjordes undersökningen
Myrlandskapet har kartlagts genom en kombination av höjd- och markinformation från Lantmäteriet med ny markfuktighetsdata som tagits fram av SLU.
Från blöta till torra områden
Hon har sett att myrbildning i första hand sker i blötare områden, men över tusentals år breder myrarna ut sig även i torrare områden. Resultaten visar ett liknande mönster från Haparanda i norr till Nordmaling i söder.
– Målet var att skala upp olika myregenskaper till hela skogslandskapet. Vi kan visa på tydliga förändringar över tid beroende på hur myrarna ligger i landskapet och på deras tillrinningsområden runt omkring, säger Betty Ehnvall.
– Det finns många antaganden kring hur nordliga myrar utvecklas och med våra resultat kan vi visa på komplexiteten. De kan därför användas för att förbättra modeller som beskriver utvecklingen av den typen av myrar, fortsätter hon.
Myrar hittar sin kolbindande kraft
Fukt, ålder, vegetation, vattentillrinning och landskapets form påverkar hur myrarna till sist ser ut och fungerar. Med hjälp av torvprover från cirka 60 myrar i ett område runt Sävar norr om Umeå har Betty Ehnvall kunnat se hur alla dessa faktorer gör avtryck i myrarnas ekologiska och kolbindande funktion.
Myrarna ändrar skepnad i takt med tiden. Här är ett exempel på äldre torrare våtmarksmiljö. Bild: Betty Ehnvall
Studien visar också att myrar fortsätter att samla på sig mer torv och kol ju äldre de blir. Det går också att se att de mer näringsrika myrarna, med hög takt av torvbildning, inte får ett större torvdjup än andra.
Snarare kan forskarna se hur myrar i gynnsamma, blöta områden, når sin maximala utbredning inom ett par tusen år. På torrare platser fortsätter däremot myrområden att växa i tusentals år till.
Betty Ehnvall samlade in hundratals prover under två månader. Hon vittnar om en mycket komplex och föränderlig vegetation. På en och samma myr kan den ena kvadratmetern vara helt olik nästa.
– Jag har provtagit myrar från kant till kant för att täcka variationen i vegetation, hydrologi och torvkemi inom myrarna. På ett ställe kommer typiska skogsarter in, sedan är det mest vitmossa och några köttätande sileshår. Och så plötsligt står man på ett gungfly och känner vattenrörelserna under sig, säger Betty Ehnvall.
Betty Ehnvall, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, betty.ehnvall@slu.se
Många har nog hört om ”fria radikaler” och att de skulle vara dåliga för kroppen och att man kan motverka dem genom att äta antioxidanter. Och, ja, fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket kan skada celler och därmed påverka hälsan negativt. Men – radikaler är också helt nödvändiga, såväl för kroppen som för livet på jorden i stort.
Radikaler
En radikal är en kemisk förening med en oparad elektron, vilket gör den mycket reaktiv, alltså att den lätt reagerar med andra ämnen. Fria, okontrollerade, radikaler kan orsaka skador på kroppens celler men naturen har också hittat sätt att tämja radikalerna och utnyttja deras egenskaper för att utföra särskilt svåra kemiska reaktioner.
Källa: Stockholms universitet
I den aktuella studien har forskare vid bland annat Stockholms universitet studerat proteinet ribonukleotidreduktas. Detta protein tillverkar byggstenarna till dna. Proteinet använder en radikal för att utföra denna reaktion, som är helt nödvändig för i princip alla organismer.
Radikaler måste kontrolleras
– För att göra detta behövs en väldigt reaktiv molekyl, men precis som för en vass kniv så måste radikalen skyddas och kontrolleras så att den kan användas utan att samtidigt orsaka skador i cellen, säger Martin Högbom, professor i biokemi vid Stockholms universitet.
Det faktum att radikalen är så reaktiv gör den också mycket svår att avbilda. Den förstörs nämligen omedelbart i processen. Men genom att använda extremt korta röntgenlaserpulser har forskarna i studien kunnat avbilda en radikal och beskriva dess struktur.
Med eller utan radikal
Genom att jämföra proteinets struktur med och utan radikal kan forskarna nu utreda hur proteinet både kan skydda radikalen – och mobilisera den när den skall användas.
Förutom värdet i att förstå naturens kemi bättre är resultaten intressanta på flera sätt, bland annat inom medicinområdet, enligt forskarna.
– Ribonukleotidreduktas är helt nödvändigt för celldelning och kan man stoppa det stoppas också celltillväxt, något som är användbart både vid behandling av cancer och i nya antibiotika, säger Martin Högbom.
Martin Högbom, professor i biokemi och forskningsledare vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet martin.hogbom@dbb.su.se
Kombinerade p-piller har tidigare kopplats till en ökad risk för blodpropp. Världshälsoorganisationen, WHO, har till exempel varnat för att p-piller medför en stor hälsorisk hos kvinnor som bär på kända mutationer kopplade till ärftlig trombofili – ett tillstånd där blodet koagulerar, eller levrar sig, för lätt.
Forskarna vet nu att risken för blodpropp påverkas av ett stort antal gener – utöver de kända mutationerna – som tillsammans bidrar till att öka den totala risken.
Sex gånger högre risk att drabbas
Idag går det att med enkla metoder mäta den genetiska risken på individnivå och sammanfatta den som ett genetiskt riskvärde*.
För att studera kopplingen mellan genetisk risk för blodpropp och p-piller har forskare undersökt data från ungefär 245 000 kvinnor i Storbritannien.
– Vi såg att kvinnor med högt genetiskt riskvärde hade mer än sex gånger högre risk för blodpropp under de första två åren de använde p-piller jämfört kvinnor med ett lågt genetiskt riskvärde, säger forskaren Valeria Lo Faro vid Uppsala universitet.
*Ett högre genetiskt riskvärde tyder på fler genetiska riskfaktorer. Ett lägre värde innebär en minskad genetisk risk.
Alternativa preventivmedel
Kunskapen skulle kunna användas för att identifiera kvinnor med en hög risk för blodpropp. De kan då få rådgivning om alternativa preventivmedel som inte medför en fara för deras hälsa.
– Den här kunskapen är viktig för kvinnors hälsa och kan komma att få betydelse inom preventivmedelsrådgivningen, säger Valeria Lo Faro.
Genetisk profil kan få viktig roll
Genetiska riskprofiler kan idag bestämmas för många vanliga sjukdomar, till exempel från blodprov som kan tas redan vid födseln.
– Vi förutser att denna typ av genetisk riskskattning kommer att spela en viktig roll för rådgivning och riskprognoser i framtiden, säger forskaren Åsa Johansson vid Uppsala universitet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
