Forskare vid Luleå tekniska universitet har i en studie frågat 39 universitetsstudenter i Sverige och på Island om dessas erfarenheter av distansundervisning under pandemin.
Ett tema som tydligt framträdde i svaren var en känsla av frihet och egen makt. Studenterna hade möjlighet att själva bestämma var, när och hur de ville studera. Men den digitala tekniken skapade också ett avstånd mellan studenter och mellan studenter och lärare.
– Tekniken äter upp all tid, det finns inga mellanrum där man umgås. Tekniken är effektiv och utesluter glappen för det spontana och sociala, säger Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
Risk för gränslöshet och dubbeljobb
Av svaren framgick också att studenter upplevde att privatliv och undervisning gled ihop. Vissa uppskattade det och såg det som ett sätt att få ihop livspusslet. Andra kände sig bortkopplade från undervisningen, eller kunde tappa känslan för sitt eget hem.
– När digitaliseringen skapar nya villkor finns också en underliggande idé om tiden kan tänjas, som kanske är mer av en önskan än en verklighet, säger Eva Alerby.
Bild: Chris Montgomery, Unsplash,
– Att samtidigt jobba och studera, ta hand om barn och studera. Är människan och tiden verkligen så tänjbar? Det finns en uppenbar risk för dubbelarbete och för att sätta gränser ur spel.
Dessa och fler frågor som distansundervisningen väcker behöver undersökas mer, enligt forskarna.
Nya krav på undervisningen
Undervisningen på distans, visar studien vidare, ställde nya krav på lärare att inte gömma sig bakom ett bildspel och hålla en monolog.
Enligt studenterna lyckades vissa lärare väl med sitt uppdrag i den digitala sfären och andra inte. En lyckad pedagogik var, enligt studenterna, när lärare skapade variation och använde sig av teknikens möjligheter för att skapa dialog.
Hissar en varningens flagg
Studenterna uppger också att de använde sig av tekniska möjligheter för att själva forma undervisningen, till exempel genom att snabba på eller dra ner hastigheten på inspelade föreläsningar. Läraren blev på så sätt en formbar resurs, ett objekt, säger Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.
– Det är intressant att diskutera vad det gör med lärarrollen, vad är lärarens kvalitéer och vad kan en maskin göra. Vi hissar en varningens flagg för att mellanmänskliga relationer kan bli instrumentaliserade, både studenter och lärare blir någon form av stapelvaror, säger Niclas Ekberg och fortsätter:
– Vi kommer inte med några svar men visar att vi måste titta kritiskt och djupt på de här frågorna. Det finns en technooptimism och idé om effektivisering som vi vill problematisera. Men vi kan inte heller ha en dystopisk syn på digitalisering av undervisning. Vi kan inte gå tillbaka, det gäller att lära oss för framtiden.
Eva Alerby, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet eva.alerby@ltu.se
En studie, där bland annat forskare från Kungliga tekniska högskolan deltagit, visar hur städer kan skapa och samordna ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att både fånga upp och minska koldioxidutsläpp.
Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina och rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU.
Gröna miljöer kompenserar och minskar utsläpp
Studien visar hur en blandning av gröna lösningar tillsammans med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid − och även minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Forskarna fokuserade på de indirekta sätt som så kallade naturbaserade lösningar kan bidra till koldioxidneutralitet.
− Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utsläpp, utan kan också bidra till att minska utsläppen och resursförbrukningen, säger Zahra Kalantari som är forskare på avdelningen för vatten- och miljöteknik vid Kungliga tekniska högskolan.
Parker, odlingar och promenadstråk
Resultaten bygger på att integrera data från tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. Här ingår till exempel stadsodling, trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken och smalare vägar med mer grönska och träd. Andra lösningar är att bevara vilda livsmiljöer samt skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.
Till exempel främjar stadsparker, grönområden och träd mer promenader, cykling och andra miljömässigt positiva vanor som ersätter bilkörning.
Energianvändning kan minska
I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa åtgärder ytterligare förbättra städernas mikroklimat genom att absorbera värme och kyla, och som ett resultat minska energianvändningen i byggnader.
− Forskningsarbetet ger också vägledning om vilka åtgärder som bör prioriteras och var de ska placeras för bästa effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönområden, vilket kan resultera i en utsläppsminskning på 6 procent för bostäder, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, säger Zahra Kalantari.
Det finns många studier som undersökt effekterna av individuella naturbaserade lösningar. Men den aktuella studien slår samman alla lösningar och analyserar den möjliga systemiska effekten, enligt Zahra Kalantari.
Studien är ett samarbete mellan forskare från KTH, Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.
Unga idag ser idag nätet som en självklar plattform för romantiska och sexuella möten. Samtidigt väger de ständigt fördelarna mot olika risker och faror som måste värderas och undvikas. Det visar en studie där cirka 50 ungdomar mellan 16 och 19 år deltagit i gruppsamtal och intervjuats.
Tonåringarna i studien har bland annat fått diskutera och svara på frågor om hur de resonerar kring samtycke i olika sexuella situationer på nätet.
– Våra intervjuer visar att de flesta unga börjar intressera sig för olika sexuella praktiker på nätet någon gång på mellanstadiet, säger forskaren Kim Ringmar Sylwander vid Malmö universitet.
Svårt att navigera kring närmanden
Hon konstaterar att ungas förhandling av sexuellt samtycke på digitala plattformar formas av heterosexuella normer och förväntningar. Liksom i sammanhang utanför nätet handlar samtycke sällan om en förhandling av ja eller nej, utan snarare om att känna in varandra.
– Killar känner pressen att fråga men också att få samtycke på rätt sätt. Att det ska känns bra för tjejen. Medan tjejer upplever att de har svårt att navigera i situationer där de får oönskade inviter från killar de inte vill ha en sexuell relation med. Och att detta hela tiden måste förhandlas för att undvika skambeläggning, säger Kim Ringmar Sylwander och fortsätter:
–Tjejerna beskriver det som ”let them down easy”, alltså göra det på ett mjukt sätt. Att de måste kalkylera vad konsekvensen blir om de avfärdar argt eller blockerar någon på skolan. Till exempel risken att killen ändå börjar sprida rykten om en.
Unga överskattar sin mognad
Tonåringarna beskrev också att de i yngre ålder gjorde saker på nätet som de idag betraktar som omoget. Till exempel kunde tjejer surfa runt på sajter där det dök upp nakna män som satt och onanerade. Killarna kunde jaga nakenbilder på tjejer och tänkte inte på att det var en riktig person bakom bilden.
– Det intressanta är att de uppfattade sig själva som mogna när de var tolv år. Att de tyckte att de hade koll och visst förstod vilka risker som fanns och visst kunde hantera plattformarna de använde på ett ansvarsfullt sätt. Men att de nu istället ser sina tidigare val som ett resultat av att de saknat ett konsekvenstänk, säger Kim Ringmar Sylwander.
Kim Ringmar Sylwander, postdoktor vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet, kim.ringmar-sylwander@mau.se
– När jag jobbade som ämneslärare i svenska för gymnasiet upplevde jag att grammatiken hanteras som ett separat moment, isolerad från faktisk språkanvändning, säger Agnes Strandberg, nybliven doktor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.
Undervisningen, säger hon, utgår ofta från tillrättalagda exempelmeningar där elever tragglar grammatiska begrepp som de har svårt att förstå syftet med.
Språket i en roman synas
I sin avhandling har Agnes Strandberg, i samarbete med gymnasielärare i svenska, testat ett annat sätt att undervisa. Det innebar bland annat att lärare växlade mellan lektioner där de läste och diskuterade en roman och lektioner där klassen satte språket i romanen under lupp.
Målet var att eleverna skulle få syn på grammatiska strukturer och koppla samman dem med funktion och retorisk effekt i texten.
Gav engagemang i klassrummet
– Det blev aktiva och engagerade diskussioner i klassrummet om hur man kan och inte kan säga. Det väckte engagemang och motivation och gjorde grammatiken mer meningsfull, säger Agnes Strandberg.
Det här greppet ökade möjligheten för eleverna att lära sig om språk på djupet, säger hon. Samtidigt var de autentiska texterna ibland så komplexa att de kunde göra det svårt att tydligt visa olika grammatiska fenomen. Att ett facit saknades kunde också skapa osäkerhet. Men sammantaget menar Agnes Strandberg att det är motiverat att bedriva undervisning i grammatik på det här sättet, med en blandning av tillrättalagda exempel och autentiskt material.
– Det traditionella sättet att undervisa i grammatik ger en grundläggande struktur och trygghet, medan grammatikundervisning utifrån autentiska texter skapar engagemang och mening.
Färgkoder i undervisning om grammatik. Bild: Luleå tekniska universitet.
Färgkoder hjälpte
Att använda färgkoder och spalta upp grammatiska strukturer grafiskt var också till nytta i undervisningen, enligt forskningen. Visualiseringar gjorde grammatiken mer konkret och hjälpte eleverna känna igen språkets struktur.
– Det har varit oerhört värdefullt att forska i nära samverkan med verksamma lärare. Tillsammans har vi kunnat öka kunskapen om grammatikundervisning och hur praktisk undervisning kan utvecklas på vetenskaplig grund, säger Agnes Strandberg.
Agnes Strandberg, biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet agnes.strandberg@ltu.se
När klockan ringer på morgon kan det vara frestande att famla efter snooze-knappen, ligga kvar i sängen och kanske rent av somna om.
Snooze-funktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter, bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna. Men stämmer detta verkligen?
Nu har forskare vid Stockholms universitet för första gången undersökt hur vanligt det är att snooza – och vilka effekter vanan har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.
Resultaten är lugnande för personer som gillar att dra ut lite på uppvaknandet.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn, säger Tina Sundelin som forskar om sömn vid Stockholms universitet.
– När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp, fortsätter hon.
Morgonvanor under luppen
I studien fick drygt 1700 personer svara på frågor rörande morgonvanor, till exempel hur ofta de använder snoozeknappen och varför.
Det visade sig att många snoozar regelbundet, särskilt yngre vuxna och kvällsmänniskor. Den vanligaste anledningen är att känna sig för trött för att gå upp när klockan ringer.
Drygt 30 regelbundna snoozare fick också sova i Stockholm universitets sömnlabb vid två tillfällen för att mäta sömnen mer i detalj.
En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter. En annan morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att ligga kvar i sängen.
Trots att sömnen stördes under den halvtimmeslånga snooze-perioden sov de flesta fortfarande ganska mycket – mer än 20 minuter – vilket gjorde att sömnen som helhet knappast påverkades.
Lite mer snabbtänkta
Snoozarna slapp också vakna ur djupsömn och de presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Samtidigt sågs inga negativa effekter på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.
– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin.
Hon tillägger dock att alla kanske inte gynnas av att ligga kvar i sängen en stund.
– Det är förstås viktigt att komma ihåg att studien bara inkluderade personer som snoozar regelbundet och har lätt för att somna om på morgonen, och att snoozning antagligen inte är något för alla, säger Tina Sundelin.
Datortomografi är en förhållandevis billig avbildningsteknik som finns brett tillgänglig inom vården. Den finns även på många ställen i världen där vården inte har tillgång till andra undersökningsmetoder.
Datortomografi, CT
Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. Via den kan man upptäcka sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller magen. För att få tydligare bilder används ofta kontrastmedel som patienten dricker eller får med spruta.
En undersökning brukar ta mellan 10 och 15 minuter. Andra beteckningar för datortomografi kan vara CT, från engelskans ”computed tomography”, eller skiktröntgen.
Datortomografi anses dock vara sämre på återgivning av exempelvis subtila förändringar i hjärnan jämfört med magnetresonanstomografi, MRT. Idag måste därför vissa bilder tas på specialiserade avdelningar på större sjukhus där den mer avancerade tekniken finns.
Magnetresonanstomografi, MRT
Detta kallas även magnetisk resonanstomografi, eller kort och gott magnetkamera, och kan förkortas på olika sätt: MR, MRI eller MRT.
En magnetkamera tar bilder med hjälp av magnetfält och radiovågor. Ingen röntgenstrålning används. Undersökningen görs, liksom vid datortomografi, för att upptäcka sjukdomar, kartlägga skador och följa upp behandlingar. Även här kan man som patient få kontrastmedel inför undersökningen.
Forskare från Göteborgs universitet har, i samarbete med andra forskare, under flera år arbetat med att ta fram en programvara som gör informationen från den ”enklare” datortomografi-tekniken mer värdefull.
Skapad av AI
Programvaran har skapats genom djupinlärning, en form av artificiell intelligens. Den har tränats på att överföra tolkningar från avbildningar gjorda med magnetresonanstomografi, MRT, till bilder där samma hjärnor avbildats med datortomografi, CT.
– Vår metod generar diagnostiskt användbara data som i vissa fall är lika bra som om man gör en magnetresonanstomografi i specialistvården, säger Michael Schöll, professor vid Sahlgrenska akademin.
Kan hjälpa till att fastställa demens
Poängen, säger han, är att vården på detta sätt kan få mycket mer information från undersökningar som görs på rutin i primärvården.
Forskarnas förhoppning är att den nya metoden kan förbättra diagnostiken i primärvården och optimera patientflödet till specialistvården.
– Det är ett stort steg framåt för bilddiagnostiken. Nu är det möjligt att mäta storleken på olika strukturer eller regioner i hjärnan på ett liknande sätt som görs vid avancerad analys av MRT-bilder, säger Meera Srikrishna, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Fler sjukdomar kan upptäckas
Programvaran har tränats på avbildningar av totalt 1117 personer, som samtliga avbildats med både CT och MRT. Den aktuella studien inbegrep framför allt friska äldre individer och patienter med demenssjukdomar. Ett annat användningsområde som forskargruppen undersöker nu är NPH, normaltryckshydrocefalus.
När det gäller NPH har forskargruppen nya resultat som pekar på att metoden kan användas för att ställa diagnos och även för att följa effekten av behandlingen. Normaltryckshydrocefalus är ett tillstånd bland framför allt äldre personer, där vätska samlas i hjärnans ventriklar vilket leder till neurologiska symtom. Av alla över 65 år drabbas cirka två procent. Eftersom diagnostiken kan vara komplicerad och tillståndet riskerar att blandas ihop med andra sjukdomar missas sannolikt många fall.
– Det är svårt att ställa diagnosen för NPH, och det kan också vara svårt att säkert utvärdera effekten av en så kallad shuntopereration som ska dränera vätskan i hjärnan. Därför tror vi att vår metod kan komma att göra stor skillnad i vården av dessa patienter, säger Michael Schöll.
Michael Schöll, professor i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet michael.scholl@neuro.gu.se
Den moderna demokratin bygger på att politiska representanter jobbar på uppdrag av dem som de ska representera.
– Att hindra representanter i den processen underminerar det demokratiska systemet, säger statsvetaren Sandra Håkansson, som har skrivit en avhandling i ämnet vid Uppsala universitet.
– Attacker riktade mot kvinnliga politiker kan få särskilt allvarliga konsekvenser i och med att det kan förstärka ojämställdheten inom politiken.
Hot och trakasserier vanligt
Avhandlingen visar bland annat att både kvinnor och män på högre politiska poster i kommunpolitiken, som kommunstyrelsens ordförande och nämndordföranden, ofta utsätts för psykiskt våld inom ramen för sina uppdrag.
Med psykiskt våld menas sådant som hot och trakasserier. Det vanligaste är att det sker online, framförallt på sociala medier. En kvinna som uttalar sig i avhandlingen berättar om upprepade mejl och brev till hemmet och kollegor. I en del av dessa nämndes politikerns barn och partner vid namn. En annan person beskriver att dödshot har fått henne att avstå från att skriva förslag inom en del politiska områden.
Cirka sex av tio kommunstyrelseordföranden och tre av tio nämndordföranden utsätts för någon form av sådant psykiskt våld varje år, enligt forskningen. Och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest.
Könsgapet i utsattheten ökar med maktnivån. Ju högre i den politiska hierarkin, desto mer utsätts kvinnorna jämfört med männen.
Mer fritt fram att klaga på kvinnor
Avhandlingen visar också att medborgare är mer benägna att rikta klagomål mot kvinnliga än manliga politiker, oavsett vilken formell position som politikern har.
Det ökar risken för hot och trakasserier mot politiker som är kvinnor och utgör sannolikt en del av förklaringen till kvinnliga politikers högre våldsutsatthet. Dessa fynd bygger på en enkätundersökning som 6 000 personer har svarat på, hälften i Sverige och hälften i USA.
Risk att debatter undviks
Forskningen visar dessutom att konsekvenserna av våldet för kvinnors politiska representation är mer omfattande än för mäns.
– Både manliga och kvinnliga politiker avstår från offentlig debatt och från att engagera sig i vissa frågor på grund av våldet, men kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. En annan konsekvens av våld mot politiker är att manligt kodade egenskaper såsom styrka, mod och icke-känslighet ökar i betydelse för politiker. Detta kan missgynna kvinnor eftersom de ofta antas vara det motsatta, säger Sandra Håkansson.
Allt sedan 1400-talet har jakten på älg varit intensiv. Det ledde till att älgen nästan utplånades under 1800- och 1900-talen. Då bestod stammen bara av cirka tusen individer.
En storskalig genetisk studie av älgar i Skandinavien kan nu avslöja effekten av att stammen nästan utrotades. Forskningen har gjorts vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
I studien analyserade forskarna 87 älgars arvsmassa, från 1840-talet till 2019. Älgarna är från hela Sverige.
Få älgar ökar risken för inavel
När älgstammen minskar kan inavel öka snabbt och orsaka skadliga genetiska mutationer, det vill säga förändringar i arvsmassan. Det leder till sämre hälsa hos älgpopulationen som helhet.
Men trots att den kraftiga nedgången under tidigare sekel tycks inaveln inte ha ökat mycket, visar studien. Arten verkar ha behållit det mesta av sin historiska genetiska mångfald.
– Trots att utrotningen var nära förestående visar älgarna inga starka bevis för förlust av genetisk mångfald, säger zoologen Nicolas Dussex vid Stockholms universitet.
Ett viktigt fynd var också att vissa förändringar under de senaste decennierna tycks har skett bland gener som är viktiga för individuell hälsa – till exempel fertilitet, insulin och fettmetabolism och kroppsvikt.
Så många är älgarna nu
Älg är ett av de vanligast förekommande hjortdjuren i Skandinavien. I Sverige finns cirka 320 000 älgar. Varje år skjuts 60 000 av dem under älgjakten.
Forskarna såg även att alla älgpopulationer inte är lika ur genetisk synvinkel.
– Vi fann regionala skillnader i inavel och mängden skadliga mutationer samt antydningar om en risk för framtida minskning av genetisk mångfald och genflöde, särskilt i de södra delarna av Sverige inklusive Öland, säger Nicolas Dussex och fortsätter:
– Därför kan det finnas en risk för minskad genetisk hälsa om spridningen minskar bland subpopulationer, särskilt i södra delen av utbredningsområdet.
Kan påverka förvaltning
Att bevara den genetiska mångfalden är avgörande för alla arters överlevnad. Fynden hos älgar har även konsekvenser för förvaltningen av andra hjortdjur, enligt forskarna.
– Våra resultat visar att inte bara tidigare nedgångar utan även nuvarande förvaltning kan påverka vilda populationers hälsa under en relativt kort tidsperiod och att genetiska överväganden och indikatorer för genetisk mångfald bör införlivas i förvaltningsplaner för vilda djur, säger zoologi-forskaren Linda Laikre vid Stockholms universitet.
Forskningen har skett i samarbete Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram.
Nicolas Dussex, forskare vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet och Vitenskapsmuseet vid NTNU i Trondheim, nicolas.dussex@gmail.com
Lina Laikre, forskare vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, linda.laikre@popgen.su.se
Forskare på Chalmers tekniska högskola har tagit fram ett nytt recept för att effektivt kunna återvinna metaller från elbilsbatterier. Metoden gör det möjligt att återvinna 100 procent aluminium och 98 procent litium ur förbrukade elbilsbatterier.
Forskarna använder sig av oxalsyra – en syra som även förekommer i växtriket. Det innebär att inga dyra eller skadliga kemikalier krävs i processen. Samtidigt minimeras förlusten av värdefulla råvaror som nickel, kobolt och mangan.
– Hittills har ingen lyckats hitta exakt rätt förutsättningar för att separera så här mycket litium med oxalsyra – och dessutom få bort allt aluminium samtidigt. Eftersom alla batterier innehåller aluminium behöver vi kunna ta bort det utan att förlora de andra metallerna, säger kemiforskaren Léa Rouquette vid Chalmers.
Forskaren Léa Rouquette arbetar med en ny metod för återvinning av elbilsbatterier: Bild: Henrik Sandsjö/Chalmers
Så går processen till
I batteriåtervinningslabbet på Chalmers visar forskarna hur den nya metoden fungerar. I labbet finns uttjänta bilbattericeller och i dragskåpet finns deras krossade innehåll i form av ett finmalt svart pulver som löses i en genomskinlig vätska – oxalsyra.
Forskaren Léa Rouquette blandar vätska och pulver i något som påminner om en köksmixer. Även om det ser lätt ut, nästan som att koka kaffe, är tillvägagångssättet unikt.
Genom att finjustera temperatur, koncentration och tid har forskarna tagit fram ett nytt recept för att använda oxalsyra – en miljövänlig ingrediens som även återfinns i växter som rabarber och spenat.
– Det behövs alternativ till dagens oorganiska kemikalier. Dessutom är en av de största flaskhalsarna i dagens processer att få bort restmaterial som aluminium. Det här är en innovativ metod som kan förse återvinningsindustrin med nya alternativ och bidra till att lösa problem som hindrar utvecklingen, säger Martina Petranikova som är forskare vid institutionen för kemi och kemiteknik.
Bild: Anna-Lena Lundqvist/Chalmers
Spill i reningsprocess minskar
Den vätskebaserade återvinningsmetoden kallas för hydrometallurgi. I traditionell hydrometallurgi tar man först bort det ”orena” i materialet, som aluminium och koppar. Därefter kan man ta vara på värdefulla metaller som litium, kobolt, nickel och mangan.
Även om det bara återstår små mängder av aluminium och koppar, krävs flera reningssteg och varje steg i processen orsakar spill. I den nya metoden vänder forskarna på kuttingen och separerar litium först, tillsammans med aluminium. På så sätt kan de minska spillet av de värdefulla metaller som behövs för att tillverka nya batterier.
Steg framåt för batteriåtervinning
Även den senare delen av processen, där den svarta blandningen filtreras, för tankarna till kaffebryggning. Medan aluminium och litium hamnar i vätskan blir de övriga metallerna kvar i ”sumpen”. Nästa steg i processen är att separera aluminium och litium.
– Eftersom metallerna har mycket olika egenskaper ser vi inte att det ska vara svårt att separera dem. Vår nya metod visar en ny lovande väg framåt för batteriåtervinningen – en väg som det finns all anledning att utforska vidare, säger Léa Rouquette.
Léa Rouquette, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, malea@chalmers.se
Martina Petranikova, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, martina.petranikova@chalmers.se
Ett varmare klimat kan påverka så kallade polymera material, som ingår i plast- och gummiprodukter. De riskerar att åldras snabbare och gå sönder i förtid, visar en studie vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Försämrad kvalitet kan till exempel leda till att bildäck exploderar och lim smälter. Det kan också påverka förpackningar för livsmedel och läkemedel som förlorar sina skyddande funktioner.
Forskare lyfter nu fram att nya säkerhetskrav behövs när tillverkare väljer material i plast- och gummiprodukter.
– De negativa effekterna av ökad global uppvärmning på polymera material kommer att bli värre i framtiden eftersom värmeböljor förväntas bli mer intensiva, frekventa och långvariga, säger Xinfeng Wei som forskar om plastmaterial vid KTH.
Enligt forskarna gäller detta en bred kategori av materialtyper och produkter – som fibrer, filmer, laminat, skum och kompositer.
Plastmaterial är mer temperaturkänsliga
Till skillnad från till exempel metaller är plastmaterial känsligare för temperaturförändringar och har lägre maximal användningstemperatur.
Varmare temperatur gör att egenskaper som styrka, styvhet, barriäregenskaper och kemisk beständighet försämras. Till exempel minskar styvheten i ett plaströr av den vanliga plastsorten polyeten med 40 procent när temperaturen stiger från 23 till 40 grader, enligt forskarna.
Värme snabbar även på nedbrytningsprocesser och minskar produkternas livslängd. Enligt studien kan en temperaturökning på tio grader fördubbla nedbrytningstakten.
I södra USA har till exempel brevlådor, staket och papperskorgar av plast smält och deformerats under värmeböljor.
– Konsekvenserna kan bli allvarliga. Det handlar både om förhöjd risk för allvarliga olyckor, ekonomiska förluster och även ökade mängder plastavfall vid reparation och när produkter måste ersättas, säger Xinfeng Wei.
Högre säkerhetskrav behövs
Han menar att det brådskar att ställa tydligare och skarpare säkerhetskrav för tillverkningen av plastprodukter. Det kan gälla branscher som bygg-, fordons- och elektronikindustrin där materialen används i stor uträckning.
Förändringarna kan bli omfattande eftersom polymerer har ett brett användningsområde och blivit vardagsmaterial inom stora delar av den globala tillverkningsindustrin.
– Vi bör särskilt utveckla och införa bestämmelser som uppmuntrar eller kräver användning av mer temperaturbeständiga polymerer i regioner där exponering för värmeböljor är sannolik, säger Xinfeng Wei.
Han lyfter också fram vikten av att optimera material och materialval, bedriva innovativ forskning och säkerställa val av rätt material för specifika tillämpningar.
– Detta är avgörande för att förhindra ekonomiska och miljömässiga förluster, vilket i slutändan bidrar till en mer hållbar framtid, säger Xinfeng Wei.
Linköpingsforskarna har studerat måsfåglar runt om i världen och tagit prover på måsarnas avföring för att hitta bakterier som har antimikrobiell resistens, AMR. Resistensen innebär att bakterier kan överleva trots behandling med antibiotika, vilket kan leda till allvarliga infektioner hos människor och djur.
Motståndskraftiga mikroorganismer
Antimikrobiell resistens, AMR, är när mikroorganismer, exempelvis bakterier, utvecklar resistens, motståndskraft, mot läkemedel som tidigare kunde bekämpa dem.
Antibiotika kan bli verkningslöst, eller få försämrad effekt, om bakterier är resistenta. Överdriven användning av antibiotika är det största skälet till att det finns en utbredd resistens mot antibiotika hos bakterier.
Enligt en rapport i tidskriften The Lancet dog uppskattningsvis 1,27 miljoner människor i världen under 2018 på grund av icke behandlingsbara infektioner orsakade av AMR.
Under många år utvecklades nya antibiotika-läkemedel som gjorde att resistenta bakterier kunde behandlas. Nu har många länder problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Det utvecklas inte heller så många nya antibiotika.
– Vi hittar ofta AMR-gener hos måsar som är identiska med de som finns hos människor. Det tyder på att det finns ett utbyte av gener mellan oss, säger Jonas Bonnedahl, forskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Forskarnas hypotes är att måsarna får i sig de resistenta bakterierna när de letar föda vid avloppsreningsverk och soptippar, där det är välkänt att resistenta bakterier ansamlas. Därefter är risken att fåglarna sprider bakterierna vidare genom sin spillning, som kan hamna på mat eller vatten som människor konsumerar.
Måsens färd synas med gps
För att undersöka hur måsar rör sig och hur spridningen av resistenta bakterier kan ske har forskarna fäst gps-sändare på måsar. Därmed har de kunnat se hur skrattmåsar söker föda vid avloppsreningsverk och även besöker badstränder, beteshagar och åkrar med grödor.
Redan kan forskargruppen slå fast att skrattmås kan vara en vektor, alltså en bärare, som bidrar till att sprida antibiotikaresistens mellan människa och miljö. Den pågående forskningen har också visat hur den årliga flyttningen hos olika måsfåglar sker över långa sträckor ibland över kontinenter. Det ökar risken för att de sprider resistensgener till nya platser.
Klimatförändringar förvärrar allt
Forskarna varnar också för att klimatförändringar, i form av såväl ökad nederbörd som ökad torka, kan bidra till att sprida gener som ger resistens.
Vid stora nederbördsmängder tvingas ofta avloppsreningsverk till så kallad ”breddning”, det vill säga att en del av avloppsvattnet släpps ut orenat. Vid torka kan fåglar och andra djur samlas vid färre vattenkällor och därmed lättare dela bakterier och andra mikroorganismer med varandra.
Skyll inte på måsen
Måsarna inte är de egentliga bovarna i dramat. Problemet är hur människor använder och släpper ut antibiotika och andra miljögifter, säger Jonas Bonnedahl.
– Vi ska inte skylla på måsarna. Vi borde skylla på oss själva för att vi släpper ut AMR på ett sätt som gör att de får i sig det.
Några konkreta förslag från forskarna är att förbättra reningen av avloppsvatten, se till att fåglar inte får åtkomst till reningsbassänger samt ha täckta soptippar.
– Vi måste agera snabbt och samordnat för att begränsa spridningen av AMR, annars riskerar vi att förlora effekten av antibiotika som vi tar för givet idag, säger Jonas Bonnedahl.
Den forskning om antibiotikaresistens som pågår på Linköpings universitet uppmärksammas i tidskriften Science.
Jonas Bonnedahl, docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet jonas.bonnedahl@liu.se
En avhandling har undersökt om det kan finnas ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress. Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.
– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.
Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.
Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.
Rörelser och sömn mättes
För att mäta rörelsemönstret bar deltagarna en rörelsemätare som mätte dagens rörelser och nattens sömn under en veckas tid. De fyllde även i en sömndagbok och ett frågeformulär för att mäta deras psykiska hälsa.
Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan fyra olika kategorier. Här ingick måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.
– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.
Stöd av chefen viktigt
Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper för att undersöka hur deltagarna upplevde studien och hur det fungerade inom ramen för företagens löpande verksamhet. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande.
En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.
– Detta kan ha påverkat resultatet. Det blev tydligt att det inte räcker att utrusta individen med verktyg för att förstå och förändra sitt eget beteende utan förutsättningar för att kunna röra sig mer eller sitta mindre måste finnas på arbetsplatsen. Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.
Tidigare studier av föroreningar i vatten har kunnat påvisa en skillnad i koncentrationer vid reningsverk, men inte hur det ser ut i vattendrag och sjöar som tar emot avloppsvattnet från reningsverk. Det senare undersöks dock i en studie från SLU.
Säsongsvariationen visar sig vara knuten till vissa föroreningar och grupper av föroreningar. I vattendrag återfinns UV-filter från exempelvis solkrämer främst under sommaren. Bakteriedödande parabener med antimögel-egenskaper har hittats främst under våren.
– Säsongsvariationen kan bero på användningsmönster av produkter som speglar exempelvis försäljning av solkräm eller medel mot hösnuva, men också säsongsvariationer av kemikalienedbrytande bakterier eller solljus, säger Daniel Malnes, doktorand vid SLU.
Utsläpp stannar kvar i sjöar
Med utgångspunkt i ämnen som tidigare studier funnit i vattenmiljöer i Europa har Daniel Malnes letat efter samma ämnen i sjöar och sammanhörande vattendrag i Sverige.
Längs vägen där tillflödena till sjöarna rinner fram hamnar olika miljöföroreningar i vattnet. De kan exempelvis komma från reningsverk som ofta är placerade i närheten av vattendragen. Många av de miljöföroreningar som ingick i studien är svåra att avlägsna från vattnet i reningsverk med nuvarande teknik.
– Reningsverkens avloppsvatten blandas ut i vattendragen med varierande halter av olika miljöföroreningar. Med vattenflödet når de sedan sjöarna där föroreningarna blandas med varandra, och de föroreningar som inte bryts ner stannar i sjöarna en längre tid. Att det verkligen är så här syns tydligt i provresultaten i mitt arbete, säger Daniel Malnes.
Kan påverka under lång tid
Totalt ingick 23 vattendrag och tre sjöar i den aktuella studien. Att vissa miljöföroreningar är rörliga och motstår nedbrytning i vattenmiljön kan påverka ekosystemet i sjöar under en längre tid, säger Daniel Malnes.
– Detta är olyckligt eftersom sjöarna bidrar med viktiga värden. Till exempel har sjöarna och vattendragen skyddsvärda ekosystem med organismer som bland annat utför viktiga ekosystemtjänster, och sjöarna är dessutom riksintressen som källor för dricksvatten.
Daniel Malnes, doktorand, Institutionen för vatten och miljö, Avdelningen för organisk miljökemi och ekotoxikologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. daniel.malnes@slu.se
Vattenflödena på jordens landyta kan delas upp i ”gröna” och ”blå” flöden. Som den huvudsakliga källan till sötvatten på land tas en del av nederbördsvattnet på land upp av växter som ett ”grönt vattenflöde”. En del rinner ut i vattendrag och floder som det synliga ”blåa vattenflödet”.
Illustration från tidskriften One Earth.
Hur mycket vatten som hamnar i det ”gröna” flödet är nyckeln för grödor och annan växtlighet och därmed för livsmedelsförsörjningen.
Blå vatten – dricksvatten med mera
Det ”blå” vattenflödet är avgörande för de akvatiska ekosystemen och vattentillgången för samhällen. Det handlar till exempel om dricksvatten, men också om bevattning i jordbruket, som förvandlar det blå vattenflödet till grönt.
Gröna vattenflödet större
Två forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Daniel Althoff och Gia Destouni, har använt stora mängder observationsdata och maskininlärning för att utveckla en global förutsägelsemodell för hur sötvatten i världen fördelas mellan gröna och blå vattenflöden.
Det visar sig att det gröna vattenflödet överlag är större än det blå på de flesta platser i världen.
Kan skapa problem
Det innebär, till exempel, att när människor ökar jordbruket för att föda en växande befolkning används också mer vatten i det – och förvandlar i processen mer av det blå vattenflödet till grönt. Det kan i sin tur skapa problem för vattensäkerheten, eftersom det blå vattenflödet fyller våra behov av dricksvatten och andra vattenanvändningar i samhället, till exempel för industrier och energiförsörjning.
Vattensäkerheten minskar och sårbarheten ökar än mer för dessa sektorer och hela samhället i och med de klimatförändringar världen upplever och står inför framöver.
Balansen är viktig
Studien, menar forskarna, visar att vi behöver vara försiktiga när vi ändrar vattenanvändningen på olika sätt, eftersom det påverkar tillgången på vatten för andra ändamål.
– De här resultaten är viktiga för att bättre kunna planera och anpassa vår markanvändning och balansera mellan olika sötvattenflöden för att uppfylla olika vattenbehov i samhället, säger Daniel Althoff på Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Gia Destouni, vid samma institution, säger:
– Vår modell är ett lovande verktyg för att kunna förutse tillgången till blått och grönt vatten under olika framtida klimat- och markanvändningsscenarier runt om i världen.
Länge var kampen mot terrorism en angelägenhet för nationella och internationella organ eftersom terrorism betraktades som attacker på stater från aktörer utifrån. Men efter de blodiga dåden i Madrid 2004 och London 2005 blev det uppenbart att blicken också måste riktas mot den egna befolkningen.
Handlingsplaner lyfter risker
Till följd av detta har kommuner skapat egna handlingsplaner för det förebyggande arbetet mot radikalisering och terrorism. Forskare vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet, har i en studie nu analyserat sådana dokument från tjugo svenska och tjugo danska kommuner.
– Gemensamt är att kommunerna som riskfaktorer lyfter fram sociala problem som exkludering, olika former av konflikter, dåliga framtidsutsikter och små möjligheter att påverka sin situation, säger Robin Andersson Malmros, universitetslektor i sociologi.
Radikalisering bygger på annat
Tidigare forskning har dock visat att sådana faktorer i väldigt liten grad förklarar orsaker till radikalisering.
Forskarna menar att skälet till att de ändå är så framträdande i kommunernas handlingsplaner är att sådana förklaringsmodeller ligger i linje med de verksamheter och verktyg som kommunerna redan har. Handlingsplanerna rättas med andra ord efter vilka insatser kommunerna har möjlighet att sätta in.
– Förutom att detta ger ett ineffektivt förebyggande arbete kan det också i sämsta fall leda till att breda grupper oförskyllt stigmatiseras, säger Robin Andersson Malmros.
Delvis annorlunda i Danmark
På nationell nivå följer svenska handlingsplaner liknande mönster som lokala handlingsplaner. Men i Danmark skiljer sig nivåerna åt.
De danska nationella dokumenten tar fasta på personliga aspekter istället för sociala vad gäller risk: Kriminell bakgrund, tidigare våld, psykiska tillstånd och benägenhet att bryta mot lagen. Ändå slår inte detta igenom lokalt, i handlingsplanerna. Vilket inte förvånar forskarna.
– Tidigare studier har visat att när den här sortens interventioner översätts till lokal nivå så tar den dominerande institutionella logiken inom området – socialtjänstens – över, säger Jennie Sivenbring, docent i barn- och ungdomsvetenskap.
Lokala diskussioner efterlyses
Resultaten i den nya studien, hoppas forskarna, kan ligga till grund för kritiska diskussioner hos lokalpolitiker om hur radikalisering definieras och därmed vilka åtgärder som behövs i det förebyggande arbetet.
– De visar också hur viktigt det är för politiker och professionella att hålla sig à jour med forskningen och att nationella politiker tillhandahåller en infrastruktur som på bästa sätt stöttar kompetensutveckling bland nyckelpersonal på den lokala nivån, säger Jennie Sivenbring.
Vetenskaplig artikel:
Studien är publicerad som kapitel med titeln Local rationalizations of radicalization i boken Vulnerability: Governing the Social Through Security Politics.
Kontakt:
Jennie Sivenbring, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet jennie.sivenbring@gu.se
För att bättre kunna förstå olika sjukdomar – och hur de uppstår – är det viktigt att veta mer om hjärnans celler. Här ingår till exempel kunskap om vilka celler som bygger upp den friska hjärnan, var olika cellslag finns och hur hjärnan utvecklas under embryostadiet.
I dag finns avancerade atlaser över hur hjärnan hos möss är uppbyggd, men liknande kartläggning av den mänskliga hjärnan har saknats.
Men nu har forskare vid bland annat Karolinska institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. Det har de gjort i två parallella projekt.
”Folkräkning av hjärnans celler”
Atlaserna täcker hjärnan hos vuxna, men också utvecklingen under en graviditets första månader.
– Man kan säga att vi har utfört ett slags folkräkning av hjärnans celler, säger Sten Linnarsson som är forskare inom molekylär biologi vid Karolinska institutet.
I ett projekt utgick forskarna från tre donerade hjärnor från avlidna vuxna. Forskarna analyserade mer än tre miljoner enskilda cellkärnor med så kallad rna-sekvensering som avslöjar varje cells genetiska identitet.
Sammanlagt studerades celler från drygt hundra hjärnregioner och forskarna fann mer än 3000 celltyper. Omkring 80 procent av dessa är nervceller, övriga är olika slags stödjeceller.
– Mycket forskning har fokuserat på hjärnbarken, men den största diversiteten vad gäller olika slags nervceller fann vi i hjärnstammen. Vi tror att en del av dessa celler styr medfödda beteenden, som smärtreflexer, rädsla, aggressivitet och sexualitet, säger Sten Linnarsson.
Celler från embryon har studerats
Det gick också att se att cellernas identitet avspeglar den plats i hjärnan där de först utvecklades i fostret.
Detta har koppling till ett annat projekt där forskare har analyserat mer än en miljon enstaka cellkärnor från 27 embryon. Dessa var i olika utvecklingsstadier, mellan 5 och 14 veckor efter befruktningen. Här kunde forskarna visa hur hela hjärnan utvecklas och organiseras över tid.
Resultaten är exempel på molekylärbiologisk grundforskning, men den nya kunskapen kan även lägga grunden till medicinska framsteg.
Forskning om sjukdomar och nya behandlingar
Sten Linnarssons forskargrupp har med liknande metodik undersökt olika slags hjärntumörer. En var glioblastom som i dag är en cancersjukdom med dålig prognos.
– Tumörcellerna liknar omogna stamceller och det ser ut som om de försöker bilda en hjärna, men helt oorganiserat. Det vi såg är att dessa cancerceller har aktiverat hundratals gener som är specifika för dem och det kan vara intressant att nysta i om det finns potential att hitta nya måltavlor för behandling, säger Sten Linnarsson.
Hjärnatlaserna kommer att vara tillgängliga för forskare internationellt. Det innebär att de till exempel kan jämföra hjärnsjukdomar med en frisk hjärnas utseende och utveckling.
Forskningen är en del av det internationella initiativet Human Cell Atlas och Human Developmental Cell Atlas. Ett stort antal studier presenteras samtidigt i tidskriften Science.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
