– Men det är möjligt att man bör ha olika gränsvärden eftersom olika livsstilar kan innebära olika bakgrundsnivåer.
Forskare vid Umeå Universitet har alltså undersökt om livsstil kan speglas i nivåerna av 160 olika proteiner i blod. Studien baseras av blodprover och livsstilsdata från Västerbottens hälsoundersökningar.
En enda droppe blod kan avslöja en hel del
Det är numera möjligt att mäta nivåerna av hundratals proteiner i mindre än en droppe blod. Förhoppningen är att ett eller flera av de proteiner som ingick i studien i framtiden ska kunna användas för att upptäcka och förutse sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdomar eller cancer.
Man vet sedan tidigare att tobaksvanor, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion påverkar hälsan, och troligen också proteinsammansättningen i blod. Men sambanden däremellan är till stor del okända.
– Proteinmarkörer är ett spännande verktyg för diagnostik och tidig upptäckt av sjukdomar, men nivåer av olika proteiner kan bero på många olika faktorer. Det är därför vi kartlägger sådan ”normal” variation i proteinnivåer i vår studie, säger Robin Myte.
Så gjorde forskarna
Från var och en av de 138 deltagare i studien analyserades två blodprover tagna med tio års mellanrum. Ett flertal proteiner var kopplade till olika livsstilsbeteenden. Det starkaste fyndet var upptäckten att snusare hade betydligt högre nivåer av proteinet cornulin jämfört med icke-snusare.
Cornulin är ett protein som produceras i bland annat mun och svalg av celler som är utsatta för yttre stress. Det nya sambandet mellan snusning och cornulinnivåer var helt oberoende av ifall deltagarna var rökare.
Sambandet kunde dessutom bekräftas i ett annat provmaterial genom ett samarbete med forskare från Uppsala Universitet, vilket ökar pålitligheten för fyndet. Däremot är det fortfarande oklart om de höga cornulinnivåerna hos snusare är kopplade till deras sjukdomsrisk.
Kontakt:
Robin Myte, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, robin.myte@umu.se, 073-854 06 32
Elefanten – det största landlevande däggdjuret – började gå på jordens yta för 5-10 miljoner år sedan i Afrika. Idag finns det mindre än 500 000 levande elefanter kvar vilket gör denna grupp av djur till skyddade arter, särskilt i Afrika där handeln med elfenben fortsätter att hota dem.
Den krympande elefantpopulationen utgör därmed en “isolerad gren” i utvecklingen, med bara tre levande arter: den asiatiska elefanten, den afrikanska savannelefanten och den afrikanska skogselefanten.
Elefanterna starkt hotade av tjuvskytte
Ungefär 50 000 elefanter dödas varje år av tjuvskyttar, vilket hotar många populationer. Mastodonter och mammutar, som var nära släktingar, är försvunna. Kunskap om elefantens genetiska arv kan spela en värdefull roll i framtida bevarandearbete för att förhindra att dessa djur utrotas.
Ett internationellt konsortium har, under ledning av seniora forskare från Broad Institute of MIT and Harvard, Harvard Medical School, Uppsala universitet, Universitetet i Potsdam och McMaster University, nyttjat avancerad sekvenseringsteknologi för att utforska arvsmassorna för både levande och utdöda elefantarter.
Forskningsstudien har resulterat i omfattande genomporträtt för nu levande elefantarter samt för mammutar, utdöda elefanter med raka betar och den amerikanska mastodonten, en utdöd släkting till elefantfamiljen.
Kartläggningen visar att genflödet (genetisk blandning) mellan elefantarter var vanligt i deras historia, i motsats till tidigare studier, som presenterade deras släktskap som enkla träd.
Illustration av ulliga mammutar.
Båda arterna behöver skydd
– Under årens lopp har det funnits en debatt om huruvida afrikansk savann- och djungel-elefanter är två olika arter, säger Kerstin Lindblad-Toh, verksam vid Broad Institute och professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet.
Våra data visar att dessa två arter varit isolerade i långa tidsperioder, och därför bör bevaras båda två.
Artikeln bekräftar att afrikansk savannelefant resp skogselefant är två olika arter, och utgör därmed ett argument för att skydda bägge arterna.
Forskarna tog fram genomen för alla nu levande elefantarter och ett högkvalitativt genom för en utdöd 120 000 år gammal elefant med raka betar, samt genererade gemensamma genomdata från flera forntida mastodont- och mammutgenom.
– Den kombinerade analysen av gemensamma genomdata från alla dessa forntida elefanter och mastodonter har gett kunskap om elefantpopulationens historia, och avslöjat en komplexitet som vi förut var helt omedvetna om, säger Kerstin Lindblad-Toh.
Genblandning som förbryllar
De utrotade elefanterna med raka betar har traditionellt samgrupperats med dagens asiatiska elefant beroende på morfologiska likheter i skallar och tänder. Emellertid visade en artikel publicerad i fjol av en grupp ledd av Michael Hofreiter att elefanter med raka betar i genomsnitt var närmare släkt med afrikansk skogselefant än med asiatisk elefant.
– Vi förbryllades av skillnaden mellan morfologiska och genetiska resultat, men våra analyser visar att anorna för elefant med raka betar var mycket komplexa, och inkluderade tre olika komponenter, sade Eleftheria Palkopoulou, artikelns förstaförfattare.
Artikeln avslöjar att den utdöda elefanten härstammar från en blandning av forntida afrikansk elefant, ullig mammut och dagens skogselefant.
– Resultaten var extremt förvånande, säger Eleftheria Palkopoulou.
– Elefantpopulationens släktskap kunde inte förklaras av enkla uppdelningar som gav ledtrådar för att förstå utvecklingen av dessa ikoniska arter.
I själva verket avslöjade hennes analys flera fall av korsningar mellan olika forntida arter, vilket betonar att blandning mellan divergerande arter är ett fundamentalt kännetecken i elefantens utveckling, och det väcker frågan om hur utbredd större blandningar är hos andra artgrupper.
Birgitta Ander som forskar på Hälsohögskolan, Jönköping University, har en bakgrund som socionom. Under många år jobbade hon på fältet och sökte upp ungdomarna på de platser, mestadels utomhus, där man drack och festade. Inför sin doktorsavhandling besökte hon de här platserna igen.
– Många av platserna användes inte alls längre. Och de som fortfarande användes samlade färre ungdomar än tidigare, berättar Birgitta Ander.
Sociala medier har minskat supandet
– En av anledningarna är förmodligen att berusningsdrickandet bland ungdomar i högstadiet och gymnasiet har minskat och i dag är på de lägsta nivåerna sedan 1970-talet. Jag tror också att användandet av sociala medier kan ha bidragit till minskningen.
– Tidigare var man beroende av att besöka en plats för att få vara del av ett socialt sammanhang. En plats där det också kunde förekomma alkohol. I dag har det digitala rummet till viss del ersatt den fysiska platsen.
Samtal med före detta kollegor, både lokalt och nationellt, visade att mönstret var detsamma på många orter, vilket väckte hennes nyfikenhet.
Viktigt med kontroll över ruset
– Det som förvånade mig, var hur viktigt det var att sträva efter kontroll över berusningen. Ungdomarna talade mycket om festens och berusningens betydelse som kontrast till vardagen. För dem innebar festen oftast att träffas och ha kul. Att ha kontroll över berusningen och festen var viktigt, till exempel vem man drack med och hur mycket.
– Det här är ungdomar som dricker rejält, men de upplever det som pinsamt och stigmatiserande att bli så fulla att de tappar kontrollen, förklarar Birgitta Ander.
Behovet av kontroll och ökad säkerhet är två av anledningarna till att tonåringarnas berusningsdrickande har flyttats från platser utomhus in i hemmen.
Vanligast vara full hemma
Enkätmaterialet från LoRDIA visade det var vanligast att berusa sig tillsammans med kamrater i samma ålder och att den vanligaste platsen för berusning var i hemmen. Att berusa sig på olika utomhusplatser resulterade i fler negativa konsekvenser.
– En av studierna fann att både sociala och psykologiska faktorer associeras med tidig debut i substansbruk och faktorerna skiljer sig delvis åt mellan olika substanser. Tillgänglighet till substansen, ett småkriminellt beteende och förmodad föräldratillåtelse var viktiga faktorer för tidig debut i berusning.
Birgitta Anders avhandling i socialt arbete omfattar totalt fyra studier. Två kvalitativa studier som bland annat utgår från intervjuer med 23 ungdomar i åldrarna 16–18 år, boende i tre mindre kommuner i södra Sverige, samt två kvantitativa studier som bygger på material från forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence).
Vill du veta vilka av dina data som Facebook använder? Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram två appar som ska hjälpa privatpersoner att se vilken personlig data företag använder sig av. Forskarna vill nu ha allmänhetens hjälp med att vidareutveckla verktygen.
De två verktygen som nu ska testas, är framtagna inom ramen för projektet Privacy Flag. Syftet med Privacy Flag är att utveckla system och verktyg som underlättar för människor att bedöma applikationer och webbplatser utifrån ett integritetsperspektiv.
– Om du till exempel är inloggad på Facebook kan du via appen få veta vilka av dina data som Facebook använder, säger Ali Padyab, doktorand i informationssystem, och tillägger:
– Om du befinner dig på en webbsida och använder vår browser add-on kan du dels svara på frågor om sajten och därmed bidra till informationsinsamling, och dels läsa vad andra skrivit om sajten. Sajterna betygssätts sedan med avseende på integritetsperspektivet.
Uppmanar att använda verktygen För att kunna utveckla verktygen ytterligare behöver forskarna hjälp av allmänheten.
– Vi behöver få in riktiga data för att kunna fortsätta utveckla verktygen, säger Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet.
När du som privatperson laddar ner appar eller signerar användaravtal för olika sociala medier, godkänner du ofta samtidigt att du delar en rad olika personuppgifter med företaget som tillhandahåller tjänsten. Det kan till exempel vara att du delar din kontaktbok, dina platstjänster eller dina bilder.
– Förutom att bidra till viktig forskning kommer du lära dig mer om nätintegritet och bli mer medveten om dess effekter. Från ett forskningsperspektiv vill vi dessutom säkerställa att så många åsikter som möjligt blir hörda, säger Ali Padyab.
Kontakt: Anna Ståhlbröst, professor i informationssystem vid Luleå tekniska universitet,anna.stahlbrost@ltu.se, 0920-49 20 91 Ali Padyab, doktorand i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, ali.padyab@ltu.se, 0920-49 34 43
Privacy Flag är ett forskningsprojekt som finansieras av Europeiska kommissionen. Projektet tar avstamp i den nya allmänna dataskyddsförordningen, GDPR, som ska stärka skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter inom EU.
Forskarna i informationssystem vid Luleå tekniska universitet fokuserar framför allt på projektets användarengagemang, inte minst genom testbädden Botnia Living Lab.
Den aktuella studien visar att astmatiker har en lägre grad av DNA-metylering i vissa immunförsvarsceller jämfört med friska kontrollpersoner, framför allt i så kallade eosinofila celler som är centrala för den astmatiska inflammationen.
DNA-förändringarna som forskarna identifierade på 14 olika ställen i genomet hos barn med astma fanns dock inte från födseln, utan dessa är alltså förvärvade förändringar.
– Vi tror att fynden är en viktig pusselbit för att förstå sjukdomsmekanismerna, även om vi ännu inte kunnat visa att de epigenetiska förändringarna verkligen orsakar astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Minskad DNA-metylering
– Våra resultat tyder på att den minskade DNA-metyleringen hos astmatiker leder till ökad aktivering av immunförsvarscellerna, vilket spelar en central roll vid utveckling av astma, säger Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade och yttrar sig i svårigheter att andas. I Sverige är uppskattningsvis 800 000 personer drabbade av sjukdomen, varav cirka 50 000 har svår astma som ger stora problem i vardagen.
Orsaken till astma tycks vara en kombination mellan arv och en rad miljöfaktorer, men det finns fortfarande många kunskapsluckor att fylla.
– Detta är den hittills största epigenetiska astmastudien och vår förhoppning är att våra upptäckter ska leda till förbättrad diagnostik och behandling. Att påverka den epigenetiska regleringen skulle kunna bli en ny intressant behandlingsstrategi, säger Erik Melén.
Studien inkluderar över 5000 barn
I samarbete med bland annat universitetet i Groningen, Nederländerna, har forskare vid Karolinska Institutet genomfört en omfattande kartläggning av vilka epigenetiska förändringar som kan kopplas till astma. Epigenetiken styr var och när olika gener är aktiva, och DNA-metylering är en av de vanligaste mekanismerna för att reglera detta.
Studien inkluderade över 5 000 barn från 10 europeiska kohorter, bland annat den svenska födelsekohorten BAMSE (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm och Epidemiologi) som leds av Erik Melén. Forskningen är resultatet av ett längre samarbete med europeiska forskare inom EU-programmet MeDALL (Mechanisms of the Development of Allergy).
Publikation:
DNA methylation in childhood asthma: an epigenome-wide meta-analysis
Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även att musklernas stamceller minskar i antal och aktivitet. Vad detta beror på har tidigare inte varit känt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur många mutationer som samlas i musklernas stamceller (satellitcellerna).
– Det som är mest förvånande är att det finns så många mutationer. Vi ser hur en frisk 70-åring har samlat mer än 1000 mutationer i varje stamcell i muskeln och att mutationerna inte sker slumpmässigt utan att det finns vissa regioner som är mer skyddade, säger Maria Eriksson, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.
Cellskydd avtar med åldern
Mutationerna uppstår under den naturliga celldelningen och de regioner som är skyddade är de som är viktiga för cellens funktion eller överlevnad. Forskarna såg dock att detta skydd avtar med åldern.
– Vi kan visa att skyddet minskar ju äldre du blir vilket tyder på en nedsatt funktion hos cellens förmåga att själv reparera sitt DNA. Och det är något som vi skulle kunna påverka med framtida läkemedel, säger Maria Eriksson.
För att göra studien har forskarna dragit nytta av helt nya metoder. Studien är gjord på enstaka stamceller som odlats för att ge tillräckligt med DNA för att sekvensera hela genomet.
Träningsprogram för åldringar
– Vi har gjort det i muskelvävnad vilket är helt unikt. Vi ser också att det är ett väldigt litet överlapp av mutationer, trots att cellerna befinner sig intill varandra, vilket ger en extrem komplexitet i mutationsbördan, säger Irene Franco, postdok i Maria Erikssons forskningsgrupp.
Nu går forskarna vidare för att undersöka om träning kan påverka antalet ackumulerade mutationer. Är det så att träning i ung ålder rensar ut celler med många mutationer, eller innebär det att det skapas fler av dessa celler?
– Vi vill se om det är möjligt att själv påverka bördan av mutationer. Våra resultat kan komma till nytta för utveckling av träningsprogram särskilt anpassade för en åldrande befolkning, säger Maria Eriksson.
Studien: Somatic mutagenesis in satellite cells associates with human skeletal muscle aging. Irene Franco, Anna Johansson, Karl Olsson, Peter Vrtačnik, Pär Lundin, Hafdis T. Helgadottir, Malin Larsson, Gwladys Revêchon,Carla Bosia, Andrea Pagnani, Paolo Provero, Thomas Gustafsson, Helene Fischer, Maria Eriksson. Nature Communications
Kontakt: Maria Eriksson, professor, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Maria.Eriksson.2@ki.se, 070-827 89 69
– Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är det värdefullt med en snabb och säker diagnosmetod, säger Olov Rolandsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, och den som ansvarat för studien.
Glesare mellan nerverna
När typ 2 diabetes utvecklas börjar små nervfibrer i det perifera nervsystemet att förlora sin funktion, även innan symtomen blir uppenbara. Dessa små perifera nervfibrer finns i huden, men även i ögats hornhinna. Eftersom hornhinnan är genomskinlig är det ett idealiskt ställe att studera nervskador som uppstår vid diabetes.
I studien med 82 personer från Skellefteå, med respektive utan typ 2-diabetes, undersöktes deltagarnas ögon med ett speciellt mikroskop. I studien fann man att nervtätheten i hornhinnan var lägre hos personer med typ 2-diabetes jämfört med friska personer. Hade man haft typ 2-diabetes en längre tid, var nervtätheten än mer reducerad.
Nedsatt nervunktion
Typ 2-diabetes kan leda till nedsatt nervfunktion. Hälften av personer som haft typ 2-diabetes i mer än tio år har någon nedsättning i nervfunktioner, som vanligen börjar i fötterna. Nedsättningen kan yttra sig som nedsatt känsel eller smärtor och ökar risken för sår. Ibland kan nedsättningen även leda till amputation. Det finns för närvarande ingen bot för nervskadan, och de metoder som idag finns tillgängliga på klinikerna för att diagnostisera tillståndet är inte helt optimala.
Genom ett samarbete mellan en svensk forskargrupp och forskare i Tyskland, Italien och Norge har en metod nu utvecklats för att skapa bilder i tre dimensioner av hornhinnans nerver.
Undersökningen tar bara tio minuter och medför inga obehag för patienterna. Gruppen har utvecklat ett automatiskt analysprogram som gör att metoden kan användas i den vanliga sjukvården. Mikroskopundersökning av hornhinnan förekommer internationellt men Skellefteå-studien är den första i världen som använder hela den nya metoden för att bedöma graden av nervskada vid diabetes.
– Det finns goda förutsättningar för att denna nya diagnosmetod ska kunna introduceras brett i sjukvården, säger Olov Rolandsson.
Kontakt: Olov Rolandsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, olov.rolandsson@umu.se, 090-785 35 71, 070-590 20 52
Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är betydligt mindre än vad många böcker och tidningar vill påskina. En stor del av forskningen är baserad på djurstudier och går inte att direkt översätta till mänskliga förhållanden.
Vad som är en bra tarmflora för en person behöver heller inte vara bra för en annan. Samtidigt – allt fler forskningsrapporter tyder på att våra tarmbakterier spelar en viktig roll för vår hälsa.
De påverkar vår ämnesomsättning och kan kopplas till såväl fetma som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Tidigare studier har visat att personer med dessa sjukdomar har varierande förekomst av olika metaboliter, det vill säga små molekyler eller restprodukter av ämnesomsättningen, i blodet.
Syftet med den nya studien var därför att identifiera metaboliter i blodet som kan kopplas till fetma (högt BMI, body mass index) och undersöka om dessa fetmarelaterade metaboliter påverkar sammansättningen av bakteriefloran i tarmen.
Glutamat starkaste riskfaktorn
Forskarna analyserade blod och avföringsprover från 674 deltagare i Malmö Familjestudie (Malmö Offspring Study, MOS). De fann 19 olika metaboliter som kunde kopplas till kroppsvikten, BMI (body mass index), varav glutamat och så kallad BCAA (grenkedjiga- och aromatiska aminosyror) hade den starkaste kopplingen till fetma.
De fann även att de fetmarelaterade metaboliterna hade kopplingar till fyra olika tarmbakterier (Blautia, Dorea och Ruminococcus inom familjen Lachnospiraceae, och SHA 98).
– Den största bidragande orsaken till skillnader i BMI, var skillnader i nivån av glutamat och BCAA vilket tyder på att metaboliterna och tarmbakterierna samspelar, snarare än att de är oberoende av varandra, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Den klart starkaste riskfaktorn för fetma i studien, glutamat, har även i tidigare studier associerats med fetma, och BCAA har i tidigare studier använts för att förutse ett framtida insjuknande i typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
– Det betyder att framtida studier bör fokusera mera på hur tarmbakteriernas sammansättning kan modifieras för att minska risken för fetma och associerade metabola sjukdomar och hjärt-kärl-sjukdomar, säger Marju Orho-Melander. Och för att komma dit behöver vi först och främst förstå hur en hälsosam, normal tarmflora ser ut, och vilka faktorer som påverkar bakteriesammansättningen. För att göra detta behöver vi stora populationsstudier som Malmö Familjestudie, och interventionsstudier.
– Jag är intresserad av känslor och vilka regler som styr hur vi får visa upp dem i olika sammanhang. Det finns forskning om domare och åklagare på det här området men ingen har tittat på just försvarsadvokater.
Hon har varit på ett 50-tal rättegångar om mord till mindre allvarlig brottslighet. Hon har inte suttit med under processen mot Rakhmat Akilov som förstås hamnar i en särskild kategori, men Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson ger ändå ger uttryck för ett förhållningssätt som är tydligt hos de försvarare Lisa Flower pratat med i sin forskning, menar hon.
– I de intervjuer jag har sett så avslöjar han inget som hans klient har sagt personligen, går inte in på hans upplevelser. Han ger inte uttryck för några personliga åsikter om själva brottet, säger hon.
Allas rätt till rättsäkerhet
– Advokater får ofta mycket kritik och frågor av typen ”hur kan du försvara en våldtäktsman, mördare eller terrorist?”. De måste försvara sig och förklara sin juridiska roll, att alla har rätt till en rättssäker process, oavsett brottet, och att det är advokatens uppgift att säkerställa just det.
Så hur visar de då sina känslor? Lisa Flower har särskilt intresserat sig för hur försvarare jobbar med gester och kroppsspråk i rättssalen.
– När jag började gå på rättegångar så tyckte jag att det var jättetråkigt, att det inte hände något.
Men snart började hon se ett mönster. Det kunde handla om blickar som kastades i rättssalen eller andra subtila uttryck.
Behålla pokerfacet
– Det finns olika strategier för att dra uppmärksamheten till eller från något för att antingen bygga upp eller underminera fakta som presenteras i målet. Om en klient säger eller gör något som skadar hens berättelse kan ett sätt vara att behålla ett neutralt ”pokerface” till exempel.
– Eller om avgörande bevis som skadar klienten presenteras så kan en del börja studera sina naglar eller borsta bort smulor från jackan som ett sätt att dämpa effekten, säger Lisa Flower.
Ett ögonkast mot domaren eller ett par rynkade ögonbryn kan säga väldigt mycket, menar Lisa Flower som tror att advokaternas agerande i rättssalen till viss del är kulturellt betingat.
– Om en försvarare utbrister ”Nämen!” – då är hen förbannad som advokat i Sverige, säger hon och skrattar.
– Klienterna kan ha förväntningar om hur en rättegång ska gå till och tycka att advokaten inte har gjort något. I själva verket handlar det om att visa känslor på rätt sätt.
Göteborgsforskaren Christer Mattsson har själv under många år som lärare arbetat med frågan om extremism i klassrummet. Och i sin avhandling analyserar han de förväntningar som finns på skolan.
Förstår skolpersonalen vilka förväntningar som ställs på dem?
Än så länge har arbetet mot våldsbejakande extremism i svensk skola inte resulterat i några konkreta metoder eller arbetsformer, konstaterar han. Däremot finns riktlinjer för hur lärare bör rapportera varningstecken för extremism, något som riskerar att underminera de tillitsfulla relationer som är grundläggande för pedagogiskt arbete.
– Ingenstans i materialet jag granskat finns en beskrivning av vad som blir nästa steg när polisen, lärare och socialarbetaren sitter i samma rum och berättar för varandra vad de vet om radikaliserade ungdomar i sitt område, säger Christer Mattsson.
Ska vara tryggt att uttrycka åsikter
Till grund för avhandlingen har han bland annat analyserat policydokument från EU-kommissionen och ett kunskapsmaterial från Regeringskansliet samt 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Dessutom har han intervjuat 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.
Sedan 2011 har Sverige utvecklat arbetet för att motverka våldsbejakande extremism. Återkommande framställs inte minst skolan som en central aktör i arbetet.
– Men det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism står delvis i konflikt med skolans demokratiska uppdrag. Demokratiuppdraget, vilket sägs vara utgångspunkten för arbetet mot våldsbejakande extremism, utgår från att kontroversiella frågor och extrema ståndpunkter kan och ska diskuteras.
Undervisningen ska vara ett tryggt rum där elever får pröva sina tankar vilket uppfattas som en del av en demokratisk utveckling hos eleverna, säger Christer Mattsson.
Lärare förväntas rapportera om extrema åsikter
Denna utgångspunkt för undervisningen, diskuterandet av extrema åsikter, kodas i det förebyggande arbetet om till varningssignaler som ska rapporteras, bland annat till polisen.
– Detta saknar stöd i lagstiftningen och kan till och med stå i strid mot elevers grundlagsskyddade rättigheter. Åtgärden riskerar därtill att motverka sitt eget syfte. Forskning ifrån andra länder visar att det är mer angeläget att förstå hur extrema budskap skapar mening för eleverna än att konfrontera dem. Konfrontationen kan komma att leda till ytterligare radikalisering, säger Christer Mattsson.
Avhandlingen visar att samverkan framställs som en slags universallösning för att motverka radikaliseringen. Det finns dock mycket begränsade instruktioner om vad denna samverkan går ut på eller hur den kan bidra till att lösa problemet. I de underlag som bland annat framställs för personal inom skolan framgår det att de ska samverka med andra myndigheter.
– Men det görs utan att det ges relevant kunskap om hur, när, varför eller med vilket lagstöd detta ska göras. Dessutom är de professionella råd som ges till lärarna tämligen banala i ljuset av att lärare är en högutbildad yrkesgrupp, säger Christer Mattsson.
– Vanliga förkylningsvirus under första året efter lungtransplantation verkar påverkar risken för att få en kronisk avstötning på lång sikt, säger Jesper Magnusson, disputerad inom invärtesmedicin på Sahlgrenska akademin, och specialistläkare i lungmedicin på universitetssjukhuset.
Förkylningarna som sådana behöver inte ha gett några allvarligare symptom. Kanske lite nysningar, men inte nödvändigtvis halsont, hosta eller rinnande näsa och ögon.
– Problemet är om de kommer tidigt efter transplantationen, poängterar Jesper Magnusson.
Långa tidsperspektiv I arbetet med sin avhandling har Jesper Magnusson studerat systematiskt insamlade data och prover från lungtransplanterade personer i Sverige. Det handlar om svårt lungsjuka kvinnor och män som varit mellan 18 och 73 år när ingreppet gjorts.
Transplantation ses generellt som en sista utväg när inget annat hjälper vid exempelvis KOL eller cystisk fibros. I Sverige lungtransplanteras mellan 50 och 60 personer per år, varav cirka 40 i Göteborg. Femårsöverlevnaden är 70 procent. Motsvarande andel internationellt är 55-60 procent.
Det anmärkningsvärda i forskningen har varit de långa tidsperspektiven. Det har tidigare varit känt att patientgruppen kan ta skada av förkylningar efter transplantation, men det har inte funnits belägg för att riskerna kan bestå många år efteråt.
Försiktighet och hygien En av delstudierna i avhandlingen visar på mer än fördubblad risk för kronisk avstötning i gruppen som hade förkylningsvirus under det första året. Underlaget bestod av 39 individer som transplanetarades 1998-2000 och sedan följdes i 11-13 år.
Vid kronisk avstötning får den transplanterade lungan allt sämre funktion. När lungan inte fungerar som den ska drabbas patienten av andfåddhet och kan exempelvis inte gå lika långa sträckor längre.
Jesper Magnusson betonar vikten av noggrannhet avseende kontaktsmitta och att patienterna i möjligaste mån själva håller sig undan riskfyllda miljöer.
– Man ska vara noggrann med handhygienen och man bör nog inte vara deltagare i stora sociala sammanhang direkt efter transplantationen utan vara varsam i kontakterna.
Avhandlingen:
On viral infections in lung transplant recipients
Mario Puzo var 45 år, hade skulder på hundratusentals kronor och en fru och fem barn att försörja. När han satte sig ner för att skriva Gudfadern var det med föresatsen att den skulle sälja. Boken blev en omedelbar succé och har hittills sålt i 21 miljoner exemplar, sedan första utgåvan 1969.
Tjugo år senare bestämde sig den okände författaren John Baldwin för att skriva en bästsäljande medicinsk triller. Han ägnade ett par år åt att studera de mest framgångsrika böckerna i genren och tog fram tio regler för en bästsäljare. De två första: 1. Hjälten är en expert. 2. Skurken är en expert.
Någon bästsäljare blev det inte, trots ett stort förskott och en massiv marknadsföringsbudget.
Historien är givetvis full av exempel på författare som försökt få ur sig en bästsäljare, men misslyckats. Den innehåller även ett par författare som skrivit av helt andra skäl, och vars böcker har rusat upp i toppen på försäljningslistorna.
Hur gör man då för att skriva en bästsäljare? Vad är det som förenar de böcker som älskas, eller åtminstone köps, av massorna? Kraftfulla datorer och växande digitala arkiv har gett forskare möjligheten att ge ett svar på den frågan.
Datorn letar gemensamma nämnare
För åtta år sedan lanserade kompositören och skribenten Chris Yavelow tjänsten Fiction Fixer. För att datorn skulle få tillgång till texter från bästsäljare som John Grisham, Dan Brown och J K Rowling fick Chris Yavelow skanna in böckerna för hand. Därefter kunde han låta datorn leta efter gemensamma nämnare.
Fiction Fixer tycks inte ha blivit någon större framgång. Ett tecken på det är att Matthew Jockers, forskare vid University of Nebraska, inte känner till den. Matthew Jockers har i drygt 20 år forskat inom det som kallas text mining. För snart två år sedan publicerade han och Jodie Archer, som har lång erfarenhet från förlagsvärlden, boken The Bestseller Code. Boken är ett resultat av sju års forskning som resulterat i algoritmer som kan analysera en bok utifrån dess potential som storsäljare.
The Bestseller Code har undertiteln Anatomy of the Blockbuster Novel och har beskrivits som en undersökning av bästsäljarnas DNA. Sammanlagt 500 skönlitterära böcker från The New York Times bästsäljarlista har analyserats med avseende på genre, vilka ämnen som är med, vilka ord som används och när, meningsbyggnad, hur karaktärerna är funtade och vad de gör.
Algoritmen kan till exempel undersöka vilka verb huvudkaraktären förknippas med och dra slutsatser utifrån det.
– Vi fann att karaktärer som uttrycker needs and wants förekommer oftare i bästsäljare, medan karaktärer som uttrycker hopesandexpectations är vanligare i icke-bästsäljare, säger Matthew Jockers.
Utgår från sådant som funkat tidigare
Algoritmen fokuserar på böckernas innehåll, där orden och deras inbördes förhållanden är de byggstenar som används när datorn letar efter bästsäljarnas gemensamma nämnare. En av algoritmens svagheter är att den analyserar vad som har fungerat, vilket kan ställa till det när ett trendande ämne påverkar vad som kommer att sälja.
– Algoritmen tittar på vad som har varit framgångsrikt i historien, men om till exempel vampyrer varit ett populärt ämne är det inte säkert att det kommer att vara det i framtiden. Vår algoritm kunde inte förutse A Game of Thrones, säger Matthew Jockers.
En sak som algoritmen tidigt slog fast var att sex inte säljer. När författarna hade publicerat sina första resultat, och media skrev om det, hävdade de i intervjuer att en bok som är full av sexskildringar inte har någon större chans att nå topplistan. Sedan kom Fifty Shades of Grey, den till synes seximpregnerade bdsm-romanen som har sålts i 121 miljoner exemplar.
Hade algoritmen fel? Var den för pryd?
Men när de släppte lös algoritmen på Fifty Shades of Grey visade det sig att sex inte tillhörde något av bokens dominerande teman. Boken följde det framgångsrecept som fanns hos många andra; två eller tre teman som tillsammans utgör en tredjedel av boken. Ett framgångsrikt tema, mänsklig närhet, utgjorde 21 procent av Fifty Shades of Grey. Det andra stora temat var intima konversationer som utgjorde 13 procent (Intima konversationer är inte samtal om sex utan personliga samtal).
Känslomässig berg- och dalbana
Algoritmen hittade också en annan sak som boken hade gemensamt med andra bästsäljare, framför allt Da Vinci-koden. Datorn visade detta med en graf med kraftiga svängningar där varje topp är en lyckad upplösning på en konflikt och dalarna är, ja, dalar. Vad grafen visar är den känslomässiga berg- och dalbana som läsaren går igenom och som författarna till The Bestseller Code kallar The Body Code.
Ett av de teman som finns med i flera av bästsäljarna är vardagslivet, alltså vad som händer när huvudpersonen är hemma. Karl Berglund, doktor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har i sin avhandling Mordens marknad hittat samma tema som en gemensam nämnare hos de mest framgångsrika svenska deckarna. Men det är inte vilka hem som helst som skildras utan det vita, heterosexuella medelklasshemmet.
– Deckarna sägs fokusera på samhällets skuggsidor men när det kommer till de mest realistiska delarna är det en liten del av verkligheten som skildras. De här berättelserna bekräftar normaliteten för läsarna och avvikelserna kommer från förövare och brottslingar.
Läsarpsykologi spelar in
Karl Berglund är tveksam till möjligheten att förutse en boks bästsäljarpotential. Det är så mycket som påverkar som inte har med själva texten att göra.
– Jag tror inte att det går att tala om bästsäljare bara sett till deras litterära innehåll. Jag kommer från bokmarknadsforskningen och då väger man in dels de litterära aspekterna men det handlar också om timing, boken ska vara nydanande och passa in i tidens anda. Sedan kommer hela marknadsföringsapparaten in och rent läsarpsykologiska faktorer: om något börjar sälja blir det en positiv spiral.
Vilken bok är då den perfekta? Möjligen är det ett utslag av datorgenererad ironi, men den bok som algoritmen gav 100 procent var Cirkeln, av Dave Eggers, en berättelse där avancerad datorteknologi underminerar mänsklig moral och utgör ett hot mot civilisationen.
Hur användbar algoritmen är kan vi snart få svar på. I december 2017 lanserade Archer och Jockers en konsulttjänst där de med utgångspunkt i algoritmerna hjälper författare att förändra deras manus.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Daniel Fredriksson har studerat relationen och länkarna mellan musikskapande och styrande processer i Dalarna. Bakgrunden är det som brukar kallas för Kultursamverkansmodellen.
– Musiklivet i Dalarna är ett komplext nätverk där kulturpolitiken fungerar på många olika sätt och på olika nivåer. Kultursamverkansmodellen kan förstås hierarkiskt, från regeringen till de musikskapande verksamheterna, med landstingets Kultur- och bildningsavdelning som ”spindeln i nätet” däremellan, säger Daniel Fredriksson.
– Men den kan också förstås från andra hållet, där musiker och arrangörer skapar förutsättningar för kulturpolitiken. Musiker skapar kulturpolitik, samtidigt som deras verksamheter formas av densamma.
Bilden av Dalarna
Musiketnologen Daniel Fredriksson har besökt konserter, festivaler och landstingsmöten samt intervjuat musiker och kulturtjänstemän i Dalarna. Han undersöker hur musicerandet i regionen organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för att forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna.
– Musiker och verksamheter som finansieras genom kulturbidrag måste motivera och presentera sin musik i relation till begrepp som samverkan, kvalitet, nyskapande och projekt. De här begreppen gör olika saker. Samverkan kan skapa genreöverskridande möten, men också användas för att motverka kulturpolitisk förändring.
– Kvalitet kan ses som en viktig länk mellan politiken och musiken, samtidigt som begreppet också starkt ifrågasätts från olika håll. Om samverkan och kvalitet verkar långsiktigt och trögrörligt, så är nyskapande och projekt begrepp som möjliggör förändring i det lilla.
Ett återkommande tema i boken är olika musikstilars väg mot konstnärligt och kulturpolitiskt erkännande. Det konstateras att det ofta handlat om en kombination mellan politisk aktivism och förändringar i det musikaliska materialet där man närmat sig konstnärligt erkända genrer samtidigt som man betonat sina distinkta kvaliteter.
Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Det har resulterat i diskussioner om eventuella hälsoeffekter av mikroplastens utbredning. Diskussionerna är ofta fokuserade på den mängd mikroplast som hittas i individuella livsmedel.
Men forskare vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet jämförde bland annat den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur (som fått i sig mikroplaster) med andra exponeringsvägar.
Beräkningarna visade att den generella exponeringen var 40 miljoner gånger högre genom andra exponeringsvägar, än födan. Exponering som vi utsätts för genom användning av olika plastmaterial är alltså större.
Nu uppmanar de till en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.
– Plast spelar en stor roll i vår vardag. Om vi fokuserar för mycket på plast i till exempel fisk och skaldjur så riskerar vi att flytta fokus från problemets kärna, det vill säga hur vi producerar och konsumerar plast, säger Bethanie Carney Almroth som forskar inom ekotoxikologi och miljövetenskap.
Mikroplastpartiklar överallt Idag hittas små plastfragment, så kallade mikroplaster, nästan överallt. Till och med i kranvatten, öl, fisk och andra födoprodukter. Plastfibrer är en känd förorening i luft och inomhusmiljöer. De flesta av våra kläder är gjorda av syntetiska material och avger kontinuerligt fibrer.
Forskargruppen jämförde därför kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord.
– Vi gjorde ett kort test där vi ställde fram vattenglas på ett bord för att se hur många fibrer som föll i dem. Redan efter fyra timmar såg vi liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet, säger Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper, som forskar på källor till plast i havet.
Hon påpekar också att det finns lite kunskap kring hälsoeffekter av mikro- och nano-plaster.
– Det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen och det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster. Vi utsätts för betydligt större mängder plast och deras kemikalier genom annan plastexponering än genom födan. Vi hoppas därför att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet, säger Therese Karlsson.
– Måendet har stor betydelse för hur man agerar och det hänger ihop med återfall i brott, säger Zoran Vasiljevic, krimonolog vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö universitet.
När en människa har avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff ska han eller hon bli villkorligt frigiven, om det inte finns särskilda skäl.
De intagna går ofta från en strukturerad tillvaro i fängelset till ett liv på utsidan där många saker ska lösas. Det handlar om att återupprätta relationer, hitta jobb, bostad och att hålla sig borta från alkohol, droger och kriminalitet.
Programmerade en dator
Frivårdshandläggarens uppgift är att hjälpa och stödja personen att återanpassa sig till samhället. Men handläggarna har inte tillräckligt tät kontakt med sin klient, menar Zoran Vasiljevic.
Han har tidigare haft uppdrag som vårdare och övervakare inom Kriminalvården i region syd. Många gånger kände han sig otillräcklig.
– Man får klara sig själv när man väl kommer ut och det är väldigt tufft. Kriminalvården är hårt belastad och har inte möjlighet att ge tillräckligt mycket hjälp och stöd, säger Zoran Vasiljevic.
I sin doktorsavhandling har han i samarbete med forskare vid universiteten i Malmö och Lund undersökt om det går att påverka hur de villkorligt frigivna mår. Studien använder en teknik som kallas Interactive Voice Response (IVR), en dator som kan programmeras för att ringa upp individer och ställa frågor.
Fick svara på frågor om stress Deltagarna fick svara på frågor om stress, mående och sug och bruk av droger och alkohol. Svaren registrerades i datorn, som bearbetade insamlad data för att sedan återkoppla till klienten med uppgifter om måendet hade förbättrats, försämrats eller låg kvar på samma nivå. Informationen skickades även till klientens frivårdshandläggare.
– Frivårdshandläggaren kan då agera på informationen från klienten genom att ta kontakt och ställa ytterligare frågor, säger Zoran Vasiljevic.
Totalt deltog 108 personer från Kriminalvården i region syd, väst och öst. Interventionen pågick under den första månaden efter att klienterna hade blivit villkorligt frigivna. Studien visar att det med hjälp av tät kontakt går att påverka hur de frigivna mår. De deltagare som fick återkoppling mådde bättre jämfört med deltagarna i kontrollgruppen, som inte fick någon respons.
Analysen visar också att de klienter som återföll i brott mådde sämre jämfört med personer som inte begick nya brott.
Skräddarsydda interventioner Forskarna undersökte också hur stor andel av deltagarna som återföll i brottslighet ett år efter den villkorliga frigivningen. De märkte då ingen skillnad mellan deltagarna i interventionen och de i kontrollgruppen. Zoran Vasiljevic tror därför att interventionerna måste skräddarsys efter olika individer. Förhoppningen är att tekniken ska börja användas inom Kriminalvården.
– Jag är väldigt optimistisk. Det här är den första studien som har gjorts bland Kriminalvårdens klienter, som är en väldigt blandad grupp. För vissa individer kanske det räcker med en enkel återkoppling, för andra kan man behöva mer insatser.
– Dels bör man vara uppmärksam på de ökade riskerna hos patienterna, och dels behöver man om möjligt undvika att ta bort thymus, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Sahlgrenska akademin.
Thymus, även kallad brässen, sitter högt upp i bröstkorgen och är en körtel med viktiga funktioner för utvecklingen av immunsystemet. I den aktuella studien har forskarna identifierat individer i Sverige som under perioden 1997-2009 fick thymus bortopererad före fem års ålder i samband med operation av medfödda hjärtfel.
De 5664 personer som identifierades jämfördes med två kontrollgrupper. Den ena kontrollgruppen bestod av 2276 personer som också hjärtopererats som barn men fått behålla thymus. I den andra gruppen ingick cirka 56 000 köns- och åldersmatchade personer som inte hjärtopererats.
Många infektioner Det som satt tydligast spår i sjukvårdsregistren, är att de som saknar thymus har en överrepresentation av autoimmuna sjukdomar, då immunsystemet angriper den egna vävnaden; diabetes typ 1, sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom och glutenintolerans.
Sköldkörtelsjukdom är vanligare än i båda kontrollgrupperna, diabetes typ 1 är vanligare än i gruppen hjärtopererade med thymus i behåll, och reumatiska sjukdomar och glutenintolerans är vanligare än hos icke opererade.
Studien påvisar även ökad förekomst av tumörsjukdomar jämfört med icke opererade, men där är riskerna fortsatt mycket små.
På området infektioner är fallen desto fler. Både virus- och bakterieinfektioner är vanligare hos personer utan thymus än i båda kontrollgrupperna. I relation till icke opererade är även svampinfektioner vanligare. Många infektioner kan dessutom gå under radarn.
– Här har vi sannolikt en underrapportering eftersom registren har dålig eller ingen täckning i primärvården. Patienterna har inte bara behövt vård utan till och med sjukhusbaserad vård, som inneliggande eller i öppenvård på sjukhus, konstaterar Olov Ekwall.
Ändrade operationsmetoder Varje år får 200-250 barn i Sveriges thymus borttagen vid kirurgi till följd av medfött hjärtfel. Olov Ekwall betonar vikten av vaksamhet över gruppen, där bara ett fåtal ännu passerat 40 års ålder, samt att det finns ett behov av att utveckla operationsmetoder där thymus sparas.
– I en del fall kan man dela thymus på mitten eller hålla den åt sidan under operationen. I andra fall är man tvungen att ta bort thymus, men man kan då undvika att ta bort hela körteln.
