– Om vi går 100 år tillbaka så berättade historieläraren och eleverna skulle rätta sig efter vad läraren sa, säger Fredrik Alvén, doktorand som forskat om historieämnet i skolan.
Idag har vi en helt annan historiesyn och kunskapssyn, enligt Alvén. Som elev ska du göra egna undersökningar, brottas med källor och dess tillförlitlighet, kunna relatera till historiska händelser och dess betydelse i dåtid, nutid och framtid och analysera och komma fram till saker själv.
– När läraren släpper mandatet om vad som är rätt och fel i historia kan han/hon inte heller diktera villkoren för det historiska berättandet i skolan, säger Fredrik Alvén.
Dubbla budskap
Eleverna skapar alltså själva historia som, för att uppskattas, bör vara i samklang med skolans värdegrund, tolkad av läraren. Ändå är det inte alltid så det ser ut.
På samma gång, menar Alvén lever vi i ett samhälle där individen är i centrum och personlig frihet är ett ideal. Läraren ska kunna hantera och undervisa i idémässigt mångbottnade, mångkulturella och mångspråkiga klassrum där synen på historia knappast är ensidig.
Fredrik Alvén har i sin avhandling gjort tre olika studier. Han har undersökt skolans styrdokument gällande historieämnet utifrån huvudfrågan; På vilket sätt bejakas individens tyckande och tänkande och hur begränsas det?
I en annan studie har han låtit 245 elever möta frågor kring migration till och från Sverige från vikingatid fram till 2010 med efterföljande prov. Lärarna har sedan rättat elevers provsvar utifrån historieämnets kunskapskrav i åk 9.
Några tänjer på gränserna
Majoriteten av eleverna resonerar även om historia innanför värdegrundens gränser i sina provsvar. Men det finns ett antal elever som tänjer på gränserna.
I den tredje studien undersöker Alvén varför nio av dessa elevsvar är problematiska för lärarna.
– Det framkommer att en del av eleverna uppfyller kunskapskraven, men deras resonemang faller utanför vad som är moraliskt acceptabelt ur en demokratisynpunkt för en del lärare, fortsätter Alvén.
Det finns alltså elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.
– Lärarna bedömer i dessa fall olika. En del menar att svaren är tveksamma ur en moralisk synpunkt medan andra går strikt på de kunskapskrav som gäller. Det ger alltså upphov till en icke likvärdig bedömning.
Vilken är din viktigaste slutsats i avhandlingen?
– Historieämnet är problematiskt. Det finns inte bara kunskapskrav att ta hänsyn till som elev utan implicit finns också krav på moral och etik, säger Fredrik Alvén. Ett sätt att lösa detta är att låta moraliska kriterier skrivas in i kunskapskraven.
– Konsekvensen idag är att elever som inte läser av dubbelspelet mellan kunskapskrav och moralkrav riskerar att få sämre omdömen. Lärarnas uppdrag blir också svårtolkat där styrdokumenten inte är till större hjälp.
Astma är en vanlig sjukdom, som innebär kronisk inflammation i luftvägarna med symtom som hosta och andnöd. Mellan åtta och tio procent av alla kvinnor i Sverige i barnafödande ålder har astma.
Genom att ta hjälp av data från svenska födelse-, läkemedels- och patientregister har forskare vid Karolinska Institutet kunnat undersöka sambandet mellan astma hos den gravida kvinnan och graviditets- och förlossningsutfall. I registerstudien undersökte forskarna drygt 1 miljon förlossningar fördelat på knappt 700 000 kvinnor som fött barn mellan 2001 och 2013. Omkring 10 procent av barnen som föddes hade en mamma med astma.
– Fyra procent av alla kvinnor som föder barn får havandeskapsförgiftning. Risken för havandeskapsförgiftning ökar med 17 procent för kvinnor med astma jämfört med de utan astma, säger studiens försteförfattare Gustaf Rejnö, obstetriker och doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Dessutom var risken för låg födelsevikt, instrumentella förlossningar, kejsarsnitt och kortare graviditet högre bland kvinnorna som hade astma.
Ingen ärftliga faktorer
För att ta reda på om komplikationerna kunde förklaras av ärftlighets- eller miljöfaktorer identifierade forskarna också kvinnornas kusiner eller systrar utan astma, som fött barn under samma tidsperiod. Efter att ha jämfört grupperna kunde de konstatera att sambandet mellan astma hos mamman och komplikation vid graviditet och förlossning kvarstod.
– Det förefaller vara astmasjukdomen i sig som är orsaken till dessa komplikationer. Det innebär att god astmakontroll under graviditeten kan minska andelen graviditets- och förlossningskomplikationer. I en tidigare studie har vi sett att en god astmakontroll ger färre komplikationer, säger Gustaf Rejnö.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, FORTE, Strategiska forskningsprogrammet i Epidemiologi samt Hjärt-Lungfonden.
Artikel:Adverse Pregnancy Outcomes in Asthmatic Women: A Population-Based Family Design Study. Gustaf Rejnö, Cecilia Lundholm, Kjell Larsson, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Brian D’Onofrio, Sissel Saltvedt, Catarina Almqvist. Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice (Elsevier), online 4 oktober 2017, doi: 10.1016/j.jaip.2017.07.036.
Kontakt: Gustaf Rejnö, doktorand, obstetriker och gynekolog. Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Tel: 08-524 823 99. Mobil: 070-580 17 29. E-post: gustaf.rejno@ki.se
Det är allt vanligare med öppna kontorslösningar på företag och så kallade aktivitetsbaserade kontor, utan fast arbetsplats för den enskilde medarbetaren, ses som ett sätt att främja samarbete och kreativitet. Forskarna Viktorija Kalonaityte och Anna Alexandersson studerar hur aktivitetsbaserade kontor kan se ut och hur det påverkar de som arbetar där.
Hur lekfulla är kontoren? Det finns många olika sorters aktivitetsbaserade kontor och en typ av dessa kallas lekfulla kontor – kontor som är inredda som till exempel nöjesparker, vardagsrum eller natur. Det är den här typen av kontor som Viktorija Kalonaityte och Anna Alexandersson fokuserar på. Dessa lekfulla kontor är särskilt populära inom företag som vill se sig själva som nytänkande, som till exempel datorföretag och innovationsföretag.
– I vår undersökning har vi studerat en stor mängd bilder på lekfulla kontor för att undersöka förutsättningar för lek, berättar Viktorija Kalonaityte. Vi har grupperat bilderna i fyra olika teman: natur/utomhus, bostad/hem, uteliv/nattliv och nöjespark/lekpark. Det vi sett är att det handlar om kollektiva lekar, där man inte ser organisationshierarkier. På gott och ont finns det inga skyltar eller rum som talar om ”vem som är vem” på arbetsplatserna. Viktorija Kalonaityte fortsätter:
– Vi har gjort en genomgång av lekteorier. Lek handlar om gränsöverskridande, att ta sig över olika gränser. I arbetslivet finns målsättningar och det innebär att i sådana här lekfulla kontor blir det en spänning som inte går att bygga bort och det kan bli motsättningar mellan miljö och mål. Gränser löses upp och man tar in ”ickearbete” på jobbet. Det finns en grundläggande spänning mellan lek och arbete och även i de mest lekfulla miljöer måste leken anpassas till företagets mål.
Undersöker hur arkitekten tänker – Vi kommer att fortsätta genom att studera hur man arbetar med varumärket på de lekfulla kontoren. Vi ska också ta reda på hur man skapar dessa miljöer, hur arkitekter och inredare tänker när de skapar kontoren. Vi vill också undersöka hur de som arbetar i miljön upplever det över tid. Påverkar det rutiner till exempel?
– I en kommande artikel kommer vi att fokusera på pojklekar kontra flicklekar. Många symboler är genuskodade, och de flesta av de miljöbilder som vi studerat visar typiska pojklekar. Vad innebär detta? frågar Viktorija Kalonaityte.
Kontakt: Viktorija Kalonaityte, universitetslektor i organisation och ledarskap, telefon 0470-70 88 05
Carina Sörgårn, kommunikatör, telefon 0470-70 85 52
– Genom att klimatpolitiken tar sin utgångspunkt i ojämlika könsroller riskerar den att förstärka dem, snarare än motverka ojämlikhet, vilket är ett uttalat mål för politiken, säger Lisa Westholm.
Lisa Westholm har i sin doktorsavhandling undersökt den internationella politiken för att minska utsläppen av kol från tropisk avskogning (REDD+), ur ett genusperspektiv. I organisationer såsom FN och Världsbanken finns en uttalad målsättning att denna klimatpolitik också ska minska fattigdomen och stärka kvinnornas ställning.
Westholm undersöker den här politiken på flera nivåer. Den första är en analys av föreställningar om kvinnor och genus i det internationella klimatarbetet. På nästa nivå analyseras hur den här politiken omvandlas till nationell politik i ett enskilt land, Burkina Faso. Slutligen rymmer avhandlingen också en studie i några byar i Burkina Faso där den internationella klimatpolitiken faktiskt ska genomföras.
Ökade priser gynnar fel aktörer
Studien visar att försöken att inkludera kvinnor i arbetet för att skydda skogen baseras på förenklade uppfattningar om könsroller och vad kvinnor och män gör, utan att ta hänsyn till lokala förhållanden. Som en del i REDD+ satsar man ofta på att främja handel med andra skogsprodukter än timmer, till exempel frukter och nötter. Att öka dessa produkters ekonomiska värde förväntas skapa incitament för att skydda skogen.
Sådana insatser antas särskilt främja kvinnor, eftersom bilden är att sådana produkter ofta samlas av just kvinnor. Förhoppningen är att kvinnors arbete med att förädla och sälja frukter och andra produkter från skogen ska leda till att deras ställning stärks i och med att deras inkomster ökar. Men Westholm visar i sin fallstudie från Burkina Faso att ökade inkomster inte är tillräckligt för att förbättra kvinnors situation.
Dessutom finns en risk att aktörer med mer makt tar över delar av värdekedjan och vinsterna om värdet ökar. Därför kan sådana antaganden tvärtom leda till att en större del av arbetsbördan för att bevara skogen och bidra till globala miljöpolitiska mål läggs på fattiga kvinnor, utan att deras vardagliga situation förbättras.
Cementerar ojämlika relationer
Hänsynen till genusaspekter i klimatpolitiken motiveras ofta med att det gör insatserna mer effektiva. Men den internationella klimatpolitiken behöver ge mer utrymme för lokala variationer i hur tillgång till, och förvaltning av, naturresurser organiseras. Annars finns risken att tillgången till vissa resurser från skogen ytterligare begränsas för redan utsatta grupper.
Hänsynen till genusfrågor kommer ofta på ett sent stadium, och anses vara ett problem som enbart rör fattiga kvinnor, och inte en angelägenhet som även berör dem som utformar klimatpolitiken. Klimatinsatserna riskerar därmed att cementera ojämlika
Två kvinnor i Burkina Faso som hjälper varandra att klättra upp i ett néré-träd (Parkia biglobosa) för att plocka frukt. Foto: Lisa Westholm
Det tog 1,3 miljarder år för vågorna att färdas till LIGO-detektorn i USA. Trots att signalen var extremt svag, lovar den redan en revolution för astrofysiken. Gravitationsvågor är ett helt nytt sätt att se de våldsammaste händelserna i rymden, och testa gränserna för vårt vetande.
LIGO, Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory, är ett samarbetsprojekt med fler än tusen forskare från drygt 80 institutioner i över tjugo länder. Tillsammans har de förverkligat en nästan femtio år gammal dröm. Årets Nobelpristagare har på var sitt sätt varit oumbärliga för LIGO-framgången.
Med pionjärerna Rainer Weiss och Kip S. Thorne samt Barry C. Barish, vetenskapsmannen och ledaren som fått projektet i hamn, har flera decenniers ansträngningar lett till att gravitationsvågorna till slut kunde observeras.
De två svarta hålen sände ut gravitationsvågor i många miljoner år när de roterade kring varandra. De kom allt närmare innan de på ett par tiondelar av en sekund smälte ihop till ett stort svart hål. Det var då vågorna nådde ett crescendo som hos oss på jorden, 1,3 miljarder ljusår bort, lät som ett kosmiskt fågelkvitter med ett abrupt slut. Illustration: Johan Jarnestad, KVA
Gravitationsvågor sprids med ljusets hastighet och fyller hela universum såsom Albert Einstein beskrev i sin allmänna relativitetsteori. De skapas alltid när en massa accelererar, som när en isdansös gör en piruett eller när ett par svarta hål roterar kring varandra. Själv var Einstein övertygad om att gravitationsvågorna aldrig skulle kunna mätas. LIGO-projektets bedrift var att med hjälp av ett par gigantiska laserinterferometrar mäta en förändring som var tusentals gånger mindre än en atomkärna när vågen passerade jorden.
Hittills har alla sorters elektromagnetisk strålning och partiklar, som kosmisk strålning eller neutriner, använts för att utforska universum. Gravitationsvågor lämnar däremot direkta vittnesmål om störningar i själva rumtiden. Det är något helt annorlunda. Nya hittills osedda världar öppnar sig, och en rikedom av upptäckter väntar dem som lyckas fånga vågorna och tolka deras budskap.
Nobelpristagarna i fysik 2017
Rainer Weiss, född 1932 (85 år) i Berlin, Tyskland. Fil.dr 1962 vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, MA, USA. Professor of Physics, Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, MA, USA.
Barry C. Barish, född 1936 (81 år) i Omaha, NE, USA. Fil.dr 1962 vid University of California, Berkeley, CA, USA. Linde Professor of Physics, California Institute of Technology, Pasadena, CA, USA.
Kip S. Thorne, född 1940 (77 år) i Logan, UT, USA. Fil.dr 1965 vid Princeton University, NJ, USA. Feynman Professor of Theoretical Physics, California Institute of Technology, Pasadena, CA, USA.
Prissumma: 9 miljoner svenska kronor. Rainer Weiss får halva priset, de två andra delar den andra halvan.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ordineras ofta vid depression och ångest men det har ifrågasatts om effekten överträffar placebo, vilket skapat debatt bland forskare och kliniker. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att sättet som behandlingen framställs på för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen.
Upplevda biverkningar I debatten om SSRI-preparat som förts bland kliniker och forskare har framförts att SSRI kan sakna specifika verksamma egenskaper och att de positiva effekter som ses i kliniska prövningar kan förklaras av olika förväntningar i läkemedels- och placebogrupperna. I en dubbelblind studie kan upplevda biverkningar göra att deltagaren inser att han eller hon tilldelats läkemedlet istället för placebo vilket ger ökade förväntningar om förbättring och bättre rapporterad effekt. Men hittills har det inte genomförts någon experimentell undersökning som testat i vilken utsträckning den kliniska effekten av SSRI-preparat kan påverkas av de förväntningar som väcks hos patienten genom den information som ges då läkemedlet förskrivs.
I en ny studie publicerad i tidskriften EBioMedicine visar nu forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet att man når betydligt bättre effekter av SSRI-medlet escitalopram när läkemedlet ges tillsammans med korrekt jämfört med felaktig verbal information. I den randomiserade studien behandlades alla patienter med social fobi med samma kliniska dos av escitalopram i nio veckor, men endast en grupp fick korrekt information om läkemedlet och dess effektivitet. Med hjälp av en “cover story” leddes den andra gruppen till att tro att de behandlades med så kallad ”aktiv placebo” som ger liknande biverkningar som SSRI men där klinisk förbättring inte kunde förväntas.
– Resultaten visade att andelen som svarade på behandlingen var tre gånger högre när korrekt information gavs än när patienter trodde att de behandlades med aktiv placebo, trots att läkemedelsbehandlingen var identisk, säger artikelförfattaren Vanda Faria, postdoktor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Effekt på hjärnan Undersökningar med magnetkamera visade dessutom att läkemedlet hade olika effekter på hjärnans aktivitet när det gavs med förväntningar om förbättring eller inte. Det fanns skillnader i nervaktivitet mellan de två grupperna i bakre cingulum i hjärnbarken och i hur denna del kommunicerar med amygdala som är viktig för rädsla och ångest.
– Vi tror att detta kan återspegla interaktionen mellan tankar och känslor då hjärnan påverkas olika av medicineringen beroende på vilka förväntningar patienten har, säger medförfattare Malin Gingnell, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Resultaten tyder på att det finns en påtaglig placebo-komponent i SSRI-behandling, som har med förväntningar att göra, vilket också understryker betydelsen av kommunikationen mellan läkare och patient.
– Vi säger inte att SSRI-preparat inte fungerar eller att de saknar verksamma egenskaper för ångest, men våra resultat tyder på att hur behandlingen framställs för patienten kan vara lika viktigt som själva behandlingen, säger Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, som ledde studien.
Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av det svenska instrumentet ASPERA-3. Det var en av de kraftigaste solstormarna som Mars Express observerat.
De förhöjda strålningsnivåerna vid Mars observerades även av amerikanska rymdstyrelsen NASA:s satelliter vid Mars, samt på ytan av rovern Curiosity. Energirika elektroner som träffade Mars på nattsidan gav upphov till ett sken motsvarande jordens norrsken, vilket observerades av satelliten MAVEN.
Mäter utflödet av joner
Mars Express är den första europeiska satelliten till en annan planet. Ombord finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. ASPERA-3 mäter flödena av joner, elektroner och neutrala atomer i rymden kring Mars.
Genom åren har ASPERA-3 gjort många intressanta observationer vid Mars. Bland annat så mäts kontinuerligt utflödet av joner från planeten. IRF har huvudansvar för ASPERA-3 men ungefär 15 forskargrupper från ett tiotal länder deltar i forskningsprojektet som är ett stort internationellt samarbete.
– Vårt instrument på Mars Express har nu observerat rymdvädret kring Mars kontinuerligt i mer än 13 år, säger docent Mats Holmström, IRF, som är ansvarig för instrumentet. Den här kontinuiteten är viktig om vi vill observera ovanliga händelser, som den här solstormen. Mars Express och vårt instrument fungerar fortfarande bra, så vi kan förhoppningsvis fortsätta att övervaka rymdmiljön kring Mars i många år till.
Vilka föräldrar och barn har inte hört att man blir stark av spenat? Men för bland annat riktigt små barn – och barnmatsindustrin – är nitratet i spenaten en begränsade faktor.
Nitrat är ett normalt näringsämne för växterna, och finns därför även i andra bladgrönsaker såsom rucola och mangold. Detta kan i vår kropp omvandlas till giftiga ämnen som exempelvis kan minska syretransporten i blodet hos bebisar.
Men nu har Liyana Yusof, doktorand i livsmedelsteknik, vid LTH, Lunds universitet, utvecklat en metod så att metabolismen (ämnesomsättningen) i spenatbladen ändras så att nitratet bryts ned.
Socker minskar nitratet Lösningen är, något förenklat, socker och vakuum. Med metoden stimuleras den normala processen där bladen gör om nitrat till proteiner. Energin som behövs för att göra detta får bladet normalt från sitt lager av vanligt socker.
– Genom att lägga bladen i sockerlösning och sedan vakuumbehandla dem, tränger sockermolekylerna in i bladen och stimulerar dess metabolism, så att nitratet minskar, säger Liyana Yusof.
Spenaten blir inte mer kaloririk med metoden, eftersom sockermolekylerna bryts ner tillsammans med nitratet. Vilken slags sockerart som används spelar ingen roll. Enligt Liyana Yusof är tekniken lätt och billig för industrin att använda:
– Dessutom används vakuumbehandling ibland redan idag för att förbehandla frukt och grönsaker.
Påverka andra egenskaper
Avhandlingen har även laborerat med andra substanser för att uppnå delvis andra effekter: kalciumlaktat för att bevara bladens krispighet och C-vitamin för att behålla färgen. Då denna del av avhandlingen hade ett mer grundvetenskapligt fokus, är det för tidigt att dra några slutsatser.
Metoden att knuffa ämnesomsättningen i olika riktningar ser också ut att kunna förlänga bladgrönsakers hållbarhet, vilket både är bekvämt och minskar risken för att mat slängs. Just denna avhandling har inte fokuserat på denna aspekt närmare.
Studierna av spenatens metabolism har utförts i ett samarbete med handledaren Federico Gomez, livsmedelsteknik och Allan Rasmusson, växtfysiolog vid biologiska Institutionen, Lunds universitet.
För mer information: Liyana Yusof, 046-222 4924, liyana.yusof@food.lth.se, (pratar helst engelska + är i Sve fram till 8 okt) +46760458065
Federico Gomez +46 46 222 98 17, federico.gomez@food.lth.se
Allan Rasmusson, Molekylär cellbiologi +46 46 222 93 81 allan.rasmusson@biol.lu.se .
Jonas Andersson, press, 046-222 70 17, 0727-385858
Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna. En ny forskningsstudie beskriver den vanligaste arten, ett svampdjur, som nu kan användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.
Jordens kontinenter upptar mindre än hälften av jordens yta, resten är havsmiljö. Denna miljö, alltså jordens vanligaste, är hem åt en stor mångfald arter, de flesta hittills oupptäckta och ännu inte namngivna.
Hotas av gruvdrift En nyupptäckt art, Plenaster craigi, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.
Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer Plenaster craigi troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.
– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Behöver ostörd miljö för överlevnad Svampdjuret Plenaster craigi måste filtrera vattenmassan för att hitta små partiklar med näring och energi som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, flera kilometer upp, och som sedan sakta fallit ner mot botten.
– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager. Plenaster craigi måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.
Sedan miljarder år ostörd miljö Sedan 2013, när svampdjuret först upptäcktes, har arten gått under det provisoriska namnet ”Porifera sp. A”. Efter den formella artbeskrivningen nyligen (se länk till artikel nedan) får svampdjuret nu ett riktigt namn, Plenaster craigi.
Arten är den enda kända arten inom det nya släktet Plenaster som betyder ”många stjärnor”. Namnet “craigi” fick djuret för att hedra professor Craig Smith på University of Hawaii som har lett de båda expeditionerna där djuret först upptäcktes och samlades in.
Den nya arten kan nu användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineral påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.
Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.
Kontakt: Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-753 80 05, e-post: thomas.dahglren@marine.gu.se
Studien omfattar närmare 100 000 individer i 26 europeiska länder och ingår i ett forskningsprogram som finansieras av EU:s program Horizon 2020.
– Om arbetslösa kan bibehålla en rimlig levnadsnivå blir arbetslösheten mindre hälsovådlig. Men vi ser bara det sambandet när det gäller den mentala hälsan. När det gäller den kroppsliga hälsan kan vi inte se någon koppling till a-kassans storlek, säger Björn Högberg, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.
EU-projekt Sedan tidigare är det känt att arbetslöshet är skadligt för människors hälsa och till och med kan öka risken att dö i förtid. I ett EU-finansierat forskningsprojekt studerar forskare från universiteten i Tallinn i Estland, Bamberg i Tyskland och Umeå i Sverige vilken betydelse arbetsmarknadspolitiken har för hur de arbetslösa mår under arbetslösheten.
Forskarna har analyserat arbetslösas skattning av sin hälsa i 26 EU-länder. Det har sedan dels jämförts med skillnader mellan de olika ländernas arbetsmarknadspolitik, dels har man gjort jämförelser inom respektive land för att se hur de arbetslösas hälsa har förändrats under en tioårsperiod, från 2002 till 2012, i takt med reformer på ländernas arbetsmarknad.
Anställningsskydd Utöver den ekonomiska ersättningens betydelse för hälsan, har forskarna kunnat konstatera ett samband mellan reglerna för anställningsskydd och hur de arbetslösa mår. I länder som har ett mer uppluckrat anställningsskydd så att det blir lättare att säga upp tillsvidareanställd personal, mår de arbetslösa mindre dåligt än i länder med striktare anställningsskydd. Forskarnas hypotes är att starkare anställningsskydd minskar rörligheten på arbetsmarknaden så att perioderna av arbetslöshet blir längre och mer påfrestande.
Lika för alla Däremot visar studien att det inte är någon bra politik för de arbetslösas hälsa att bara försvaga anställningsskyddet för tillfälligt anställda, så att skillnaden i trygghet växer mellan olika typer av anställningar. Det skapar en arbetsmarknad som är tudelad mellan dem som är inne i trygghet och dem på utsidan som då hamnar i en ond cirkel av otrygga anställningar och arbetslöshet, vilket inverkar särskilt negativt på deras välmående.
– Resultaten kan tolkas som att en arbetsmarknad som är lika flexibel för alla men med generös ersättning för den som halkar utanför är bäst för de arbetslösas hälsa, säger Björn Högberg.
Att leva med ospecifik nacksmärta är vanligast bland kvinnor. Och påverkar dig både socialt i arbetslivet.
– Generellt rapporterar kvinnor oftare att de har nack- och skulderbesvär i jämförelse med män och den bakomliggande orsaken till deras besvär är ofta okänd, säger Åsa Svedmark, forskare vid Umeå universitet som kan visa att upplevd hög stress och låg kontroll i arbetet har ett tydligt samband med självskattad smärta, funktion och arbetsproduktivitet.
I sin avhandling har hon studerat behandlingsmodeller för ospecifik nacksmärta.
Sämre muskulär nackstyrka
Smärta i nacke och skuldra är vanligt i hela världen och i Sverige anger mellan 30 och 40 procent av den arbetande befolkningen att de under den senaste veckan upplevt besvär från detta område. Ospecifik nacksmärta handlar om fall där smärttillståndet inte kan förklaras av andra diagnoser som exempelvis Whiplash-skador eller diskbråck.
– Vid undersökning, behandling samt utvärdering av behandling för ospecifika nacksmärtor är det istället individens symptom och funktion som är vägledande.
Tidigare studier har visat att individer med ospecifika nackbesvär har exempelvis sämre muskulär nackstyrka och minskad rörlighet i nacken. Behandling av denna grupp brukar bestå av styrketräning av nack- och skuldermuskler och/eller manuella tekniker för ökad rörelseförmåga. Dessa studier har dock visat att denna behandlingsform endast ger måttliga resultat och dessutom har företrädelsevis kortvarig effekt.
Åsa Svedmark har i sitt avhandlingsprojekt undersökt om kvinnor med ospecifika nackbesvär, som genomgått behandling i form av ett skräddarsytt program med träning och fysioterapi helt anpassat till individens symptom och funktion, får bättre effekt på smärta och funktion jämfört med kontrollgrupper.
Skräddarsydda behandlingar
I en randomiserad kontrollerade studie ingick 120 kvinnor i åldrarna 20-65. Alla deltagarna var i arbete och hade ospecifika nackbesvär. De lottades till tre grupper: (1) skräddarsydd behandling; (2) icke-skräddarsydd behandling; och (3) en kontrollgrupp som inte fick någon behandling i studien men som var fria att söka vård på egen hand.
Resultaten visade till forskarnas förvåning att personer i gruppen som fått den skräddarsydda behandlingen inte hade bättre effekt än de som fått en icke-skräddarsydd behandling. Båda behandlingsgrupperna hade bättre effekt än kontrollgruppen.
Hög stressnivå i arbetet
Av uppföljande studier framgick att upplevd hög stressnivå samt låg kontroll över det egna arbetet hade signifikanta samband med mer nacksmärta och sämre resultat av behandlingen på lång sikt. Slutligen visade resultaten att det inte fanns några signifikanta samband mellan nacksmärta och resultat i fysiska tester av nackmuskelstyrka och nackrörlighet. Däremot fanns samband mellan ökad nackrörlighet och förbättrad funktion/symptom kopplade till nackbesvär.
– Resultaten i avhandlingen bekräftar vad tidigare studier visat, nämligen att fysioterapi med fokus på träning av nacke-skuldra har positiva effekter för kvinnor med ospecifika nackbesvär. Samtidigt erbjuder avhandlingen ett viktigt kunskapsbidrag om tydliga samband mellan upplevd nacksmärta, stress och kontroll i arbetet, och mellan nackrörlighet och nackfunktion/symptom, säger Åsa Svedmark.
Kontakt: Åsa Svedmark, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet E-post: asa.svedmark@umu.se
Först kom Harvey, sedan Irma och Maria. Sensommarens orkaner har ödelagt stora delar av den karibiska övärlden och satt skräck i människor i sydöstra USA. Hittills har över hundra personer dött i händelser som kopplas till orkanerna. Många har också skadats i de kraftiga vindarna och översvämningarna. Bebyggelsen på korallön Barbuda i nordöstra Karibien är jämnad med marken och ön helt övergiven.
Tropiska oväder av det här slaget kan bli vanligare framöver, beroende på klimatförändringarna. Varmare ytvatten i haven är en bidragande faktor. Tropiska cykloner uppstår när ytvattentemperaturen överstiger 28 grader Celsius.
I norra Europa uppstår kraftiga stormvindar och stor nederbörd i stället vid lågtryck, som uppstår vid stora temperaturskillnader i atmosfären.
Tropiska cykloner och svenska lågtryck
Ordet cyklon betyder lågtryck. När en tropisk cyklon bildats över Karibiska havet, kan den svänga norrut mot Nordatlanten och röra sig vidare mot Europa. Men under resan förlorar ovädret sin tropiska karaktär – och omvandlats till ett vanligt nordatlantiskt lågtryck.
I Skandinavien bildas höststormar när kraftiga lågtryck från Atlanten rör sig in över området. Lågtrycket uppstår vid stora temperaturskillnader i atmosfären. På hösten kolliderar värme från Sydeuropa med de kalla luftmassorna från polarområdet. Då pressas den varma luften uppåt, där den utvidgas, så att lufttrycket i området sjunker. Lågtrycket suger till sig luft och skapar en vind, som lätt kan uppnå stormstyrka. Ju större skillnaden är i lufttrycket, desto kraftigare blir vindarna.
Källa: SMHI
Vanligare med kraftiga oväder
Flera städer har haft problem med skyfall och översvämningar på senare år, bland annat Köpenhamn och Malmö. Forskning, från bland annat SMHI, visar att liknande situationer kommer att bli vanligare i Sverige framöver.
– När det finns mer vattenånga i atmosfären blir det mer vatten i skyfallen. 20-årsregnen blir kraftigare och kan komma att uppstå oftare, ungefär vart femte år, i det nya klimatet, säger Erik Kjellström, klimatforskare hos SMHI.
Även extrema så kallade 100-årsregn – mycket kraftiga regn som faller på en plats ungefär var hundrade år och ger mellan 40 och 140 millimeter under ett dygn – kommer troligen att inträffa oftare. Forskarnas statistiska underlag är dock inte tillräckligt för att säga det lika säkert som för 20-årsregnen.
Det forskarna vet säkert hittills presenteras bland annat i några rapporter från SMHI och Svenskt Vatten Utveckling (SVU). Rapporten Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011 slår fast att extrem nederbörd generellt sett ökade i Sverige från 1900 fram till 1930-talet, därefter minskade fram till 1970-talet, för att sedan öka igen fram till dagens toppnoteringar. Det är alltså mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet, enligt SMHI-forskaren Lennart Wern.
Ökad risk för översvämning
När det regnar mycket på kort tid ökar riskerna för översvämning och jordskred. Många svenska städer har därför börjat arbeta med åtgärder för att minimera problemen. Olika lokala förutsättningar kan göra att skadorna blir mer eller mindre omfattande när ovädren drar in.
Bebyggelse nära älvar, sjöar och hav är förstås extra utsatt. Annat som kan förvärra problemen är stora asfaltsytor och hårda, torra gräsmattor som inte suger upp vattnet tillräckligt fort. Samtidigt har vanliga stuprännor inte kapacitet att transportera hur mycket vatten som helst. Vid de kraftigaste regnen flödar det mesta vattnet över kanterna.
– Plan- och bygglagen kräver att kommuner ska dimensionera stadsmiljön för 100-årshändelser. Det finns några goda exempel i Sverige, men det behöver göras mer, säger Åsa Malmäng Pohl, konsult och vd för företaget Orbicon som bland annat arbetar med utredningar kring dagvatten och vattenverk.
Ta hand om stora mängder vatten
Hon menar att det är viktigt att börja tänka på nya sätt kring hanteringen av dagvatten i många städer. Dagvatten är det vatten som rinner från gator, p-platser och hustak under främst regn och snösmältning. Ett lyckat exempel som Åsa Malmäng Pohl lyfter fram är Tåsinge plats på Österbro i Köpenhamn. Drygt 1 000 kvadratmeter asfalt och gräsmatta har där omvandlats till en grön oas med dammar och växter som kan ta hand om stora mängder vatten.
Regnvatten från de omgivande husen samlas i en underjordisk reservoar och används bland annat till fontäner. Dagvatten från gatorna runtomkring leds till speciella vattenbäddar fyllda med mull som filtrerar vattnet. Det blir då rent, men inte drickbart.
Marken i parkområdet sluttar ner mot en anlagd våtmark som kan svälja stora mängder vatten. En del av området har extra frodig växtlighet och kallas för ”regnskogen”. Tåsinge plats har också en pedagogisk funktion, då det ger barn och andra besökare möjlighet att se vattnets kretslopp.
– Man måste inte bara bygga nytt. Tåsinge plats har funnits länge och ändå går det att få till fantastiska lösningar där. Det gäller att ta helhetsgrepp, som även innefattar byggnader, säger Åsa Malmäng Pohl.
En liknande lösning finns i Malmöstadsdelen Augustenborg som sedan slutet av 1990-talet har ett öppet dagvattensystem med dammar och kanaler. Sedan det infördes har stadsdelen inte längre problem med översvämningar. Tre andra kommuner i Skåne arbetar nu med Höjeåprojektet där bland annat 80 våtmarker och nya dagvattenmagasin ska minska översvämningsrisken runt ån.
Här regnar det mest i Sverige
Figuren visar SMHI:s väderstationer som mellan 1961 och 2016 uppmätt minst 90 millimeter regn under ett dygn. Gulröda prickar visar stationer som mätt 90 millimeter minst två gånger.
Forskarna på SMHI har i sina analyser kommit fram till att de så kallade 20-årsregnen kan komma att uppträda oftare, ungefär var femte år, efter 2071. Varmare klimat, med mer vattenånga i luften, leder till kraftigare regn.
Skyfallsvägar
Ytterligare exempel på åtgärder för att motverka översvämningar i Sverige är så kallade skyfallsvägar. De är v-formade i mitten och kan leda vattenmassor vidare ut i närliggande vattendrag. I Arvika, som haft stora problem med inträngande vattenmassor, pågår arbetet med att bygga en skyddsvall och två spärrdammar.
Andra svenska städer satsar på gröna tak eller fördröjningsmagasin under jord för uppsamling av regnvatten. Gräsodling på och runt spårvägar, vilket minskar andelen hårda ytor, prövas också på några platser. Vid planeringen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har ett nytt verktyg kallat grönytefaktor använts. Den ser till att en tillräckligt stor del av en tomtyta består av vegetation eller vatten.
– Det mesta pekar mot att vi får mer intensiva nederbördstillfällen framöver, så det är bra att ta höjd för det, även om vi inte drabbas lika dramatiskt som i tropikerna. Där krävs andra åtgärder än hos oss, säger Erik Kjellström hos SMHI.
Text: Marie Granmar, på uppdrag av forskning.se
Kärt barn har många namn
En tropisk cyklon kallas orkan i Atlanten, tyfon i västra Stilla havet och cyklon i Indiska oceanen och utanför Australien och Nya Zeeland.
Orkan: En tropisk cyklon med en medelvind på minst 33 m/s kallas också tropisk orkan.
Storm: En tropisk cyklon med en medelvind på minst 17 m/s kallas också tropisk storm. Det är först när en tropisk cyklon nått stormstyrka som den namnges. (När det gäller nordatlantiska lågtryck så använder man inte uttrycket storm förrän medelvinden har nått 25 m/s.
I en ny avhandling av Linn Hentschel, Umeå universitet, studeras sång i högstadiets musikundervisning ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att de flesta elever som deltog i studien sjunger, men att i de situationer när sång är valbart, så väljer fler flickor än pojkar att sjunga i musikundervisningen.
Studiens genusperspektiv visar att flickors och pojkars sjungande delvis anses som något som sker och bör ske i relation till traditionella stereotypa normer om hur flickor och pojkar förväntas vara. Normerna utmanas och förändras dock, framförallt när eleverna och musiklärarna leker sånglekar och när eleverna sjunger som olika ”roller” i en skolshow.
Om att våga – Många elever och musiklärare i studien talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Sång i studien visar sig som ett sätt att uppleva sig själv och andra, och som en förmåga möjlig att träna, säger Linn Hentschel.
– Studien visar att även om de flesta elever och musiklärare ser sångförmåga som möjlig att utveckla, så finns det några elever som anser att kunskaper i sång är något som vissa ”har” och andra inte.
Elevers sjungande sker ofta återhållsamt och imiterande i studien. Att sjunga återhållsamt innebär framförallt att inte sjunga ”för” starkt. När eleverna imiterar sångare är det framförallt populärmusiksångare och de musiklärare som deltar i studien som imiteras. Att imitera sångare kan vara ett sätt för eleverna att slippa låta som sig själva, eftersom de härmar någon annan.
– Resultatet visar även att sångvana elevers sångröster inte påverkas lika märkbart av målbrottet som ovana elevers sångröster, att flickor såväl som pojkar går igenom målbrottet, och att flickors målbrott till viss grad inte tas på allvar medan pojkars målbrott anses förväntat. När sång i musikundervisningen organiseras som körsång sker det huvudsakligen enligt en syn på flickors och pojkars sångröster som olika.
Får inte skoja
Trots att flickorna i studien visar större intresse för sång än pojkarna så tonar flickorna ner sina sångkunskaper i musikundervisningen. I vissa situationer framstår flickornas sätt att vilja visa sig okunniga som att de fogar sig till hur andra flickor agerar, som ett sätt att visa sig likadan som andra flickor.
Flickor förväntas även sjunga seriöst, till skillnad från pojkar som till viss del förväntas sjunga oseriöst. Det är enbart pojkar som ”skoj-sjunger” i studien, det vill säga, som sjunger med avsikt att låta skojigt. Om flickor försöker ”skoj-sjunga” händer det att de blir tillsagda av pojkarna att sluta.
De förväntningar som omger sjungande pojkar är färre och öppnare för olikheter än för flickor. Om pojkar sjunger på ett sätt som anses som ”feminint”, vilket i studien visar sig som att sjunga likt opera, blir de retade och tillsagda av sina klasskamrater.
Fredag 6 oktober försvarar Linn Hentschel i ämnet pedagogiskt arbete, musik, Umeå universitet, sin avhandling Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Sidsel Karlsen, professor of music education, Campus Hamar, Høgskolen I Inlannet, Norge
Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt, men hur fungerar ett sådant urverk? Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa hur den fungerade. Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.
Undersökte det självreglerande urverket i våra celler
Årets Nobelpristagare började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.
En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning har även visat samband som tyder på att en välfungerande dygnsrytm är viktig för vår hälsa.
Växters inre klocka
Sedan urminnes tider har man känt till att levande organismer behöver anpassa sin biologi efter dygnets växlingar. Astronomen Jean Jacques d’Ortous de Mairan studerade under 1700-talet mimosaplantan, vars blad öppnas mot solen under dagen och slokar under natten. Han undrade vad som skulle hända om mimosaplantan placerades i ständigt mörker och fann att plantans blad – helt oberoende av solens ljus – fortsatte att följa sin normala dygnsrytm. Växter har alltså en egen biologisk klocka.
Vår inre klocka. Mimosaplantans blad öppnas mot solen under dagen och slokar under natten (övre bild). Jean Jacques d’Ortous de Mairan placerade plantan i ständigt mörker (nedre bild) och fann att bladen följde sin normala dygnsrytm även utan ljusets växlingar.
Andra forskare visade att inte bara växter, utan även djur och människor förbereder och anpassar sin fysiologi efter dygnets ljusa och mörka timmar. Denna regelbundna anpassning brukar kallas cirkadisk rytm, ett begrepp som härstammar från latinets cirka som betyder ”omkring” och dies som betyder ”dag”. Hur tidtagningsmekanismen fungerade förblev dock okänt.
Rubbade den inre klockan
Under 1970-talet frågade sig Seymour Benzer och hans doktorand Ronald Konopka om det vore möjligt att hitta arvsanlag som styr bananflugans dygnsrytm. De kunde visa att förändringar i en okänd gen rubbade flugornas cirkadiska klocka. Genen fick namnet period. Men hur kunde genen styra den cirkadiska rytmen?
Årets pristagare, som också studerade bananflugor, ville ta reda på hur urverket fungerade. Jeffrey Hall och Michael Rosbash var båda knutna till Brandeis University i Boston där de bedrev ett nära samarbete. Michael Young forskade vid Rockefeller University i New York. Båda forskarlagen lyckades 1984 isolera period-genen. Jeffrey Hall och Michael Rosbash visade att PER, det protein som kodas av period-genen, anrikades under natten och bröts ner under dygnets ljusa timmar. Nivåerna av PER-proteinet uppvisade alltså en 24-timmarscykel.
Ett självreglerande urverk
Nu ville forskarna förstå vad som låg bakom 24-timmarscykeln. Jeffrey Hall och Michael Rosbash visade att period-genens aktivitet också följde en 24-timmarscykel och föreslog att PER-proteinet hämmade period-genens aktivitet. I så fall oscillerade aktiviteten genom att PER – i ett återkommande, cykliskt förlopp – blockerade sin egen tillverkning.
Figuren visar den cirkadiska regleringen under en 24-timmarscykel. En enkel illustration som visar återkopplingsmekanismen som ger upphov till en cirkadisk rytm. Då period-genen är aktiv bildas period-mRNA. Från mRNA bildas PER-protein i cellens cytoplasma. PER-proteinet ansamlas i kärnan där period-genen hämmas. Tack vare denna återkopplingsmekanism kan en cirkadisk rytm uppstå.
Modellen med en återkopplingsmekanism var intressant men några pusselbitar återstod. För att blockera period-genens aktivitet måste PER ta sig in i cellkärnan där arvsmassan finns. Jeffrey Hall och Michael Rosbash visade att PER-proteinet finns i cellkärnan under natten, men hur kom det dit? Frågeställningen löstes av Michael Young som 1994 upptäckte ännu en gen, timeless, som kodar för proteinet TIM och var nödvändig för en normal cirkadisk rytm. Han visade att PER behöver binda till TIM för att de tillsammans ska kunna förflyttas till cellkärnan och därmed upprätthålla återkopplingsmekanismen.
En förenklad illustration som visar den cirkadiska klockans olika komponenter.
En sådan återkopplingsmekanism förklarade hur en biologisk rytm kunde uppstå, men man insåg att också pendlingens hastighet behövde anpassas efter dygnets växlingar. Michael Young identifierade ytterligare en gen, doubletime, som kodar för proteinet DBT. Han visade att DBT fördröjer PER-proteinets anrikning. Nu hade Nobelpristagarnas upptäckter visat principerna för hur ett självgående biologiskt urverk kan upprätthålla en cirkadisk rytm.
Under de följande åren identifierades allt fler detaljer som förklarar klockans stabilitet och dess funktion. Bland annat upptäckte årets Nobelpristagare ytterligare proteiner som är nödvändiga för period-genens aktivering och för hur ljus kan synkronisera klockan.
Vår fysiologi håller tiden
Vi vet nu att det biologiska urverket fungerar enligt samma princip i alla flercelliga organismer, inklusive i människa. En stor andel av våra gener styrs av den biologiska klockan. En väl kalibrerad cirkadisk rytm anpassar vår biologi till dygnets olika faser och reglerar bland annat sömn, födointag, hormonnivåer, blodtryck och kroppstemperatur. Forskning tyder på att en dåligt koordinerad inre tidtagning ökar risken för sjukdom, till exempel vid långvarigt skiftarbete. Sedan Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter har cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält, med stor betydelse för vår hälsa.
Den cirkadiska klockan förutser och anpassar vår fysiologi till dygnets olika faser och reglerar bland annat sömn, födointag, hormonnivåer, blodtryck och kroppstemperatur.
Monica Kaltenbrunner Nykvist, doktorand vid Högskolan i Gävle, har undersökt hur mycket av arbetsprocessen lean som införts inom primärvården, och hur detta påverkar personalen och vårdkvaliteten.
Även om implementeringen av varierar på vårdcentralerna i Gävleborg, förvånades hon över hur pass genomfört det ändå är och att personalen är så positiv.
– Primärvården är en ganska komplex del av sjukvården, vanligtvis finns lean på akuten, labb, eller på röntgen, säger Monica Kaltenbrunner Nyqvist.
Mindre svinn och högre effektivitet
Lean är en arbetsmetod som går ut på att effektivisera sitt arbetssätt, skala bort onödigt svinn och bli mer effektiva. Tidigare har metoden effektiviserat bilbranschen, men nu tillämpas den mer på att effektivisera människor och deras arbetsmoment.
Lean-metodens popularitet har under det senaste decennierna ökat markant inom både företag och offentlig förvaltning
Begreppet har funnits sedan 1990 och har sitt ursprung i Toyotas utvecklingsstrategi. Namnet kommer från engelskans ”lean meat” dvs kött utan fett, och är en metafor till de mål som man vill att organisationer ska arbeta mot.
Patienten först
Monica Kaltenbrunner Nykvists studie visar att personalen tycker att man är duktig på att se vad patienten värdesätter, vad det är som bidrar till vården på ett positivt sätt för patienten. Personalen tycker också att de är bra på att utveckla och följa rutiner.
– Att arbeta mer standardiserat – att göra likadant – gör det lättare att upptäcka fel. Det kan till exempel handla om att man lägger om såren utifrån de direktiv man har fått.
– Jag fann positiva samband, ju mera man arbetade enligt lean, desto bättre skattade personalen kvaliteten i vården.
Men man saknar ofta en viktig person på enheten som är drivande för att föra in lean i vardagen. I Gävleborg har man valt att anställa lean-samordnare, som via chefen ska föra ut metoden till de anställda.
– Tidigare forskning visar att både chefer och medarbetare är osäkra på vad lean egentligen är eller hur man praktiserar det.
Ständiga förbättringar
Att lösa problem och att ständigt förbättra i teamen är hörnstenar inom lean-processen, och att man utvärderar arbetet. Teamen måste också ha mandat för att förändra sitt arbetssätt.
– Min forskning visar att det inte var så vanligt att man löste problem strukturerat eller att man utvärderade sig själv.
Nu ska Monica Kaltenbrunner Nykvist fortsätta sin forskning med att undersöka hur lean påverkar den psykosociala arbetsmiljön och de anställdas hälsa.
– Inom industrin finns en tendens till att lean kan upplevas negativt för de anställda, genom att skapa mer stress och krav. Inom hälso- och sjukvården visar tidigare studier varierande resultat men lutar lite mer åt det positiva hållet. Det är dock för få studier gjorda för att säga något med säkerhet än.
– Än så länge ger forskningen få svar på hur lean fungerar i vården och vilken inverkan den har. Men det kommer min forskning kunna ge mer svar kring längre fram, säger Monica Kaltenbrunner Nyqvist.
Kortare väntetider och snabbare återhämtning
Huvudprincipen inom arbetsmodellen lean är att eliminera slöseri, standardisera och lösa problem. Kärnan i ”lean i vården” är att förbättra processer ur patientens synvinkel och låta medarbetare kontinuerligt förbättra arbetssätten.
Tidigare studier av lean i vården visar att:
* Väntetiderna kortas
* Patientsäkerheten ökade
* Snabbare återhämtning
* Dödligheten minskar
* Det finns också studier som visar att personalen uppskattar arbetsprocessen
För ytterligare information:
Monica Kaltenbrunner Nyqvist, doktorand i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Tel: 026-64 85 14, 070-636 31 63, E-post: monica.kaltenbrunner.nykvist@hig.se
Nätet och dess möjligheter har i de flesta avseenden utvecklats långt bortom vad många trodde var möjligt. I andra avseenden har vi bara skrapat på ytan.
Framför allt används webben för kommunikation mellan människor. Det mesta av innehållet, oavsett om det är text, bild eller video, är obegripligt för programvaror och maskiner. En sökmotor kan hitta information åt dig baserat på enstaka ord, men du måste själv tolka och sålla bland sökträffarna. Men om din telefon eller dator till exempel kunde förstå ett telefonsamtal om att din bil gått sönder, skulle mjukvaran kunna hitta lämpliga bilverkstäder i närheten av dig, jämföra priser och recensioner, boka en tid i din kalender och kolla vilken buss du ska ta för att komma hem. Visionen av en framtida webb där människor och maskiner delar information kallas för den Semantiska Webben.
Två kommunikationsnivåer
För att den Semantiska Webben ska bli verklighet, behöver människor och datorer komma överens om och standardisera kommunikation på två olika nivåer. Den första nivån rör formaten för informationsutbyte mellan datorer eller system, och där har flera standarder växt fram för texter, bilder med mera. Den andra nivån gäller saker som system och människor ska kunna kommunicera om, till exempel händelser och platser, och där finns mycket kvar att göra. Inte minst för att det är så komplext och att de flesta mjukvaruutvecklare saknar den kunskap och de verktyg som krävs.
En som har jobbat med de här frågorna i många år är Karl Hammar. I sin doktorsavhandling har han studerat så kallade ODP:er, eller Ontology Design Patterns. Ontologi är läran om vad som existerar och Design Patterns är återkommande mönster i det som behöver beskrivas. Vissa saker är gemensamma för till exempel alla händelser, oavsett om händelsen är en olycka, en konsert eller en resa; det finns en tid, det finns en plats, det finns personer som upplever eller berättar om händelsen, och så vidare. Sådana saker försöker Karl Hammar definiera och strukturera på ett sätt som datorer kan förstå. Men det handlar också om att hitta balansen mellan vad som är effektivt för en dator, och vad som är begripligt för en människa.
Standardisera informationen
Avhandlingen ökar kunskapen om hur ODP:er kan konstrueras och beskrivas, hur de används på bästa sätt och hur verktyg för att hantera dem bör fungera.
– Forskargruppen jag är med i bygger en infrastruktur som möjliggör användandet av kunskap, säger Karl Hammar.
Ett gemensamt sätt att organisera kunskap och information gör också att olika system kan kommunicera med varandra. Syftet är att hitta modeller som hjälper mjukvaruutvecklare att standardisera information. Det kan till exempel handla om att lägga in taggar på sin webbplats, som inte märks för människor men som ett program kan se och tolka. Det skulle göra det enklare att till exempel jämföra priser och tjänster, eller att se hur olika nyhetssajter rapporterar om en viss händelse.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
