Det är Espen Fengsrud, hjärtspecialist och specialist på hjärtrytmrubbningar vid Örebro universitetssjukhus som har undersökt förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation. Han ville veta vilken påverkan det hade på framtida förekomst av förmaksflimmer, sjuklighet och dödsorsak.
Cirka 3 procent av befolkningen har förmaksflimmer i någon form och förekomsten ökar med stigande ålder. Blodförtunnande medicin reducerar risken för stroke med 70 procent.
– Studien där patienterna följdes upp efter femton år visade att förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation är en riskfaktor för bortgång i förtid. Detta oavsett om flimret uppkommer före eller efter operation, säger Espen Fengsrud.
Patienter med förmaksflimmer i samband med kranskärlsoperation ska i dag erbjudas blodförtunnande medicin för att skydda mot stroke. På sikt behövs bättre uppföljning för att fånga förmaksflimmer och en sådan studie har påbörjats vid Universitetssjukhuset Örebro.
Titthålskirurgi är en säker och effektiv behandling
Espen Fengsrud har också undersökt titthålskirurgi vid kranskärlsoperation, så kallad endoskopisk ablation. Med den metoden går man in med tre titthålsportar i bröstkorgen och bränner på utsidan av hjärtat.
Resultatet visar att metoden var säker och effektiv. I jämförelse med konventionell behandling visade studien en minskning av förmaksflimmer hos de patienter som hade haft det under mer än ett år.
– Alla patienter monitorerades kontinuerligt under ett år via en rytmdetektor som opererades under huden. Dessutom följdes de med ultraljud, arbetsprov och livskvalitetsenkäter under året. Hjärtats pumpförmåga förbättrades, fysisk arbetsförmåga ökade och det ledde till subjektivt förbättrad hälsa, säger Espen Fengsrud.
Bränning av förmaksflimmer
Patienter med ihållande symptomatiskt förmaksflimmer mer än ett år har tidigare inte haft något annat behandlingsalternativ än reglering av hjärtfrekvensen. Forskningen visar att dessa patienter kan förbättras efter titthålskirurgi. Behandlingen kan kombineras med kateterablation.
– Det innebär att man går in via ljumsken och bränner på insidan av hjärtat. Det är en etablerad behandling hos patienter med högsymptomatisk växlande förmaksflimmer med kortare varaktighet. Det är jag och en ytterligare läkare som utför det ingreppet hos oss, avslutar Espen Fengsrud.
Universitetssjukhuset Örebro var först i Sverige med kateterablation, bränning, av förmaksflimmer och det infördes på sjukhuset år 2001.
I enlighet med nya europeiska riktlinjer krävs ett nära samarbete mellan hjärtarytmidoktorer och thoraxkirurger i ett förmaksflimmerteam, vilket finns sedan flera år på sjukhuset.
Forskarna har specifikt undersökt IT-mässan SETT, som fått stort genomslag bland skolaktörer i Norden. IT-mässan SETT utger sig själv för att vara ”Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet” och arrangeras sedan 2011 årligen i Stockholm.
– Forum och event av denna typ skildras ofta som en ny typ av underifrån framväxande folkrörelse som genom mötesplatser kan påverka beslutsfattare och stärka lärarprofessionen, men vad event inom IT-området tillåter i form och utbyte för lärare och skolledare är väldigt begränsat och ensidigt, säger Catarina Player-Koro, en av forskarna bakom studien.
Digital teknik som lösning på allt
Eventen har fått ett allt större inflytande över policyfrågorna när det gäller digitalisering, och är exempel på mötesplatser där privata och offentliga aktörer och intressen möts. Här framställer vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer och skolaktörer digital teknik som lösning på ofta komplexa problem i skolan.
När det gäller SETT samarrangerar en rad olika aktörer som vinstdrivande IT- och utbildningsföretag, teknik- och infrastrukturleverantörer men även kommuner och fackförbund. Internationellt finns motsvarande event som BETT, BETT Latin America, EdTechXAsi med flera.
– SETT-mässan är en del i en ny typ av policyprocess som vi ser internationellt och som drivs av en ekonomisk agenda. Det problematiska är att en betydande del av policyarbetet, riktat mot skolans innehåll, läroplan, resurser och teknik, sker utanför de vanliga demokratiska forumen för skolbeslut, som klassrum, skolor, kommuner och stat, säger Annika Bergviken-Rensfeldt.
Lärarnas får svårt att göra sig hörda
I sin studie har forskarna följt mässan före, under och efter eventet, både genom att besöka eventet, intervjua lärare och analysera mässan i sociala media. Forskarnas huvudsakliga resultat är att SETT och liknande mässor bör ses som en del i ett globalt policynätverk där idéer, teknik och föreläsare av olika slag rör sig över olika länder och sammanhang och därigenom sätter agendan för skolans digitalisering. Ofta gör detta att agendan blir likriktad, ytlig, anpassad till kommersiella intressen snarare än pedagogiska.
Studien beskriver detaljerat villkoren för mässdeltagarna och hur mässan erbjuder en tillrättalagd förmedling av budskap, med liten möjlighet utbyte av kunskap och information lärare emellan.
Lärarna på plats har få möjligheter att göra sina röster hörda, att påverka, ifrågasätta eller på andra sätt uttrycka kritiska kommentarer eller inbjudas till längre diskussion. Lärarna på plats visar sig också ha svårt att uppfatta vem som är budbärare för budskapen. Teknikföretag, apptillverkare, lärare och forskare kan ha lika stort inflytande över vad man anser värdefullt.
– Kravet om att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet blir i relation till detta omöjlig för lärare att bedöma och de uppfattar det som att mässan ska förmedla det som de förväntas göra i klassrummet, säger Catarina Player-Koro.
Slogans som lösning på komplexa problem
Istället för utbyte av kunskap och information erbjuds budskap i form av korta slogans som lösning på de komplexa utmaningar som finns inom utbildningssystemet. Såväl programmering som inkludering har sin plats, ”Programmering och kodning – tillgängligt för alla”, ”Förbättrade studieresultat”, ”Inkludering för invandrare”.
Formen för detta är oftast starka berättelser om framgångsrika metoder och en marknadsplats för säljbara applikationer och metoder. Sällan framställs utmaningar och problem med digital teknik utifrån en skolvardag.
– Eftersom vi idag har öppnat skolan för både privata och offentliga intressen på olika sätt är det också viktigt att undersöka konsekvenserna av det. Om den här typen av IT-mässor är vad lärare erbjuds som fortbildning inom IT i skolan är det väldigt problematiskt, säger Catarina Player Koro.
– Samtidigt finns det en demokratisk potential i en mer öppen diskussion om IT i skolan, men då måste de offentliga intressena få ett större inflytande över vilka frågor som är viktiga för lärare och skolor.
Alla maskiner som sätts på den europeiska marknaden måste uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i det europeiska maskindirektivet. CE-märket på maskinen betyder att tillverkaren intygar att kraven följts. Ett styrsystem ska vara konstruerat och tillverkat så att riskfyllda situationer inte ska uppstå. Men det kan vara svårt att veta vilka regler som gäller. RISE har skrivit två rapporter om maskiners styrsystem, EU:s maskindirektiv och säkerhet för operatören.
Kraven på säkra styrsystem beskrivs i europeiska standarder. Riskanalysen resulterar i behov av olika grad av riskreducering. Graderingen av riskreducering sker i ”PL” (Perfomance level) eller ”SIL” (Safety Intergity Level). Den första rapporten, Safety-related Machine Control Systems using standard EN ISO 13849-1, är skriven på engelska och riktar sig till utvecklare av styrsystem.
– Det kan vara svårt för den som konstruerar styrsystem att veta hur kraven ska tolkas, sägerJohan Hedberg som ansvarar för automationsgruppen på RISE Elektronik.
– Och när man väl identifierat vilka krav som ska uppfyllas gäller det att kunna visa att maskinstyrningen verkligen är säker. RISE jobbar med både små och stora företag. Vi hoppas våra rapporter kommer att vara till hjälp i utvecklingsarbetet.
Den andra rapporten, Maskinstyrningar i praktiken, handlar om maskindirektivet och reglerna för CE-märkning. Rapporten är skriven på svenska och beskriver bakgrunden för maskinsäkerhet, säkra styrsystem och säkerhetskomponenter. Några exempel ges på maskiner och riskreducering.
De extremt energirika strålarna skapades nyligen i samarbete med brittiska kollegor. Experimenten inom laserfysik är banbrytande och genomfördes under de mest extrema förhållanden som är möjliga på jorden. Forskarna har också kunnat mäta en effekt – strålningsdämpning – som kan spela en viktig roll för fysiken runt svarta hål och neutronstjärnor.
– Vi har jobbat länge för att kunna göra den här typen av experiment. Därför är det roligt att vi verkligen lyckades mäta strålningsdämpningen och hur elektronerna bromsas in. Att vi samtidigt satte ett världsrekord är grädde på moset, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik på Chalmers.
Teori blev praktik
Han har tillsammans med Chalmerskollegan Tom Blackburn och tidigare kollegorna Anton Ilderton och Chris Harvey tagit fram de teoretiska beräkningar som användes för att genomföra experimentet. Det är den brittiska experimentalisten Stuart Mangles vid Imperial College i London som har lett arbetet med att göra praktik av teorin, så att det avancerade experimentet kunnat genomföras.
För att kunna skapa rekordstrålarna och se strålningsdämpningen använde fysikerna laserpulser som är en miljon miljarder gånger starkare än ljuset på solens yta. De krockade dessa pulser med ultrasnabba elektroner, något som kallas för en comptonkälla. I den våldsamma smällen skapades ljusstrålar med energier som slog världsrekord.
Illustrationen visar hur elektroner (i blått) krockar med en laserpuls (grön/magenta) och skickar ut gammastrålar (gult). Bild: Tom Blackburn
I krocken omvandlades elektronernas energi till ultrakorta pulser av extrem gammastrålning. Samtidigt som strålarna skapades bromsades elektronerna in dramatiskt.
Fysiken bröt samman
Denna inbromsning kallas strålningsdämpning, och tros ha en mycket viktig roll för fysiken runt neutronstjärnor och svarta hål. Gammastrålarna från experimentet var ett tecken på att man framgångsrikt hade lyckats mäta strålningsdämpning. Mätdata från experimentet antyder också att krocken mellan elektronerna och laserpulsen var så kraftfull att den klassiska fysiken bröt samman, och kvanteffekter blev betydande.
– Det här kan vara ett första steg mot att skapa unika strålnings- och partikelkällor. Sådana kan användas för andra experiment och ny grundforskning, till exempel när det gäller att förstå astrofysikaliska miljöer, säger Mattias Marklund.
Experimentet som ligger till grund för upptäckten utfördes på Astra Gemini-lasern vid Rutherford Appleton-laboratoriet, som drivs av Science and Technology Facilities Council, i Storbritannien.
Artikeln:
Experimental evidence of radiation reaction in the collision of a high-intensity laser pulse with a laser-wakefield accelerated electron beam. Physical Review X.
Kontakt:
Mattias Marklund, professor, institutionen för fysik, Chalmers, mattias.marklund@chalmers.se, 031-772 39 39
De är inte för inte som nyblivna föräldrar går runt och nosar på bebisens huvud hela tiden. Förutom att det är alltigenom mysigt, verkar bebisdoften även ha en positiv effekt på hjärnans belöningscentra, och göra människor mer glada och harmoniska.
– En kollega som precis hade fått barn berättade hur underbart det var att lukta på sin bebis huvud och när jag fick min dotter tyckte jag likadant. Vi bestämde oss därför för att undersöka exakt hur bebisars kroppslukt påverkar människor, säger Johan Lundström, luktforskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Bebisdoft liknar psykofarmaka
I sina försök lät forskarna 30 kvinnor lukta på mössor som burits av nyfödda medan de studerade deras hjärnor med magnetkamera. Resultatet från när de luktade på bebismössorna jämfördes sedan med resultatet från när de luktade på andra lukter. Det visade sig att bebisdoften hade en liknande effekt på hjärnan som psykofarmaka.
Enligt Johan Lundström befinner sig forskningen ännu på ett väldigt tidigt stadium. De har än så länge inte har lyckats identifiera exakt vilka kemikalier som finns i bebisdoften.
– En bebis kroppslukt innehåller i snitt 150 kemikalier och vi har ännu inte identifierat vilka som ger dessa effekter. Vi har hittat vissa indicier och mönster, men det är komplext. Så vi är långt i från att testa det på människor, säger Johan Lundström.
Det är också oklart huruvida män ock kvinnor reagerar lika på doften eftersom alla försök hittills har gjorts på kvinnor.
Färre biverkningar av medicin via näsan
– Vi har fått pengar för att göra studier på män, men inte kommit igång med det ännu. Min teori är dock att det inte är någon skillnad.
Skulle det visa sig att det faktiskt går att bota depressioner med bebisdoftande nässpray kan det, enligt Johan Lundström, revolutionera hur vi intar läkemedel. Åtminstone när det kommer till psykofarmaka.
– Problemet med alla kemikalier som ska in i hjärnan är att de måste passera blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan. Därför krävs det ganska höga doser, vilket kan ge många biverkningar. Luktnerven går dock rakt in i hjärnan och kan därför transportera kemikalierna den vägen.
Lång, kort, bred, smal – en näsa kan se ut på en mängd olika sätt. Gemensamt för alla näsor är att de består av slemhinnor och, i de flesta fall, luktceller vilka har stor påverkan på vår hälsa.
Klamydia-vaccin i nässpray
Förutom att vara ovärderlig när det kommer till lukt och smak, är näsan och dess slemhinnor intressanta för läkemedelsutvecklarna. Vid viss vaccinering kan näsan komma att ersätta sprutor och kanyler.
Vid Örebro universitet håller man just nu på att utveckla ett vaccin mot den utbredda könssjukdomen klamydia, som ska tas via näsan med hjälp av en nässpray.
– Vacciner är de bästa förebyggande hälsovårdsinsatserna vi har i världen. Ändå finns det bara vaccin för 25-30 humansjukdomar trots att det finns hundratals infektionssjukdomar där man skulle ha nytta av det, säger Sören Andersson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Örebroforskarnas metod bygger delvis på tidigare forskning Göteborgs universitet som visar att vaccin i näsan ger ett starkt immunförsvar i könsorganen.
Det beror på att kroppens slemhinnor hänger ihop, från näsa till mag- och tarmkanal till ändtarm. Enligt Sören Andersson finns två tredjedelar av kroppens immunsystem mellan munhåla och ändtarm.
Alla slemhinnor hänger ihop
– Vi har mycket immunologisk vävnad och celler längs dessa slemhinnor. Man kan se det som ett stort immunologiskt organ.
Forskarna har hittills gjort studier på möss som först fått vaccinet och sedan infekterats med klamydia. Det visade sig att alla möss blev infekterade, men att infektionen läkte ut mycket snabbare hos möss som hade fått vaccinet.
Blodprov konstaterade en mycket högre mängd antikroppar hos de vaccinerade mössen, vilket visar på att vaccinet är verksamt i hela kroppen och inte bara i näsan. Det är dock ännu oklart i vilken koncentration och dos som vaccinet ska ges i och Sören Andersson räknar med att det tar fem till tio år innan det finns en färdig kommersiell produkt.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
I marken finns stora mängder kol lagrat, betydligt mer än i växtligheten och atmosfären. Men jordbruksmark innehåller ofta mindre kol än omgivande ostörd mark. Ökad kolinlagring i jordbruksmark ökar bördigheten och är därmed ett kostnadseffektivt sätt att motverka klimatförändringar.
Under klimatkonferensen i Paris 2015 lanserade Frankrike det så kallade ”fyra promille-initiativet”. Namnet syftar på att alla utsläpp av koldioxid från fossila källor skulle kunna läggas fast i marken om dess kolhalt ökade med 0,4 procent per år. Initiativets mål var att synliggöra den potential som kolinlagring i mark har och att sätta frågan på den politiska agendan.
Då är förstås problemet hur man bäst ska kunna åstadkomma detta. Flera vetenskapliga studier, framförallt från Mellanvästern i USA, har visat att en effektiv strategi för att öka kolinlagringen är att minska jordbearbetningen, till exempel genom att plöja mindre eller inte alls. Men hur stor är den potentialen egentligen?
Otillräcklig mätmetod – Vi saknade flera viktiga faktorer i många tidigare studier och ville därför undersöka frågan närmare, säger Katharina Meurer, forskare på SLU och huvudförfattare till en ny artikel som skrevs på inbjudan av tidskriften Earth-Science Reviews.
Det handlar till exempel om sättet att mäta och beräkna kolförrådet. I de flesta studier har forskarna tagit jordprover i fältförsök och jämfört jordbearbetningsmetoder genom att mäta andelen kol per massa jord. Det är en vanlig metod och i många fall så är det tillräckligt att göra så. Men eftersom jordbearbetning luckrar upp jorden så har tätheten, det vill säga massa per volymenhet i jordprovet, stor betydelse. Ändå finns det måttet sällan med i studierna. Dessutom saknades ofta data från de djupare jordlagren.
Författarna har gjort en systematisk sammanställning av ett stort antal publicerade studier från långliggande försök i den tempererade och boreala klimatzonen.
– I den analysen kom vi fram till att när markens täthet inte fanns med i beräkningarna så överskattades skillnaderna i mängden lagrat kol mellan de olika jordbearbetningsmetoderna, säger Katharina Meurer.
De såg att minskad jordbearbetning bara ökade kolinlagringen i de översta 3 decimetrarna, det vill säga i den jord som tidigare har plöjts (matjorden). Men Katharina Meurer skulle vilja se att framtida studier mäter djupare ner. I de studier som fanns tillgängliga visade det sig exempelvis att skillnaden i kolinlagring mellan direktsådd och konventionell plöjning minskar kraftigt om man tar hänsyn till hela jordprofilen ner till 60 cm djup.
Oklar sammanlagd klimateffekt
Reducerad jordbearbetning är en viktig pusselbit i framtidens hållbara jordbruk. Till exempel minskar den jorderosion och påverkar markorganismerna. Reducerad bearbetning leder också till minskad dieselförbrukning, vilket är positivt för klimatet. Å andra sidan finns studier som visar på ökade utsläpp av lustgas vid plöjningsfri odling.
Plöjning, plöjningsfri odling och direktsådd
Plöjning är den dominerande metoden för grundbearbetning inför sådd i Sverige. Plöjningsfri odling, där jorden istället bearbetas med hjälp av kultivator eller tallriksredskap (utan att vändas), blir gradvis allt vanligare. Vid direktsådd görs ingen jordbearbetning alls, och sådden sker till exempel direkt i stubben efter en tröskad spannmålsgröda.
– Jordbearbetningsmetodernas sammanlagda klimateffekt är därför oklar, men vår litteratursammanställning visar tydligt att klimateffekten av reducerad jordbearbetning genom kolinlagring är mindre än man trodde förut, nära noll i genomsnitt. Hur det ser ut under svenska klimatförhållanden vet vi inte säkert, säger Katharina Meurer. Men, de svenska jordbearbetningsförsöken som hittills har studerats visar på sjunkande skördar vid plöjningsfri odling och inte på några skillnader i kolförråd mellan behandlingarna. Lägre skördar leder till att mindre organiskt material tillförs marken från skörderester och rötter. Det är därför sannolikt att slutsatsen från vår studie är relevant även under svenska förhållanden.
Kontakt:
Katharina Meurer, postdoktor, Institutionen för ekologi; Enheten för systemekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, katharina.meurer@slu.se, 018-67 24 76
Martin Bolinder, forskare vid samma institution, martin.bolinder@slu.se, 018-67 22 57
Thomas Kätterer, professor vid samma institution, thomas.katterer@slu.se, 018-67 24 25
– Frakturer bland äldre är ett folkhälsoproblem som växer i takt med att vi lever allt längre. För att förebygga frakturer är det därför värdefullt att hitta mätbara faktorer för vem som är i riskzonen, säger Jonas Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Jonas Johanssons doktorsavhandling utgår från en studie bland 2 400 personer i 70-årsåldern i Umeå. Resultaten visade att personer som svajade mer än 40 centimeter när de skulle stå stilla i en minut hade mer än 75 till 90 procents ökad risk för fallolyckor. Sambandet mellan balans och fallrisk var av en icke-linjär karaktär och risken ökade kraftigt för den femtedel som svajade mest jämfört med den femtedel som svajade minst.
Kvinnor löper större risk att falla än män
Studien visade också att kvinnor i genomsnitt har 50 procents större risk för fall än män och att de har upp till 35 procent högre variation i sitt gångmönster när kognitiva funktioner samtidigt sätts på prov. Variation i gångmönstret kan handla om att ta olika långa steg eller att varje steg tar olika lång tid över en given sträcka.
– Det finns säkerligen många bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet, såsom muskelsvaghet, dålig känsel i fötter och nedsatt kognitiv funktion som förklarar såväl svaj som gångvariationer och fallrisk. Detta behöver vi utreda närmre i framtida studier. Det behöver alltså inte vara svajet eller gångvariationerna i sig som är farliga utan det viktiga är att vi kan hitta markörer för att se vilka individer som bör vara särskilt uppmärksamma och kan behöva förebyggande behandling, säger Jonas Johansson.
Balans- och styrketräning stärker benen
I avhandlingen studeras också sambandet mellan benmassa och fysisk aktivitet, då benmassan traditionellt har kopplats till risken för fraktur. Man kunde se ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och bentäthet. Sambandet var tydligast för måttlig till kraftig fysisk aktivitet samt för aktivitet som sker i vertikal riktning. Men det var dock inte mer än knappt en procent av variationerna i benmassa som kunde förklaras av graden av fysisk aktivitet.
– Fysisk träning är givetvis alltid bra. Men för att undvika fallolyckor och därtill förebygga frakturer, är det en fördel att fokusera mer på balans- och styrketräning. Det kan handla om enkla vardagsövningar som att ställa sig upp från en stol, balansera med fötterna i linje framför varandra samt flytta över vikten på olika ben, säger Jonas Johansson.
Jonas Johansson arbetar även som projektkoordinator i ett EU-projekt riktat mot att utveckla individers kunskap i fysisk aktivitet och hälsa, vid Livsmedicin, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.
Kontakt:
Jonas Johansson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, jonas.johansson@umu.se, 070-299 03 16
Typ 2-diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Över 400 miljoner människor är drabbade globalt. Både livsstil och ärftliga komponenter bidrar till dess uppkomst. Huvudproblemet är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin, som framställs av bukspottkörtelns β-celler.
Forskare har nu med hjälp av avancerad mikroskopi upptäckt att detta beror på ett fel i β-cellens sekretionsapparat, som förenklat kan liknas vid trafikstopp i rusningstid. Insulin frisätts när små hormoninnehållande så kallade vesiklar (vätskeblåsor) sammansmälter med cellmembranet. Förutsättningen för att detta skall ske är att vesiklarna först fäster vid cellmembranet där de sedan sammansätter sekretionsapparaten.
Genom att jämföra β-celler från friska människor och typ-2 diabetiker kunde forskarna konstaterade att diabetiska β-celler har problem att få dessa vesiklar att fästa vid cellmembranet. Felet beror sannolikt på att ett antal proteiner som behövs för membrankontakten förekommer i minskad mängd vid typ 2-diabetes. Konsekvensen blir att nya insulin-vesiklar inte bygger upp sekretionsapparaten tillräckligt fort och mängden insulin som utsöndras är därför drastiskt minskad.
Förhoppningen är nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot diabetes.
Kontakt:
Sebastian Barg, lektor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, sebastian.barg@mcb.uu.se, 018-471 46 60
2014 rapporterade forskare vid Karolinska Institutet att de funnit en mekanism bakom träningens välgörande effekt på hjärnan. Nu visar uppföljande forskning att samma process även ökar fettförbränningen och stärker immunförsvarets anti-inflammatoriska egenskaper.
– Vi har länkat samman de två delarna som ingår i uttrycket ”en sund själ i en sund kropp”. Forskningen bidrar till en bättre förståelse av varför fysisk aktivitet ger positiva effekter på kroppen. I förlängningen kan den bidra till nya läkemedel för behandling av fetma eller diabetes, säger Jorge Ruas, forskargruppledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
Tränade muskler renar blodet
I den tidigare studien kunde forskarna visa att tränade muskler har en renande funktion på blodet som liknar njurarna och leverns. Genom träning kan musklerna omvandla stressmarkören kynurenin till kynurensyra. Höga halter av kynurenin har uppmätts hos personer med depression och psykisk sjukdom.
I den nya studien har forskarna gått vidare för att undersöka funktionen av kynurensyra. Försöken gjordes på möss som utfodrats med en fettrik kost som gjorde dem överviktiga och även gav dem förhöjt blodsocker. Forskarna fann att en daglig dos av kynurensyra gjorde att mössen slutade gå upp i vikt och fick en förbättrad glukostolerans, trots att de åt lika mycket.
Förklaringen var att kynurensyra aktiverade cellreceptorn GPR35 som återfinns både hos fettceller och immunceller. Hos fettcellerna ledde det till en omvandling av vitt fett till energiförbrännande brunt fett, och hos immuncellerna ökade de antiinflammatoriska egenskaperna.
– Vi har visat hur kynurensyra förhindrar viktuppgång trots överdrivet energiintag. Nästa steg för oss är att fortsätta att klarlägga den komplexa kedjan av samverkande molekyler som påverkas av diet och träning, säger Jorge Ruas.
Publikationen: Kynurenic acid and GPR35 regulate adipose tissue energy homeostasis and inflammation. Leandro Z. Agudelo, Duarte M. S. Ferreira, Igor Cervenka, Galyna Bryzgalova, Shamim Dadvar, Paulo R. Jannig, Amanda T. Pettersson-Klein, Tadepally Lakshmikanth, Elahu G. Sustarsic, Margareta Porsmyr-Palmertz, Jorge C. Correia, Manizheh Izadi, Vicente Martínez-Redondo, Per M. Ueland, Øivind Midttun, Zachary Gerhart-Hines, Petter Brodin, Teresa Pereira, Per-Olof Berggren, och Jorge L. Ruas, (Cell Metabolism, online 6 februari 2018)
Kontakt:
Jorge Ruas, docent i molekylär fysiologi, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, jorge.uas@ki.se, 070-090 26 66
– Jedek är inte ett språk som talas av ett oupptäckt folk i djungeln som man kanske föreställer sig, utan i en by som tidigare har studerats av antropologer, säger Niclas Burenhult som är docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet och som samlade de första lingvistiska materialen från jedektalare.– Som språkvetare kom vi med en annan uppsättning frågor och hittade något som antropologerna missat. Språket tillhör gruppen aslispråk inom den austroasiatiska språkfamiljen och talas av drygt 280 personer som är bofasta jägare-samlare i norra Västmalaysia.
Stor del av byn pratade ett annat språk
Forskarna upptäckte språket under ett språkdokumentationsprojekt, Tongues of the Semang, då de åkte till flera byar för att samla in språkdata från olika grupper som talar aslispråk.
Upptäckten av jedek gjordes när de undersökte språket jahai i samma geografiska område.
– Vi insåg att en stor del av byn talade ett annat språk. De använde ord, språkljud och grammatiska strukturer som inte används i jahai. Vissa av dessa ord pekade på en koppling till andra aslispråk som talas långt bort i andra delar av Malackahalvön, säger Joanne Yager.
Inga ord för stjäla eller köpa
Samhället där jedek talas är mer jämställt än det västerländska, det förekommer nästan inget mellanmänskligt våld, de uppmanar medvetet sina barn att inte tävla och det finns varken lagar eller domstol.
Det finns inte heller några yrken utan alla kan göra allt som krävs i ett jägar-samlarsamhälle. Hur man lever återspeglas i språket. Alltså finns inga ord för varken yrken eller domstol. De har heller inga inhemska verb som betecknar ägande som låna, stjäla, köpa eller sälja men har ett rikt förråd av ord för ”utbyte” och ”fördelning”.
– Det finns så många sätt att vara människa, men alltför ofta används våra egna moderna och huvudsakligen urbana samhällen som måttstock för vad som är universellt mänskligt. Vi har massor att lära, inte minst om oss själva, av den till stora delar odokumenterade och hotade språkliga och kulturella rikedom som finns därute, säger Niclas Burenhult.
Passion för språklig mångfald
Joanne Yager och Niclas Burenhult har under längre perioder varit verksamma i samhällen med talare av aslispråk. Detta är nödvändigt för att systematiskt kunna studera, observera och dokumentera språken, det räcker inte enbart att göra intervjuer.
– Det här arbetet bygger på hängivna fältarbetare med en stark passion för att få veta mer om den språkliga mångfalden, konstaterar Niclas Burenhult.
I världen idag finns ca 6000 språk. 80 procent av jordens befolkning talar något av de stora språken i världen, medan cirka 20 procent talar något av de 3 600 mindre språken. Forskare tror att ungefär hälften av jordens språk kommer att vara utdöda om ca 100 år.
Här är det särskilt kyrkornas vindar, med bevarade takkonstruktioner, som är i fokus. Genom att datera virket i taken och undersöka fem kyrkor i Västergötland har den tidigmedeltida arkitekturen blivit synlig.
– Vindarna är knappt beforskade, sällan besökta och nästan helt intakta. De fem undersökta vindarna utgör studiens ”arkeologiska utgrävningsplatser”, trots att de befinner sig högt ovanför marken, säger Kristina Linscott, författare till den nya doktorsavhandlingen i kulturvård.
Virket i de fem kyrktaken är daterade med dendrokronologi, en vetenskaplig metod där trädens årsringar och deras varierande årliga tillväxt analyseras. Därför vet forskarna med säkerhet att träden till alla fem taken fälldes i tätvuxna skogsbestånd i Västergötland mellan 1134 och 1160.
– Bjälkarna har alltså burit taken i över 850 år och är fortfarande på plats. Att ett antal så gamla, i stort sett jämnåriga träkonstruktioner från samma region har klarat sig välbevarade, är unikt både i Sverige och i övriga Europa.
Mycket bevarat i Sverige
Intresset för bevarade medeltida tak är växande och ny europeisk forskning visar att det finns jämförelsevis många bevarade tidigmedeltida kyrktak i Sverige.
De nya studierna tar sin utgångspunkt i insikten att takstolarna från början var synliga i kyrkorummen och att kyrkornas nuvarande innertak eller valv uppfördes först senare.
– Man kan föreställa sig att de ursprungliga interiörerna liknande en lada eller ett skjul. I forskningen analyseras olika kopplingar mellan vindsmiljöerna ovanför och i de nuvarande kyrkorummen nedanför innertak och valv.
Varierande kyrkoarkitektur
Två av de fem kyrkorna var troligen betydligt lägre vid 1100-talets mitt. Väggarna förhöjdes senare och hela takkonstruktionen flyttades upp och återanvändes.
– Samtidigt hade två av de fem kyrkorna sannolikt den höga höjd de har idag. Undersökningen pekar därmed på att det uppfördes stenkyrkor med olika höjd vid 1100-talets mitt.
Tidigare studier har funnit att de flesta tidigmedeltida små kyrkorna troligen hade endast en ingång till långhuset, sydportalen i sydvästra hörnet av rummet. De nya studierna lyfter fram att det inte är omöjligt att det fanns fler entréer i långhusens västra del från början. Förutom sydportalen, argumenteras i forskningen för en öppning mitt i västväggen samt i visa fall även en i norrväggen.
– Idag har kyrkorummen stora fönster som skapar direkt kontakt mellan ute och inne, och släpper in ett betydande ljus. Rummen i 1100-talskyrkorna hade istället små fönster eller öppningar som satt högt upp. En besökare måste vända sig om mot ingången för att kunna se ut. Det ursprungliga rummet skapade på så sätt en känsla av att befinna sig i en grotta.
Preliminära analyser pekar dessutom på att takstolarna ursprungligen var målade vita med kalkfärg.
För att studera inspel från elever har Tuula Maunula filmat 14 genomgångar när matematiklärare introducerar linjära ekvationer. Tolv lärare och 297 elever från nio olika grund- och gymnasieskolor ingår i studien. Med hjälp av inspelningarna har Tuula Maunula studerat innehållet i elevers inspel och hur dessa bemöttes av lärarna samt vilken betydelse olika bemötanden fick för de lärandemöjligheter som utvecklades.
I vart och ett av fallen behövde läraren, även om hen var mitt under en genomgång av ett nytt moment, snabbt ta beslut ifall inspelet skulle följas upp eller om det var bäst att hålla sig till den ursprungliga lektionsplanen.
– Det finns en intern logik bakom de allra flesta elevinspel. Inspel av arten ”god dag yxskaft” är sällsynta. Vad som blir tydligt är att inspelen ofta ger andra perspektiv på innehållet än lärarens, säger Tuula Maunula. Hon har kategoriserat inspelen på fyra olika sätt, utifrån hur de utvecklas under genomgångarna samt beroende på hur lärarna bemöter dem. De fyra kategorierna är: ignorerade elevinspel, valda elevinspel, bekräftade elevinspel samt utforskade elevinspel. Med hjälp av kategorierna har hon analyserat vilken betydelse elevinspelens utveckling har för de lärandemöjligheter som utvecklas i lektionerna.
Slutsatser
Två slutsatser är att det finns ett pris för elevers tystnad eftersom ytterligare lärandemöjligheter riskerar att utebli och att innehållet kan bli mer komplext behandlat när elevinspelen utforskas.
– Alternativa uppfattningar av innehållet och aspekter som annars oftast togs för givet, genererades i mycket större utsträckning i de lektionstyper där elevinspel blev lyssnade på och utforskade, säger Tuula Maunula.
– Det är en god idé att uppmuntra, men framför allt att utforska, elevinspel under sina lektioner. Mina resultat kan förhoppningsvis medverka till att lärare fokuserar mer på innehållet i vad elever bidrar med när de som lärare planerar, utför, utvärderar och utvecklar undervisning. På så sätt kan det flerstämmiga klassrummet bestå av såväl flera stämmor som av flera perspektiv på innehållet som behandlas, säger hon.
– Det som brister är framför allt beskrivningarna av varför en person inte kan jobba, att man exempelvis får panikångest när man träffar kunder, eller inte kan stå och gå vid maskinerna som vanligt, säger Karin Starzmann, doktorand i allmänmedicin med fokus på läkares sjukskrivningspraxis och syn på sjukskrivningar.
I ett delarbete i sin avhandling har hon studerat kvaliteten på 444 läkarintyg för sjukskrivning från 20 vårdcentraler i Skaraborg. Karin Starzmann är själv distriktsläkare i området och arbetar även övergripande med sjukskrivningar.
Resultaten visar att 56 procent av intygen vid symptomdiagnos, då patienterna har symptom men saknar sjukdomsdiagnos, hade brister. Andelen bristfälliga intyg i kategorin sjukdomsspecifika diagnoser var 44 procent.
Svår utmaning
– Symptomdiagnoser prognosticerar sämre kvalitet i intyg och sjukskrivningsprocess, men jag kan inte säga att det var speciellt bra i den andra gruppen heller. I båda grupperna saknades väsentligt innehåll, konstaterar Karin Starzmann.
Att läkare kan uppleva sjukskrivningsprocessen som en känsloladdad och svår utmaning framkom tydligt i en annan och kvalitativ delstudie, baserad på fokusgruppsintervjuer med totalt 28 vårdcentralsläkare i Västra Götaland. Även AT- och stafettläkare deltog.
Karin Starzmann menar att det behövs ett omtag i sjukskrivningsfrågan då läkare tycker att det är så svårt. Det har satsats stort på olika reformer och utbildning till läkare – hon utbildar själv läkare och annan vårdpersonal i försäkringsmedicin – men trots detta har de svårt att hantera sjukskrivningsfrågan.
Speciella team föreslås
– Många tycker fortfarande att det är ett betungande och svårt uppdrag att vara sjukskrivande läkare, som tar mycket mottagningstid i anspråk på vårdcentralen. Ett förslag de kom fram till var att speciella team eller sjukskrivningsläkare skulle ta hand om de längre sjukskrivningarna.
Så sker i många andra länder, och även på försök i Sverige. En modell som enligt Karin Starzmann kan bidra till att kvalitetssäkra och legitimera en stundtals ifrågasatt försäkring, och därmed skydda patienterna.
– Jag brukar säga att sjukskrivningar ska vara rätt doserade, inte för mycket eller för lite. Det är viktigt för att vi ska få systemet att fungera. Det är också viktigt att inse att det inte finns någon quick-fix. Många tror att det finns en enda lösning när det gäller sjukskrivningar, men man måste ta hänsyn till många faktorer, säger Karin Starzmann.
Ozonskiktet har förtunnats sedan 1970-talet på grund av människors utsläpp av klorfluorkarboner, även kallat freoner. Sedan kemikalierna förbjöds 1987 har delar av ozonlagret återhämtat sig, särskilt vid polerna.
Mindre återhämtning trots freonstopp
Nu har forskare visat att vid lägre breddgrader, mellan 60°N och 60°S, återhämtar sig sannolikt inte det ozon som finns i stratosfären. För Sveriges del betyder det i höjd med Uppsala och söderut. Det här beror på oväntade ozonminskningar i nedre delen av stratosfären. Orsaken är för närvarande okänd.
– Ozon har minskat globalt sedan 1980-talet, men samtidigt som förbudet mot freoner leder till en återhämtning vid polerna verkar det inte stämma för lägre breddgrader, säger professor Joanna Haigh, Granthaminstitutet vid Imperial College London, en av författarna till studien.
– Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner än vad vi såg vid polerna innan förbudet, men UV-strålningen är mer intensiv i dessa regioner och fler människor bor där, säger Joanna Haigh.
Kemikalier kan vara orsak till att ozonet förstörs En orsak till nedgången kan vara att klimatförändringen förändrar mönstret på atmosfärens cirkulation, vilket leder till att mer ozon transporteras bort från tropikerna. En annan möjlig orsak kan vara att mycket kortlivade substanser, som innehåller klor och brom, skulle kunna förstöra ozon i den nedre stratosfären. Bland dessa finns kemikalier som används som lösningsmedel, färgavfall och avfettningsmedel. En kemikalie används till och med vid produktion av en ozonvänlig ersättning för freon.
– Upptäckten att ozonet minskar vid låg latitud är överraskande, eftersom våra nuvarande atmosfäriska cirkulationsmodeller inte förutsäger denna effekt. Mycket kortlivade substanser kan vara faktorn som saknas i dessa modeller, säger William Ball från ETH Zürich, som lett analysen.
Man har tidigare trott att dessa kortlivade substanser inte finns kvar tillräckligt länge i atmosfären för att nå stratosfären och påverka ozonet, men här behövs mer forskning.
Nya datakombinationer bakom upptäckten Forskarlaget har utvecklat nya algoritmer som kombinerar data från olika satelliter från 1985 och framåt.
Enskilda data har tidigare tytt på en minskning, men avancerade sammanslagningstekniker och tidsserieanalys visar nu en långsiktig trend av minskning av ozon i stratosfären vid lägre höjder och breddgrader.
Daniel Mortlock vid Stockholms universitet och Imperial College London har varit med och utvecklat de statistiska tekniker som användes för att kombinera data från olika instrument:
– En intressant aspekt av det här projektet är att det engagerar många kategorier av forskare – atmosfärsfysiker, astronomer och statistiker. Alla inblandade lärde sig mycket av varandra, säger han.
Skyddar oss från solens UV-strålar
Ozon bildas i stratosfären på mellan ca 10 och 50 km höjd. Det produceras på tropiska breddgrader och distribueras sedan runt jorden och bildar ett ozonskikt som till stor del finns i den nedre delen av stratosfären. Ozonskiktet absorberar mycket av solens UV-strålning, som, om den når jordens yta, kan skada DNA i växter, djur och människor.
På 1970-talet konstaterades att kemikalier som kallas klorfluorkarboner (CFC), eller freoner, som till exempel används i kyl och aerosoler, förstör ozon i stratosfären. Effekten var värst i Antarktis, där ett ozonhål bildades. Sedan 1987 har CFC fasats ut och nyligen konstaterades de första tecknen på att ozonskiktet över Antarktis förbättras. Den övre stratosfären vid lägre breddgrader visar också tydliga tecken på återhämtning, men inte den nedre, enligt ny forskning
Undersökningen har genomförts av forskare från Schweiz, Storbritannien, USA, Sverige, Kanada och Finland och innehåller data som samlats in av ett antal satelliter, inklusive NASA:s.
Kontakt: Daniel Mortlock, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, och Imperial College London, daniel.mortlock@astro.su.se. (engelska), 08-553 785 56,
Hayley Dunning, Research Media Officer (Natural Sciences), Imperial College London, h.dunning@imperial.ac.uk. (engelska), +44(0)20 7594 2412,
Mats Fred vid Malmö universitet har studerat hur svenska kommuner använder projektbaserade arbetssätt i allt större utsträckning. Utvecklingen kan få oväntade konsekvenser. Både för projektlogik och byråkratisering.
– Kommuner lanserar ofta projekt utifrån en förväntning att arbetssättet ska vara innovativt, kreativt och annorlunda, säger Mats Fred.
– Min studie visar att mycket av den kommunala projektpraktiken snarare bidrar till mer byråkrati om än förklädd i andra, projektinspirerade, termer.
Projekt definieras här som tillfälliga insatser utförda med specifik personal och resurser i syfte att nå på förhand preciserade mål. I offentlig sektor ses dessa projekt som undantag från den ordinarie byråkratiska verksamheten. Projekten förväntas bidra till mer flexibilitet, innovation och samverkan.
Varför ökar intresset för projektorganisering i offentlig sektor?
Reformarbete har ofta inneburit projektorganisering. Det finns större tillgång på pengar eftersom de öronmärks för projekt. Det finns också en spridning av projekt och projektidéer mellan olika kommunala organisationer.
Men också politiken driver på projektifieringen, menar Mats Fred i sin avhandling.
– Att lansera projekt anses vara att visa handlingskraft.
Forskningen visar också hur högre tjänstemän argumenterar för projekt som medel för effektivisering. Konsulter som förespråkar och säljer vad som beskrivs som effektiva och flexibla organisatoriska ”lösningar” som organiseras genom projekt, är ytterligare en drivkraft.
För att hantera mer projektverksamhet anpassar sig kommunerna genom fortbildning, reformarbete och omorganisering.
Trojansk häst
– Projektifiering kan förstås dels som en ökad användning av projekt, men också som en spridning av en projektlogik, menar Mats Fred.
Projektifiering påverkar hur den kommunala verksamheten organiseras och praktiseras. Projektlogiken förändrar exempelvis hur tjänstemän och politiker uppfattar och förstår sitt uppdrag och arbete.
– Dessa förändringar är ofta oförutsedda konsekvenser, varför jag använder liknelsen med en trojansk häst.
Praktiska exempel på detta är att utbilda tjänstemän i projektmetodologi och projektledning. Det kan också handla om att skapa projektkontor och kommunala projektmodeller för både projekt som ordinarie verksamhet, eller att organisera egna projektfinansieringssystem.
– Dessutom kan vi se utvecklingen av ett projektrelaterat språk, säger Mats Fred.
Kontakt:
Mats Fred, Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, mats.fred@mau.se, 040-665 7274
Behandling av stora och kroniska sår är ett område som idag drar enorma resurser då effektiv teknik som ökar sårläkning saknas. Istället begränsas behandlingen till rengöring och omläggning av sår, samt antibiotika mot sårinfektioner.
Många har försökt hitta lösningar på sårproblematiken, men inte lyckats. Forskarna i Uppsala har med hjälp av bioteknik transformerat mjölksyrebakterier så att de kan producera sårläkande proteiner direkt i såret. Och är först i världen med sin teknologi för accelererad sårläkning.
– Vi har utvecklat en läkemedelskandidat, ett nästa generations biologiskt läkemedel och kan nu visa fantastiskt fina resultat på accelererad sårläkning hos möss, säger Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för integrativ fysiologi, Uppsala universitet.
Mjölksyran sänker pH:t i såret
Accelerationen av läkningsprocessen bygger på förändringar i mikromiljön i såret som ändrar beteendet och funktionen av specifika immunceller. Med den utvecklade tekniken kan forskarna öka nivån av en chemokin, CXCL12 under tillräckligt lång tid för att få effekt – både genom lokal kontinuerlig produktion direkt i såret, men också av att mjölksyran från bakterierna sänker pH:t och därmed hämmar nedbrytningen.
– Chemokinen CXCL12 är ett protein som uppregleras vid skada för att locka dit och instruera immunceller att påbörja sårläkningen. Genom att öka nivån CXCL12 ytterligare, rekryteras fler och mer specialiserade immunceller till såret och driver läkningsprocessen snabbare, säger Mia Phillipson.
Studier på grisar
Den starka effekten på sårläkning bevisas i friska möss och även i två experimentella modeller av diabetes och i en modell med dålig blodcirkulation i benen samt i en modell med human hud där ytliga sår görs innan behandling.
– Vi såg tydliga skillnader på kompositionen av immunceller i såret och dessutom började immuncellerna producera TGFß som ökar sårläkningen tidigare och i högre koncentrationer.
– Behandlingen var lokal i såret utan att påverka resten av kroppen. Det här är oerhört spännande medicinskt, vi har en teknologi som fungerar och förstår mekanismen, hur det fungerar i sår. Nu väntar studier i en grismodell, säger Mia Phillipson.
Fler sår med äldre befolkning
Effektiv teknik för att accelerera sårläkning finns inte inom vården idag. De substanser som ligger i sena kliniska prövningar är traditionella, proteinbaserade biologiska läkemedel i gruppen tillväxtfaktorer, men det har varit svårt att få dem tillräckligt effektiva, samtidigt som behandlingen blir väldigt kostsam. Med åldrande population, förekomst av kroniska sjukdomar som diabetes samt spridning av antibiotikaresistens kan en behandling som får såren att läka snabbare göra stor skillnad, menar forskarna.
