Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.
För fem år sedan tvingade pandemin universitetslärare och studenter att snabbt ställa om till digital undervisning. Förutom att undervisningsmetoderna förändrades ställs nu också nya krav på lärarnas flexibilitet och sociala förmågor.
– Lärarnas roll har blivit mer komplex. Förutom att de nu förväntas undervisa i olika typer av miljöer: på plats, på distans och i hybrid form, har också behovet av relationell pedagogik ökat. Flera lärare menar att de har blivit mer stödjande och tillgängliga för studenterna, och att det också finns en högre förväntan när det gäller detta, säger Marie Leijon, docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogisk utveckling vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Undervisningens kvalitet påverkas
I två studier från Malmö universitet har forskare undersökt dels internationell forskning om undervisning på högre nivå mellan åren 2020-2022. De har även frågat svenska universitetslärare hur de arbetar.
Resultatet visar att många lärare har blivit mer öppna för tekniska lösningar och digitala metoder. Samtidigt har undervisningens kvalitet inte alltid kunnat upprätthållas.
– Under många år har universitetslärarnas tid för förberedelse och undervisning minskat. Men att utforma digital undervisning kräver tid och ansträngning, och för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet framåt, behöver lärarna nu få mer tid. Dessutom behövs mer forskning kring högskolepedagogik med fokus på kvalitet i undervisningen, säger Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.
Vill se högre krav på tekniken
Forskarna tycker att det är dags att ställa högre krav på tekniken så att det blir lättare för lärarna att fokusera på undervisningens kärna: innehållet.
De vill också se en diskussion om vikten av det personliga mötet.
– Flexibilitet kring var undervisningen ska äga rum ställer frågor om universitetets betydelse som fysisk plats – varför ska vi överhuvudtaget mötas på campus? säger Marie Leijon.
Klimatförändringar är ett växande hot mot folkhälsan och ställer nya krav på sjukvården. I dag är vårdens anpassning till klimatet ojämlik och ineffektiv, slår en kunskapsöversikt från Högskolan Dalarna fast.
Vården behöver anpassas för att kunna hantera extrema väderhändelser, förändrade sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar. Det visar en ny kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet.
– Vi ser att klimatförändringarnas effekter redan påverkar vården, men det saknas en samlad strategi för hur vi ska hantera dem på nationell nivå. Kunskapsöversikten visar att det behövs en mer samordnad plan där resurser avsätts för att både förebygga och hantera klimatrelaterade hälsorisker, säger Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
All vårdpersonal borde utbildas
I dag ligger ansvaret för att anpassa sjukvården till klimatförändringar framför allt på enskilda regioner och vårdinrättningar. Det skapar ojämlikheter och ineffektivitet.
– Vi behöver stärka vårdens motståndskraft. Det handlar om allt från att bygga klimatanpassade vårdinrättningar till att utbilda framtidens vårdpersonal i klimat och hälsa, säger Anna Anåker.
Forskarna tycker att klimatfrågan ska läggas till i vårdens styrning, utbildning och forskning. Utbildning om klimat ska ingå grundutbildningen för alla som jobbar inom vården och mer resurser ska läggas på forskning om att anpassa sjukvården, föreslår man.
Extrema väderhändelser riskerar att belasta vården.
Det här kom forskarna fram till:
Sjukvården saknar en nationell strategi för klimatanpassning.
Extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar, riskerar att överbelasta vården.
Förändrade sjukdomsmönster, exempelvis ökad spridning av infektionssjukdomar, kräver bättre beredskap.
Klimatförändringar påverkar även psykisk hälsa och kan öka behovet av psykiatrisk vård.
Investeringar i klimatsmart sjukvårdsinfrastruktur och utbildning är avgörande för att hantera framtidens hälsorisker.
Olyckor på elsparkcykel beror oftast på förarnas beteende. Att åka med en hand istället för båda och att åka i grupp är några av de största riskfaktorerna.
Elsparkcyklarnas intåg i städerna har inneburit en möjlighet att snabbt och smidigt göra kortare resor. Men fordonstypen har också fått andra användningsområden. Nu har en studie från Chalmers, som är den första i sitt slag, undersökt vad som orsakar olyckor i stadsmiljö.
– I arbete med trafiksäkerhet är det viktigt att förstå att elsparkcyklar inte bara tillgodoser mobilitetsbehov i städer, utan också används för nöjes skull. Tyvärr är det tydligt att den typen av nöjeskörning i vissa fall medför farliga beteenden som leder till påtagliga olycksrisker, säger Marco Dozza, professor i aktivt säkerhets- och trafikantbeteende vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Förare på elsparkcyklar tar risker med flit
De flesta elsparkcyklister har inte ett riskbeteende, men studien fokuserade på vad man kallar ”säkerhetskritiska händelser”. Forskarna samlade in data från nästan 7 000 resor med hyrda elsparkcyklar. Med hjälp av att bland annat fästa kameror på fordonen kunde forskarna närmare undersöka 61 säkerhetskritiska händelser:
19 olyckor
42 så kallade ”nära-ögat”-händelser – kritiska situationer som kunde ha lett till en olycka.
Vid 20 procent av händelserna skapade föraren en risksituation eller krock med flit. Det förvånade forskarna eftersom det tydligt skiljer sig från studier av andra fordon.
De situationer som förarna skapade med flit togs inte med i analysen av olycksrisker. Marco Dozza ser dock stora problem med beteendet. Det finns inte samma sociala normer för användning av elsparkcyklar som för andra fordonstyper, menar han.
– Det här beteendet verkar vara specifikt för elsparkcyklar. Att ägarskap saknas eftersom elsparkcyklarna hyrs kan göra att föraren inte känner samma ansvar för fordonet och bryr sig mindre om konsekvenserna av en krock.
Erfarenhet av elsparkcykel påverkar
Studien visar att det framför allt är förarens beteende som orsakar olyckor, inte själva elsparkcykeln. Och de farliga beteendena får konsekvenser. Att köra med bara en hand på styret ger sex gånger högre risk att en olycka ska hända. Att åka tillsammans i grupp, eller att använda mobiltelefon under färden, tredubblar nästan risken.
– Det går inte att styra och bromsa med en elsparkscykel på samma sätt som med en cykel, så att köra med en hand på styret är betydligt svårare – och farligare – än många kanske tror. Resultaten bekräftar hur viktigt det är att inte vara distraherad under körningen. Att titta på mobilen eller åka många i grupp kan ta bort fokus på körningen och omgivningen, säger Marco Dozza.
Hur erfaren den som kör elsparkcykeln är, påverkar också olycksrisken.
– Risken att bli inblandad i en olycka är allra störst den första gången man kör. För den som har kört under fem gånger är risken fortfarande mer än dubbelt så hög.
Det spelar också stor roll vilken typ av resa elsparkcykeln används för. Pendling till och från arbetet, eller annan bestämd plats, leder till färre olyckor än planlös körning, eller körning där föraren tar omvägar på väg mot destinationen.
Att vara distraherad när man kör elsparkcykel ökar risken för olyckor, menar forskare.
Oväntat många incidenter med bilar
Flera av de säkerhetskritiska händelserna involverade bilar, närmare bestämt 30 procent. Nästan 20 procent hände med andra elsparkcyklar, 16 procent med fotgängare och 5 procent med cyklar.
– Eftersom cyklar och elsparkcyklar bör köra på cykelbanor hade jag förväntat mig fler incidenter med cyklar. Att så många bilar är involverade tyder på att många incidenter sker när elsparkcykeln körs utanför cykelbanor, eller när det inte finns några cykelbanor tillgängliga. Olycksrisken är störst vid korsningar och min uppfattning, även om detta inte är något som studien har kommit fram till, är att det kan vara svårt för bilister att se elsparkcyklisterna i tid, speciellt om de inte kör på cykelbana, säger Marco Dozza.
Så kan säkerheten förbättras
Elsparkcyklarnas säkerhet i trafiken kan förbättras på flera sätt. Teknik som kan varna för farliga situationer och påminna föraren om att ha båda händerna på styret är ett exempel. Med hjälp av teknik kan man också upptäcka om föraren använder telefonen eller om flera personer åker tillsammans. Då skulle man kunna anpassa hastigheten automatiskt.
Den största skillnaden på kort sikt kan dock göras med förändringar i förarnas beteende, tror Marco Dozza.
– Föräldrar kan lära sina barn köra elsparkcykel på samma sätt som de lär dem cykla. Kanske behövs det krav på utbildning, och helst praktisk träning, för att få hyra en elsparkcykel.
Samlade in data från 6 868 resor med elsparkcyklar
Så här genomfördes studien:
Data samlades in från 17 extrautrustade elsparkcyklar för uthyrning i Göteborg, under 6 868 resor gjorda av 4 694 elsparkcyklister över en sammanlagd sträcka av 9 930 kilometer. Data samlades in om resornas rutt, hastighet och hur bromsarna användes. Fordonen var även utrustade med kameror riktade framåt för att underlätta analysen av riskfyllda situationer.
Riskfaktorer vid elsparkscykelkörning:
Siffrorna anger hur mycket risken för olyckor och säkerhetskritiska händelser ökar vid olika beteenden och restyper.
Förarbeteende – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Enhandsstyrning: 6,5
Åkning i grupp: 2,7
Mobilanvändning under färd: 2,7
Förarerfarenhet av fem resor eller färre: 2,2
Typ av resa – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Planlös körning/omvägar jämfört med punkt till punkt: 4,9
En liten aggressiv nykomling håller på att förändra ekosystemet längs Östersjöns kust. En studie från SLU visar att den svartmunnade smörbultens framfart under ytan gynnar vissa fiskarter – men det finns också förlorare.
Den svartmunnade smörbulten har snabbt spridit sig längs Östersjökusten. I en studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kartlagt hur den invasiva arten påverkar övriga fiskbestånd.
Enligt resultaten kan den svartmunnade smörbultens etablering leda till en ökning av rovfiskar som abborre, gös, torsk och gädda.
– Dessa arter har ökat i områden där smörbulten etablerat sig, troligen eftersom de funnit en ny och lättfångad bytesfisk, säger Rahmat Naddafi, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.
Mörtarna har blivit fler
När rovfiskarna gärna äter svartmunnad smörbult minskar deras fångst av mindre bytesdjur. Det är troligen en av orsakerna till att olika arter av karpfiskar som mört, id och björkna blivit fler i kustområden där nykomlingen etablerat sig.
Men det finns också arter som missgynnas. Hit hör sik men också den bottenlevande skrubbskäddan, som konkurrerar om samma föda och livsmiljöer som smörbulten.
Fripassagerare på fartyg
Den svartmunnade smörbulten har sitt ursprung i Svarta havet och Kaspiska havet. Därifrån har den sannolikt spridits via barlastvatten från fartyg. Den observerades för första gången i Östersjön i Gdanskbukten år 1990.
I Sverige siktades smörbulten första gången i Karlskrona skärgård under 2008. Arten är nu etablerad i större delen av Östersjöns kustområden. I Sverige har den hittats så långt norrut som i Örnsköldsvik.
Tålig och inte kräsen
Att smörbulten varit så framgångsrik beror på att den både är anpassningsbar och tålig, menar forskarna.
– Den äter nästan vad som helst, förökar sig snabbt och klarar både söt-, brack- och saltvatten – till och med vid extrema temperaturer och syrehalter där många andra fiskar skulle duka under, säger Rahmat Naddafi.
Det är inte möjligt att utrota den svartmunnade smörbulten, men genom att skydda rovfiskar som gädda, abborre och torsk kan risken för att den invasiva fisken får fritt spelrum minska. Det är också viktigt att hindra smörbulten från att sprida sig från kusten upp i vattendragen, där den skulle kunna nå viktiga lekplatser för lax och havsöring.
Varken skurk eller hjälte
Fiskens spridning i Östersjön visar hur en främmande art kan förändra ett ekosystem i grunden och påverka balansen mellan arter, där vissa gynnas medan andra trängs undan.
– Den svartmunnade smörbulten är varken enbart en skurk eller en hjälte. Hur vi uppfattar dess påverkan – som bra eller dålig – beror på perspektivet. Vår studie visar att vi behöver anpassa hur vi övervakar och förvaltar Östersjöns ekosystem, nu när den svartmunnade smörbulten är en del av det, säger Rahmat Naddafi.
Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en cykelhjälm som ger bättre skydd mot huvudskador. Designen utgår från ett material med nya geometriska former, som fångar upp kraften från en krock genom att dra ihop sig.
Hjälm är viktigt för att skydda cyklister från huvudskador, men traditionella konstruktioner har begränsningar när det gäller stötdämpning och passform.
Forskare vid bland annat Göteborgs universitet har nu designat en cykelhjälm med ett stötdämpande material som utnyttjar så kallade auxetiska metastrukturer.
Materialet är utformat i speciella geometriska mönster som beter sig annorlunda vid stötar jämfört med skumfoder, som finns i vanliga cykelhjälmar.
– När det stötdämpande materialet utsätts för energi i form av en stöt så drar det ihop sig och det förbättrar absorptionen av krockenergin. Det innebär lägre risker för skador på cyklistens huvud, säger Mohsen Mirkhalaf, lektor i materialens mekanik och fysik vid Göteborgs universitet.
Geometrin är nyckeln
För att ta fram en säkrare hjälm har forskningsstudien lagt samman kända kunskaper om auxetiska metastrukturer med datorsimuleringar och optimeringstekniker.
– Vi använde en särskild metod för designoptimering för att identifiera den bästa möjliga geometriska konfigurationen för att minimera krockkrafterna. Det är geometrin på materialets struktur som är nyckeln, säger Mohsen Mirkhalaf.
Cykelhjälmens stötdämpande lager har en geometrisk struktur som tar upp krockkrafterna bättre än dagens hjälmar. Bild: Mohammad Hossein Zamani
Hjälm kan anpassas med 3D-skrivare
Forskarna har även använt 3D-skrivare för att skriva ut och testa den nya hjälmens skyddande lager. Materialet som valdes var en typ av plast, en polymer, som kan genomgå betydande deformationer och ändå återfå sin form efter krocken. Standardtester på två olika sorters stötar mot den nya hjälmen visar att den skyddar huvudet bättre.
– Kunskapen om auxetiska metastrukturer som expanderar i sidled när de töjs ut har funnits i nästan 40 år. Utvecklingen av olika metastrukturer har dock exploderat tack vare framstegen inom 3D-printning, säger Mohsen Mirkhalaf.
Den nya hjälmdesignen ger bättre skydd, men är också lättare. Med hjälp av 3D-printning kan fodret även anpassas efter individuella huvudformer.
Skyddsutrustning inom flera områden
Forskningen är ett steg mot smartare skyddsutrustning, som i förlängningen kan komma att användas även inom andra områden där skydd mot stötar krävs.
– Med ytterligare utveckling kan den här tekniken leda till en ny generation cykelhjälmar som är säkrare, bekvämare och mer anpassningsbara. Även om 3D-printtekniken för närvarande är dyrare än massproducerade skumfoder, förväntas kostnaderna sjunka i takt med att tekniken blir mer allmänt använd, säger Mohsen Mirkhalaf.
När fler vet varför vaccin mot HPV är viktigt blir det lättare att hålla uppe en hög vaccinationstäckning.
– Både föräldrar och barn har bristande kunskap om HPV och vaccinering, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Humant papillomvirus (HPV) är ett virus som bland annat kan orsaka cancer i mun och svalg, livmoderhalscancer hos kvinnor och peniscancer hos män.
Vaccinet mot HPV ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Flickor har fått det sedan 2012 och pojkar sedan 2020. För att ta reda på vilken information om viruset och vaccination som når föräldrar och barn har Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap, intervjuat skolsköterskor, föräldrar och pojkar i Mellansverige.
– Mina studier visar att skolsköterskan har en betydande roll när gäller att erbjuda HPV-vaccinationen, men hur informationen ges från skolsköterskorna varierar.
Skolor gör olika inför vaccinationen
Vissa skolor skickar hem ett standardformulär och information från Folkhälsomyndigheten. I andra skolor går skolsköterskor också ut i klasser och berättar om vaccinet och HPV och har gruppdiskussioner med tjejer och killar, samt informerar på föräldramöten.
Ungefär hälften av barnen och en tredjedel av föräldrarna i studien hade tagit del av information från Folkhälsomyndigheten.
– Det behövs rutiner så man gör på ett likadant sätt så att alla får samma information, säger Eva Runngren.
– Det som förvånade mig var att barnen berättade att lärarna var en viktig källa för information. Det gör mig nyfiken på lärarnas kunskap om HPV och vilken information de ger barnen.
I mellanstadiet erbjuds alla barn vaccination mot HPV.
HPV kan leda till cancer
Humant papillomvirus (HPV) sprids främst via sexuella kontakter och de flesta människor som haft sex någon gång har troligtvis genomgått en HPV-infektion. För de flesta ger infektionen inga symtom och läker ut av sig själv, men ibland blir infektionen kronisk och kan så småningom leda till olika typer av cancer hos både män och kvinnor. HPV kan också orsaka könssjukdomen kondylom.
Alla barn erbjuds vaccination mot HPV när de går på mellanstadiet. Du som är under 27 år rekommenderas att vaccinera dig mot HPV om du inte har gjort det.
Många anser att HPV-vaccination är viktigt
Skolsköterskorna vill vara neutrala i sin information, visar avhandlingen. Samtidigt tycker de att det är viktigt att så många barn som möjligt vaccineras.
– Vi har en hög vaccinationstäckning i Sverige – generellt runt 97 procent. HPV ligger något lägre, runt 85 procent för 2 doser, säger Eva Runngren.
Föräldrarna beskrev HPV-vaccinationen som viktig för både barnens och andra individers hälsa, och att den var viktig för samhället.
– Vi har en tilltro till myndigheter och vården i Sverige. Men det räcker att titta på Danmark för att se att det kan förändras snabbt.
Danmark hade en vaccinationstäckning på 80 procent för HPV tills att ett tv-program kopplade vaccinet till olika sjukdomar. Då sjönk täckningen till 30 procent – trots att det inte fanns några bevis för sambandet.
– De har fått upp täckningen igen men man ser hur fort det kan gå. Det är skört och det visar hur viktigt det är att sprida kunskap så att man förstår varför vaccinationen är viktig.
Barnen får inte mycket information om viruset
Eva Runngren tycker också att det är viktigt att involvera barnen i högre utsträckning. Pojkarna i hennes studie berättar att föräldrarna och skolan främst informerade om vaccinationstillfället, men inte så mycket om själva viruset.
– Jag menar inte att barnen ska ta beslut om att vaccinera sig eller inte. Men om de förstår varför de ska vaccinera sig får de med sig den kunskapen för framtida beslut.
Sociala medier förändrar hästsporten. Där delas tips och råd – men också ideal som kan öka pressen på att vara perfekt.
Häst- och ridsport är stort i Sverige. Omkring en miljon svenskar har ett hästintresse och 98 procent av de aktiva inom ridsporten är kvinnor.
Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap som nyligen disputerade vid Malmö universitet, har i sin avhandling undersökt hur sociala medier påverkar ridsporten.
Det finns positiva aspekter, som att man kan dela med sig av olika tips. Men det finns även negativa, som att influerare – personer med stort genomslag i sociala medier – inom ridsporten skapar ideal som kan upplevas som svåra att leva upp till.
Kärleken till hästen är central
Lovisa Broms har själv varit aktiv inom ridsport sedan hon var barn och har de senaste åren sett hur sociala medier blivit ett allt viktigare forum för personer med hästsportintresse.
– Kärleken till hästen är fortfarande central och i de olika forumen cirklar samtalen och inläggen ofta kring hästen – hur du ska ta hand om den, rida, träna den samt kring säkerhetsaspekter. Jag ser att de nya plattformarna möjliggör för fler att utbyta erfarenheter och kunskap.
Press på att vara den ”perfekta ryttaren”
Samtidigt finns det mer än bara kunskapsutbyte på plattformarna. Tidigare forskning har visat att sociala medier spelar en allt större roll för ungdomars identitetsskapande. Det är något som även märktes i Lovisa Broms studie. När hon intervjuade elever på gymnasieprogram med ridsportprofil såg hon att normen om den ”perfekta ryttaren” i sociala medier påverkade hur eleverna såg på sig själva som ryttare.
– Influerare har fått stor makt och utmanar traditionella auktoriteter. De målar ofta upp en perfekt bild, och trots att många av de unga följarna skriker efter inlägg som speglar vardagen med allt slit i stallet som hästsport innebär, så finns det väldigt lite av sådant innehåll. Det gör att det uppstår en form av press på att leva upp till idealbilden.
Kommersiella intressen spelar in
Att influerare också har kommersiella intressen gör situationen ännu mer komplicerad. Det kan göra det svårt för följarna att förstå var informationen kommer ifrån och vilket syfte den har. Om någon till exempel ger tips och råd på hur man ska ta hand om sin häst är det bra att veta om det är reklam, eller om det är baserat på beprövad kunskap.
För att hjälpa hästsportintresserade att hitta rätt i den nya verklighet som sociala medier skapat, föreslår Lovisa Broms utbildningsinsatser. Hon tycker också att idrottsförbunden behöver bli bättre på att kommunicera med sina utövare. I ett vidare perspektiv hoppas hon att hennes resultat kan appliceras även inom andra idrotter eftersom hon ser likheter.
– Min avhandling fokuserar på ridsporten. Men idrottsförbund och föreningar generellt behöver bli bättre på att förstå medielogiken för att möta sina utövares behov och utmaningar. Det är viktigt att stödja ungdomar i att navigera mellan normer och ideal som formats genom sociala medier. En väg att gå är att erbjuda utbildningar för ledare runt om i landet.
Personer med fettlever har nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De har större risk att drabbas av leversjukdomar, men också cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det visar en stor svensk studie.
Ungefär en av fem personer i Sverige har fettlever, som främst orsakats av övervikt eller fetma. Sjukdomen kännetecknas av att för mycket fett lagrats i levern. Det kan leda till allvarlig leverskada och levercancer, men nu visar en studie vid Karolinska institutet att det även finns en ökad risk för andra sjukdomar.
– Fettlever är en dold folksjukdom som många inte känner till att de har eftersom det ger symtom först vid framskriden sjukdom. Vår studie visar att personer som fått en fettleverdiagnos har ökad risk att dö i många olika sjukdomar, inte bara i leversjukdom, säger Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Dubbelt så hög dödlighet
I studien har forskarna undersökt data från samtliga patienter med fettlever – totalt över 13 000 personer – mellan åren 2002 och 2020. Risken för olika dödsorsaker har sedan analyserats och jämförts med övriga befolkningen i Sverige.
Det visade sig att personer med fettlever hade totalt sett nästan dubbelt så hög dödlighet. Risken var förhöjd för nästan alla studerade dödsorsaker, men framför allt för död i leversjukdom och levercancer. De vanligaste dödsorsakerna var dock hjärt-kärlsjukdom och cancer på andra ställen än i levern, se faktaruta.
Viktigt med helhetssyn
Personer med fettlever har även ökad risk att dö av infektioner, mag-tarmsjukdomar, sjukdomar i andningsvägarna och endokrina sjukdomar. Det fanns däremot ingen ökad risk för psykiska sjukdomar.
– Det är viktigt att vi inte bara fokuserar på levern när vi behandlar patienter med fettlever. En helhetssyn och tidig insats från olika medicinska specialiteter kan vara avgörande för att förbättra prognosen för dessa patienter, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid Karolinska institutet.
Så mycket ökar dödligheten
Personer med fettlever hade totalt sett nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. Enligt studien var risken förhöjd för nästan alla studerade dödsorsaker.
Risken att dö i en leversjukdom är 27 gånger högre jämfört med normalbefolkningen. Dödlighet i levercancer är 35 gånger högre.
De vanligaste dödsorsakerna för personer med fettlever är:
Hjärt-kärlsjukdom: 54 procent högre dödlighet
Cancer på andra ställen än i levern: 47 procent högre dödlighet
Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn, visar en studie från Uppsala universitet. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.
En av fyra unga kvinnor är antingen osäkra på om de vill skaffa barn eller vill inte alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant.
− Att en av fyra inte vill eller är osäkra på om de vill skaffa barn, är väldigt många. Vi känner sedan tidigare till att barnafödandet minskar, men vi har inte vetat om det kan förklaras av andra faktorer, som till exempel fertilitetsproblem. Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill och att det kan bero på att världen varit osäker under de senaste åren, säger Cerisa Obern, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Ingen önskan att bli föräldrar
Studien bygger på enkätsvar från 596 kvinnor som alla besökt en gynekologmottagning i Uppsala. 40 av kvinnorna svarade även på frågan varför de inte ville ha barn. Forskarna delade in deras fritextsvar i fem kategorier.
De flesta angav att de inte hade någon önskan att få barn eller att bli föräldrar.
Den näst största gruppen svarade att de inte ville skaffa barn av hälsoskäl, till exempel att de hade en sjukdom som de inte ville föra vidare.
Den tredje gruppen värderade sin frihet.
Den fjärde angav ekonomiska skäl.
Den femte oroade sig för överbefolkning eller ansåg att barnen inte skulle få en bra framtid till följd av klimatförändringarna.
− Det är bra att vi nu får lite bättre koll på hur kvinnorna tänker. Och det är också bra för politiker att känna till så de kan bemöta den här oron. Genom att exempelvis höja barnbidraget så skulle man kunna underlätta för de som känner ekonomisk stress. Det skulle också göra det lättare att skaffa barn för de som läser en lång utbildning där det tar flera år innan man får sin första lön, säger Cerisa Obern.
De flesta hade haft sex med samtycke
Kvinnorna fick även svara på om de haft sex mot sin vilja. Totalt uppgav 63 procent att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet. Ännu fler, 98 procent, upplevde att samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
− Det var väldigt många som tyckte att de hade antingen muntligt eller fysiskt samtycke. Samtidigt var det två procent som inte upplevt det och det är ju två procent för mycket. Det är svårt att veta om de här siffrorna speglar verkligheten eller inte eftersom det i Sverige inte gjorts någon liknande studie där man frågat om samtycke, säger Cerisa Obern.
Färre använder kondom vid sexdebut
Den nya studien är en del av en serie studier som inleddes 1989 på samma gynmottagning. Genom upprepade enkäter har forskarna kunnat studera hur inställning till reproduktion och sex förändrats över tid. En fråga som ställts i alla undersökningar rör kondomanvändning vid första samlag.
Efter den första undersökningen 1989, där bara 40 procent svarade att de använt kondom, följde en period av hög kondomanvändning mellan 1999 och 2014. I den senaste undersökningen minskade dock kondomanvändningen vid första samlag från 71 procent år 2014 till 60 procent 2023.
− Att bara 60 procent använder kondom är inte bra. Speciellt inte när vi ser att många könssjukdomar blir mer resistenta mot antibiotika. Vi vill se att man använder både kondom och något hormonellt preventivmedel om man vill skydda mot könssjukdomar och graviditeter, säger Cerisa Obern.
Bra skolundervisning viktigt
Tanja Tydén, seniorprofessor och en av författarna till den senaste studien, startade enkätundersökningen som doktorand 1989. Sedan dess har hon följt besökarna på gynmottagningen med regelbundna intervaller. Hon menar att det minskade användandet av kondom delvis kan förklaras av att det görs färre informationskampanjer.
− Kondomanvändningen ökade under de år som hela samhället propagerade för kondomanvändning på grund av aidshotet. Nu sker inga sådana informationskampanjer längre. Innan samlagsdebuten sker är det viktigt att skolorna har bra undervisning om sex och skolsköterskorna har också en viktig roll plus föräldrarna förstås. Vid samlagsdebuten är man blyg och osäker. Om killar får möjlighet att träna på detta blir man bättre som med all träning. Tjejer ska dessutom kräva det.
Studien i siffror:
Majoriteten av de svarande var studenter och medelåldern var 24 år. Forskarnas analys visade att 75 procent angav att de ville ha barn − en rejäl minskning från 2014 då en liknande undersökning visade att hela 91 procent ville skaffa barn.
Forskarna ställde frågor om deltagarnas livsstil och deras inställning till barnafödande och sex. Studien bygger på longitudinella data från en enkät som har genomförts vart femte till tionde år på samma klinik i Uppsala, Sverige. Den senaste studien bygger på svar från 2023.
Tre fjärdedelar av deltagarna i studien ville ha barn i framtiden, 16 procent av de svarande hade redan barn.
I genomsnitt ville deltagarna ha två barn.
8 procent av kvinnorna svarade att de inte ville ha barn, 16 procent angav att de var osäkra.
28 procent hade funderat på att frysa sina ägg.
63 procent angav att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet.
98 procent upplevde att fysiskt eller muntligt samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
60 procent hade använt kondom vid första samlag. Det kan jämföras med 71 procent år 2014, och 77 procent 1999.
80 procent svarade att de var heterosexuella, jämfört med 91 procent 2014.
Åldern för första sexuella aktivitet hade sjunkit från 17,6 år 1989 till 16,8 år 2023.
Kvinnorna hade i genomsnitt haft 11,7 sexuella partners. År 2014 låg snittet på 12,1 och 1989 på fyra.
40 procent av kvinnorna snusade vitt snus. Hälften av dessa snusade dagligen, andra hälften bara ibland.
Artificiell intelligens kan vara på väg in i trådlösa kommunikationssystem som Försvarsmakten använder. Men att använda AI i sådana system kan öka risken för attacker av motståndare. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
De senaste årens genomslag för AI och maskininlärning håller nu på att ske även inom trådlös kommunikation, exempelvis radiosystem.
– I radiosystem är det en kedja av algoritmer som används för att bearbeta data, sända data genom luften och sedan avkoda den på mottagarsidan. Det finns traditionell signalbehandling som kan göra det, men det går också att byta ut den helt eller delvis mot AI-teknik för att göra samma sak, säger Erik Axell, forskare på FOI:s avdelning Telekrig i Linköping, i ett pressmeddelande.
I en rapport har FOI-forskare analyserat risker och sårbarheter med att införa AI i trådlös kommunikation.
– De senaste fem, tio åren har det publicerats väldigt mycket vetenskapligt där AI-teknik föreslås användas på olika sätt i trådlösa kommunikationssystem. Vi vet att det finns en del AI-teknik inskriven i dagens mobiltelefonistandard, men hur mycket det används i praktiken är svårt att veta, säger Erik Axell.
Oklart kring militär användning
Än så länge är det också osäkert om AI används i militär trådlös kommunikation. Men enligt Erik Axell kommer detta troligen att ske inom en snar framtid. Framöver kan tekniken finnas i olika delar av systemen, även när det gäller att fördela frekvenser effektivt.
Forskarna konstaterar att det är skralt med tidigare forskning om hot och sårbarheter för AI i trådlösa kommunikationssystem.
– Det har studerats inom bild- och språkbehandling, där har ju AI-boomen varit större och tidigare. Men man har sett att det går att göra sådana här attacker även mot trådlösa kommunikationssystem.
Så kan attacker gå till
För att bedöma om detta kan innebära ett hot har forskarna gått igenom olika exempel på hur attacker kan gå till. De har utgått från åtta olika kategorier där attackernas egenskaper beskrivs. En kategori kallas Domain, eller domän på svenska, och visar var attacken kan göras på en skala från digital till fysisk.
– Vid en digital attack behöver den som attackerar ha tillgång till indata till AI-modellen. Vid en fysisk attack kan motståndaren påverka indata fysiskt, till exempel sända en radiosignal genom luften. Här har vi gjort bedömningen att en helt digital attack blir mer av en cyberattack, som vi inte bedömer som så realistisk i radiosammanhang, säger Erik Axell.
Detaljkunskap svårt för motståndare
En annan kategori kallas Knowledge, eller kunskap. Här graderas kunskapen som en motståndare kan ha om sitt mål utifrån olika nivåer: whitebox, greybox och blackbox.
I ett whitebox-fall har motståndaren fullkomlig och exakt kunskap om AI-modellen, medan man i ett blackbox-fall inte vet någonting. Kunskapsnivån greybox betyder att motståndaren har viss kunskap.
– Att en motståndare skulle veta exakt hur vår AI-modell ser ut och är tränad bedömer vi inte som realistiskt. Den kan möjligen veta principen, studera vetenskaplig litteratur och veta hur strukturen på AI-modellen ser ut – men inte veta exakt i detalj hur vi gjort.
Effektiva attacker möjliga
Mycket av den tidigare forskningen om ämnet utgår från att motståndaren har full kunskap, men enligt Erik Axell är detta orealistiskt. Studierna utgår också från enkla modeller, där ingen radiokanal är inblandad.
– För att se om det verkligen går att göra de här attackerna krävs en mer realistisk modell av en radiokanal. Det har inte gjorts tidigare i någon större utsträckning, säger Erik Axell.
Även om det är svårt att ge ett tydligt svar kring tänkbara attacker och konsekvenser går vissa slutsatser att dra, enligt rapportförfattarna.
– Även om en motståndare bara har lite kunskap om en kanal går det att genomföra effektiva attacker. Det är det vi har sett. Exakt vad konsekvenserna skulle bli i praktiken har vi inte riktigt rett ut.
Samtidigt utgår den här typen av attacker från att AI faktiskt används i radiotekniken från början.
– Än så länge är det förmodligen inte så utbrett. Använder man inte AI så är det inte heller något hot, säger han.
Flerbostadshus kan få en mer flexibel uppvärmning med så kallad stomvärme, där vattenburna värmeslingor gjuts in i stommen. Det skulle minska både kostnader och klimatpåverkan genom att ta bättre vara på förnybar energi. Ändå är det en ovanlig lösning.
I takt med att andelen förnybar energi som kommer från sol och vind ökar blir det viktigare att kunna anpassa energianvändningen efter tillgång. En del av lösningen kan vara så kallad stomvärme, menar forskare.
Stomvärme är ett system som värmer med hjälp av vattenburna värmeslingor som gjuts in i byggnadens bärande konstruktion. Till skillnad från element eller golvvärmesystem, där värmen avges mer direkt, fungerar stomvärme som en buffert som kan lagra värme som kan användas senare.
Stomvärme ger flexibel uppvärmning
I en studie från Högskolan i Halmstad jämfördes stomvärme med andra vanliga uppvärmningssystem i flerbostadshus. Resultaten var tydliga: Stomvärme visade sig vara det mest flexibla systemet. Det kunde hålla en acceptabel inomhustemperatur längre när värmetillförseln stängdes av och återhämtade sig snabbare när den slogs på igen.
– Vi såg att värmetillförseln kunde stängas av i två dygn utan att temperaturen sjönk under komfortnivån, trots att utomhustemperaturen var noll grader. Det är en stor skillnad jämfört med exempelvis radiatorsystem (element, reds. anm.) där temperaturen sjunker mycket snabbare, säger Johan Lind doktorand vid Högskolan i Halmstad i ett pressmeddelande.
Kan minska kostnader och klimatpåverkan
Ett av de viktigaste resultaten i studien är hur stomvärme kan användas för att bättre hushålla med den energi som huset använder. Byggnaden kan laddas upp med värme när energin är billig och förnybar för att sedan släppa ut värmen gradvis. Då minskar behovet av energi under tider med stor efterfrågan, till exempel när det är stor belastning på elnätet.
– Det här handlar inte om att spara energi, utan om att använda den vid rätt tidpunkt. Genom att flytta energianvändningen till tider när det finns ett överskott på energi kan vi minska både kostnader och klimatpåverkan, säger Johan Lind.
En ovanlig lösning i bostadshus
Trots sina fördelar är stomvärme fortfarande en relativt ovanlig lösning i flerbostadshus. En utmaning är att systemet reagerar långsammare på temperaturjusteringar, vilket är en nackdel om boende vill kunna ändra temperaturen snabbt.
En fördel med stomvärme är att den kan användas för kylning under sommarhalvåret. Förutom de klimatmässiga fördelarna kan tekniken även leda till ekonomiska besparingar genom lägre energikostnader och minskad belastning på elnätet.
– Vi ser en stor potential här. Byggnader står för en stor del av energianvändningen, och den stora värmelagringskapaciteten i flerbostadshus är en resurs som inte utnyttjas fullt ut. Genom att använda dem smartare kan vi skapa ett mer hållbart energisystem, säger Johan Lind.
De som går upp i vikt igen efter en större viktnedgång verkar fortfarande till viss del vara skyddade mot ohälsa. Forskare vid Göteborgs universitet har kommit fram till att den förväntade livslängden och risken för cancer var samma för dem som gick upp i vikt igen och dem som behöll en lägre vikt.
Forskarna undersökte personer som opererats för fetma för att se hur det kan påverka hälsan att gå upp i vikt igen efter en större viktnedgång. I studien undersöktes 1 346 deltagare som genomgått fetmaoperationer.
Deltagarna hade i snitt gått ner 30 kilo ett år efter operationen. Fyra år efter ingreppet hade drygt hälften av dem återfått minst 20 procent av den vikt de tappat under det första året. Deltagarna delades därför in i två grupper av forskarna: en där deltagarna hade återfått minst 20 procent av sin tidigare viktnedgång och en där deltagarna behållit sin lägre vikt eller endast gått upp lite.
Ingen skillnad i förväntad livslängd
Den förväntade livslängden skiljde sig inte åt mellan grupperna. Inte heller cancerrisken påverkades utan låg på samma nivå oavsett om deltagarna hade gått upp i vikt igen eller inte.
Däremot sågs skillnader för mikrovaskulär sjukdom (småkärlssjukdom, alltså sjukdom som berör de minsta blodkärlen i kroppen). Där hade de som gick upp mer i vikt en högre risk att drabbas. Förekomsten i den gruppen var 11 fall per 1 000 personer och år. Bland dem som behöll sin lägre vikt var förekomsten 8,7 fall.
Ett liknande, men något mindre tydligt, mönster sågs för sjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Förekomsten var 15,7 fall per 1 000 personer och år hos dem som återfick mycket vikt och 13 fall i gruppen som behöll sin lägre vikt.
Över 5 000 fetmaoperationer varje år
Drygt 5 000 fetmaoperationer genomförs per år.
Det finn 37 opererande enheter spridda över landet
Den vanligaste operationsmetoden är gastric bypass
Tillgänglighet och kötid för operation varierar stort.
23 procent bekostar själva sin operation,
Källa: Scandinavian Obesity Surgery Registrys årsrapport 2023
Kvarstående positiv effekt
En av forskarna bakom studien är Kajsa Sjöholm, docent vid avdelningen för molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon säger i ett pressmeddelande att man hittills inte har vetat vilken roll det spelar för hälsan på lång sikt om man återfår mycket vikt efter en stor viktnedgång.
– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt.
– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, vilket förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång. Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma.
Så gjordes studien:
I studien ingick 1 346 deltagare från studien Swedish Obese Subjects vid Göteborgs universitet, världens mest omfattande studie på långtidseffekter av viktoperation jämfört med konventionell fetmabehandling.
Hälsodata om deltagarna hämtades också från flera nationella register hos Socialstyrelsen.
Det som analyserades i studien var dödlighet, hjärt–kärlsjukdom, cancer och mikrovaskulär sjukdom hos personer som i ett första skede tappat mycket i vikt och därefter gått upp en hel del igen.
Det kan löna sig att ha kvinnliga ledamöter i styrelsen för snabbt växande företag. De bidrar till företagens framgång genom att satsa på topptalanger och en bra arbetsmiljö för anställda.
Kvinnliga styrelseledamöter kan göra stor skillnad för startups, snabbväxande nystartade företag, som leds av män. Det menar forskarna bakom en studie vid Jönköping University. I undersökningen har data analyserats från drygt 47 000 nystartade svenska företag mellan 2004 och 2017.
Anställer topptalanger
Till skillnad från mer etablerade företag, där styrelsearbete ofta handlar om strategiska beslut kring fusioner och förvärv, visar forskningen att kvinnliga styrelseledamöter i nystartade företag i stället spelar en central roll i arbetskraftsutveckling.
Kvinnorna satsar till exempel på rekryteringar av topptalanger med hjälp av konkurrenskraftiga löner. De månar också om en mer inkluderande arbetsmiljö.
– Våra resultat visar att kvinnliga styrelseledamöter kan göra stor skillnad genom att påverka rekryteringsstrategier och skapa bättre arbetsvillkor. Det är en aspekt som ofta förbises i diskussionen om styrelsens roll, men som är avgörande för nystartade mansledda företag där talang och arbetsmiljö är nyckelfaktorer, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Jönköping University.
Studien visar också att nystartade företag – som rekryterar minst en kvinnlig styrelseledamot – ökade försäljningen med cirka 45 procent.
Mer än en symbolisk roll
Forskarna menar att resultaten går emot traditionella antaganden om att en ensam kvinna i styrelsen bara skulle ha en symbolisk roll för jämställdhet. Tvärtom innebär mer kvinnlig närvaro i startup-företag strategiska konkurrensfördelar. Detta bidrar till att företag bli mer lönsamma och hållbara på lång sikt.
– Det här är en viktig insikt för både entreprenörer och investerare. Mångfald i styrelsen är inte bara en jämställdhetsfråga – det är en fråga om företagets framgång och konkurrenskraft, säger Lucia Naldi.
Studien, som ännu inte är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, har gjorts i samarbete med Erasmus University i Nederländerna.
Barn med autism har fått hjälp snabbare när olika vårdavdelningar i Göteborg har samarbetat tätare. I snitt har barnen fått sin diagnos ett år tidigare tack vare satsningen.
I dag kan det ta lång tid för små barn att få en utredning och rätt stöd när de visar tecken på autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Under de senaste åren har specialistcentrum för barn och unga vid Angereds Närsjukhus i Göteborg testat ett nytt arbetssätt. Man har fört samman barnhälsovården, specialistsjukvården och kommunen, inklusive förskolan. Tack vare satsningen har familjer fått hjälp snabbare och barnen har i genomsnitt fått sin autismdiagnos när de är två år och sju månader. Tidigare låg det genomsnittet på tre år och åtta månader, visar en studie från Göteborgs universitet.
Arbetssättet har blivit permanent
Som en del i satsningen har sjuksköterskor fått utbildning i att upptäcka tidiga tecken på autism. Vården har också infört en struktur där barn som misstänks ha autism får stöd direkt i barnhälsovården, samtidigt som de remitteras för specialistutredning.
– Ju tidigare vi kan fånga upp barn som har autism, desto bättre stöd kan vi ge. Vi ser att familjer får hjälp snabbare och slipper vänta i flera år på en utredning, säger Emilia Carlsson, universitetslektor i logopedi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Gillbergcentrum i ett pressmeddelande.
Angered, där arbetssättet testas, är en stadsdel i nordöstra Göteborg där många familjer har utländsk bakgrund och där vården tidigare haft svårt att nå ut. Nu har det nya samarbetet etablerats och pågår alltså fortfarande.
Bättre samarbete kan göra stor skillnad
Studien visar att bättre samarbete mellan olika delar av vården kan göra stor skillnad för barn och föräldrar. Modellen kan införas i fler regioner, men kräver att sjukvårdspersonal får utbildning och att det finns resurser för att ge stöd redan när autism misstänks – inte först efter en lång väntan både på utredning och insatser.
– Genom ökad kunskap hos personal i vården och effektivt samarbete kan vi bättre hjälpa familjer direkt och ge dem det stöd de behöver, säger Gudrun Nygren, barnläkare och barnpsykiater samt forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, och medförfattare till studien.
Utsläppen av växthusgaser från narkosmedel har minskat med 27 procent under tio år, visar en studie. Samtidigt har en del länder ökat användningen av narkosgasen desfluran som har stor klimatpåverkan. Trenden är oroande, menar forskare.
Olika narkosmedel i gasform används inom anestesisjukvården för att söva patienter under olika medicinska ingrepp. Narkosgaser innehåller växthusgaser som kan skada miljön. Nu visar en studie vid Lunds universitet att de globala utsläppen av växthusgaser från narkosgaser har minskat med 27 procent under de senaste tio åren.
Risk att framsteg motverkas
Minskningen beror främst på att höginkomstländer dragit ner på användningen av gasen desfluran som har högst klimatpåverkan. EU har till exempel valt att förbjuda gasen från och med januari 2026.
Samtidigt ökar användningen av desfluran kraftigt i vissa medelinkomstländer. Det riskerar nu att motverka framstegen, menar forskarna.
– Desfluran är 2 500 gånger mer potent än koldioxid. Höginkomstländer som USA, har kraftig minskat sin användning men gasen står fortfarande för mer än 60 procent av deras klimatutsläpp av narkosgaser. I vissa länder, som i Japan, Kina, India, Ryssland, Indonesien, Thailand, och Vietnam, ser vi en ökning av användandet, säger Adrien Talbot, doktorand i anestesiologi och intensivvård vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Utsläppen skulle kunna halveras
En nyckel till att minska utsläppen ytterligare är en bredare övergång till sevofluran, som är en narkosgas med betydligt lägre klimatpåverkan. Enligt forskarna har denna gas samma, eller till och med bättre, egenskaper jämfört med andra alternativ vid sövning av patienter.
Om desfluran helt ersattes av sevofluran skulle den globala klimatpåverkan från narkosgaser kunna minska med ytterligare 69 procent, enligt studien.
– Det är positivt att flera av världens största länder får möjlighet att erbjuda anestesi och kirurgi för att möta befolkningens vårdbehov, men det är samtidigt oroande att de i hög grad väljer att använda desfluran. Om fler slutade skulle vi kunna halvera klimatutsläppet, och ändå dubbla antalet anestesier i världen, säger Peter Bentzer, forskare inom anestesi och intensivvård vid Lunds universitet.
Viktigt för sjukvårdens klimatarbete
Forskarna lyfter fram att ökad användning av narkosgas i sig inte behöver vara negativt. Det kan till exempel innebära att fler kvinnor kan sövas under svåra förlossningar eller att fler opereras för cancer och frakturer.
– Bakgrunden till att vår forskargrupp är engagerade i att studera sjukvårdens klimat- och miljöeffekt är att vi vill ha en kunskapsbaserad förändring av vården, inte implementera plakatpolitik. Då krävs att man har en holistisk bild och ser till den totala klimateffekten av möjliga förändringar i vården, säger Peter Bentzer.
–Vi vill bidra med kunskap så att vi kan minska risken att vården i sig leder till försämrad hälsa hos människor på grund av att klimat- eller miljöpåverkan ökar, fortsätter han.
Mer om studien om narkosgaser
Studien bygger på globala försäljningsdata av narkosgaser från 91 länder, vilket täcker 80 procent av världens befolkning. Forskarna har sedan undersökt förbrukningstrenden för så kallade halogenerade narkosgaser mellan 2014 och 2023.
Forskarna beräknade klimatpåverkan genom att använda så kallade koldioxidekvivalenter* för en 100-årsperiod. De såg att narkosgaser utgör en betydande – men också påverkbar – källa till växthusgasutsläpp inom sjukvården.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att kunna undersöka olika gasers bidrag till växthuseffekten jämfört med koldioxid, som står bakom merparten av mänskliga utsläpp.
Bröd, bullar och kakor bakas i stora mängder. Men långt ifrån allt säljs, något som leder till ett årligt svinn på 180 000 ton. Många bageriprodukter slängs dessutom innan de når butikshyllorna, visar en studie från SLU.
I Sverige slängs årligen 100 000 ton bröd och 80 000 ton fikabröd. Mer än hälften blir till svinn redan i bagerier eller butiker, alltså innan produkterna ens har nått konsumenten. Det visar en kartläggning som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– För första gången ser vi att det slängs nästan lika mycket söta bageriprodukter som bröd i Sverige. Det var nytt för oss att hälften av den totala mängden svinn uppstår i bagerier och butiker, och att det rör sig om så pass stora volymer. Mycket av svinnet skulle kunna undvikas eller tas till vara på bättre sätt genom riktade åtgärder redan i produktions- och försäljningsledet, säger Louise Bartek som är doktorand vid SLU i ett pressmeddelande.
Överflöd i butikshyllorna
Förklaringen till att så många bageriprodukter kastas redan innan de når konsumenterna är i grund och botten att det bakas mer än det säljs. Butikerna vill erbjuda sina kunder välfyllda hyllor, samtidigt som bagerierna gärna vill ha ett brett sortiment. Konsumenterna väljer i sin tur oftast bröd eller fika som bakats samma dag.
Enligt SLU motsvarar svinnet inte bara en ekonomisk förlust på cirka nio miljarder kronor. Det innebär även en betydande miljö- och klimatpåverkan i alla led.
– Alla är överens om att matsvinn är ett enormt problem, som inte bara leder till en förödande miljö- och klimatpåverkan, utan även till stora ekonomiska förluster och social orättvisa. Jag tror att fokus framåt i stället bör ligga på hur vi gemensamt kan lösa problemet och minska mängden svinn som uppstår, säger Louise Bartek.
– Vi konsumenter behöver absolut bli bättre på att ta hand om det vi köper, men studiens resultat visar tydligt att ansvaret för att minska den totala mängden svinn i allra högsta grad är delat med aktörerna i livsmedelsbranschen, fortsätter hon.
Många aktörer är engagerade i frågan och vill se ett minskat svinn, menar Louise Bartek. Men det finns flera utmaningar som leder till att överskottet av bageriprodukter i dag främst rötas till biogas eller blir fjärrvärme via förbränning.
Bild: Viktor Wrange/SLU
Så gjordes studien
Studien har systematiskt kartlagt mängden svinn utifrån data som aktörer inom branschen delat. Beräkningar utgår även från hållbarhetsrapporter, tidigare studier, offentlig statistik och uppgifter från svenska myndigheter.
I den mån det varit möjligt har alla stora butiker och bagerier inkluderats i kartläggningen, men även det svinn som uppstår i småskalig produktion, restauranger, skolor och i hushållen.
Svinnet skulle kunna minskas
Louise Bartek har i dialog med bagerier, butiker och andra aktörer inom branschen identifierat och undersökt flera åtgärder som skulle kunna bidra till minskat svinn och lägre miljöpåverkan från bageriprodukter. Det kan handla om att butiker delar data för att bagerierna i god tid ska veta vilka brödsorter som behöver påfyllning. På så sätt kan överskottet minska genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion.
En annan möjlighet är att sätta upp bilder för att brödhyllorna alltid ska se välfyllda ut, eller att överskottet säljs till rabatterat pris eller skänks till välgörenhet. En kombination av olika åtgärder skulle kunna minska svinnet med upp till 30 procent, enligt studien.
– Det finns ett intresse från branschen att utvecklas och bli bättre, och jag hoppas att resultaten från vår studie kan användas för att bidra till denna utveckling, säger Louise Bartek.
Hon betonar dock att svinnet inte är lika stort hos alla bagerier och butiker. Det finns även tydliga skillnader mellan olika produkter. Många aktörer gör även stora ansträngningar för att se till att det som bakas också äts.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
