Patienter uppskattar tillgängligheten i vårdchattar, men deras upplevelser av bemötande och tydlig kommunikation varierar. Det visar en studie av den digitala plattformen 1177 Direkt.
Den ökade efterfrågan på primärvård kräver effektivare resursanvändning. Digitala vårdtjänster ses som ett lovande sätt att nå bättre effektivitet, men för att lyckas är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar patienters val att använda tjänsterna.
Forskare har därför genomfört en kvalitativ studie baserad på 23 intervjuer med patienter som använt tjänsten 1177 Direkt – en plattform som flera svenska regioner använder för digitala vårdkontakter.
Rådgivning via chatt
Patienter som använder tjänsten börjar med att svara på några frågor i en chatt och beskriva sina symtom. Beroende på hur allvarligt ärendet bedöms får patienten råd om egenvård, kontakt med vårdpersonal via chatt eller telefon, eller uppmanas att ringa 112 vid akuta situationer.
Åsikterna om den digitala plattformen varierade bland studiens deltagare.
– Tillgängligheten upplevdes som bra då de kunnat skriva i chatten när som helst men sedan upplevde en del otydligheter kring när de kunde förvänta sig att få svar från personalen, säger Felicia Gabrielsson Järhult, doktorand vid Hälsohögskolan på Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Bemötande varierade
Studien visade också att patienterna upplevde att bemötandet i chatten varierade. Vårdpersonalens förmåga att kommunicera i text skiljde sig åt. Ibland möttes patienterna av en omtänksam dialog, andra gånger var svaren mycket korta. För personer som hade flera vårdkontakter kunde upplevelsen skilja sig från gång till gång.
– Det ställer höga krav på att både patienter och vårdpersonal kan uttrycka sig tydligt i text. Studien visar på att personalen behöver mer utbildning i hur de kommunicerar vården genom text i realtid, säger Felicia Gabrielsson Järhult.
Forskarna anser att fokus bör ligga på tillgänglighet, tidsbesparing, en mer personlig användarupplevelse och att ta hänsyn till återkommande patienters behov för att förbättra effektiviteten.
När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna såg stadsplanerarna en chans att skapa en modern stad. Men den nya platsen ligger i en sänka där kylan biter sig fast och vinden drar genom centrum. Resultatet är ett kallare Kiruna – något som redan uppmärksammats av invånarna, visar en studie från Göteborgs universitet.
Vid stadsbyggande i arktiskt klimat är det viktigt att välja en plats med många soltimmar och att utforma hus och gator så att invånarna skyddas från iskalla vindar. När det nya Kiruna planerades fick dessa principer ge vika för andra önskemål. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet, som följt arbetet med flytten av Kiruna under 25 år.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas. Men man visste att förutsättningarna var sämre än när stadsplaneraren Per Olof Hallman drog upp stadsplanen för Kiruna 1900, säger Jennie Sjöholm i ett pressmeddelande.
Gamla Kiruna hade bättre mikroklimat
När stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman planerade Kiruna valdes den klimatmässigt bästa platsen. Staden placerades i en södersluttning, nära gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och bevara utsikten för de boende. I stället för ett stort torg eller en central park valde Hallman att rita in små gröna platser vid gatukorsningarna.
När gruvverksamheten hos LKAB under 1900-talet hade närmat sig södersluttningen blev det till slut nödvändigt att flytta Kiruna.
Ny plats i en kylig sänka
Efter att flera platser hade utretts valdes ett område nära befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar. Den nya platsen ligger dock i en sänka där kall luft samlas, särskilt under vintermånaderna. Jämfört med den tidigare placeringen kan medeltemperaturen vara upp till tio grader lägre under vintern. De nyanlagda gatorna följer ett rutnät, och i centrum är husen så höga och gatorna så smala att den lågt stående solen har svårt att nå ner stora delar av året.
– Även om stadsplanerarna har tillfört kvaliteter i form av ett kommersiellt centrum med tre gallerior, ett torg och ett nytt stadshus så har de också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det till mig om torget mot handelsgatan, säger Jennie Sjöholm.
I sin studie lyfter Jennie Sjöholm att Kiruna gärna marknadsförs som en vinterstad, med långa, snörika vintrar och goda möjligheter till utomhusaktiviteter. Samtidigt har själva stadsmiljön blivit mindre trivsam att vistas i under vintern, menar hon.
Lekplatser på norrsidan
Kunskapen om hur man bygger för arktiska förhållanden har funnits länge. När Kiruna växte under efterkrigstiden fick arkitekten Ralph Erskine i uppdrag att utforma ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som gav lä åt gårdarna med lägre byggnader utan att skugga dem för mycket, rundade husens hörn för att minska vindtunneleffekter och använde snö som isolering på taken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Men delvis handlar det också om okunskap, det har byggts lekplatser och balkonger på norrsidan av vissa kvarter i den nya staden. Nu är inte det nya Kiruna färdigt, och det går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
Levercirros, som också kallas skrumplever, är betydligt vanligare vid låg hushållsinkomst än vid hög. Det visar en svensk studie som, enligt forskarna, manar till förebyggande insatser bland de mest utsatta grupperna.
Tidigare i år visade en studie att risken att avlida i den vanligaste formen av primär levercancer, hepatocellulär cancer (HCC), är cirka 30 procent högre bland personer med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
I en ny studie fokuserar forskarna i stället på levercirros – den vanligaste riskfaktorn för HCC. Vid levercirros är levern skadad, men en drabbad person kan vara symtomfri under många år. Leverfunktionen kan bevaras till dess att sjukdomen utvecklas till mer allvarliga stadier.
I Sverige är omkring hälften av fallen kopplade till långvarig överkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros är kroniska virusinfektioner och fettlever, som ofta är kopplat till diabetes eller fetma.
Fler med låg inkomst drabbade
Studien bygger på registerdata och omfattar alla personer från 15 år och uppåt som var bosatta i Sverige under perioden 2001–2022. I materialet identifierades 49 550 fall av levercirros.
Förekomsten av alkoholrelaterad levercirros var tre gånger högre bland personer med de lägsta hushållsinkomsterna jämfört med dem med de högsta. För levercirros kopplad till fettlever var förekomsten nästan dubbelt så hög.
Den största skillnaden sågs vid virusorsakad levercirros (hepatit B och C), där incidensen var mer än nio gånger högre bland personer med låg hushållsinkomst.
Riktade insatser behövs
Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet, med stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Sjukdom ökar dessutom i spåren av alkoholöverkonsumtion och metabol ohälsa.
– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom kommer ofta sent
En utmaning, menar han, är att levercirros ofta upptäcks först när sjukdomen är långt framskriden.
– Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, säger Juan Vaz.
Studien som undersöker sambandet mellan socioekonomiska faktorer och levercirros är den största i sitt slag i Sverige.
När barn berättar om våld i hemmet leder det långt ifrån alltid till att de får hjälp. Deras upplevelser tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar.
En avhandling har undersökt hur socialtjänsten hanterar ärenden om fysiskt våld och sexuella övergrepp, och vilka möjligheter barn har att få skydd och stöd.
Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, har analyserat socialtjänstakter baserade på 291 anmälningar om våld och övergrepp under ett års tid. Hon har även intervjuat 16 arbetsledande socialsekreterare.
– Barn berättar om våld som påverkar deras livssituation, men deras röster ”försvinner” ofta och ges inte den tyngd de förtjänar i beslutsprocessen. Det innebär att barn riskerar att stå utan det skydd de har rätt till, säger Sara Quarles van Ufford i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Få ärenden ledde till insatser
Resultaten visar att även om mer än hälften av barnen berättade att de utsatts för våld, avslutades över 70 procent av utredningarna utan skydds- eller stödinsatser. Endast åtta procent ledde till insatser som direkt riktades mot våldet.
– Det är viktigt att se att tystnad inte är huvudproblemet, utan att barn inte ges förutsättningar för meningsfull delaktighet och att de inte erkänns som kunskapsbärare. Det krävs ett organisatoriskt ansvar och resurser för att säkerställa barns rättigheter, säger Sara Quarles van Ufford.
Forskningen har genomförts inom ramen för Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD), en samverkan mellan Högskolan Dalarna och 15 kommuner.
Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.
Äldre migranter som bor i vårdmiljöer har vanligtvis lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Inom forskningen kallas detta mönster för migrant-mortalitetsfördel.
Data från 2019, alltså före pandemin, bekräftar bilden. Äldre migranter från låg- och medelinkomstländer i institutionsvård levde längre än svenskfödda under liknande förhållanden. Denna skillnad har länge observerats i flera höginkomstländer, särskilt bland invandrare från icke-västerländska länder.
Mönster ändrades under pandemin
Men under covid-19-pandemin blev förhållandet det motsatta. Då var dödligheten högre bland äldre migranter än bland svenskfödda.
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Skillnader – trots samma rutiner
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring brukar vara att migranter rör sig enligt andra sociala mönster.
Mot den bakgrunden förväntade sig forskarna att risken att dö i covid-19 skulle vara ungefär lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar, där livsvillkoren är mer lika.
Resultaten från studien visade att äldrevård visserligen hade en viss utjämnande effekt på dödligheten – men skillnaden mellan migranter och svenskfödda fanns kvar och var fortfarande tydlig.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta av samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Vikten av folkhälsostrategier
Att skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i vårdmiljöer tyder, enligt forskarna, på att faktorer som strukturella hinder, bristande kommunikation eller särbehandling kan spela in.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner utan också på jämlikhet inom institutionerna, säger Eleonora Mussino.
Forskarna använde registerdata som omfattar hela den svenska befolkningen mellan 2019 och 2022. Personer över 70 år delades in efter vårdmiljö och migrationsbakgrund. Analysen omfattade både det första pandemiåret (mars 2020–februari 2021) och det andra året (mars 2021–februari 2022). För att kunna jämföra med tiden före pandemin användes data från 2019. Utfallet mättes som dödsfall i covid-19 och andra dödsorsaker.
Vissa människor drabbas aldrig av vinterkräksjuka – tack vare en särskild genvariant. Forskare har nu analyserat arvsmassan från över 4 000 forntida personer. Resultaten visar att den skyddande genen spreds snabbt när de första jordbrukarna kom till Europa för flera tusen år sedan.
Vinterkräksjuka orsakas av virus och sprids under vinterhalvåret. Sjukdomen går över inom ett par dygn, men en genomgången infektion ger bara kortvarigt skydd. Därför kan samma person bli sjuk flera gånger på kort tid. Men vissa kan inte bli sjuka – tack vare en viss genvariant.
Nu har forskare vid Karolinska institutet och Linköpings universitet undersökt bakgrunden till den skyddande mekanismen.
– Vi ville se hur spridningen av genvarianten utvecklats historiskt, säger Hugo Zeberg, lektor i genetik vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Trasig gen skyddar mot virus
Forskarna har studerat genen FUT2, som är mall för ett enzym i tarmens slemhinnor. Enzymets uppgift är att placera sockermolekyler på cellernas yta, och det är via dessa som magsjukeviruset kan infektera tarmcellerna.
Den skyddande genvarianten är trasig, vilket gör att det enzym som bildas inte fungerar – och utan sockermolekyler på cellytan kan inte virus ta sig in.
För att se hur genvarianten spridits undersökte forskarna arvsmassan hos över 4000 människor som levde för upp till 10 000 år sedan.
Ökade i takt med jordbruket
Studien visar att den trasiga genen blev vanligare i befolkningen för 8 500–5 000 år sedan. Den kom till Europa med tidiga jordbrukare från området som i dag är Turkiet, omkring 6 000 år före vår tideräkning.
I de tidiga jordbrukssamhällena spreds magsjukevirus betydligt mer än när människor levde i mindre grupper.
– Våra resultat tyder på att denna nya sjukdomsmiljö drev upp genvariantens frekvens då den skyddar mot vinterkräksjuka och ger bäraren fördelen i att slippa insjukna, säger Hugo Zeberg.
Vissa blir aldrig magsjuka
Forskarna har även använt frågeformulär och genetiskt material från biobanker med 700 000 nutida personer. De såg att personer med genvarianten sällan blev magsjuka, särskilt om de hade två kopior – en från varje förälder.
För att bekräfta fynden tog forskarna även tarmbiopsier för att odla mänskliga ”minitarmar”, så kallade tarm-organoider. Tarmceller från individer med två kopior av genvarianten hade fullt skydd mot infektion med norovirus som orsakar vinterkräksjuka.
– Genom att kartlägga varför vissa mutationer uppkommer och selekteras kan vi också bättre förstå hur de påverkar vår hälsa idag, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Skyddets baksida – gallsten och magsår
Men skyddet mot vinterkräksjuka kommer med en kostnad. I moderna biobanker syns en förhöjd risk för magsår och gallsten hos bärare av genvarianten.
– Dessa brukar kopplas till stress och högt intag av fett, som nog var mindre vanligt under de tidiga jordbrukarnas liv, säger Hugo Zeberg.
När det gäller betydelsen av resultaten säger han att kunskapen om att genvarianten ger fullt skydd kan vara till hjälp vid riskbedömningar. I Sverige beräknas 20 procent av befolkningen ha dubbla kopior.
– Men mitt främsta intresse ligger inom evolutionsforskningen. De forntida arvsmassorna är en tidsmaskin, där vi kan spela upp evolutionen och se hur genförändringar går att koppla till händelser i människors livsmiljö, säger Hugo Zeberg.
Bild: Depositphotos
Så minskar du risken att bli smittad
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus, oftast norovirus, och är mycket smittsam. Den sprids främst genom kontakt med sjuka personer eller via mat och dryck som hanterats av en smittad.
Det här kan du göra för att undvika att bli sjuk:
Tvätta händerna noggrant med flytande tvål och vatten före matlagning, före måltider och efter toalettbesök. Tvätta också händerna om du tagit i föremål eller ytor där virus kan finnas.
Använd inte handsprit – den har dålig effekt mot calicivirus.
Torka händerna med egen handduk eller pappershandduk.
Laga inte mat åt andra om du själv har kräkningar eller diarré.
Undvik att besöka personer som har vinterkräksjuka. Källa:1177
Forskare har granskat en matskatteväxling som ger billigare frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, men dyrare nötkött, lamm, fläsk, charkprodukter och sockersötade drycker. Studien visar att en sådan modell skulle leda till både miljövinster och att 700 färre människor i Sverige dör i förtid per år.
Ohälsosamma matvanor beräknas orsaka fler dödsfall i Sverige än både rökning och hög alkoholkonsumtion, enligt det globala forskningsprogrammet Global burden of disease. Samtidigt är svenskars livsmedelskonsumtion en betydande del i vår klimatpåverkan.
För att främja de matvanor som myndigheter i Sverige rekommenderar används i dag framför allt kostråd, men för att nå tydlig förändring behövs andra, mer kraftfulla verktyg. Det konstaterar Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola.
En studie från Chalmers tekniska högskola, som gjorts i samarbete med Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, har undersökt en matskatteväxling – där moms tas bort på hälsosam mat och punktskatt införs på klimatbelastande livsmedel.
– Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg. Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel, säger han i ett pressmeddelande.
Matskatteväxling kan minska förtida död och ohälsa
I matskatteväxlingen tas momsen bort på några varor som vi bör äta mer av enligt de kostråd som Livsmedelsverket och den nyligen publicerade EAT Lancet-rapporten har gett. Samtidigt har forskarna beräknat effekterna av att införa punktskatter på vissa klimatbelastande livsmedel.
– Att priset på maten påverkar konsumtionsnivån är väl känt. Ett historiskt exempel är konsumtionen av nötkött som ökade med 50 procent under 1990 talet, något som till stor del kan förklaras med att priset på nötkött nästan halverades i samband med Sveriges EU-inträde, säger Jörgen Larsson.
Forskarna fokuserade på fyra livsmedelsgrupper:
Frukt, grönsaker, baljväxter
Fullkornsprodukter
Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter
Sockersötade drycker
De riktade in sig på matvaror med robust vetenskaplig grund för hälso- eller klimateffekter, där en minskad konsumtion av nötkött och lamm skulle gynna klimatet, medan övriga åtgärder främst får hälsofrämjande effekter. I matskatteväxlingen tas därför momsen bort för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, och en punktskatt införs på sockersötade drycker, nötkött, lamm, fläskkött och charkprodukter.
Studiens resultat visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år. Det kan jämföras med att omkring 200 personer per år omkommer i vägtrafiken.
– Den höga siffran förvånade oss, och då är detta ändå en försiktig uppskattning. Dessutom finns mycket lidande förknippat med ohälsosamma matvanor som inte syns i siffran, som att leva med obesitas eller typ 2-diabetes, säger Jörgen Larsson.
Matskatteväxlingen skulle samtidigt minska klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion motsvarande cirka 700 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar en åttaprocentig minskning av utsläppen från alla personbilar – eller att närmare var tionde bil skulle försvinna från gatorna.
Om hälsosam mat blir billigare och andra livsmedel, som sockersötade drycker, punktbeskattas beräknas 700 förtida dödsfall kunna förebyggas per år. Bild: Depositphotos
Pris gör stor skillnad för konsumtionen
Studiens beräkningar utgår från den nuvarande 12-procentiga moms som än så länge gäller för livsmedel, och bekräftar att prisförändringar har stor betydelse för vad vi lägger i varukorgen.
Exempelvis skulle borttagen moms på fullkornsprodukter, frukt och grönsaker sänka prisnivån för dessa produkter med närmare 11 procent, och leda till en konsumtionsökning på till exempel 10 procent för fullkornsbröd och 4 procent för frukt och grönt.
Punktskatten innebär att sockersötade drycker skulle bli cirka 17 procent dyrare, vilket forskarna beräknar skulle minska konsumtionen med ungefär en fjärdedel.
Störst skillnad för konsumenterna blir det för nöt- och lammkött, där matskatteväxlingen skulle innebära en prisökning på runt 25 procent, eller cirka 31 kronor per kilo. Det beräknas leda till att köttkonsumtionen minskar med 19 procent.
– Det kan framstå som en stor prishöjning men leder samtidigt till att köttkonsumtionen minskar med en femtedel – och därmed återgår till samma nivå som under 1990-talet. Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet.
Prisskillnader och beräknade hälso- och klimatvinster med matskatteväxling:
Nöt- och lammkött blir 22–26 procent dyrare, vilket innebär 31 kronor mer per kilo. Beräknad konsumtionsminskning: 19 procent.
Sockersötade drycker blir 16–18 procent dyrare, vilket innebär cirka 3 kronor litern. Beräknad konsumtionsminskning: cirka 25 procent.
Frukt och grönsaker blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning på 4,4 procent.
Fullkornsbröd blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning med 10 procent.
Kostnadsneutral för både låg- och höginkomsttagare
Prishöjningar på mat drabbar vanligtvis låginkomsttagare hårdare eftersom denna grupp lägger en större andel av sina inkomster på mat. Men i en matskatteväxling blir vissa varor dyrare och andra billigare, något forskarna ser som en stor fördel för att få allmänhetens acceptans för förändringen.
– Att reformen även är kostnadsneutral för staten förbättrar dessutom förutsättningarna för att den ska kunna genomföras. På lite sikt blir en matskatteväxling ekonomiskt fördelaktig för staten, genom bland annat bättre folkhälsa, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård.
Momsen på mat har varit ett omdiskuterat ämne den senaste tiden. Regeringen har föreslagit en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 till 6 procent, som ska gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Jörgen Larsson ser nackdelar med förslaget.
– En generell sänkning av momsen på livsmedel kan antas försämra folkhälsan eftersom även exempelvis godis och chips blir billigare. Dessutom riskerar matsvinnet och klimatbelastningen att öka då konsumtionen kan antas stiga när maten blir billigare. Vår forskning visar att det går att utforma en förändring av skatterna inom matområdet som i stället skulle föra med sig positiva effekter för både klimat och hälsa, säger han.
Introduktionsjobb, som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa, ledde till fler sysselsatta, högre arbetsinkomster och mindre behov av ekonomiskt bistånd. Det visar en rapport.
Forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har följt cirka 18 000 personer som fick introduktionsjobb under åren 2018–2021. De jämfördes med en kontrollgrupp av arbetssökande från samma målgrupper som inte fick stödet.
Resultaten visar att personer med introduktionsjobb i större utsträckning var sysselsatta, hade högre inkomster och behövde mindre ekonomiskt bistånd under tiden som stödet gällde, jämfört med kontrollgruppen.
Detta är introduktionsjobb
Introduktionsjobb är en anställningssubvention för personer som nyligen har kommit till Sverige eller som varit arbetslösa länge.
Arbetsförmedlingen beslutar om subventionen och målgruppen är långtidsarbetslösa som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, nyanlända i etableringsprogrammet samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar som varit arbetslösa i minst 200 dagar. Ungefär hälften av de som får subventionen är kvinnor.
Arbetsgivare får 80 procent av lönekostnaden upp till 20 000 kronor i månaden i som mest tolv månader. Stödet kan därefter förlängas med ytterligare ett år.
Fler sysselsatta med mindre bistånd
Stödet hade även en positiv effekt på längre sikt. Fyra år efter att de började med introduktionsjobb hade deltagarna i genomsnitt cirka 2 000 kronor högre månadsinkomst, sex procent fler var i arbete och sju procent färre behövde ekonomiskt bistånd.
Rapporten visar också att introduktionsjobb ökade chanserna till arbete för både kvinnor och män. Effekterna är positiva i både privat och offentlig sektor.
– Det är ett positivt resultat mot bakgrund av att de som får ett introduktionsjobb ofta befinner sig i en svår situation. Många har låg utbildning och har varit arbetslösa länge eller saknar längre erfarenhet från arbete i Sverige, säger Linus Liljeberg, analytiker vid IFAU, i ett pressmeddelande.
Nya arbeten med stöd
Personer som haft introduktionsjobb fortsätter ofta att ha andra subventionerade anställningar, ofta i form av nystartsjobb. De har också något högre inkomster från osubventionerade jobb. Fyra år efter start är inkomsterna från osubventionerade arbeten i genomsnitt nästan 800 kronor högre per månad jämfört med kontrollgruppen.
– Även om många arbeten till viss del subventioneras av staten, innebär det ett riktigt jobb, arbetslivserfarenhet och en bättre ekonomi relativt fortsatt arbetslöshet eller programdeltagande, säger Martin Lundin, en av rapportförfattaren.
Den socioekonomiska utvecklingen och jämställdheten i ett land är starkt kopplad till vuxna personers kondition. Det visar en studie som pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.
Kondition, eller så kallad konditionsförmåga, är en viktig faktor för hälsa och livslängd. I en studie från Karolinska institutet har forskare gått igenom data från 95 studier i 24 länder, med sammanlagt över 119 000 vuxna deltagare, för att undersöka sambandet mellan kondition, Human Development Index (HDI) och Gender Inequality Index (GII).
HDI mäter bland annat utbildning, inkomst och livslängd, medan GII speglar skillnader mellan kvinnor och män i hälsa, utbildning och arbetsliv.
Resultaten visar att personer i länder med högre HDI i genomsnitt hade bättre kondition.
Tydligt samband hos kvinnor
Sambandet mellan kondition och ett lands utbildning, inkomst och livslängd var särskilt tydligt bland kvinnor. Unga kvinnor i länder med medelhögt HDI hade högre syreupptagning vid ansträngning än kvinnor i länder med lågt HDI. Däremot gav ytterligare ökning av HDI från medel till hög nivå bara små förbättringar.
– Våra resultat tyder på att samhällsstrukturer och jämställdhet har stor betydelse för människors möjligheter till fysisk aktivitet och därmed kondition, säger Nicolas Pillon, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien visar också att högre jämställdhet, alltså lägre GII, hänger ihop med bättre kondition hos både kvinnor och män. Skillnaden var störst bland unga kvinnor.
– Resultaten understryker vikten av samhällsinsatser och riktlinjer som minskar sociala och könsrelaterade hinder för fysisk aktivitet. Det behövs också mer forskning, dels från länder med lägre HDI, dels om utmaningar för olika etniska och socioekonomiska grupper, säger Barbara Ainsworth, forskare vid Shanghai University of Sport.
I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.
En unik långtidsstudie från Lunds universitet, där blodprov samlats in från samma population blåmesar under 30 års tid, visar att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria utanför Lund.
– Studien undersöker fåglar infekterade av parasiter som är nära släkt med de malariaparasiter som drabbar människan. Och mönstret är tydligt: När temperaturen stiger under fåglarnas kläckningsperiod ökar också andelen infekterade individer kraftigt, säger Olof Hellgren, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I mitten på 1990-talet bar ungefär 45 procent av alla fåglarna på en infektion, nu ligger den årliga förekomsten på 85–90 procent. Forskarna har dessutom kunnat koppla denna ökning till ett specifikt tidsfönster på våren – från 9 maj till 24 juni – då temperaturerna varit högre än tidigare.
– Det gör att vi kan fokusera på dessa tidsperioder för att till fullo förstå de biologiska sambanden mellan klimatförändringar och sjukdomsspridning, säger Olof Hellgren.
Första svenska studien som visar att ökningen beror på klimatförändringar
Det här är första gången en svensk studie med insamlade data kan visa att ökningen av vektorspridda sjukdomar – smittor som sprids av levande organismer så som insekter eller spindeldjur – är en direkt följd av klimatförändringar.
Dessutom visar resultaten att det inte handlar om en diffus koppling till högre temperaturer generellt – utan om ett mycket specifikt tidsfönster på året då fågelungarna kläcks och vistas i boet.
Intressant nog fanns inga tankar på att studien skulle kunna användas för att belysa klimatförändringar när den påbörjades.
– Det var andra frågeställningar som var viktiga då och dessutom inte alls planerat som en långtidsstudie. Dessutom är inte forskningsfinansieringssystemet anpassat för det. Men långtidsstudier innehåller ofta mycket data som kan komma väl till användning för framtida forskning, säger Jan-Åke Nilsson, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Nästa steg: ta reda på varför värmen gynnar parasitspridningen
Forskarnas nästa steg blir att ta reda på exakt varför värmen gynnar parasitspridningen. Det finns data som pekar på att fler blodsugande insekter söker sig till bona under varmare år – men det kan också handla om att parasiterna själva mår bättre i värmen. Oavsett vilket, är resultaten inte bara viktiga för svensk naturvård.
– Eftersom parasiterna och vektorerna förekommer globalt är det troligt att liknande mönster även finns i andra delar av världen. Våra resultat kan därför vara relevanta för både internationell forskning och sjukdomsövervakning, säger Olof Hellgren.
Klimatförnekare framställer ofta sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet. En studie visar att de för att förstärka och legitimera sitt budskap bland annat använder en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, samtidigt som de utmålar klimataktivister som känslostyrda och irrationella.
Forskare från Göteborgs universitet och Amsterdams universitet har undersökt hur klimatförnekare kommunicerar online.
Studien bygger på en analys av digital kommunikation från åtta centrala aktörer inom klimatdesinformation i Sverige. Materialet omfattar 17 848 onlineposter som kombinerar text och bild, publicerade på bloggar och webbplatser mellan 2010 och 2023.
– Desinformation handlar inte bara om felaktiga fakta, utan om hur dessa fakta ser ut och känns. I dagens digitala medielandskap sprids budskap genom bilder, memer och visuella berättelser som påverkar oss på ett ögonblick, innan vi ens hunnit tänka. Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger Anton Törnberg, universitetslektor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bygger trovärdighet genom att skapa vetenskaplig aura
Studien visar att klimatförnekarna använder sig av tydliga strategier. En av dem handlar om att framställa sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet.
– Det sker genom att använda en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet. Ett typiskt exempel är inlägg som visar en kurva över koldioxidutsläpp eller en satellitbild över globala temperaturer, säger Anton Törnberg.
Att klimatförnekarnas budskap faktiskt motsäger slutsatser från den etablerade vetenskapen hindrar dem alltså inte från att samtidigt låna dess uttryck.
– Det utgör vad vi skulle kunna kalla en vetenskaplig mimikry. Det betyder att klimatförnekarna avvisar forskarsamhällets auktoritet, men kopierar dess språk, form och visuella estetik för att vinna trovärdighet.
Utmålar klimataktivister som irrationella
En annan strategi som används går ut på att utmåla motståndarsidan som irrationell. Klimataktivister skildras som styrda av känslor snarare än förnuft och faktabaserade argument. Kontrasten används för att underbygga ett narrativ där “den rationelle skeptikern” står mot “den hysteriska klimatsekten”.
– Bilderna som används är ofta tagna i intensiva ögonblick, och visar till exempel arga ansikten, kaotiska demonstrationer och människor som skriker eller gråter. I vissa fall används memer och parodier där Greta Thunberg framställs som hysterisk, religiös eller barnslig. Ibland förekommer bilder av henne i en helgongloria eller i sällskap av sin egen staty, säger Anton Törnberg.
Denna taktik används också för att angripa klimatpolitikens ideologiska rötter, som ofta framställs som sekteristiska eller totalitära.
– Det kan vara genom memer och bilder som anspelar på Mao Zedong. Andra använder bilder på Joseph Goebbels, vilket antyder att dagens klimatkommunikation är propaganda. I vissa fall ersätts hakkorset med återvinningssymbolen på en nazistliknande armbindel, en visuell strategi som utmålar miljörörelsen som auktoritär och manipulativ.
Forskare vid Karolinska institutet har använt stora datamängder för att ta fram ett system som delar in människor i olika riskgrupper för åderförkalkning. Det kan ge nya möjligheter att förebygga allvarliga hjärt-kärlsjukdomar i tid.
Åderförkalkning, eller ateroskleros, är en tyst sjukdom som ofta märks först vid allvarliga händelser som hjärtinfarkt eller stroke. Men om risken upptäcks tidigt – innan några symtom uppstår – finns möjlighet att förebygga allvarliga följder.
I en ny studie har forskare analyserat data från tre stora europeiska kohorter, det vill säga grupper av människor som följs och studeras över tid.
De upptäckte att det är möjligt att dela in människor i fyra olika riskgrupper för hjärtinfarkt och stroke – från låg till mycket hög risk.
Genvariant har betydelse
Forskarna kunde också identifiera gener som påverkar risken för hjärt-kärlhändelser inom varje grupp. En särskild genetisk variant i IL6R-genen, som är kopplad till inflammation, visade sig öka risken för hjärtinfarkt hos personer med mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom.
Att hitta denna genvariant är ett viktigt steg mot mer individanpassad förebyggande vård, enligt forskarna bakom studien.
– Det här är en viktig upptäckt eftersom det ger oss en möjlighet att ingripa i ett skede där sjukdomen fortfarande inte visar symptom. Vid det asymptomatiska stadiet kan åderförkalkning stoppas och till och med gå tillbaka om rätt åtgärder sätts in, säger Bruna Gigante, lektor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat kan hjälpa till att utforma patientanpassade interventioner som leder till bättre hälsa, fortsätter hon.
Mål att ta fram läkemedel
Nästa steg i forskningen är studier med målet att identifiera ett läkemedel som kan vända den aggressiva utvecklingen av åderförkalkning.
– Vi siktar på att först rikta in oss på den gen vi har identifierat som kan vara mycket farlig för en utvald grupp individer, säger Bruna Gigante.
Fakta om åderförkalkning
Åderförkalkning, eller ateroskleros, är en sjukdom där plack byggs upp i artärerna, vilket kan leda till minskat blodflöde. Plack består av fett, kolesterol, kalcium och andra ämnen som finns i blodet.
Sjukdomen kan leda till allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, högt kolesterol, rökning, diabetes och en ohälsosam livsstil.
Kohorterna som ingår i den aktuella studien är SCAPIS, UK Biobank och IMPROVE.
Vetenskaplig artikel:
A multi-omics approach uncovers causality of IL6R on endotypes of subclinical carotid atherosclerosis and the possible role of the IL6R/OSMR pathway, Cardiovascular Research.
Forskare har testat en ny metod för att diagnostisera tuberkulos. Genom att ta prover på utandningsluft i stället för upphostat slem kan det bli lättare att identifiera smittade personer.
Tuberkulos är en luftburen sjukdom som ofta diagnostiseras genom analys av upphostat slem, så kallat sputum. Men alla patienter kan inte hosta upp sputum, vilket gör det svårare att ställa en diagnos.
Nu har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med kollegor i Sydafrika testat om det går att upptäcka DNA från tuberkelbakterien i utandningsluft – så kallade aerosoler – hos personer som söker vård för luftvägssymtom.
Studien gjordes på primärvårdskliniker i Sydafrika och omfattade 137 vuxna deltagare med misstänkt tuberkulos. Forskarna använde en ny apparat som utvecklats av Antonio Rothfuchs på Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi på Karolinska institutet. Den samlar in aerosoler med hjälp av elektrostatisk laddning. Proverna analyserades sedan med samma teknik som används för sputumprover.
Resultaten visar att metoden kunde identifiera tuberkulos-DNA i utandningsluft hos 47 procent av dem som hade ett positivt sputumprov. Bland dem med höga nivåer av bakterier i sputum var känsligheten något högre, 57 procent. Samtidigt kunde metoden utesluta sjukdom hos friska i 77 procent av fallen.
– Det är lovande att vi kan fånga upp smittsam tuberkulos direkt i luften, särskilt i miljöer där sputumprov är svåra att få, säger Jay Achar, forskare vid Institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Ett steg mot att identifiera personer som har tuberkulos tidigare
Studien visar att vissa faktorer ökade sannolikheten för att tuberkulos-DNA kunde upptäckas i aerosoler. Det gällde framför allt män med höga bakterienivåer i sputum. Samtidigt kunde forskarna se att personer med feber hade något lägre sannolikhet att testas positivt i luftprover.
– Det här är ett första steg mot att förstå hur tuberkulos sprids och hur vi kan identifiera smittsamma personer tidigare, säger Jay Achar.
Forskarna upptäckte också att DNA från tuberkelbakterier kunde hittas i 30 procent av de miljöprover som togs på primärvårdsklinikerna, trots att de hade rengjorts noga. Det tyder på att metoden är känslig, men också att det finns risker för smittspridning i vårdmiljöer.
Tuberkulos: En tredjedel av jordens befolkning är bärare
Tuberkulos, som också kallas för tbc och ibland förkortas tb, orsakas av bakterier och är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.
Varje år insjuknar nästan 10 miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka 1,5 miljoner dör till följd av sjukdomen. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien. I Sverige är sjukdomen numera ovanlig.
Bakterierna som orsakar sjukdomen växer långsamt men är också mycket långlivade. De kan finnas latent i kroppen under en persons hela livstid. Latent tuberkulos är aldrig smittsam.
Tuberkulos kan drabba olika delar av kroppen, oftast lungorna men även till exempel lymfkörtlar, skelett och tarm. Om sjukdomen finns i luftvägarna sprids den genom upphostningar som en luftburen smitta. Tuberkulos i andra organ smittar inte.
Klimatrelaterade extremhändelser blir allt vanligare i Sverige. En ny studie visar att fyra av tio invånare i vattennära kommuner känner oro, främst för översvämningar och vattenbrist. Många kan tänka sig att flytta hus från riskområden, men kostnaden ses som en utmaning.
Allt fler svenska kommuner drabbas av extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. I en studie har forskare låtit 1 000 invånare i fem kommuner som ligger nära vatten – Trelleborg, Halmstad, Öckerö, Karlstad och Umeå – beskriva hur de tänker om klimatförändringar och möjliga lösningar.
Oro för översvämningar
Resultatet visar att nio av tio anser att klimatförändringen redan är ett faktum. Främsta orosmomenten är översvämningar och vattenbrist.
– Det finns ett statistiskt samband mellan platsen där man bor och oro för en specifik klimatrelaterad extremhändelse. Detta är angeläget att ta hänsyn till i kommunikation som rör klimatförändringen och dess effekter, säger David Bendz, forskningschef på Statens geotekniska institut, SGI, i ett pressmeddelande.
– Som medborgare så tänker man helt enkelt på olika typer av händelser, vilket speglar var man bor och de geografiska förutsättningarna där, fortsätter han.
Hälften kan tänka sig en flytt
Forskarna har också undersökt synen på så kallad planerad reträtt – en strategi som innebär att byggnader och infrastruktur flyttas bort från områden med ökad översvämningsrisk. Hälften av de tillfrågade i studien kan tänka sig en sådan lösning om översvämningar inträffar varje år. Om översvämningar däremot inträffar mer sällan, föredrar de flesta att skydda den bebyggelse som redan finns.
Inställningen varierar mellan olika grupper. Kvinnor och yngre vuxna mellan 18 och 49 år är mest positiva till planerad reträtt.
De största hindren som medborgarna ser för att genomföra en reträtt är ekonomiska, följt av tekniska och politiska utmaningar.
Oklart ansvar för klimatanpassning
Studien visar också att kunskapen om vem som ansvarar för att klimatanpassa enskild egendom är låg. Endast en av fyra känner till att fastighetsägaren själv bär ansvaret.
När deltagarna fick frågan om vem som bör stå för kostnaderna vid översvämning, var åsikterna delade. Tre av tio ansåg att kostnaden borde delas mellan fastighetsägare, kommun och stat – vilket tyder på att många ser klimatanpassning som ett gemensamt ansvar, menar forskarna.
Graviditet påverkar inte skelettet – men amning kan tillfälligt minska bentätheten. Det visar en studie från Lunds universitet.
– Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.
Graviditet och amning kräver stora mängder kalcium, ett mineral som behövs för att bygga och underhålla skelettet. Forskare vid Lunds universitet ville därför undersöka hur den reproduktiva cykeln påverkar kvinnans bentäthet.
I en studie följde de 750 kvinnor under tio år för att se hur graviditet och amning påverkar skelettet över tid. Kvinnorna var 25 år när studien inleddes – en ålder då bentätheten normalt sett är som högst.
Efter ett decennium samlades nya data in: Hur många hade varit gravida? Hur många barn hade de fött? Hade kvinnorna ammat – och i så fall hur länge?
– Deltagarna fick fylla i ett omfattande formulär, där reproduktiv hälsa utgjorde en del i det. Vi samlande även in livsstilsrelaterade uppgifter om fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, rökning och BMI, säger Lisa Egund, doktor i ortopedi vid Lunds universitet och biträdande överläkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Amning påverkar bentätheten tillfälligt
Med viss förvåning noterade forskarna att graviditet – en eller flera – inte försämrade skelettets bentäthet. En viss skillnad kunde ses kort efter graviditeten, men hos kvinnor som inte varit gravida igen inom tre år syntes inga kvarstående förändringar.
För ammande kvinnor var det däremot tydligt att skelettet påverkades.
– Om det hade gått sex månader eller mindre från det att de slutat amma, såg vi en skillnad i bentäthet på sju procent. Det är i sammanhanget väldigt mycket, säger Lisa Egund.
Kunskapslucka fylld
Dessbättre återhämtade sig bentätheten över tid – ju längre tid som gått efter avslutad amning, desto mer återgick bentätheten till det normala. Efter två år visade den sig till och med vara något bättre än före amningen.
– Tidigare studier har mätt bentäthet kort tid efter födsel eller efter mycket lång tid, flera årtionden senare. Vår, med internationella mått mycket stora, studie fyller en kunskapslucka om skelettpåverkan vid graviditet och amning hos unga kvinnor. Detta möjliggör framtida jämförelser, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet, i pressmeddelandet.
Kan ge skjuts åt läkemedel
Forskarna mätte bentätheten i hela skelettet, men den största minskningen sågs i höften. Minskningen är dock så pass liten att den varken känns eller medför någon ökad risk att bryta höften, enligt ortopederna.
Kristina Åkesson är positivt överraskad över att återhämtningen går så pass snabbt.
– Om vi förstår de här mekanismerna kan det användas till utveckling av mer potenta läkemedel mot osteoporos, benskörhet. Vi hoppas förstås också att resultaten påverkar kvinnors val kring amning positivt.
Forskningen fortsätter
Nästa steg i långtidsstudien är att följa samma kvinnor ytterligare tio år – från 35 till 45 års ålder – för att se hur skelettet förändras över tid.
– Vi tror att skelettets återhämtning är samma under den perioden. Dess förmåga att återmineralisera sig är fantastisk, säger Kristina Åkesson.
Forskare vid Göteborgs universitet har i studier på möss visat att tarmbakterier kan producera bioaktivt serotonin – ett ämne som är viktigt för tarmens funktion. Upptäckten ger ny kunskap om samspelet mellan tarmbakterier och IBS, och kan på sikt bana väg för nya behandlingar.
IBS, eller irritabel tarm, är en vanlig mag-tarmsjukdom som främst drabbar kvinnor. Vanliga symtom är buksmärta, förstoppning eller diarré. Orsaken är inte helt klarlagd, men tarmens bakteriemiljö och serotoninnivåer är viktiga faktorer.
Serotonin är mest känt som en signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent finns i tarmen. Där reglerar serotonin bland annat tarmrörelser via det enteriska nervsystemet, som ibland kallas tarmens hjärna.
Tidigare forskning har visat att tarmens bakteriesammansättning, mikrobiotan, påverkar hur mycket serotonin som bildas. Det har däremot varit oklart om bakterierna själva kan producera biologiskt aktivt serotonin.
Bättre tarmfunktion
Men i en ny studie har forskare hittat två bakteriearter, Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis, som tillsammans kan producera serotonin.
När bakterierna gavs till bakteriefria möss med serotoninbrist ökade deras nivåer av seratonin i tarmen, liksom tätheten av nervceller i tjocktarmen. Bakterierna normaliserade också tarmens passagehastighet.
– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nya behandlingsvägar
Forskarna såg också att personer med IBS hade lägre nivåer av L. mucosae i avföringen jämfört med friska, och att just denna bakterie har det enzym som behövs för att producera serotonin.
– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Magnus Simrén som är professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
