Omvänt hör bättre självkänsla ihop med hälsosam kosthållning, enligt forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Hos barn mellan två och nio år såg vi ett samband mellan hälsosam kosthållning och bättre psykosocialt välmående, vilket innefattade färre emotionella problem, bättre relationer till andra barn och bättre självkänsla två år senare. Vår studie tyder på att hälsosam kost kan förbättra barns välmående, säger Louise Arvidsson, folkhälsovetare vid Göteborgs universitet.
Efter att ha studerat 7 675 barn i åldrarna två till nio år i åtta europeiska länder – Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern – fann forskarna att en högre följsamhet till riktlinjerna för hälsosam kosthållning i början av studien kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella svårigheter och problem med jämnåriga två år senare.
Följsamheten till riktlinjerna mättes med HDAS (Healthy Dietary Adherence Score). En högre HDAS betyder bättre följsamhet till riktlinjerna, det vill säga hälsosammare kosthållning.
Riktlinjerna är gemensamma för de åtta länder som ingår i den aktuella studien och innefattar ett begränsat intag av raffinerat socker och fett, val av fiberrika livsmedel när det är möjligt (till exempel fullkornsbröd), konsumtion av fisk två till tre gånger per vecka och 500 gram frukt och grönsaker per dag.
Gladare oavsett socioekonomi och vikt Författarna fann att bättre självkänsla i början av studieperioden kunde kopplas till högre HDAS två år senare, och att sambanden mellan HDAS och välmående var lika för både normalviktiga och överviktiga barn.
– Det var lite överraskande att se att sambandet mellan hälsosam kost och bättre välmående två år senare var oberoende av barnens socioekonomiska bakgrund och kroppsvikt, konstaterar Louise Arvidsson.
Författarna använde data från den stora europeiska kohortstudien Idefics (Identification and Prevention of Dietary- and Lifestyle-Induced Health Effects in Children and Infants Study) som syftar till att förebygga övervikt hos barn samtidigt som faktorer som bidrar till övervikt studeras.
I början av studieperioden ombads föräldrarna uppge hur ofta de senaste 4 veckorna som deras barn åt något av vardera 43 olika livsmedel som fanns upptagna på en lista. Utifrån barnens uppgivna konsumtion av dessa livsmedel tilldelades de en HDAS-poäng.
Psykosocialt välmående bedömdes på basis av självkänsla, relation till föräldrarna, emotionella problem och problem med jämnåriga, enligt föräldrarnas svar på validerade enkäter. Barnens längd och vikt mättes. Alla enkäter och mätningar gjordes om efter två år.
Fullkorn och kompisar Studien är den första som analyserar de enskilda komponenterna som ingår i HDAS och sambanden med barns välmående. Författarna fann att fiskintag enligt riktlinjerna kunde kopplas till bättre självkänsla och färre emotionella problem samt bättre kompisrelationer. Det fanns också ett samband mellan fullkornsintag och bättre kompisrelationer.
Sambanden visade sig också vara dubbelriktade. Bättre välmående hörde ihop med konsumtion av frukt, grönsaker, socker och fett i enlighet med riktlinjerna, medan bättre självkänsla hörde ihop med lägre sockerintag.
Goda relationer till föräldrarna kunde kopplas till konsumtion av frukt och grönsaker enligt riktlinjerna, färre emotionella problem hörde ihop med lägre fettintag. Bättre kompisrelationer hörde ihop med högre konsumtion av frukt och grönsaker.
Data från föräldrarna
Författarna flaggar för att barn med dålig kosthållning och dåligt välmående hade större tendens att lämna studien och därför var underrepresenterade vid uppföljningen två år senare. Ett faktum som kan försvaga slutsatserna om sambanden mellan kosthållning och välmående.
Eftersom studien baseras på självrapporterade data från föräldrar är det inte möjligt att dra slutsatser om orsak och verkan. Louise Arvidsson igen:
– Sambanden som vi hittade här måste bekräftas genom studier som innefattar barn med kliniskt diagnostiserad depression, ångest eller andra beteendeproblem, istället för välmående rapporterat av föräldrarna.
Epstein-Barr viruset var det första virus som kunnat förknippas med cancer hos människor. Uppskattningsvis 2-3 procent av all cancer är associerad med EBV. De nya forskningsresultaten visar hur EBV utnyttjar cellernas egna mekanismer för att stimulera celltillväxt, samt hur man kan bryta denna stimulans.
– Det har i över 50 år varit känt att Epstein-Barrviruset kan orsaka cancer. Men eftersom de bakomliggande cellulära mekanismerna för hur viruset påverkar infekterade celler inte varit kända har därför ingen behandling mot EBV-associerad cancer kunnat tas fram. Dessa resultat inger hopp om att nya behandlingsmetoder mot EBV-associerad cancer kommer kunna utvecklas, säger Robin Fåhraeus, som är gästprofessor vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
I forskargruppen bakom de aktuella resultaten ingår också Karin Nylander, som är professor i patologi vid Institutionen för medicinsk biovetenskap.
– Det här är jätteviktiga fynd som tydligt visar på de onkogena egenskaperna hos EBV och som dessutom ger utökade behandlingsmöjligheter av sjukdomar associerade till viruset, säger Karin Nylander.
Kontakt:
Robin Fåhraeus, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, robin.fahraeus@inserm.fr, +33 66 886 39047
Karin Nylander, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, karin.nylander@umu.se, 090-785 15 91, 070-558 05 23
Doktoranden Sofía García Nespereira har analyserat tre av Hernández romaner: La ira de la noche (1970), Eterna memoria (1975) och Pido la muerte al rey (1979). I alla dessa romaner framställs huvudkaraktären som psykiskt sjuk och i två av romanerna är huvudkaraktären även berättare av sin egen historia.
Ramón Hernández skapar ofta en tvetydig osäkerhet kring vad som händer huvudkaraktären, vilket gör att läsaren aldrig kan vara säker på om handlingen bara är inbillad eller om den verkligen äger rum i romanens värld.
Bjuder in läsaren – I berättelserna finner vi en karaktär som av sin omgivning ses som galen, men samtidigt ges det signaler som tillåter läsaren motstridiga versioner. Jag undersöker hur texten konstruerar denna tvetydighet och hur Hernández genom olika strategier bjuder in läsaren att tillskriva karaktärerna ett medvetande, säger Sofía García Nespereira.
Den textnära analysen visar hur romanerna främjar en läsning där läsaren uppmanas att inta karaktärernas position och känna med dem. Detta inverkar på läsarens uppfattning av karaktärens påstådda galenskap, som därigenom blir problematiserad.
– Läsarna behöver alltså inte alltid uppleva dessa karaktärer som galna.
Utmanar läsaren Genom olika textuella verktyg erbjuds minst två sätt att tolka det som har med karaktärens mentala tillstånd att göra. Att sjukdomen går att ifrågasätta kan bli ett sätt att destabilisera läsarens position, menar Sofía García Nespereira.
– Mina slutsatser kan leda till nya tolkningar av romaner vars huvudkaraktär eller berättare presenteras som galen från början och/eller kan uppfattas som det. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en bredare förståelse av karaktären och berättaren i en historia, där etiketten de många gånger får förhindrar andra, vidare, tolkningar.
– Självmord är så klart mycket vanligt i denna utsatta patientgrupp, men en fördjupad analys visar att överdödligheten till stor del beror på icke-psykiatriska sjukdomar.
– Vi såg även stora könsskillnader vad gäller förväntad livslängd, speciellt bland de yngre patienterna, säger Jussi Jokinen, psykiater och professor vid Umeå Universitet samt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Unga män kortast återstående livslängd
Forskarna har följt över 185 000 personer som under 1970-2010 vårdats inneliggande för självmordsförsök eller självskadebeteende. Resultaten visar att 20-åriga män som gjort ett första självmordsförsök har hela 18 år kortare förväntad återstående livslängd än den övriga befolkningen, medan 20-åriga kvinnor som försökt ta sitt liv förväntas leva 11 år kortare.
För 50-åringar som gjort ett första självmordsförsök är den förväntade medellivslängden runt 10 år kortare för män och 8 år kortare för kvinnor. Om det första självmordsförsöket sker först i 70-årsåldern är den förväntade återstående livslängden cirka 4 år kortare för både män och kvinnor.
Som jämförelse förväntades i Sverige år 2016 en nyfödd pojke leva till 80,6 år och en flicka till 84,1 år. För 50-åringar är den förväntade återstående medellivslängden 31,9 respektive 34,9 år.
Färre dog i självmord
Studien visar att fullbordat självmord orsakade en mindre del av de inträffade dödsfallen hos personer som varit inlagda för självmordsförsök eller självskadebeteende. Vanligare var det med fysiska åkommor som dödsorsak.
– Resultaten belyser en ojämlikhet i vården där patienter inom psykiatrin inte verkar få den vård de behöver. Vi har tidigare visat att psykiatriska patienter får en sämre vård av sina icke-psykiatriska besvär och sjukdomar, säger Rickard Ljung, läkare och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Artikel: Life expectancy after the first suicide attempt. Jussi Jokinen, Mats Talbäck, Maria Feychting, Anders Ahlbom & Rickard Ljung. Acta Psychiatrica Scandinavica.
Kontakt: Rickard Ljung, docent, specialistläkare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, rickard.ljung@ki.se, 0705-13 30 71
Jussi Jokinen, professor, överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå Universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, jussi.jokinen@umu.se, 073-642 14 46
Caroline Ignell, gymnasielärare och lärarutbildare Och har samlat data genom återkommande intervjuer och enkätundersökningar med elever på ekonomiska programmet. Över 300 elever elever har deltagit i tre olika studier över en tidsperiod på 2,5 år.
Gymnasieläraren och lärarutbildaren Caroline Ignell har undersökt gymnasieelevers miljöekonomiska föreställningar och värderingar. Underlaget i studien är återkommande intervjuer med drygt 300 elever på ekonomiska programmet under en tidsperiod på 2,5 år.
Jeansens miljöpåverkan underskattad
Studien visar att gymnasieeleverna förknippar vissa varors pris med miljöpåverkan mer än andra varor. Hamburgare och flygresor, till exempel, förknippas mer med negativ miljöpåverkan än andra varor, som jeans – trots att jeansproduktionens miljöpåverkan är omfattande.
När eleverna fick möjlighet att resonera normativt om hur priset borde vara för samma varor fick konsumentperspektivet och efterfrågan större plats i prisbeskrivningen. Till exempel ansåg eleverna då att flygresor borde vara dyrare än tågresor så att folk sporras till att välja bort flyget, vilket skulle minska miljöpåverkan.
Borde-frågan bör finnas med
– När borde-frågan besvarades visade eleverna en annan prisförståelse än den som beskrevs när de resonerade om hur priset är. Det visar att undervisningen kan ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina förkunskaper, initiala föreställningar och värderingar om miljöpåverkan genom att problematisera är – respektive borde-resonemang.
Avhandlingen visar också att eleverna föreställer sig skatter och lagar som den mest effektiva åtgärden för att lösa klimatproblem. Förändrade priser på varor, så kallade marknadspriser, tillskrivs som minst effektiv lösning.
– Förhoppningsvis kan en undervisning som fokuserar på samhällsekonomiska perspektiv på miljöproblem bidra till att eleverna reflekterar kritiskt kring hur demokratiska samhällen värderar och organiserar globala miljölösningar, säger Caroline Ignell.
Kontakt:
Caroline Ignell, Institutionen för pedagogik och didaktik, caroline.ignell@edu.su.se, 073-937 03 44
Den 2 september 2015 publicerade medier i flera länder en bild på en död pojke på en strand. Det är ett mått på bildens genomslag att du troligen redan vet att den föreställde den syrianske pojken Aylan Kurdi. Bilden nådde via sociala medier 20 miljoner människor.
I Sverige hade bilden en tydlig effekt på givmildheten, mätt i antal och storlek på donationer till Röda korsets insamlingskonto för hjälp till Syrien. Antalet donationer per dag ökade kraftigt veckan efter bildens publicering. Veckan före bilden fick Röda korset in drygt 34 000 kronor per dag på det här kontot. Dagen efter publiceringen ökade summan på kontot med nästan fyra miljoner kronor.
Blossade upp och försvann
När bilden publicerades hade 250 000 människor dött i krigets Syrien.
Den hastigt uppblossande givmildheten försvann nästan lika snabbt. Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet, har med hjälp av siffror från Röda korset studerat hur donationsviljan växlade hösten 2015.
– Den här empatieffekten höll i sig i cirka sex veckor, trots att behovet fortsatte att vara lika stort, säger Daniel Västfjäll.
Ett av Daniel Västfjälls forskningsområden är att hitta metoder för att få givmildheten att bli mer uthållig. Att helt sonika publicera en ny, liknande bild efter ett par veckor skulle inte löna sig.
– Problemet med den emotionsstyrda effekten är något som vi kallar för medkänslans kollaps. Vi tycker synd om de här människorna och om vi mår dåligt över deras situation kan vi göra något åt det genom att skänka pengar. Men vi kan inte ha så här starka känslor hela tiden.
Kan inte logiken ta över?
– Det är det man önskar, men tyvärr pratar inte de här systemen i hjärnan med varandra, säger Daniel Västfjäll.
Ett sätt att öka givmildhetens uthållighet är genom de åtgärder som ingår i det populära begreppet nudging, lanserat av Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler som i år fick ta emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Nudging kan beskrivas som knuffar i rätt riktning. Daniel Västfjäll exemplifierar med hur människor ställs inför valet att donera organ. När människor aktivt måste välja att bli donator gör tio procent det valet. Om istället donation blev utgångspunkten, och den som vill avstå måste göra det aktivt, är det 90 procent som donerar.
– En annan knuff kan utgöras av en social jämförelse. Du kan till exempel få veta att människor i ditt grannskap donerar så och så mycket och på så sätt få en siffra att förhålla sig till.
Lätt att tro att man inte kan göra något
En annan psykologisk mekanism som kan lägga band på givmildheten är det som Daniel Västfjäll kallar pseudoeffektivitet. Tanken på den mängd lidande som finns, väcker negativa känslor som överröstar de positiva känslor som väcks av det lilla som jag som individ kan göra.
– Men man bör inte bli motiverad att inte göra det man kan för att det finns så mycket man inte kan göra. Det är ett känslobaserat feltänkt. Vi har kunnat visa att det går att få bort en sådan effekt genom att hjälpa människor att inse att de här negativa känslorna inte bör påverka. Det kan man göra genom att få att dem att förstå var känslorna kommer ifrån.
I experimenten skapas två grupper där den ena gruppen får läsa en text som påminner dem om att många blir avtrubbade när de ser problemets storlek.
– Vi hjälper dem att förstå de här känslorna som egentligen inte är relevanta för beslutet här och nu. Tänk om man kunde påminna folk strax innan de fattar sina beslut, säger Daniel Västfjäll.
Hur vet man när de ska fatta besluten?
– Det är det som är problemet, vi vet inte det. Vi kan visa att den här mekanismen finns, sedan får den översättas till vardagen.
Den psykologiska forskningen har den senaste tiden blivit alltmer teknisk i det att den har fått tillgång till olika verktyg för att se vad som händer i hjärnan. Men Daniel Västfjäll är tveksam till om det kommer att bli möjligt att utveckla tekniker för att stimulera hjärnan att bli mer givmild.
– Man skulle kunna tänka sig det men samtidigt är den mänskliga psykologin så komplex. Man kan inte säga att här sitter den fria viljan och beslut att donera sker inte på ett ställe. Det kan finnas många olika vägar in till ett altruistiskt beteende.
Men samtidigt tror Daniel Västfjäll att det är tekniken som kommer att hjälpa forskarna till kommande upptäckter av vad som driver mänskligt beteende.
– Dels får vi en bättre förståelse nästan på molekylär nivå, hur gener och molekylärbiologi påverkar oss. Dels kommer vi ha tillgång till enorma mängder data som kan användas. Det är häftigt när vi lägger ihop de här teknikerna, det är där de stora genombrotten kommer att ske.
Men varför ska vi egentligen vara givmilda?
– För att vi lever i ett samhälle där vi måste samarbeta för att överleva, säger Daniel Västfjäll. Problemet nu är att vår värld växer och behovet är så stort att det kan kännas överväldigande.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
– Vi vet att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar, och min avhandling visar att samtidigt som tonårsgraviditeterna minskar så finns ett samband mellan att ha mått dåligt i tonåren och att bli förälder som tonåring, både för tjejer och killar, säger Sara Kalucza.
Kalucza har med hjälp av registerdata identifierat cirka 7 000 föräldrar som fick barn innan de hade fyllt 20 år, och hur det hänger samman med familjebakgrund och psykisk ohälsa samt hur den fortsatta familjebildningen för dessa ungdomar ser ut.
Sverige har i jämförelse med många andra länder en väldigt låg grad av ungt föräldraskap. Anledningar som tidigare lyfts fram som orsakat till detta är tillgång till både preventivmedel och abort för unga. Detta gör dock Sverige extra intressant för att studera tonårsföräldraskap, menar Kalucz.
– Möjligheterna att både undvika och avbryta en graviditet är stora. Men ändå finns en grupp som bli föräldrar mycket tidigt.
Mot bakgrund av möjligheten att välja bort föräldraskap i Sverige behöver vi dock fundera på varför detta samband finns, menar Kalucza. Är det verkligen så enkelt som att ungdomar med exempelvis psykisk ohälsa beter sig ”oansvarigt”? Tidigare forskning där tonårsmammor har intervjuats tyder på att föräldraskapet kan bidra till ett nytt fokus och en mening med tillvaron för individer där den förväntade banan, skolgången, inte fungerat.
– Om vi vill ytterligare minska antalet tonårsföräldrar i Sverige kan en väg vara att fokusera på problemen med psykisk ohälsa bland unga och stötta dem att se ljusa framtidsutsikter, säger Sara Kalucza.
En annan viktig aspekt är att tonårsföräldraskap kan vara en del av många olika typer av fortsatta familjebildningsmönster och att det inte är rättvist att prata om tonårsföräldrar som en enhetlig grupp. Både grupperna tonårsmammor och tonårspappor innehåller många olika typer av individer från skilda typer av bakgrunder. Olikheterna gör att behovet av stöd också är väldigt olika. Vissa unga föräldrar kan behöva extra stöd för att få en bra start i livet för sig och sina barn, medan andra kanske helst behöver bli behandlade som andra nyblivna föräldrar.
För att ta reda på hur en cancerdiagnos påverkar hälsan hos den sjukes partner har Marie-Louise Möllerberg, Skånes Universitetssjukhus (Verksamhetsområde Hematologi, Onkologi och Strålningsfysik), undersökt vilka sjukvårdskontakter och sjukvårdskostnader partnern hade och vilken diagnos hen fick.
Resultatet visar att partners till personer med cancer hade ökade sjukvårdskontakter och -kostnader både ett och två år efter cancerdiagnosen. Men resultatet är olika beroende på cancerform. Partners till personer med lever-, lung-, coloncancer och gruppen ”övriga cancerformer” hade betydligt ökade sjukvårdskontakter och -kostnader. Ett och två år efter cancerdiagnosen var de vanligaste problemen för partnern milda depressiva episoder, stressreaktioner och hjärtproblem som akuta hjärtinfarkter.
Förändrad livssituation för alla
– Som partner till en cancersjuk måste man alltså vara vaksam på sin egen hälsa också, inte bara på den sjukes hälsa, säger Marie-Louise Möllerberg. Det behöver de här personerna bli uppmärksammade på.
Det visade sig också att familjer anpassar sig för att möta en förändrad livssituation när de lever med obotlig cancer. Personen med cancer fick ökad makt inom familjen i och med att hens behov och önskningar bestämde hur familjen skulle agera den tid de hade kvar tillsammans. Övriga familjemedlemmar satte sina egna behov och önskemål åt sidan för att man skulle få en så bra tid tillsammans som möjligt. De undvek konflikter och pratade inte om sina tankar och känslor. När den cancersjuka personens symtom förvärrades var hen tvungen att prioritera vad hen skulle använda sin energi till, vem de ville ha nära och vem de ville ha en distans till. Även familjemedlemmarna gjorde sådana prioriteringar.
Använde frågeformulär
För att kunna mäta familjernas känsla av sammanhang lät Marie-Louise Möllerberg familjerna svara på ett frågeformulär (S-FSOC-S, Swedish Family Sense of Coherence Scale), som hon översatt och anpassat till svenska förhållanden. Med hjälp av det undersökte hon sambandet mellan känsla av sammanhang i familjen och hopp, ångest eller depressionssymptom. Familjer med stark känsla av sammanhang hade högre grad av hopp och lägre grad av ångest och depressionssymtom.
– Resultatet visar att det är viktigt att ha familjen i fokus under alla stadier av cancersjukdomen, förklarar Marie-Louise Möllerberg. Annars är det mycket stor risk att familjen och familjemedlemmarna får ökad ohälsa. Genom att använda det här frågeformuläret inom cancervården skulle man kunna identifiera familjer som kan behöva professionellt stöd och hjälp.
Forskare har nu studerat familjelivet hos fler än 1000 arter av ödlor och ormar. Runt 20 procent föder levande ungar. Av samtliga undersökta arter är cirka sex procent sociala varelser som lever i vad som kan liknas vid kärnfamiljer eller stora sociala grupper med individer från flera generationer som bor tillsammans i hålor och klippskrevor.
– Det viktigaste resultatet i studien är att nästan alla arter som gått från ensamlevande till att leva i grupp föder levande ungar istället för att lägga ägg. Levandefödsel är i stort sett nödvändigt för att ormar och ödlor ska utveckla ett komplext familjeliv, säger Tobias Uller, evolutionsbiolog vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
Tillsammans med kollegor vid University of Tasmania i Australien har han jämfört reptilernas sociala liv med deras fortplantningssätt och andra faktorer som har betydelse för evolutionen av sociala system. Släktskapet mellan olika arter är till stor del känt sedan tidigare och därmed har forskarna kunnat fastslå att ett socialt liv och att föda levande ungar har evolverat tillsammans.
– Det visar hur evolution av en karaktär, som att föda levande ungar, kan öppna möjligheter för evolutionen att ta nya vägar på andra områden. Vad som gör att familjeliv uppstår är ett klassiskt problem inom evolutionsbiologi, säger Tobias Uller.
Familjelivets evolution
Forskningsresultaten visar således att övergången från att lägga ägg till att föda levande ungar har gjort det möjligt för det naturliga urvalet att gradvis modifiera sociala interaktioner och öka toleransen mellan individer. Reptilungarna har stannat kvar hemmavid och evolutionen har så småningom lett till att det utvecklats stabila sociala grupper med ibland tiotals närbesläktade individer som lever tillsammans.
Eftersom nästan alla fåglar och däggdjur tar hand om sin avkomma har det hittills inte funnits någon kunskap om de tidigaste evolutionära stegen mot föräldravård och ett socialt liv i grupp. Studien är därför unik genom att den försöker ge ett svar på vad som behövs för att processen ska komma igång.
Tobias Uller pekar på att evolutionen av familjeliv har tagit andra vägar också. Att fåglar tar hand om sina ägg innan de kläcks är en möjlig väg.
– Vissa ödlor och ormar tar också hand om sina ägg men våra resultat visar att det inte har varit en framkomlig väg till familjeliv bland reptiler. Det är istället levandefödsel som varit vägen till kärnfamiljen för ormar och ödlor, säger han.
Högskolan i Skövde bedriver forskning kring Serious Games, det vill säga spel vars syfte är att förmedla ett specifikt budskap utöver att vara intressanta spel. En av forskningsfrågorna är hur spellokalisering, alltså anpassning av spelinnehållet till olika länder och regioner, sker i mindre spelföretag runtom i världen.
– Missing är ett intressant exempel. Då människohandeln är ett problem som behöver angripas globalt, behöver informationen kunna förmedlas slagkraftigt till andra länder, regioner, och kulturer än bara det lokala – vilket vår spelforskning bidrar till, säger Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi, som leder forskningsarbetet om spelet vid Högskolan i Skövde.
Spel kan vara mer än underhållning Många kategoriserar spel som ren underhållning. Så behöver det dock inte vara, berättar Marcus Toftedahl:
– Det är en fördom att spelmediet inte kan förmedla allvarliga budskap, men ändå vara lyckosamma. Missing är allt annat än underhållande. Men det är engagerande och precis som en dokumentär berättelse genom text eller film kan spel med fördel användas för allvarliga ämnen.
Sedan lanseringen har spelet laddats hem över 500 000 gånger. Och Missing berör alldeles uppenbart. Toftedal har också analyserat betygsättning och kommentarer i användarrecensioner av spelet. Det är antingen topp- eller bottenbetyg när spelarna själva tycker till.
– Antingen är det femplusbetyg följt av kommentarer som ”det här är det viktigaste spelet jag spelat” eller så är betyget lägsta möjliga med kommentarer som ”det här är det mest hemska spelet jag spelat”. Men det behöver här inte betyda någonting dåligt, utan det är också en indikation på att budskapet verkligen nått fram.
Efter den ursprungliga lanseringen på engelska finns nu spelet även på de lokala språken hindi och bengali. Arbete pågår även för att översätta Missing till fler indiska språk samt till europeiska och kinesiska språk. Allt för att budskapet om människohandelns offer ska få så stor spridning som möjligt.
Missing
Spelet Missing har under det gångna året varit en del av forskningsprojektet Game Hub Scandinavia, där syftet är att undersöka och förstå de förutsättningar som finns för att utveckla spel i bland annat Indien.
Kontakt: Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi, marcus.toftedahl@his.se, 0500-448374, 070-2628301
– En fördel med att komma lite i efterhand är att man kan dra lärdomar från andra och undvika de sjukdomar som drabbat storskaliga odlingar i flera andra länder.
Ett av de värsta hoten, som drabbat odlare i North Carolina, är Phytophthora. Det är en sorts algsvamp som i Sverige är mest känd för angrepp på bok och al, med förödande effekt. Har Phytophthora väl fått fotfäste är sjukdomen omöjlig att bli av med. Den kan spridas med smittade plantor, infekterad jord och vatten.
Gran angripen av rödkräfta. (Foto: Martin Pettersson/SLU)
I USA finns flera fall där plantskolor fått in smittan via översvämningar. Därefter har de ovetande sålt infekterade granplantor till julgransodlare. I en del fall dog tre fjärdedelar av plantorna som sattes ut på fälten.
Våren 2015 kartlade Martin Pettersson skador och hot hos 21 svenska odlare. Det resulterade i en lång lista med ett 20-tal olika skadegörare, allt från svampar till insekter, som dödade grenar, toppar och hela träd. Regelmässigt återfanns ett flertal olika skadegörare i varje odling.
– Tack och lov hittade vi bara Phytophthora i enstaka fall. Däremot spårades algsvampen i flera vattendrag. Det finns med andra ord en risk att smittan kan få fäste, varnar han.
En hel del andra skadegörare hade däremot fått fotfäste i flera odlingar, inte minst röd barrträdskräfta, som går på vanlig gran, och ädelgranskräfta som drabbar ädelgran. I danska och norska odlingar har det lett till stora utbrott som förvärrats genom att döda grenar och toppar lämnats kvar i skogen.
Elda upp angripna träddelar
– Angripna träddelar bör eldas upp för att hindra spridning. Sverige har varit förskonat från större utbrott av sjukdomar. Genom att göra rätt från början kan de undvikas. Dessutom vore det bra om Sverige fick en egen produktion av plantor till julgranar med tanke på att dagens import riskerar att föra med sig sjukdomar, säger Martin Pettersson.
Förutom friska granar ger det en möjlighet att introducera ädelgranar som kan odlas på nordligare breddgrader. I dag dominerar Nordmannsgranen (Abies nordmanniana), som också kallas kungsgran. Den odlas mest i Skåne.
Klippgran (Abies lasiocarpa) däremot passar på nordligare breddgrader. Båda har en fin mörkgrön färg, håller barren länge och doftar gott.
Stävja sjukdomar i svensk julgransodling
– Det finns stora möjligheter att bygga upp en starkare svensk julgransindustri. Genom att lära oss av misstagen gjorda i exempelvis North Carolina så kan många av de värsta sjukdomarna, så som Phytophthora, rotröta och ädelgranskräftan undvikas, säger Martin Pettersson.
Intresset för julgransodling väcktes i USA där det är en stor verksamhet med 100 000 anställda och över fyra miljarder kronor i omsättning.
– De svenska odlingarna är blygsamma jämfört med flera andra länder. Exempelvis Danmark producerar kring 12 miljoner granar varav 90 procent exporteras. Det bör finnas goda möjligheter att öka den svenska produktionen, säger Martin Pettersson.
Kontakt: Martin Pettersson, doktorand vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU/Alnarp, martin.pettersson@slu.se, 0708 96 63 34
Bra energiklassade blandare har funktioner som minskar varmvattenanvändningen genom att påverka användarens beteende, exempel på funktioner är kallstart eller återfjädrande reglage.
Men hur mycket varmvatten sparas, och hur påverkar funktionerna vardagen för den som diskar eller duschar? Detta har projektet ”Vattenanvändning med energieffektiva blandare” tagit reda på genom att mäta vattenanvändningen och intervjua hyresgäster i några av AB Bostäders flerbostadshus på Tullen i Borås, där energieffektiva blandare har installerats.
I detta projekt har forskare vid RISE genomfört mätningar under två års tid, först med standardblandare och sedan med bra energiklassade blandare från de två tillverkarna FM Mattsson och Villeroy & Boch Gustavsberg.
Energieffektiva blandare bäst
– Jag blev positivt överraskad av resultatet! Jag trodde inte att enbart byte till nya energieffektiva blandare skulle kunna ge en så stor besparing, säger Josefine Norresjö som är energicontroller och projektledare på AB Bostäder i Borås.
– Vi kommer att ha stor nytta av resultatet. En så pass hög besparing kan motivera oss att sätta in en dyrare blandare vid exempelvis badrumsrenoveringar och även när vi gör rena blandarbytesprojekt, menar Josefine Norresjö.
Projektet, som finansierats bland annat av Energimyndigheten, har letts av RISE. Mätutrustning installerades i fem av husen och de boende inbjöds att delta i enkätstudier och fokusgrupper för att ge sin syn av hur de nya blandarna har fungerat i badrum och kök. Eftersom tillverkarna av blandarna varit delaktiga i projektet har de boendes synpunkter varit mycket värdefulla.
– Resultaten visar att det går att spara mer än en fjärdedel av varmvattenanvändningen med de nya blandarna. Det är ett bra resultat, och förhoppningen är att resultatet kan komma till nytta för bland annat bostadsbolag som är intresserade av att installera liknande produkter. Resultaten från enkätstudien visar också att attityden till de energieffektiva blandarna överlag var god, säger Björn Folkeson, projektledare på RISE.
– Energieffektiva blandare har en mycket stor potential att minska energianvändningen i bebyggelsen i landet. Blandare finns ju precis överallt – i alla typer av bostäder och lokaler, fortsätter Björn Folkeson.
Kontakt:
Projektledare Björn Folkeson, RISE Research Institutes of Sweden, 010-516 54 46, bjorn.folkeson@ri.se
Inte bara vegetationen går förlorad vid skogsbränder. När skogen brinner drabbas även marken, genom förluster av både kol och näringsämnen. Dessa näringsförluster kan i sin tur påverka ekosystemets efterföljande tillväxt och kollagring negativt.
Nu har forskare undersökt skogsbrändernas effekter genomen global sammanställning av brandexperiment. Det handlar både om experiment där man har skyddat vegetation från bränder och, omvänt, där man har bränt ofta. En del av experimenten har så lång historia som 65 år. Sammanställningen omfattar såväl lövskog och barrskog som savannernas öppnare landskap.
– Studien visar att förlusterna av både kol och kväve i marken i stora delar av världens ekosystem är mycket större än vad vi tidigare trott, säger Anders Ahlström, naturgeograf vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
En förvånansvärd upptäckt i studien var dessutom att förlusterna av kol och kväve inte avtar med tiden. Även efter 65 år av upprepade bränder så har förlusterna enligt studien inte avtagit, menar Anders Ahlström.
– Det ser inte ut som om bränder leder till någon nytillväxt av vegetation som kompenserar för förlusterna av markkol, som det kanske har antagits tidigare, säger han.
Anders Ahlström och hans lundakollega Lars Nieradzik har deltagit i arbetet med den internationella sammanställningen. De konstaterar att studien ger värdefulla insikter i hur bränder påverkar såväl vegetation som lagring av kol och näringsämnen i marken. Sådan kunskap är viktig exempelvis när man ska försöka förutspå hur klimatförändringar på olika sätt kan komma att påverka naturen i framtiden.
Påverkas av och påverkar klimatet
– Ja, det är intressant eftersom det befaras att klimatförändringar och extrema väderhändelser kan öka mängden bränder. Då är det viktigt att kunna räkna på effekterna av dessa näringsförluster i marken, säger Anders Ahlström och menar att framtida utsläppsbudgetar för olika klimatmål kanske behöver justeras.
Dessutom är det av intresse för forskarna att försöka få reda på om näringsförlusterna efter brand har en egen återverkan på själva klimatet, det vill säga om näringsförlusterna eventuellt förstärker eller lindrar klimatförändringarna. I klimatsammanhang uppstår ofta den här typen av invecklade återkopplingar där olika faktorer påverkar varandra i ett slags spiraleffekt.
I den aktuella studien ingår modelleringsarbete med hjälp av en datormodell utvecklad av naturgeografer vid Lunds universitet. Enligt Anders Ahlström är det kombinationen av de långa brandexperimenten och datormodellutvecklingen som har gjort studien möjlig.
Artikeln:
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
– Syftet med min avhandling är att skapa en djupare förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier. Ungdomars egna perspektiv är viktiga bidrag till det, säger Åsa Björk, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
I sin avhandling har Åsa Björk genomfört intervjuer med 32 ungdomar i åldern 13-15 år. Frågeställningar i intervjuerna har bland annat varit hur ungdomarna etablerar, upprätthåller och avslutar olika sorters relationer på nätet, vad ungdomarna berättar om sin identitet i sociala medier och vilka negativa handlingar som förekommer och hur ungdomarna hanterar dem.
Gränser suddas ut i sociala världar I studien framgår att ungdomarna nästan hela tiden omges av sociala medier. Olika medieformer används som överlappar varandra. När ungdomarna interagerar mellan dessa sociala världar suddas gränser ut; exempelvis gränserna mellan tid och rum, mellan kropp och själ, mellan privat och publik och mellan synlig och osynlig.
Ungdomarnas berättelser visar att deras erfarenheter av social interaktion kan handla om i princip vilken aktivitet som helst när som helst. De samspelar med individer i sin närhet och med en global publik. Att delta i sociala medier påverkar den sociala statusen och därför vill de inte vara utanför den kontexten. I en viss situation används något som kan beskrivas som handlingsutrymme i sociala medier till att markera vänskap mellan individer. I andra situationer vill de markera avstånd. I de situationerna kan individer användas som redskap i processen.
I berättelserna framkommer att ungdomarna skapar olika kriterier, normer och regler för den sociala samvaron i gruppen. De använder varandra som verktyg för att visa vem som är innesluten i gruppen genom uteslutning. Uteslutning kan skapa en större sammanhållning i den mindre gruppen genom att andra som inte är närvarande används som samtalsämne.
Sociala medier som en teaterscen
Negativa handlingar kan bestå av att någon ”hatar på” en individ, vilket förstås kan te sig kränkande. Men om den personen ger igen och fortsätter att argumentera emot kan det även förstås som ett drama som utspelar sig i sociala medier mellan två eller flera aktörer och inför en publik.
– Ett drama mellan individer kan å ena sidan upplevas som både förskräckligt och roligt och sociala medier kan fungera som en scen med aktörer och med åskådare, säger Åsa Björk.
Genom interaktion lär sig ungdomar om sig själva och andra. De lär sig också att valet av självpresentation får betydelse för hur de uppfattas av andra. Flickorna och pojkarna i studien är överens om hur flick- respektive pojkbilder ser ut. Pojkar irriterar sig i högre grad än flickor på vilken typ av bilder flickor publicerar.
Åsa Björk försvarar sin doktorsavhandling fredag 15 december kl. 10.00-12.00
– För kvinnor i Sverige som bara har grundskoleutbildning har livslängden i princip legat still under 20-30 år, men för andra sociala grupper har den ökat. Rökning är en väldigt stor del av det här mönstret, säger Olof Östergren, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på data från dödsorsaksregistret och utbildningsregistret för alla svenskar i åldrarna 30 till 74 år mellan åren 1991 och 2008. Forskningen visar att ojämlikheten i livslängd mellan olika grupper har ökat under perioden bland kvinnor.
Tre gånger vanligare Den förväntade livslängden bland kvinnor med grundskoleutbildning ökade med lite över en månad mellan åren 1991 och 2008, medan motsvarande siffra för kvinnor med universitetsexamen var fem månader, visar statistiken. Räknar man bort dem som dör på grund av rökning är ökningen fyra månader bland lågutbildade, och strax över fem månader bland högutbildade.
– Skillnaderna kan verka små men när det handlar om förväntad livslängd är det här dramatiska siffror. Dödsfall som beror på rökning är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med grundskoleutbildning än bland kvinnor med universitetsexamen, säger Olof Östergren.
– Trots en ambitiös välfärdspolitik är de sociala hälsoklyftorna inte mindre i Sverige än i andra länder, och klyftorna ökar snabbare i Sverige än internationellt. Alkoholkonsumtion och rökning har lyfts fram som bidragande faktorer till det här mönstret. Min forskning ger stöd åt den bilden, säger Olof Östergren.
Snuset mindre farligt Dödligheten till följd av rökning i Sverige har gått ned bland män och gått upp bland kvinnor, och då särskilt bland kvinnor med grundskoleutbildning. En möjlig förklaring till varför männen kommer lindrigare undan tobakens skadeverkningar är snus. Snus är inte lika farligt som rökning, samtidigt som det är vanligare att män snusar än att kvinnor gör det.
– Tidigare forskning har visat att människor med en pressad livssituation kan ha svårare att sluta med beteenden som är farliga för hälsan som rökning. Dels försöker färre av dem sluta röka, och dels har man sett att människor med färre ekonomiska och sociala resurser har mindre chans att bryta beroendet, säger Olof Östergren.
En pressad livssituation kan dessutom göra kroppen mer mottaglig för skadeverkningar från tobak och alkohol. Det innebär att skillnader i dödlighet beror både på skillnader i beteende, och på skillnader i social och ekonomisk utsatthet. Utbildning ger å andra sidan tillgång till bättre arbetsmiljöer, högre status på arbetsmarknaden, mer kontroll över arbetssituationen och högre inkomster. Avhandlingen visar dessutom att för människor med låga inkomster är utbildning särskilt viktigt för hälsan.
– Teorin bakom det är att ju mindre ekonomiska resurser en person har, desto viktigare blir det hur de resurserna spenderas. Utbildning främjar effektivitet och god resurshantering, och det gör att högutbildade grupper kan använda alla sina medel för att förbättra hälsan. Därför blir utbildning särskilt viktig vid låga inkomster. Utbildning är alltid bra för hälsan, säger Olof Östergren.
Kontakt:
Olof Östergren, Sociologiska institutionen och Centre for Health Equity Studies, CHESS, olof.ostergren@chess.su.se, 08-16 36 40
– De första resultaten är förvånande, säger Jan-Erik Wahlund vid Institutetet för rymdforskning (IRF) och huvudansvarig för Langmuirsonden på Cassini.
I april 2017 lade den amerikanska rymdstyrelsen NASA rymdfarkosten Cassini i en bana som förde den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta synliga ringen (D-ringen) och samtidigt mycket nära planeten Saturnus, så nära att den passerade rakt igenom de övre delarna av Saturnus atmosfär.
Cassini gjorde 22 passager på detta sätt, och den 15 september sändes enligt plan Cassini sedan in i Saturnus gasmassor för att brinna upp. Under alla dessa passager gjordes detaljerade mätningar med de flesta av instrumenten ombord.
Nu börjar de vetenskapliga resultaten ta form, och det svenska instrumentets resultat är först ut i den välkända tidskriften Science. Instrumentet, en så kallad Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Saturnus övre atmosfär är laddad och består av mestadels väte och vätejoner. Langmuirsonden kan liknas vid en väderstation för elektriskt laddad gas och mäter dess densitet, temperatur och hastighet. Den mäter också partiklars laddning och ger dessutom en grov uppfattning av gasens sammansättning.
Starka variationer i densitet tyder på att den elektrisk laddade delen av Saturnus atmosfär (den så kallade jonosfären) kopplar starkt till de synliga ringarna som består mestadels av ispartiklar som även de är elektriskt laddade.
”Det är som om de små ispartiklarna i D-ringen suger upp elektroner från jonosfären,” säger Jan-Erik Wahlund. ”Kopplingen leder till att elektriska gasflöden till och från ringarna längs med Saturnus magnetfält orskakar de starka variationerna i densitet.”
Dessutom visade det sig att Saturnus A- och B-ringar ger skugga från solens energirika ultravioletta strålning och skyddar atmosfären på södra halvklotet från att bli laddad. Det gjorde till exempel att radiostrålning från blixturladdningar djupare ned i atmosfären kunde passera upp i ”jonosfärhål” och bli upptäckta av radioantennerna på Cassini.
Drygt två decennier i rymden
Arbetet med instrumentet på Cassini började 1990, och nu har mätningar gjorts kring Saturnus och dess månar sedan år 2004. Med hjälp av dessa mätningar har forskarna upptäckt mekanismerna för den organiska dimma som omsluter den stora månen Titan, de har kartlagt laddat gas och stoft i Saturnus vidsträckta magnetosfär(magnetfält), och de har gjort mätningar i utblåsningsplymer vid den lilla ismånen Enceladus.
Kontakt: Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik, jan-erik.wahlund@irfu.se, 018-471 5946
Rick McGregor, informationsansvarig vid Institutet för rymdfysik, 0980-79178, rick.mcgregor@irf.se
