Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor avlider av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi. Trots det är dödligheten hög eftersom vissa tumörer har utvecklat dottertumörer, metastaser, innan de upptäcks. Vissa patienter drabbas även av återfall trots att de fått behandling.
Historiskt sett har cancercellen varit i fokus inom bröstcancerforskningen, men allt fler studier visar att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet aktivt deltar i bröstcancerutvecklingen.
I en avhandling vid Umeå universitet har ämnet kollagen IV (4) studerats. Studier visar att det kan ge viktig information vid en bröstcancerdiagnos.
– Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet, säger Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitet.
Finns i stödjevävnad vid bröstcancer
Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen 4, finns normalt sett i friska bröst enbart runt mjölkgångarna, men vid bröstcancer ses det även i bröstets stödjevävnad.
Avhandlingen visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen 4 i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom och har sämre överlevnadsprognos än patienter med lågt innehåll av detta kollagen. Ämnet finns även i blodet.
– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger Malin Jansson.
Det finns även studier som visar att kollagen 4 också kan vara drivande i cancerutvecklingen och alltså inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen där det är nödvändigt i andra processer, är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet.
Så gjordes studierna
Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer. En antikropp riktad mot kollagen 4 användes för infärgning av tumörvävnaden. Infärgningen av kollagen 4 graderades sedan i en tregradig skala.
Kollagennivåerna mättes i blodet hos friska kontrollpatienter som opererats för icke elakartade åkommor, patienter med bröstcancer enbart i bröstet samt bröstcancerpatienter med skelett- och levermetastaser.
Malin Jansson, doktorand vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och överläkare inom bröstcancerkirurgi vid Norrlands universitetssjukhus, malin.jansson@umu.se
Forskare vid Stockholms universitet har velat undersöka om pappaledighet påverkar alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet. De har därför studerat effekterna av föräldraledighetslagen som infördes i Sverige 1995.
Lagen uppmuntrar pappor att använda möjligheten till föräldraledighet genom att reservera 30 dagars ledighet enbart för dem. Reformen resulterade i att andelen pappor som utnyttjade föräldraledighet ökade från 40 procent till över 70 procent.
Sjukhusinläggningar minskade med 34 procent
Efter att reformen infördes minskade antalet akuta alkoholrelaterade sjukhusinläggningar av pappor, konstaterar forskarna bakom studien.
– Våra resultat är ganska anmärkningsvärda med tanke på studiens allvar. Även om alkoholrelaterade sjukhusinläggningar var relativt ovanliga fann vi att efter att reformen infördes minskade antalet akuta alkoholrelaterade sjukhusinläggningar av pappor med 34 procent under de två åren efter barnets födelse. De minskade även något 8 respektive 18 år efter födseln, säger forskaren Helena Honkaniemi vid Stockholms universitet.
De flesta förändringar återfanns bland sjukhusinläggningar för alkoholförgiftning och alkoholrelaterade psykiska störningar samt beteendestörningar.
– Ytterligare analyser där vi utvärderat förändringar i användningen av föräldraledighet från före till efter lagändringen tyder på att dessa hälsokonsekvenser kan förklaras av ökningen av fäders användande av föräldraledighet, snarare än andra underliggande trender, säger Helena Honkaniemi.
Forskarna såg däremot inga förändringar när det gäller dödlighet kopplad till alkoholkonsumtion.
Kan minska skador
Forskaren Sol Juárez vid Stockholms universitet tror att forskningsresultaten kan vara användbara för beslutsfattare.
– Politiker bör överväga det faktum att pappor som tar ut föräldraledighet inte bara främjar ett mer jämställt deltagande i omsorgen om barnen. Det kan också minska andelen alkoholrelaterade skador, säger hon.
Studien bygger på svenska registerdata över alla fäder till barn födda från januari 1992 till december 1997, tre år före och tre år efter att reformen infördes.
Helena Honkaniemi, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, helena.honkaniemi@su.se
Jesper Hamark och John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat hur svenska fackförbund har tänkt och argumenterat kring inkomstförsäkringar, och hur detta har förändrats med tiden.
Inkomstförsäkringar, så funkar de
Arbetslösa har rätt till 80 procent av tidigare inkomst – men bara upp till en viss inkomstnivå. 1990 fick medelinkomsttagaren 76 procent av tidigare inkomst, 2015 bara 41 procent. Trots höjningen av det så kallade inkomsttaket pandemiåret 2020 får medelinkomsttagaren fortfarande endast drygt 60 procent av tidigare inkomst via a-kassan.
Till följd av detta erbjuder fackförbunden kompletterande inkomstförsäkringar åt sina medlemmar, så att medlemmarna vid arbetslöshet ska kunna få en högre ersättning, sammantaget, än de annars hade fått.
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Utbetalningar från inkomstförsäkringar fyller i en del av det ökade ”glappet” mellan a-kasseersättningen och den tidigare inkomsten från jobbet, se faktaruta.
Många fackförbund erbjuder inkomstförsäkring till sina medlemmar. Och både ledningarna för fackförbunden och fackets medlemmar lyfter fram den urholkade a-kassan som den främsta drivkraften bakom inkomstförsäkringar, enligt forskarna vid Göteborgs universitet.
Skapar konkurrens mellan fack
Forskarna beskriver hur inkomstförsäkringar samtidigt skapar konkurrens mellan fackförbunden vad gäller att behålla och rekrytera nya medlemmar.
Tidigare fanns förbundsledningar som utifrån ideologiska ståndpunkter värnade om den svenska välfärdsmodellen och varnade för att inkomstförsäkringar kunde utgöra ett hot mot a-kassan. Men när facken väl hade beslutat att erbjuda dessa försäkringar klingade varningarna av.
Kan bli dyrt
Det finns en skillnad i inställningen till inkomstförsäkringar mellan olika fackförbund. För fackförbund med hög arbetslöshet och relativt höga löner kan det hela bli dyrt. Byggnadsarbetarförbundet valde till exempel att avsluta försäkringen när den visade sig bli allt för kostsam, enligt forskarna.
Vidare uppger enskilda medlemmar och fackföreningar att höglönemedlemmar subventioneras av låglönemedlemmar.
– Inom Livsmedelsarbetareförbundet har kritiken framförts att lågavlönade inte har nytta av inkomstförsäkringen, eftersom de inte tjänar över taket i a-kassan. Ändå är man med och betalar för en försäkring som gynnar de högst betalda inom förbundet, säger Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia.
Pekar mot mer konservativ modell
Denna utveckling, menar forskarna, belyser komplexiteten i de svenska fackföreningarnas inställning till inkomstförsäkringar och den pågående diskussionen om välfärdens framtid.
Utvecklingen innebär också ett steg i riktning mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell.
– Bland annat får vi en mer yrkesbaserad välfärd där arbetsgivare och fackföreningar, snarare än staten, tillhandahåller olika typer av välfärdslösningar, säger John Lapidus, doktor i ekonomisk historia.
Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jesper.hamark@econhist.gu.se
Akut myeloisk leukemi, AML, är en form av blodcancer. Med dagens behandlingar är den genomsnittliga femårsöverlevnaden bland vuxna cirka 30 procent.
– AML är den vanligaste formen av leukemi bland vuxna och har hög dödlighet, därför är det angeläget att hitta nya effektiva behandlingar, säger forskaren Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska institutet.
Mutationer kan bli måltavla för behandling
Den senaste åren har framsteg gjorts inom immunterapi där patienters cancerdrivande mutationer används som måltavlor för behandling. Problemet med denna typ av behandling har hittills varit att de flesta mutationer är unika för enstaka patienter. Behandlingen måste därför skräddarsys till varje patient.
Det är också vanligt att vissa cancerceller inte uttrycker mutationen och svarar då inte på behandling. Det är dessutom väldigt få mutationer som har möjlighet att aktivera immunförsvaret, vilket är en nödvändighet för lyckad immunterapi.
Vissa mutationer hittas dock i flera patienter och är särskilt intressanta att använda som måltavlor för behandling. Ett exempel är mutationer i genen FLT3, som är vanliga vid AML och ofta bidrar till att driva på sjukdomsförloppet.
T-celler känner igen cancerceller
Forskare vid Karolinska institutet och universitetet i Oslo kan nu visa en ny form av immunterapi som angriper cancerceller. De har lyckats identifiera en typ av T-celler i immunförsvaret som känner igen och dödar celler med en specifik mutation i FLT3-genen. Forskarna har även testat vilken effekt dessa T-celler har på AML-celler från patienter.
I ett flertal modeller har patientceller med mutationen transplanterats in i möss, som sedan behandlades med T-cellerna.
Forskarna kunde visa att T-cellerna väldigt snabbt och effektivt eliminerade cancern, utan att märkvärt påverka friska celler utan mutationer.
– Ett väsentligt fynd vi gjorde var att påvisa att dessa T-celler också eliminerande cellerna som gav upphov till leukemin, de så kallade leukemiska stamcellerna, säger forskaren Madeleine Lehander vid Karolinska institutet.
Måltavlor för behandling
Idag finns ingen godkänd immunterapi mot AML, med undantag för stamcellstransplantation som är en behandling som kan ha livshotande biverkningar.
– Våra experimentella studier visar att mutationer som delas mellan patienter kan vara attraktiva måltavlor för framtida effektiv T-cellsbehandling mot AML och potentiellt andra cancerformer, säger forskaren Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska institutet.
Madeleine Lehander, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, madeleine.lehander@ki.se
Sten Eirik Jacobsen, professor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, sten.eirik.jacobsen@ki.se
De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt trefaldigats och har ökat snabbare än i något annat OECD-land.
I USA är det belagt att ökad ojämlikhet i inkomst går hand i hand med en ökad uppdelning av var människor bor, så kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och kollegan Jonathan Mijs vid universitet i Boston, USA, har undersökt om detta även gäller i Sverige.
–Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan.
Segregationen nästan lika hög i Sverige
Med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån har forskarna analyserat hur mycket alla invånare i Sveriges 231 större kommuner tjänade och i vilka områden de bodde under åren 1990 till 2017. Utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö har granskats extra noga.
Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation är nästan lika hög i Sverige som i USA. Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna är statistiskt säkerställd.
Några grupper sticker ut
I storstäderna är det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förändrats under 30 år. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjänar allra minst är också i stort sett den samma.
Den stora skillnaden gäller människor på inkomstnivån strax över den minsta. De bor alltmer sällan i samma områden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.
Skolval är viktigt
Mest märkbar är förändringen för personer med barn. Där har inkomstsegregationen trefaldigats mellan 1990 och 2017. Det kan jämföras med en dryg fördubbling för personer utan barn.
Detta, tror forskaren Selcan Mutgan, kan kopplas till hur föräldrar väljer skola till sina barn. Föräldrar i en högre inkomstklass har råd att flytta närmare de skolor som de vill att deras barn ska gå i, medan föräldrar med lägre inkomster har färre valmöjligheter.
Flyttar inte vid högre inkomst
Forskarna har också undersökt hur inkomstsegregationen har förändrats i gruppen infödda svenskar respektive i gruppen icke-västerlänningar. Det visar sig att även om ojämlikheten när det gäller inkomst ökat på samma sätt i bägge grupperna, är inkomstsegregationen lägre inom den icke-västerländska gruppen. Med andra ord flyttar de inte när de får högre inkomst, vilket skiljer Sverige från ett land som USA.
– Det kan bero på hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det är allt svårare att hitta bostäder till överkomliga priser, särskilt för invandrare som vanligtvis tjänar mindre än infödda svenskar, säger Selcan Mutgan.
Forskarna: En varningsklocka
Orsakerna till förändringen i inkomstsegregation måste undersökas närmare, enligt forskarna. Men att det här borde vara en varningsklocka för politiker både i Sverige och i andra länder är de överens om.
– Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger Jonathan Mijs.
Forskare från Lunds universitet har samlat in data från svenska kvinnor som ammar eller har ammat. Föräldrarna besvarade bland annat frågan ”Vad anser du vara viktigt för att uppmuntra amning i samhället?” och fick rangordna faktorer som möjliggjorde offentlig amning.
Viktigt att få se andra
Forskare i Irland och Australien har genomfört motsvarande undersökningar i sina länder och sammanlagt har drygt 10 000 personer med amningserfarenhet i de tre länderna besvarat enkäten.
– I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus.
Att få syn på andra är dock inte alltid så lätt, då en del föräldrar drar sig för att amma i publika utrymmen. Här är några utsagor ur forskarnas enkät:
”Avstod (att amma), gick till ett annat rum eller skylde mig maximalt.” ”Försökte skyla så gott jag kunde, för att skydda mitt barn mot dem som måste hävda sig och vara otrevliga.” ”Kollade runtom mig och värderade omgivningen om det känns tryggt och lugnt”. ”Hur pass hungrigt är mitt barn, klarar det sig tills jag kommer hem? Finns det en bättre plats i närheten?”
Hindren för amning handlar inte bara om rädsla för andras blickar eller kommentarer utan också om bristande tillgänglighet, enligt forskarna.
– Kvinnor känner sig hänvisade, eller förvisade till, speciella så kallade amningsrum eller toaletter, säger Christine Rubertsson.
Vad är problemet med det?
– I shoppingcentrum vill kvinnor exempelvis sitta på ett café och amma, inte avsides och isolerade i speciella rum. Det blir också svårt att amma i särskilda utrymmen om man har andra syskon eller familj med sig.
Varför är det här viktigt, anser ni?
– För en fungerande amning är det helt avgörande att föräldrarna lär sig tolka sina barns signaler och besvarar dem. Spädbarn ska inte behöva vänta på att mamman hittar en undanskymd plats för att kunna amma, säger Christine Rubertsson.
Rekommendationen i Sverige är amma eller ge bröstmjölk de första sex månaderna.
– Vi ser i nationella data att 12 procent år 2021 lyckades följa de rekommendationerna. Om det blir svårt för kvinnor att amma utanför hemmet begränsas möjligheten att följa denna rekommendation, säger Christine Rubertsson.
Tydlig acceptans krävs
Samhället bör tydligare välkomna amning oavsett plats, enligt forskarna. De menar att det bör vara mer tydligt uttalat att de platser som andra har tillgång till även erbjuds den som ammar. Till stöd för detta finns lagar och andra skrivelser, till exempel de svenska jämställdhetsmålen. Där talas det bland annat om att hänsyn ska tas till ”könsspecifika tillstånd”. Diskrimineringslagen är också tydlig med att samhället ska vara lika tillgängligt för alla, oavsett kön.
En del föräldrar och barn föredrar att amning sker i ett lugnt och avskilt rum. Men att välkomna amning varhelst behovet uppstår är den rimliga hållningen från samhällets sida, menar forskarna. En del av dem som svarat i forskarnas undersökning föreslår exempelvis att det sätts upp tydliga skyltar i offentliga miljöer om att amning är något välkommet.
– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger forskaren Charlotta Dykes.
Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus christine.rubertsson@med.lu.se
Att vuxna med bipolär sjukdom i högre utsträckning också har fetma är känt sedan tidigare. I en ny studie blir det tydligt i vilken omfattning och hur fort gruppen påverkas av fetmaepidemin.
Forskarna undersökte utveckling av BMI, kroppsmasseindex, under åren 2008-2019 i ett urval av cirka 22 000 personer med bipolär sjukdom. De undersökte också BMI-utvecklingen bland drygt 71 000 individer från den allmänna befolkningen i Sverige.
Under de tolv åren ökade andelen med fetma i den allmänna befolkningen från 11 till 15 procent bland män. Bland kvinnor ökade andelen med fetma från 10 till 13 procent.
I gruppen med bipolär sjukdom ökade andelen med fetma från 22 till 29 procent bland män och från 25 till 33 procent bland kvinnor.
Svarar sämre på läkemedel
Bipolär sjukdom finns hos två-tre procent av befolkningen och kännetecknas av perioder av mani och depression. Utan behandling är sjukdomen ofta allvarlig och handikappande, men med stöd av läkemedel och pedagogisk samt psykologisk behandling kan de flesta leva ett vanligt liv.
Forskarna varnar dock för vad de stora ökningarna och höga nivåerna av fetma vid bipolär sjukdom kan leda till. Det gäller inte bara försämrad prognos för hjärt-kärlsjukdom, artros, astma, flera former av cancer och risk för misslyckad antibiotikabehandling.
– Utöver de allmänna negativa effekterna kan fetma också kopplas till sämre svar på antidepressiva medel och på preparaten litium och valproat hos individer med bipolär sjukdom. Övervikt försämrar också den övergripande prognosen för bipolär sjukdom genom att öka sannolikheten för återfall och svårighetsgraden av svängande humörepisoder, säger forskaren Hemen Najar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Risk för trendbrott i dödlighet
Studien visar hur snabbt BMI stiger hos gruppen med bipolär sjukdom jämfört med den allmänna befolkningen. Ökningen per årtionde var 0,4 enhet för män och 0,6 för kvinnor i den allmänna befolkningen. Det kan jämföras med 1,1 enhet för män och 1,4 för kvinnor med bipolär sjukdom.
Att BMI-gapet ökar får konsekvenser, enligt forskarna. Kombinationen bipolär sjukdom och fetma utgör en samsjuklighet som drabbar individer och ökar risken för förtida död i gruppen med bipolär sjukdom.
– Faktum är att hälsokonsekvenserna av ökande fetma kan vända nedgången i för tidig dödlighet och samsjuklighet som observerats under de senaste fyra decennierna. Kvinnor med bipolär sjukdom och de med högst BMI är de mest drabbade individerna, konstaterar Hemen Najar.
Studiens data hämtades från det nationella kvalitetsregistret BipoläR och Statistiska centralbyråns nationella undersökningar av levnadsförhållanden.
Hemen Najar, forskare i psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets psykosklinik, hemen.najar@gu.se
Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst leder till svullna leder och smärta. Även andra organ som hud, ögon, lungor, hjärta och blodkärl kan påverkas.
I en ny studie, där över 200 000 kvinnor i Storbritannien ingick, har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism.
Studien visar att p-piller tycks ge ett skydd mot ledgångsreumatism. Forskarna kunde se att bland kvinnor som åt p-piller var risken att utveckla ledgångsreumatism 19 procent lägre jämfört med personer som aldrig använt preventivmedlet.
– Även efter att kvinnorna slutat ta p-piller kunde vi se en elva procent lägre risk för att utveckla ledgångsreumatism, säger forskaren Fatemeh Hadizadeh vid Uppsala universitet.
Hormonbehandling ökar risken
I studien undersöktes även om hormonbehandling under klimakteriet kunde påverka risken för att utveckla ledgångsreumatism senare i livet.
Resultaten visade att kvinnor som fick hormonbehandling löpte 16 procent högre risk för ledgångsreumatism än dem som aldrig fått behandlingen.
Att risken skiljer sig så markant mellan p-pilleranvändning och hormonbehandling i övergångsåldern kan ha sin förklaring i att de båda läkemedelstyperna består av olika sorters hormoner. De tas inte heller i samma samma doser.
Läkemedlen används också under olika perioder i en kvinnas liv, något som i sig kan påverka sjukdomsrisken. Även förändringar i kroppen som sker efter klimakteriet, då förhållandet mellan kvinnans naturliga hormoner förändras, kan ha effekt på hur kvinnor påverkas av olika hormonella läkemedel, menar forskarna.
Resultaten kan få betydelse för nya läkemedel
Studien är ett steg framåt för ökad förståelse av det komplexa samspelet mellan hormonanvändning och ledgångsreumatism, enligt forskaren Weronica Ek vid Uppsala universitet.
– Resultaten kan komma att leda till mer välinformerade rekommendationer till kvinnor som har en ökad risk att drabbas av ledgångsreumatism. Den nya kunskapen kan också få betydelse när nya läkemedel utvecklas, säger hon.
Fatemeh Hadizadeh, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, fatemeh.hadizadeh@igp.uu.se
Weronica Ek, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, weronica.ek@igp.uu.se
Alzheimers sjukdom är en obotlig hjärnsjukdom som leder till demens och död, och orsakar stort lidande hos både drabbade och närstående. Över 40 miljoner människor världen över uppskattas leva med sjukdomen eller någon form av demens.
Den underliggande orsaken till Alzheimers sjukdom anses vara att felveckade proteiner, så kallade amyloid-beta-peptider, bildar ansamlingar eller aggregat i hjärnan.
Aggregaten som även kallas amyloida plack utlöser en rad skadliga processer i hjärncellerna, neuronerna. Detta leder till celldöd och förlorad hjärnfunktion i det drabbade området.
Hittills finns inga effektiva strategier för att behandla amyloid-ansamling i hjärnan.
Så påverkas cellerna vid demenssjukdomen
Vid Alzheimers sjukdom orsakar amyloid-ansamling bland annat störningar i cellernas metabolism, det vill säga ämnesomsättning.
Detta skapar stress i endoplasmatiskt retikulum – en del av cellen där många av dess proteiner tillverkas. Det kan minska cellernas förmåga att hantera felveckade proteiner, och därför öka ansamlingen av dessa proteiner.
Aggregaten påverkar också funktionen hos mitokondrierna, som är cellernas energikraftverk. Därmed utsätts neuronerna för en ökad oxidativ stress, vilket innebär att vissa molekyler, så kallade syreradikaler, skadar andra molekyler – något som hjärnceller är extra känsliga för.
Nanomaterial minskar ansamling
Forskare på Chalmers tekniska högskola har nu visat att behandling med nanomaterialet grafenoxid leder till minskade nivåer av ansamlade amyloidpeptider.
– Denna effekt av grafenoxid har nyligen visats även av andra forskare, men inte i jästceller. Vår studie förklarar också mekanismen bakom effekten. Grafenoxid påverkar cellernas metabolism, på ett sätt som ökar deras motståndskraft mot felveckade proteiner och oxidativ stress. Detta har inte visats tidigare, säger forskaren Xin Chen vid Chalmers.
Studien har gjorts genom en kombination av proteinanalys och kompletterande experiment. Forskarna har använt bagerijäst som modell för mänskliga celler.
– Cellerna i vår jästmodell liknar neuroner som drabbas av ansamling av amyloid-beta42, den form av amyloidpeptider som är mest benägen att bilda aggregat. Dessa celler åldras snabbare än normalt och uppvisar stress i endoplasmatiskt retikulum, störd mitokondriefunktion och ökad produktion av skadliga reaktiva syreradikaler, säger forskaren Xin Chen vid Chalmers.
Nanoflagor kan gynna nedbrytning
Grafenoxid-nanoflagor används flitigt i olika forskningsprojekt för att till exempel utveckla cancerbehandlingar, målstyrda läkemedelsleveranser i kroppen och biosensorer. De utgör ett tvådimensionellt material av kol och har mycket stor ledningsförmåga.
Nanoflagorna är vattenlösliga och interagerar gärna med biomolekyler som till exempel proteiner. När grafenoxid kommer in i levande celler har det förmågan att påverka veckningen av proteiner.
– Nanoflagorna kan därför störa ansamlingen av proteiner. De kan även främja nedbrytning av aggregat som redan har bildats, säger forskaren Santosh Pandit vid Chalmers.
Forskarna tror att nanoflagorna verkar via två olika processer – som är oberoende av varandra – för att mildra de skadliga effekterna av felveckade proteiner i jästcellerna.
I den ena processen verkar grafenoxid direkt för att hindra ansamlingen av amyloid-beta42. I den andra agerar materialet indirekt genom en för närvarande okänd mekanism där specifika gener för stressrespons aktiveras. Då ökar cellens förmåga att hantera felveckade proteiner och oxidativ stress.
Väcker hopp om framtida behandling
Gåtan Alzheimers sjukdom är långt ifrån löst, men Chalmersforskarna menar att grafenoxid har stor potential för framtida behandling av neurodegenerativa sjukdomar.
– Nästa steg är att testa om det finns möjlighet att utveckla system baserade på grafenoxid för leverans av läkemedel in i celler vid Alzheimers sjukdom.Vi vill också undersöka om grafenoxid har gynnsamma effekter i ytterligare modeller för neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinsons sjukdom, säger Xin Chen.
Mer om proteiner och peptider
Proteiner och peptider är i grunden samma typ av molekyl, och består av aminosyror. Peptidmolekyler är mindre – vanligtvis utgörs de av färre än 50 aminosyror – och har en mindre komplicerad struktur. Både proteiner och peptider kan bli deformerade om de veckar sig på fel sätt när de tillverkas i cellen. När många amyloid-beta-peptider ansamlas i hjärnan klassificeras aggregaten som proteiner.
Xin Chen, forskare vid avdelningen för systembiologi, institutionen för life sciences på Chalmers tekniska högskola, cxin@chalmers.se
Santosh Pandit, forskare vid avdelningen för systembiologi, institutionen för life sciences på Chalmers tekniska högskola, pandit@chalmers.se
Thymus, eller brässen, är en körtel som sitter högt upp i bröstkorgen. Det har varit känt länge att det lilla organet är viktigt för utvecklingen av immunförsvaret när vi är barn.
Efter puberteten tillbakabildas thymus och ersätts över tid med fett, eller fettdegenereras som det också kallas. Detta har tolkats som att den förlorar sin funktion. Thymus har därför under lång tid ansetts vara ointressant i vuxen ålder.
Men detta synsätt har utmanats av en del mindre forskningsstudier, framför allt på djur, som talar för att det kan vara en fördel att ha en aktiv thymus i vuxen ålder, och att det skulle kunna ge ökad motståndskraft mot till exempel infektionssjukdomar och cancer.
Det finns hittills bara ett fåtal studier som har undersökt thymus hos vuxna människor.
Kopplas till livsstil och immunförsvaret
I en ny studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt thymus utseende med datortomografi hos mer än 1000 personer i åldrarna 50–64 år. Forskarna har även analyserat immunceller i blodet.
Studien ger ny kunskap genom att den kopplar ihop thymus utseende med både livsstils- och hälsofaktorer och immunförsvaret.
– Vi såg en stor variation i thymus utseende. Sex av tio deltagare hade en helt fettdegenererad thymus vilket var mycket vanligare hos män än hos kvinnor, liksom hos personer med bukfetma. Livsstil spelade också roll. Särskilt lågt intag av fibrer i kosten var förenat med fettomvandlad thymus, säger forskaren Mårten Sandstedt vid Linköpings universitet.
När immunförsvaret utvecklas fungerar thymus ungefär som en skola för en typ av immunceller som kallas T-celler, där bokstaven T står för thymus.
Där får T-cellerna lära sig att känna igen bakterier, virus och annat som är främmande för kroppen. De lär sig också att vara toleranta och inte angripa sådant som hör till den egna kroppen, vilket annars kan leda till olika autoimmuna sjukdomar.
Mindre nybildning av T-celler
I studien såg forskarna att de personer som hade en fettomvandlad thymus hade lägre nybildning av T-celler.
– Det är intressant med kopplingen till nybildade T-celler. Det tyder på att det vi ser i avbildning med datortomografi inte bara är en bild, utan att det faktiskt speglar thymus funktion också. Sin ålder och sitt kön kan man inte göra något åt, men livsstilsrelaterade faktorer är påverkbara. Det kanske är möjligt att påverka immunförsvarets åldrande, säger forskaren Lena Jonasson vid Linköpings universitet.
Mer forskning behövs dock innan det går att veta om thymus utseende och därmed immunförsvarets åldrande har betydelse för vår hälsa.
Forskarna går nu vidare med uppföljningsstudier för att ta reda på om bilder av thymus vid datortomografiundersökning kan ge information om framtida sjukdomsrisk.
Mårten Sandstedt, forskare vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare inom radiologi, Region Östergötland. marten.sandstedt@liu.se
Lena Jonasson, forskare vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare i kardiologi vid universitetssjukhuset i Linköping.
I Sverige är cirka 160 000 människor drabbade av någon form av demenssjukdom, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste.
Antalet personer som drabbas av demens ökar i takt med att vi lever längre. Samtidigt har flera nya diagnosmetoder och tidiga behandlingar utvecklats de senaste åren, något som väcker ett behov att identifiera fler riskfaktorer bakom sjukdomarna.
Tidigare studier har visat ett möjligt samband mellan kronisk stress, depression och demenssjukdom. En ny studie visar nu att personer som fått diagnosen utmattningssyndrom eller depression i högre grad får diagnosen Alzheimers sjukdom.
Förhöjd risk för alzheimer och kognitiv svikt
Risken att få Alzheimers sjukdom var över två gånger högre hos patienter med utmattningssyndrom och depression jämfört med patienter utan vare sig depression eller utmattningssyndrom.
– Vi kunde dessutom se att risken var upp till fyra gånger högre hos patienter med både utmattningssyndrom och depression. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd ungefär lika mycket, säger forskaren Axel Carlsson vid Karolinska institutet.
Risken är fortfarande mycket liten och orsakssambandet är inte känt.
– Men fynden är viktiga för att vi ska kunna förbättra preventionsarbetet och förstå samband med övriga riskfaktorer för demens, säger Axel Carlsson.
Fokus på personer under 65
Studien gjordes med hjälp av Region Stockholms hälsovårdsdatabas för vårdkontakter. Forskarna fokuserade på patienter i åldersgruppen 18 till 65 år mellan 2012 och 2013.
De fann drygt 44 000 personer med diagnosen utmattningssyndrom och, eller, depression. Dessa följdes under åtta år för att se hur många som senare diagnostiserades med mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.
Antalet jämfördes med övriga drygt 1 300 000 individer i samma åldersgrupp, och visade att fler med utmattningssyndrom eller depression också diagnostiserades med mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.
– Det är mycket ovanligt att personer i denna åldersgrupp drabbas av demenssjukdom, därför är det viktigt att vi identifierar alla möjliga riskfaktorer bakom sjukdomen. Här visar vi att diagnosen är vanligare hos dem som tidigare utsatts för långvarig stress eller depression, men ytterligare studier behövs för att vi ska kunna visa om där finns ett orsakssamband, säger Axel Carlsson.
Forskarna fortsätter nu sitt arbete med att bland annat utveckla enkäter och kognitiva tester för att tidigt kunna identifiera personer med risk för en demenssjukdom.
Axel Carlsson, docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, axel.carlsson@ki.se
Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara – flyger upp till 4 000 meter högre på dagen än på natten när de genomför dygnslånga flyttflygningar.
För att förstå vad som ligger bakom detta beteende försåg ett forskarlag från Lunds universitet fåglar med dataloggar. De gav information om flyghöjd, position och temperatur.
I en studie lägger forskarna fram hypotesen att fåglarna flyger extremt högt dagtid för att reglera sin värmebalans.
– Vi har skäl att tro att fåglarna stiger så högt under dagen för att kyla ner sig, lite som en omvänd Ikaroseffekt, säger Sissel Sjöberg, biologiforskare vid Lunds universitet.
Omvänd Ikaroseffekt
Enligt legenden drabbades Ikaros av hybris och flög för nära solen så att värmen smälte vaxet som höll fast vingarna och han föll mot sin död. I verkligheten blir det väldigt mycket kallare desto högre upp fåglarna flyger.
Temperaturmätningar i fåglarnas fjäderdräkt tyder på att fåglarna helt enkelt skulle bli överhettade av solstrålning om de inte steg tusentals meter upp i troposfären under dygnets ljusa timmar.
Med hjälp av den nya tekniken ska forskarna fortsätta att studera vilka faktorer som begränsar hur högt, fort och långt fåglar klarar av att flytta.
– Vi behöver göra fler studier. Men det verkar som att fåglar i vissa fall faktiskt måste flyga så här högt för att ens klara av att flyga på dagen, säger Sissel Sjöberg.
Flyger på natten
Forskarna hoppas även kunna hitta svar på varför de allra flesta fåglar som normalt bara är dagaktiva i stort sett enbart genomför flyttflygningar på natten.
– Det är otroligt häftigt att fåglar som väger hälften av en golfboll kan flyga flera dygn i sträck – och att de gör det på extremt höga och kalla höjder. Jag är oerhört glad att få jobba med den här fantastiska tekniken. Den har gjort det möjligt för oss att inte bara se hur fåglar skiftar höjd men också kunna gå in och börja reda ut orsaken till det, säger Sissel Sjöberg.
Sissel Sjöberg, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, Sissel.Sjoberg@biol.lu.se
Forskare från Högskolan Dalarna, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Carl von Linnékliniken har i ett projekt undersökt sambanden mellan livsstilsfaktorer och kemikalier i samband med provrörsbefruktning, som också kallas IVF.
Studien omfattade 185 kvinnor som genomgick uppsamling av ägg för assisterad befruktning i Sverige. Kvinnorna fick besvara frågor om livsstilsfaktorer som hemmiljö, användning av personvårdsprodukter och kostvanor.
Forskarna undersökte därefter faktorernas relation till koncentrationer av hormonstörande och reproduktionsstörande kemikalier i äggstocksfollikel-vätska.
Hormonstörande kemikalier
Resultaten visar tydliga samband mellan frekvent användning av parfym, men också konsumtion av hönsägg och vitfisk, med högre koncentrationer av hormonstörande kemikalier i follikelvätska.
I en tidigare studie utforskade forskarna 30 olika kemikalier i blod och follikelvätska hos dessa kvinnor. De upptäckte kopplingar mellan vissa kemikalier och chansen att föda ett levande barn. Särskilt framträdde kemikalien hexaklorobensen, en organoklorinpesticid, som är kopplad till möjligheten att föda ett levande barn.
– Vår studie kan leda till riktade rekommendationer om livsstilsförändringar för att mildra potentiella hälsorisker och fertilitetsproblem i samband med kemikalieexponering. Dessutom kan de utgöra viktig information för beslutsfattande inom området kemikaliehantering, säger forskaren Lars Berglund vid Högskolan Dalarna.
Lars Berglund, adjungerad professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, labr@du.se
Bostadssituationen för människor som sökte asyl och beviljades uppehållstillstånd under flyktingkrisen 2015 var svår. Det visar en avhandling där nyanlända personer följts under deras första år i Sverige.
– Det pratas ofta om bostadsbrist, men det handlar snarare om en brist på bostäder till personer med låga inkomster och en bostadsojämlikhet, säger Mikaela Herbert som är doktorand i urbana studier vid Malmö universitet.
Under ett par års tid följde och intervjuade hon 25 personer från Syrien. Fokus för studien är hur dessa människor försökt få tak över huvudet efter den allra första placeringen på ett flyktingboende. Studien undersöker hur de navigerat sig fram på en svår bostadsmarknad, där det också finns politisk styrning av boende och bosättning för asylsökande och nyanlända.
Osäkra kontrakt
Resultatet visar att vägarna fram till tak över huvudet kan beskrivas som kaotiska. Folk har fått flytta in och ut ur olika, ofta trångbodda hushållsformer och påfallande ofta med osäkra kontraktsförhållanden.
– De hamnar i en prekär bostadssituation. De informella vägarna är helt avgörande och normaliserade. Man tar ett dyrt svartkontrakt och ställer sig samtidigt i bostadskö, säger Mikaela Herbert
Hon har också analyserat olika policydokument, bland annat bosättningslagen och förändringarna av villkoren för EBO, eget boende för asylsökande. Lagstiftningen syftar till att styra människors bosättningsmönster i högre grad än tidigare, men studien visar att människor inte är passiva mottagare av dessa riktlinjer. De utvecklar sina egna strategier.
– Det är ändå tydligt att människorna jag träffat ofta gjort överväganden efter vilka behov de haft. De har till exempel flyttat för att påskynda etableringsprocessen, till platser där de kan få tag i arbete eller bostad, har ett socialt nätverk eller där livet kan bli sig mera likt igen. Att de använt olika taktiker för att ordna bostad där de behoven bättre har kunnat tillgodoses, säger Mikaela Herbert.
Många lyckas efter några år
Efter två-tre ”hundår”, där de kanske bott trångt i tredje hand till ett överpris på en svart marknad, har många trots allt lyckats hitta en bostad. Det har skett genom att de börjat studera, fått ett arbete eller via socialtjänstens insatser.
Mikaela Herbert menar att ojämlikheten på bostadsmarknaden blev skriande uppenbar under flyktingkrisen. Det bostadspolitiska systemet är visserligen inte rustat för sådana situationer, men ojämlikheten och bristen på bostäder för hushåll med låga inkomster har mer komplexa orsaker.
– Sedan 1990-talet har det blivit allt svårare för låginkomsttagare att hitta en bostad, säger Mikaela Herbert.
Hon hoppas att forskningen ska bidra till att nyansera och fördjupa förståelsen av bostadsojämlikhetens konsekvenser och till ett perspektivskifte på hur bostadsmarknaden fungerar för människor i svåra situationer.
Dubbelbehandling innebär att patienter får både standardbehandling med hormoner, så kallad GnRH-behandling, och även cellgifter eller androgenreceptor-blockerare.
Forskning har tidigare kunnat visat att män som får den här behandlingen lever cirka ett är längre jämfört med patienter som enbart får hormonbehandling.
– Dubbelbehandling av män med nydiagnostiserad spridd prostatacancer infördes gradvis i Sverige efter att resultaten från de randomiserade studierna kom och dubbelbehandling rekommenderas nu i Nationella vårdprogrammet för prostatacancer, Vi ville se om förändringen i behandling av de här patienterna efterföljts av ökad överlevnad, säger forskaren Marcus Westerberg vid Uppsala universitet.
Överlevnaden ökar med ungefär sex månader
Med hjälp av Nationella prostatacancerregistret undersökte forskare alla män som diagnosticerades med metastaserad, det vill säga spridd, prostatacancer i Sverige mellan åren 2008 och 2020.
Resultaten visade att år 2016 fick bara en procent av alla män i detta stadium dubbelbehandling medan 40 procent fick den år 2020. Den största ökningen skedde bland män under 65 år. Minst var ökningen bland män över 80 år.
Studien visar också att genomsnittet för överlevnaden bland dessa män ökade från 2,7 år mellan 2008 och 2012 till 3,2 år under 2017–2020. Det motsvarar cirka ett halvt år.
Kopplas till ny behandling
Allra mest ökade överlevnaden bland män under 80 år. I analysen tog forskarna även hänsyn till ålder och andra sjukdomar.
– Även om man ska vara försiktig när man tolkar våra resultat så fann vi ett tydligt tidssamband mellan introduktionen av dubbelbehandling och förbättrad överlevnad. Studien antyder att behandling som givit goda resultat i randomiserade studier också ger resultat på populationsnivå när de införs i rutinsjukvård, säger Marcus Westerberg.
Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och San Raffaele-sjukhuset i Milano, Italien.
Fakta om Nationella prostatacancerregistret
Nationella prostatacancerregistret (NPCR) startades 1998 och omfattar ungefär 95 procent av alla nya prostatacancerfall. Uppgifterna innehåller en noggrann beskrivning av sjukdomen, vilken behandling mannen fått, på vilket sjukhus och vilken läkare som opererat. Det yttersta syftet med NPCR:s verksamhet är att alla män med prostatacancer ska få rätt behandling i rätt tid oavsett bostadsort.
Marcus Westerberg, forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, marcus.westerberg@uu.se
Viktiga upptäckter inom medicin, fysik och kemi, idealisk litteratur och verkan för folkens förbrödrande. Det var de fem områden som Alfred Nobel i sitt testamente beslutade årligen skulle belönas med ett Nobelpris.
1901 delades de första Nobelprisen ut, och sedan 1969 ges pris även till upptäckter inom ekonomi tack vare en donation från Sveriges riksbank.
Listan på personer som passar in på beskrivningen är många, men vilka som i år får ta emot en Nobelmedalj ur kungens hand är svårt att gissa. Men här lyfter forskare vid Göteborgs fram upp några favoritkandidater som de tycker gjort sig förtjänta av ett Nobelpris.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Erik Lekholm, professor i bioinformatik:
– När det gäller medicin tycker jag ett pris för diagnostik baserat på cellfritt DNA i blodomloppet kan övervägas. Detta börjar få stor betydelse för cancerdiagnostik och har möjliggjort prenatal screening för Downs syndrom och andra kromosomavvikelser med ett enkelt blodtest.
Det senare används idag i sjukvården över hela världen inklusive i Sverige. Enligt Erik Lekholm är en tänkbar prisvinnare Yuk Ming Dennis Lo, Chinese University of Hong Kong.
Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet tillkännagav måndagen den 2 oktober att Nobelpriset i medicin 2023 tilldelas forskarna Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning har lett fram till effektivare mRNA-vacciner mot covid-19.
Nobelpriset i fysik
Förra året gick fysikpriset till banbrytande experiment inom kvantinformation.
– Man skulle kunna tänka att det därmed räcker med kvant, men jag skulle personligen bli väldigt glad om priset i år uppmärksammade aspekterna av topologi i fysik. Pristagarna borde i så fall vara Michael Berry för ‘Berry-fasen’ och Yakir Ahoronov för Aharonov-Bohm-effekten, säger Alexander Dmitriev, professor i fysik och fortsätter:
– Berry-fasen är en så kallad geometrisk fas som observeras både inom kvantmekanik och inom optik, som ligger mig särskilt varmt om hjärtat i egenskap av nanofotonikforskare. Ett klassiskt exempel på fenomenet är rotationen av Foucault-pendelns plan, vilket beror på ackumulering av den geometriska fasen.
Aharonov-Bohm-effekten består i att elektriskt laddade partiklar påverkas av den elektromagnetiska potentialen även om de faktiska elektriska och magnetiska fälten är noll. Det är en slags kvantförlängning av Maxwells ekvationer, som beskriver all elektromagnetism runt omkring oss.
Forskaren Erik Thomson ser gärna att Nobelkommittén uppmärksammar forskning om miljöproblem.
Nobelpriset i kemi
Erik Thomson, universitetslektor i experimentell atmosfärskemi:
– Med tanke på mitt eget vetenskapliga intresse för hur grundläggande kemi och fysisk kan påverka klimatet i stor skala, skulle jag vilja se att Nobelkommittén på något sätt lyfter fram de stora miljöutmaningar som vi står inför. Människan kan inte undgå vår ständigt växande påverkan på jordens system och vårt inflytande på vår planets hälsa. Ett miljöproblem har inte varit i fokus för ett Nobelpris i kemi sedan 1995, som uppmärksammade forskning som visade hur känsligt ozonskiktet är för påverkan av människans utsläpp av vissa föroreningar.
Utmaningen är att många globala miljöprojekt, till exempel de havs- och isborrningsprojekt som gett oss kunskap om tidigare klimat, är långvariga och kräver mycket stora laginsatser. De är därmed ganska svåra att bryta ner till enskilda genombrott, menar Erik Thomson.
– Kanske skulle ett erkännande av ett kollektiv, som ramverket Planetary Boundaries, vara en värdig övergripande bekräftelse på vårt behov av att upprätthålla en hälsosam levande planet.
Nobelpriset i litteratur
Malin Podlevskikh Carlström, biträdande universitetslektor i ryska, både hoppas och tror att 2023 års Nobelpris i litteratur går till den ryska författaren Ljudmila Ulitskaja.
– Ulitskaja debuterade 1992, och skriver en karakteristiskt rysk prosa med mängder av litterära referenser och allusioner till politik och historia. De ofta omfångsrika verken bärs upp av starka människoöden, underbara detaljer, levande karaktärer och en distinkt berättarröst, säger Malin Podlevskikh Carlström och fortsätter:
– Hon är en genuint oppositionell författare, som i sin litterära produktion belyser betydelsen av litteratur och kultur samt den viktiga roll författare kan spela som tidsvittnen. Hon är starkt kritisk mot Rysslands krig mot Ukraina och bor sedan krigsutbrottet 2022 i Berlin.
Nobels fredspris
Fredrik Söderbaum, professor i freds- och utvecklingsforskning:
– Det finns definitivt ingen brist på värdiga mottagare av fredspriset, och vissa gånger går dessutom just fredspriset till vad många anser vara ganska ovärdiga mottagare. Min gissning är att kopplingen mellan klimatförändringar och hållbar fred kommer att uppmärksammas igen efter att IPCC och Al Gore fick det 2007.
– Klimatförändringens effekter på fred och säkerhet kommer bli ofattbara och går inte priset dit i år så blir det förmodligen inom ett eller ett par år. Det finns en hel del diskussion om och opinion för Greta Tunberg och Fridays for Future, men om priset går till en klimatrörelse tror jag chansen är lite större att det går till en lokal rörelse, till exempel i Amazonas, säger Fredrik Söderbaum.
Blir det Susan Athey som får ekonomipriset? Det hoppas professor Måns Söderbom vid Göteborgs universitet. Bild: Dmitry Demidko, Unsplash
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Måns Söderbom, professor i nationalekonomi med inriktning mot utvecklingsekonomi, hoppas att Susan Athey får ekonomipriset 2023.
– Susan Athey har gjort viktiga bidrag till ekonomisk teoribildning, till exempel avseende auktioner, och inom ekonometri och kvantitativa metoder. Hon var en av de första ”tech-ekonomerna” som fick genomslag inom nationalekonomi, och mycket av hennes forskning kopplar till samhällets digitalisering.
Han lyfter fram att Susan Athey varit verksam utanför akademin i flera år. Hon är just nu tjänstledig från sin professur på Stanford University Graduate School of Business och arbetar som chefsekonom på Antitrust Division vid US Department of Justice.
– Susan Atheys forskning är djup och nyskapande, och samtidigt bred och samhällsrelevant. Får hon ekonomipriset i år skulle det vara mycket välförtjänt, säger Måns Söderbom.
Samtliga pristagare tillkännages mellan den 2 oktober och 9 oktober.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Inkomstförsäkringar, så funkar de
