Samtidigt med de årliga rapporterna om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i arktiska områden lagts ned. Utan långsiktiga mätningar är vi svarslösa när klimatet förändras, menar forskarna.
Hjalmar Laudon mäter grundvattennivån på Kallkälsmyren i Krycklan. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Idag ser vi snabba och ofta dramatiska förändringar i sötvattensmiljöer orsakade av det förändrade klimatet. För att förstå och förutsäga dessa förändringar i Arktis och de nordliga delarna av barrskogsområdet är forskarna beroende av långa mätserier av hydrologiska och vattenkemiska forskningsdata. I norra Europa återstår idag endast en mätstation med fullständigt kompletta tidsserier – Svartberget/Krycklan utanför Vindeln.
Hjalmar Laudon, professor på SLU, är oroad över situationen:
– Samtidigt som vi börjar se allt snabbare förändringar i den hydrologiska cykeln i norr så upptäckte vi att ett stort antal mätstationer har lagts ner de senaste årtiondena. Eftersom ett mätvärde som inte samlats in är förlorat för alltid, så försitter vi chansen att upptäcka förändringar i tid, säger Hjalmar Laudon.
Ökat läckage av näringsämnen
Tack vare de mätstationer som finns i norr har forskarna kunnat göra observationer av de rekordhöga temperaturerna och deras effekter. Höjda temperaturer har påverkat hela den hydrologiska cykeln med kortare och mildare vintrar. Detta har lett till att snötäcket och permafrostens utbredning och varaktighet drastiskt håller på att förändras, något som i sin tur har medfört ökade vattenflöden vintertid och ökade läckage av näringsämnen.
Mest allvarligt är de observerade förändringarna i transporten av organiskt kol i sjöar och vattendrag. Jordlagren i norr har byggts upp under tusentals år och innehåller idag stora mängder organiskt kol i form av myrmark. Det kalla klimatet har gjort att nedbrytningen har gått långsamt och att kollagren därmed har varit förhållandevis stabila, men med varmare temperaturer tinar marken och kolet börjar brytas ner och transporteras ut i vattendragen i allt större utsträckning. Av ännu oförklarad anledning verkar dessa nordliga marker dessutom vara mer känsliga för uppvärmning än motsvarande på mer sydligare breddgrader.
Långa serier för att se det utanför naturlig variation
De av människan skapade förändringarna lägger sig ofta ovanpå en naturlig variation, vilket kan göra dem svåra att upptäcka. Därför är det viktigt att fortsätta samla in data till de långa tidserierna, som i vissa fall sträcker sig flera årtionden bakåt i tiden. När uppvärmningen fortgår kan vi förvänta oss resultat som ligger utanför det som kan anses vara naturlig variation, vilket på sikt kan få katastrofala följder.
– Att mätstationer läggs ner är väldigt olyckligt och leder till att vi forskare inte kan bidra med vetenskapligt underbyggda underlag när klimatpolitiska beslut ska fattas. Som tur är finns det fortfarande några delar att rädda, men det kräver att finansieringen av de mätstationer som fortfarande är aktiva faktiskt fortsätter, säger Hjalmar Laudon. Det är också glädjande att det startar nya mätserier på vissa platser, bland annat i Abisko och Tarfala, men det tar lång tid innan de blir riktigt värdefulla.
Sammantaget har mer än hälften av de hydrologiska mätstationer som funnits i eller i närheten av arktiska områden lagts ned, och 40 procent av nedläggningarna har skett sedan år 2000.
Artikeln: Hjalmar Laudon, Christopher Spence, Jim Buttle, Sean K. Carey, Jeffrey J. McDonnell, James P. McNamara, Chris Soulsby & Doerthe Tetzlaff. Save northern high-latitude catchments. Nature Geoscience 10, 324–325. (May 2017). DOI:doi:10.1038/ngeo2947
I det dominerade sättet att mäta rankas länder på en skala där varje land ges en poäng för korruptionsnivån. Det kanske mest kända exemplet, bland flera andra liknande, är den internationella organisationen Transparency Internationals årliga mätning av korruption där länderna rankas på en skala från 0-100. Ju högre poäng desto mindre korruption i landet, enligt indexet. Huvudsakligen hamnar rika industrialiserade länder högt på listan medan utvecklingsländer hamnar i botten av listan.
Men jämförelsen mellan länder är problematisk eftersom den förenklar bilden av vad korruption är, menar Staffan Andersson, korruptionsforskare och docent i statsvetenskap. I hans senast publicerade forskningsartikel undersöker han korruption och hur den ofta tenderar att mätas. Framförallt är det mutor som är den korruptionsform som mätningarna fångar in. Samtidigt visar forskning att andra former av korruption är vanliga i demokratiska rika länder, som Sverige.
Korruption i annan form
− Ett problem med mätningarna är att de antar att korruption bara kan variera i omfattning men inte i form mellan länder. Eftersom mutor framförallt är den korruptionsform som mätningarna fångar in visas en skev bild av verkligheten. Korruption i rika länder förekommer ofta på annat sätt, säger Staffan Andersson.
I rika demokratier kan korruption till exempel handla om favorisering, bjudresor eller att tillsättning av tjänster inte går till på rätt sätt. Det handlar också ofta om mjukare typer av maktmissbruk, som är svårare att komma åt och upptäcka än mutor. Korruption är ett spektra där flera olika handlingar ingår och borde räknas in, menar Staffan Andersson.
Dessutom förändras synen på vad korruption är över tid, och en annan viktig skillnad mellan länder är att lagen skiljer sig åt. Vad som räknas som korruption i ett land kanske inte gör det i ett annat – vilket på så sätt gör det svårt att undersöka och jämföra korruption utifrån brottsstatistik.
− Idag finns inget självklart alternativ till den typ av mätning som Transparency International representerar när man ska försöka jämföra korruption länder emellan. Men mina resultat visar att bilden av korruption inte är enkel och att dessa mätningar behöver kompletteras av andra data om korruption som tar hänsyn till att korruptionens former varierar, säger Staffan Andersson.
Genom att märka mörtar, studera deras personligheter och sedan undersöka vilka individer som blir föda åt skarvar visar biologer vid Lunds universitet att djärvhet och bråd död går hand i hand. Enligt resultaten löper de modigaste mörtarna mer än dubbelt så stor risk att bli uppätna jämfört med de blygaste individerna.
På samma sätt som människor är individer med olika personligheter är mörtar individer med olika personligheter och karaktär. Ett sådant karaktärsdrag är mod. Alla mörtar är helt enkelt inte lika djärva.
Kompromiss mellan risk och belöning
Forskare har länge antagit att en individs benägenhet att utsätta sig för risker är en kompromiss mellan å ena sidan själva risken och vad den kan leda till, å andra sidan den belöning som kanske väntar. Djärvhet och viljan att ta stora risker blir då en strategi som kan leda till något riktigt gott att äta eller en partner att para sig med. Men det kan också sluta illa.
Tills nyligen har få forskningsresultat kunnat backa upp antagandet. Inte förrän nu när biologer vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund studerat personligheten bland mörtar i Krankesjön i Skåne.
Forskare har studerat mörtars personlighet.
Infångade mörtar har placerats innanför ett mörkt skydd i ett laboratorium. Sedan har forskarna mätt hur lång tid det har tagit för varje mört att simma ut från skyddet. Ju snabbare desto djärvare individ. Därefter har varje mört märkts med ett mikrochip och släppts ut i Krankesjön.
Lyckan står inte alltid den djärve mörten bi
Vid sjön finns gott om fiskätande skarvar, som bland annat ätit många märkta mörtar. Skarvarna kräks upp fullt fungerande mikrochips på den lilla ön där de vilar mellan sina födosök. Med hjälp av en portabel läsare som aktiverar och läser av de unika identitetskoderna i varje chip har forskarna kunnat identifiera vilka mörtar som fallit offer för skarvarna, de djärvare eller de blygare individerna. Resultaten visar att lyckan inte alltid står den djärve bi.
Att relatera en viss individs beteende till risken för att bli dödad av ett rovdjur är en stor utmaning. Flertalet tidigare studier har istället fokuserat på hur morfologiska karaktärer (utseende och form) är kopplade till risken att drabbas av rovdjur.
– Vår studie är tämligen unik eftersom vi fokuserar på ett viktigt beteende och inte morfologi, men också för att vi låter spelet mellan rovdjur och bytesdjur ske på deras naturliga arena, i deras hemmasjö, säger Kaj Hulthén, en av forskarna bakom undersökningen.
Ingalill Gimbler Berglund har tidigare arbetat som anestesisjuksköterska (narkossjuksköterska) och mött många rädda barn. Att alla barn ska bli väl omhändertagna i vården är något som ligger henne varmt om hjärtat. Hon har nu i sin doktorsavhandling skapat riktlinjer för att förbättra bemötandet av dessa barn.
Ingalill Gimbler Berglund har tidigare arbetat som anestesisjuksköterska (narkossjuksköterska) och mött många rädda barn. Att alla barn ska bli väl omhändertagna i vården är något som ligger henne varmt om hjärtat.
Funktionshindrade barn särskilt utsatta
Hon började sitt avhandlingsarbete med att intervjua anestesisjuksköterskor, som uttryckte att barn med neurologiska funktionshinder var svårast att ta hand om. Därefter gjorde hon en kartläggning över hur anestesi- och röntgenavdelningar i Sverige arbetar – med eller utan speciella riktlinjer – när de möter barn med särskilda behov.
– Barn med speciella behov är extra utsatta i vården, och de besöker också vården mer än andra barn, säger hon.
Området är inte särskilt utforskat, varken i Sverige eller internationellt. Ingalill Gimbler Berglund upptäckte i sin kartläggning att de flesta röntgen- och narkosavdelningar i Sverige saknade riktlinjer.
– Bland annat fick jag svaret: ”Vi behöver inga specifika riktlinjer, för alla barn får ett individuellt bemötande.” Men ju mer man lär sig om autism, desto mer förstår man behovet av kunskap om hur man bemöter de här barnen. Det räcker inte med sunt förnuft, säger hon.
Många saknade riktlinjer för barn med autism
Fyra saker utmärker autismtillståndet: Svårighet att kommunicera, svårighet att fungera socialt, överkänslighet för syn- ljud- och känslointryck, och behovet av rutiner. Riktlinjerna handlar därför bland annat om att kontakta och planera tillsammans med föräldrarna innan besöket. Det ska finnas en plats för barnet där det är lugnt och tyst. Barnet ska få veta i förväg vad som kommer att hända, det ska inte vara någon stress men inte heller onödigt lång väntetid. Om barnet behöver bildstöd eller annan hjälp för att kommunicera ska det finnas. Och det ska vara samma person som tar hand om barnet varje gång – någon som har kunskap om autism.
Ingalill Gimbler Berglund tog hjälp av drygt tjugo experter över hela landet för att ta fram de nya riktlinjerna. De gäller för högteknologiska miljöer men kan också anpassas för andra vårdmiljöer. Om en avdelning har riktlinjer för barn med autismdiagnos så kan de rutinerna även fungera för andra barn som har liknande problem, men som saknar diagnos. Så omfattande riktlinjer behövs däremot inte för barn som inte har neurologiska funktionshinder. De ska så klart också få ett bra bemötande, men behöver inte lika mycket förberedelser.
Organisation och individ lika viktig
Trots att många avdelningar som Ingalill Gimbler Berglund var i kontakt med saknade riktlinjer, blev hon imponerad av den kunskap och passion som hon mötte kring de här frågorna, och de här barnen.
– Det blev tydligt för mig hur både organisation och individ spelar en stor roll. Saknar sjuksköterskan kunskap så kan inte organisationen rätta upp det. Samtidigt måste sjuksköterskan ha utrymme att göra sitt jobb, och ha en organisation bakom sig som möjliggör användandet den kunskap som finns.
Riktlinjerna kommer nu att skickas ut till dem som varit med i arbetet, och även presenteras på konferenser med mera för att ge dem så stor spridning som möjligt. Nästa steg är att göra en studie av hur effekten blir av riktlinjerna när de används.
– Det finns mycket tyckande i den här frågan, men är egentligen ingen som vet säkert varför det är som det är, varför barn och unga cyklar mera sällan, säger Ann Niska, forskningsledare på VTI.
Infrastrukturminister Anna Johansson presenterade 28 februari en nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling. Bland annat ska fokus läggas på att öka cyklingen bland barn och unga. VTI har fått regeringsuppdraget att ta fram en kunskapssammanställning om orsakerna till att barn och unga cyklar i allt mindre omfattning.
Uppdraget ska genomföras under 2017 och Anna Niska är projektledare.
I augusti kommer projektet att hålla en workshop med andra forskare och inbjudna från myndigheter, kommuner, regioner, frivilligorganisationer, med flera. Workshopen inleds med en presentation av vad forskarna i projektet kommit fram till i en genomförd kunskapssammanställning. Därefter blir det en diskussion om orsaker och möjliga åtgärder för att uppnå ett ökat cyklande bland barn och unga.
– Utifrån den bilden kan vi förhoppningsvis identifiera möjliga åtgärder, vilket sedan kan leda till ett eller flera forskningsprojekt, säger Anna Niska.
1. Lyft cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen
Regeringen vill bland annat uppmuntra cykelvänliga kommuner, och via så kallade stadsmiljöavtal ska det gå att få stöd för investeringar i anläggningar för cykeltrafik
2. Ökad fysisk aktivitet bland barn och unga
Regeringen vill förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga, och bedömer att nyanlända och andra grupper av utrikesfödda kan ha behov av att lära sig att cykla.
3. Cykelvägnätet ska hänga samman
Regeringen ser behov av att utveckla cykelvägnätet, och cykelvägnätet ska hänga samman lokalt och regionalt. Regeringen menar också att det bör utredas om det är möjligt att, under vissa förutsättningar, för samtliga fordonsslag medge undantag från reglerna om stopplikt vid röd signal när fordonet gör en högersväng.
4. Sänkt hastighet i tätorter
Det ska bli säkrare att cykla. Utformning och underhåll av infrastrukturen ska anpassas efter cyklisters behov. Underhåll har stor betydelse för säkerheten eftersom en stor del av de allvarliga cykelolyckorna beror på halka eller ojämnhet i vägbanan. Regeringen gav Trafikanalys ett uppdrag i september 2016 att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en sänkt bashastighet i tätort, för att minska cykelolyckorna.
5. Mer cykelforskning
Cyklandets koppling till folkhälsa bör fortsatt vara ett prioriterat område för forskning. . Regeringen ser positivt på att effektsamband tas fram, uppdateras och sprids. Regeringen vill också se närmare på vilka behov det finns inom cykelforskningen, bland annat hur cykelforskningen kan samordnas på ett bättre sätt.
Kontakt: Anna Niska tel. 013-20 40 48
Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som dessutom är det första kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.
– Det känns toppen! Målet med projektet är att nå ut till besökare i Abiskoregionen, involvera dem i ett klimatforskningsprojekt och genom detta kommunicera hur vi genomför klimatforskning, säger Keith Larson, ledare av projektet och forskare på Institutionen för ekologi och miljövetenskap vid Umeå universitet.
Stig från foten till toppen av Nuolja
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled.
När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.
Nu planerar Keith Larson i samarbete med Abiskos Vetenskapliga Forskningsstation, Svenskt Fenologinätverk och Naturum Abisko att upprepa Fries’ originalstudie under en treårsperiod. Studien kommer att moderniseras med klimatstationer och fenologikameror som ställs upp på toppen av fjället och vid trädgränsen för att komplettera de långsiktiga klimatdata som samlats in vid forskningsstationen sedan 1913.
– Möjligheten att kunna upprepa en studie 100 år senare i en region där uppenbara tecken på global uppvärmning finns är fantastisk. Abisko, och Arktis i stort, har haft en ökning med 1,5° Celsius i medelårstemperatur under det senaste århundradet, och det mesta av förändringen har skett under de senaste 30 åren. Dessutom har temperaturökningen i Abisko resulterat i en signifikant upptining av permafrost och en trädgräns som krupit uppåt så mycket som 30-40 meter, säger Keith Larson.
Noterar iakttagelserna i en app
För att öka styrkan i projektet driver Keith Larson medborgarforskningsprojektet på samma forskningsstig. Allmänheten kommer i lättolkade och interaktiva experiment kunna hjälpa till med att dokumentera effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko. De ska samla in data på cirka 20 viktiga växtarter och ta fotografier för att dokumentera fenologiska förändringar. Fenologistudierna följer växterna från det ögonblick som snön försvinner, via groning, blommande och död på hösten när det blir köldgrader.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917.
– Vi beräknar att inviga forskningsstigen runt midsommar. Att gå längs stigen kräver inte god kondition, man kan också gå en del av stigen eller ta liften till toppen och vandra ner i stället, säger Keith Larson.
Climate Impacts Research Centre bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
Kontakt: Keith Larson, forskare vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 29 E-post: keith.larson@umu.se
Sjukdomar som sprids genom internationell växthandel kommer att öka när klimatet blir mildare. Många av de sjukldomsalstrande Phytophthora-arterna som finns i Sverige härstammar från Asien. Den internationella växthandeln har identifierats som det viktigaste sätter att introducera Phytophthora och andra växtsjukdomar.
Spridning från kyrkogårdar och parker
I södra Sverige har Phytophthora upptäckts i parker och kyrkogårdar där man planterar nya prydnadsväxter som producerats i andra länder och transporterats hit. Vid anläggning av trädgårdar och parker planteras gärna stora träd för att snabbt få till ett ”färdigt” landskap. Träden är ofta importerats från till exempel Tyskland där det kan ha blivit flyttat mellan flera andra plantskolor, ibland från något tredje land, och kan innehålla flera olika Phytophthora-arter. Parker och kyrkogårdar kan därför fungera som groningsbädd och ingång för Phytophthora till våra skogar.
Phytophthora är en svampliknande, mikroskopisk skadegörare som ger vävnadsdöd i trädens rot, stam och blad. Den orsakar både ekonomisk förlust för skogsägaren och utgör en säkerhetsrisk i rekreationsområden.
Det finns många olika arter av Phytophthora som orsakar flera allvarliga växtsjukdomar.
SLU-rapporten Hantering av Phytophthora i sydsvenska lövskogar visar både hur man känner igen angripna träd, förebygger spridning och behandlar smittad mark. Den lär också ut hur svampen lever och fungerar för att ge förståelse för hur den bäst ska hanteras.
Tidigare har vi i det kalla nordiska klimatet inte behövt oroa oss för de allvarligare arterna av Phytophthora, men i en snar framtid kan läget vara helt annorlunda. De sjukdomar som sprids genom internationell växthandel får bättre förutsättningar att etablera och sprida sig när klimatet blir allt mildare.
Genom att samla in vårtecken år efter år kan SBF i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015.
Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och såväl 2015 som 2016 hade björkarnas lövsprickning hunnit 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutningen kring Vårkollen tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Första rapporterna om blommande hassel
Som så ofta har vårens ankomst haft sina bakslag även i år och det blir därför spännande att se hur långt den har kommit i landets olika delar. Efter en på många håll mild och snöfattig vinter kom de första rapporterna om blommande hassel redan i januari i södra Sverige. Sedan dröjde det innan blomningen hos tussilago, blåsippa och vitsippa började sin vandring norrut och en stor del av landet är fortfarande snötäckt. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen, och därmed våren, är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg i år.
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sex åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Naturens kalender ändras
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar med att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.
Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj. Rapporteringen görs på www.varkollen.se. Resultatet publiceras eftermiddagen den 2 maj.
Glöm höghastighetskameror med 100 000 bilder i sekunden. En grupp forskare i förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet har skapat en kamera som kan filma med en hastighet motsvarande fem biljoner bilder i sekunden, eller händelser så korta som 0,2 biljondels sekund – snabbare än vad som hittills varit möjligt.
Med en ny supersnabb filmkamera blir det möjligt att fånga otroligt snabba förlopp inom kemi, fysik, biologi och biomedicin på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Detta kan leda till nya insikter och kunskaper.
För att illustrera tekniken har forskarna lyckats filma hur ljus – en samling fotoner – färdas en sträcka motsvarande tjockleken av ett papper. I verkligheten utspelar sig händelsen enbart på en pikosekund, men har saktats ner en biljon gånger.
Kameratekniken har utvecklats av Elias Kristensson och Andreas Ehn, forskare vid avdelningen för Förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet som kallar sin filmkamera för FRAME – ”Frequency Recognition Algorithm for Multiple Exposures”.
I korthet går tekniken ut på att man belyser det man filmar, till exempel en kemisk reaktion, med laserblixtar där varje ljuspuls ges en unik kodning. Objektet reflekterar ljusblixtarna som smälter samman i ett fotografi för att sedan separeras med hjälp av en krypteringsnyckel i datorn.
Insyn i extremt snabba förlopp
Filmkameran är i första skedet tänkt att användas av forskare som bokstavligen vill få bättre insyn i många av de extremt snabba förlopp som sker i naturen. Många processer i naturen sker på piko- och femtosekundsskalan, vilket är ofattbart snabbt – antalet femtosekunder i en sekund är betydligt fler än antal sekunder i en människas livslängd.
– Det gäller inte alla förlopp i naturen, men ganska många, exempelvis explosioner, plasmablixtar, turbulent förbränning, hjärnaktivitet hos djur och kemiska reaktioner. Vi kan nu filma sådana extremt korta förlopp, säger Elias Kristensson. På sikt kan tekniken också användas av bland annat industrin.
För forskarna själva är dock den allra största förtjänsten med tekniken inte är att de slagit ett hastighetsrekord, ”även om det så klart är fantastiskt roligt”, utan att de nu kan filma hur specifika ämnen förändras under ett och samma förlopp:
– Det enda sättet att idag visualisera så här snabba förlopp är att fotografera enstaka stillbilder av processen. Sedan får man försöka upprepa identiska experiment för att i efterhand klippa ihop flera stillbilder till en film. Problemet med detta tillvägagångssätt är att det är högst osannolikt att ett förlopp utspelar sig identiskt om man försöker upprepa experimentet, säger han.
– Nu kan vi nu se vad som faktisk händer!
Till vardags forskar Elias Kristensson och Andreas Ehn på förbränning – en erkänt svår och komplicerad miljö att studera. Det yttersta syftet med denna grundforskning är att göra nästa generations bilmotorer, gasturbiner och pannor renare och bränslesnålare. Förbränningen styrs av ett antal extremsnabba processer på molekylnivå, som nu kan fångas på film. Exempelvis kommer de studera kemin kring plasmaurladdningar, livstiden på kvanttillstånd i förbränningsmiljöer och i biologisk vävnad samt hur kemiska reaktioner initieras. Till hösten finns mer filmat material.
Sandia National Laboratorium i Kalifornien vill samarbeta med forskarna kring den nya tekniken.
Så fungerar FRAME
För vem? Kameran blir i första skedet ett nytt verktyg för forskare som är intresserade av att studera snabba händelser. Ett tyskt företag har redan skapat en prototyp av tekniken, vilket gör att den inom uppskattningsvis två år kan användas av fler.
I en vanlig kamera med blixt används vanligt ljus. Här använder forskarna sig av “kodade” ljusblixtar, där koden fungerar som en slags kryptering. Varje gång en kodad ljusblixt träffar objektet – det kan vara en kemisk reaktion i en brinnande flamma – så skickar objektet ut en bildsignal (gensvar) med exakt samma kodning. Efterföljande ljusblixtar har alla olika koder och man fotograferar in alla bildsignaler i ett enda fotografi. Dessa kodade bildsignaler separeras sedan med hjälp av rätt krypteringsnyckel i datorn. Forskarna kallar tekniken FRAME – Frequency Recognition Algorithm for Multiple Exposures.
– Generellt sjunker slutbetyget ju närmare årskurs 9 de invandrade eleverna kommer. Men i matte lyckas nyanlända elever ganska bra, säger Jöran Petersson, lärarutbildare och tidigare gymnasielärare i matematik och fysik. .
Han har analyserat resultat och lösningar på mindre textintensiva provuppgifter i matematik i årskurs 9 och jämfört dessa med vilken årskurs som var elevernas första i Sverige. Tidigt invandrade elever och nyanlända elever bör ses som två grupper med olika utmaningar i matematik, konstaterar han.
– När vi tittar på endast provresultaten ser vi ibland bara små skillnader mellan nyanlända och tidigt anlända andraspråkare. Om vi i stället tittar på hur de har löst mindre textintensiva provuppgifter finns det tydliga skillnader. När jag jämförde tidigt anlända med nyanlända fann jag att nyanlända har större andel korrekta lösningar, ofullständiga men matematiskt korrekt påbörjade lösningar samt även blanka svar. Däremot har nyanlända lägre andel matematiska felaktigheter än tidigt anlända.
Språket ett hinder för matematiklärandet
Begränsade språkkunskaper hos elever som invandrat i tidiga skolår utgör ett hinder i matematiklärandet och är något som skolan måste hantera, menar Jöran Petersson.
– Det kräver mycket av eleverna att lägga grunderna i matematik på sitt andraspråk. Som nyanländ andraspråkare har du i regel haft större delen av din skolgång på ditt förstaspråk och kan kanske matematiken ganska bra. Den som invandrat i tidiga skolår har i stället haft det mesta av matematikundervisningen på sitt andraspråk, alltså svenska. Då finns ökad risk att hamna på efterkälken, trots att dessa elever, genom sin längre skolgång i Sverige, har blivit ganska duktiga i svenska i årskurs 9.
– Skolan bör vara noga med att även tidigt invandrade elever får en god kunskapsutveckling i matematik, annars kan det bli mycket svårt för dem att hinna ifatt innan grundskolan tar slut.
Det handlar om kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss. Hon säger kunskapsresistens och inte faktaresistens som de flesta andra när det handlar om hur personliga åsikter upphöjs till vedertagna sanningar.
– Det leder fel att tala om faktaresistens. Det finns väldigt mycket fakta som vi människor inte har kunskap om. Som till exempel havsbottens djup eller universums yttersta gräns. Det kan vara fakta som vi aldrig kommer att få kunskap om och i den meningen är vi faktaresistenta. Men i det här fallet finns tillgänglig kunskap, väl kända fakta som människor inte tar till sig. Det är mycket värre än att det finns fakta som ligger bortom vår kunskap.
Kärnan är förnekandet av evidens
Kunskapsresistensens kärna är förnekandet av evidens. Kunskap kräver att det finns en evidens annars är det bara tro eller mer eller mindre lyckade gissningar. Och i grunden är vi rationella varelser, menar Åsa Wikforss. Vi påverkas av det vi uppfattar som evidens. Problemet är bara att vi på olika sätt undviker evidens. När vi väl har bestämt oss för en åsikt så är det till exempel mycket lättare att acceptera information som passar det vi redan tror. Åsa Wikforss lånar ett begrepp från kognitionsforskningen och talar om bekräftelsebias. Vi söker information som kan bekräfta det som stöder vår övertygelse och vi vill ogärna rucka på det vi redan tror oss veta.
– Nu visar forskningen att har man väl fått en felaktig övertygelse så klänger vi oss fast vid den. Både på ett känslomässigt plan och på ett kognitivt plan har tankegången fastnat. Det beror på att när vi tar in information så drar vi samtidigt slutsatser av den.
Enligt en undersökning som genomfördes av Public Policy Polling (PPP) 2013 visade att tolv miljoner amerikaner tror att världen egentligen styrs av utomjordiska reptiler. Reptilteorin lanserades av före detta brittiske politikern David Vaughan Icke.
– Det skapas alltså ett helt system av tänkande. Även om man sedan får information som säger att den där övertygelsen var felaktig så är det svårt att acceptera det eftersom hela systemet då måste förändras. Men kunskapsresistens är ingenting nytt. Tänk bara på hur kyrkan reagerade när vetenskapen påstod att jorden inte var universums centrum, säger Åsa Wikforss och tillägger att kyrkans agerande vilade på en kombination av ren vidskepelse och aktiv desinformation.
Lättare än någonsin att undvika evidens
– Det som är nytt nu är att det aldrig har varit lättare att undvika evidens som motsäger den egna åsikten och det har aldrig varit lättare att hitta argument för den åsikt man har. I kombination med de så kallade ”filterbubblorna”, skapas en häxbrygd, säger Åsa Wikforss och syftar på nätets sökmotorer som levererar svar utifrån våra tidigare klick och sökningar.
På det sättet filtreras information bort som inte stämmer med våra personliga uppfattningar.
Koll på begreppen?
Faktaresistens. Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier (Nyordslistan 2015)
Evidens. Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet. Evidens i det här sammanhanget är ett annat ord för vetenskapliga belägg för eller emot en teori eller hypotes. Evidens ska svara på frågan hur sannolik en förklaring är. Hur stor evidens finns det bakom påståendet? Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier.
Filterbubblor. En försvenskning av engelskan ordet ”filter bubble”. Filterbubblor anses av vissa (inte alla) uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar på nätet. Olika algoritmer anpassar eller filtrerar automatiskt träfflistan beroende på vad användaren sökt på, klickat på, gillat och befinner sig. Konsekvensen kan bli att användaren inte tar del av information som motsäger den privata verklighetsuppfattningen.
Ytterligare en komponent i kunskapsresistensens grogrund är aktiva desinformationskampanjer. Starka ekonomiska intressen arbetar medvetet för att förvränga fakta. Det började med tobaksindustrin på 70-talet som snabbt förstod att det inte gick att visa att rökning var ofarligt. Istället satsade man på att skapa osäkerhet om sanningshalten i påståendet om rökningens skadeverkningar.
Åsa Wikforss använder uttrycket ”merchants of doubt” som tobaksindustrins företrädare kallade sig själva, alltså handelsmän i tvivel.
– Strategin gav intrycket av att vetenskapen inte är enig. Å ena sidan höll man med om att det finns viss evidens för att rökning kan vara farligt men samtidigt hävdade man att det även finns viss evidens för motsatsen. Det var väldigt effektivt. Det är också exakt så som oljeindustrin och kolindustrin har jobbat.
– De bestämde sig för att de inte behövde visa att klimatförändringarna inte orsakas av mänskliga aktiviteter – det enda de behövde göra var att så tvivel om att så var fallet. Den är en strategi som har varit enormt effektiv, särskilt i USA. Trots att 97-99 procent av alla klimatforskare är eniga tror en majoritet av amerikaner att det råder oenighet.
Mumifierad sjöjungfru, eller ren fake?
Efter amerikanska valet har begrepp som ”falska nyheter” och ”alternativa fakta” etablerats.
Är Donald Trumps retorik ett utslag av att kunskapsresistensen sprider sig i samhället?
– Donald Trump står förstås i centrum av den här debatten. Dels valdes han förmodligen som ett resultat av ”falska nyheter”, till exempel att påven stödde Trump och att Hillary Clinton ledde en kriminell liga som utnyttjade barn.
– Dels sprider han själv falska påståenden vilket i många fall appelerar till hans väljarbas – både för att de tror på vad han säger och för att de gillar att han totalt struntar i alla experter och smutskastar medierna. Så svaret är att han både är en orsak och en effekt av kunskapsresistensen.
Förmågan att tillägna oss kunskap för att förstå hur omvärlden fungerar har finslipats genom evolutionen. En gång i tiden handlade det om att veta var det finns vatten och hur man gör upp eld. Nu behöver vi tackla frågor som rör planetens överlevnad.
– Därför är det så oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens – har vi inte kunskap så är det kört. Det är inget att hymla med, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, har deltagit i kartläggningen av kornets genom, dess samlade arvsmassa. Enligt honom förändrar forskningsresultaten förutsättningarna för växtförädlingen i världen.
Resultaten innebär bland annat att det går snabbare och blir enklare att hitta plantor med rätt egenskaper för olika klimat, jordförhållanden och nederbördsmängd. Andra egenskaper som blir enklare att hitta och förädla på är plantor som bäst står emot skadeinsekter, mögel och svampangrepp.
Större skördar i svårodlade områden
Kartläggningen av kornets samlade arvsmassa bäddar därmed för större skördar i svårodlade områden runt om i världen. På så vis kan resultaten bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen för många människor.
– Absolut. Det går ju snabbare och blir enklare att hitta plantan med rätt egenskaper som passar i en viss miljö, säger Mats Hansson.
Hans och kollegornas forskningsresultat har redan kommit till praktisk nytta:
– Vi har släppt DNA-sekvensen som vi har kartlagt. Den används redan frenetiskt av forskare och växtförädlare över hela världen, säger Mats Hansson.
Dubbelt så stort genom som människans
Ett genom är en arts samlade DNA-sekvens som är uppdelad på ett antal kromosomer. Kornets genom är nästan dubbelt så stort som människans. Därför har det tagit så lång tid och krävt insatser från många olika håll. Mats Hansson beskriver arbetet som att lägga ett enormt pussel. Hans egen insats inleddes när han arbetade på Carlsbergs laboratorium i Köpenhamn och har fortsatt i Lund.
Slutresultatet av det arbete som de totalt 74 inblandade forskarna lagt ner är ett slags facit som allt framtida arbete med sädesslaget korn kan jämföras med. Enligt Mats Hansson blir forskningen som lagts ner på kornets genom dessutom till stor hjälp i arbetet med de närbesläktade sädesslagen vete och råg.
Korn används ofta som djurfoder, men även som livsmedel för människor. Korn används också i framställningen av öl och whisky.
Kontakt: Mats Hansson, professor. Lunds universitet, Biologiska institutionen. Tel 046-222 49 80, 070-278 99 57, mats.hansson@biol.lu.se
– Studien visar också att personer med grav parodontit upplever sin livskvalitet som sämre jämfört med personer som inte har parodontit. Det kan till exempel handla om munnens funktioner, smärta och psykiskt välbefinnande säger Åsa Wahlin, tandläkare inom specialisttandvården i Jönköping.
Alla utvecklar plack/bakteriebeläggningar på tänderna. Vissa får en inflammatorisk reaktion som kan leda till skador på de vävnader som utgör tänders fäste. Varför bara vissa drabbas är inte klarlagt men faktorer som rökning, stress och diabetes har en negativ inverkan. Ungefär 5-15 procent av alla vuxna har så grav parodontit att de får en stor förlust av tandfäste, vilket i sin tur kan leda till tappade tänder.
Vägt in blödning och tandköttsfickor
I avhandlingen, som heter Periodontal health and disease in two adult populations in Sweden, har Åsa Wahlin gått igenom flera olika tvärsnittsstudier av slumpvis utvalda vuxna personer: dels en befolkningsundersökning i Skåne från 2007, dels fem olika tvärsnittsundersökningar som gjorts med tio års mellanrum i Jönköping sedan 1973.
Genom att gå igenom röntgenbilder har Åsa Wahlin delat in individerna i olika skadeklasser. Hon har även vägt in kliniska faktorer som blödning och tandköttsfickor.
Resultatet visar alltså att färre lider av parodontit och att personerna med grav parodontit har fler tänder kvar än vid tidigare studier.
– Det kan vara så att färre tänder behöver dras ut på grund av tandlossning. Vi vågar inte säga vad det beror på att fler har fler tänder kvar.
Drabbade har sämre livskvalitet
Samtidigt visar alltså studien att personer med riktigt svår parodontit lider av sämre livskvalitet i relation till sin munhälsa jämfört med dem som inte har skador från parodontit. Åsa Wahlin undersökte även om mer psykologiska faktorer som individens känsla av sammanhang – KASAM – hade någon inverkan på om man utvecklar eller inte utvecklar parodontit. Något sådant samband kunde dock inte påvisas.
För framtida forskning om utvecklingen av parodontit bland befolkningen, skulle Åsa Wahlin gärna se att tandvården fortsätter utveckla automatiserade kvalitetsregister.
– Det har blivit svårare att göra tvärsnittsstudier. Färre och färre kommer till undersökningarna, säger Åsa Wahlin.
Vården av patienter med kroniska sjukdomar har blivit den största utmaningen för vårdinrättningar runt om i världen. För att möta de växande behoven från patienter, är det av vikt att flytta sjukhusbaserad sjukvård till hembaserad vård.
I avhandlingen Cloud Computing for Achieving Interoperability in Home-based Healthcare, inom ämnet datavetenskap, föreslår BTH-forskaren Yan Hu en konceptuell modell för att stimulera dialog kring en teknisk lösning för hur man skulle kunna dela med sig av vårddata om patienterna på ett säkert sätt även när patienter vårdas i hemmet.
Det Yan Hu föreslår för hembaserad sjukvård i framtiden är en hybridmodell i molnet med åtkomstkontroll och tekniker för att säkra data. Modellen skulle fungera som en gemensam modell för både vårdgivare och mottagare samt andra intressenter, såsom familjemedlemmar och andra patienter med liknande symptom.
Hybridmodellen i molnet har både en låst del och en publik del. I den låsta delen finns sjukhusens och vårdcentralernas databaser medan data som skapas vid hembaserad sjukvård finns i den publika delen. I den publika delen avgör patienten själv vem som ska få ta del av uppgifterna. Hybridmodellen har använts som konceptuell modell för att diskutera hur diabetesvården i Blekinge skulle kunna utvecklas i framtiden.
Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Fredagen den 28 april
Tid: Kl 13:15 Plats: Sal J1650, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontakt: Yan Hu, via e-post: yan.hu@bth.se (engelsktalande) eller via telefon: 073- 42 23 525.
Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid Karlstad universitet, har studerat hur olika psykologiska faktorer aktiverar känslor som rivalitet och olust hos konsumenter och hur det i sin tur påverkar deras köpbeteende.
– Vi vill gärna tro att vi som konsumenter hela tiden fattar kloka och välgrundade köpbeslut utan att påverkas av yttre faktorer, men så inte är fallet. I situationer där vår självbild eller identitet hotas spenderar vi mer pengar än planerat, till exempel om vi möter atletisk butikspersonal eller inte tillåts att röra vid en viss vara i en butik, säger Tobias Otterbring.
Manlig skrytkonsumtion
Hans forskning visar bland annat att manliga konsumenter spenderar mer än dubbelt så mycket pengar och köper nästan dubbelt så dyra produkter jämfört med kvinnliga konsumenter i närvaron av en muskulös manlig butiksanställd.
– Män som möter eller får titta på andra muskulösa män blir mer benägna att konsumera produkter som signalerar status genom pris eller storlek eftersom de uppfattar männens atletiska anletsdrag som ett hot mot deras egen status, speciellt om de själva är korta eller saknar andra tecken på fysisk dominans. En förklaring till detta beteende kan vara mäns ökade tävlingslystnad gentemot andra män.
Rör ej!
En annan studie i avhandlingen handlar om förbud och hur konsumenter påverkas när deras taktila frihet har begränsats, vad som händer med deras köpbeteende när de inte tillåtits att röra vid en viss vara under en produktdemonstration som ägt rum tidigt inne i en butik.
– Resultaten av denna studie visar att konsumenter kompenserar genom att ta på fler produkter och också köpa fler och dyrare produkter om deras frihet att ta begränsas tidigt inne i butiken, säger Tobias Otterbring och fortsätter:
– När vår frihet att bete oss på ett visst sätt har begränsats tycks vi nästan göra vad som helst för återta denna känsla av frihet och visa att vi minsann förfogar över vårt eget öde och kan bete oss hur vi vill. Som synes får det ibland rätt dyrköpta konsekvenser.
Kompensationskonsumtion för att ta tillbaka kontroll
Slutsatsen i avhandlingen är att faktorer i butiksmiljön, som konsumenter kan uppfatta som hot, leder till kompensationskonsumtion, inte bara inom det specifika området för hotet utan även i andra områden. Till exempel visar ett av avhandlingens delarbeten att om människors självkontroll har satts ur spel i ett område kopplat till sexlusten, blir de mer njutningssökande i sina matval och föredrar exempelvis chokladkaka snarare än fruktsallad.
För mer information:
Kontakta Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, 054-700 25 93 och 072-536 65 00 eller tobias.otterbring@kau.se.
Annika Hellman har i tre delstudier undersökt elevers skapande i bild- och medieundervisningen på estetiska gymnasiekurser. Hon lyfter där fram elevernas tendens att se sig som exempelvis ”duktiga tjejer” eller ”omotiverade estetelever” – deras perspektiv på skolan generellt, och på bild och medieundervisning specifikt.
I avhandlingen använder hon visuella forskningsmetoder som videodagbok, observationer och fotografering. Genom elevernas videodagböcker visar hon hur deras fritid knyts ihop med arbetet i skolan.
– Eleverna arbetar där med komplexa arbetsprocesser. Det är ett experimenterande utan på förhand givna svar, något som utmanar utbildningssystemets traditionella fokus på effektivitet och målstyrning, säger Annika Hellman.
Demokratiska möjligheter
I sin avhandling visar hon hur elever genom estetisk verksamhet i skolan kan uttrycka åsikter och kritik, men även vilka demokratiska möjligheter och framtida potentialer som ryms inom undervisning med bild och media i skolan.
– Samtidigt synliggör jag elevers motstånd mot bildundervisning. Det sker exempelvis genom tystnad och inaktivitet. Killar hade i studien svårare att hitta fruktbara sätt att förhålla sig till bildämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan.
När elevernas upplevelser, erfarenheter och kunskaper blir synliga handlar det såväl om en reproduktion av könsnormer och elevidentiteter på gymnasiet, som om att utmana och förflytta de normerna.
– Dessutom innebär elevernas arbete med bild och medier att de nyanserar sina föreställningar om identitet och normer. Detta är tätt sammankopplat med nyansering av tänkandet, omvärldsuppfattningen och självet, säger Annika Hellman.
För mer information: Annika Hellman, telefon: 031–786 2318, mobil: 070-948 8410, e-post: annika.hellman@gu.se
Fotnot: Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
1. Lyft cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen
I södra Sverige har Phytophthora upptäckts i parker och kyrkogårdar där man planterar nya prydnadsväxter som producerats i andra länder och transporterats hit. Vid anläggning av trädgårdar och parker planteras gärna stora träd för att snabbt få till ett ”färdigt” landskap. Träden är ofta importerats från till exempel Tyskland där det kan ha blivit flyttat mellan flera andra plantskolor, ibland från något tredje land, och kan innehålla flera olika Phytophthora-arter. Parker och kyrkogårdar kan därför fungera som groningsbädd och ingång för Phytophthora till våra skogar.
