Motion nämns ofta som en viktig faktor som bidrar till förbättrad kognitiv funktion*, men många studier som gjorts har visat varierande och ibland motstridiga resultat.
En ny studie har nu sammanfattat effekterna av fysisk träning på kognitiva funktioner. Hit räknas till exempel minne, uppmärksamhet, beslutsförmåga och hur snabbt hjärnan bearbetar information.
*Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. Kognitiva nedsättningar kan till exempel vara svårigheter att lära och utvecklas. Det kan också handla om svårigheter att fokusera eller följa instruktioner för att utföra något.
Yoga har större effekt
Enligt forskarna är resultaten av studien tydliga. Styrketräning och motionsaktiviteter, som syftar till att förbättra konditionen och syreupptagningsförmågan, har endast en låg effekt på den kognitiva förmågan.
Yoga har däremot en måttlig positiv effekt på den kognitiva förmågan, och är mer sannolik att leda till en märkbar förändring av kognitiva funktioner.
Regelbunden yoga under en längre period är dock bättre för att främja kognitiv funktion än enstaka utövning. Yoga har också större potential att bromsa åldersrelaterad kognitiv nedgång, som till exempel demens, jämfört med styrke- och konditionsträning.
– Yoga kombinerar andningskontroll med olika fysiska övningar, vilka påverkar autonoma nervsystemet och nedreglerar sympaticusaktiviteten. Det är helt enkelt en metod för att hantera och motverka stress vilket förbättrar emotionell kontroll, kroppskontroll, välbefinnandet samt förbättrar uppmärksamhet, minne och andra kognitiva funktioner, säger forskaren Peter Blomstrand vid Hälsohögskolan vid Jönköping university.
Mer om studien och hjärnvänliga träningsaktiviteter
I studien används termen ”mind-body exercise” som ett samlingsbegrepp för den intervention som gjordes med deltagarna. Det innebär träning som kombinerar rörelsesekvenser, andningskontroll och uppmärksamhet. Träningsaktiviteter där dessa övningar förekommer är till exempel yoga, tai chi och pilates.
Studien, som är ett samarbete mellan Jönköping University och Region Jönköpings län, sammanfattar resultaten från drygt 300 originalstudier med fler än 20 000 deltagare bland friska personer över 55 år från hela världen.
Yoga rekommenderas för äldre
Forskarna rekommenderar därför att yoga eller liknande aktiviteter som till exempel tai chi eller qigong bör integreras i äldre människors regelbundna träningsrutiner för att upprätthålla en bra kognitiv hälsa.
– För att få en förbättrad kroppslig, mental och kognitiv hälsa är det viktigt med en fysisk och aktiv ålderdom. Vi rekommenderar att träna både styrka, kondition och någon form av yoga för att ha ett friskt och hälsosamt åldrande där yogan hjälper till att få en bra kognitiv hälsa, säger forskaren Nerrolyn Ramstrand vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Peter Blomstrand, biträdande professor vid Hälsohögskolan, Jönköping university, och överläkare överläkare i Region Jönköpings län, peter.blomstrand@ju.se
Sedan september 2019 har Sverige en ny officiell högsta punkt. Forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala konstaterade då att Kebnekaises sydtopp var lägre än nordtoppen.
Sydtoppens höjd, som kröns av en toppglaciär, var då 2095,6 meter jämfört med norra toppens 2096,8 meter. Nordtoppen består av sten och har en höjd som inte ändras.
Årliga mätningar visar minskning
Mätningen av sydtoppen görs varje år. Den senaste mätningen i september i år visar att den fortsätter att minska. Höjden uppmättes till 2093,2 meter över havet. Det innebär en minskning på 1,4 meter sedan förra året.
– Mätningen av sydtoppen var inte lätt i år på grund av hårda vindar på toppen, men vi behövde utnyttja det enda väderfönstret som fanns för att kunna genomföra mätningen innan ny snö tillkommer till sydtoppen nu när hösten börjar i fjällen, säger Nina Kirchner som är glaciärforskare vid Stockholms universitet.
Forskaren Nina Kirchner, glaciärforskare och föreståndare för Tarfala forskningsstation, mäter höjden på Kebnekaises sydtopp den 11 september 2023. Bild: Tarfala forskningsstation
Flera svenska glaciärer smälter
Tarfala forskningsstation deltar även i ett internationellt mätprogram, World Glacier Monitoring Service, som mäter glaciärer i världen och gör så kallade massbalansberäkningar*. Av cirka femtio referensglaciärer som ingår i världen finns fyra i Sverige. Glaciärerna har regelbundet mätts i mer än 30 år.
*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster och förluster räknas ihop. För glaciärer handlar inkomsterna om snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris. Förlusterna är snö och glaciäris som smälter under sommaren. Inkomst och förlust räknas ihop för att antingen ge en positiv balans, alltså glaciären växer eftersom inkomster är större än förlusterna eller en negativ balans, det vill säga glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster.
Glaciärerna som mäts av forskarna vid Stockholms universitet är Storglaciären som ligger vid Tarfala forskningsstation, Rabots glaciär, Mårma och Riukojietna. Alla fyra glaciärer har minskat i jämförelse med 2022.
Minskningar större än tidigare
Rabots glaciär har minskat mest, följt av Riukojietna, Mårma och Storglaciären. Om man tittar på massförlust i snitt över de senaste tio åren, har årets förlust för alla glaciärer varit dubbelt så stor som snittet.
I år smälte Rabots glaciär och Riukojietna dessutom i sina högst belägna områden. Det innebär att glaciärerna inte fick någon ny snö där som kunde bidra till deras tillväxt. Den snö som kom på vintern tinade bort under sommaren. Även is som inte längre var skyddad av snötäcket smälte bort.
– Detta kan vara början på att en glaciär ”svälter ihjäl”. Glaciärerna behöver nu ett år med positiv massbalans för att kompensera förlusten. Om ett sådant år uteblir är förlusten oåterkallelig, säger Nina Kirchner.
Mer om Kebnekaise och mätningar vid Tarfala forskningsstation
Kebnekaisemassivet har två toppar: en nordlig isfri topp med frilagd berggrund på en höjd av 2096,8 meter över havet och en sydlig istäckt topp. På grund av sitt istäcke har sydtoppen en varierande höjd. Den är högre på vintern till följd av snöfall och lägre på sommaren på grund av snösmältning. Återkommande mätningar av sydtoppens höjd har varit en del av mätprogrammet vid närliggande Tarfala forskningsstation sedan slutet av 1940-talet.
Fram till 2019 var sydtoppen högre än nordtoppen, men fortsatt issmältning på grund av klimatuppvärmningen har resulterat i att sydtoppen nu är lägre än nordtoppen. Under de två senaste decennierna har sydtoppens höjd minskat med cirka 0,4 meter per år. Den återstående istjockleken vid sydtoppen uppgår för närvarande till cirka 33 meter.
Kontakt:
Nina Kirchner, docent i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, nina.kirchner@natgeo.su.se
Patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom har en högre risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer jämfört med normalbefolkningen.
En ny studie vid Karolinska institutet visar nu att blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter mot cancerformen. Effekten var tydligast hos personer med ulcerös kolit.
– Även om det behövs fler studier för att bekräfta våra resultat så talar vår studie för att statiner kan förebygga tjock- och ändtarmscancer hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som är en högriskgrupp för att utveckla denna cancerform, säger forskaren Jiangwei Sun vid Karolinska institutet.
I studien har drygt 10 500 IBD-patienter från hela landet jämförts. Hälften påbörjade en behandling med någon statin. Den andra hälften fick inte behandlingen.
Efter en uppföljningstid på i snitt 5,6 år hade 70 statinbehandlade och 90 icke statinbehandlade IBD-patienter diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer.
Skyddseffekten ökade med tiden
Skyddseffekten var större ju längre tid patienterna behandlats med statiner och kunde påvisas efter två års behandling.
Även dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var färre hos de statinbehandlade patienterna under studietiden.
Färre dödsfall
Dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var under studietiden färre hos de statinbehandlade patienterna, 20 jämfört med 37. Det var även färre dödsfall oavsett orsak, 520 jämfört med 719.
Skyddande effekt vid ulcerös kolit
Studien visar att man behöver behandla cirka 200 IBD-patienter med statiner för att undvika ett fall av tjock- och ändtarmscancer, eller ett dödsfall i cancerformen, inom tio år efter behandlingens början. Den skyddande effekten är bara statistiskt säkerställd för patienter med ulcerös kolit.
– Vi tror att det kan bero på att studien innehöll färre patienter med Crohns sjukdom. Det behövs sannolikt fler och större studier där man sammanställer patientpopulationer från flera länder för att nå statistisk signifikans för Crohns sjukdom, säger Jiangwei Sun.
För att undvika ett dödsfall oavsett orsak under samma tioårsperiod räckte det med att behandla 20 IBD-patienter, vilket kan förklaras av att statiner även skyddar mot andra vanligare åkommor, till exempel hjärt-kärlsjukdom.
Statiner kunde kopplas till färre dödsfall både hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Fler studier behövs
Enligt forskarna är resultaten det bästa underlaget hittills för att statiner skulle kunna vara en bra förebyggande behandling mot tjock- och ändtarmscancer för IBD-patienter. Men mer kunskap krävs innan behandlingen kan rekommenderas i generella riktlinjer.
– Fler studier behövs för att fastställa om det finns ett orsakssamband, när i sjukdomsförloppet statinbehandling i så fall bör sättas in, lämplig dos och hur länge behandlingen behöver pågå för att göra nytta, säger Jiangwei Sun.
Studien är baserad på den så kallade ESPRESSO-kohorten som startades av Jonas Ludvigsson, professor vid vid Karolinska institutet.
– Genom att kombinera vävnadsdata från tjock- och ändtarmscancer med svenska hälsoregister har vi en unik möjlighet att studera långtidseffekter av läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår förhoppning är att de här studierna ska förbättra vården av IBD-patienter, säger Jonas Ludvigsson.
Studien har gjorts i samarbete med forskare från bland annat Örebro universitet och Harvard-universitetet i USA.
Fakta om tarmsjukdomar och ökad cancerrisk
Tidigare studier har visat att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom har, har 50 procent högre risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer jämfört med normalbefolkningen.
Detta beror sannolikt på den kroniska inflammation i tarmen som dessa patienter har. Forskare har länge sökt efter läkemedel som kan minska den inflammationsorsakade cancerrisken utan att hitta lämpliga kandidater.
Jiangwei Sun, postdoktor, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, jiangwei.sun@ki.se
Släktingar spelar ofta en viktig roll i människors liv. Familjemedlemmar som kusiner, mormödrar och farbröder är en del av individens sociala nätverk och bidrar ofta med betydande stöd – med allt från barnomsorg till socialt umgänge och finansiell hjälp.
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet för första gången dokumenterat hur många släktingar vi har i Sverige.
– Det har saknats kunskap om hur många släktingar personer har i moderna samhällen, och den informationen har aldrig tidigare samlats in för en hel befolkning. Det har inte funnits tydliga svar på frågor som hur många kusiner man har i Sverige eller andra länder, säger demografiforskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet.
30-åringar har ungefär 20 släktingar
Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial som håller hög kvalitet också långt tillbaka i historien.
Sverige är unikt i världen att ha en digitaliserad folkbokföring med kopplingar mellan barn och föräldrar som sträcker sig tillbaka till 1930-talet. Det gör att registerstudier, där man kan koppla individer till deras levande släktingar, blir möjliga att göra.
Av de typer av släktingar som undersökts i studien – från barnbarn till far- och morföräldrar – har svenskar i genomsnitt 20 släktingar i mitten av 30-årsåldern. Yngre barn har omkring 15 släktingar. 70-åringar har ungefär tio.
Svenskar mitt i livet har i genomsnitt åtta kusiner, och nästan 30 procent har elva eller fler kusiner.
– Hur många släktingar man har påverkas av många olika saker, som skillnader i barnafödande över tid, när i livet man har barn, skillnader i levnadslängd, och åldersskillnader mellan partners. Alla dessa saker kan skilja sig mycket mellan olika familjer, och har även förändrats mycket över tid, säger Martin Kolk.
Stora variationer i släktnätverk
Det är mycket ovanligt att inte ha några släktingar alls i livet. Det förekommer bara i undantagsfall bland mycket gamla personer.
Släktnätverken mellan män och kvinnor är mycket lika varandra, visar studien. Över tid ses en högre andel släktingar, som till exempel halvsyskon, som resultat av separationer.
– Hur många släktingar man har skiljer väldigt mycket mellan olika individer och åldrar. Flest levande släktingar har man i medelåldern mellan 30 och 40 års ålder. Vi ser en stor variation i hur många släktingar man har. Tjugondelen med minst familj har bara tre–fyra släktingar, medan tjugondelen med flest släktingar har över 45, säger Martin Kolk.
Han menar att forskningen ger en inblick i en outforskad viktig del av familjeliv i Sverige.
– Samhällsvetenskaplig forskning har också visat att släktingar är viktigare för livschanser i moderna samhällen än man tidigare trott, och då är det viktigt att dokumentera vilka släktingar man faktiskt har, säger Martin Kolk.
Så gjordes studien
Studien är baserad på svenskt registerdata, och inkluderar alla personer som är födda i Sverige och bodde här 2018.
Med hjälp av register över barnafödande har forskarna skapat släktnätverk och räknat ut antalet släktingar som barnbarn, barn, syskonbarn, syskon, kusiner, föräldrar, föräldrars syskon, och far- eller morföräldrar i Sverige.
Forskarna har sedan räknat ut genomsnitt och fördelningar av olika kategorier släkt i Sverige. Eftersom det bara finns demografiska data inom Sveriges gränser i svenskt registerdata är studien fokuserad på individer som är födda här.
För personer med utlandsfödda föräldrar saknas ofta uppgifter om far- och morföräldrar.
Martin Kolk, docent i demografi, Stockholms universitets demografiska avdelning vid sociologiska institutionen, martin.kolk@sociology.su.se
Den lilla trattformade kopparkanonen hittades av en fritidsdykare på 20 meters djup i havet utanför Marstrand på västkusten. Den tros komma från ett förlist skepp.
En internationell forskargrupp bedömer att det rör sig om en skeppskanon, det vill säga inte en kanon som transporterats som last. Det beror på att den fortfarande hade delar av en laddning kvar i krutkammaren när den hittades. Kanonen var alltså laddad och redo att användas i strid när den hamnade på havsbottnen.
De bevarade laddningsresterna har gjort det möjligt att datera fyndet genom kol 14-metoden.
– Resultatet visar att Marstrandskanonen med stor sannolikhet härrör från 1300-talet vilket gör den till en av de absolut äldsta artilleripjäser som påträffats i Europa, säger forskningsledaren Staffan von Arbin som är marinarkeolog vid Göteborgs universitet.
Forskarna har dokumenterat fyndet genom 3D-skanning. De har också genomfört en kemisk analys av metallen som använts vid gjutningen av kanonen. Analysen visar att det rör sig om en kopparlegering som innehåller omkring 14 procent bly och bara mindre mängder tenn.
Bristande kunskap om kanongjutning
Denna legering är långt ifrån optimal för kanongjutning, menar forskarna. Det är troligt att kanonen skulle ha gått sönder och blivit obrukbar vid alltför intensiv användning.
– Helt uppenbart har den som gjutit kanonen inte haft de nödvändiga kunskaperna och förståelsen för olika kopparlegeringars egenskaper, säger Staffan von Arbin och fortsätter:
– Det visar att man ännu inte fullt ut behärskade kanongjutningens ädla konst vid denna tid och att tillverkningen till stor del skedde utifrån ”trial and error”.
Analysen indikerar också att kopparmalmen som brukats vid tillverkningen av kanonen är bruten i dagens Slovakien. Blyet kommer troligen från England eller gränsområdet mellan Polen och Tjeckien.
Marstrand viktig knutpunkt
Staden Marstrand, med sin omtalat goda hamn, var under 1300-talet en viktig knutpunkt för handelssjöfarten mellan Västeuropa och Östersjöområdet. Men havet var en arena för krig och konflikter, och civilbefolkningen drabbades ofta hårt. Det fanns dessutom alltid en risk för piratangrepp.
De nya typer av eldvapen som utvecklades vid denna tid gav stora taktiska fördelar vid strider till sjöss.
Det var dock inte bara krigsfartyg som försågs med bestyckning. Under loppet av senmedeltiden började även handelsskepp i allt högre grad att utrustas med kanoner för att kunna försvara sig mot pirater och andra fientligt sinnade skepp. Undersökningen av Marstrandskanonen ger nya kunskaper och perspektiv på denna militärtekniska utveckling.
Vrakrester kan ge fler ledtrådar
Trattformiga kanoner av Marstrandskanonens typ brukar vanligtvis tillskrivas 1400- och 1500-talen, men fyndet vittnar alltså om att modellen existerade redan på 1300-talet. De bevarade laddningsresterna i kanonens krutkammare visar också att användandet av kartescher, ett slags färdigpackade krutladdningar, kom i bruk långt tidigare än vad man känt till.
– Nu vill vi naturligtvis också försöka lokalisera och dokumentera skeppet som kanonen hörde till. Även om det sannolikt är hårt nedbrutet och sönderslaget borde det gå att hitta spridda vrakrester vid en noggrann inventering av fyndplatsen och dess omgivningar, säger Staffan von Arbin.
Den undersökta kanonen påträffades 2001 och ingår idag i Bohusläns museums samlingar.
Översvämning som litterärt motiv har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de första syndaflodsmyterna i olika kulturer världen över. Men i samband med klimatkrisen har översvämningsberättelser fått ny relevans i västerländsk litteratur.
En avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet har nu undersökt översvämningen som litterärt motiv i 2010-talets svenska romaner. Syftet är att försöka bidra till en djupare förståelse av hur relationen mellan människan och hennes omgivning skapas och förändras i litterära skildringar av vattenkatastrofer.
– Kopplingar till den bibliska berättelsen om Noa och arken är fortsatt vanliga i 2010-talets översvämningsskildringar. Den här typen av katastrofmotiv har dock på senare tid främst kommit att kopplas till berättelser om klimatfrågor och andra miljöproblem, säger forskaren Malin Löf Nyqvist.
Förankring i litterär tradition
Hon konstaterar att flera av de romaner som analyseras i avhandlingen dessutom är förankrade i en svensk litterär tradition av översvämningsskildringar som kretsar kring islossningar, vårfloder och de norrländska älvarnas roll i utvecklingen av det moderna, industrialiserade samhället.
– De gråbruna, slammiga, giftiga och våldsamma vattenmassor som gestaltas i böckerna har ofta en egen vilja och gör uppror mot människans försök att kontrollera den icke-mänskliga naturen, säger Malin Löf Nyqvist och fortsätter:
– Genom översvämningsmotivet blir mytologiska och andliga föreställningar om vatten synliga och utmanar synen på vatten som en naturresurs som vi människor kan styra över och utnyttja som vi vill.
Skildringar av klimatkris blir konkreta
Hon menar också att skönlitterära skildringar av översvämningar idag ofta används för att framställa klimatkrisen som något konkret – med påtaglig inverkan på den lokala närmiljön – i stället för ett abstrakt, globalt fenomen.
Avhandlingen visar att svenska exempel på översvämningsskildringar inte är något undantag. Många av de trender och mönster som går att hitta i den engelskspråkiga klimatfiktionen förekommer även i den svenska.
I avhandlingen analyseras tre fristående romaner för vuxna och en ungdomstrilogi. Romanerna är Fallvatten av Mikael Niemi, Vintern av Conny Palmkvist, Ödmården av Nils Håkanson och Ättlingarna av Mats Söderlund.
Malin Löf Nyqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, malin.lof.nyqvist@umu.se
Så kallade konversationsagenter är ett AI-verktyg där användaren interagerar med en digital, människoliknande karaktär i verklighetsnära situationer och miljöer. Med hjälp av denna AI-teknik kan elever prata med en karaktär på en skärm och få svar.
En avhandling vid Göteborgs universitet har nu undersökt svenska högstadieelevers upplevelser av att öva på att prata engelska, franska, spanska och tyska med en konversationsagent.
– Tekniken var uppskattad av både elever och lärare. De flesta elever tyckte att det var ett lätt, roligt och tryggt sätt att språkträna och intresset höll i sig över tid, säger forskaren Elin Ericsson vid Göteborgs universitet.
En stor variation kunde ses i vilken grad eleverna relaterade socialt till konversationsagenten.
– Detta verkar ha betydelse för helhetsupplevelsen. Till exempel påverkades samarbetet av hur verklighetstrogen eleven uppfattade agenten. En del elever upplevde den som en livlös maskin, medan andra elever förmänskligade och utvecklade känslor gentemot den, säger Elin Ericsson.
Verktygen behöver utvecklas
Det finns fortfarande lite forskning kring AI i språkundervisning och lärande. Studien ger därför en viktig pusselbit till upplevelser och erfarenheter av AI hos elever mellan 13 och 15 år.
De få konversationsagenter som finns tillgängliga idag är inte innehållsmässigt anpassade efter svenska elever. De kan inte alltid relatera till de situationer som samtalen utspelar sig i, som till exempel att köpa en fysisk biljett på en tågstation. Tekniska brister och utvecklingsaspekter i systemen påverkar också elevernas upplevelser.
Elin Ericsson menar därför att hennes forskningsresultat kan ge värdefull kunskap till lärare som vill introducera dessa system i skolan, men också till utvecklare av konversations-AI.
– I förlängningen kan det bidra till att effektivisera språkundervisningen och lärandet i skolan och förhoppningsvis göra så att fler vill använda språket de lär sig aktivt och känna glädjen i det. En stor fördel med konversations-AI är att de digitala agenterna är outtröttliga och låter eleven öva i enskildhet utan att känna sig iakttagen, när och hur hen själv vill.
Konversationsträning viktig för inlärningen
Elin Ericsson, som själv är språklärare i botten, poängterar att konversationsträning är en viktig del i att lära sig ett språk.
– Att lära sig att prata är, tillsammans med att lyssna, skriva och läsa, en av de fyra färdigheterna. Etablerade principer för andra- och tredjespråksinlärning säger att möjligheter att tala språket i social interaktion i en trygg miljö och att få direkt återkoppling är avgörande för att tillägna sig språket. I de avseendena har konversations-AI stora fördelar som metod, säger hon.
Mer om konversationsagenter
Systemen har ännu inte etablerats som undervisningsmetod i svenska skolor, men däremot i flera andra länder, bland annat i Japan, Sydkorea och Mexiko och då mestadels för universitetsstudenter.
Elin Ericsson, forskare i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, elin.ericsson@ait.gu.se
Det är känt sedan tidigare att storleken på den största fisken i fisketävlingar har minskat, och att många av de mest hotade arterna är stora. I en ny internationell studie bekräftas dessa observationer.
Studien visar att förändringar i kroppsstorlek beror på att individer inom arter blir mindre, men också att större arter ersätts med mindre.
– På vissa platser har man till exempel observerat mindre och mindre individer av klorocka, medan mindre arter som makrill blir allt vanligare. Stora fiskar har allt sämre odds, oavsett om det är på grund av vad människor föredrar att äta eller att fiskarnas livsmiljöer blir varmare, säger forskaren Inês Martins från St Andrews-universitetet i Storbritannien.
Ökat fisketryck kan påverka
Forskarna har inga säkra svar på varför fiskarna blir mindre, men de misstänker att en kombination av saker påverkar. Det kan till exempel handla om ökat fisketryck på större individer. Det gör att fler yngre och mindre fiskar av en art blir kvar i havet. På samma sätt kan det riktade fisket efter vissa arter göra att andra, ofta arter av mindre storlek, gynnas.
– Att världshaven har blivit varmare kan också vara en orsak. Vi har länge sett att arter växer snabbare i varmare miljöer, men att deras slutliga, vuxna storlek blir mindre, säger forskaren Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som är ett av 17 lärosäten som samarbetat i studien.
Inga entydiga resultat
Forskarna har tittat på tidsserier som täcker de senaste 60 åren från hela planeten, och för många typer av djur och växter.
Resultatet var inte helt entydigt. Ibland kan klimatförändringar bidra till att större arter breder ut sig på bekostnad av mindre. Det händer till exempel i den svenska fjällkedjan – där fjällbjörkar och olika buskar tar över marker som tidigare var täckt av olika gräs och örter – när årsmedeltemperaturerna stiger.
– I en tidigare studie har jag konstaterat att växterna har blivit allt högre på tundran i Arktis och i alpina regioner, säger Anne Bjorkman.
Men krympande storlek var alltså vanligast bland fiskar. Den nya studien, som täcker in en lång rad arter, visar att det är komplexa förändringar som skett under de senaste 60 åren.
– Det första steget är att förstå vad som sker hos alla organismer. Först därefter kan vi börja titta på varför det händer och begripa vilka konsekvenser dessa förändringar kan få för mänskligheten, säger Anne Bjorkman.
Ekosystemen kompenserar
Studien avslöjar också att när stora organismer försvinner, ersätts de med många fler mindre individer som gör att den totala mängden liv, biomassan, hålls konstant.
Det överraskande resultatet stöder idén att ekosystemen tenderar att kompensera vid förändringar så att den totala biomassan förblir stabil.
Enligt forskarna är fyndet viktigt för vår förståelse av hur olika organismer anpassar sig till de utmaningar som människor orsakar. De menar också att det är viktigt att övervaka förändringar i arternas egenskaper, på både individnivå och som grupp, för att förstå effekterna av miljöförändringar och mänsklig påverkan på biologisk mångfald globalt.
Anne Bjorkman, ekolog på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, anne.bjorkman@bioenv.gu.se
Olika åtgärder under de senaste decennierna har resulterat i förbättrade miljöer i vattendrag i Europa, men den positiva utvecklingen tycks nu ha bromsat in.
Det visar en studie som analyserat insamlade data från vattendrag i hela Europa. Forskare har därmed fått en överblick av åtgärdernas resultat över tid.
– Eftersom data kommer från långa tidsserier har vi fått en unik inblick i vilka effekter som den europeiska vattenförvaltningen och det europeiska vattendirektivet, har haft. Vi kan tyvärr också se att de positiva effekterna har börjat klinga av, vilket är oroande. Resultaten är en tydlig indikation på att det sätt vi förbättrar och skyddar våra vatten måste ses över på nytt, säger forskaren Lenka Kuglerová vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som medverkar i studien.
Klimatförändringar ändrar spelplanen
Dagens vattenförvaltning bygger på rening av avloppsvatten och restaurering av vattenmiljöer för att vattendragen ska återgå till ett mer ursprungligt tillstånd. Men klimatförändringarna kommer göra det problematiskt att försöka återgå till historiska tillstånd, menar forskarna.
– Vi står inför ett stort skifte med förändrade ekologiska förutsättningar chansen att uppnå återhämtning till ursprungliga tillstånd blir minimal. Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar forskaren David Angeler vid SLU.
Nytänkande och smarta åtgärder behövs
I studien betonar forskarna att det behövs ett nytänkande kring ländernas nationella vattenförvaltning. De vill se större geografiska grepp för att täcka in kopplingarna som finns i naturen och en ökad hänsyn till framtidsscenarier.
– Studien visar hur viktigt det är med smarta åtgärder och att ta hänsyn till vilka funktioner ett vatten ska ha och vilka vattenlevande organismer som kan bidra till det. Det är inte bara biodiversitet i sig som är viktig, utan även vilken funktion de arter som lever där har. På så vis får vi ekosystem som är bättre rustade för framtiden, säger Brendan McKie som är forskare vid SLU.
Mer om studien och EU:s vattendirektiv
EU:s vattendirektiv trädde i kraft år 2000 och ska säkra en god vattenkvalitet i Europa. Direktivet skyddar alla former av vatten. Att återställa ekosystem i och kring vattenförekomster och minska föroreningar i dem, ska leda till en hållbar vattenanvändning av enskilda och företag göra samt att en ”god status” kan nås.
90 svenska vattendrag ingick i den europeiska studien som samlat information från totalt 1816 dataserier från europeiska vattendrag. Den svenska informationen kommer från nationella och regionala program för miljöövervakning.
Lenka Kuglerova, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, lenka.kuglerova@slu.se
Brendan Mckie, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, brendan.mckie@slu.se
– Ursula von der Leyen är definitivt den starkaste rådsordföranden sedan Jacques Delors på 1980- och 1990-talen. Det har också varit en ambition under de senaste åren att kommission skulle bli mer geopolitisk, ta mer initiativ i frågor som berör försvars- och säkerhetspolitik, säger Calle Håkansson som är doktorand i global politik vid Malmö universitet.
Hans forskning visar samtidigt att det finns en dynamik mellan mellanstatlig- och överstatlig nivå, och att det fortfarande är stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet som ger kommissionen och andra organ en impuls att agera.
Ländernas ledare ger de politiska riktlinjerna, men de är ofta beroende av andra för att ta fram lösningarna. EU-kommissionen trycker då på med idéer och processer som ofta leder till mer gemensamma ramverk, menar Calle Håkansson.
Utrikesfrågor traditionellt medlemsstaternas område
Utrikes- och säkerhetsområdet har traditionellt setts som medlemsstaternas politikområde. Men på senare tid har rådet och andra EU-institutioner sett vinster i att samordna politiken på olika områden.
Bakgrunden är flera kriser under det senaste decenniet, till exempel annekteringen av Krim, covid-19 och kriget i Ukraina. Unionen har visat sig vara mer motståndskraftig och enig än vad flera förutspått.
– Vid covidkrisen tog man beslut om gemensam upphandling av vaccin och gemensam upplåning. Sen kom det starka svaret på det ryska anfallskriget mot Ukraina. En stor anledning till att man tagit dessa beslut skulle jag säga är kommissionens mer geopolitiska roll inom unionen som pådrivare, säger Calle Håkansson.
Studien lyfter fram två exempel där kommissionen tagit initiativet. Det första är sanktionspolitiken mot Ryssland där kommissionen tog en mycket större roll i att utveckla sanktionspaketen och att snabbt få dem på plats.
– Det var tydligt att EU hade lärt sig av annekteringen av Krim 2014 då allt gick mycket långsammare.
Samordning med USA
Det andra exemplet handlar om den transatlantiska samordningen i svaret på Rysslands anfall mot Ukraina. Det var väldigt tydligt hur USA:s president Joe Biden och hans medarbetare vände sig till Ursula von der Leyen och hennes närmaste krets – och att de arbetade tillsammans för att ta fram olika paket.
Om EU-kommissionen kommer fortsätta ha denna ”regeringsliknande” roll, ser Calle Håkansson som ovisst.
– Just nu ser pekar det mot en fortsatt stärkt roll för den och framför allt dess ordförande, det har ju visat sig fungera bra. Men det är inte säkert att EU-parlamentet och andra institutioner vill ha denna maktförskjutning, säger han.
Har detta gett EU en starkare röst i världen?
– Både och. Sedan kriget har EU tagit en rad historiska beslut och medlemsskapsprocessen för Moldavien och Ukraina har börjat igen. Samtidigt kan man se att USA fortfarande är den absolut viktigaste aktören i stödet av vapen till Ukraina, säger Calle Håkansson och fortsätter:
– Kriget har också visat på bristerna i EU-ländernas försvarspolitik, de var inte beredda på ett storskaligt krig. Natoförhandlingarna belyser också att det är säkrare vara med i Nato än bara i EU, som ju inte är en försvarsallians utan en politisk allians.
Calle Håkansson, doktorand vid institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, calle.hakansson@mau.se
Glaukom, som också kallas grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och därmed synfältet. I värsta fall kan glaukom leda till blindhet.
Forskning från Göteborgs universitet visar att nästan fem procent av 560 studiedeltagare, som undersöktes av ögonspecialister, hade glaukom. Hälften av de som diagnostiserades visste inte om att de hade sjukdomen.
– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem som visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger forskaren Lena Havstam Johansson vid Göteborgs universitet.
För de nydiagnostiserade innebar upptäckten av sjukdomen att de kunde påbörja behandling med dagliga ögondroppar som sänker trycket i ögat, vilket saktar ned skadeprocessen vid synnerven.
Sämre syn påverkar livet
De personer som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra. De var inte tröttare eller mer nedstämda, drack inte mer alkohol och låg på ungefär samma nivå av fysisk aktivitet.
– Det var en positiv överraskning, och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen glaukom. Det är svårt att leva med en sjukdom som successivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.
Däremot rapporterade personer med glaukom att deras synrelaterade hälsa var sämre.
– Det är svårare att gå i trappor, att se trottoarkanter på kvällarna och att lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och istället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det, säger Lena Havstam Johansson.
Mer om studien
Forskningen är genomförd inom den så kallade H70-studien, som sedan femtio år tillbaka bedrivs vid Göteborgs universitet.
I studien kallas kontinuerligt alla 70-åringar födda ett visst år i Göteborg till flera omfattande både fysiska och kognitiva undersökningar.
De 70-åringar som ingick i studien om glaukom var födda 1944, vilket var drygt 1200 personer. För dessa studier svarade nästan alla på skriftliga frågor om sin ögonhälsa och om förekomsten av glaukom i familjen. 560 av deltagarna genomgick också undersökningar av ögonspecialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Ärftliga faktorer
Forskningen bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen. Det var vanligare att personerna som diagnostiserades med glaukom hade en nära släkting som fått samma diagnos. Resultaten bekräftar också att glaukom innebär ett högre ögontryck, men visar ändå att en majoritet av dem som nydiagnostiserats, eller 67 procent, fortfarande hade ett normalt ögontryck.
I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen. Det innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Studierna bekräftar att glaukom ofta inte innebär försämrad synskärpa i början, något som kan försvåra upptäckten av sjukdomen.
Lena Havstam Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs och specialistsjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset, lena.havstam.johansson@gu.se
Snabb upptäckt av olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, patogener, är viktigt för att kunna ställa en diagnos.
I en ny studie visar forskare vid Karolinska institutet hur de utvecklat en metod för att upptäcka smittämnen i kliniska prover.
– Jag är försiktigt optimistisk om teknikens potential att upptäcka en rad patogener i verkliga miljöer. Genom att kombinera molekylärbiologi och elektronik banar vi väg för ett snabbt och billigt detektionsverktyg, säger forskaren Vicent Pelechano vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Genom att använda prisvärd och massproducerad elektronik har den nya metoden potential att fungera som en grund för utveckling av ett test som kostar omkring 50 kronor och ger svar inom en timme.
Bygger på utveckling av covidtest
Arbetet är en vidareutveckling av tidigare forskning som resulterat i ett diagnostiskt test för covid-19. Forskarna utreder nu hur den nya metoden ska kunna användas inom sjukvården.
De planerar även att undersöka om metoden kan användas inom områden som miljöövervakning, livsmedelssäkerhet och testning av antibiotikaresistens.
Vincent Pelechano, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, vicente.pelechano.garcia@ki.se
Tidigare forskning om den våldsbejakande extremismens psykologi har ofta riktat in sig på sociala frågor och förklaringar – med fokus på islamistisk extremism och terrorhandlingar.
En ny avhandling vid Stockholms universitet har velat öka kunskapen om den psykologiska grunden för våldsbejakande extremism och gruppbaserat våld genom att integrera personlighetens roll med socialpsykologiska faktorer.
Terrorism, extremism och gruppbaserat våld
Termerna terrorism – våld med politiska motiv – och våldsbejakande extremism används ofta synonymt i media och av olika experter. Inom psykologin förstås våldsbejakande extremism mer allmänt som gruppbaserat våld, eller ett våldsamt icke-normativt kollektivt beteende. Psykologiforskare har däremot inte kunnat enas om vad som gör att vissa personer är mer benägna att stödja eller engagera sig i våldsbejakande extremism.
Skilda typer av gruppvåld
Doktoranden Joanna Lindström har i sin forskning försökt hitta psykologiska förklaringar till att vissa personer är mer benägna att engagera sig i våldsbejakande extremism genom att titta på skilda typer av gruppvåld: jihadism, högerextremism, våldsamma protestaktioner och fotbollshuliganism.
Genom olika enkätstudier i skilda grupper i samhället, till exempel invandringskritiska svenskar, Black Lives Matters-anhängare och fotbollssupportrar, undersökte hon sambanden mellan olika socialpsykologiska faktorer som gruppidentifiering, känslan av orättvisa, olika personlighetsdrag och inställningen till våld.
– Jag såg att uppfattningen att ens grupp är orättvist behandlad, så kallad ”gruppbaserad relativ deprivering”, kan vara en grund för att tycka att våldshandlingar är motiverade eller för att själv begå våldshandlingar, säger Joanna Lindström.
Gemensamma personlighetsdrag
Avhandlingen kommer fram till att personlighetsdrag måste beaktas för att förstå varför vissa individer stödjer eller engagerar sig i gruppvåld och våldsbejakande extremism.
– Det finns gemensamma personlighets- och socialpsykologiska faktorer som ligger till grund för väldigt olika former av gruppbaserat våld som exempelvis högerextremism, våldsamma protester i Black Lives Matters-rörelsen och fotbollsvåld. Dessa faktorer innebär en stark identifiering med en grupp man tillhör eller stödjer, en uppfattning att ens grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper samt en personlighet som kännetecknas av låg ärlighet-ödmjukhet och låg emotionalitet, säger Joanna Lindström.
En förklaring till att individer med låg ärlighet-ödmjukhet* och emotionalitet* är benägna att stödja våld för sin sak kan vara en allmän tendens till antisocialt beteende, en känsla av överlägsenhet och därmed rätt till privilegier. Det kan även handla om att de är mindre rädda och oroliga för riskerna med sitt beteende.
*Ärlighet-ödmjukhet mäter uppriktighet, ödmjukhet samt avsaknad av girighet eller manipulativt beteende. Emotionalitet mäter graden av känslomässig sårbarhet, närhet till ångest och oro.
Känsla av orättvis behandling
Studierna pekar även mot att individer, som förespråkar en retorik där deras grupp är missgynnad eller särbehandlad i förhållande till andra grupper och har en allmän tendens till asociala eller riskfyllda beteenden, kan löpa större risk att ta till våldsbejakande extremism. Det är inte alltid att gruppens uppfattning stämmer med verkligheten eller individens faktiska situation.
– Känslor av orättvisa kan upplevas även om man inte själv har varit offer eller upplevt förtryck, i icke-politiska sammanhang och även när man tillhör en strukturellt gynnad grupp.
I två andra studier fann Joanna Lindström att bland vita amerikaner och män finns en koppling mellan låg ödmjukhet och tron att ens egen grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper i samhället. Ödmjukhet mäter en persons uppfattning av sig själv som bättre eller sämre i förhållande till andra.
– Detta kan förklara varför vissa människor stöder retoriken i till exempel så kallade alt-högern och ofrivilligt celibat, incel-rörelserna.
Varför är den här forskningen viktig?
– Därför att både socialpsykologiska faktorer och grundläggande personlighetsvariabler förklarar varför individer stödjer gruppbaserat våld för sin sak. Forskning som inte tar hänsyn till personligheten missar en viktig pusselbit när det gäller våldsbejakande extremism, säger Joanna Lindström.
Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt, visar forskning vid Uppsala universitet.
– De flesta västländer ville att befolkningen skulle vaccinera sig så fort som möjligt. Man såg tidigt att vaccinationsgraden varierade ganska mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Vi ville undersöka om det fanns en koppling till kognitiv förmåga eller om det var annat som orsakade skillnaderna, och gjorde att folk tvekade att vaccinera sig, säger Oscar Erixon som är forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Kognitiv förmåga påverkade vaccinationstakten
Forskarnas studie baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstring inför värnplikten. Testerna har sedan jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten.
Studien visar stora skillnaderna i vaccinationsgrad mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på testerna.
Bland personer med högst resultat på en niogradig skala hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. För personer med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar att uppnå samma vaccinationsgrad.
– Det här är viktigt kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Kallelser jämnade ut skillnader
Region Uppsala är ett exempel som avviker från riksstatistiken. När de prioriterade grupperna var vaccinerade bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50–59 år.
De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination. Det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland dem med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.
– Att själv logga in på en sida, leta fram en tid, boka den, gå dit och vaccinera sig, blev kanske för många steg för en del. En enkel åtgärd, som förbokade vaccinationstider, visade sig i vart fall vara ett kraftfullt verktyg för att skynda på vaccinationerna i båda grupperna, säger forskaren Mattias Öhman vid Uppsala universitet.
Kampanjer kan utformas bättre
Det här visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt, menar forskarna.
– Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson.
Mer om studien:
Studien baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstringen inför den allmänna värnplikten. Studien omfattar 750 000 män och 3 000 kvinnor födda mellan 1962 och 1979. Testresultaten, som är graderade på en niogradig skala, har jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten.
Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens alla celler och koldioxid tillbaka till lungorna. Nu visar en ny studie att röda blodkroppar har en inneboende funktion att skydda mot hjärtskada som uppkommer vid hjärtinfarkt.
Effekten förstärks av kost som innehåller nitratrika grönsaker, främst ruccolasallad och andra gröna bladgrönsaker.
– Denna effekt kunde dessutom visas i en klinisk studie på patienter med högt blodtryck som lottades till att äta nitratrika grönsaker eller kost med lågt nitratinnehåll, säger John Pernow som är professor i kardiologi vid Karolinska institutet.
Skydd kan aktiveras av kost
En del av studien utfördes i experiment med röda blodkroppar från möss som tillfördes till en musmodell för hjärtinfarkt. Före experimentet exponerades de röda blodkropparna för lågt syretryck samtidigt som nitrat tillfördes i dricksvattnet.
I en studie på människor samlades röda blodkroppar från patienter med högt blodtryck. De lottades till nitratrik kost med gröna bladgrönsaker eller kost med nitratfattiga grönsaker. Dessa röda blodkroppar gavs till motsvarande hjärtinfarktmodell med hjärtan från råttor.
– Resultaten visar dels på det grundläggande skydd mot skada vid syrebrist som de röda blodkropparna förmedlar, dels hur det skyddet kan aktiveras av enkla kostråd. Det kan ha stor betydelse för patienter med risk för hjärtinfarkt, säger forskaren Jiangning Yang vid Karolinska institutet.
Utveckling av nya läkemedel
Nästa steg i forskningen är att utveckla ytterligare läkemedel som kan aktivera den skyddande signalmekanismen i röda blodkroppar för att ge skydd till kroppens vävnader och celler vid syrebrist.
– Dessutom behöver vi kartlägga hur blodkropparna överför sin skyddande signal till hjärtmuskelcellerna, säger John Pernow.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Tohoku University i Japan och Heinrich-Heine-University i Tyskland samt Ruhr-University Bochum, Tyskland.
John Pernow, professor och överläkare, institutionen för medicin vid Karolinska Institutet, john.pernow@ki.se
Det är känt att dna-teknik kan bidra till att lösa ouppklarade brott, men även i skogen är tekniken till stor hjälp.
Sedan 2015 pågår en nationell så kallad kartering av svampar i svensk skogsmark. Resultatet visar att det finns långt fler svampar – som vi inte kan se – nere i jorden än man tidigare trott. Många vanliga och betydelsefulla mykorrhizasvampar växer utan att visa sig.
– Vi har lärt oss att det är betydligt fler svampar i marken än vi trodde. Många av arterna vi ser utgör egentligen bara en mindre mängd av svamparna i marken, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Mycel växer året runt
Tidigare baserades mycket av vad vi visste om skogens svampar på inventeringar av fruktkroppar, men många svampar saknar fruktkroppar. De är också bara synliga en kort period av året medan mycel i marken växer året runt.
Med en dna-analys av jord kan mycel av alla marksvampar upptäckas när som helst. Resultaten matchas sedan mot ett register med kända arter.
Hemsida visar var svamparna finns
Data från svampkarteringen till och med 2019 har publicerats på en ny hemsida – svamparisverige.se
Sidan ger besökare möjlighet att till exempel undersöka var i landet, i vilka slags skogar och skogsåldrar olika svampar förekommer.
Successivt kommer data från fler år att läggas till och kunna visa samband mellan svampar och skogsmiljöer.
Kartläggning hjälper forskare
Enligt Anders Dahlberg är den stora nyttan med karteringen att den kostnadseffektivt och storskaligt ger ny information om svampars mångfald och förekomster. Det här är något som kan nyttjas inom forskning och för miljöövervakning.
– På liknande sätt som vi lär oss mer och mer om mikrober i våra magar och hur de påverkar oss, börjar vi förstå mer om svamparnas betydelser och roller i naturen. Till exempel vet vi nu att där en viss grupp spindelskivlingar förekommer är kolinlagringen i marken runt 30 procent lägre, säger Anders Dahlberg.
Jordproverna som undersöks samlas in på Markinventeringen och Riksskogstaxeringens fasta provytor. Samordningen innebär att svampresultaten kan kombineras och analyseras med all data som samlas in om skog- och markförhållanden.
Kontakt:
Anders Dahlberg, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet, anders.dahlberg@slu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
