Jesper Fritz är läkare och har forskat inom klinisk och molekylär osteoporos vid Lunds universitet. Han har analyserat slutbetygen från elever som gick i nian mellan 2003 – 2012 och som har haft 40 minuter idrott varje dag sedan första klass. Lektionerna har varit vanliga idrottslektioner med samma innehåll som i övriga Sverige. Niornas betyg jämfördes med tidigare elevers betyg på samma skola samt med tre skolor i samma område med jämförbar socioekonomisk sammansättning.
Fler kom in på gymnasiet
Resultaten, som presenterades i en avhandling vid Lunds universitet i våras, visar att pojkarnas betyg ökade med i genomsnitt 13 poäng (i det dåvarande betygssystemet) och sju procent fler av pojkarna kom in på gymnasiet.
För flickorna däremot inverkade de extra idrottslektionerna överhuvudtaget inte på betygen. Något som förvånar Jesper Fritz men som kan ha att göra med att flickorna redan hade höga betyg.
– Vi trodde nog att den extra idrotten skulle påverka även flickorna. Det är möjligt att det gör det om man tar en mer medelmåttig skola. Men flickornas utvecklingspotential på den här skolan var begränsad.
Gräns för hur mycket resultaten kan höjas
Jesper Fritz menar att det bara går att höja resultaten till en viss gräns. Dubblad idrott ger inte dubblad effekt på betygen. Dessutom behöver man ta hänsyn till risken att alltför intensiv träning kan bli skadligt för barnen.
– Om idrotten ökar till två timmar om dagen kanske vi närmar oss gränsen för vad barnens kroppar är redo för, säger Jesper Fritz.
Hans avhandling utgår från det datamaterial som samlats in i det så kallade Bunkefloprojektet där sex årskullar elever i Malmö har haft skolidrott varje dag hela grundskolan.
Tidigare studier från projektet har visat snarlika resultat. 2012 presenterade Ingegerd Ericsson en avhandling i pedagogik där hon konstaterar att den extra idrotten gjorde att 96 procent av pojkarna blev behöriga till gymnasiet.
I kontrollgruppen, som bara haft idrott två gånger i veckan, blev 84 procent av pojkarna behöriga. För de flickor som haft extra idrott var 97 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 95 procent av de flickor som bara hade två idrottslektioner i veckan.
Bunkefloprojektet
Bunkefloprojektet pågick från 1999 till 2003 på dåvarande Ängslättsskolan i Bunkeflo utanför Malmö och innebar att alla elever från första klass till nionde klass hade idrott en lektion om dagen. Flera olika forskargrupper har studerat hur den extra idrotten påverkat barnen. Forskarna har fortsatt att följa eleverna som nu är vuxna.
Ökat blodflöde till hjärnan
Men varför har fysisk aktivitet en positiv inverkan på skolresultaten? Jesper Fritz studie svarar inte på den frågan i sin forskning men han säger att möjliga orsaker kan vara att blodflödet till hjärnan ökar eller att koncentrationsförmågan stärks.
Att fysisk träning förbättrar minnet och att till och med hjärnstrukturen förändras har man sett i undersökningar på vuxna. Det finns studier på barn som visar liknande resultat även om de inte är lika många.
Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan, har varit delaktig i att ta fram de nationella riktlinjerna för hur mycket barn och unga ska röra på sig.
– Vi vet att det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och kognition och nu gäller det att ta reda på vad i den fysiska aktiviteten som spelar roll för att kunna leda sambandet i bevis, säger han.
Konditionen avgörande
Den förklaring som forskarna lutar åt är att det är konditionen som är viktig och inte graden av fysisk aktivitet. Konditionen verkar också vara avgörande för fler av hjärnans funktioner, som att kunna reglera känslor och att koncentrera sig. God kondition gör det också lättare att somna.
Det här är resultat som delvis motsäger tidigare forskning som indikerat att det är förbättrad motorik, till följd av fysisk träning, som gör att kognitiva förmågor stärks. Så tycks det inte vara, menar Örjan Ekblom.
Hur bra kondition eleverna ska ha för att deras skolresultat ska förbättras går inte att ge ett exakt svar på.
– Vi vet att de som har låg kondition oftare har sämre resultat på matteprov och liknande tester. Men de som har allra bäst kondition har inte några superresultat. Det finns ett gränsvärde över vilket inte så mycket händer. Det är uppmuntrande eftersom de elever som har svårt i skolan och som har dålig kondition har möjlighet att förbättra läget utan att behöva träna jättemycket.
Hur mycket ska barn röra sig?
– Barn bör röra sig 60 min per dag på måttlig till intensiv nivå plus tre gånger i veckan så att de blir andfådda och gärna använder musklerna, säger Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan.
Vilka åldrar riktar sig de nationella rekommendationerna till?
– De är desamma för sex till 17- åringar vilket är ett uttryck för att kunskapsområdet är i sin linda. Det vore konstigt om behovet av rörelse var detsamma före och efter puberteten. Likformigheten ska ses som ett tecken på att vi har mycket att lära oss om hur barn reagerar på fysisk aktivitet.
Vad behöver barn träna?
– Många barn är starka i underkroppen om de springer och cyklar regelbundet. Men de behöver ofta stärka överkroppen till exempel genom att klättra eller simma. Barn som är starka tycks klara sig lite bättre mot skador och det är viktigt att veta att barn före puberteten inte bygger stora muskler. Deras styrkeökning gör att de får en bättre neuromuskulär anpassning vilket innebär att de blir bättre på att använda sina muskler.
Har man längre fram i livet nytta av att vara i god form som barn?
– Den som är aktiv som barn har något större möjlighet att bibehålla sin aktivitetsnivå en bit upp åldern. Är man stark när man är ung så ökar det också sannolikheten att man är det även i vuxen åldern. Sambanden är dock inte jättestarka.
Kan man behålla konditionen även om man slutar träna?
– Konditionen sjunker på några månader om man inte tränar. Men det verkar som att de som har haft god kondition fortare kan öka i kondition om de börjar träna igen. Men det kan bero på att de är vana att ta i. Vi vet faktiskt inte riktigt.
Källa: Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik och idrottshögskolan, som varit med att ta fram de nationella riktlinjerna för hur mycket barn och unga ska röra sig.
Idrott varje dag
Både Jesper Fritz och Örjan Ekblom är överens om att det borde finnas idrott på schemat varje dag, under hela skoltiden.
– Alla forskningsrapporter som har kommit gällande detta de senaste tio åren talar sitt tydliga språk – daglig rörelse är bra för barnen. Det stärker både deras fysiska utveckling och deras skolresultat. Mer idrott är mycket billigare och enklare än andra åtgärder som görs för att höja resultaten som till exempel att satsa på extra lärare, säger Jesper Fritz.
Örjan Ekblom pekar på att för lite rörelse även ökar risken för tidig diabetes och för att senare i livet drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Hur mycket barn rör sig skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper. Barn i svaga socioekonomiska grupper rör sig betydligt mindre än barn från ekonomiskt starka förhållanden och barn på landsbygden tycks röra sig mindre än barn i storstäder.
– Skillnaden mellan de olika grupperna verkar bli tydligare när barnen börjar skolan. Det skulle kunna bero på att man i skolan tar med sig ett antal attribut från den grupp man känner att man tillhör och då växer olikheterna. Det är väldigt ledsamt, säger Örjan Ekblom.
Hållbart fiskfoder är i dag en bristvara i Sverige, och RISE arbetar på olika sätt med detta. RISE Processum har utvecklat en teknik för att tillverka protein från skogsråvara som kan användas i fiskfoder. RISE leder ett projekt för att ta vara på restströmmar från svensk fiskindustri och utveckla en protein- och fettrik foderråvara för svenska fiskodlare som kan ersätta fiskmjöl.
– Ambitionen är att endast använda *MSC-märkta biprodukter från svensk fiskindustri, som ryggben, fiskhuvuden och skaldjursrester och undersöka om vår produkt kan KRAV-märkas, säger Sophia Wassén, projektledare och forskare på RISE enhet Jordbruk och Livsmedel, som leder det tvärvetenskapliga samarbetet mellan forskare, myndigheter och privata företag.
I dag skickas svenskt fiskrens huvudsakligen till Danmark och Norge, där det blir fiskmjöl. Produktionen av fiskmjöl förutsätter kontinuerlig tillförsel av råvara, vilket gör att man även använder fullt ätlig fisk. Fiskmjölproduktion kräver dessutom mycket energi, och värmen som tillförs på konventionellt sätt kan skada råvarans fetter och proteiner.
Ensilering återför näring I det här projektet testas en metod som man menar är både enklare och mildare: ensilering, en konserveringsmetod oftast förknippad med djurfoder, där konserveringen sker genom en syrefri jäsningsprocess.
– Ensilering är en gammal teknik som på ett enkelt, säkert och energisnålt sätt kan återföra näring och värde från fiskindustrins biprodukter tillbaka till livsmedelskedjan, säger Sophia Wassén.
Dock måste man försöka lösa några tekniska problem kring tekniken för att optimera näringsutbytet och undvika att näringsämnen som omega-3-fettsyror härsknar. Dessa två frågor utreds på Chalmers Institution för livsmedelsvetenskap av en doktorand. En utmaning för RISE är att ta fram effektiva och milda torktekniker för ensilaget.
Företag vill producera foderråvaran i Sverige Ett av de företag som deltar i projektet är Västkustföretaget Rena Hav, som på sikt vill producera fiskfoderråvara i stor skala med hjälp av ensilering. Rena Hav är dotterbolag till Smögenlax, som i sin tur är intresserat av att odla fisk på land med hjälp av ett hållbart fiskfoder. Övriga deltagare i projektet är Sveriges lantbruksuniversitet, som ska hålla i själva testerna av ensilaget som foderingrediens, Sotenäs kommun och företagen Linkan Feed ingredients, Liq Tech International, Agrilogik och Ircon Drying Systems.
– Vi kommer också att undersöka sådant som marknadspotential och EUs regler kring fiskodling. Vårt mål är att projektet ska ge ny kunskap som kan gynna befintliga och nya lokala företag och investeringar, ökad sysselsättning i svenska kustsamhällen och ge ökat anseende åt företag inom fisk- och skaldjursindustrin, säger Sophia Wassén.
Projektet pågår till år 2020 och finansieras av Formas.
*MSC-märkning är ett certifierings- och miljömärkningsprogram som främjar hållbara fiskemetoder och bidrar till levande hav.
Regeringen har meddelat att man ska göra en översyn, men satsningen behöver ökas rejält – och det brådskar, anser Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet.
Orsakerna till de sjunkande grundvattennivåerna är minskad grundvattenbildning och ett överutnyttjande i vissa områden, samt att vi människor under årens lopp successivt förändrat marken genom att exempelvis dika ut våtmarker och skapa stora hårdgjorda ytor i städerna. De sjunkande nivåerna har – hittills – värst drabbat framförallt sydöstra Sverige, Gotland och Öland.
Tio år för att komma i kapp
Också grundvattnets kvalitet är hotat: Enligt Naturvårdsverket finns i Sverige cirka 80 000 förorenade platser, varav många har eller kan komma att förorena grundvattentäkter.
Enligt Torleif Dahlin är det hög tid att göra en satsning på att kartlägga Sveriges grundvattenresurser.
– Annars kan vi inte sätta in rätt åtgärder och få till stånd en långsiktigt hållbar förvaltning för att skydda våra vattenresurser för kommande generationer, däribland grundvattnet. Har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid.
Man bör räkna med minst tio år för att hinna ikapp det man har försummat, enligt Torleif Dahlin:
– Även om tekniken har utvecklats starkt på senare år behöver vi vidareutveckla, anpassa och nyutveckla metoder för att bättre skydda vårt viktigaste livsmedel. Med bättre koll kan man också spara pengar och bara göra det som är har betydelse, säger han.
Tickande bomb
Problematiken med att föroreningar från exempelvis jordbruk, bensinmackar, tvätterier och soptippar sipprar ut i grundvattnet beskriver Torleif Dahlin som en ”tickande bomb”. Det kan årtionden innan gifterna når vattentäkterna.
– Ett problem är att det är dyrt att sanera idag. Det vanligaste är att man fraktar bort den förorenade jorden och lägger till nya jordmassor. Men det finns billigare sätt, så kallad in-situ sanering, men det ökar kraven på bra kontrollmetoder, vilket vi arbetar med.
Utsläpp från jordbruk fortsätter
Medan nedlagda bensinmackar och tvätterier är gamla synder som nu börjar visa sig, fortsätter utsläppen från jordbruket:
– Vi ser allt mer spår av bekämpningsmedel från jordbruket i grundvattnet. Här har lagstiftningen stramats åt de senaste åren men en ytterligare översyn är nödvändigt. Man har inte koll på läget vilket gör att problemet kan vara mycket större än man tror.
Regeringens meddelade i juni att man kommer att satsa 200 miljoner, varav en del ska gå till att kartlägga grundvattenresurserna. Men tillskottet är otillräckligt, enligt Torleif Dahlin:
– Som jämförelse kan nämnas att Danmark nyligen genomfört en landsomfattande kartläggning till en kostnad av omkring 250 miljoner euro, ca 2,4 miljarder kronor. Kartläggningen finansierades genom en avgift på allt vatten som konsumeras i landet.
På den kommande konferensen lyfts ny teknik för att kartlägga grundvattenmagasin. Andra tillämpningar som tas upp är geofysik för kartläggning av förorenad mark, geotekniska och bergtekniska förundersökningar, arkeologi, etc. En av de parallella konferenserna handlar om hållbar energi, där det ingår geotermisk energi, energilagring i mark och koldioxidlagring.
Elektromagnetiska vågor från helikopter
En metod, som är relativt ny och användes i stor skala i den danska grundvatten-kartläggningen nyligen, är att kartlägga större ytor med elektromagnetiska vågor. Vågorna skickas ut från en helikopter. SkyTEM är ett exempel. Systemet har också på senare tid testats på Gotland och Öland av Sveriges geologiska undersökning (SGU).
En kompletterande metod är resistivitetsmetoden och som kan ger en mer detaljerad bild av jordlager och berggrund i ett område, t.ex. en 3D-modell av ett mindre område. Den kan upptäcka föroreningar och därmed ge underlag för saneringsåtgärder och för att undvika allvarliga miljöskador. Grundprincipen är att olika material leder ström olika bra. Berg ger högre motstånd än exempelvis vatten och lera.
En geofysisk kartläggning måste alltid kombineras med andra undersökningar, såsom borrning och provtagning med efterföljande analyser, men kan utifrån de geofysiska undersökningarna planeras smartare och optimeras för att i slutänden minska kostnaderna för undersökning och övervakning.
Grundvatten bättre skyddat mot parasiter
Vårt dricksvatten får vi i huvudsak från lika delar grundvatten och ytvatten, det vill säga sjöar och floder.
Fördelar med grundvattnet är att det är bättre skyddat mot föroreningar än ytvatten, så man slipper problem med förgiftning av exempelvis mikroorganismen Cryptosporidium som förekommit på flera ställen i landet på senare år. Det är också en fördel att grundvatten har jämnare kvalitet och temperatur över året än ytvatten, vilket minskar behovet av klorering av vattnet.
Grundvattnet kan dock förorenas av gifter från pesticider i jordbruket, förorenad mark från före detta kemtvättar, bensinstationer, soptippar, etc., och har man väl förorenat en grundvattentäkt är den förstörd inom överskådlig tid. Man måste då ta till dyra reningsmetoder eller avsaltning för att få fram bra dricksvatten. Det är därför enormt viktigt att skydda grundvattnet mot föroreningar.
Varför kartlägga och övervaka grundvatten? Med en kartläggning av grundvattnet får man reda på var det finns vattentillgångar, på vilket djup de befinner sig, hur mycket vatten de handlar om, hur skyddade de är och hur tillgängligt det är. Med en löpande övervakning går det att se förändringar och (risk för) föroreningar.
Umeåforskaren Cecilia Lindgrens avhandling presenterar nya strategier för design av läkemedel som påverkar två olika komplexa biologiska system, där ett är relaterat till ledgångsreumatism och det andra till nervgasförgiftning.
Det långsiktiga målet med det ena projektet är att utveckla ett vaccin mot ledgångsreumatism, vilket är en autoimmun sjukdom där det egna immunförsvaret angriper brosk och leder. Orsaken till ledgångsreumatism är inte helt känd, men en kemisk förening från ledbrosk kan lindra symptom och häva motsvarande sjukdom i möss.
Vaccin mot ledgångsreumatism
Cecilia Lindgren har studerat hur modifieringar av denna kemiska förening påverkar interaktionen med olika proteiner som är viktiga för immunförsvaret, och har undersökt hur detta triggas igång.
– Vi har sett att även till synes små förändringar i den kemiska föreningen kan ha stor påverkan på immunförsvaret, vilket är viktig kunskap för att öka förståelsen om orsaken till ledgångsreumatism, samt för att kunna utveckla ett vaccin mot sjukdomen, säger Cecilia Lindgren.
Medel mot nervgasförgiftning
Det långsiktiga målet med det andra projektet är att utveckla ett universellt motmedel mot nervgaser. Nervgaser är extremt giftiga ämnen som kan vara dödliga vid även mycket små doser, och har vid ett upprepat antal tillfällen använts vid kemisk krigsföring trots att de är förbjudna. De fungerar genom att blockera det livsnödvändiga proteinet acetylkolinesteras, och effektiviteten för de motmedel som finns i dag är beroende av vilken nervgas som blockerar proteinet.
Cecilia Lindgrens strategi för design av nya motmedel som kan motverka flera olika nervgaser går ut på att först identifiera en kemisk förening som kan binda till acetylkolinesteras oberoende av nervgas, för att sedan introducera en komponent som kan avlägsna nervgasen från proteinet.
– På så sätt har vi utvecklat en kemisk förening som kan häva effekten av samtliga nervgaser som vi har undersökt. Nästa utmaning är nu att undersöka hur modifieringar av denna förening påverkar dess effektivitet som motmedel, för att öka förståelsen för hur den fungerar på molekylnivå, säger Cecilia Lindgren.
Avhandlingen:Design Strategies for New Drugs Targeting Multicomponent Systems – Focusing on Class II MHC Proteins and Acetylcholinesterase. Svensk titel: Strategier för utveckling av nya läkemedel mot multikomponentsystem – Fokus på klass II MHC proteiner och acetylkolinesteras.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KB.E3.03 (Stora hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Antti Poso, University of Eastern Finland, School of Pharmacy, Kuopio, Finland, och University Hospital Tübingen, Department of Internal Medicine VIII, Tübingen, Tyskland.
Cecilia Lindgren har en kandidat- och masterexamen i kemi från Umeå universitet. Hon är född och uppvuxen i Östersund.
Kontakt: Cecilia Lindgren, Kemiska institutionen vid Umeå universitet Telefon: 073-059 80 79 E-post: cecilia.lindgren@umu.se
Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer, från olika delar av landet. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.
Vid kartläggningen upptäcktes 33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya varianter som inte finns rapporterade sedan tidigare. Informationen har gjorts tillgänglig som en öppen resurs för verksamma inom sjukvården, samt för forskare inom livsvetenskaperna.
– Den här resursen kommer att ha stor betydelse för många nationella forskningsprojekt som undersöker samband mellan genetiska varianter och sjukdomar, säger professor Ulf Gyllensten på Uppsala universitet och SciLifeLab, som leder projektet.
Underlätta diagnos Även sjukvården kommer att kunna dra direkt nytta av dessa resultat för att till exempel bestämma om en genetisk förändring hos en patient är den troliga orsaken till en sjukdom eller om varianten finns även hos friska personer i befolkningen.
– Våra resultat visar på förekomsten av miljontals hittills oupptäckta genetiska varianter i Sverige, varav de flesta förekommer hos en låg andel av befolkningen. Det är viktigt att kartlägga dessa lågfrekventa varianter för att underlätta diagnos av ärftliga sjukdomar, säger Adam Ameur, bioinformatiker vid Uppsala Universitet och SciLifeLab, som har varit huvudansvarig för analyserna.
Integritetsskyddet viktigt Flera grupper inom SciLifeLab har varit inblandade i arbetet med att sekvensera de 1 000 DNA-proverna samt att utveckla metoderna för dataanalys. Det handlar om väldigt stora datamängder, över 100 terabyte sekvensdata har producerats. Eftersom mänskliga DNA-sekvenser innehåller känslig och personidentifierande information har stor vikt lagts vid integritetsskydd och datasäkerhet.
– Informationen är öppet tillgänglig, vilket gör att forskare snabbt och enkelt kan ta reda på hur frekvent förekommande en genetisk variant är bland individerna i kartläggningen. Däremot måste man göra en speciell ansökan för att få tillgång till genetiskt data från enskilda individer, och allt arbete måste i sådana fall ske inom ett specialbyggt datasystem med extra hög säkerhet, säger Ulf Gyllensten.
Det här arbetet är en del i SciLifeLabs satsning på nationella projekt inom genomik som möjliggjorts genom stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Artikel: Ameur et al., SweGen: a whole-genome data resource of genetic variability in a cross-section of the Swedish population, European Journal of Human Genetics advance online publication 23 August 2017; doi: 10.1038/ejhg.2017.130
Kontakt: Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLifeLab, tel 0708-99 34 13,ulf.gyllensten@igp.uu.se
Adam Ameur, bioinformatiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och SciLifeLab, tel 070-425 02 79, adam.ameur@igp.uu.se
Idag trafikeras skogsmark året om på grund av industrins efterfrågan på färsk skogsråvara. Det innebär att marken trafikeras även under blötare perioder när den är känslig för markpackning och spårbildning. SLU och Skogforsk har undersökt vilken påverkan terrängtransport med virke kan ha på markens fysikaliska egenskaper, såsom porsystem och vattenledningsförmåga. De kom fram till att i hjulspår är markens porvolym och vattenledningsförmåga markant lägre än i marken intill.
Under de senaste femtio åren har vi sett en stadig utveckling mot ett mer mekaniserat skogsbruk. Körning med tunga skogsmaskiner kan leda till markpackning, omblandning av jorden och spårbildning. Det i sin tur kan leda till oönskade effekter på mark, vattendrag och trädens tillväxt. Internationella studier har visat att markkompaktering både kan minska och öka trädens tillväxt, men de flesta studierna pekar på en tillväxtminskning.
Röntgen avslöjar täthet i jordlager
Forskarna, som kommer från institutionen för mark och miljö på SLU och Skogforsk, studerade marken efter körning med en fullastad skotare på stenig moränmark på två hyggen i norra Sverige. På det ena hygget hade det tidigare växt ett granbestånd och på det andra ett blandbestånd med tall och gran.
Jordprover samlades in från den översta mineraljorden, både i och bredvid hjulspåren som orsakats av sex överfarter med en skotare lastad med virke (35 ton). Jordens fysikaliska egenskaper undersöktes sedan med hjälp av klassiska jordanalyser på laboratoriet och med röntgentomografi, en icke-destruktiv metod för att synliggöra porer tredimensionellt och därmed göra det möjligt att kvantifiera storleken på sammanhängande porer.
Försämring även på hård mark
– Vi såg att jordens förmåga att leda vatten var 70 procent lägre i hjulspåren än i marken bredvid! Röntgenbilderna visade att det berodde på att den totala porvolymen blivit mindre och att framförallt de stora porerna tryckts ihop så att vattnet hade svårt att ledas vidare genom jorden, säger Linnea Hansson, en av forskarna bakom studien.
Porsystemet i en cylinder från den ostörda marken och i en cylinder från spåret i störd mark. Bilden är skapad med metoden röntgentomografi. Bild: Linnea Hansson
Terrängkörning med tunga skogsmaskiner kan alltså påverka jordens fysikaliska egenskaper i den översta mineraljorden, även på mark med grov textur där man sällan har problem med spårbildning. De två olika metoderna med röntgenbildanalyser och fysikaliska analyser på laboratoriet stämde väl överens med varandra, vilket också var ett intressant resultat från studien.
Rötternas syretillgång kan försämras
Efter körning minskade den totala porvolymen i jorden och därför också volymen av luftfyllda porer. Jordens förmåga att hålla vatten ökade, något som kan leda till längre perioder med hög vattenhalt. Därigenom finns en risk att både plantornas rötter och mykorrhizan (symbiotiska svamptrådar som växer med trädrötter och ökar trädens näringsupptag) får för lite syre, speciellt om gasutbytet mellan marken och luften samtidigt försämras genom att porerna trycks ihop och skärs av. Den försämrade syretillgången under blöta perioder skulle kunna påverka tillväxten i körspåren negativt.
– Längre perioder med hög vattenhalt i hjulspåren leder också till en ökad risk för ytavrinning och erosion, vilket kan få konsekvenser för vattenkvaliteten i de mindre vattendragen, säger Annemieke Gärdenäs, en annan av forskarna bakom studien.
Nu rekommenderar forskarna att det görs fler undersökningar kring terrängstransporters påverkan på skogsmark i stort, och även specifikt på grova jordarter, för att ta reda på hur plantetablering och tillväxt kan påverkas samt vad markpackning kan få för miljökonsekvenser. De efterlyser också studier av hur markberedning påverkar markpackning och därmed planttillväxt i körspåren, både på kort och lång sikt.
Kontakt:
Linnea Hansson, doktorand
Institutionen för mark och miljö; Skoglig biogeokemi
018-67 19 93, linnea.hansson@slu.se
Inom vården förekommer ofta skattningsskalor där patienten själv får rapportera sitt hälsotillstånd. Sedan 1990-talets början är frågeformuläret SF-36, bestående av 36 frågor, och dess kortare version SF-12, flitigt använda. Med hjälp av relativt komplicerade algoritmer beräknas två slutpoäng, som är tänkta att ge en rättvisande bild av fysisk respektive mental hälsa.
Men vad säger siffrorna – egentligen? Stämmer slutpoängen överens med verkligheten? I en artikel, nyligen publicerad i tidskriften Reseach in Nursing and Health, ifrågasätts beräkningsmetoderna av Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, och hans kollegor Albert Westergren och Kristofer Årestedt.
Matematisk fadäs
– Om en patient exempelvis uppger sig ha mycket god fysisk hälsa kan detta, genom de traditionella metoderna, dra ner poängen för den mentala hälsan. Det är en matematisk fadäs som i förlängningen ger missvisande resultat och en felaktig bild av patientens hälsotillstånd, menar Peter Hagell.
Detta kan i sin tur påverka de behandlingsmetoder vårdpersonalen väljer att ge patienten.
Genom åren har metoderna kritiserats med jämna mellanrum, men i den senaste artikeln kan forskarna också ge tydliga exempel på hur fel det kan bli i slutändan – även om man blandar in andra aspekter, som exempelvis patientens ålder.
– I värsta fall blir resultaten helt absurda. Så vi menar att man helt sonika bör överge dessa ologiska metoder och i stället använda alternativa beräkningsmetoder.
Svårare att jämföra med tidigare forskning
Peter Hagell och hans kollegor är beredda att stöta på patrull. SF-36 och SF-12 hör till de mest använda skattningsskalorna inom hälsovärlden, och det finns ett stort antal studier där dessa förekommer.
– Att överge metoden innebär att det blir svårt att jämföra tidigare forskning med nyare. Å andra sidan kommer vi få mer rättvisande resultat, där slutsatserna ligger närmare verkligheten.
Kontakt: Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-250 39 56, 0703-45 72 65, peter.hagell@hkr.se
– Genom att öka BMP4 så kan vi öka förbränningen, men detta ser vi bara hos initialt smala möss. Tjocka möss visade sig ha en BMP4-resistens, vilket också är ett viktigt fynd, säger Jenny Hoffmann, försteförfattare till artikeln och verksam vid Lundberglaboratoriet för Diabetesforskning.
Hon är nyligen disputerad i medicin med en avhandling fokuserad på just BMP4, Bone Morphogenetic Protein 4, och hur det reglerar vitt, beige och brunt fett i kroppen. Vita fettceller lagrar och frisätter fett, bruna fettceller förbränner fett och producerar värme och beigea fettceller, som finns i vit fettvävnad, kan börja förbränna fett vid aktivering. BMP4 har viktiga funktioner under fosterutvecklingen men har visat sig ha en särskilt viktig roll i fettcellsutvecklingen.
Smala möss fick metabolt aktivt vitt fett I en av delstudierna användes celler från humana fettbiopsier och i de två andra användes vuxna möss som fick BMP4-genterapi. I den nu aktuella studien gavs försöksdjuren en fetare och därmed mer energirik kost, samtidigt som de injicerades med ett ofarligt virus som bär på BMP4, sätter sig i levern och därifrån sprider sig.
– I möss som är smala från början ser vi att det vita fettet blir mer beige och metabolt aktivt medan det bruna fettet går mot att bli mer vitt. Det uppstår alltså en negativ effekt på det bruna fettet och en positiv på det vita, men det positiva överväger och mössen mår bättre. De är skyddade mot viktuppgång och får inte insulinresistens, en markör för risk för typ 2-diabetes, säger Jenny Hoffmann.
Möss som var tjocka från början reagerade annorlunda. Genterapi med BMP4 gav inget skydd mot viktökning men skyddade mot insulinresistens vid ökat energiintag. De feta djuren, som visade sig ha högre nivåer av eget BMP4-protein, hade också höga nivåer av så kallade antagonister som förhindrade BMP4-signaleringen i fettet. De var med andra ord resistenta mot effekterna av BMP4.
Terapeutiska möjligheter Fettväven är viktig som lagringsplats för energiöverskott. Det som först expanderar är underhudsfettet, sedan börjar fett lagras på mindre hälsosamma ställen – i buken, levern och musklerna. Att ringa in BMP4-proteinets inverkan är enligt Jenny Hoffmann ett led i kampen mot typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa med kopplingar till fetma.
– Det här är grundforskning, betonar hon, men en ökad förståelse av BMP4-signalering i fett kan leda till nya terapeutiska möjligheter vid fetma och typ 2-diabetes.
Allt fler ungdomar i Sverige lider av ohälsa. Det rör sig främst om stress, men även andra psykiska och fysiska besvär.
I en avhandling från Linnéuniversitetet visar sociologen Linda Hiltunen att ungas upplevelse av ohälsa till stor del bottnar i deras dagliga kamp om att skapa och upprätthålla social status bland sina jämnåriga.
– Många ungdomar strävar efter att visa upp det perfekta livet. Detta är något som skapar stress och ohälsa, menar Linda Hiltunen.
Aldrig nöjd Studien visar att både de som till synes lever upp till normer om perfektion och de som av olika skäl hamnat utanför mår dåligt. Linda Hiltunen beskriver detta som ett slags perfektionismens tyranni, som påverkar de ungas hälsa negativt.
– Den ständiga strävan mot perfektion gör att man aldrig känner sig nöjd – man når aldrig riktigt fram.
Tjejerna mår sämst Sämst mår tjejerna. Studien visar tydliga skillnader mellan tjejer och killar. I avhandlingen har Linda Hiltunen undersökt hur genus konstrueras i relationer mellan unga och visar att dessa konstruktioner leder till att tjejer rapporterar mer ohälsa än killar.
–Tjejer upplever exempelvis högre krav än killar på utseende, att anpassa sig, att vara tillgängliga för andra och att lyckas i skolan, säger Linda Hiltunen
Studien visar också att ungdomarna ständigt arbetar för att undvika och handskas med påfrestande situationer och känslor. Resurser för att undvika och hantera ohälsa är dock ojämlikt fördelade mellan olika grupper av unga. Unga som hamnat utanför etablerade kompisgäng eller som upplever svårigheter inom flera områden i livet är särskilt utsatta och mår i regel mycket dåligt.
– Studien är ett viktigt bidrag för att förstå ungas hälsa. Den visar hur normer om perfektion är en betydande orsak till att unga mår allt sämre, säger Linda Hiltunen.
Avhandlingen
I Lagom perfekt, som är Linda Hiltunens doktorsavhandling i sociologi, har gymnasieungdomar själva fått komma till tals och berätta om ohälsans orsaker och på vilka sätt de kan hanterar utmaningar mot hälsa i sin vardag. Avhandlingens slutsatser baseras på ett urval av 497 gymnasieungdomar. Dessa unga har besvarat en traditionell hälsoenkät i kombination med att de berättat om sina erfarenheter av ohälsa i anonyma uppsatser. Därutöver har ett begränsat antal av studiens deltagare intervjuats. Hiltunen, Linda (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag, IBSN: 978-91-7924-287-9.
– Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden ses ofta som ett universalmedel för att öka tillväxten. Men vi kan se att sambandet är mycket mer komplext och att det ibland har motsatt verkan, säger Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet.
I en nypublicerad kolumn i Vox – Center for Economic Policy Researchs (CEPR) policyportal – presenterar Rikard Eriksson tillsammans med Andrés Rodriguez-Posé vid London School of Economics resultat från en studie där produktiviteten bland nära 70 000 företag har analyserats i relation till cirka 2,7 miljoner svenska nyanställningar.
Gynnar storstadsregionerna Nyanställningar har delats upp såväl geografiskt, om de kommer från samma eller en annan region, som utifrån utbildningsnivå och efter arbetslivserfarenhet. Studien visar betydande skillnader mellan olika regioner. Det visade sig att rörlighet på arbetsmarknaden i huvudsak gynnade företag i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Sambandet mellan nyanställningar och ökad produktivitet för företag i universitetsregioner och företag i mindre regioner är betydlig svagare än i storstadsregionerna. Framförallt lyfts universitetsregioner fram som stora förlorare om de inte lyckas behålla sina nyutexaminerade studenter eller kan attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra regioner.
Då näringslivsstrukturen i mindre regioner skiljer sig från storstadsregionernas och universitetsregionernas, ser också behoven annorlunda ut där. Exempelvis gynnas mindre glesbygdskommuner mest av arbetskraft från andra regioner. Det gäller framförallt nyutexaminerade, oavsett utbildningsnivå, samt erfaren arbetskraft med högre utbildning.
Påverkar inte tillväxten Politiska försök att ytterligare stimulera flexibilitet på arbetsmarknaden i form av ökad jobbrörlighet inom regioner är med andra ord en politik som främst gynnar företag i storstadsregionerna. Samtidigt är inte heller försöken att attrahera högutbildad arbetskraft från andra regioner i sig gynnsamt för tillväxt i hela landet. Det beror snarare på vilka kompetenser som kan utveckla och komplettera den lokala arbetsmarknaden.
– För exempelvis en stad som Umeå är den stora utmaningen jobbskapande som kan hjälpa till att behålla nyutexaminerade studenter och på samma gång göra staden attraktiv för inflyttare utan universitetsexamen för att komplettera det relativt stora lokala utbudet av studenter, säger Rikard Eriksson.
Kontakt
Rikard Eriksson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, telefon: 090-786 74 16, e-post: rikard.eriksson@umu.se
En mindre pilotstudie med ST-läkare (resident doctor) vid en akutmottagning i USA har för första gången undersökt kopplingen mellan egenskattad och biologisk stress i tjänsten med risk för felbehandling. ST-läkarnas nivå av förväntad (egenskattad) stress i början av ett jourpass, men även faktiska nivåer av biologisk stress (stresshormoner) under ett jourpass, kan kopplas till större risk att begå misstag. Studien, där forskare vid Umeå universitet deltagit, publicerats i BMJ Open.
– Det här är den första studien som undersökt både faktisk biologisk stress och egenskattad stress hos ST-läkare i relation till handledarnas utvärderingar av prestation i form av antal nära missar i tjänsten, säger Bengt Arnetz, som när studien genomfördes var gästprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Behövs mer kunskap – Studien är en mindre pilotstudie gjord på ST-läkare vid en akutmottagning i Detroit men pekar på vikten av att bättre förstå hur biologisk stress, ett fysiologiskt tillstånd skapat av stresshormon, påverkar läkarnas beslutsförmåga vid kritiska behandlingstillfällen.
Studien visar att:
Det finns en koppling mellan mängden inflammation i kroppen orsakad av biologisk stress under ett jourpass, antalet trauma- eller svårt sjuka patienter som läkaren tog emot under ett pass, och antalet nära missar rapporterade efter avslutat arbetspass.
ST-läkare som själva upplevde sig som stressade före sitt pass rapporterades göra fler nära missar under sitt pass.
Fler studier behövs för att studera eventuella samband mellan biologisk stress och faktiska felbehandlingar inom vården.
Salivprov I studien har 28 ST-läkare på akutmottagningen vid Detroit Medical Center i förväg uppskattat hur stressig deras arbetspass kommer att vara baserat på antalet svårt sjuka patientfall och sen i efterhand självskattat hur stressigt passet var. Nivåer av faktisk biologisk stress testades före och efter arbetspasset genom salivprov, där nivåer av bland annat stresshormonet kortisol testades. ST-läkarnas kliniska prestationer utvärderades genom att deras handledare rapporterade antalet incidenter där misstag nästan skett.
– I en tid då utmattningssyndrom är alltför vanligt bland vårdpersonal behövs mer forskning kring hur stress påverkar personalens förmåga att utföra sitt arbete i intensiva arbetsmiljöer med stort antal patienter och ett högt tempo. Nästa steg blir att utvidga studien, verifiera resultaten och studera faktiskt utfall i termer av avvikelser och felbehandlingar, säger Bengt Arnetz.
Kontakt Bengt Arnetz, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, telefon: +1 313 310 6123, e-post: arnetz54@gmail.com
Den randiga urvirvelbaggen upptäcktes på 1950-talet, och andra virvelbaggar finns i stora delar av världen, varav tolv arter i Sverige. Nu har forskare studerat fossila virvelbaggar och daterat virvelbaggarnas släktträd och evolution med hjälp av DNA och fossil.
De upptäckte att den randiga urvirvelbaggen på Madagaskar är ensam överlevare i en grupp virvelbaggar annars bara kända som fossil från dinosauriernas tid – trias, jura och krita. Det gör den dessutom äldst bland Madagaskars hela växt- och djurliv.
Levande dinosaurie
– Det är nästan som att hitta en överlevande dinosaurie, säger Johannes Bergsten, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som har daterat virvelbaggens släktträd.
Forskningen visar att den gemensamma förfadern till urvirvelbaggen och dagens vanliga virvelbaggar levde för så länge sedan som 200 miljoner år sedan. Då delades virvelbaggarna upp i två olika arter och urvirvelbaggens grupp blev den vanligaste under dinosauriernas tid. Men ända sedan asteroidnedslaget i slutet av krita är det tvärtom.
– Varför den ena gruppen blev framgångsrik och den andra gick tillbaka, eller hur fort det gick vet vi inte, säger Johannes, men bland de kända fossilen så går gränsen knivskarpt vid Krita-tidens slut.
Mellan fyra ögon
Virvelbaggar har fyra ögon. De är anpassade till ett liv på vattenytan och har ett par ögon som ser ovanför ytan, samtidigt som ett par ögon på undersidan ser under vatten. De simmar mycket snabbt och virvlar fram över vattenytan.
Djur som lever på små öar kan vara känsliga för utdöende, men stora, gamla öar kan fungera som skyddade platser för grupper som dör ut på fastlandet. Bryggödlan på Nya Zealand är kanske det bästa tidigare exemplet på en tidigare framgångsrik vittspridd grupp som senare helt dog ut världen över men lyckades överleva fram till våra dagar, räddad av en ö.
Öars isolering kan göra att det går långsammare för grupper som konkurrerar ut andra på fastlandet att också nå isolerade öar. Man tror också att stora bergiga öar kan göra det lättare att anpassa sig efter klimatförändringar eftersom avstånden mellan olika klimatzoner kan vara korta.
Urvirvelbaggens historia längst av alla
Madagaskar blev en ö för 90 miljoner år sedan då den skildes från Indien som tillsammans skildes från den afrikanska kontinenten för 160 miljoner år sedan.
Forskare har länge försökt förstå hur Madagaskars unika natur har uppstått. Det har visat sig att de flesta arterna, eller förfäder till artgrupper, spridit sig till Madagaskar efter att ön bildades för 90 miljoner år sedan. Lemurerna är ett känt exempel vars förfader kom till Madagaskar för ungefär 60 miljoner år sedan och sedan gav upphov till över 100 arter.
För ett fåtal grupper som leguaner, en grupp sötvattensköldpaddor och ciklider fanns troligen deras förfäder på Madagaskar redan innan ön bröts loss från Indien. Men inget av dessa djur har så lång historia som den randiga urvirvelbaggen.
Dateringen av virvelbaggarnas släktträd har gjorts med hjälp av fossil och DNA av forskarna Johannes Bergsten och Rasa Bukontaite vid Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kollegor vid universiteten i Kansas, New Mexico och Russian Academy of Science.
Kontakt: Johannes Bergsten, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Telefon: 076 177 72 33. E-post: johannes.bergsten@nrm.se
Digitaliseringen är på god väg in i vårt samhälle. Vi får allt mer hjälp av datorer i olika vardagliga tjänster. I regeringens digitaliseringsstrategi som släpptes i maj 2017 står det att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Visionen är att digitaliseringen ska bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och ett socialt sammanhållet samhälle.
Men vad anser folk idag om digitaliseringen och smarta robotar?
I samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet har forskning.se ställt fem frågor till svenska folket. Undersökningen besvarades av 1 600 personer under hösten 2016.
Självkörande bilar
På frågan ”Jag kan tänka mig att använda en självkörande bil när sådana finns på marknaden”, svarade knappt 30 procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående. Fler, nästan hälften, uppgav istället att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående. De vill alltså inte sätta sig i en självkörandet bil.
Forskning.se:s undersökning, som är ett led i en större produktion om artificiell intelligens som släpps i slutet av augusti, ger en fingervisning om attityden till digitalisering hos svenska folket.
När det gäller attityden till just självkörande fordon är det faktiskt något som är föremål för forskning. Projektet ”Självkörande bilar: förändringar, förväntningar och upplevelser” är Sveriges första tillämpade etnografiska forskningsprojekt om självkörande bilar. Det genomförs av samhällsvetenskapliga forskare från Högskolan i Halmstad i samarbete med Volvo Cars, och finansieras av Vinnova.
– Teknisk utveckling har gjort det möjligt att inte bara börja föreställa oss framtida användning av självkörande bilar utan även forska på vad som händer när människor använder sådan teknologi i bilar på publika vägar, säger Sarah Pink som är professor vid RMIT University i Australien och internationell gästprofessor på Högskolan i Halmstad.
Robotar i vården
En annan fråga i forskning.se:s enkät rör synen på robotar som kan avlasta personalen inom äldrevården. Där är svenska folket mer skeptiska än till självkörande fordon.
Drygt 60 procent anser att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående att robotar är ett bra sätt att avlasta personalen, till exempel vid måltider, påklädning och toalettbesök.
En helt annan attityd har dock politikerna i Trelleborgs kommun, där man vill ta hjälp av robotar. I juli hade kommunen ett seminarium i Almedalen som hette just: ”När robotar sköter handläggningen ägnar sig kommunen åt medborgarna.” Digitaliseringen är ett tema som tog stor plats under årets Almedalsvecka, vilket speglar den stora förändring vi står inför.
– Svensk samhällsservice står inför stora utmaningar. De grupper som är i behov av kommunal service ökar i snabbare takt än resurserna som ska tillgodose behoven. För att bevaka kvaliteten i en verksamhet i förändring krävs mod att tänka i nya banor och att prova nya sätt att arbeta. Vi vågar ta hjälp av robotar. Digitala tjänster och robotisering ger en mer effektiv och medborgarvänlig service. Vi frigör tid som i stället kan användas till att ge stöd åt dem vi är till för, säger Cecilia Lejon, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.
Tar roboten över vårt jobb?
Robotar i sjukvården tangerar frågan om huruvida den tekniska utvecklingen kommer att innebära att många jobb försvinner i framtiden. Svenskarna verkar ambivalenta i frågan, och svaren hamnar enligt normalfördelningen där omkring 30 procent anser att det är ett helt eller delvis riktigt påstående och ungefär lika många att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.
Historiskt har maskiner ersatt många av människans arbetsuppgifter, men det har också dykt upp andra, helt oväntade jobb.
Framtiden får utvisa, men oavsett hur det blir, är det få av svenskarna i forskning.se:s SOM-undersökning som tycker att medborgarlön är ett bra alternativ om våra jobb försvinner i framtiden.
Bara 17 procent instämmer helt eller delvis, medan 45 procent tycker att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.
Smarta telefoner
En annan fråga i enkäten gäller smart phones. Trots att 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil, enligt rapporten Svenskarna och internet 2016, är man inte odelat positiv enligt SOM-undersökningen. På frågan om användningen av smarta mobiler har en positiv påverkan på relationer mellan människor, svarar bara femton procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående.
Det står i stark kontrast till det faktiska användandet av sociala nätverk. Enligt Svenskarna och internet 2016, har den dagliga användningen av sociala medier mer än fördubblats under de senaste sex åren, från 28 procent 2010 till 58 procent 2016. (De som använder sociala nätverk gör det drygt sju timmar i veckan.)
Den pågående digitaliseringen är utan tvekan något vi alla måste förhålla oss till. En viktig aspekt är de smarta algoritmer som både skapar filterbubblor i sociala medier, och ger oss allt från självkörande bilar till snabba medicinska diagnoser. Det vi kallar artificiell intelligens, byggd på självlärande system, är redan här.
I Forskning.se:s interaktiva kunskapsresa, som släpps den 30 augusti, får du ta del av den senaste forskningen om artificiell intelligens, och själv utforska vilka konsekvenserna kan bli för samhället.
– Vi vill förmedla kvalitetssäkrad kunskap till allmänheten, inte minst i ljuset av den så kallade faktaresistens som växt fram i samhället. Vi undersöker var AI är för något, var forskningen står idag och vilka dess konsekvenser kan bli i samhället, säger Danil Lundbäck, producent för kunskapsöversikten på forskning.se
Text: Eva Barkeman, forskning.se
Så gjordes undersökningen
Vad tycker egentligen svenska folket om den pågående digitaIiseringen i samhället? I samband med arbetet med Forskning.se:s kommande kunskapsöversikt om artificiell intelligens, AI, ställde redaktionen fem frågor till svenska folket och fick in cirka 1 600 svar. Personerna fick gradera sina svar enligt en 5-gradig skala:
Helt riktigt påstående – 5
Delvis riktigt påstående – 4
Varken riktigt eller felaktigt påstående – 3
Delvis riktigt påstående – 2
Helt felaktigt påstående – 1
Enkäten är ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som sedan 1986 gör årliga enkätundersökningar för att kunna belysa hur det svenska samhället förändras. Den nationella SOM-undersökningen skickades ut till 20 400 personer hösten 2016, där forskning.se frågor ställdes till en utvald mindre grupp.
Om SOM-institutet
SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. SOM står för Samhälla, Opinion och Medier. Syftet är att tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält belysa opinioner för att förstå svensk samhällsutveckling, genom årliga enkätundersökningar.
Enkäterna består till stor del av frågor som ställs på likalydande sätt, år efter år, för att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.
– Den här typen av hjärnavbildningsstudier har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, säger Emma Jönsson, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.
Studien omfattar 16 spädbarn, i genomsnitt åtta veckor gamla, som under 30-40 minuter utsattes för strykningar mot huden på armen i form av mjuka penseldrag i olika hastigheter. De låg alla tryggt i sin mammas famn, vakna eller sovande, och var försedda med elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats.
Utrustningen registrerade blodflöden i hjärnan. Högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka borststrykningarna.
Basal förmåga Barnen smektes på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare ligger i det hastighetsintervall som människor vanligtvis använder för smekande beröring av andra människor, och anses därför mer social och affektiv än den snabba. Och det visade sig också att den långsamma gav mycket kraftigare reaktion i hjärnan än den snabba.
– Det vi har hittat är att den nyfödda hjärnan redan har ett annat sätt att bearbeta den mer sociala beröringen, om man jämför med den som är mindre social. Det tyder på att detta är något som prioriteras från väldigt tidig ålder, och att beröring är mycket viktigt i spädbarnsåldern. Även tidigare studier har visat på betydelsen av beröring, men det är först nu vi kan se det rent hjärnaktiveringsmässigt, säger Emma Jönsson.
– Olika delar av nervsystemet mognar olika fort, men hur mänsklig kommunikation sker är så basalt och då är det viktigt även för små barn att kunna uppfatta den. Vår hjärna är inställd på att bearbeta det här redan från födseln. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, fortsätter hon.
Svårt undersöka spädbarn Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.
Emma Jönssons avhandling omfattar även andra studier av mellanmänsklig affektiv beröring, fast på vuxna. Forskning som bland annat visar att en person i en långvarig relation är mindre benägen att uppleva en beröring som erotisk, och att känslan av behag vid beröring är starkare hos kvinnor än hos män. Studierna utgör nya byggstenar inom ett forskningsområde som väntas växa ytterligare.
– Beröring är studerat långt mycket mindre än hörsel och syn, men fältet har vuxit och blivit större bara under de få år jag jobbat med det, konstaterar Emma Jönsson.
Sverige kommer på en andraplats i världen efter Finland när det gäller hur vanligt typ 1-diabetes är bland barn. Sjukdomen utvecklas oftast under barndomen eller tonåren. Typ 1-diabetes uppstår när kroppen inte kan producera tillräckligt mycket insulinhormon, som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet.
Det har tidigare rapporterats att incidensen, alltså antalet nyinsjuknande i typ 1-diabetes, bland svenska barn har nått en stabil nivå. Men den nya studien ger en annan bild.
Fortsatt ökning av diabetes bland barn
Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, har analyserat uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS. Han har funnit att incidensen av typ 1-diabetes hos barn upp till 15 år fortsatt att öka till år 2015.
– Detta är mycket uppseendeväckande. Orsaken till typ 1-diabetes är en gåta, men det är skrämmande att de faktorer i vår miljö och livsstil som leder till typ 1-diabetes tycks bli än farligare, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har gjort analysen.
Enligt analysen i den aktuella rapporten har antalet små barn upp till fyra år som insjuknar möjligen minskat under senare år, medan incidensen har ökat bland barn i 10–14-årsåldern, och också i åldrarna 15–17.
Diagnosen kommer alltför sent
Fler barn tycks få sin diabetesdiagnos oroväckande sent, enligt analysen. Kvalitetsregistret innehåller uppgifter om förekomsten av ketoacidos, ett tillstånd som beror på brist på insulin och som kan leda till medvetslöshet och vara livshotande. År 2009 rapporterades ett av sex barn (17,9 procent) ha ketoacidos vid diagnosen, vilket ökat till nästan ett av fyra barn (24,5 procent) år 2016.
– Detta är mycket allvarligt och det är tydligt att det krävs mycket mer information till både allmänhet och sjukvårdspersonal, säger Johnny Ludvigsson.
I registret finns också data om barnens HbA1c-värde, eller ”långtidssocker”, som är ett mått på hur blodsockernivån har varit de senaste veckorna. Även det genomsnittliga HbA1c-värdet hos barnen vid diagnosen har stigit något de senaste åren.
Vätgas, och bränsleceller drivna av vätgas, diskuterades under tidigt 2000-tal som energibäraren som skulle vara avgörande i utfasningen av fossila bränslen och dessas upphov till klimatförändringar. Fastän enorma summor investerades i att utveckla system för vätgasproduktion och – lagring, insåg man successivt att utmaningen med att hitta ett hållbart sätt att producera och använda vätgas på förnybar väg var större än man trott.
Kolskum och melamin
Det forskarna från Sverige, Finland och Vietnam nu lyckats med är att tillverka en katalysator baserad på kolskum av materialet melamin, kommersiellt tillgängligt till ett överkomligt pris; och att tillsätta en form av den naturligt förekommande metallen kobolt, i en tredimensionell struktur som på ett stabilt sätt agerar elektrod i tekniksystem som helt enkelt delar vatten till dess beståndsdelar.
Vatten består som bekant av grundämnena syre och väte. Båda är energirika och har stora användningsområden. Skulle man lyckas skapa ett system som kostnadseffektivt och kontinuerligt kan producera stora mängder vätgas, kan det till exempel användas i produktionen av drivmedel som diesel och flygplansbränsle, via kända mellansteg som även används i produktionen av fossilbaserade kolväten.
Pyrolys för att starta reaktionen
– Systemet vi har tagit fram är robust, skalbart och billigt. En ytterligare stor fördel är att vi använde en alkalisk saltvattenlösning. I princip skulle man kunna driva de här systemen med saltvatten från havet, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid Umeå universitet och en ledande figur i forskningsmiljön Bio4Energy.
I sina laboratorieexperiment har forskarna använt pyrolys, en form av högtemperaturbehandling, för att starta den reaktion som katalysatorn sedan skyndar på, och som får vattendelningen, kallad elektrolys på fackspråk, att ske. Under framtida industriella förhållanden blir det istället fråga om att använda solenergi eller en annan förnybar energikälla för att ge den elektriska impuls som behövs för att driva reaktionen.
Vätgas går att använda till mycket
– Det här är ett system som generar väte och syre. Rent syre är explosivt och mycket energirikt. Väte är en väldigt mångsidig resurs. Du kan bränna det direkt till energi. Sedan kan du reducera material, till exempel i framtidens ståltillverkning.
I dag pumpar du in en massa cox i masugnen för att omvandla järn till stål.
– Då bildas samtidigt koldioxid. I stället skulle man i princip kunna mata in väte som reduceringsmedel, och då bildas ingen koldioxid. I dagens läge är det inte realistiskt eftersom väte är mycket dyrare och gjort av fossil naturgas, säger Jyri-Pekka Mikkola.
Om Bio4Energy: Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk. Läs mer om Bio4Energy
