– Det är en stor fördel om flera länder använder samma utrustning och analyserar på samma sätt eftersom vi då kan jämföra data från flera länder och lära oss mer av varandra, säger Mats Gustafsson som är forskare på VTI.
Han har lång erfarenhet av att provta vägdamm med den så kallade Wet Dust Sampler (WDS), som är en vattenbaserad utrustning för provtagning och analys av vägdamm.
WDS kombinerar tidsstyrd, repeterbar högtryckstvätt av en provyta med uttryckning av provet till en provflaska med hjälp av tryckluft. Provet kan analyseras avseende mängd olösligt material, provets storleksfördelning och kemiska sammansättning, samt mängd och sammansättning av vattenlösliga ämnen.
Luftkvaliteten i fokus
Provtagaren har använts sedan 2006 i ett flertal forsknings- och utredningsprojekt, där vägdammets betydelse för luftkvaliteten är i fokus. Dammförrådets utveckling under året i förhållande till naturliga faktorer liksom till trafik och driftåtgärder har studerats och bidragit till unik kunskap om dammets egenskaper och dynamik och vilka faktorer som är viktiga för att kunna minska dammets inverkan på luftkvaliteten. Uppdragsgivare är både myndigheter, kommuner och företag.
Mats Gustafsson berättar mer om sin forskning kring luftkvalitet i filmen:
Trafikverket, Vinnova och Statens vegvesen (Norge) har bidragit till utvecklingen av provtagaren, som från 2017 även används av Statens vegvesen i Norge och av Nordic Envicon Oy i Finland. Den blir därmed den första provtagningsmetoden för vägdamm i världen, som finns i flera exemplar och används i flera forskningsmiljöer, vilket kommer att bidra till ökade datamängder och till utvecklingsmöjligheter för såväl provtagnings- som analysmetodik.
Säkerhetsluckor i datorer och smarta telefoner tillåter hackare att stjäla miljontals lösenord. Detta skulle kunna förhindras genom design av ofelbar programvara. Tyvärr kan detta problem, för närvarande, varken lösas av ingenjörer eller superdatorer. Anledningen är att beräkningarna som krävs för utvärdering av programvaran blir så stora att de växer över alla bräddar. Processhastigheten hos existerande mikroelektroniska datorer är otillräcklig för dessa beräkningar och den stora energiåtgången och behoven av kylning av processorerna blir oöverstigliga.
”Multitaskande” molekyler räknar snabbare än vanliga datorer
Det nystartade EU-stödda forskningsprojektet syftar till att utveckla en biologisk dator som bland annat åtgärdar detta problem. Förutom Lunds universitet ingår även Linnéuniversitetet och tre ytterligare universitet från Tyskland och Israel samt ett företag från England i projektet.
Datorn baseras på molekylära motorer som är oerhört energisnåla. Den kommer också att parallellt undersöka många alternativa lösningar på matematiska problem, ett arbetssätt som radikalt skiljer sig från det typiska seriella arbetssättet för dagens elektroniska datorer. Detta alternativa arbetssätt förväntas öppna nya vägar för att hantera mycket stora beräkningar.
Den möjliga nyttan av projektet begränsar sig inte enbart till design av ofelbar programvara:
– Praktiskt taget ingen av vår tids stora matematiska problem kan lösas effektivt med existerande datorteknologi, säger Dan V. Nicolau från brittiska företaget Molecular Sense som ursprungligen kom med idén att använda biologiska molekylmotorer för att skapa datorer.
Nanolabyrinter med trafikregler och beräkningspotential Det aktuella projektet försöker överskrida existerande gränser genom att använda biologiska molekylmotorer som beräkningsenheter: Idén är att dessa biologiska maskiner, var och en bara ett fåtal miljondels av en millimeter (nanometer) stor, kan lösa problem genom att driva transport av andra biomolekyler genom nätverk av kanaler, också de i nano-storlek.
Nätverkets design representerar då ett specifikt matematiskt problem och forskargruppen kallar tillvägagångssättet “nätverks-baserad biologisk beräkning”. Närhelst biomolekylerna når en korsning i nätverket kan de slumpaktigt “besluta” att addera ett tal till summan de beräknar, alternativt låta bli. På så sätt verkar varje transporterad biologisk molekyl som en pytteliten dator med processor och minne. Medan en individuell biomolekyl är mycket långsammare än en dator, så skapas ett stort antal biologiska molekyler ”gratis” av celler och kan användas i mycket stort antal vilket kraftigt ökar deras beräkningspotential.
Publikation i PNAS demonstrerar konceptet
I en publikation in den högt ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS har forskarna demonstrerat att deras koncept fungerar.
– En av de mest spännande aspekterna av nätverks-baserad beräkning är att metoden kräver hundrafalt till tusenfalt mindre energi än dagens elektroniska datorer, säger Heiner Linke, professor i nanofysik vid LTH, Lunds universitet och ledare för det nanovetenskapliga centret NanoLund vid Lunds universitet samt koordinator för projektet.
– Dessutom kan de biologiska beräkningsenheterna mångfaldigas inuti beräkningsnätverket för att anpassa deras antal till det matematiska problemet, säger Alf Månsson, professor i fysiologi vid Linnéuniversitetet.
Många ska involveras när tekniken ska skalas upp
Forskargruppen kommer att fokusera på att utveckla den teknologi som krävs för att skala upp nätverksbaserade biologiska datorer till en nivå där de utmanar andra alternativa beräkningsmetoder, såsom DNA-baserade datorer och kvantdatorer. I denna process kommer gruppen att sträva efter att involvera andra forskare samt entreprenörer och näringslivsrepresentanter med syfte att utveckla teknologin till ett kraftfullt och livskraftigt alternativ. För att göra detta har de erhållit 6,1 miljoner euro från EU:s Future & Emerging Technologies (FET) programme (ungefär ”programmet för framtida och framväxande teknologier”), för att under fem år genomföra ett starkt interdisciplinärt forskningsprojekt som berör matematik, biologi, ingenjörsvetenskap och datavetenskap.
Om projektet Projektet Bio4Comp (2017-2021) finansieras av Horizon 2020, EUs ramprogram för forskning och innovation med Kontrakt Nr 732482 (Future & Emerging Technologies). Mer information finns på forskargruppens hemsida: www.bio4comp.eu.
Lunds universitet
Linnéuniversitetet
Technische Universität Dresden, Tyskland
Molecular Sense Ltd., Oxford, England
Bar-Ilan University, Israel
Fraunhofer-Gesellschaft zur Förderung der angewandten Wissenschaften e.V.
Kontakt:
Heiner Linke, professor i Nanofysik, LTH, Lunds universitet, ledare NanoLund, heiner.linke@ftf.lth.se. Tel: +46 46 222 4245 //www.nano.lu.se/ Alf Månsson, professor i fysiologi, Linnéuniversitetet, +46 70-886 62 43, alf.mansson@lnu.se
Hélène Jenvén har jobbat i både förskola och grundskola, där hon alltid varit intresserad av att förstå sociala relationer. När mamman till en elev Hélène Jenvén var mentor för ringde och skrek ut sin oro för sitt barn och ifrågasatte vad skolan gjorde, påverkade det henne i hög grad.
”Vad skulle jag göra? Sanningen var att jag lagt ner min själ i detta mobbningsfall och att jag gjort allt som stått i min makt för att stoppa den mobbning som eleven utsattes för av sina klasskamrater”, skriver Hélène Jenvén i det inledande kapitlet i sin avhandling.
Ville ta reda på hur den sociala samvaron såg ut
Händelsen bidrog till utformningen av Hélène Jenvéns studie, som hon nu doktorerar med vid Örebro universitet. Under tre terminer genomförde hon en aktionsforskningsstudie tillsammans med fyra lärare och en högstadieklass med 24 elever.
Lärarna hade gett uttryck för att elevernas sociala samvaro behövde förbättras eftersom de inte ville samarbeta. Det övergripande syftet med studien var att klargöra hur den sociala samvaron såg ut, både ur elevernas och lärarnas perspektiv, samt hur samvaron kunde förstås och förändras
– Studien skedde som en förändringsprocess med mål att uppnå nolltolerans mot all form av kränkande behandling. Elevernas och lärarnas dominerande normer synliggjordes och dessa visade sig påverka och styra på vilket sätt de agerar. Dessa normer bidrog till att underordnade elever exkluderades från gemenskap i skolan, säger Hélène Jenvén.
Olika former av motstånd
Tillsammans med forskaren arbetade lärarna fram fem förbättringsinsatser, där eleverna genom intervjuer också bidrog till insatsernas upplägg. Men det var inte självklart att få till en förändring i klassen.
– Det blev olika former av motstånd mot de planerade förbättringsinsatserna, något som jag menar kan förstås som protester från elever och lärare mot att de ska behöva ändra sina egna beteenden så att målet med nolltolerans skulle nås.
Hélène Jenvén skriver i sin avhandling om tre dominanta normer som fanns i klassen: Du ska ta plats, synas och höras, du ska ha många vänner, och du ska se ner på de som studerar. De dagliga sociala relationerna påverkades av elevernas positionering och hur grupperingar skapades i klassen. Uppdelningen av eleverna var tydlig. Där fanns de som tog en massa plats, de som ville studera, de som ofta var frånvarande, de som kände sig obekväma i gruppen och de som var utstötta.
Lärarnas normer rådde när någon blev kränkt
Lärarnas normer påverkade och styrde hur lärarna tänkte och agerade när utsatta elever var föremål för diskussion. Hélène Jenvén kunde se hur lärarnas dominerande normer var rådande när vissa elever blev utsatta i klassen. Det kunde också leda till att lärarna inte engagerade sig som man kunde förvänta sig att de skulle göra när de skulle ta i uti med kränkningar. I ett längre perspektiv innebar det även att utsatta elever inte upplevde att de fick det stöd de behövde, och att lärarna inte uppfyllde sin roll som ”trygghetsgaranter”.
– Det som förvånat mig mest var att den kollegiala lojaliteten bidrog till att utsatta elever inte fick den hjälp de har rätt till, säger Hélène Jenvén, som såg att det fanns lärare som ansåg att vissa elever själva försatte sig i situationer som gjorde att de blev utsatta.
Hélène Jenvén hoppas att studien kan leda till att de som arbetar i skolans värld får en förståelse för utsatta elevers situation och maktlösheten de ger uttryck för när det gäller sin egen möjlighet att kunna förändra sin situation.
– Min förhoppning är att resultaten ska kunna utgöra ett teoretiskt bidrag för att öppna för möjligheter att studera mekanismer som sätter igång, styr och upprätthåller sociala processer i till exempel en skolklass, alltså i ett ”tvingande system”, säger Hélène Jenvén.
Före 1988 hade SJ hand om både infrastruktur och trafik på järnväg. Därefter har omstruktureringar gjorts i flera steg, vilket lett till att vi i Sverige idag har en helt öppen marknad med ökande persontrafik och ökat resande. Branschen är dock beroende av stöd från staten.
I en nyutgiven VTI-rapport redovisas läget på den svenska marknaden för persontrafik med tåg.
1988 separerade Sverige infrastrukturen från tillhandahållandet av tågtrafiktjänster. Det senaste steget i omstruktureringen av järnvägssektorn avslutades 2012 med ett fullständigt öppnande av hela marknaden för persontrafik.
Vem som helst med tåg kan starta persontrafik
Det är idag möjligt för den operatör som så önskar att bedriva både gods- och persontrafik utan större krav än att denne har tåg, uppfyller de krav som ställs på säkerhet och inte har skulder till Skatteverket.
En första iakttagelse är att både resande och trafik i det svenska järnvägsnätet hela tiden ökar, särskilt när det gäller regional pendling.
– Denna till synes triviala observation bör ställas mot de delvis dystra förväntningar som gjordes i samband med att förändringsprocessen inleddes, både inom Sverige och i flera andra länder. Det har alltså gått bättre än förväntat, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.
Helt beroende av statligt stöd
En andra observation är att branschen är helt beroende av stöd från i första hand staten. De banavgifter som trafikoperatörerna betalar för att få köra tåg står för en bråkdel av kostnaderna för underhåll av infrastrukturen. Dessutom betalar företrädarna för olika regioner för att bedriva trafik som inte skulle kunna köras på kommersiella villkor.
I och med reformen ökade möjligheten att förklara de underskott som SJ redovisat under en lång följd av år. Detta tack vare att det nu går att separatredovisa kostnader och intäkter för trafik respektive infrastruktur.
– Det blev därmed också lättare att ta ställning till hur stort stöd som krävdes till infrastruktur respektive för att betala för trafik som annars inte genomförts, säger Jan-Eric Nilsson.
Dålig förståelse av kostnadsutvecklingen för regionaltrafik
En tredje iakttagelse är att utvecklingen är kopplad till egenskaper hos svensk offentlig sektor i stort. Näringsdepartementet liksom de nationella myndigheterna (som Trafikverket), har ett starkt framåtblickande perspektiv. Intresset för att följa upp konsekvenserna av utvecklingen och att dra slutsatser om vad som fungerat mer eller mindre bra är av sekundärt intresse. I anslutning till detta kan man konstatera att staten, delvis av mycket goda skäl, decentraliserat leveransen av tjänster (trafik) till regionerna.
Av rapporten framgår också att förståelsen av utvecklingen av trafik och kostnader i regionaltrafiken är svag. Det tycks inte heller finnas något systematiskt intresse för att kontinuerligt följa utvecklingen av kostnader och intäkter för att exempelvis konstatera vilka typer av kontrakt mellan beställare och utförare som fungerar bättre än andra.
Marknaden för persontrafik med tåg
VTI notat 9-2017 baseras på en uppsats som också beskrev marknaderna för persontrafik i Tyskland och England; jfr. Nash et al (2013). Notatet innehåller en svensk översättning av det underlag som tagits fram för Centre for Regulation in Europe (CERRE) och som – utöver de tre länder som beskrevs i den ursprungliga rapporten – också karaktäriserar situationen i Frankrike. Slutrapporten, Liberalisation of Rail Passenger Services, har sammanställts av Chris Nash.
Sedan urminnes tider har matlagning setts som en kvinnlig syssla. Från det att kvinnorna stannade i lägret för att se till att elden höll i sig, till för bara några år sedan, var köket kvinnornas domän och matlagning något som skulle ombesörjas av kvinnor.
Undantag var vid speciella tillfällen då mannen skulle imponera, till exempel genom tillagning av viltet han fångat.
– Mat och matlagning tillhör det mest bekönade som finns. Hushållsarbete var fram till nyligen en kvinnlig domän och män som försökte laga mat framställdes som löjliga figurer, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och koordinator för Lund University Food Studies.
– Undantag var och är grillning som sker utanför hemmet. Det som sker utanför hemmet är en del av offentligheten och offentligheten tillhör mannen medan hemmet tillhör kvinnan.
Mat som social markör
För ett par år sedan skedde dock en förändring – männen tog steget in i köket och började laga mat på samma sätt som kvinnorna alltid hade gjort. Enligt Marcus Klasson, doktorand inom konsumentkultur vid Lunds universitet, beror männens tilltagande matlagningsintresse under 90-talet på en rad olika saker.
– Parallellt med ett ökat intresse i matkultur kom många matlagningsprogram som visade en mer avslappnad manlighet tack vare tv-kockar som Jamie Oliver. Vi såg även en reaktion mot den komplexa ”fine dining-trenden” som gjorde att ”fulmaten”, så som hamburgare och annan street food, blev fin vilket gjorde att maten blev mer tillgänglig.
Reaktionen mot det komplexa gav maten en ny roll i hemmet. Detta i kombination med att män hade tid över öppnade upp för olika fördjupningar och konsumtionsfält, till exempel surdegsbröd, korvstoppning och mikrobryggerier. Med tiden blev mat ett sätt att förmedla ens sociala status.
– Mat är en av byggstenarna som skapar vår identitet. Mat har blivit en statusbärare och det är därför som män kan ägna sig åt det.
Viktigt med rätt utrustning
Marcus Klasson har tillsammans med konsumtionsforskaren Sofia Ulver genomfört flera studier på ämnet. Nyligen publicerades artikeln ”Masculinising domesticity: An investigation of men’s domestic foodwork” där forskarna undersökte vad som drev svenska mäns matlagning.
De kom bland annat fram till att svenska män ”bröstar upp sig” och dramatiserar sin matlagning mer än vad kvinnor gör. Matlagning i männens händer blev plötsligt en mycket finare hushållssyssla än exempelvis städning eller heminredning.
– Männen upplevde matlagningen som väldigt bekymmerslös, vilket beror på att de tillåts vara bekymmersfria eftersom det fortfarande ses som något unikt och beundransvärt att män är i köket, säger Marcus Klasson.
För män verkar matlagning även vara en slags materialsport och samtliga deltagare var utrustade med de bästa verktygen.
– Alla hade en Le Creusetgryta som är en mycket populär gjutjärnsgryta och en globalkniv. Man tävlade mot bland annat vänner, fru eller flickvän. Även om det skedde i en god anda så var det ändå viktigt att vara lite bättre än de andra.
Var tredje måltid lagas av män
Det är dock inte bara egoistiska motiv som ligger bakom mäns matlagning. I studien observerades att flera deltagare ansåg att matlagning även handlar om omhändertagande, solidaritet och kärlek. Återigen blev matlagningen en spegling av hur personen önskade att uppfatta sig själv och även hur han önskade att uppfattas av andra.
Forskarnas slutsats var att män i högre grad än kvinnor sammanförde de bästa kvalitéerna av manlighet och kvinnlighet till en ”avslappnad androgynitet”.
– Med andra ord kan dessa män ses som nya traditionella män som rör sig obehindrat mellan maskulina och feminina teman. Fastän det är långt kvar går vi i rätt riktning vad gäller jämställdhet och kanske borde vi frångå att tala om manligt och kvinnligt i köket?, säger Marcus Klasson.
Håkan Larsson är av samma åsikt. Enligt honom lagas i dag var tredje måltid i Sverige av män och fortsätter utvecklingen i samma takt dröjer det inte länge innan åtminstone matlagningen är helt jämställd.
– Om trenden håller i sig i fem år så har vi lika många måltider som lagas av en man som av en kvinna i Sverige och det är faktiskt helt unikt i världshistorien.
Få kvinnor inom gastronomin
Lika jämställt är det dessvärre inte inom elitgastronomin som nästan enbart består av män. Nicklas Neuman är doktor i kostvetenskap vid Uppsala universitet och forskar på maskulinitet och matlagning. Enligt honom var arbetsdelningen i det gastronomiska köket under lång tid lik den militära och kvinnor tilläts endast vara i kallskänken.
– Det händer förvånansvärt lite inom det offentliga, till exempel är gastronomieliten anmärkningsvärt mansdominerad. Bara en kvinna har vunnit årets kock sedan starten 1983 och 2016 fanns det ingen kvinna med i finalen, detta trots att drygt hälften av studenterna som studerar måltidskunskap är kvinnor, säger han.
Varför kvinnorna inte når ända till toppen vet han inte, men menar att det finns anekdoter som beskriver väldigt sexuella jargonger och även direkta sexuella övergrepp i köken.
– I en kultur som till stor del handlar om god service, att tåla en tuff arbetsmiljö, mycket alkohol med mera så borde det inte förvåna någon.
Enligt honom är det männen som måste göra upp med den seismiska kulturen, för kvinnorna och kundens skull.
– Som kund bör man förvänta sig god service, men i det ingår inte att serveringspersonal ska behöva ta emot sexuella trakasserier. Jag tror att det finns unga killar och tjejer som vill in i branschen och som inte vill ha det såhär. Så låt oss hoppas på en progressiv ny generation!
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Studien har undersökt om en kombination av hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers.
Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen fick hjälp att genomföra en ordentlig livsstilsförändring, medan kontrollgruppen bara fick regelbunden hälsorådgivning.
Uppmuntrande resultat
– Vi har fått väldigt uppmuntrande resultat, berättar Krister Håkansson. För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga.
– Vi funderar nu på hur vi ska följa upp studien. Det finns många spännande trådar att nysta i, säger Krister Håkansson.
Undersökningen visade till exempel att det inom båda grupperna fanns stora individuella skillnader i hur mycket deras kognitiva förmåga påverkades under de två åren som försöket pågick.
– Det skulle vara intressant om man kan se vad skillnaderna beror på. Vi vill också återvända till deltagarna om ett par år för att se hur läget med dem är då. Kommer det till exempel att finnas någon skillnad mellan grupperna i hur många som har drabbats av demens?
Dyr Alzheimersvård
Kostnaden för Alzheimersvården i Sverige är ungefär lika stora som den sammanlagda kostnaden för all cancer- och kärlsjukdomsvård i landet.
– Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället.
Det är viktigt att läkare blir medvetna om de här resultaten, menar han. Läkarna behöver börja diskutera livsstil med sina patienter.
– Man får sig en tankeställare själv, säger Krister Håkansson. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan.
Artikeln: ”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet. (För närvarande är artikeln låst och kan låsas upp till en kostnad av 6.99 USD)
Mer information: Krister Håkansson, artikelförfattare och medicine doktor, telefon 073-708 07 68
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
Först förvarade i öknens hem under hundratals år, sedan packade i kistor och smugglade undan islamisternas bål, för att nästan förgås av fukt och mögel i sin nya fristad. Efter uppemot 700 år får Malis manuskript – en ovärderlig del av Västafrikas historia – äntligen den omsorg de förtjänar.
Entrén är anspråkslös, betongväggen märkt av smuts. Ett 50-tal parkerade mopeder skvallrar om att något pågår där inne, men ingen skulle ha gissat att en av Afrikas viktigaste samlingar av skriftlig historia finns innanför dörren.
Det är en veritabel industri i konservering. Arbetsledare Fousseyni Kouyate visar vägen genom rummen där 53 anställda jobbar med att ge hundratusentals manuskript, vissa så gamla som 700 år, en trygg viloplats. I ett rum mäts, skärs och viks ljusblått tunt kartongpapper till skräddarsydda skyddande förvaringsboxar för de tärda manuskripten.
Timbuktu en knutpunkt längs Saharas handelsvägar
Men det är egentligen inte här i huvudstaden Bamako de hör hemma. Manuskriptens historia utspelas i Timbuktu i norr. Ökenstaden som på 1100-talet och århundraden framöver blev knutpunkt längs Saharas handelsvägar mellan Medelhavsafrika och kontinentens södra delar. Storhetstiden under 1400- och 1500-talen väckte européernas intresse och i slutet av 1800-talet intogs området av den franska kolonialmakten.
Stora afrikanska riken har passerat in och ut genom stadens historia: Ghana, Mali och Songhai. Men det är de intellektuella som gjort de kanske viktigaste avtrycken i Timbuktus, och därmed hela Afrikas, historia. På 1300-talet byggdes moskéerna Jinger-ber och Sankore som blev center för utbildning och islamsk kultur. Intellektuella strömmade till Timbuktu. Med sig från alla hörn av islamska Afrika hade de manuskript med islamsk lag, matematik, poesi, astrologi, filosofi och historiska essäer. I Timbuktu producerade de fler.
Manuskript från 1300-talet hos familjer
Resultatet: En stor samling skriftlig historia som täcker perioden från 1300-talet fram till 1900-talet. Manuskripten förvarades länge i hemmen hos öknens intellektuella familjer. De var arvegods som fördes vidare från generation till generation. Under slutet av 1980-talet försökte Abdel Kader Haidara, en manuskript-arvinge, söka pengar för att skapa ett bibliotek men möttes länge av ointresse från omvärlden. Det dröjde många år innan finansiärer från bland annat amerikanska universitet började förstå värdet av de medfarna manuskripten där borta i öknen. Manuskript började samlas in från familjerna och år 2000 öppnade Haidara ett eget bibliotek i Timbuktu. Skrifterna började studeras i forskningssyfte och kunde på allvar börja ta sin rättmätiga plats i historieskrivningen. Enligt Thebe Medupe, doktor i astrofysik vid Cape Town university, sätter de även nytt ljus på Afrikas roll i vetenskapshistorien.
– Innan vi påbörjade det här projektet var den allmänna uppfattningen bland forskare att afrikaner inte började studera och delta i vetenskapen förrän efter européernas ankomst till vår kontinent. Vi hoppas att våra upptäckter ska revidera den uppfattningen så att vår kontinent kan få den respekt den förtjänar när det gäller dess relation till vetenskapen, sa han i en intervju med New African magazine.
Men 2012 höll allt på att gå förlorat. Då startade ett inbördeskrig som ledde till att islamistgrupper som al-Qaida i islamiska Maghreb (AQIM) och Ansar Dine ockuperade Timbuktu och hela norra Mali (60 procent av landets yta). Jihadisterna införde ett maktfullkomligt shariastyre över befolkningen. Kvinnors rättigheter inskränktes samtidigt som islamistkrigare utförde hundratals kidnappningar och våldtäkter i staden. Kulturen kuvades när musik förbjöds och till sist skulle historien raderas.
Förstörde tusentals manuskript
Flera Unesco-listade monument förstördes och mot slutet av ockupationen gav sig islamisterna även på biblioteken och manuskripten. Det har sagts att islamisterna ansåg att de äldre islamtexterna var ett hot mot deras egen hårda puritanska islamtolkning. En annan förklaring, från manuskriptprojektet vid Hamburgs Universitet, är att islamisterna angrep manuskripten som ren motståndshandling när de förstod att Unesco, och därmed det internationella samfundet, såg dem som värdefulla.
De tusentals manuskript som tros ha bränts hade aldrig studerats och deras historiska innehåll är för alltid förlorat. Men folk i Timbuktu hade anat faran. Mängder med manuskript hade gömts hemma hos ett antal familjer och med fara för sina liv smugglade kurirer koffertar med de fragila manuskripten förbi islamisternas check-points bort från Timbuktu. Åtta månader och 1200 koffertar senare fanns omkring 300 000 manuskript i huvudstaden Bamako.
Chock för pappersmaterialet
Fousseyni Kouyate leder oss vidare till ett rum där konservatorn Yana Ibrahim Traoré sitter i djup koncentration med en pensel i handen. Hon stryker försiktigt över torrt och fnöskigt gammalt papper som befrias från dött material som ansamlats under hundratåls år i tufft klimat. Damm, sand, torkade papperspartiklar, rester av mögel och insekter föses åt sidan och bildar en liten hög av brunt stoff bredvid pappret.
När manuskripten utsattes för en första regnperiod i det mer tropiska Bamako fick pappersmaterialen en chock. Tidigare var det torrt ökenklimat som fick pappersfibren att försvagas, nu sögs istället fukten upp i de uttorkade pappersbladen. Mögelangreppen kom som på beställning. Som tur var hade islamisternas riktade våld mot manuskripten fått forskarvärlden att på allvar vakna. En koalition av internationella universitet och stiftelser stod nu redo att bidra med resurser. Från Hamburgs universitet skickades snart luftavfuktande och temperaturreglerande apparater. Yana Ibrahim Traoré och annan personal skickades på utbildningar i Dubai och i Tyskland. Med fukten under kontroll kunde konserveringen påbörjas.
Tålamodsprövande konservering
Yana Ibrahim Traoré konserverar manuskript i olika åldrar och skick. Med en skalpelliknande kniv separerar hon försiktigt hopklistrade sidor och putsar böckernas bleknade läderomslag med vanlig skoputs. Hon testar bläcket på sidorna med en fuktad bomullstuss och, om möjligt, sprayar hon dem med en rengörande blandning av alkohol och destillerat vatten.
– Vissa manuskript är så tålamodsprövande att jag får lägga dem åt sidan ett tag och återvända senare under dagen. Andra är i så dåligt skick att de går sönder bara jag nuddar dem, då finns det inget jag kan göra, säger hon.
Att konservera gamla dokument är en diger och viktig uppgift i historieforskningen. På Kungliga Biblioteket i Stockholm är Charlotte Ahlgren chef för Enheten för bevarande och nybindning. Hon jobbar oftast med helt andra resurser än de i Mali. Arkivrum anpassas med klimatsystem för miljonbelopp för att hålla samma klimat året runt. Att ha en förvaring med ett torrt och svalt, men framförallt stabilt, klimat är en viktig grundförutsättning för bevarandet.
– Förmodligen har manuskripten i Mali haft fördel av att ha befunnit sig i ett torrt klimat hemma hos familjerna. Ett fuktigt klimat hade varit betydligt sämre eftersom mikroorganismer som som mögel växer väldigt snabbt då.
Bryts ner snabbt
– Den typen av klimatförändringar som de här manuskripten utsattes för innebär alltid problem för materialen. Har man papper i ett torrt rum och sedan på något sätt får in fukt blir pappret vågigt. Pappersfibrerna tar upp vattnet och sväller på bredden, ungefär som spagettistrån i vatten. Särskilt illa är det om materialet sitter fast, bundet i en bok eller liknande, eftersom pappret då inte kan röra på sig fritt och istället riskerar att spricka upp, säger hon.
Eftersom papper är organiskt material så påbörjas nedbrytningen från den stund pennan lyfts från pappret tills dess att det är helt förgånget, förklarar Charlotte Ahlgren. Att ge evigt liv är omöjligt, konservatorns roll är att förlänga det så länge det går. Med rätt avvägda insatser kan nedbrytningsfaktorer från till exempel mikrobiologisk aktivitet och skadedjur fördröjas. Det handlar om angrepp från mögel, svampar, alger och olika insekter.
– Det gäller att skapa en miljö där de här organismerna inte trivs. Men det finns tusentals sorter som alla har olika livsbetingelser vilket gör att förutsättningarna skiljer sig mellan till exempel öken, tropiska områden och det torra svala nordiska klimatet, säger hon.
Syrapapper en riskfaktor
En annan riskfaktor är det material som de gamla manuskripten förvarats i. De blå pappboxarna från Hamburgs universitet är gjorda av syrafritt papp. Men en del av manuskripten har varit utsatta för syra från de vackra garvade bokomslagen i läder.
– Det är en känd riskfaktor att om man tillför syra till papper så bryts det ned mycket snabbare. Det är bra att tänka på om man exemplevis har ett brev man vill spara, lägger man det i ett kuvert gjort av trämassa så kommer det att påverka brevets material på ett negativt sätt, säger Charlotte Ahlgren.
Men för att bedriva lyckad konservering krävs mer än bara ren teknik. I Sverige är en stor del av historien redan insamlad eftersom det finns både fungerande system och förtroendekapital.
– Här finns institutioner som man litar på, då är det vanligt att man erbjuder historiska ägodelar till offentliga institutioner som Kungliga Biblioteket, Riksarkivet eller något museum. Då känner man sig trygg med att de får en bra och säker förvaring och sparas till eftervärlden.
Långsiktigt bevarande av Malis historia
I Mali, ett land med fler konflikter och en konsekvent korrupt eller ibland helt frånvarande stat, har situationen varit en annan. Där vårdades istället historien i hemmen, en förvaring som dock slet hårt på manuskripten. Med biblioteken i Timbuktu som startpunkt och den nu professionella konserveringen och arkiveringen i Bamako byggs kanske grunden till ett system som kan skapa ett långsiktigt bevarande av Malis historia.
För Yana Ibrahim Traoré ledde kunskaper i arabiska från studietiden och den snabbinsatta räddningsaktionen av manuskripten till en oväntad yrkesbana. Ett tålamodsprövande men ofta givande arbete.
– Jag känner lycka av att hålla på med detta. Jag får använda mitt tålamod men jag har också fått lära mig mycket. Som hur handel fungerade för 200 år sedan och hur det dagliga livet såg ut då, säger hon.
Text: John Palm på uppdrag av Forskning.se
Foto: Malin Palm på uppdrag av forskning.se
– Det krävs också ett retoriskt arbete för att göra legitima urval inom idrotten. De kriterier som används framstår ofta som objektiva när urvalet egentligen är baserat på subjektiva ställningstaganden. De som ska välja får mycket makt att bestämma vad som är talangegenskaper.
Det konstaterar Magnus Kilger som i sin avhandling studerat hur den svenska idrottsrörelsen legitimerar urval, och hur valbarhet och framgång produceras i ungdomarnas egna berättelser. För att ta reda på det har han studerat Riksidrottsförbundets policydokument, verksamhetsplaner och utbildningsmaterial samt intervjuat 15-åriga ungdomar mitt under pågående uttagningsprocess till ungdomslag och distriktslag i fotboll, innebandy och hockey.
Kan ”språket”
– Ungdomarna vet vad de ska säga för att göra sig valbara. För att bli vald krävs också talad talang. Återkommande i berättelserna är att betona att man är ”en vinnarskalle”, ödmjuk och en hårt arbetande lagspelare och samtidigt självsäker, med stor framtida potential. Detta är framgångsrika retoriska grepp att använda.
Det skriftliga materialet legitimerar urval bland annat genom att hänvisa till ”den svenska idrottsmodellen” som innefattar både bredden och eliten.
– Bredd och elit ska befrukta varandra, är tanken. Det framstår som en framgångsmodell och används för att motivera att urvalet är moraliskt riktigt.
Värderingar får konsekvenser
Alla inblandade i urvalsprocessen är måna om att urvalet ska framstå som rationellt och trovärdigt, visar avhandlingen. Men i själva verket producerar idrotten specifika ideal, normer och värderingar om talang och det korrekta urvalet. Detta får konsekvenser, menar Magnus Kilger.
– Idrottsrörelsen har ett statligt uppdrag att erbjuda idrottsutövning för alla barn och ungdomar. Samtidigt ska man möjliggöra för särskilt lämpade att lyckas. Men hur hanteras de ungdomar som inte kan spela det här spelet och leverera de svar som förväntas? Det blir en tajt position där vissa ungdomar blir valbara och andra inte.
– Idrottsföreningar och idrottsrörelsen i stort måste hantera urval av unga talanger som idrottspolitiska ställningstaganden. De behöver kritiskt granska de verktyg för selektering som används i dag och som tas för givna. Och argumentera för selekteringens moraliska giltighet. Det handlar om hela den svenska idrottsmodellens framtida legitimitet, hävdar Magnus Kilger.
Bakom den aktuella forskningsstudien står Klaus Birkhofer, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. Tillsammans med en forskare i Schweiz har han analyserat hur mycket de åttabenade köttätarna konsumerar på ett år.
– Många människor är rädda för spindlar och tycker att de är obehagliga. Jag hoppas att den här studien leder till att människor förstår bättre vilken nytta spindlarna gör, säger Klaus Birkhofer.
Äter skadeinsekter
Spindlar håller skadeinsekter stången. De enorma mängder insekter som spindlarna äter skulle annars orsaka stora skador på jordbruksgrödor och skog. Men inte nog med det.
– I exempelvis malariaområden hjälper spindlar till genom att fånga moskiter som kan smitta människor, säger han.
För att uppskatta hur mycket spindlar det finns i världen har forskarna utgått från data insamlade i 65 tidigare studier. Därefter har de räknat ut hur mycket bytesdjur som spindlar sammanlagt dödar på ett år för att överleva. Svaret är mellan 400 miljoner ton och 800 miljoner ton. Det kan jämföras med de 400 miljoner ton kött och fisk som jordens befolkning äter på ett år. Världens valar äter mellan 280 och 500 miljoner ton per år.
Mer än 90 procent av spindlarnas byten är insekter och hoppstjärtar. Stora spindlar i tropikerna kan också fånga och äta bland annat grodor, ödlor, fåglar och fladdermöss.
Resultaten från studien publiceras i The Science of Nature.
För mer information:
Klaus Birkhofer, forskare, Lunds universitet, Biologiska institutionen
Tel 046 – 222 93 26, 072 – 244 32 93 klaus.birkhofer@biol.lu.se
Studien visar hur förebyggande på individnivå potentiellt kan användas för att minska negativa hälsoeffekter av små luftpartiklar (partiklar med en aerodynamisk diameter av <2,5 µm, så kallade PM2.5) genom att motverka bakomliggande mekanismer. Denna upptäckt kan vara av betydande vikt för folkhälsan i de delar av världen som har täta toppar i PM2.5-nivåer.
WHO uppskattar att 92 procent av världens befolkning bor på platser där luftkvalitetsnivåerna överskrider deras gränsvärde på 10 µg/m3. PM2.5 är en av de mest påtagliga luftföroreningarna eftersom de sätter sig i luftvägarna och kan resultera i luftvägs- och systemisk inflammation. Även om en betydande sänkning av luftnivåerna har uppnåtts, under de senaste decennierna, genom storskalig utsläppsreglering, registreras frekvent exponeringstoppar med negativa hälsokonsekvenser.
– De molekylära mekanismerna bakom luftföroreningars hälsoeffekter är inte helt klarlagda, och bristen på förebyggande alternativ på individnivå är en viktig kunskapslucka.
Placebo eller vitamintillskott
Forskarna administrerade placebo eller B-vitamintillskott (2,5 mg folsyra, 50 mg vitamin B6, och 1 mg av vitamin B12) dagligen till varje vuxen som rekryterades till försöket. B-vitamintillskotten ökade plasmakoncentrationer av folsyra, vitamin B6- och vitamin B12-signifikant. För de som tog placebo i 4 veckor var plasmakoncentrationer likartade.
Alla kontrollerade exponeringsexperiment utfördes vid samma tid på dagen. Omgivande partiklar drogs in från ett inlopp bredvid en tungt trafikerad väg i centrala Toronto med mer än 1 000 fordon som passerar varje timme. Blodprover samlades in för att studera DNA metylering och effekter på mitokondrier.
– Vår studie kan ligga till grund för fortsatt forskning kring förebyggande insatser för att minimera de negativa effekterna av luftföroreningar. På grund av den centrala roll som epigenetiska förändringar har i mediering av miljöpåverkan, kan våra resultat möjligen utvidgas till andra miljöföroreningar och hälsoeffekter, säger Oskar Karlsson forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Studien genomfördes med kollegor på Harvard TH Chan School of Public Health, i Kina, Singapore, Mexiko och Kanada.
Höga nivåer av luftpartiklar
– Avgasrening och utsläppsreglering är mycket viktiga åtgärder, men tyvärr är höga nivåer av luftpartiklar fortfarande vanligt i många stora städer över hela världen. Som individer har vi begränsade alternativ för att skydda oss mot luftföroreningar. Framtida studier, särskilt i kraftigt förorenade områden, är nödvändigt för att validera våra resultat och slutligen kunna utveckla förebyggande insatser med hjälp av B-vitaminer och kunna begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Andrea Baccarelli, Columbia University Mailman School of Public Health, som är huvudansvarig för studien.
För mer information:
Oskar Karlsson, universitetslektor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, oskar.karlsson@farmbio.uu.se, 018-471 4265
– Det här öppnar nya möjligheter för att kunna påvisa olika typer av föroreningar. Till skillnad från dagens sensorer, som bygger på små förändringar i sensorns optiska egenskaper, är vår metod mer robust, säger Maja Feierabend, doktorand på Institutionen för fysik på Chalmers och huvudförfattare av den vetenskapliga artikeln från Chalmers och Technische Universität i Berlin.
Tillsammans med sin handledare, docent Ermin Malic, och doktor Gunnar Berghäuser, har hon utvecklat en helt ny typ av kemiska nanosensorer. De består av ultratunt nanomaterial som är extremt känsligt för förändringar i omgivningen. Om man belyser en sådan sensor kan man se ett så kallat optiskt fingeravtryck, som består av olika frekvenser av ljus. Beroende på vilken typ av gasmolekyler som finns i omgivningen förändras fingeravtrycket.
Chalmersforskarnas tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på nanosensorns yta för att påvisa gasmolekyler. När gasmolekyler finns i närheten av nanosensorn aktiveras dessa mörka elektroniska tillstånd och lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet och visar en ny kurva. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där. (Bild: Maja Feierabend och Ermin Malic)
Chalmersforskarnas metod bygger på att de tar hjälp av mörka elektroniska tillstånd på sensorns yta. När det finns molekyler i närheten aktiveras dessa mörka tillstånd och ytan lyser upp. Därmed förändras det optiska fingeravtrycket helt och hållet. Det går helt enkelt att se att molekylerna finns där.
– Vår metod har stor potential och banar väg för ultratunna, snabba, effektiva sensorer med hög precision. I framtiden hoppas vi att detta ska leda till högkänsliga och selektiva sensorer som kan användas inom miljöforskningen, säger Ermin Malic.
Forskarna har ansökt om patent för den nya sensormetoden. Nästa steg är att arbeta vidare med experiment för att kunna förverkliga den nya generationens kemiska sensorer.
För mer information:
Ermin Malic, docent, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 32 63, ermin.malic@chalmers.se
Maja Feierabend, doktorand, avdelningen för kondenserade materiens teori, Institutionen för fysik, Chalmers, 031-772 32 64, maja.feierabend@chalmers.se
Vår tids klimatförändringar kommer främst från mänskliga aktiviteter, såsom utsläpp av växthusgaser, och kommer att påverka människors hälsa i negativ riktning.
– Vi har studerat om vi människor kan få i oss de näringsämnen vi behöver från matvanor som genererar låga utsläpp av växthusgaser, jämfört med matvanor som är associerade med höga utsläpp. Resultaten visar att det finns människor vars matvanor har låg klimatpåverkan och samtidigt är så pass näringsrika att de lever upp till de Nordiska näringsrekommendationerna, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola, MDH.
Klimatet en global fråga
Klimatförändringar är en angelägen global fråga och livsmedelssektorn är en viktigt bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser. Enligt WHO kommer framtida klimatförändringar leda till runt 250 000 dödsfall per år mellan åren 2030 och 2050.
– Klimatförändringar kommer att påverka människors hälsa i framtiden. Därför är det viktigt att reducera utsläpp av växthusgaser inom alla sektorer i samhället och här kan vi alla bidra på olika sätt. Syftet med min forskning är att uppmärksamma att klimatsmarta matvanor också kan vara hälsosamma matvanor och bidra till en hållbar livsstil och hälsa, säger Katarina Bälter.
Stora skillnader matrelaterat utsläpp av växthusgaser
Studien är en del av projektet LifeGene, vars syfte är att öka kunskapen om hur gener, omgivning och människor sätt att leva påverkar vår hälsa. Den nyligen publicerade studien från MDH visar att det finns stora skillnader mellan människor i matrelaterde växthusgasutsläpp. Män och äldre personer tenderar att ha matvanor som genererar högre utsläpp jämfört med kvinnor och yngre personer.
– Nötkött, fläskkött och mejeriprodukter genererar mest växthusgasutsläpp medan vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, bönor, spannmål, grönsaker och frukt genererar minst. Men det är viktigt att tänka på att äta säsongsbetonat också, eftersom färsk frukt kan ha hög klimatpåverkan om den transporteras med flyg från andra sidan jordklotet, säger Katarina Bälter.
Underlag för beslutsfattare
Katarina Bälter ska inom kort åka på en konferens i Bryssel för att presentera sina forskningsresultat. Hennes förhoppning är att studien ska utgöra underlag för politiker, beslutsfattare inom livsmedelssektorn samt vanliga konsumenter att ta beslut som rör mat och klimatpåverkan.
– Min roll som forskare är att ta fram information och öka medvetenheten om dessa frågor. Jag ser fram emot vår nästa studie då jag och mina forskarkollegor ska titta närmare på kopplingen mellan matvanor med låg klimatpåverkan och hur den kosten påverkar människors hälsa i det långa loppet, säger Katarina Bälter.
Kontakt:
Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH, katarina.balter@mdh.se, 021-10 17 53, 073-625 14 94
Dani Franjkovic, kommunikatör vid MDH, danijela.franjkovic@mdh.se, 021-10 73 34
Forskarna har koncentrerat sig på enzymet DHODH som har en nyckelfunktion i cellens framställning av DNA-byggstenen pyrimidin.
I friska mänskliga celler med en normal livscykel återanvänder cellen sina redan tillverkade pyrimidinmolekyler. Men vid cancer och många autoimmuna sjukdomar, det vill säga sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader, delar sig cellerna snabbare än normalt. Eftersom cellerna är beroende av enzymet DHODH för att bilda pyrimidinmolekyler kan en framkomlig väg för att stoppa den onormala celltillväxten, och därmed sjukdomsförloppet, vara att hämma enzymet.
Sätt att hämma enzymet DHODH
– Om vi kan hitta ett sätt att hämma enzymet kan forskare på sikt hitta nya läkemedel mot cancer och en rad autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism och psoriasis, säger Rosmarie Friemann som leder det aktuella forskningsprojektet.
Röntgenkristallografi visar hur enzymet kan hämmas
I studien har forskarna följt upp datorbaserad läkemedelsdesign med kemisk syntes av enzymhämmare. Hämmarna har forskarna sedan utvärderat både med hjälp av biokemiska metoder och med helcellsexperiment.
– I Göteborg är vi specialiserade på att bestämma proteiners tredimensionella strukturer med en teknik som kallas röntgenkristallografi. Vi har bestämt den tredimensionella strukturen av det här enzymet bundet till de bästa hämmarna som utvecklats inom projektet. Detta gör att vi nu har en atomär bild av hur hämmarna verkar på enzymet.
Med hjälp av den här detaljerade strukturella informationen kan forskarna optimera en ny generation hämmare, och därmed komma ett steg närmare effektivare läkemedel mot cancer och autoimmuna sjukdomar.
Studien av dihydroorotat dehydrogenas (DHODH)
Studien är ett samarbete mellan universitet i Italien, Sverige, England och Brasilien där varje forskargrupp bidrar med sin expertis. Enzymet som studerats är Dihydroorotat dehydrogenas (DHODH)
– Dagens forskning inom det här fältet fokuserar på att hitta alternativa barriärer, det vill säga skydd mot gaser, fett och fukt som kan förstöra maten, säger Åsa Nyflött, doktor i kemiteknik. Det kommer ta tid att helt fasa ut aluminium och dagens plaster, det kommer ske i små steg men med tiden kommer vi att ha miljövänligare livsmedelsförpackningar i nya material.
Barriär mot syre
Åsa Nyflötts har i sin forskning studerat vilka egenskaper som är viktiga för nya förpackningsmaterial och hur man kan åstadkomma de egenskaperna. Syret i luften kan förstöra maten och ett exempel på det är att syre får fett att härskna, vilket gör att maten smakar illa och även kan vara skadlig att äta. Syre är en liten gasmolekyl som lätt tar sig in i förpackningar om det inte finns en barriär. Åsa Nyflött forskar på hur syremolekylerna tar sig igenom barriären och hur man kan hindra att syret kommer in i förpackningen. En avgörande egenskap för nya hållbara material.
– Både maten och förpackningen måste skyddas. Maten måste skyddas för att inte bli förstörd och därmed minimera spill av mat på grund av transportskador. Förpackningen måste i en del fall skyddas från maten för att inte förstöras och även från mekanisk påverkan.
Mindre miljöpåverkan är målet
Det är mindre miljöpåverkan som eftersträvas. Aluminium och plast kan inte bara tas bort utan måste ersättas med någon annat. Ersättningsmaterialet ska ha låg miljöpåverkan och för att uppnå det målet måste det till mer forskning inom området. Det finns potentiella material som ännu så länge har svårt att konkurrera med dagens material. De nya materialen tar i en del fall upp fukt för lätt och då förlorar man barriären.
Forskningen har genomförts inom VIPP, Forskarskolan för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter, vid Karlstads universitet och finansierats av de Stora Enso, KK-stiftelsen och Karlstads universitet.
För mera information kontakta Åsa Nyflött, doktor i kemiteknik på tel 070 385 3158 eller asa.nyflott@kau.se
Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och hennes forskarkollegor har analyserat ett strategiskt urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götalandsregionen under 2015. Studien har mynnat ut i en ny rapport.
– Vi ser att det finns en mängd situationer där patienter inte får tillgång till den vård som de faktiskt har rätt till. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla rätt till vård vid sjukdom och vården ska vara patientsäker och trygg.
– Vårt syfte är inte att peka ut enskilda händelser, utan att lyfta mönster på gruppnivå. De exempel vi lyfter i rapporten tyder på att det finns ett systemfel i hälso- och sjukvården, och det ser jag som mycket allvarligt, säger Annelie Sundler.
Mänskliga rättigheter inte för alla inom sjukvården Vidare visar rapporten att enskilda personer är sårbara i kontakt med hälso- och sjukvården, och att patienters utsatthet och maktförhållande till sjukvårdspersonal behöver hanteras ansvarsfullt för att inte skapa ojämlikheter eller leda till upplevelser av diskriminering.
– Vi har analyserat utifrån tre olika perspektiv, varav ett handlar om att titta på särskilt utsatta grupper. Där ser vi att patienter som inte passar in i systemet det vill säga patienter som är sjuka men svåra att diagnostisera och behandla, far illa. Man kan säga att de faller mellan stolarna, de skickas runt inom sjukvården eller blir inte tagna på allvar, säger Annelie Sundler.
I realiteten ska patienten kunna få vård, men Sveriges lagstiftning är utformad som skyldigheter för vården, inte som rättigheter för patienten. Det gör patienters rättigheter otydliga, menar Annelie Sundler.
Hälso- och sjukvården blir rättsosäker
– Det är mänskliga rättigheter som borde beaktas men som inte går att utkräva, och därför blir hälso- och sjukvården rättsosäker, säger hon och fortsätter:
– Det finns ingen instans för patienter att utkräva vård, även om man i efterhand kan kontakta patientnämnderna. Till saken hör att patientnämnderna inte har till uppgift att företräda patienterna, utan snarare att ta emot synpunkter, vara opartiska och förmedla kontakter.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till? – Det finns möjligheter att förbättra kvalitet, trygghet och patientsäkerhet, där anmälningar från patienter och närstående kan utgöra ett värdefullt underlag. En av rapportens slutsatser är att det finns ett behov av en mer patient- och personcentrerad hälso- och sjukvård, och det vill vi fortsätta diskutera framöver.
Kontakt: Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, tfn: 0709-242358, e-post: annelie.sundler@hb.se
Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa
Forskare som på olika sätt bidragit till rapporten ”Mänskliga rättigheter och rätten till hälsa. En analys av anmälningar till patientnämnderna i Västra Götaland” är Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, Inger K Holmström, professor i vårdvetenskap vid Mälardalens Högskola och associerad forskare vid Uppsala universitet, samt Anna Råberus, adjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Samtliga är legitimerade sjuksköterskor med lång klinisk erfarenhet från olika vårdkontexter.
I studien har forskarna analyserat ett urval av 170 anmälningar till patientnämnden i Västra Götaland under 2015. Anmälningarna som har valts ut är av skriftlig karaktär och har tagits emot via e-post eller brev. Totalt inkom 5700 anmälningar från patienter och närstående till patientnämnden i Västra Götaland under 2015.Under 2015 skedde cirka fyra miljoner vårdkontakter med läkare i Västra Götaland och långt fler vårdkontakter totalt.
Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter har varit med och finansierat forskningen.
Rapportsläpp: Tid: 16 mars kl. 10:00 – 12:00 Plats: Lokal M506, Högskolan i Borås. Press och media är varmt välkomma att delta vid presentation av rapporten samt efterföljande panelsamtal med forskare, politiker och tjänstepersoner.
Forskarna har hittat två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter i Chitrakoot i centrala Indien. Den ena typen är trådformad, den andra består av bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.
– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller. Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora flercelliga organismer blev vanliga först för ungefär 600 miljoner år sedan, nära gränsen till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.
Det synliga livets tid startade tidigare än vi trott
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.
– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger Stefan Bengtson.
Inbäddade i stromatoliter
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.
– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick till min handledare för att berätta vad jag sett! säger hon.
Cyanobakteriematta som bildar ca 30 cm hög pelare (stromatolit), i Chitrakoot i centrala Indien. Den ljusa bergarten är dolomit (kalciummagnesiumkarbonat), den mörka fosforit (kalciumfosfat). Rödalgerna hittades inbäddade i stromatoliterna. Foto: Stefan Bengtson, Naturhistoriska riksmuseet.
Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.
