Doktoranden och läkaren Susanne Sjöström har studerat förutsättningar för abortvård i bland annat Indien och Sverige.
– Det är välkänt att abortvård som ges av barnmorskor är lika säker som den som tillhandahålls av läkare. Vi visar att denna abortvård också är mer kostnadseffektiv, vilket är viktigt eftersom de flesta länders hälso- och sjukvårdssystem har begränsade budgetar.
– Studierna i avhandlingen pekar dessutom på hur viktigt det är med utbildning och kunskap för att påverka potentiella vårdgivares vilja att tillhandahålla säker abort, något som i sin tur är avgörande för att kunna minska mödradödligheten, säger Susanne Sjöström som jobbar vid Institutionen för kvinnors- och barns hälsa på Karolinska Institutet.
Många hinder för att få abort
Sedan urminnes tider har kvinnor drabbats av oplanerade graviditeter. När kvinnans situation inte tillåtit att hon fött barn har hon använt sig av en rad olika metoder för att försöka avbryta graviditeten, ofta med konsekvenser för liv och hälsa. Trots att det idag finns mycket kunskap om både abort och preventivmetoder orsakar osäkra aborter åtminstone 23000 kvinnors död i världen årligen, de flesta i de allra fattigaste områdena i Afrika söder om Sahara.
Abort är en direkt följd av oplanerade graviditeter som kan förebyggas om det finns tillgängliga preventivmedel. Medicinsk abort och medicinsk behandling för inkomplett abort är billigt och säkert. Läkemedlet misoprostol finns idag tillgängligt i de flesta områden i världen, officiellt för behandling av magsår. Men hindren för kvinnors tillgång till abort är många, bland annat brist på vårdgivare, lagstiftning, bristfällig infrastruktur, kostnader, stigma och kvinnors brist på kunskap.
I en studie bland läkarstudenter i Indien, där abort är lagligt sedan 1971 men andelen abortrelaterad mödradödlighet är hög, fann forskarna till exempel att missuppfattningar om lagstiftningen som reglerar abort var vanliga och att studenterna saknade kunskaper om tillgängliga abortmetoder. Trots att majoriteten av läkarstudenterna ansåg att osäkra aborter är ett stort problem i Indien sa många att de var oroliga för repressalier och uttryckte en rädsla för att utföra aborter.
Billigare och lika säker abortvård av barnmorskor
Analyser utförda vid ett universitetssjukhus i Sverige visade att abortvård som ges av barnmorskor inte bara är lika säker utan dessutom billigare än när den ges av läkare. En systematisk översikt av randomiserade studier av abortvård visade också att kvinnor tycker att medicinsk abort och medicinsk behandling för inkomplett abort tillhandahållen av sjuksköterskor och barnmorskor är lika acceptabel som läkarvård.
– Att en medicinsk behandling är acceptabel för patienten har stor betydelse för att öka tillgängligheten av sjukvård. Uppfattar kvinnor behandlingen eller vårdgivaren som oacceptabel riskerar man att de söker vård hos outbildade eller traditionella vårdgivare vilket kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser, säger Susanne Sjöström.
Forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, ALF-avtalet mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, FORTE och SIDA. Huvudhandledare för det aktuella doktorandarbetet har varit professor Kristina Gemzell Danielsson. Disputation skedde den 20 januari 2017.
I försörjningskedjan av virke och biobränsle från skog till slutförbrukare krävs transporter med lastbil. För att minska transporternas miljöpåverkan, sänka kostnaderna och förbättra trafiksäkerheten behöver skogsbrukets transporter kontinuerligt utvecklas.
– Med nya egenskaper i Krönt vägval blir det betydligt lättare att göra vägval som till exempel syftar till att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av växthusgaser, säger jägmästare Gunnar Svenson som nu disputerar vid SLU, men som till vardags är biträdande programchef för Driftssystem vid forskningsinstitutet Skogforsk.
Han har i sin avhandling vidareutvecklat Krönt vägval så att systemet nu även kan hantera backighet, kurvighet och olika typer av korsningar när det beräknar den mest hållbara vägen.
– Tidsåtgång och bränsleförbrukning svarar för två tredjedelar av skogsbrukets transportkostnader, vilket gör dessa aspekter extra intressanta, både för att förbättra lönsamheten och minska miljöpåverkan, säger Gunnar Svenson.
I sin avhandling fann Gunnar Svenson att körhastigheten framför allt påverkas av vägens kurvighet och ytjämnhet, medan bränsleförbrukningen främst påverkas av vägens lutning och virkesfordonets totalvikt. Han har även utvecklat metoder för att beskriva vägars backighet och kurvighet utifrån data i Nationella vägdatabasen, NVDB.
– Nytt är också en metod för att hantera omöjliga och olagliga svängar i korsningar, säger Gunnar Svenson. Metoden gör det möjligt för systemet att nu också ta hänsyn till den extra tidsåtgång och bränsleförbrukning som olika typer av korsningar leder till.
Tid: fredagen den 3 februari 2017 klockan 10.00 Plats: Loftet, Ultuna, SLU Uppsala
Opponent: Professor Karl Stampfer, Institute of Forest Engineering, BOKU, Wien, Österrike
– Det är viktigt att konstruera burarna så att inte sälen blir så intresserad av fisken och att den inte kan skada buren. Om ingångarna dessutom förses med en liten nätstrut kan fångsten ökas. För även om färre fiskar simmar in i buren om där finns en strut i ingången, så hindrar struten effektivt fisk från att simma ut igen, säger Peter Ljungberg, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).
Beteendestudier på torsk vid burarna har även visat att stora burar och flera ingångar kan ge större fiskfångster.
Fisket på randen till kollaps
Program Sälar och Fiske vid SLU Aqua:s kustlaboratorium arbetar sedan 90-talet med att utveckla redskap som kan användas i samvaro med säl. Forskare Sara Königson har arbetat med både redskapsutveckling samt säl- och fiskekonflikten i mer än 15 år inom programmet.
– Det svenska kustfisket står på randen till kollaps genom att de ökande sälbestånden längs hela svenska kusten skapar en konflikt med fisket. Den mest hållbara lösningen är att aktivt utveckla alternativa fiskeredskap som både är sälsäkra men även selektiva i sin fångst, säger Sara Königson.
Konflikterna mellan säl och fiske handlar både om förlust av fisk och om kostnader för förstörda redskap. Det beräknas att sälen kostar det ekonomiskt svaga kustfisket minst 50 miljoner kronor per år. Eftersom det svenska kustnära fisket är både ekonomiskt och kulturellt viktigt krävs alternativa redskap.
Garnfisket värst drabbat
Ett fiske som är speciellt hårt drabbat av denna konflikt är garnfisket efter torsk i Östersjön. Rapporter till loggboken visar att det vid över 30 procent av alla fisketillfällen rapporterades sälskador på garnfiske efter torsk, för krokfiske var det närmare 50 procent.
Dessutom tar sälen många torskar från näten utan att det blir rester kvar så siffrorna är en underskattning. Program Sälar och Fiske har därför under de senaste åren bland annat fokuserat på betade burar som kan fånga torsk samtidigt som de minimerar skador från säl.
– Även om arbetet med sälsäkra burar kommit långt så finns det arbete kvar innan burar är kommersiellt brukbara. Det är mycket som måste fungera för att ett redskap ska kunna vara en ersättning till etablerade redskap. Just nu arbetar vi vidare bland annat med hur hanteringen av burar ombord ska bli smidigare för fiskarna, säger Peter Ljungberg.
I den nyaste upplagan av den vetenskapliga tidskriften Journal of Ocean Technology, ett specialnummer om betade fiskeredskap, publiceras tre artiklar från forskningsgruppen Sälar och Fiske.
Artiklarna finns att läsa på tidskriftens hemsida; www.thejot.net
Peter Ljungberg, forskningsassistent, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, peter.ljungberg@slu.se, tel. 010-478 41 72
Sara Königson, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, sara.konigson@slu.se, tel. 010-478 41 34
– Det här är ju personer som du och jag. De har familj, de har barn, de har levt ett vanligt liv och plötsligt så kommer den här sjukdomen och ställer allt på ända, säger Ann-Britt Johansson, forskare inom neurovetenskap och fysiologi.
Hennes avhandling ”Se och hör mig” bygger på intervjuer med åtta personer, tre kvinnor och fem män, under fyra års tid.
Flera av dem har Ushers syndrom eller ett liknande sjukdomsförlopp med hörselnedsättning eller dövhet från födseln, följt av tilltagande synproblem i 30-årsåldern.
En av intervjupersonerna jobbade halvtid, sju av åtta stod utanför arbetsmarknaden.
Borta från jobbmarknaden – Alla tog upp detta, att de inte fått lov att fortsätta arbeta fast de har velat. De hade haft fabriksjobb och kontorsjobb som de tvingats lämna, och de ser det som ett stort problem att vara borta från denna viktiga livsarena, säger Ann-Britt Johansson.
– Sverige är ett välmående land. Vi har ratificerat FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och rätten till arbete. Det finns samhälleliga insatser inom vården, arbetsförmedlingen etcetera, men det fungerar inte. Alla klagar över bemötandet de får, det finns stor okunskap och kompetensbrist i systemet för den här gruppen, fortsätter hon.
Ann-Britt Johansson är seniorrådgivare på ett nationellt resurscentrum för dövblinda i Drammen och har jobbat med gruppen i många år. Hennes kvalitativa intervjustudie bekräftar det hon själv sett av svårigheter för de dövblinda att få samhälleliga insatser – ledsagarservice, tolkhjälp och annat – att fungera i vardagen.
– Man måste hela tiden kontrollera att kommunikationen fungerar. Har personen förstått vad jag har sagt? Har man tagit åt sig? Det måste säkerställas genom att man ber dem återberätta, annars blir det jättemycket missförstånd. De som är födda gravt hörselskadade har teckenspråk som modersmål, vilket gör det ännu svårare.
Socialt omskakade Bristen på delaktighet finns också i den sociala tillvaron, vilket många av intervjuerna i avhandlingen vittnar om:
”Det är som att sitta i en smutsig glasburk. Bara konturer och en massa mummel.” (Emma, 42, om varför hon numera undviker fester)
”Det känns som jag är begränsad. Jag har så mycket inombords som jag inte kan använda.” (Oliver, 62, om svårigheterna att få kontakt med folk)
”Det känns så olustigt när någon går förbi och inte hälsar.” (Samuel, 70, om hur gamla bekanta reagerar på hans nya sjukdomstillstånd)
– Om du möter en person som du inte vet hur du ska kommunicera med så är det klart att det blir problem, även om det finns en dövblindtolk med. Men vi måste ändra våra attityder till personer som vi känner stor osäkerhet inför, säger Ann-Britt Johansson.
Fotnot: Namnen på avhandlingens intervjupersoner är fingerade.
Studien fokuserar på hur tjänstemän inom olika myndigheter i gränsländerna runt Östersjön samarbetar vid gränsbevakning. Undersökningen fokuserar på det dagliga arbetet och hanteringen av problem vid gränsbevakning med hänsyn till tjänstemännens sociala och kulturella bakgrunder.
Ibland försvåras samarbetet av byråkratiska problem. Men trots det tyder resultaten på att det finns ett tydligt samarbete i det dagliga arbetet. Detta tros vara på grund av en gemensam förståelse för syftet och målet att tillsammans bekämpa kriminalitet och skapa ett säkrare Europa.
Artikeln är en del av resultaten från projektet ”Turnstone”, som är en undersökning av samarbetet mellan gränspolis och kustbevakning i Östersjöområdet, Goran Basic tillsammans med Sophia Yakhlef och Malin Åkerström från Lunds universitet.
Projektet är finansierat av Europeiska kommissionen. Syftet med projektet är att utifrån empiriska material (fältobservationer, fotografier, intervjuer och dokument) kartlägga och analysera hur personalen inom de olika gränsmyndigheterna upplever, tolkar, och definierar de organisatoriska, kulturella, historiska och rättsliga skillnader mellan gränsmyndigheter. Dessutom är syftet att kartlägga och analysera hur resenärer upplever, tolkar, och definierar fri rörlighet i regionen i förhållande till gränsmyndigheter.
Kontakt: Yakhlef, S., Basic, G., Åkerström, M. (2016). Policing Migration: Described and Observed Cooperation Experiences of Police and Border Guards in the Baltic Sea Area. Journal of Applied Security Research, Vol. 12, no 1, 117-140 p.
Resultaten har nu publicerats i Nature Communications.
– Vi är först i världen med att presentera en logisk krets, i detta fall en transistor, som styrs av en värmesignal istället för en elektrisk signal. Det konstaterar professor Xavier Crispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Den värmedrivna transistorn öppnar upp för en lång rad applikationer som exempelvis detektering av små temperaturskillnader eller inom medicinen för funktionella plåster där man kan följa läkningsprocessen.
Räcker med en enda koppling
Det är också möjligt att ta fram kretsar som styrs av värmen i infrarött ljus för värmekameror, med mera. Den höga värmekänsligheten, 100 gånger högre än traditionella termoelektriska material, gör att det räcker med en enda koppling från den värmekänsliga elektrolyten, som fungerar som en sensor, till transistorn. En sensor och en transistor kan tillsammans bilda en smart pixel.
En matris av smarta pixlar kan då exempelvis användas istället för de givare som idag detekterar infraröd strålning i värmekameror. Tekniken kan, men lite vidareutveckling, möjliggöra att vi i framtiden kan få en värmekamera i mobilen till en låg kostnad eftersom de ingående materialen varken är dyra, sällsynta eller farliga.
Den värmedrivna transistorn är en fortsättning på den forskning som för ett år sedan ledde fram till en superkondensator som laddas av solens strålar. I kondensatorn omvandlas värme till el som lagras i kondensatorn tills den behövs.
Forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik hade då hittat rätt bland de ledande polymererna och tagit fram en flytande elektrolyt med 100 gånger större förmåga att omvandla en temperaturskillnad till el än de elektrolyter som normalt används. Den flytande elektrolyten består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba och de negativt laddade polymerkedjorna är stora och tunga. När ena sidan värms upp rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan och en spänning uppstår.
– När vi hade visat att kondensatorn fungerade funderade vi över vad vi kunde göra mer med elektrolyten, berättar Xavier Crispin.
Dan Zhao, första forskningsingenjör och professor Xavier Cripsin, LoE
Dan Zhao, förste forskningsingenjör och Simone Fabiano, universitetslektor, har nu efter många timmar i laboratoriet visat att det också är fullt möjligt att bygga elektroniska kretsar som styrs av en värmesignal.
Forskningen har sedan 2014 finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom projektet ”Tail of the sun” – solens svans.
Om Laboratoriet för organisk elektronik
Vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, föddes också världens första organiska transistor och värdens första kemiska chip, liksom ett antal andra organiska elektronikkomponenter. Arbetet vid laboratoriet leds av professor Magnus Berggren.
Artikeln: Ionic thermoelectric gating organic transistors, Dan Zhao, Simone Fabiano, Magnus Berggren och Xavier Crispin, Linköpings universitet, campus Norrköping, Nature Communications 2017. DOI 10.1038/ncomms14214
Forskare, historiker och lärare kommer att arbeta tillsammans med att utforma resurser för undervisning i historia. Målet är att ta fram undervisningsexempel runt utvalda historiska föremål och platser.
Genom att undersöka föremål utifrån vad de berättar om migrationer och möten mellan kulturer kan eleverna upptäcka nya perspektiv på de perioder de studerar. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.
– Ta ett historiskt föremål – en stenyxa, en kruka, en pilspets eller ett smycke. Hur kom de till? Varifrån kom idéerna till utformning? Material och sättet att använda dem? Att föremålet överhuvudtaget blivit till förutsätter kontakter med andra kulturer och områden. Historisk förståelse växer fram genom de frågor vi ställer till det förflutna. Förändrar vi frågorna blir också perspektivet ett annat, säger Kenneth Nordgren, projektledare och forskare i historia vid Karlstads universitet.
Smycket visade på Birkas världsomfattande kontaktnät
Ett exempel är ett smycke som hittades i en vikingagrav på Birka. Tidigare ansågs det ”otypiskt”, något som inte passade in i uppfattningen om vikingarna, och magasinerades därför. Smycket bestod av mynt, pärlor och andra värdesaker från olika delar av världen. Trots mängden av föremål som visar på Birkas omfattande kontaktnät tänker vi nog ofta på Birka som en skandinavisk handelsplats. Halsbandet visar både på omfattande kontaktnät och på hur kulturella uttryck skapas, påverkas och förändras i mötet med andra kulturer.
– Det här är ett jättespännande exempel som visar att mångkultur är en del av historien. I projektet kommer vi att jobba med att exemplifiera hur föremål kan användas för att väcka intresse hos eleverna och hur frågor om migration och kulturmöten kan öppna nya perspektiv i lärandet. Vi kommer också att undersöka hur föremålen kan användas av nyanlända elever som komplement till texter för att bidra till ett intellektuellt stimulerande lärande trots språksvårigheter, säger Kenneth Nordgren.
”Det gemensamma rummet” är ett samarbete mellan forskargruppen Rose vid Karlstads universitet, Historiska muséet i Stockholm, Svenskt migrationscentrum samt Stockholms universitet. Projektet beviljades nyligen medel från Riksantikvariatämbetet för 2017. Hela projektet planeras att pågå i tre år och det digitala undervisningsmaterialet kommer att finnas tillgängligt för alla intresserade på Historiska muséets webb.
Kontakt:: Kenneth Nordgren, tel 054-700 14 27, mobil 070-248 70 72 eller mejl kenneth.nordgren@kau.se
För att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?
– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell.
En av avhandlingens främsta nyheter är att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget Manne Gerell förespråkar.
Mer våld i utsatta områden Manne Gerell slår fast att det förekommer mer våld i utsatta områden. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det handlar istället om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att ”kollektivet” reagerar.
– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte samma koppling för bränder. Det finns det kanske på mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.
Viktigt överallt där många vistas När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor.
– Att bryta den nedåtgående spiralen handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.
Manne Gerell fortsätter nu sin forskning.
– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell.
”Spel som etableringsverktyg” är ett nytt projekt på Högskolan i Skövde som handlar om att hitta nya vägar för att långsiktigt förbättra möjligheterna för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Tanken är att undersöka om ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur kan underlätta för fler att etablera sig på arbetsmarknaden.
Bakom förstudieprojektet står Katrin Dannberg, adjunkt i medier, estetik och berättande, och Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap.
Ökat glapp mellan ungdomar med jobb och utan
– Arbetslösheten bland ungdomar har sjunkit de senaste åren, men det finns fortfarande stora grupper av unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De kan sakna en fullständig gymnasieutbildning, de kan komma från andra länder eller ha en nedsatt arbetsförmåga. Gapet blir allt större mellan de som etablerat sig på arbetsmarknaden och de som står utanför. Och de senare vi vill nå, säger Katrin.
Det finns idag en stor grupp ungdomar som inte är så aktiva i sina utbildnings- och yrkesval. Trots ansträngningar från myndigheter och andra aktörer på området är det svårt att nå ut med information om de möjligheter som finns tillgängliga.
Locka till jobb och utbildning genom spel
– Vi vill därför pröva nya vägar och i det här projektet vill vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur. Vi kommer att arbeta med att ta fram ett förslag till regionalt program där spel och spelutveckling är del av metoden för att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning, berättar Per.
Förstudien kommer att fokuseras kring tre områden. Ungdomarnas spelintresse och vilka aktiviteter som kan fånga upp dem genom deras hobby, samt väcka deras intresse för att studera. Aktiviteter som kan få ungdomar som är intresserad av spelteknik att reflektera över hur de kan använda tekniken i andra sammanhang än spel (Gamification). Samt vilka möjligheter det finns till validering av kompetens inhämtad via dataspel.
– De metoder vi tar fram i förstudien måste vara attraktiva och spännande för målgruppen. Arbetet kommer därför att genomföras tillsammans med representanter från målgruppen. Denna målgrupp kommer att bestå av unga kvinnor och män som är i olika grad intresserade av spel och spelutveckling. Förstudien kommer också att kontinuerligt efterfråga synpunkter från Arbetsförmedlingen, kommunerna, spelbranschen, studie- och yrkesvägledare och andra relevanta aktörer, säger Katrin.
Fotnot: Förstudieprojektet ”Spel som etableringsverktyg” startar 1 februari på Högskolan i Skövde och ska pågå till sista oktober. Det finansieras med EU-pengar genom Europeiska socialfonden och bidraget är drygt 2,3 miljoner kronor.
Kontakt:
Eric Hellgren, kommunikatör, Högskolan i Skövde
0500-44 80 71, eric.hellgren@his.se
Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.
– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Positiv inverkan på hälsan
Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.
– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.
Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.
– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.
För ytterligare information:
Anders Jacobsson, professor, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 27, mobil 070-60 27 639, e-post Anders.Jacobsson@su.se
Omega-3
Omega-3-fettsyror är fleromättade fetter och kan vara både kort- och långkedjade. ALA (alfalinolensyra) är en kortkedjad fettsyra som består av 18 kolatomer och kommer från växtriket. Den finns bland annat i valnötter, rapsolja och linfröolja. De långkedjade fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) är animaliska och har 20 respektive 22 kolatomer. De finns främst i mat som kommer från havet, d.v.s. från fisk och skaldjur. Omega-3-fettsyror finns även i margarin baserad på rapsolja.
Ett varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön. Nu visar forskning vid Umeå universitet och SLU att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.
– Studien visar på ett fenomen som inte har beskrivits tidigare. Resultaten är samtidigt helt centrala för att kunna förutse hur ekosystems, och människors, exponering för metylkvicksilver kan påverkas av globala klimatförändringar, säger Erik Björn, docent vid Umeå universitet och ledare för forskningsprojektet.
Filmklipp där Erik Björn berättar om studien (1:54 min).
Kvicksilver klassas av Världshälsoorganisationen WHO som en av de topp-10 kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Problemen med kvicksilver orsakas främst av metylkvicksilver, en organisk kvicksilverförening som verkar som ett starkt nervgift och som ackumuleras i näringskedjan i hav och sjöar. Halterna av metylkvicksilver i fisk och andra organismer styrs både av den totala mängden kvicksilver i ekosystemen och av komplexa kemiska och ekologiska processer i miljön. Klimatförändringar och människors markanvändning förväntas påverka dessa processer på flera sätt, bland annat genom tillförsel av organiskt material, humusämnen, via bäckar och älvar från land till sjöar och hav.
Påverkar hur långt ner solljuset når i havet
Humusämnena påverkar vattenmiljön på många sätt, bland annat genom att minska hur djupt solljuset når ner i vattnet. Detta kan leda till en minskning i produktion av växtplankton via fotosyntes, och i stället gynna tillväxt av bakterier som kan nyttja humusämnen för sin tillväxt. Som en följd kan strukturen i näringskedjan ändras från att vara dominerad av växtplanktonproduktion (autotrof) till att vara dominerad av bakterieproduktion (heterotrof).
En heterotrof näringskedja har generellt fler nivåer av olika organismer och forskarnas hypotes var att detta leder till fler möjliga steg för metylkvicksilver att anrikas innan det når predatorer som djurplankton och fisk.
– Vår studie bekräftar detta och visar att en ökning på 15-20 procent av mängden organiskt material i vattenmassan kan orsaka en förändring från en autotrof till en heterotrof näringskedja och leda till att halterna metylkvicksilver ökar två till sju gånger i djurplankton, säger Erik Björn.
Erik Björn, docent vid Umeå universitet, har lett forskningsprojektet. Foto: Mattias Pettersson
Effekterna måste studeras i hela näringskedjan
En ökning av mängden organiskt material med 15-20 procent är vad man räknar med att klimatförändringarna kan komma att orsaka i bland annat Östersjöregionen. Experimentet visar också att den uppmätta ökningen i metylkvicksilverhalt (två till sju gånger) är i samma nivå som den uppskattade totala ökningen (två till fem gånger) av kvicksilver i miljön orsakade av mänskliga utsläpp under hela industrialiseringen från 1850 fram till i dag.
– I perspektiv av ett förändrat klimat understryker våra resultat hur nödvändigt det är att inkludera effekterna av förändringar i näringskedjan i modeller för kvicksilvers omsättning i miljön och för riskbedömningar, säger Erik Björn.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och kunde genomföras tack vare tillgång till den tekniskt avancerade mesokosmanläggningen vid Umeå marina forskningscentrum. Mesokosmerna består av vattenfyllda rör där såväl temperatur som ljus regleras, vilket ger möjlighet att genomföra storskaliga experiment under mycket kontrollerade former.
För mer information:
Erik Björn, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 073 0709761
E-post: erik.bjorn@umu.se
Tidiga upplevelser av våld och självmord i familjen är riskfaktorer för eget suicidalt beteende och kan skapa problem i relationer. Närstående till suicidala patienter riskerar att drabbas av egen psykisk ohälsa som depression och ökad stresskänslighet. Men närståendeutbildning kan vara ett effektivt sätt att få bättre förståelse och att minska belastningen, visar en avhandling vid Umeå universitet som drar slutsatsen att samhället har mycket att vinna på att utveckla vården för suicidala personer och deras närstående.
– Min forskning visar att en suicidal patients familjehistoria och upplevelser av våld under uppväxten har betydelse och därför behöver uppmärksammas tidigt för att förebygga senare psykisk ohälsa. De närstående påverkas starkt och behöver därför eget stöd, säger Mia Rajalin, som är leg. psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri.
I avhandlingen beskrivs till exempel:
att manliga patienter med självmord i familjen själva gör allvarligare försök att ta sitt liv än personer utan en sådan historik.
att både män och kvinnor med självmord i familjen rapporterar högre grad av relationssvårigheter. För att hjälpa dessa personer att upprätthålla sina relationer och därmed motverka isolering är det viktigt att vara uppmärksam på deras samspel med andra.
att personer som har en historia av självmord i familjen eller utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, mobbning eller sexuella övergrepp som barn har en ökad risk för suicidalt beteende. Samhället i stort behöver uppmärksamma dessa riskfaktorer och sätta in preventiva åtgärder i god tid exempelvis inom skola, vård och omsorg.
I drabbade familjer finns ett stort behov av stöd när en familjemedlem gjort ett suicidförsök. Många behöver hjälp med att förstå och hantera situationen och den skuld de upplever. Mia Rajalin har utvärderat en utbildning för närstående till suicidnära patienter. Närståendeutbildningen, som inkluderar psykoedukation och färdighetsträning i grupp, visade sig effektiv i att möta deltagarnas behov.
– En närståendeutbildning kan ge familjemedlemmarna en fördjupad kunskap om bakomliggande faktorer vid självmord och självmordsförsök, en bättre förståelse för sina egna reaktioner och en förbättrad förmåga till kommunikation, vilket gör det enklare att lösa problemen på ett långsiktigt sätt. Vår utbildning uppskattas av deltagarna och har visat sig genomförbar. Liknande program skulle enkelt kunna implementeras inom den psykiatriska vården i hela Sverige, säger Mia Rajalin.
Mia Rajalin är leg. psykolog och har sedan 2007 arbetat inom specialistpsykiatrisk verksamhet i Stockholms Läns Landsting.
För mer information:
Mia Rajalin, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet
Telefon: 070-496 04 97, E-post: mia.rajalin@umu.se
Mastceller är en typ av vita blodkroppar som framför allt förknippas med allergiska reaktioner. Vid en allergisk attack kan nämligen mastceller utsöndra en rad inflammatoriska ämnen som histamin, prostaglandiner och olika enzymer och även så kallade cytokiner, en typ av inflammatoriska hormoner. Nyare forskning visar att mastceller också kan påverka en rad andra typer av sjukdomar, till exempel cancer, reumatism och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis.
Det finns alltså ett stort behov av att hitta läkemedel som motverkar mastcellernas skador. Det vanligaste sättet är att bromsa effekten av ett enskilt ämne som mastcellen utsöndrar, genom att använda mediciner som till exempel antihistaminer. Men eftersom mastcellen utsöndrar ett stort antal olika inflammatoriska ämnen finns det en risk att behandlingen bara delvis bromsar mastcellens negativa effekter.
Slå direkt mot mastcellen
Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny princip för hur man på ett effektivt sätt skulle kunna bromsa mastcellens skadliga verkningar. Principen bygger på att man helt och hållet eliminerar mastcellerna, och på det sättet stoppar effekterna av alla skadliga ämnen som mastceller utsöndrar.
Man har riktat in sig på de små korn, granula, inne i mastcellen, där de inflammationsdrivande substanserna lagras. Genom att använda sig av en typ av ämnen (lysosomotropa substanser) som kan skapa läckor från granula till mastcellens innandöme, har man upptäckt att det leder till att mastcellen begår självmord, apoptos.
I och med att andra celltyper är betydligt tåligare för lysosomotropa substanser än vad mastcellen är, går det att minska mängden mastceller utan att orsaka skada på andra celler i vävnaden.
I den nya studien som nu publiceras i The British Journal of Dermatology, har man visat att denna princip för att oskadliggöra mastceller fungerar bra i hudprover från psoriasispatienter. Forskarna hoppas på sikt att man med lysosomotropa läkemedel skall kunna reducera antalet mastceller i hudutslagen hos psoriasispatienter och därigenom lindra deras besvär.
För mer information:
Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571
I boken, där Malmö är i fokus, har hon försökt kartlägga just den här typen av kortare porrfilmer, som var gjorda på åtta millimeter bred film under åren 1971-1976.
Filmerna var enklare att producera än långfilmerna och kunde göras mer på hobbynivå. Dessutom var kortfilmerna lättare att sprida, berättar Mariah Larsson. För att ta reda på var filmerna visades har hon gått igenom gamla annonser i dags- och kvällspress. Hon har också undersökt filmernas innehåll och ursprung genom det material som har klippts bort. Det material som har klippts bort finns numera i arkiv från dåtidens myndighet för filmcensur, Statens biografbyrå.
Malmös porrlokaler en del av stadens historia
− Det var en väldigt speciell tid i historien. Dels fanns en ny liberal lag kring pornografi, men samtidigt en biografförordning med censur för att det skulle vara okej med undantag för yttrandefrihetslagen. Det är det torra och formella som möter det vilda och ganska galna, säger Mariah Larsson, lektor i filmvetenskap och författare till den nyutgiva boken The Swedish Porn Scene.
Under 80-talet försvann lokalerna och banade väg för videon. Att det fanns så många lokaler i Malmö där det öppnade porrbutiker och porrlokaler förklarar Mariah Larsson med att det hänger ihop med staden rent historie- och byggnadsmässigt.
− Innan stora delar av Malmö revs och byggdes om så fanns många övergivna lokaler där det typiskt startades porrklubbar eller butiker, där sådana här kortfilmer visades, säger hon.
Porrbranchen gjorde lite som den ville
Varför det är intressant att undersöka porr genom historien menar Mariah Larsson är viktigt ur flera synpunkter. Genom att undersöka hur pornografiskt material konsumerades under en speciell period kan man få en hint om dåtidens sexuella normer och föreställningar om sexualitet i samhället men också samhällets politiska normer.
− Kvinnorörelsen har inte gjort så stora framgångar under den här tiden och porrbranschen gör lite som de vill, kan man säga. Det finns en helt annan medvetenhet idag och kring diskussionen om branschen. Därför tycker jag det är viktigt med den här historiska kunskapen för att förhålla sig till hur det ser ut idag, säger Mariah Larsson.
Boken: Larsson, Mariah. The Swedish Porn Scene. Bristol, UK/Chicago, USA: Intellect Ltd., 2017. , 182 s.
– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.
Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.
– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.
Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.
– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.
Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.
Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.
– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.
Teknologin som skapats forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Borås öppnar upp nya möjligheter att i framtiden designa ”textila muskler” som exempelvis skulle kunna byggas in i kläder och underlätta för rörelsehindrade.
Utvecklingen av robotik och proteser har gått snabbt framåt tack vare teknologiska genombrott. Till exempel utvecklas anordningar som fungerar som ett slags yttre skelett och muskler, så kallade exoskelett, som kan förstärka människans egen förmåga.
Joggingtights med inbyggd muskelkraft
– Exoskelett ger funktionsnedsatta personer möjligheter att gå igen. Men de ser ut som små, styva robotdräkter. Vår dröm är att i framtiden ha exoskelett som mer liknar klädesplagg, exempelvis ”running tights” som man kan bära under sina vanliga kläder, för att göra det lättare att gå när man blir äldre eller svagare av någon anledning, säger Edwin Jager, universitetslektor vid Sensor- och aktuatorsystem, institutionen för kemi, biologi och fysik vid Linköpings universitet.
Dagens exoskelett får kraft genom att de drivs av motorer eller tryckluftssystem. I den aktuella studien har forskarna i stället utnyttjat de fördelar som finns med lätta, smidiga tyger och utvecklat vad man kan kalla ”textila muskler”.
Edwin Jager vid Linköpings universitet och Nils-Krister Persson vid Högskolan i Borås monterar en ”textil muskel” i en uppställning av mätinstrument som mäter kraft. Fotograf: Thor Balkhed
Forskarna har använt tyg, som kan massproduceras industriellt, och belagt det med ett elektroaktivt material. Det är genom denna speciella beläggning som själva kraften i de ”textila musklerna” uppstår. När en svag spänning appliceras till tyget ändrar det elektroaktiva materialet volym och garnet eller trådarna blir lite längre. Tygets egenskaper styrs av hur väven eller stickningen är uppbyggd. Det kan forskarna dra nytta av, beroende på hur tyget är tänkt att användas.
Parallellkopplade trådar i väven
– Vi kan designa tyget så att det kan producera mycket kraft, exempelvis genom att väva. Då får vi samma förlängning av tyget som i den enstaka tråden, men på samma sätt som i våra muskler blir kraftutväxlingen mycket högre när trådarna parallellkopplas i väven. Eller så kan vi använda en extremt töjbar stickning för att öka den effektiva förlängningen, säger Nils-Krister Persson, universitetslektor vid Smart Textiles, Textilhögskolan, Högskolan i Borås.
En stickad ”textil muskel” i sträckt läge. Bild: Thor Balkhed/LiU
I den aktuella forskningsartikeln visar forskarna att de ”textila musklerna” kan användas i en enkel robotanordning för att lyfta en liten tyngd. Forskarna bakom studien menar att teknologin möjliggör ett helt nytt sätt att designa och tillverka anordningar som likt motorer och biologiska muskler utövar kraft, så kallade aktuatorer.
– För det första kan vårt tillvägagångssätt göra det möjligt att på sikt tillverka aktuatorer med befintliga teknologier för textilproduktion på ett enkelt och förhoppningsvis prisvärt sätt.Men ännu mer intressant är att detta ger oss nya möjliga tillämpningar, exempelvis att i framtiden integrera textila muskler i klädesplagg, säger Edwin Jager.
Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Carl Tryggers stiftelse, Vetenskapsrådet, Smart Textiles-initiativet (VINNOVA), European Scientific Network for Artificial Muscles och EU:s sjunde ramprogram FP7.
