Varje år drabbas cirka 2000 barn och ungdomar i Sverige av en hjärnskada. Vanligaste orsaken är trafik- och fallolyckor, men hjärnskador kan även uppstå efter till exempel en hjärntumör eller blödning i hjärnan. Unga med förvärvade hjärnskador får ofta stora problem med röst, tal och kommunikation.
Logopeden Åsa Fyrberg har i sin avhandling undersökt olika metoder för hur föräldrar och vårdpersonal kan bedöma hur dessa ungdomar kan delta i vardagssamtal trots svårigheter att kommunicera. Totalt ingick 38 personer under 18 år i studien som genomfördes på ett svenskt universitetssjukhus mellan åren 2007−2013.
Möjligheten att delta i snabba samtal
För att förstå metoderna studerade Åsa Fyrberg över tid hur föräldrarna och ungdomarna själva bedömde förändringar i den kommunikativa förmågan. Det vill säga möjligheten att förstå ord och meningar, att benämna ord och möjligheten att delta i snabba samtal.
− En av mina slutsatser är att vårdpersonalens bedömningar kan fördjupas och specificeras genom att jämföras med föräldrarnas analyser av samtal hemma där de iakttagit och lyssnat på vad som sagts, när det sagts och hur det sagts. Det handlar då också om ungdomarnas egna upplevelser som har jämförts med föräldrarnas, där likheter och skillnader i beskrivningarna av vardagssamtalen har undersökts, säger hon.
Föräldrarna viktiga i undersökningen Resultaten pekar på föräldrarnas viktiga roll när det gäller att undersöka ungdomarnas delaktighet i vardagssamtal. Exempelvis hur den drabbade påverkas av antalet personer som deltar i ett samtal, tempot i samtalet och ungdomens egen förmåga att förstå och att benämna ord.
I de olika undersökningarna hittade Åsa Fyrberg inget samband mellan hjärnskadornas grundorsaker och deltagarnas resultat i tester av kommunikation och lingvistik.
− Men i stort sett alla som drabbats av en svår förvärvad hjärnskada behöver stöd från anhöriga för att kunna fungera kommunikativt i vardagliga situtioner, säger hon.
Åsa Fyrberg hoppas att hennes forskning kan stimulera till utveckling av de rehabiliteringsprogram av kommunikationen som finns inom vården, där ungdomar och föräldrar inkluderas för att beskriva effekterna av hjärnskadorna på de dagliga kommunikativa samspelssituationerna.
Kontakt: Åsa Fyrberg, doktorand i kognitionsvetenskap och legitimerad logoped, telefon: 070−498 05 48, e-post: asa.fyrberg@vgregion.se
Tid för disputation: 2017-02-24, kl. 10:00, sal Torg Grön, hus Patricia, Forskningsgången 6, Lindholmen
För normalviktiga kvinnor som gått upp mindre än åtta kilo under sin graviditet ökade risken för att barnet skulle utveckla schizofreni med 30 procent, rapporterar forskarna i tidskriften JAMA Psychiatry.
Vintern 1944-1945 var svälten stor i Nederländerna och det satte spår hos de ännu ofödda barnen. Flera decennier senare skulle det visa sig att risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar hos barnen till de svältande mödrarna var fördubblad.
Miljön har betydelse under vissa uppväxtstadier
Svält förklarar dock inte förekomsten av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar i en population där tillgången på mat är tillräcklig. Även om dessa diagnoser delvis kan förklaras av genetik har forskning visat att miljön under vissa känsliga stadier i uppväxten kan spela en stor roll för dessa sjukdomars uppkomst.
Forskare vid Karolinska Institutet bekräftar hur tidig miljöpåverkan kan påverka hjärnans utveckling. I studien undersökte forskarna om det fanns ett samband mellan näringsintag under graviditet och icke-affektiva psykoser hos barnet senare i livet.
Genom det svenska nationella hälsoregistret fick forskarna tillgång till ett stort populationsunderlag. De tittade på barn som föddes mellan 1982 och 1989 och deras mödrar i en studie där alla personer anonymiserats. Över en halv miljon patienter ingick i studien, varav 3000 personer utvecklade icke-affektiva psykoser.
Fördelar med riktlinjer kring viktuppgång
För att undersöka näringsintaget hos deras mammor under graviditeten fokuserade forskarna på hur mycket mammorna hade gått upp i vikt under graviditeten. För kvinnor som haft en mycket låg viktuppgång, mindre än åtta kilo för normalviktiga kvinnor, var risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykoser hos barnen 30 procent högre jämfört med om viktuppgången varit normal.
– Även för överviktiga och mödrar med fetma såg vi ett liknande samband. En viktökning på mindre än fem kilo ökade risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet, säger Euan Mackay, masterstudent vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens förstaförfattare.
Eftersom viktuppgång under graviditeten delvis har ärftliga orsaker, precis som psykisk sjukdom, jämförde forskarna också huruvida syskonen drabbats av icke-affektiva diagnoser, men även då såg forskarna den förhöjda risken om mödrarna gått upp för lite i vikt.
Press på att behålla sin kropp under graviditeten– Den här studien visar att de rådande riktlinjerna kring ideal viktuppgång har fördelar som inte bara handlar om att förebygga komplikationer under graviditet, som graviditetsdiabetes eller förlossningskomplikationer som kejsarsnitt. Riktlinjerna har positiva effekter för barnet under flera decennier.
– Intressant nog fann vi inga samband mellan för hög viktuppgång och risken för icke-affektiva diagnoser hos barnet, säger Renee Gardner, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.
Även i välnärda och rika länder som Sverige kan vissa kvinnor ha svårt att gå upp i vikt under graviditeten.
– Detta kan det finnas medicinska förklaringar till, men det skulle också kunna bero på social press som kräver att mammor ska ”behålla sin kropp” även när de är gravida. Därmed finns fortsatt anledning att förespråka medicinska riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger Renee Gardner.
Studien har finansierats av Stanley Medical Research Institute och Vetenskapsrådet.
När människan lärde sig att hantera elden inleddes en ny epok i den moderna människans tidiga utveckling. Elden erbjöd ljus och värme och innebar att människan började tillaga sin mat som därmed blev lättare för kroppen att tillgodogöra sig. Det har även framförts att det var kring elden som människans språk och fantasi utvecklades.
Trots att de ofta porträtteras som något trögtänkta, har forskare hittat bevis för att även neandertalare gjorde upp eld. Men ingen eld utan rök och frågan är om neandertalarna inte hade gjort bäst i skippa eldstäderna för sin hälsas skull.
Tålde röken sämre
Eftersom neandertalarna och andra förhistoriska människoarter ofta gjorde upp eld i grottor eller andra dåligt ventilerade utrymmen är det inte orimligt att anta att de andades in enorma mängder giftig rök, något som borde ha haft negativa konsekvenser på deras hälsa. Ny forskning från Pennsylvania State University visar dock att homo sapiens sapiens, alltså den moderna människans förfäder, bar på en oväntad genetisk fördel, en mutation som gjorde att de tålde rök från brinnande trä mycket bättre än sina artfränder.
Genom att studera en gen som kallas AHR, dels från tre neandertalare och en denisovanmänniska, dels från nu levande människor och en människa som levde för 45 000 år sedan kunde forskarna se att neandertalarna och denisovanerna var mer benägna att ta upp dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten som är kända för att orsaka bland annat cancer. Skillnaderna var mycket stora och för vissa kemikalier i röken fanns en tusenfaldig skillnad i giftighet.
– De påverkades förmodligen på samma sätt som vi gör när vi överexponeras för rök, det vill säga med andningsproblem, luftvägsinfektioner, låg födelsevikt och en ökad risk för barnadödlighet, säger Jessica Abbott, evolutionsbiolog vid Lunds universitet.
Tack vare mutationen kunde homo sapiens sapiens omvandla de giftiga ämnena och upplevde därför inte samma problem.
Slumpvis mutation
Bland primater är det idag bara den moderna människan som bär på mutationen. Att mutationen uppstod från första början handlar dock bara om ren tur.
– Alla mutationer uppkommer slumpvis, så vi hade nog bara tur som fick den först. Sen när en ny mutation uppkommer måste den lyckas sprida sig och även där finns det ett mått av tur. En väldigt ovanlig mutation kan lätt försvinna igen även om den är fördelaktig, bara på grund av otur. Till exempel kanske jag är den enda som har fått mutationen för minskad rökkänslighet, men råkar blir uppäten av en björn innan jag hinner skaffa egna barn, säger Jessica Abbott.
Den lyckosamma mutationen gjorde oss dock inte helt resistenta mot rök. I länder där många lagar mat över öppen eld inomhus är trärök fortfarande ett stort hälsoproblem.
– Ja, i teorin finns det sällan genetiska förändringar som fullständigt skulle lösa ett sånt problem, säger Pontus Skoglund, doktor i evolutionär genetik vid Harvard University.
Orsakade inte utdöendet
Forskarna är noga med att betona att det inte finns några bevis för att neandertalarnas rökintolerans är anledningen till att de så småningom dog ut. Jessica Abbot förklarar:
– Rökintoleransen kan ha bidragit, men det fanns förmodligen flera anledningarna till att de dog ut. Till exempel kan det ha berott på förändring av klimatet till neandertalarnas nackdel, konkurrens från människan som bland annat hade effektivare verktyg eller kanske till och med nya sjukdomar som introducerades av människan.
Hon får medhåll av Pontus Skoglund.
– Det är ju en intressant observation det här, men idén att detta kan ha påverkat risken för lunginfektion hos neandertalare bara spekulation i nuläget. När det gäller den specifika mutationen så vet vi dessutom inte om det var en evolutionär anpassning eftersom det i nuläget inte finns några klara tecken på det. Därför bör man nog ta det här med en nypa salt. Det är en intressant idé dock och inte omöjligt, säger han.
Det är ännu oklart vad som gjorde att neandertalarna dog ut för drygt 30 000 år sedan. De flesta forskarna är dock överens om att det troligtvis rör sig om en rad olika händelser, bland annat klimatförändringar, sjukdomar och dålig anpassningsförmåga, som tillsammans gjorde att livet blev för svårt för neandertalarna.
Ledde till en dålig vana
Tack vare vår genetiska fördel kunde alltså de förhistoriska människorna ta del av eldens fördelar, men undvika nackdelarna. Det innebär att vi i dag kan njuta av lägerelden och äta grillat kött utan att få en luftvägsinfektion på löpet. Hur trevligt det än låter så har mutationen naturligtvis även en baksida.
– Hade vi inte varit så röktoleranta hade man kanske aldrig uppfunnit cigaretter som i sin tur orsakar cancer och andra kroniska sjukdomar, säger Jessica Abbott.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Som ett led i att effektivisera elmarknader och möjliggöra en större andel förnybar elproduktion diskuteras idag ofta ”efterfrågeflexibilitet” som en effektiv lösning. Beslutsfattare sätter stor tilltro till att hushållen ska vara aktiva och flexibla i sin elkonsumtion och sänka sin elförbrukning under perioder med lägre tillgång. Idag finns teknik som smarta nät och ökad digitalisering som möjliggör en sådan aktiv elkonsumtion, och man hoppas att möjligheten att hålla nere sina elkostnader ska ge konsumenterna incitament att anpassa sin förbrukning efter den rådande tillgången på el.
Hittills har det dock inte funnits mycket forskning som visar om hushållen faktiskt kan styra sin förbrukning på det sättet man hoppas. Med hjälp av unika data på svenska hushålls elförbrukning har Mattias Vesterberg kunnat studera hushållens beteende på en detaljnivå som aldrig tidigare har varit möjlig.
Högre inkomst ger högre elförbrukning
– I våra data kan vi exempelvis se hur konsumtionsmönster för elanvändning påverkas av ökade inkomster; när ett hushåll får högre inkomster förbrukar de också mer el. Detta leder till större efterfrågetoppar som våra elsystem ständigt måste ha beredskap för, och det riskerar att bli kostsamt för samhället.
Inte så lätt att ändra elkonsumtionen
Men för hushållen är det inte så enkelt att ändra sina konsumtionsmönster, och vinsterna man kan göra är inte speciellt stora. När Mattias har analyserat hushållens elförbrukning framkommer tydliga och inte speciellt förvånande mönster: man använder mer el för värme när det är kallt, mer el för belysning när det är mörkt, och runt sextiden på kvällen använder många el till hushållsapparater. Eftersom de flesta hushåll har elavtal där priser är konstanta över tid finns lite pengar att tjäna för de som försöker ändra sin elförbrukning.
– Även om hushållen valde att anpassa sin förbrukning så skulle elkostnaden för genomsnittshushållen bara minska med ett par procent. Detta skapar svaga incitament för hushållen att ändra sitt beteende, säger Mattias Vesterberg.
Effektivare elmarknad
Större kunskap om hur hushållen faktiskt agerar ger beslutsfattare möjlighet att skapa en ännu mer effektiv elmarknad i framtiden. Att skapa en långsiktigt hållbar elmarknad är viktigt, både för miljön och för samhällsekonomin. Beslutsfattare måste då skapa regler för marknaden som är realistiska, och som kräver en insats som medborgarna anser är rimlig.
– Man kan inte bygga upp en elmarknad baserad på en önskan om elkonsumenter som är mycket mer aktiva än vad de i själva verket är, säger Mattias Vesterberg.
För mer information:
Mattias Vesterberg
Telefon: 090-786 80 17
Mobil:073-990 65 15
E-post: mattias.vesterberg@umu.se
Om disputationen
Mattias Vesterberg, Handelshögskolan vid Umeå universitet, nationalekonomi, försvarar fredag 24 februari sin avhandling med den svenska titeln: Efterfrågan på el och hushållens beteende (Engelsk titel: Power to the people: Electricity demand and household behavior). Handledare: Fakultetsopponent: Professor Maximilian Auffhammer, University of California, Berkeley, USA. Disputationen hålls på engelska. Samhällsvetarhuset, hörsal D, kl. 13.00-15.00
Är du född i Sverige och barn till utrikesfödda föräldrar med kort utbildning är sannolikheten att du lever i fattigdom mer än 50 procent. Är dina föräldrar nyanlända eller födda i Irak, Somalia eller Syrien stiger sannolikheten upp till 80 procent.
Forskarna Torun Österberg och Björn Gustafsson har undersökt utvecklingen av inkomstfördelningen i Sverige under två decennier.
Studien bygger på data från Statistiska Centralbyrån och jämför representationen i botten och toppen av inkomstfördelningen i Sverige under tre tidsperioder: 1983–85, 1995–97 samt 2008–2010. Resultatet visar att fattigdomstalen bland barn till svenskfödda föräldrar inte har ökat sedan 80-talet. Däremot har de ökat för invandrarbarn.
– Av de barn som är fattiga i Sverige idag har en majoritet utländsk bakgrund, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Fler invandrare från länder med låg utbildningsnivå
Invandrarbarns representation i den ekonomiska eliten har varit genomgående låg under samtliga tidsperioder och den är i princip helt obefintlig bland invandrarbarn med föräldrar från lågutvecklade länder.
Enligt forskarna finns flera orsaker till inkomstklyftornas utveckling. Den första handlar om att invandrartalet ökat kraftigt i Sverige under tidsperioden samtidigt som invandrarbarnens landbakgrund förskjutits i riktning mot mindre utvecklade länder med lägre utbildningsnivå. En annan orsak är att förvärvsarbetandes inkomster har ökat medan värdet av barnbidrag och försörjningsstöd inte ökat i samma takt. Detta har lett till en ojämn ekonomisk utveckling och växande inkomstklyftor.
Föräldrarnas utbildning avgörande
Studien visar att föräldrarnas utbildning är starkt relaterad till om barnet finns representerat i inkomstfördelningens topp eller botten. Av de svenskfödda föräldrarna som endast hade grundskoleutbildning levde 22 procent i fattigdom. Motsvarande siffra för invandrade föräldrar var 50 procent. Om föräldrarna däremot hade minst treårig högskoleutbildning förändrades siffran drastiskt: endast två procent av de svenskfödda högutbildade var fattiga och 20 procent av de utlandsfödda.
– Utbildning och en fungerande integration av invandrarföräldrar på arbetsmarknaden är helt central för att minska barnfattigdomen, säger Torun Österberg.
Resultatet av studien hoppas forskarna ska bidra till att mer uppmärksamhet riktas mot integrationsfrågor sett från ett barnperspektiv.
Fattigdom
I denna studie definieras fattigdom som 60 procent av medianinkomsten för alla hushåll i Sverige.
Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern. Migrationen som spred jordbruket till Europa omkring 4 000 år tidigare omfattade dock både män och kvinnor, troligen hela familjer. Resultaten tyder på att det var olika sociala och kulturella processer som drev de olika migrationerna.
Genetiska data tyder på att moderna européer kan spåra sin härkomst till multipla vågor av förhistoriska migrationer. Nya studier av genetisk variation hos förhistoriska mänskliga kvarlevor har visat att två massmigrationer är särskilt viktiga för att förstå Europas förhistoria: den yngre stenålderns spridning av jordbruket från Anatolien som startade för omkring 9 000 år sedan och bronsålderns migration från den pontisk-kaspiska stäppen för omkring 5 000 år sedan.
Ersatte den befintliga genpoolen
Dessa migrationer sammanfaller med stora sociala, kulturella och lingvistiska förändringar och båda dessa migrationer ersatte, var för sig, mer än hälften av genpoolen hos de samtida centraleuropéerna.
Manligt (blå) och kvinnligt (röd) bidrag till migrationen västerut
Dramatiska händelser under människans förhistoria kan undersökas genom mönster i den genetiska variationen hos människor som levde vid den tiden. Genom att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga demografiska historier baserat på förhistoriskt DNA kan vi lära oss mer om sociala strukturer och kulturella relationer i förhistoriska populationer.
Forskare från Uppsala universitet och Stanford University har undersökt den genetiska härkomsten hos den delvis könsbundna x-kromosomen (kvinnor har två och män har en) och autosomerna (kromosomer som inte är könskromosomer) hos 20 individer från tidig yngre stenålder och 16 individer från skiftet stenålder/bronsålder. I motsats till tidigare hypoteser, som utgått från ett socialt system där kvinnan bosatte sig med mannens familj, hittade forskarna inga bevis för att migrationen som spred jordbruket över Europa under tidig yngre stenålder skulle ha haft någon övervikt av vare sig män eller kvinnor.
Tio gånger fler män
– Vad gäller senare migrationer från den pontisk-kaspiska stäppen hittar vi dock en dramatisk övervikt av män. Det finns helt enkelt för få x-kromosomer från migranterna vilket pekar på ungefär tio migrerande män för varje migrerande kvinna, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Forskargruppen fann bevis för pågående, främst manlig, migration från steppen till centrala Europa över en period av flera generationer.
De väldigt olika mönstren vad gäller migrerande män och kvinnor för de två stora migrationshändelserna tyder på att det var skilda kulturella processer som låg bakom förflyttningarna. Övergången under yngre stenålder drevs av en massmigration av ungefär lika delar män och kvinnor, kanske hela familjer. Bronsålderns migration och kulturella skifte var däremot driven av en nästan helt manlig migration.
För mer information:
Mattias Jakobsson, Tel. 018-471 64 49, 070 1679757, e-post: mattias.jakobsson@ebc.uu.se
För att klara av yttre mekanisk påverkan och hantera transport av olika typer av ämnen behöver celler anpassa sin yta, vilket de gör med hjälp av små inbuktningar, så kallade caveolae, på cellers yta. För att stabilisera cellytan använder celler proteinet EHD2, som kan slås på och av för att pendla mellan en inaktiv stängd form och en aktiv öppen form. Upptäckten gjordes av forskare vid Umeå och Göteborgs universitet samt från Tyskland, och publicerades idag i tidskriften PNAS.
Caveolae spelar en viktig roll vid cellers anpassning till sin omgivning och en avsaknad av de små inbuktningarna på cellytan är kopplat till svåra sjukdomar där muskler och fettceller bryts ner och där celler i blodkärlen inte fungerar. Genom ett samarbete som involverar ett brett spektra av både biofysiska, biokemiska och cellbiologiska analyser har forskare nu kartlagt hur den mekanistiska cykeln hos proteinet EHD2 fungerar och hur detta in sin tur reglerar dynamiken hos caveolae på cellytan.
Betydelsefull stabilisering
– Att proteinet hjälper celler att anpassa sig till sin omgivning kan ha central betydelse för hur caveolae påverkar muskelcellers reparationsförmåga eller fettcellernas förmåga att ta upp och lagra fett, säger Richard Lundmark, som är forskare vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi i Umeå och korresponderande författare av artikeln.
Bakom upptäckten står Richard Lundmarks forskargrupp vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi och Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) tillsammans med forskarkollegor vid Göteborgs universitet och Albert-Ludwigs-Universität Freiburg och Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg i Tyskland.
Forskarna har kunnat visa att molekylen ATP utgör ett slags bränsle som möjliggör för EHD2 att binda in till membranet och där anta en öppen konformation där delar av proteinet sticks in i membranet. Denna konformation gör att det kan bildas så kallade oligomerer av proteinet, vilket stabiliserar cellmembranet i en bestämd form. När ATP förbrukas släpper proteinet från membranet och antar en inaktiv stängd form. Interna reglerande delar av EHD2 håller proteinet i denna hämmade form när det inte är i kontakt med ett membran.
– Studien demonstrerar att den beskrivna mekanistiska cykeln av EHD2 spelar en viktig roll för att caveolae ska kunna stabiliseras vid cellens yta, säger Richard Lundmark.
I studien presenteras också en ny teknik som bygger på absorption och reflektion av infrarött ljus. Med hjälp av avancerade analytiska metoder kan tekniken användas för att studera strukturen hos den membranbundna formen av proteiner, vilket är svårt att uppnå med andra tekniker. Det är med denna teknik som forskarna kunnat visa att EHD2 genomgår en drastisk konformationsförändring när proteinet binder till membranet.
För mer information:
Richard Lundmark, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), Umeå universitet
Telefon: 070-620 2464
E-post: richard.lundmark@umu.se
I ett mat- och måltidsprojekt genomfört på åtta äldreboenden visade sig ett års handledning av personalen vara mer effektivt jämfört med mer traditionella utbildningsinsatser för att förbättra måltidsmiljön och ge förutsättningar för personalen att jobba med förändring.
Under det ett-åriga projektet träffade en erfaren dietist en utvald mindre personalgrupp en gång per månad. Vid dessa tillfällen gavs gruppen tillfälle att reflektera över och diskutera hur man jobbade med mat, måltid och nutrition. Upprepade observationsstudier visade att måltidsmiljön förbättrades i flera aspekter, såsom anpassad och tilltalande dukning, erbjudande av måltidsdryck, servering av måltiden, sociala kontakter mellan personal och de äldre samt mindre störande ljud från köket.
Enkätundersökningar visade att personalen också upplevde att de hade bättre förutsättningar för förändringsarbete avseende mer positiva attityder, en tydligare ansvarsfördelning för mat och måltider samt resurser i form av tid, stöd från ledarskap och verktyg.
Fördröjd nedgång av minnesförmågan
– Vi kunde se en fördröjd nedgång av minnesförmågan hos de äldre på de äldreboenden där personalen fått ett års handledning. Möjligen kan det förklaras av en mer stimulerande måltidsmiljö och det ökade samspelet mellan personal och de äldre, säger avhandlingens författare Johanna Törmä, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Avhandlingen visar också att undernäring fortfarande är vanligt på äldreboenden. En tredjedel (30 procent) av de boende bedömdes som undernärda och två tredjedelar (63 procent) som i risk för undernäring. Undernäring var starkt kopplat till försämrad funktionsförmåga, minnesförmåga och ökad dödlighet. Samtidigt observerades en möjlig förbättring jämfört med 1996, eftersom andelen undernärda visade sig vara var mindre vid den aktuella undersökningen som genomfördes år 2010.
Resultaten understryker betydelsen av att aktivt arbeta med att förbättra mat- och måltidsomhändertagandet av de äldre.
Sagan har traditionellt använts för att uppfostra barn och anpassa dem till samhället. Att följa tidens moraliska och sociala normer och att vara förnöjsam är de centrala budskapen i svenska 1800-talssagor. Sun-Kyoung Chois avhandling lyfter fram ett annat perspektiv.
– När sagan kring sekelskiftet 1900 blir en kvinnogenre får den en mer mångtydig innebörd. Den får även ett symboliskt djup, där personliga tankar och aktuell problematik kan komma till uttryck, säger Sun-Kyoung Choi.
– Sagotexterna formulerar såväl en ny syn på människor som på förhållandet mellan kvinnor och män.
Sun-Kyoung Choi hävdar att Oterdahl i sina sagotexter fullföljer de tidiga kvinnoemancipationsideologernas tankar som de formulerades av bland andra Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre och senare Emilia Fogelklou.
– Dessa hade anslutit sig till den liberala kristendom som motsatte sig statskyrkans dogmer och dess begränsande syn på kvinnors handlingsmöjligheter, i hemmet som samhället.
Ny väg mellan dogmer och frihet
– Oterdahls sagor föddes i spänningsfältet mellan statskyrkans dogmatiska kristendom och den liberala teologin. De bygger en nydanande väg mellan dessa två – något som inte tillräckligt har uppmärksammats av tidigare forskning.
Ett återkommande motiv är de kvinnliga gestalternas möjlighet att skapa ett hem, både i konkret och i mer abstrakt mening, för att utifrån detta hem kunna röra sig och verka i världen. Tjänandet och frigörelsen står inte i konflikt med varandra.
Sun-Kyoung Chois studie vidgar inte bara bilden av Oterdahl, utan också av den kvinnliga emancipationens svenska historia.
Källmaterialet i avhandlingen består av så gott som alla hennes sagor och barnberättelser, publicerade i jultidningar, kalendrar och bokform. Drygt 70 sagor, skrivna under åren 1908-1927 har analyserats.
Kontakt:
Sun-Kyoung Choi, doktorand i litteraturvetenskap, sun-kyoung.choi@umu.se, tel. 076-826 8851
Genom att undersöka vad som påverkar naturresurserna och samhället i ett landskap, och analysera deras tänkbara framtida utveckling, kan man finna vägar för att styra utvecklingen i önskad riktning.
Jägmästare Julia Carlsson utforskar i sin doktorsavhandling vid SLU hur scenarioanalys kan stärka deltagande i skogliga planeringsprocesser. I arbetet har hon engagerat lokala skogliga intressenter i intervjuer och diskussioner kring en hållbar framtid för deras gemensamma skogslandskap och samhälle i Vilhelmina kommun.
– Deltagarna har fått identifiera och resonera kring viktiga faktorer för skogslandskapets utveckling och kring möjliga och önskvärda framtidsscenarier för 30 år framåt, berättar Julia Carlsson.
Scenario 1: ”Inlandet överges” kännetecknas av urbanisering, konflikter kring naturresurser, utboägande, likåldrig skog och kollagring. Fotomontage: Charlotta Gard
Framtidsscenarier med landskapsperspektiv
Scenarierna presenteras som berättelser, illustrationer och i form av vilka ekosystemtjänster som produceras. Deltagarna har varit representanter för skogsägare, samisk kultur och rennäring, turism, natur- och miljöhänsyn, geologi, lokalproducerad mat och utbildningsverksamhet.
Scenario 2: ”Levande landsbygd” kännetecknas av mångfald av skogliga värden, entreprenörskap, lokal förädling och leva nära naturen. Fotomontage: Charlotta Gard
Även representanter för myndigheter, skogsägarföreningar och skogsföretag var med i processen.
– Att gemensamt skapa och diskutera framtidsscenarier med ett landskapsperspektiv är en användbar och kreativ metod för att involvera representanter för många skogliga intressen, säger Julia Carlsson.
Landskapsperspektivet visar hur olika värden och funktioner samspelar. Det kan också bidra till att utveckla policyer och skötselstrategier som gör det möjligt för aktörer att mötas över sektorsgränser, ämnesdiscipliner och politiska nivåer.
Scenario 3: ”Stark rennäring” kännetecknas av att den nordiska samekonventionen är underskriven och tillämpad, rennäringen stärks, ökat statligt skogsägande och vildmarksturism. Fotomontage: Charlotta Gard
Scenarioanalys hjälper folk att förbereda sig för framtiden
Framförallt hjälper scenarioanalys människor att förbereda sig inför framtiden – att definiera och uttrycka sina behov kring lokalsamhället och naturresursernas användning, och att hitta vägar för hur dessa kan tillfredsställas. Lokala intressenters kunskap och erfarenheter är viktiga resurser för att skapa hållbara lösningar, strategier och målsättningar. Metoden kan med fördel användas i kommunal planering och konsekvensbeskrivningar av infrastrukturprojekt.
I scenarioarbetet är det viktigt att använda metoder som gör processen meningsfull för alla deltagare. Den ska präglas av förtroende, legitimitet, transparens, ansvarskänsla och hänsyn, gärna i nära kontakt med beslutsfattare.
– I synnerhet på lokal nivå, där effekterna av brukandet av naturen är väldigt synlig och nära människors vardag, behöver planeringen av det gemensamma skogslandskapets användning diskuteras mer, avslutar Julia Carlsson.
Forskningen har varit en del av det europeiska forskningsprojektet INTEGRAL, där man i 20 olika lokala landskap i 10 länder genomförde samma typ av forskning, med syfte att ta fram förslag på nya robusta policyer och planeringssätt för utvecklingen av skogslandskapen i Europa.
Åsa Jeanssons avhandling ställer frågorna Umeå universitet, ställs frågan om det verkligen stämmer? Vad händer egentligen på slöjdlektionerna och vad ska eleverna lära sig där idag?
Slöjdämnet liksom skolan i övrigt har förändrats med samhällsutvecklingen över tid, men kanske särskilt sedan läroplanen Lgr11 infördes. Idag är det viktigt med tydliga resultat på många områden i samhället vilket avspeglar sig även i riktlinjerna för grundskolan. I sin avhandling Vad, hur och varför i slöjdämnet lyfter Åsa Jeansson fram hur detta påverkar slöjdämnet genom de kunskapskrav som ligger till grund för bedömning och betygssättning i ämnet.
– Avhandlingen synliggör den formella förändringen av slöjdämnet genom kursplanen, men också hur textillärares egna uppfattningar om innehåll och undervisning har stor betydelse för hur ämnet utformas och genomförs. Studien bidrar till förståelse för vad slöjdämnet innehåller, hur undervisningen går till och varför slöjdämnet gestaltas som det gör i dagens Sverige, säger Åsa Jeansson.
Tillverka saker och lära sig hantverk
I slöjdämnet har ämnesinnehållet länge varit synonymt med att tillverka saker och lära sig hantverk. De som haft slöjd i skolan minns ofta om de var bra på att slöjda eller inte, vilket också hängde samman med vilket betyg man fick i ämnet.
– Hantverket är fortfarande viktigt eftersom mycket av lärandet sker när eleverna framställer saker och prövar tekniker och material. Men kunskapskraven blir också viktiga eftersom eleverna måste kunna bedömas och få ett betyg på högstadiet. Därför måste ämnesinnehållet och undervisningen innehålla förutsättningar för ett lärande som kan bedömas efter dessa krav.
Idag har hantverksinnehållet i slöjdämnet fått konkurrens av att eleverna även ska kunna berätta och beskriva med ord vad de lärt sig och vilka val de gjort när de arbetat på lektionerna. Det kan relateras till att det är lärarna själva som väljer ut vad eleverna ska arbeta med för att lära sig det som avses med slöjdämnet.
Ny kursplan förändrade undervisningen
De textillärare som intervjuats för studien beskriver hur kursplanen i Lgr11 förändrat deras undervisning i slöjdämnet men att det framför allt är ämnesinnehållet som förändrats. Det leder ibland till att traditionella hantverkstekniker väljs bort eftersom de inte kan bedömas enligt kunskapskraven, men också att hantverkskunskaper inte alltid ligger i fokus för varken undervisning eller betygsättning.
– Eleverna har också fått ett ökat ansvar för att förmedla vad de lärt sig, därför är kommunikationen med hjälp av tal eller skrift viktig för bedömningen och blir därför även framträdande i undervisningen. De textillärare som intervjuats för studien har djupa och breda hantverkskunskaper och uttrycker hantverksorienterade uppfattningar i relation till undervisning och innehåll i slöjdämnet.
– Men flera har påbörjat förändringar av undervisningen för att möta den resultatfokuserade kursplanen för slöjdämnet. Slöjdämnet handlar inte bara om att tälja en smörkniv.
Avhandlingens resultat visar att ämnet rymmer fler grundläggande idéer än hantverket, såsom medvetenhet om arbetsprocessens betydelse för lärande och förståelse, men också att positiva upplevelser av slöjdarbete lyfter elevers självkänsla.
Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00 Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Marlene Johansson, fil. dr., professor i Slöjd, Göteborgs universitet, Sverige, professor i Formgivning, kunst- og håndverksdidaktikk, Høgskolen Sørøst, Norge.
ARTSCAN är en svensk behandlingsstudie av 750 patienter med huvud- eller halscancer som genomförts vid 12 svenska universitets- och regionsjukhus. Patienterna i studien har randomiserats mellan sedvanlig sju veckors behandling och en intensifierad behandling på 4,5 veckor med samma slutdos. Resultaten visade att den intensifierade behandlingen medförde ökade akuta biverkningar utan någon förbättrad sjukdomskontroll eller överlevnadsvinst.
– Studiens resultat har medfört att den intensifierade typen av behandling i stort sett fasats ut i Sverige, vilket både besparar patienten onödigt lidande och minskar belastningen på strålbehandlingsavdelningarna, säger Karin Söderström, som är överläkare vid Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.
Karin Söderström har i sitt avhandlingsarbete även undersökt andra aspekter av strålbehandlingen i undergrupper av studiepopulationen. Bland annat har man funnit att hälften av patienterna som undersökts närmare med sväljningsröntgen minst 15 månader efter avslutad strålbehandling uppvisar aspiration, ett besvärligt tillstånd där vätska eller mat hamnar i luftstrupen vid sväljning.
Två riskfaktorer för svåra sväljningsbesvär
Enligt resultaten fanns två oberoende riskfaktorer för aspiration utöver stråldos till sväljningsmuskulaturen – ålder över 55 vid behandlingsstart och kirurgisk lymfkörtelutrymning (borttagning av lymfkörtlar). Patienter med båda riskfaktorerna löpte en 70-procentig risk att få svåra permanenta sväljningsbesvär med gällande rekommendationer för dosbegränsning. Inte bara dosen, men även storleken på strålbehandlingsvolymen har betydelse för undersökta biverkningar hos patienterna i ARTSCAN-studien.
– Vi ser att utökad strålbehandlingsvolym för att förebygga återfall i lymfkörtlar på halsen har en viss skyddande effekt, men vinsterna bör noga vägas mot riskerna för ökade biverkningar, säger Karin Söderström.
Karin Söderström är uppvuxen i Älvsbyn. Hon tog sin läkarexamen vid Umeå Universitet 2002 och gjorde därefter sin AT- och ST-tjänstgöring vid Örebro universitetssjukhus. Sedan 2009 har hon arbetat som överläkare på strålbehandlingsavdelningen vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Karin Söderström, Institutionen för strålningsvetenskaper, Enheten för onkologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 3222
E-post: karin.soderstrom@onkologi.umu.se
Om disputationen: Fredagen den 24 februari försvarar Karin Söderström, Institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln: Strålbehandling för huvud- och halscancer – risk och nytta med tid, dos och volym. Engelsk titel: Radiotherapy for head and neck cancer – costs and benefits of time, dose and volume. Opponent: Professor Werner Dobrowsky, Northern Centre for Cancer Care, Freeman Hospital, High Heaton, Newcastle upon Tyne, United Kingdom. Huvudhandledare: Professor Björn Zackrisson. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 933, 9 tr., Byggnad 3A, Norrlands universitetssjukhus.
I en doktorsavhandling i ämnet tillämpad signalbehandling som läggs fram vid BTH, visar Imran Khan att det går att dämpa buller och vibrationer som uppstår då magnetkamerautrustning används.
I dag sprider sig ljudet och vibrationerna, som uppstår då magnetkameran används, till andra delar av sjukhuset. Detta är dels störande för personal och patienter, men vibrationerna från apparaten kan även störa annan känslig utrustning på sjukhuset.
I dagsläget står magnetkameran på särskilda isoleringsdynor för att minska vibrationerna, men Imran Khans forskning visar att dessa inte isolerar vibrationerna tillräckligt. Han föreslår därför en metod för dimensionering av isoleringsdynorna för att få en effektivare vibrationsisolering. En minskning av vibrationerna och bullret skulle, enligt forskaren, resultera i ökad komfort för både personal och patienter.
Ett fjärrstyrt laboratorium för experiment inom aktiv bullerdämpning och akustik, med riktiga mätinstrument, experimentobjekt etc har utvecklats vid BTH där forskarna kan mäta, testa och styra sina applikationer via internet. Laboratoriet är ett av de första i sitt slag i världen och används även av andra lärosäten, studenter och av olika industripartner.
Disputation: Onsdagen den 22 februari Tid: Kl. 10:15
Plats: Sal J1620, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Kontakt: Imran Khan via e-post: imran.khan@bth.se (engelsktalande) eller via telefon 0734-22 38 12.
Lena Svennberg berättar att hon blev intresserad av dessa frågor därför att hon själv som nyutexaminerad lärare tyckte att betygssättning var den svåraste uppgiften som lärare.
– Det tyckte jag var jättesvårt, jag såg inte. Svårigheten att beskriva rörelsekvalitet med ord gjorde att jag blev nyfiken på hur man kan beskriva den magkänsla eller de inre mallar lärare ibland pratar om.
Vad som värdesätts
Avhandlingen baseras bland annat på intervjuer med lärare i idrott och hälsa i grundskolans sista år. Lena började undersöka vad lärare värdesatte då de satte betyg under den förra läroplanen, Lpo 94, med målsättning att även försöka sätta ord på de inre mallarna.
Resultaten visar fyra teman i vad lärarna värderar: kunskaper, motivation, självförtroende och sociala färdigheter.
De tre teman som inte handlar om kunskaper kan tolkas som att de speglar lärarnas intentioner att stimulera eleverna att vara aktiva och ta ansvar för sitt eget lärande samt att skapa en stimulerande lärandemiljö för alla elever.
Efter de nya kunskapskraven
Samma lärare intervjuades igen efter att nya kunskapskrav införts 2011. Kunskapskraven har en tydlig progression och det finns också anvisningar för hur de ska vägas ihop. Betygsättningen är med andra ord hårdare reglerad.
Kunskapskraven handlar om det centrala innehållet: rörelse, hälsa och livsstil samt friluftliv och utevistelse.
– Resultaten visar att det verkligen har skett en förändring i vad lärare talar om som viktigt för betygen. Man pratar mycket mer om kunskaper och hälsa och på ett sätt som är i linje med kunskapskraven. Självförtroende och sociala färdigheter nämns knappt alls men motivation finns kvar som en grund för betygen.
Betygen signalerar vad som är viktigt att lära sig. En möjlig förklaring till de skillnader som finns kvar mellan kunskapskrav och praktik kan vara att målen i läroplanen och kunskapskraven sänder olika budskap om vikten av skolans värdegrund och livslångt intresse för fysisk aktivitet.
Hur rörelsekvalitéer tolkas
Rörelsekvalitéer är ett nytt begrepp som ger möjligheter att tolka kunskapskraven för rörelse på ett andra sätt än mätbara tävlingsidrotter som är välkända hos både lärare och elever.
Kraven på läraren att förklara vad som krävs för ett visst betyg med ord kan medföra att det välkända och mätbara ibland är lättare att kommunicera och därför får större tyngd i betygen.
– Lärarna som deltog i studien har ibland svårt att hitta andra sätt att tolka rörelsekvalitéer än som tävlingsidrotter i ett system som förutsätter mätbara mål. Om lärarens betygsättning ifrågasätts ökar kraven på att kunna motivera dem verbalt och det finns en risk att det mätbara ses som en lösning.
Två modeller samtidigt i läroplanen
Det har skett en marknadsanpassning av skolan där betygen förutom att fungera som urval till nästa utbildningsnivå också har fått funktionen att utvärdera skolor.
I ett sådant system blir jämförbarheten viktig och kunskapskrav ska garantera likvärdigheten. Det antyder det den brittiska utbildningssociologen Bernstein kallar en prestationsmodell där kunskapskraven avgränsar vilken kunskap som räknas.
Samtidigt finns höga ambitioner att skolan ska kunna kompensera för ojämlikheter i samhället och att främja en individanpassad undervisning. Det antyder istället en kompetensmodell där det ges möjligheter till olika sätt att lära sig och där hänsyn tas till elevers olika bakgrund.
Det svenska skolsystemet är en kombination av dessa modeller och ibland uppstår dilemman då båda målsättningarna kan vara svåra att uppnå samtidigt.
– Förhoppningsvis kan studien peka på några av dessa dilemman och ge underlag för en diskussion om vilka strukturella spänningar som ligger bakom och hur lärare kan förhålla sig till dem.
Elevernas bakgrund slår igenom
Elevernas bakgrund påverkar möjligheten till att få ett högre betyg i idrott och hälsa. Det handlar om kön, föräldrars utbildning, migrationsbakgrund och om man går på friskola eller kommunal skola.
– Skolverkets registerdata om alla elever som gick ut grundskolan 2014 visar att pojkar, de som går på friskola, de som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning och de som gått i svensk skola hela grundskolan har högre betyg i idrott och hälsa än de med annan bakgrund.
Resultaten visar att 42 procent hade betygen A och B av dem som uppfyllde alla de fyra bakgrundsfaktorerna ovan samtidigt. Detta kan jämföras med att endast sju procent hade betygen A och B i gruppen flickor som gått i kommunal skola, inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning och som flyttat till Sverige efter skolstart.
Största skillnaden i chansen att få högre betyg i idrott och hälsa finns i grupperna migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildning.
– Vissa nyanlända elever och elever med låg socioekonomisk status upplevs av några lärare att ha små, om ens några möjligheter att nå kraven för ett godkänt betyg.
– Då alla ska uppnå samma mål på samma tid blir startpositionen viktigare och innehållet i kraven får stor betydelse för vilka grupper som lyckas, säger Lena Svennberg.
Kontakt: Lena Svennberg, Universitetsadjunkt i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle Tel: 026-648417, 070-342 30 84 E-post: lena.svennberg@hig.se
I UR:s programserie ”Zero Impact” har man tagit hjälp av experter på Chalmers för att ge fyra familjer insikt i hur de påverkar klimatet idag, och hur de kan minska sin klimatpåverkan imorgon. Chalmers expertis har präglat serien genom kommentatorn Fredrik Hedenus, klimatforskare och konsumtionsforskaren David Andersson, som ligger bakom beräkningarna med sin webbtjänst Svalna.
Fredrik Hedenus fungerar som expert och diskussionspartner till programledare Özz Nûjen.
– Jag fick chans att resonera kring komplexiteten som finns kring vilken mat man väljer, och effekten av olika typer av transportslag, säger Fredrik Hedenus, docent vid Energi och miljö, Chalmers.
Bakom kulisserna är det kollegan David Andersson som har stått som garant för beräkningarna. David har räknat ut vilka växthusgasutsläpp som familjernas livsstil ger upphov till med hjälp av egna webbtjänsten Svalna. Han besökte också familjerna för att peppa dom och tipsa om hur bäst banta ner sina utsläpp.
Nytt verktyg för klimatkoll
För att kunna uppskatta familjernas koldioxidutsläpp kartlade David Andersson deras boende, matvanor, transporter, resor och andra fritidsintressen, samt deras konsumtion, för att sedan räkna ut påverkan från varje enskild del. Arbetet med att beräkna utsläppen från familjernas samlade vardag var en utmaning, inte minst när det gäller konsumtionen av varor och tjänster.
– Utsläppen från allt man konsumerar går såklart inte att mäta exakt. För att kunna följa familjernas utsläpp under en månad var det viktigt att fånga hur deras konsumtion förändrades. Jag hade precis utvecklat en betaversion av webbtjänsten Svalna som använder konsumtionsdata för att uppskatta utsläppen, så familjerna fick koppla upp sina betalkort mot oss. På det viset blev det möjligt att uppskatta utsläppen från varje inköp under perioden, säger David Andersson.
Svalna använder schablonvärden som tas fram av SCB för utsläpp från olika varor och tjänster, tillsammans med annan information som användaren matar in själv. Köper du kläder, glasögon eller drivmedel ger det olika utsläpp per krona och förändringar av konsumtionen syns i tjänsten.
– Det finns det säkert de som har synpunkter på det tillvägagångssättet och en del saker kommer vi att vidareutveckla. Men våra uppskattningar ger ändå en hyfsat tillförlitlig bild av vilka utsläpp du orsakar. Utsläppen från konsumtion av möbler, kläder, apparater och så vidare är små var och en för sig, men för många blir den här posten sammantaget ganska stor.
Sedan programmet spelades in har David fortsatt att utveckla tjänsten och har i dagarna gjort den tillgänglig för alla som vill få koll på sin egen klimatpåverkan, se mer nedan.
Peppade alla familjer
Efter den resa som alla familjer genomförde var många motiverade att ställa om sina liv – men de saknade kunskap om hur bäst gå till väga. David besökte alla familjer för att visa hur de låg till och vad de kunde göra för att minska sina utsläpp. Avstämningarna fortsatte under den månad familjen hade på sig.
– Det var fint att få träffa dem och prata om klimatfrågan, och ge dem konkreta tips på vad de kunde göra själva, säger David Andersson.
Skillnaderna är stora mellan vad folk tror orsakar utsläpp och vad som faktiskt gör det, berättar han.
– Boendet och bilresandet tror nog många väger tyngst. Men för en familj i lägenhet i storstad är det snarare maten, semesterflygresan och annan konsumtion som drar iväg. Och de sakerna är ju egentligen inte lika svåra att ändra på själv. Vi i miljösvängen pratar oss alltid varma för regleringar och skatter men de här utsläppskällorna är svårreglerade och styrs av samhällsnormer som vi behöver förändra tillsammans för att vända skutan.
Tillsammans med kollegan Stefan Wirsenius har David Andersson också gjort de uppskattningar av olika alternativ som visas som grafik i programmet.
Första avsnittet visas i SVT 1 onsdag 22 februari kl 21. Programmet kommer också att kunna ses på UR Play.
Kontakt:
Fredrik Hedenus, docent vid Energi och miljö, Chalmers, 031-772 3453, hedenus@chalmers.se
David Andersson, doktor vid Energi och miljö, Chalmers, 0739-54 38 51, david.andersson@chalmers.se
Banta klimatutsläppen med Svalna.se
De fyra familjerna i Zero Impact var de första som fick testa den nya webbtjänsten Svalna, där bland annat varje inköp med deltagarnas bankkort blir en utgiftspost också på utsläppskontot. Flyg och mat mäts separat, och det är också möjligt att skapa ett konto utan att koppla upp sin bank. Syftet med Svalna är att genom kunskap om de egna utsläppen bidra till normförändringar. David Andersson har utvecklat tjänsten som en del av sina doktorandstudier på Chalmers och har nu gjort den tillgänglig för alla som vill göra en liknande klimatresa. Svalna har utvecklats med stöd från Västra Götalandsregionen och Chalmers i samarbete med Göteborgs Stad.
Frisk hud skyddas mot mikrobiella angrepp av olika sorters skyddande immunceller, bland annat T-celler. Vid kroniska inflammatoriska sjukdomar hamnar hudens immunsystem i lokal obalans. Hos personer med sjukdomen vitiligo, som får pigmentbortfall på vissa hudfläckar, dominerar en viss sorts T-celler i de sjuka hudpartierna. För psoriasisdrabbade har en annan sorts T-celler ökat till antalet.
I studien kan två forskargrupper, ledda av Yenan Bryceson och Liv Eidsmo, visa hur dessa två undergrupper av T-celler fungerar för att skydda den friska huden från yttre angrepp, men också hur dessa celler ansamlas i psoriasis och vitiligo.
Doktoranden Stanley Cheuk med kollegor använde upp till 1500 hudbiopsier per experiment och totalt flera hundra kilo frisk hud när de genomförde de kritiska experimenten i studien.
Studerade hur celler beter sig i frisk och inflammerad hud
– Genom att kombinera genanalys av ett litet antal immunceller från frisk hud med funktionella experiment har vi definierat två undergrupper av minnesimmunceller och i detalj kunnat studera hur dessa celler beter sig i frisk och inflammerad hud, säger Liv Eidsmo, forskare vid institutionen för medicin, Solna.
Vid vitiligo ansamlas en viss undergrupp av T-celler, CD49a+, som känner igen och är redo att döda pigmentceller. Vid psoriasis är de sjuka hudpartierna fulla av en annans sorts T-celler, CD49a-, vilka i sin tur producerar IL-17, ett protein som orsakar inflammationen. I frisk hud däremot ligger både CD49a+ och CD49a-cellerna vilande, men båda dessa undergrupper kan snabbt aktiveras och få inflammatoriska och celldödande funktioner när de stimuleras med proteinet IL-15, som utsöndras från hudceller vid fara. På så vis kan dessa celler försvara och blixtsnabbt rensa bort oönskade mikrobiella angrepp.
– Om man kan tyda de lokala immunologiska förändringar, som ger upphov till ansamling av en av undergrupperna vid dessa fläckvisa sjukdomar, öppnar det upp för mer målinriktade lokalbehandlingar, säger Liv Eidsmo.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Wallenbergstiftelserna, Hudfonden, Psoriasisförbundet och ALF.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunity:CD49a expression defines tissue-resident CD8+ T cells poised for cytotoxic function in human skin, Stanley Cheuk, Heinrich Schlums, Irène Gallais Sérézal, Elisa Martini, Samuel Chiang, Nicole Marquardt, Anna Gibbs, Ebba Detlofsson, Andrea Introini, Marianne Forkel, Charlotte Höög, Annelie Tjernlund, Jakob Michaëlsson, Lasse Folkersen, Jenny Mjösberg, Lennart Blomqvist, Marcus Ehrström, Mona Ståhle, Yenan Bryceson och Liv Eidsmo, Immunity, online 14 February2017, DOI: 10.1016/j.immuni.2017.01.009
Kontakt: Liv Eidsmo, läkare, docent. Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Tel: 076-8125004 E-post: liv.eidsmo@ki.se”>liv.eidsmo@ki.se
Yenan Bryceson, forskare. Institutionen för Medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Tel: 070-443 19 44 E-post: Yenan.Bryceson@ki.se
