Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle har i experiment visat att bakgrundsljud spelar en stor roll och att det inverkar på vår prestation. Det finns även forskning som visar att om man till exempel gör det svårare att se det man ska studera in, eller ökar svårighetsgraden på uppgiften, så reagerar man mindre på bakgrundsljud.
Ett svårläst teckensnitt
– Vi ville nu få ett mer tillämpat perspektiv och har därför tittat på faktorer som kanske kan skydda mot störande ljud istället, säger Niklas Halin.
Tidigare har man mest använt enklare minnesuppgifter, men nu valde forskarna att använda arbetsuppgifter som mer liknar de man arbetar med på kontor och i skolor.
– Vi sökte en typ av manipulering som vem som helst skulle kunna göra, på till exempel ett kontor, och valet blev att ändra teckensnittet till ett som är mer svårläsligt.
Effekterna av störande ljud förvann
Testpersonerna fick korrekturläsa både i tystnad och med bakgrundsprat och med text skriven antingen i Times New Roman eller i Haettenschweiler.
När de uppmanades att en hitta en viss typ av fel, där de var tvungna att läsa och förstå texten för att förstå att där fanns ett fel, så försvann effekten av ljud när texten var skriven i Haettenschweiler, men inte när den var skriven i Times New Roman. I text skriven i den mer lättlästa Times New Roman så försämrades prestationen.
Forskargruppen undersökte också hur mycket information man kommer ihåg av en text man just har läst. På samma sätt som i experimentet med korrekturläsning så kunde man bara se en effekt av bakgrundsljud när texten var skriven i det lättläsliga teckensnittet.
– Vi fann att när vi adderade de svårlästa teckensnitten så hände det något. Det verkar som att uppmärksamheten låses kring det momentet och att ens förmåga att fokusera på uppgiften då bibehålls.
En hjälp i skolan
Forskarna ser detta – att man själv ändrar teckensnitt om man måste fokusera på en text – som ett första steg mellan grundforskning och den tillämpade forskningen, som visar att det faktiskt finns faktorer som gör att man kan minska distraktion.
– Den generella slutsatsen är att när man behöver fokusera på en uppgift och befinner sig i en bullrig miljö kan det vara en fördel, i alla fall i ett kortare perspektiv, att öka svårighetsgraden på uppgiften då det gör att man måste koncentrera sig mer när man läser.
– I förlängningen skulle våra resultat kunna hjälpa personer som har koncentrationssvårigheter, i till exempel kontorslandskap eller i skolmiljö. Det behövs dock mer forskning för att se om detta är en hållbar teknik.
Viktigt på sjukhusen
En parallell är forskning från sjukhusvärlden från när man exempelvis ska knappa in doser i maskiner. Där har man tittat på vad som händer om man gör den numerära information som deltagaren skulle knappa in svårare att se med olika gråskalor, för att se om det kan ha en inverkan på benägenheten att göra fel.
– Det finns ju arbete för andra att spinna vidare på här. Vad kan man göra för typ av manipuleringar som kan hjälpa folk att bibehålla koncentrationen i kortare och längre perioder? Detta ser jag som ett första instick, säger Niklas Halin.
Niklas Halin försvarar sin avhandling ”A Shield against Distraction from Environmental Noise” i Krusenstjernasalen, Högskolan i Gävle den 26 januari.
För mer information:
Niklas Hallin, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070- 485 02 49
E-post: niklas.halin@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
En ny studie från ett internationellt forskarlag lett från SLU har jämfört sju bergsområden när det gäller växtlighet, växtnäringstillgång och andra markförhållanden. Observationerna har gjorts på olika höjder – som motsvarar olika temperaturzoner och på det sätter kunde forskarna förutspå hur ett varmare klimat kan komma att påverka ekosystemen.
Globalt sett är de ekosystem som finns på höga berg mycket känsliga för det av människan orsakade allt varmare klimatet. Synliga tecken på detta är att trädgränsen förflyttas uppåt i bergssluttningarna och att vegetationen förändras, både ovan och nedan trädgränsen.
Naturliga klimatlaboratorier
Många har anlagt experiment för att försöka förstå hur stigande temperaturer påverkar bergsekosystem, men problemet är att klimatdrivna effekter sker över mycket längre tidsskalor än några befintliga experiment. Detta gör att de flesta experiment inte passar för studier av påverkan på stora, långlivade växter, som träd. Därför är dagens kunskap om hur ett varmare klimat påverkar bergsekosystem begränsad. Men forskarlagets artikel som finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, presenterar nya insikter om hur varmare klimat påverkar bergsekosystem globalt.
Vegetation nära trädgränsen i Klippiga bergen i Colorado (tv) och trädgränsvegetation i nationalparken Nelson Lakes på Nya Zealand. Foto: Jordan Mayor
Istället för experiment över kortare tidsperioder har forskarna utnyttjat höjdgradienter på berg, både ovanför och under trädgränsen. Höjdgradienter är samtidigt temperaturgradienter (det blir kallare högre upp på berget) och om 80 år förväntas en viss höjd ha samma temperaturförhållanden som idag råder 300 meter längre ner. På detta sätt kan forskarna förutspå effekter av varmare klimat i verkliga bergsekosystem, utan de problem som vanliga experiment innebär. Man kan säga att forskarna använde bergsområdena som ”naturliga klimatlaboratorier”.
För att vara säkra på allmängiltigheten i sina resultat använde de höjdgradienter i sju olika tempererade regioner runt om i världen: Centraleuropa, Hokkaido i Japan, östra Australien, Nya Zeeland, Colorado i USA, British Colombia i Kanada och i Patagonien i Sydamerika.
Ändrad balans mellan kväve och fosfor När forskarna studerade hur tillgången på växtnäring förändrades med höjden över havet fann de ett återkommande mönster i alla de sju regionerna. Ju lägre ner på höjdgradienten, desto större var markens innehåll av växttillgängligt kväve, vilket betyder att vi kan förvänta oss att växterna får tillgång till större mängder av detta växtnäringsämne i ett varmare klimat.
Växternas tillgång till fosfor styrdes däremot inte på samma sätt av höjden. På höga höjder var balansen mellan kväve och fosfor (mätt som kvoten mellan mängderna kväve och fosfor i växters löv) likartad i alla de sju regionerna, men på lägre höjd skilde sig förhållandet mellan kväve och fosfor avsevärt mellan regionerna. Detta betyder att balansen mellan näringsämnena begränsas av den låga temperaturen på hög höjd, men på lägre höjd – eller i ett varmare klimat – blir regionala faktorer och skillnader mellan regioner viktigare för näringsbalansen.
Forskarna undersökte också mekanismerna bakom de återkommande mönstren längs höjdgradienterna i de sju olika bergsregionerna. Det de fann var att temperaturens (höjdens) inverkan på växtnäringstillgången var kopplad till förändringar i markens mullhalt, kvaliteten på detta organiska material och det mikrobiella samhället i jorden.
Likartade effekter i bergstrakter jorden runt Det anmärkningsvärda i studien är just att effekterna av ökande temperatur i de sju vitt spridda bergsregionerna var så pass jämförbara. Dessutom visade studien att dessa förändringar, åtminstone delvis, äger rum oberoende av var trädgränsen går. Ett varmare klimat kommer alltså att påverka ekosystemen oavsett vilka eventuella nya trädarter som kan tänkas migrera upp på bergssluttningarna när det blir varmare.
Mycket återstår att ta reda på om hur ett varmare klimat orsakat av människan kommer att påverka jordens ekosystem i det långa loppet och i större geografisk skala. Genom att använda naturens egna experiment (höjdgradienter i olika världsdelar) kunde forskarna bevisa att temperaturförändringar i den storleksordning som förväntas ske under de kommande 80 åren har potential att orsaka stora förändringar i de funktionella egenskaper vi idag finner hos jordens bergsekosystem. Detta kan leda till en ökad obalans i ekosystemen både i och ovan mark. Det innebär ttill exempel att ekosystemens växtkraft, motståndskraft mot störningar och förmåga att återhämta sig kan bli mer föränderliga och svårare att förutsäga.
Studien har letts av postdoktor Jordan Mayor och professor David Wardle vid SLU (Institutionen för skogens ekologi och skötsel), med samarbetspartners från nio andra universitet, inklusive universiteten i Vermont, Manchester och Grenoble.
Artikeln: Jordan R. Mayor, Nathan J. Sanders, Aimée T. Classen, Richard D. Bardgett, Jean-Christophe Clément, Alex Fajardo, Sandra Lavorel, Maja K. Sundqvist, Michael Bahn, Chelsea Chisholm, Ellen Cieraad, Ze’ev Gedalof, Karl Grigulis, Gaku Kud, Daniel L. Oberski & David A. Wardle. 2017. Elevation alters ecosystem properties across temperate treelines globally. Nature.
– Vi har undersökt hur det har gått för de som har kommit tidigare för att kunna lära oss av dem när vi nu möter nya grupper, säger Eskil Wadensjö professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Han har tillsammans med forskaren Aycan Celikaksoy har kartlagt 10 000 ensamkommande barn. Resultaten redovisas i rapporten Ensamkommande barn i Sverige.
Barnen kom mellan 2003 och 2012 och forskarna har sammanställt data från Socialstyrelsen och SCB över arbete, utbildning och inkomst.
De flesta är omkring 16 år – men inte bara
Den bild som växer fram visar att de flesta ensamkommande barn kommer till Sverige när de är 16-17 år. Men det finns också yngre tonåringar och till och med barn under 10 år. De yngsta har tagit sig hit tillsammans med en förälder som är så ung att den också räknas som barn. De äldsta i studien har forskarna kunnat följa fram till 25-års åldern.
De går i grundskolan eller i gymnasiet och i 20-års åldern börjar de flesta arbeta. Många drag är gemensamma för alla ensamkommande barn men där finns skillnader. Till exempel utmärker sig den afghanska gruppen.
– Fler av dem som kommit från Afghanistan har arbete. Skillnaden är inte så stor med mönstret är detsamma som i Norge så därför kan vi vara ganska säkra på att det stämmer, säger Eskil Wadensjö.
Det finns även skillnader mellan könen.
– 65 procent av pojkarna har arbete jämfört med 50 procent av flickorna. Flickorna studerar lite oftare än pojkarna. Men i den grupp som varken arbetar eller studerar dominerar flickorna, säger Eskil Wadensjö.
Ingen hög arbetslöshet inom gruppen
Det kan bero på att om flickorna förenas med familj eller släktingar i Sverige så kan det hamna på deras lott att sköta hushållet eller ta hand om yngre barn. Många av de ensamkommande gifter sig också tidigt och då är en möjlig förklaring att flickorna blir hemmafruar. Men Eskil Wadensjö påpekar att det är viktigt att närmare undersöka hur det går för flickorna.
Pojkarna får jobb på byggen, i transportsektorn eller okvalificerade industrijobb. Flickorna jobbar som undersköterskor, sjukvårdsbiträden och i äldreomsorgen. Ganska naturligt säger Eskil Wadensjö, med tanke på att de har kort skolbakgrund.
Det finns också de som studerar vidare på högskola och universitet, men på vilka utbildningar svarar inte den här studien på. Eskil Wadensjö tolkar heller inte siffrorna som att det är hög arbetslöshet i gruppen.
– Preliminärt verkar det inte vara så. Men vi kommer att titta mer på det. Nästa uppföljningsgrupp är de som kom 2013 till 2014 då kommer vi att använda data om arbetslöshet också. Men vi har inga indikationer på att det finns många i arbetslöshet bland dem vi har undersökt.
Samma lön oavsett nationalitet
Jämfört med andra länder sticker Sverige ut i ett avseende. När de som kom hit som ensamma barn så småningom börjar jobba tjänar de betydligt bättre än vad samma grupp gör i andra länder.
– Vi trodde att de skulle ha mycket sämre inkomster är de som är födda i Sverige. I andra länder har de ensamkommande ofta mycket låga inkomster. Men så var inte fallet. De har samma inkomst som svenskar i jämförbara branscher. De svenska erfarenheterna avviker klart från hur det ser ut internationellt, säger Eskil Wadensjö.
Antalet ensamkommande barn varierar över åren. 2003, som ligger längst bak i tiden för Eskil Wadensjös studie kom det bara 369 barn. 2012 växer de till 3 533. 2015 är det år då det kommer allra flest 35 500 för att med den strängare flyktingpolitiken minska till några tusen under 2016.
Majoriteten är pojkar, bara 25 procent är flickor. Få flickor från Afghanistan och Irak men nästan hälften av barnen från Eritrea och Somalia är flickor.
Ensamkommande har stor kapacitet
– Det kan bero på att familjenormerna i hemländerna skiljer sig åt. Men också på att många av pojkarna från Afghanistan bor i Iran där de riskerar att bli utvisade till Afghanistan och att de kan tvingas att bli soldater. Numer gäller det också Somalia och Eritrea. Vi ser att en större del pojkar därifrån söker asyl nu. Det beror just på faran att bli rekryterad till krig eller inbördeskrig, säger Eskil Wadensjö
För att integrationen i det nya landet ska lyckas så behöver mottagandet ske i olika steg, där varje del är lika viktig. Det är inte en fråga som den här studien svarar på men något som är väl belagt i både svensk och internationell forskning. Det börjar med att hanteringen av uppehållstillstånd ska gå så snabbt som möjligt. Ovisshet och väntan förvärrar den psykiska stress som många av barnen lever med.
Barnen behöver ett tryggt boende och nätverk av vuxna och jämnåriga. Därefter språkintroduktion, skola och vidare ut på arbetsmarknaden. Den största risken för att inte klara av att etablera sig i ett nytt land är de erfarenheter av att tvingas fly som barnen bär på.
– Det är en svår upplevelse att lämna sin familj och att vara på flykt. Många undersökningar i många olika länder pekar på att det är väldigt viktigt att snabbt ta tag i barnen när de kommer till det nya landet och ge dem hjälp att bearbeta sina upplevelser, säger Eskil Wadensjö.
Men många av barnen visar också stor kapacitet när det gäller att anpassa sig. Något som förvånade Eskil Wadensjö.
– När vi jämför med barn som kommit med sina föräldrar så går det lite bättre för ensamkommande flyktingbarn att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vet inte vad det beror på, det måste vi undersöka vidare. Men man kan inte vara svag och klara av att fly ensam, säger han.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Josef nio år halkade i simhallen och slog i huvudet och fick åka ambulans till sjukhuset för att sy. Men det han var mest rädd för att var att vårdpersonalen skulle upptäcka att han saknade de fyra sista siffrorna i personnumret och ringa polisen.
Maya sex år upptäckte en polis på skolgården när skoldagen var slut. Snabbt bestämde hon sig att ta en annan väg hem för att inte leda polisen till den hemliga adress där hon och familjen gömde sig.
”Jag är en tjej på 11 år som levt gömd sedan jag var fem år. Jag vill inte gå runt och vara rädd. Jag vill inte leva så här. Snälla kan ni lyssna på mig och försöka göra någonting åt det.”, står det i ett brev som en gömd flicka skrev till dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och prinsessan Victoria.
De gömda barnens berättelser finns återgivna i rapporten Hälsa, välbefinnande och utveckling. En studie om papperslösa barn. Den är skriven av Åsa Wahlström Smith forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap.
Under 2012 till 2014 följde Åsa Wahlström Smith 19 gömda barn för att ta del av hur de upplever sin situation.
– De mår dåligt, de är rädda, de lever med olika nivåer av hot. De är ständigt medvetna om var de är och att de inte har tillstånd att vistas i landet, säger Åsa Wahlström Smith.
Flyttade 38 gånger under ett och ett halvt år
Samtidigt påpekar hon att den grupp hon följt var de barn som orkade vara med i en forskningsstudie. Många tillfrågade tackade nej eftersom de inte var tillräckligt psykiskt starka.
Barnens tillvaro präglas av utsatthet och fattigdom. Eftersom de är i Sverige illegalt kan föräldrarna inte ha reguljära jobb. De är därför hänvisade till olika former av svartjobb och understöd från privatpersoner och frivilligorganisationer. De är trångbodda och flyttar ofta. Ett av barnen hade flyttat 38 gånger på ett och ett halvt år
Många har bott så under stor del av barndomen. I studien finns barn som levt som gömda i åtta år. De svenska asylreglerna gör att familjerna kan söka uppehållstillstånd var fjärde år eftersom avslaget på den första ansökan preskriberas efter fyra år. Många hade även varit på flykt och bott som papperslösa innan de kom till Sverige. I vissa fall hade delar av familjen fastnat på vägen till Sverige. Som en familj där pappan och två barn var gömda i Sverige och mamman och det yngre barnet var gömda i Iran.
Skapar ”rum av normalitet”
En strategi som många barn utvecklade för att orka med sin situation var att skapa rum av ”normalitet”, som forskarna uttrycker det. Det kunde vara i en idrottsförening, i kulturskolan eller på internet. Då kunde de stundtals leva ungefär som andra barn och nästan glömma otryggheten i vardagen.
För att minska barnens stress borde organisationer och föreningar vara flexibla och inte alltid kräva de fyra sista siffrorna i personnumret, menar Åsa Wahlström Smith.
– Enligt barnkonventionen har barn rätt till fritid, till frihet och beskydd. Men det finns administrativa hinder som gör att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Okunskapen om hur man ska bemöta dessa barn och vad de har för rättigheter är också utbredd. Det är till exempel inte olagligt att hjälpa en person i papperslöshet så länge man inte gör det för ekonomiskt vinning. Det finns inte heller något krav att man ska ange papperslösa personer till polisen.
Men vissa verksamheter löser administrativa problem. Åsa Wahlström Smith ger stadsbiblioteket i Göteborg som exempel. Där hanteras papperslösa på samma sätt som de med skyddad identitet.
– De här trygga vardagsmiljöerna stärker de papperslösa barnen. Enkla saker som att spela i en orkester eller vara på biblioteket sänker även risken för dem att upptäckas. Situationer som utmärker dem på något sätt kan väcka misstankar om att något inte stämmer.
”Inte barnen som valt att leva i papperslöshet”
Samtidigt är barnen i Sverige illegalt. Ska då kommunala verksamheter underlätta för dem att leva här?
– De här personerna lever här för att de är desperata och inte har möjlighet att leva ett säkert liv i landet de flytt. Människor i papperslöshet kommer att finnas här i vilket fall. Det är inte barnen som har valt att leva i papperslöshet och i inget annat sammanhang kan barn straffas för sina föräldrars handlingar. Kommunen har en skyldighet mot alla som är bosatta där. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att inget barn ska fara illa och att barnen har rätt till skälig levnadsstandard.
Några av de familjer som Åsa Wahlström Smith följde fick uppehållstillstånd så småningom. Beslutet innebar naturligtvis en lättnad men också sorg.
– Det är dubbla känslor. Många känner att det har gått så otroligt mycket tid till ingen nytta. Och att gå från att ha levt från dag till dag till att börja reda ut sitt liv kan vara väldigt svårt. Samtidigt har familjerna ofta ett nätverk som hjälpte dem att leva som gömda och som ibland kan vara ett stöd in i samhället.
Men åren som gömd riskerar att prägla barnens fortsatta liv. Många av de som har uppgivenhetssymptom och har kallats apatiska barn, har varit gömda. Som vuxna kan barnen få svårt att utveckla nära relationer eftersom de i sin barndom ständigt fått hålla distans, säger Åsa Wahlström Smith.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
De vulkaner som ligger bakom de allra största utbrotten brukar kallas för supervulkaner. Med sina enorma utbrott påverkar de hela planeten, och kan i värsta fall orsaka dramatiska globala klimatförändringar. Den indonesiska supervulkanen Toba hade ett sådant utbrott för 73 000 år sedan, då 2 800 kubikkilometer vulkanisk aska kastades upp i atmosfären, och sedan regnade ned och täckte enorma områden i Indonesien och Indien.
Små kristaller ger svar om supervulkanens utbrott Hur sådana enorma mängder magma kan bildas i jordskorpan, och vad som förmår den magman att komma ut i ett enda stort explosivt utbrott har länge varit ett mysterium. Men nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor hittat avgörande ledtrådar inuti mikroskopiska kvartskristaller i vulkaniska stenar och aska.
Några av de analyserade kvartskristallerna från vulkanen Toba. Olika tillväxtzoner, med olika sammansättning, framträder med skillnader i gråskalan. Bild: Troll et al.
– Kvartskristallerna som bildas inne i magman registrerar vad som händer i magman innan utbrottet, ungefär på samma sätt som årsringar i ett träd. När något ändras i kristallerna tillväxtmiljö (magman) så påverkas dess ”årsringar”. Problemet är bara att kristallerna är mikroskopiska, och varje ”årsring” är några tusendels millimeter stora, och de är därför mycket svåra att analysera, säger David Budd vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Ett mycket explosivt händelsförlopp Forskarna har analyserat mängder av dessa små kvartskristaller och har kartlagt hur isotopsammansättningen varierar i olika ”årsringar”. Det visar sig att de yttersta delarna av kristallerna har betydligt lägre nivåer av den tunga syreisotopen 18O jämfört med den lättare 16O.
– Dessa låga nivåer av 18O just i utkanten av kristallerna betyder att någonting förändrades i magman alldeles innan det stora utbrottet. Förklaringen till det är att magman smälte upp en viss typ av bergart som innehåller ovanligt lite 18O. Dessutom innehåller den bergarten stora mängder vatten som frigörs i kontakt med magman och bildar vattenånga, vilket i sin tur ökar gastrycket så att magman blir explosiv. Vi har alltså hittat den tändhatt som förklarar hur utbrottet kunde bli så exceptionellt explosivt, förklarar Frances Deegan vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Hot mot klimat och överlevnad Lyckligtvis sker supervulkanutbrott väldigt sällan, men konsekvenserna är desto större.
– Biologer har tidigare visat att detta supervulkanutbrott var nära att utrota mänskligheten för 73 000 år sedan. Det dröjer förhoppningsvis tusentals år, men det är bara en tidsfråga innan nästa supervulkanutbrott sker, kanske i Toba, Yellowstone i USA, eller på någon helt annan plats. Förhoppningsvis vet vi då ännu bättre hur dessa utbrott fungerar, och är bättre förberedda! säger Valentin Troll professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, som leder forskargruppen bakom artikeln.
Kontakt: För mer information kontakta Valentin Troll, tel: 018-471 2570, e-post: Valentin.Troll@geo.uu.se
– Användning av digitala teknologier i undervisningen bidrar till aktiviteter som kan ses som nya möjligheter för lärande, säger avhandlingens författare Emma Edstrand.
Hon har studerat hur gymnasieelever använder sig av två digitala redskap, ett virtuellt havsförsurningslaboratorium och en koldioxidkalkylator. Redskapen gör det möjligt för eleverna att diskutera vetenskapliga metoder och miljöfrågor som rör havsförsurning och koldioxidutsläpp utan att de har djupgående förkunskaper.
I det virtuella labbet kan eleverna experimentera i en värld av organismer vars livsvillkor är påverkade av klimatförändringar och koldioxidutsläpp. Koldioxidkalkylatorn i sin tur beräknar koldioxidutsläpp kopplade till elevernas inmatade svar i form av uppskattningar av deras individuella livsstilsaktiviteter.
– Experimenten i det virtuella labbet skulle vara svåra att genomföra i ett traditionellt skollabb eftersom det kräver att eleverna följer klimateffekter över en längre tidsperiod. Här kan de jämföra sina resultat med statistiska data från autentisk forskning. Vad gäller koldioxidkalkylatorn är kunskapen som den levererar mångfasetterad och uträkningarna för komplexa för att klara utan tillgång till redskapet, säger Emma Edstrand.
Samspelet med läraren viktigt Samtidigt visar hennes studie hur de digitala redskapen är långt ifrån självinstruerande. När eleverna ska förstå de vetenskapliga processer och de konceptuella antaganden som ingår i de digitala teknologierna spelar läraren en central roll genom att gå in och stötta och utmana elevernas resonemang och arbete.
Miljöundervisning är ett relativt nytt ämnesområde i skolan och vilar därför inte på lika långa och etablerade undervisningstraditioner som exempelvis matematik och språk.
– Det innebär att undervisning som rör miljöfrågor potentiellt är mer mottaglig för nya redskap och arbetssätt, och inom ramen för detta område introduceras också kontinuerligt nya digitala redskap, säger Emma Edstrand.
Så gjordes studien:
Till grund för studien ligger dels analyser av 500 amerikanska elevers (12–18 år) svar på en öppen fråga vid två tillfällen, där de ombads designa ett experiment för att kunna besvara en miljöfråga. Mellan de två frågetillfällena arbetade eleverna med det virtuella labbet.
Dels bygger studien på videoinspelningar av en svensk gymnasieklass där eleverna läser ett marinbiologiskt program och där de arbetar med båda de nämnda redskapen.
Jonathan Josefsson har gjort nedslag i två arenor i det offentliga Sverige för att ta reda på hur debatten om asylsökande barns rättigheter förs. Den ena arenan är Migrationsöverdomstolen, den instans som slutgiltigt avgör överklagade migrationsärenden och där besluten blir prejudicerande.
Den andra arenan är Dagens Nyheter där artiklar som rör barn och uppehållstillstånd granskats för åren 2000–2013.
– En stor mängd barn migrerar i vår värld, det skapar frågor både för det svenska samhället och för många andra länder. Sverige har skrivit på Barnkonventionen som ger barn universella rättigheter. Samtidigt har en stat en rätt och ett intresse av att reglera invandringen. Dessa två grundläggande idéer hamnar ofta i spänning gentemot varandra, säger Jonathan Josefsson.
Barnens bästa styr inte i asylärenden
– Vilken betydelse har Barnkonventionen? Hur formuleras rättigheter och asylsökande barns anspråk för att få uppehållstillstånd i de två arenorna? Jag har studerat vilka innebörder som ges till barns rättigheter och hur de används i praktiken när migrationen ska regleras.
Avhandlingen visar att Migrationsöverdomstolen mellan åren 2006–2013 har publicerat 250 prejudicerande ärenden, varav 79 rörde barn. Men bara i en handfull fall har principen om barnets bästa haft betydelse för domstolens beslut att ge dem asyl.
– Principen om barnets bästa – som domstolen måste ta hänsyn till – får en starkt begränsad betydelse för utfallet av domsluten. I många fall berörs Barnkonventionen bara som en slags stämpel i domarna, med en automatiserad formulering som i realiteten inte betyder någonting. I andra fall fungerar principen om barnets bästa som ett stöd för att avvisa barn med hänvisning till att de bör återförenas med sina föräldrar i hemlandet. Många gånger i kontrast mot vad barnet själv menar är sitt eget bästa.
Olika användning av Barnkonventionen I medier och den offentliga debatten, däremot, lyfts Barnkonventionen och barns rättigheter fram som ett argument för att ifrågasätta rättsliga beslut. Det kan till exempel handla om motstånd i lokalsamhället utifrån ett enskilt barns utvisningsbeslut.
– Synen på vad som är barnets bästa varierar alltså beroende på vilken arena man befinner sig på. Domstolen argumenterar utifrån olika juridiska utgångspunkter och strävar efter att vara konsekvent och rättssäker. Medan medier och offentlighet utifrån Barnkonventionen ifrågasätter besluten och lagens mening utifrån vad som anses orimligt eller omoraliskt.
Med sin avhandling hoppas Jonathan Josefsson att synen på vad barns rättigheter är, och hur de används, ska diskuteras mer. Den diskussionen behövs, menar han.
– Nu finns långt framskridna planer på att göra Barnkonventionen till lag. Det finns en tilltro till att en sådan förändring ska förbättra barns situation. Men frågan är om det mest handlar om politisk goodwill. Kommer en sådan lagändring verkligen att få någon effekt, frågar sig Jonathan Josefsson.
Avhandling: ”Children at the borders”, Jonathan Josefsson, Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
Glioblastom är den vanligaste formen av primär hjärntumör som drabbar vuxna och är i princip obotlig. Utvecklingen av effektivare behandlingar begränsas bland annat av att glioblastomtumörer är så heterogena, det vill säga att tumörcellerna kan vara mycket olika, både mellan olika patienter och inom samma tumör.
Heterogeniteten mellan olika tumörer beror bland annat på att tumören kan uppkomma från olika typer av hjärnceller. Ursprungscellen för glioblastom kan antingen vara omogna nervstamceller eller mer utvecklade så kallade gliaceller.
För att kunna utveckla bättre behandlingar mot glioblastom behövs mer kunskap om hur ursprungscellen påverkar cancercellernas egenskaper. Sådana studier behöver initialt utföras i möss eftersom det inte är möjligt att kartlägga ursprungscellen för cancer i patientmaterial. I den aktuella studien har forskarna använt sig av flera kliniskt relevanta glioblastommodeller i mus och funnit att tumörer som uppkommit från omogna nervstamceller utvecklades snabbare än tumörer som uppkommit från mer utvecklade gliaceller.
Ursprungscellen påverkar tumörens tillväxt och känslighet
– Vi upptäckte att flera viktiga egenskaper hos cancercellerna kunde kopplas till vilken ursprungscell tumören kommit från. Omogna nervstamceller gav upphov till glioblastom som växte snabbare och var mer maligna än de som kom från gliaceller, säger Lene Uhrbom, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och huvudansvarig för studien.
För att ta reda på hur ursprungscellen påverkade glioblastomcellernas egenskaper analyserade forskarna hur aktiviteten hos ett stort antal gener skiljde sig åt mellan tumörer med olika ursprung och kunde identifiera en ”gensignatur” bestående av närmare 200 gener.
– När vi jämförde gensignaturens aktivitet i glioblastomceller från ett 60-tal patienter fann vi att en stor andel av patienterna kunde separeras i undergrupper som uppvisade ett liknande samband mellan genaktivitet, tumörcellermas egenskaper och cellursprung som vi sett i musstudien. Det tyder på att tumörursprungscellen har en direkt påverkan även på humana tumörers egenskaper, säger Lene Uhrbom
En egenskap hos tumörcellerna som forskarna var extra intresserade av var deras känslighet mot cancerläkemedel och även här fann man en koppling till ursprungscellen. Glioblastomceller från patienter som genom gensignaturanalysen kunde kopplas till ett omoget ursprung uppvisade en generellt högre känslighet mot cancerläkemedel än glioblastomceller som kunde kopplas till mer utvecklade ursprungsceller.
– Vi visar att ursprungcellen är viktig för glioblastomcellers malignitet och känslighet mot cancerläkemedel och att fynden även är applicerbara på glioblastomceller från patienter. Vi hoppas att den gensignatur vi har identifierat kan ligga till grund för en bättre klassificering av glioblastompatienter och för att identifiera nya mål för behandling, säger Lene Uhrbom.
Forskarna bakom studien är knutna till SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
– Det här tyder på väldigt långvariga förändringar som orsakas av nikotin och som man inte har varit medveten om innan. Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Försöket genomfördes ytterligare två gånger. Forskarna ville försäkra sig om att det oväntade resultatet inte var en engångsföreteelse. Totalt testades 108 djur varav hälften fick nikotin och hälften saltlösning, under en treveckorsperiod. Utfallet blev det samma varje gång.
– Nikotindjuren spenderar mycket mer tid på de här mer skrämmande ytorna jämfört med de som bara fått koksaltsinjektioner. Det här ser vi inte direkt efter nikotinbehandlingen utan först efter tre månader och framåt. Då har djuren alltså inte fått något nikotin på tre månader, och helt plötsligt så uppvisar de en ökad spontan impulsivitet vilket är väldigt konstigt, säger Julia Morud Lekholm.
Kraftiga förändringar i hjärnan – Det som är intressant är att vi också vid samma tidpunkt kan börja se förändringar i det GABAerga systemet i hjärnan, vilket är det system som normalt bromsar hjärnans signalering, fortsätter hon.
Efter ytterligare fyra månader hade det GABA systemet i den studerade regionen i råttornas hjärnor påverkats så kraftigt att det helt slagit om. Istället för att dämpa så ökade det nervcellssignaleringen.
Fullt påslag, med andra ord, och stor risk för återfall i exempelvis rökning – om det hade handlat om människor.
– Råttor och människor är så klart väldigt olika, men när det gäller den typ av nervkrets vi studerar i hjärnans belöningssystem så är vi mycket lika. Också när det gäller risktagandebeteendet går det till viss del att översätta till människa. Att ha dålig impulskontroll är ju inte bra för livet i stort. Man kan hamna i många dåliga situationer och det kan också ha effekter på annat drogintag senare i livet, säger Julia Morud Lekholm.
Sluta röka en livslång kamp Även om tidsaspekterna inte nödvändigtvis är överförbara till människa menar hon att den förändrade signaleringen i hjärnan förklarar en del av de svåra och långvariga problem många har som vill sluta röka eller snusa.
– Det är en livslång kamp, det förstår vi när vi tittar på djuren som efter så långt uppehåll från nikotin fortfarande har väldigt kraftiga förändringar i belöningssystemet. Därför borde man absolut satsa mer på den här typen av forskning och att försöka hitta nya terapier, för det är jättesvårt för folk att klara att stå emot suget under lång tid, säger Julia Morud Lekholm.
Upptäckten bekräftar den hypotes som lades fram i somras när geologiprofessor Birger Schmitz, verksam vid fysiska institutionen vid Lunds universitet, avslöjade att han hittat vad han kallade en ”utdöd meteorit”, en meteoriternas dinosaurie.
Epitetet gavs till meteoriten Österplana 065, funnen i ett stenbrott vid Kinnekulle utanför Lidköping. Benämningen ”utdöd” fick den eftersom dess sammansättning är annorlunda jämfört med alla kända grupper av meteoriter, samt att den härstammar från en himlakropp som förstördes i en avlägsen forntid.
Upptäckten av Österplana 065 ledde till hypotesen att meteoritflödet kanske var helt annorlunda för 470 miljoner år sedan jämfört med idag eftersom meteoriter med den sammansättningen inte längre faller ner på jorden.
– De nya resultaten bekräftar hypotesen. Baserat på 43 mikrometeoriter som är lika gamla som Österplana 065 så visar vi i den nya studien att flödet faktiskt var dramatiskt annorlunda då. Vi har hittills alltid antagit att solsystemet är stabilt och därför har vi förväntat oss att samma sorts meteoriter har fallit till jorden under hela solsystemets historia, men så är det alltså inte, säger Birger Schmitz.
Mikrometeoriter, utomjordiska kromitkorn, hittas från den gula linjen och cirka tio meter uppåt. Linjen visar den stratigrafiska nivån då kollisionen ägde rum i asteroidbältet för flera hundra miljoner år sedan. Foto: Birger Schmitz
Undersökningen har han gjort tillsammans med kollegor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, University of Chicago och University of Wisconsin-Madison.
Resultatet är oväntat. Birger Schmitz är övertygad om att något ännu okänt men av fundamental betydelse i solsystemets historia inträffade för nästan 500 miljoner år sedan. Samtidigt påpekar han att den nya studien visar att det går att göra mycket detaljerade rekonstruktioner av förändringar som har skett i solsystemet.
– Nu kan vi återskapa inte bara jordens utan hela solsystemets sena historia. Det vetenskapliga värdet av den nya rapporten är större än den i somras, säger Birger Schmitz.
Mikrometeorit, ett kromitkorn i förstoring utvunnet ur kalksten vid Kinnekulle. Foto: Birger Schmitz
Metoden att rekonstruera meteoritflödet har utvecklats vid det specialbyggda Astrogeobiologiska laboratoriet i Lund. I jakten på kromoxider som föll till jorden tillsammans med meteoriterna har forskarna med hjälp av olika syror löst upp flera ton sediment från forntida havsbotten. Därefter har mineralkornen (kromoxider) analyserats för att utröna sammansättning och syreisotoper.
På så vis har det gått att fastställa från vilken typ av meteoriter som kornen härstammar. Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy.
En avhandling vid Umeå universitet har utforskat två olika mekanismer som kan vara av betydelse för ögonmusklernas bevarande vid ALS.
Anton Tjust, som är doktorand vid institutionerna för Integrativ medicinsk biologi och Klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, har i sin avhandling undersökt möjliga mekanismer som skulle kunna förklara ögonmusklernas motståndskraft vid ALS och ge ledtrådar till nya behandlingsmetoder.
Ögonmusklerna är mycket specialiserade och skiljer sig från andra muskler på flera områden, exempelvis genom nervförbindelserna som bildas mellan muskelfibrer och nervceller. Tidigare forskning har föreslagit att det vid ALS sker en nedbrytning som börjar i själva nervförbindelsen och sprider sig inåt/bakåt till nervcellkroppen i hjärnan och ryggmärgen.
Mikroskopbild av neuromuskulär synapsenen i en ögonmuskel (vänster kolumn) och en benmuskel (höger kolumn) vid ALS. Kontakten mellan nerv (grön) och muskelfiber (röd) är bibehållen i ögonmusklerna (längst ner vänster) medan kontakten bryts och försvinner i benmusklerna (längst ner höger). Foto: Anton Tjust.
– Vi kunde se att nervförbindelsen till ögonmusklerna är intakt även i de stadier där en stor andel nervförbindelser har försvunnit i benmusklerna. Förlusten av nervförbindelser med muskelfibrerna ses som ett ganska tidigt steg i sjukdomsprocessen och vi kan därför konstatera att ögonmusklernas skyddsmekanismer är aktiva på ett relativt tidigt stadium under sjukdomsprocessen. Våra resultat låter oss däremot inte svara på om sjukdomen börjar i nervförbindelsen eller i cellkroppen, säger Anton Tjust.
Vissa fibertyper i ögonmusklerna motståndskraftiga
En tidigare studie från den forskargrupp där Anton Tjust ingår visade att vissa av fibertyperna som finns i ögonmusklerna verkar minska i andel vid ALS. I avhandlingen bekräftas att vissa typer av muskelfibrer i ögonmusklerna uppvisar förändringar i sjukdomens slutskede och att en av dessa specialiserade fibertyper, så kallade multipelt innerverade muskelfibrer, minskar med upp till en tredjedel hos vissa patienter.
– Det verkar som att vissa muskelfibertyper i ögonmusklerna inte alls är motståndskraftiga mot ALS, utan att det är andra fibertyper i ögonmusklerna som gör att deras funktion är så bevarad. Vilka fibertyper det handlar om är i dagsläget okänt, säger Anton Tjust.
Forskningen har även riktat in sig på muskelstamceller som finns i ögonmuskler och andra muskler. Muskelstamcellerna i ögonmusklerna har antytts vara mer effektiva än muskelstamcellerna i arm- och benmuskler. Forskarna ville besvara ifall muskelstamceller i ögonmusklerna kan bidra till deras bevarande vid ALS och ifall dessa celler minskar i antal vid långt framskriden ALS i arm- och benmusklerna.
Blygsamt med muskelstamceller i ögonen
– Vi kunde se att mängden muskelstamceller i ögonmusklerna inte skiljde sig särskilt mycket mellan friska kontroller och ALS-patienter. Dessutom var mängden muskelstamceller i ögonmuskler faktiskt ganska blygsam, vilket var tvärtemot vad som tidigare har påståtts. Däremot fanns en ansamling muskelstamceller i ögonmusklernas främre, sennära del, vilket skulle kunna förklara den rådande uppfattningen om att ögonmusklerna är rika på muskelstamceller, säger Anton Tjust.
Forskargruppen mätte mängden aktiverade och mognande muskelstamceller i arm- och benmusklerna hos patienter som avlidit i ALS och i ålders-matchade kontroller. Resultaten visade att muskler där sjukdomen fortskridit väldigt långt hade en normal eller till och med ökad mängd muskelstamceller i olika stadier av aktivering och utmognad.
I ögonmusklerna sågs däremot blygsamma nivåer av muskelstamceller hos både friska donatorer och avlidna ALS-patienter. Forskarna drar slutsatsen att dessa stamceller spelar en begränsad roll både i fortskridandet av sjukdomen i ben- och armmuskler såväl som bevarandet av ögonmusklerna vid ALS.
ALS har dödlig utgång
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en så kallad motorneuronsjukdom som leder till förlamningar. Sjukdomen bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar de viljemässigt styrda musklerna. Det gör att förlamningarna ökar i omfattning. Däremot påverkas inte funktioner som känsel, syn, hörsel och förmågan att hålla tätt. En del kan få försämrade minnesfunktioner. Sjukdomen kan inte botas, men man kan ofta få behandling som minskar symtomen. Den som har ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. Källa: Vårdguiden
– Det faktum att ögonmusklerna trots allt klarar sig så bra vid ALS kvarstår och betyder att det finns någon form av skyddsmekanism där. Eftersom ALS är en dödsdom för patienterna och en tragedi för hela familjen har vi som forskare en skyldighet att jobba vidare tills vi har en effektiv behandling att erbjuda, säger Anton Tjust.
Anton Tjust är uppvuxen i Utby, Göteborg. Han tog sin läkarexamen vid Umeå Universitet 2013. Anton påbörjar nu sin allmäntjänstgöring (AT) vid Norrlands universitetssjukhus, där han också fortsätter att forska på ALS och ögonmusklernas bevarade funktion. Han tidigare även arbetat på Bergsjöns Vårdcentral i Göteborg.
Disputationen:
Fredagen den 27 januari försvarar Anton Tjust, Institutionen för integrativ medicinsk biologi och Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för oftalmiatrik, sin avhandling med titeln: Ögonmusklerna vid amyotrofisk lateralskleros. Engelsk titel: Extraocular muscles in amyotrophic lateral sclerosis. Opponent: Docent Eva Hedlund, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare: Professor Fatima Pedrosa Domellöf. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal N320, vån 3, Naturvetarhuset, Umeå Universitet.
Kontakt: Anton Tjust, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå Universitet
Telefon: 070-811 8130 E-post: anton.tjust@umu.se
– Bättre kunskap om undervikt, nutrition och energiförbrukning vid KOL kan ge dietister inom sjukvården bättre möjligheter att förbättra nutrition och energiintag hos patienter. Ett bättre energiintag kan hjälpa KOL-sjuka att må bättre och även ge dem en bättre sjukdomsprognos. Vi ser att detta är speciellt viktigt hos kvinnor, som alltså oftare lider av undernäring som en konsekvens av KOL.
Det säger Nighat Farooqi, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och verksam som dietist vid Lungsektionen på Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus.
Problem med undervikt större bland kvinnor
Nighat Farooqi har använt så kallat dubbelmärkt vatten (DLW), en metod som ger väldigt exakt information om kroppens energiförbrukning, för att få fram sina resultat. Tillsammans med forskningsdata från OLIN-studierna i Norrbotten har hon utifrån ett stort befolkningsmaterial kunnat bekräfta och i detalj beskriva hur personer med KOL är mer underviktiga än friska, och att problemet är betydligt svårare för kvinnor än för män.
Resultaten visade att bland personer med KOL hade 22 procent av kvinnorna och 11 procent av männen undervikt, vilket kan jämföras med 15 procent respektive 7 procent hos kvinnor och män i en kontrollgrupp.
Nighat Farooqi har också utvärderat tillförlitligheten hos mätinstrument för bedömning av energiförbrukning och energibehov i form olika bärbara aktivitetsmätare. Dessa tros kunna underlätta vid bedömningen av energiförbrukning och energibehov inom praktisk sjukvård. Resultaten från aktivitetsmätarna jämfördes med data från DLW-metoden och resultaten visade att det fanns skillnader i tillförlitlighet mellan olika sorters aktivitetsmätare.
Armbandsmätaren SenseWear visade sig vara mest tillförlitlig. Studien visade också på nyttan med att föra kostdagbok för bättre bedömning av födointag.
KOL är en av våra största folksjukdomar och den som ökar mest i världen. Viktnedgång är ett allvarligt problem vid KOL och har kopplats till sämre sjukdomsförlopp. Undernäring kan bero på såväl ökad energiförbrukning som att individen äter alltför lite och därmed inte täcker sitt energibehov.
KOL är en folksjukdom
Någonstans mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige har KOL. Bland mångåriga rökare beräknas ungefär hälften ha fått KOL vid 75 års ålder. Symptomen vid KOL är förutom viktnedgång andfåddhet, trötthet och sämre ork. Du behöver allt oftare hosta upp slem. Andningen blir väsande, rosslande eller pipande, särskilt vid ansträngning. Du får ofta infektioner i luftvägarna och fötterna har en benägenhet att svullna.
Tobaksrökning ligger bakom de flesta fallen av KOL, men ibland kan sjukdomen bero på brist på det skyddande ämnet alfa-1-antitrypsin, en brist som har ärftliga orsaker. Att utsättas för passiv rökning, damm och gaser i vissa miljöer under mycket lång tid kan också orsaka KOL hos personer som aldrig har rökt. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 40 år. Bland personer som rökt under många år räknar man idag med att ungefär hälften har fått KOL vid 75 års ålder. Källa: Vårdguiden
Kunskaperna om energiförbrukning, intag och behov vid KOL-sjukdom har hittills varit väldigt begränsade. Medan det funnits vissa data om energiförbrukningen hos män har kunskaperna om kvinnornas situation varit väldigt begränsade. Forskning kring detta har därför stor betydelse för att kunna bedöma och säkra att patienter med KOL får rätt individuell nutritionsbehandling, förklarar Nighat Farooqi.
Nighat Farooqi kommer från Indien. Hon arbetar som leg. dietist på Lungsektionen vid Medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus.
Om disputationen: Fredagen den 27 januari försvarar Nighat Farooqi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Nutrition och energiförbrukning hos kvinnor med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Engelsk titel: Nutrition and energy expenditure in women with chronic obstructive pulmonary disease. Fakultetsopponent: Professor Tommy Cederholm, Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Professor Thomas Sandström. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal E02, Målpunkt R-1, Byggnad 6E, Biomedicin, Norrlands universitetssjukhus.
– En slutsats är att det inte verkar finnas någon utbredd misstro på framtiden eller på akademiska studier som en väg till framgång hos barn till utlandsfödda. Snarare tvärtom, säger Per Engzell, nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Forskningen visar att många grupper av utlandsfödda som kommer till Sverige är mer högutbildade än snittet i sitt ursprungsland. Samtidigt har många av dem en kortare utbildning än majoritetsbefolkningen i Sverige. Dessa två aspekter påverkar i sin tur deras barn.
– Det kan förklara kontrasten mellan att barnen å ena sidan har svårare att klara skolan, men oftare väljer gymnasieprogram som ger högskolebehörighet, säger Per Engzell.
Strävar efter den status föräldrarna hade
Studien visar att om föräldrarna kommer från en mer högutbildad grupp i ursprungslandet än snittet, strävar också deras barn i stor utsträckning mot akademiska studier och högre positioner i samhället. Det här är något som man inte har kunnat bevisa lika tydligt i tidigare forskning. En tolkning är att barnen eftersträvar en position liknande den som föräldrarna haft i ursprungslandet.
Att föräldrarna var högre utbildande än snittet i ursprungslandet bidrar alltså till att förklara barnens ambitioner. Men det gynnar inte barnens studieprestationer: testresultat och betyg är istället tydligast förknippade med hur många år föräldrarna faktiskt utbildat sig, oavsett normen i ursprungslandet.
– Studien visar hur generella sociala mekanismer kan förklara skillnader mellan olika etniska grupper. Det handlar inte om att grupperna är kulturellt fundamentalt skilda, säger Per Engzell.
Klassresa nedåt i Sverige
Tidigare har man försökt förklara kontrasten mellan lägre skolprestationer och akademiskt inriktade studieval hos barn till utlandsfödda med att det handlat om kultur.
– Man har bortsett från aspekten att det kan handla om personer som har en helt annan klassbakgrund än vi haft möjlighet att se, berättar han.
Sociologer mäter ofta klass genom att jämföra individers yrken. Men väl i Sverige upplever många utlandsfödda en klassresa nedåt – många har yrken som inte motsvarar deras socioekonomiska status i ursprungslandet. Därför kan man få en bättre uppfattning om föräldrarnas sociala bakgrund om man tittar på deras utbildningsnivå i ursprungslandet, än om man tittar på vilket yrke de har i Sverige.
– Integrationen är en av de absolut största politiska utmaningarna vi har idag. Det är viktigt att skaffa den här kunskapen för att se vad som är problemet och vad som inte är det när vi vill hjälpa de här grupperna, säger Per Engzell.
Kontakt: Per Engzell, fil. dr. i sociologi, per.engzell@sofi.su.se, tel 08-16 32 48 mobil 0736838078
Ornament, fysiska attribut som signalerar till det andra könet om individens hälsa och kondition, är genetiskt ärftliga och påverkas starkt av konditionsrelaterade miljökomponenter och kan därför förväntas påverkas i takt med miljöförändringar.
Resultaten som nu publiceras i Nature Ecology & Evolution bygger på en långtidsstudie av en population halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) på Gotland mellan 1980 och 2014, med data som samlades in från 15 generationer och 10 842 individer.
Stor pannfläck är inte längre bäst. Klimatförändringarna har förändrat det naturliga urvalet. Halsbandsflugsnappar-honor vill numera helst ha en hane med liten fläck. Bild: Johan Träff
Den vita pannfläcken är ett välstuderat ornament: hanar som uttrycker en stor pannfläck har en konkurrensfördel gentemot konkurrerande hanar. Under studiens dryga tre decennier har detta svängt. Den ökande temperaturen under våren på häckningsplatsen har gjort att hanar med små fläckar har större attraktionskraft på honorna.
Mycket ornamenterade hanar gynnades av selektionen efter kalla häckningssäsonger men missgynnades efter varma häckningssäsonger.
– Vi beräknade därför naturlig selektion på pannfläckens storlek och använde individuella kvantitativa genetiska modeller för att beräkna den evolutionära förändringar av pannfläcken, säger Lars Gustafsson, professor vid institutionen för ekologi och evolution vid Uppsala universitet.
– Datainsamling på individnivå är nyckeln till att kunna dela upp den observerade fenotypiska nedgången i ornamentets storlek i dess genetiska och miljömässiga komponenter. Dessa resultat är således i linje med adaptiv anpassning av ett ornament som svar på klimatförändringarna.
Vad är fenotyp?
En organisms fenotyp är antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer. Källa: Wikipedia
Avvägningar mellan investeringar i ornament och investeringar i överlevnad är väl dokumenterade och används ofta för att förklara varför evolutionära förändringar som dessa inte sker snabbare.
Demonstration av ”evolution in action”
I studien beskriver forskarna en dramatisk omsvängning i det naturliga urvalet på en sexuellt selekterad egenskap, vilket tyder på att balansen i denna avvägning mellan ornament och överlevnad i grunden förändrats under studieperioden. Inverkan av vårens temperatur på den naturliga selektionen måste förmedlas via några ekologiska mekanismer.
– Vi ser denna studie som en öppning snarare än en slutsats. Vi har ännu inte visat på en kausal mekanism som knyter det förändrade lokala klimatet till det omvända naturliga urvalet, vilket är frustrerande, och mer arbete behövs för att förstå hur den långsiktiga genetiska förändringen i ornamentet realiseras, säger Lars Gustafsson.
Om man tar ett steg tillbaka visar den nya studien värdet av långsiktiga fältstudier för evolutionsbiologin. Sådana studier erbjuder unika insikter i evolutionens mekanismer. Medan exempel på ytterst snabba förändringar är kända (till exempel näbbstorlek hos darwinfinkar) verkar dessa vara atypiska och de flesta demonstrationer av ’evolution in action’ måste förlita sig på uppgifter som samlats in under flera decennier på tusentals individer.
– I själva verket hade Lars inte kunnat förutse i början av 1980-talet att hans studie en dag skulle demonstrera effekterna av klimatförändringarna på evolutionär dynamik, värdefulla biologiska insikter gynnas ofta av mödosamma ansträngningar av tidigare långsiktig forskning, säger medförfattare Dr Simon Evans vid Uppsala universitet och University of Zurich.
– Min forskning ger ny kunskap om hur bakteriens Typ III sekretionssystem (T3SS) fungerar och kan komma till nytta vid utveckling av nya behandlingsmetoder mot bakterier som förlitar sig på detta system för infektion, säger Sofie Ekestubbe.
En del sjukdomsframkallande bakterier som infekterar djur och människor kan orsaka livshotande infektioner. Den ständigt ökande antibiotikaresistensen hos många av dessa bakterier gör att vi måste finna nya sätt att förhindra infektion.
Nanofabriken. T3SS är en komplex maskin som regleras på flera olika nivåer. Likt kuggar i ett maskineri samarbetar alla delarna i systemet för att leverera effektorer in i en värdcell med syfte att blockera processer i värdcellen. Bild: Sofie Ekestubbe
Genom att i detalj studera de specifika mekanismer som sjukdomsframkallande bakterier använder för att etablera infektion får vi nya möjligheter att blockera dessa bakteriers infektionsförmåga utan att döda dem vilket minskar selektionstrycket för att bakterierna utvecklar resistens.
T3SS-systemet en invecklad ”nanofabrik”
Typ III sekretionssystemet (T3SS) är en mekanism som många sjukdomsframkallande bakterier, till exempel Salmonella, Shigella och Yersinia, använder för att infektera djur och människa. Systemet är som en invecklad ”nanofabrik” och består av en sekretionsapparat med en kanal som levererar giftiga proteiner, så kallade effektorer, direkt in i specifika celler hos värddjuret.
Sofie Ekestubbe har använt sig av Yersinia pseudotuberculosis som modellorganism för att studera T3SS och i sin avhandling har hon studerat hur leveransen av de giftiga effektorerna in i värdcellerna regleras.
Y. pseudotuberculosis infekterar oss i magtarmkanalen via kontaminerad mat eller vatten och använder sitt T3SS för att paralysera våra immunförsvarsceller för att på så sätt överleva och sprida sig. Flera proteiner samarbetar för att säkerställa att effektorerna levereras omedelbart när bakterien har bundit till en värdcell, samt att de dirigeras till sina målproteiner inuti värdcellen.
Timing mellan proteinerna ett måste för infektion
Innan Y. pseudotuberculosis har bundit till en värdcell hålls sekretionsapparaten inaktiv av två separata proteinkomplex. Det ena komplexet blockerar själva sekretionskanalen medan det andra komplexet blockerar produktionen av de giftiga effektorerna. När bakterien binder till en värdcell löses de här proteinkomplexen upp och systemet kan då leverera effektorerna in i värdcellen.
Sofie Ekestubbe visar i sin forskning att proteinerna LcrV och LcrG i det ena komplexet och YopD från det andra komplexet samspelar. Interaktionen mellan dessa proteiner kan vara en viktig del i regleringen. Hennes resultat visar också att två av proteinerna, LcrV och YopN, som är viktiga för regleringen inne i bakterien också medverkar till att effektorerna levereras in i värdcellen och snabbt dirigeras till sina målproteiner.
– Det betyder att LcrV och YopN behövs för att timingen ska fungera, vilket är avgörande för att Y. pseudotuberculosis ska kunna etablera en infektion, överleva och tillväxa i det infekterade värddjuret.
Om disputationen: Fredagen den 27 januari försvarar Sofie Ekestubbe, Institutionen för molekylärbiologi, sin avhandling med titeln: Timing and targeting of Type III secretion translocation of virulence effectors in Yersinia. Svensk titel: Timing och targeting vid translokering av virulenseffektorer via Typ III sekretionssystemet i Yersinia. Disputationen äger rum klockan 9.00 i N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Dr. Kurt Schesser, Institutionen för mikrobiologi och immunologi, Miller school of medicine, University of Miami, Miami, USA
Handledare är Professor Åke Forsberg
Sofie Ekestubbe är född och uppvuxen i Halmstad. Där studerade hon naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet och arbetade några år innan hon flyttade till Umeå för att studera molekylärbiologi.
– Det räcker inte att veta hur barn mår på gruppnivå, det finns individuella skillnader. De nationella kvalitetsregistren i Sverige är till för att samla in data och jämföra på gruppnivå, men det finns efterfrågan hur detta också kan användas på individnivå, säger Christina Peterson, sjuksköterska och forskare vid Jönköpings university.
I sin första studie gick hon igenom vilka olika frågeformulär som finns för att mäta barns livskvalitet. Efter jämförelsen valdes ett av dem, som heter DISABKIDS, för att ta reda på hur det kunde användas för att beskriva livskvalitet hos barn med diabetes tillsammans med mått från det nationella kvalitetsregistret för barn med diabetes.
Resultatet blev ett system för att mäta och utvärdera hur barnen mår, både när det gäller saker som smärta och fysisk förmåga, men även självständighet, oro och om barnen kan vara med kompisar. Det som är viktigt i barnens vardag. Systemet finns idag tillgängligt för alla Sveriges barnkliniker och används aktivt av ungefär en tredjedel av dem.
Bättre insikt om sin hälsa
Nästa steg blev att utforska barnens erfarenheter av att använda systemet. Barn intervjuades och det visade att de kan få bättre insikt om sin hälsa och därmed bli motiverade till förändring, när de får svara på frågorna i formuläret i samband med besök i sjukvården. Till exempel kunde de tydligt se att de mådde bättre om de tog sin medicin.
I den avslutande studien filmades hur vårdpersonalen använde DISABKIDS i samtal med barnen. Personalen hade olika strategier. I vissa fall var det personalen som pratade mest, medan andra bjöd in och engagerade barnen i en dialog om deras hälsa.
– Det kan vara svårt för de här barnen att uttrycka sin oro, men med strukturerade frågor kan vi komma åt det. Samtidigt visar min forskning att bara för att man för in ett nytt mätinstrument blir inte vården bättre. Man måste gå vidare och se hur man gör för att få ett bra samtal, säger Christina Peterson.
Involvera barnen för bättre vård
Nu hoppas hon att klinikerna kan använda kunskapen från avhandlingen för att utveckla sitt arbete med frågeformulär och hur de använder dem aktivt i vården, både som beslutsstöd, för uppföljning och som pedagogiskt verktyg.
– Om vården ska samproduceras, det vill säga ske i samarbete mellan olika vårdteam och patienten, måste barnen involveras, inte bara instrueras. Fokus är ju att oavsett sjukdom måste vi stötta de här barnen så att de får en så bra vardag som möjligt.
