Äggcellens ”magiska” strömbrytare är beroende av att det finns rätt halt av molekylen Cdk1 i äggcellen, enligt professor Kui Liu vid Göteborgs universitet.
Professor Kui Lius forskargrupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling.
Utifrån de studier professor Liu gjort på mushonor visar det sig att halten av Cdk1 hämmas genom att två aminosyror fosforyleras. Fosforylering är en process när en liten fosfatgrupp läggs på en aminosyra, som till exempel treonin, serin eller tyrosin.
Kui Lius laboratorium visar nu att fosforyleringen av en treonin och en tyrosinrest på molekylen Cdk1 är nödvändig för kontrollen av äggets mognad.
Målet är att stoppa äggstockscancer Studierna visar att äggcellerna strävar efter att ha en låg halt av molekylen Cdk. När halten är för hög så dör äggcellerna och honan blir infertil.
− Moder natur har valt att använda ett mycket enkelt system för att styra ett mycket komplicerat förlopp. Vi fann även att allmänna mekanismer används för att styra specialiserade fysiologiska förlopp som äggets tillväxt och mognad. I fallet med molekylen Cdk1, är det samma Cdk1 som används i cellcykelns utveckling till exempelvis cancerceller.
En för tidig ovariesvikt kan helt förstöra det endokrinologiska systemet, det vill säga tillverkning och påverkan av hormoner i kroppen, och det kan även orsaka äggstockscancer, enligt Kui Liu.
− Förhoppningsvis kan vi hitta mer information som kommer att kunna hjälpa infertila kvinnor. Inte bara för behandling av infertilitet, men också för att kunna diagnostisera infertilitet tidigare, innan kvinnas äggceller dör ut i förtid.
Professor Liu hoppas att det på samma gång ska kunna gå att förutse och upptäcka äggstockscancer tidigare.
− Det yttersta målet med vår forskning är att till och med kanske kunna stoppa äggstockscancer, säger professor Liu.
Kontakt: Kui Liu, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, kui.liu@gu.se,076-6181811
Professor Kui Lius grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.
Professor Janne Rinne, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har tillsammans med kollegor vid bland annat Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Helsingfors universitet studerat tänderna hos stora växtätare i 13 olika nationalparker i Kenya. Genom att lägga in parametrar för bland annat nederbörd, temperatur och växtlighet i en statistisk modell som sträcker sig över 60 år kan forskarna visa hur skiftningar i klimatet har bidragit till hur däggdjurens tänder har utvecklats.
Missväxt ger spår på växtätarnas tänder
Resultaten visar att evolutionen av viktiga fysiologiska funktioner, exempelvis tänders egenskaper, till stor del beror på yttre förhållanden som avviker från de normala. Klimatmässiga förhållanden som kan betraktas som genomsnittliga har mindre betydelse.
Avvikelser såsom torka, extrem nederbörd och kraftiga temperaturskiftningar har inneburit att växtätarna periodvis tvingats äta annat än sin favoritföda. Detta går att avläsa på deras tänder. Strukturen avslöjar hur de har använts, exempelvis om djuren har tuggat mjukt och saftigt gräs eller hårda, träaktiga buskar. Genom att undersöka växtätarnas tänder har forskarna upptäckt att klimatet har skilt sig åt mellan geografiskt närliggande områden.
Ledtråd till den viktigaste faktorn bakom evolution – Det finns en debatt som har pågått länge om huruvida det är extrema eller genomsnittliga yttre förhållanden som är de viktigaste krafterna bakom evolutionen. Våra resultat visar att den viktigaste faktorn kan vara återkommande svåra förhållanden, säger Janne Rinne, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i Lund.
Forskarnas metod kan användas för att med stor säkerhet fastställa hur klimatet har varit under olika historiska perioder.
– Tänderna är oftast väl bevarade i fossila fynd och kan därmed användas med den statistiska modellen för att uppskatta klimatet och växtligheten under tidigare epoker i historien, säger Janne Rinne.
De nya rönen publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Kontakt:
Janne Rinne, professor
Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap
+46-46-222 40 19 janne.rinne@nateko.lu.se
Ungdomar som i högre grad drivs av krav, måsten och oro upplever sin tränare som mer kontrollerande, medan ungdomar som i högre grad drivs av en inre motivation och känner större välbefinnande istället upplever sin tränare som mer motivationsfrämjande.
– Att tränarens beteende har betydelse för idrottarens motivation, är kanske inte så svårt att föreställa sig. Men det handlar om en ömsesidig process där idrottarens egen motivation och välbefinnande också spelar roll för hur man uppfattar tränarens beteende, säger Andreas Stenling.
Gladare idrottare med inre motivation
Unga idrottare som upplever att deras tränare försöker förstå och utgå från deras perspektiv genom ett så kallat motivationsfrämjande ledarskap rapporterar högre grad av inre motivation till sitt idrottande. Inre motivation kännetecknas av glädje, intresse och att de värderar sitt idrottande högt. Dessa ungdomar rapporter också högre grad av välbefinnande. Idrottare som istället upplever sin tränare som kontrollerande verkar i större utsträckning drivas av yttre motivation som kännetecknas av krav, måsten och oro. Den gruppen rapporterar också lägre välbefinnande.
I doktorsavhandlingen undersökte Andreas Stenling också om idrottarnas motivation och välbefinnande kan ha betydelse för hur de uppfattar sin tränare. Resultaten visar att idrottare som i högre grad drivs av inre motivation och som rapporter högre grad av välbefinnande också verkar uppfatta sin tränare som mer motivationsfrämjande. Idrottare som i högre grad drivs av yttre typer av motivation verkar däremot uppfatta sin tränare som mer kontrollerande.
Idrottaren påverkar tränaren Avhandlingen baseras bland annat på en longitudinell studie, det vill säga en studie med upprepade mätpunkter över tid, som gjorts bland 247 elitidrottande ungdomar i åldern 15-20 år. Resultaten visar att samma modell inte passar alla när det kommer till tränares förhållningssätt. Individuella faktorer hos idrottarna verkar kunna göra dem mer eller mindre mottagliga för olika förhållningssätt från tränaren. Det finns dock andra kompletterande förklaringar, till exempel att idrottarnas motivation och välbefinnande påverkar deras beteenden som i sin tur påverkar tränarens beteenden. En annan möjlig förklaring är att tränarens förväntningar på en idrottare påverkar hur tränaren beter sig mot idrottaren.
– Ökad kunskap om den ömsesidiga påverkan som tränare och idrottare har på varandra kan exempelvis användas till göra olika typer av utbildningsprogram för tränare och idrottare effektivare, säger Andreas Stenling. Andreas Stenling är uppvuxen och bosatt i Umeå.
Tamkatten är det vanligaste sällskapsdjuret i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden. Tyvärr innebär denna popularitet att antalet oönskade katter ökar och att många katter som har blivit övergivna av människor lämnas in på katthem för omplacering, eller för att avlivas.
Elin Hirsch har i sitt doktorsarbete undersökt hur katter påverkas av miljön i ett katthem, framförallt i sådana där katter hålls i grupp. Tamkatten härstammar från ensamlevande jägare och därför är det inte självklart att katter trivs med att leva ihop med andra katter.
Miljön i katthem kan vara extrem
Ett katthem kan vara en ganska extrem miljö för många katter, där de utsätts för okända katter, ett högt smittryck, nya rutiner och en ovan miljö. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig kunna orsaka stress och rädsla hos katter, vilket i sin tur kan leda till sjukdom och oönskade beteenden.
För att få en bild av förhållandena i svenska katthem genomförde Elin Hirsch en enkätstudie. Majoriteten (82 %) av katthemmen visade sig hålla katter i grupp, men det var få av hemmen som uppgav att de hade problem med infektionssjukdomar.
Huvudsyftet med avhandlingen var att undersöka hur katter påverkas av livet i grupp, och den stora frågan var hur man kan avgöra detta på ett sätt som inte stör katten och därmed påverkar resultaten. Målet var ett beteendeprotokoll som visar hur en katt hanterar sin miljö – ett slags bedömningsmall med beskrivningar av en rad beteenden som är ganska lätta att observera utan att störa katten.
Svårt att mäta katters stresshormon
Ett sätta att bekräfta att katter med vissa observerade beteenden är stressade är att mäta halter av stresshormonet kortisol, men det visade sig vara lättare sagt än gjort.
– Att ta blodprov är invasivt och kan i sig vara stressframkallande för en katt, och vi provade därför med salivprov, säger Elin Hirsch. Tyvärr var inte heller det någon lämplig metod i denna typ av studie, där det inte fanns möjlighet att träna katterna för vare sig hantering eller provtagning.
Istället undersökte Elin Hirsch om det var möjligt att utvärdera beteendeprotokoll med hjälp av indirekta bevis på kattens stressnivå. Vad hon fann var att vissa beteenden i protokollet hängde samman med hur lång tid katterna tillbringade på hemmet innan de adopterades.
Fjorton beteenden relaterade till kort tid till adoption medan sju beteenden relaterade till att katten var kvar en längre tid. Merparten av dessa beteenden var stabila över flera dagar och ingår nu i en första version av ett nytt protokoll, kallat Cat Behaviour and Well-being tool (”beteende- och välfärdsverktyg för katter”), som har tagits fram för grupphållna katter på katthem.
Syftet är att erbjuda en objektiv metod för att bedöma om en social grupp eller miljö är kattvänlig eller inte och om katterna riskerar att bli kvar en längre tid på katthemmet innan de adopteras.
Beteenden som gav nytt hem snabbt
Katter som adopterades snabbt uppvisade beteenden som att ha svansen svagt böjd runt kroppen eller att ligga med benen utsträckta. Beteenden hos katter som fick vänta länge på adoption var bland annat att ha öronen riktade bakåt, huvudet över kroppen samt att blinka långsamt.
Avhandlingen tyder på att det finns beteenden som kopplar till hur lång tid en katt blir kvar på ett katthem. Detta kan koppla både till en underliggande stress eller till att vissa beteenden som katterna uppvisar är mer attraktiva för potentiella ägare. Detta behöver undersökas ytterligare.
– Men en viktig faktor generellt verkar vara vilken typ av miljö som erbjuds, till exempel i form av antal liggytor, gömslen och kattlådor, säger Elin Hirsch. Det är också viktigt hur kattgrupperna sätts ihop och att karantänsrutinerna följs.
Julia Otten har sammanställt resultat från flera studier som visar att paleolitisk kost förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis övervikt, leverfett, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck.
– Vår västerländska livsstil är den viktigaste orsaken till hjärt-kärlsjukdom. Möjligen beror detta på att vår metabolism fortfarande är programmerat för att leva som jägare-samlare. Denna hypotes stärks av att nutida ursprungsbefolkningar som lever på en typisk paleolitisk kost, som exempelvis inuiter på Grönland eller befolkningen på Kitavaöarna, har en påfallande låg frekvens av hjärt-kärlsjukdom, säger Julia Otten.
Välmående hjärta och lever
Paleolitisk kost, även kallad stenåldersdieten, är baserad på grönsaker, frukt, bär, magert kött, fisk, skaldjur, nötter och ägg. Enligt Julia Otten visar studierna att en paleolitisk kost har en kraftfull minskande effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar såsom leverfetthalt, fetthalt i muskler och insulinkänslighet.
I en studie med 70 överviktiga postmenopausala kvinnor jämfördes den paleolitiska kosten med en vanlig hälsosam kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Resultaten efter sex månader visade att kvinnorna som åt den paleolitiska kosten såg en större viktminskning samt minskning av blod- och leverfettnivåer än hos kontrollgruppen. Efter två år märktes dock inte längre någon skillnad mellan grupperna.
God effekt vid diabetes
Även i en annan studie med 32 individer med typ 2 diabetes visade sig den paleolitiska kosten ha liknande positiva effekter. Efter 12 veckor märktes viktminskning, minskning av blodtryck och fetthalt i lever och muskel, samt en förbättrad insulinkänslighet. Studien visade också att fysisk träning inte hade någon märkbar effekt utöver de förändringar i riskfaktorer som kopplats till den paleolitiska kosten. Fysisk träning visade sig till och med ha motsatt effekt och motverkade minskningen av fetthalter i lever och muskel.
– Tidigare forskning har visat att en frisk persons lever kan ändra sin fetthalt mycket snabb. Vid bantning minskar leverfettnivåer inom loppet av några få dagar och vid träning ökar dem under ett enda träningstillfälle. Men bara en frisk lever är kapabel till de snabba ändringarna i fetthalt, säger Julia Otten.
Julia Otten arbetar som endokrinolog vid Medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus, där hon är diabetesansvarig läkare. Hon är uppvuxen i Tyskland och flyttade till Sverige 2001. Julia genomförde sin AT-tjänstgöring och påbörjade sin ST i Sollefteå. Hon flyttade till Umeå 2007, där hon avslutade sin utbildning i internmedicin och endokrinologi och påbörjade sina doktorandstudier på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Kontakta:
Julia Otten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
090-785 8406/ 070-334 1559; julia.otten@umu.se
Idén till studien fick Torun Österberg, docent i socialt arbete, efter ett samtal med en taxichaufför som invandrat från Mellanöstern till Sverige för flera år sedan. Taxichauffören hade i sitt hemland arbetat som ingenjör, och uttryckte sin frustration över diskrimineringen han upplevt på den svenska arbetsmarknaden. Han hade låga förhoppningar om att utbildning skulle löna sig för hans barn i framtiden.
– Jag ville se om det gick att kvantitativt mäta det han gav uttryck för. Och det visade sig att han hade rätt. Skyddseffekten av att ha högskoleutbildade föräldrar försvinner om det saknas goda exempel i hemmet eller i grannskapet på att utbildning ger jobb, säger Torun Österberg.
Har följt drygt 30 000 16-åringar Tillsammans med forskarkollegorna Björn Gustafsson vid Göteborgs universitet och Katarina Katz från Karlstads universitet har hon med hjälp av statistik följt alla 16-åringar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningen omfattar åren 2001−2006 och totalt ingick 30 514 ungdomar.
– Risken för gymnasieavhopp steg markant i områden där det bodde många högutbildade som inte kommit in på arbetsmarknaden, säger Torun Österberg.
Studien har tagit reda på vilka faktorer som kan tänkas bidra till gymnasieavhopp, förutom de som redan är kända, som till exempel skolans kvalitet eller lågutbildade föräldrar. Många aspekter har undersökts, som hur många ungdomar i storstadsregionerna som inte gick ut gymnasiet samt andelen gymnasieavhopp i ett område i förhållande till andelen arbetslösa högskoleutbildade.
Av samtliga unga födda 1985 som växte upp i storstadsregionerna var hela 25 procent barn till invandrade föräldrar. Detta menar forskarna är en naturlig följd av den ökade invandringen som skett de senaste decennierna och det faktum att majoriteten av invandrare bor i storstäderna.
Drabbar individen och samhället Studien visar att få högutbildade födda i Sverige fick försörjningsstöd. Däremot hade hela 39 procent av invandrade med utländsk högskoleutbildning försörjningsstöd. Barnen som bodde i samma grannskap som dessa vuxna visade sig i hög utsträckning hoppa av gymnasiet. 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna hade vid 21 års ålder inte slutfört sina gymnasiestudier. Bland unga män från Nordafrika och Mellanöstern var andelen ännu högre, drygt 40 procent.
– Om du inte får signaler från vare sig din familj eller din omgivning att utbildning är värd mödan, riskerar detta att få negativa konsekvenser. Det drabbar inte enbart individen utan också samhället i stort, säger Torun Österberg.
Även om mer och bättre resurser till skolan är viktiga är en av forskarnas slutsatser att detta inte är tillräckligt för att få alla unga att gå ut gymnasiet. Ökade resurser måste kombineras med effektiva arbetsmarknadsåtgärder, riktade till de arbetslösa vuxna som finns i de ungas närhet och vars erfarenheter påverkar ungas tilltro till att utbildning gör en skillnad.
– En nyckelfaktor handlar om att få en fungerande integration i Sverige. Vi ser också att studievägledningen har en mycket viktig roll idag vad gäller att förmedla kunskap om att längre utbildning i genomsnitt trots allt leder till en bättre arbetsmarknadssituation, säger Torun Österberg.
Tanken till forskningsprojektet väcktes när Britta Pelters, som är universitetslektor i hälsopedagogik, började reflektera över mängden bilder, rubriker och texter i media som handlade om hälsa och dessutom innehöll religiösa metaforer.
– Vi utgick från Vanderpools religionssociologi som innefattar en omfattande lista med tio funktioner och sociala processer som karakteriserar en religion och sedan applicerade vi det på hälsa. Under studiens gång upptäckte vi att dagens förhållningssätt till hälsa passade in på alla tio punkter, berättar Britta Pelters.
Den gudomliga hälsan
I en religion måste det finnas något heligt som är extraordinärt och existentiellt meningsfullt. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.
– Denna definition skildrar den perfekta hälsobilden och kan ses som en gudomlig princip. Genom hälsa har människor kontroll över något, eller de tror att de har det. Hälsa fångar på så vis upp trygghetsbehovet på samma sätt som en gudomlig kraft gör, säger Britta Pelters.
– Samtidigt kan kontrollkänslan gå till överdrift vilket leder till besvikelse, och ibland skam, över den egna kroppen, exempelvis vid sjukdom. Många blir upprörda om de drabbas av en sjukdom samtidigt som de bedömer att de har uppfyllt alla sina förpliktelser för att få en hälsosam kropp – de har tränat, ätit rätt och sovit bra et cetera. Det är inte ovanligt att man vid sjukdom tycker att kroppen har svikit.
Hälsans prästerskap
Det finns också representanter för det perfekta som kan tolkas som en form av prästerskap. Exempel på sådana är hälsobloggare och hälsovetare som gärna delar med sig av – eller predikar – om hälsoråd, såsom särskilda dieter och träningsmetoder.
– Det kanske inte alltid är så att man vill bli uppfattad som ”hälsopräst”, men det kan lätt hända att rollen läggs på en, berättar Britta Pelters.
En annan karakteristiskt religiös faktor är en omfattande världsbild. Britta Pelters menar att i det västerländska ”hälsosamhället” är det våra gener det som binder ihop allt som har med hälsa att göra.
– Idén att gener med sina inbyggda möjligheter och risker gör det möjligt för personer att hitta sin plats, syfte och öde i vårt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhälle. Det implicita löftet – god hälsa leder till ett gott liv – har blivit moraliskt laddade och bär en känsla av plikt, säger hon.
Ökade risker
Att visa att man har en perfekt hälsa är också ett sätt att presentera sig för omvärlden som en duglig person. Britta Pelters menar att hälsoreligionen framför allt råder i medelklassen. Detta eftersom denna grupp ofta är beroende att presentera sig som högpresterande och värdefull för samhället. Att göra en hälsoresa kan därför också innebära att göra en klassresa.
– Men när hälsa även blir en klassfråga innebär det en risk för dem som inte passar in i den hälsosamma mallen. I ett ”hälsoreligionssamhälle” blir de diskriminerade och deras personlighet kan dömas efter deras vikt, säger Britta Pelters.
Symboler och ritualer
I hälsoreligionen är bland annat gym viktiga platser för att symbolisera de gemensamma värderingarna, förväntningarna och skyldigheterna. Gymmet kan ses som ett ”fitness-tempel” och fungerar som en plats där man prisar sin kropp med träning. Även ritualer är något som kännetecknar en religion.
– Gymmet är fyllt med ritualer, allt ifrån träningsscheman som ska följas i detalj till att vissa som tränar alltid köper en viss sorts energidryck innan träningspasset, säger Britta Pelters.
Britta Pelters hoppas att medvetenheten om denna religiösa laddning både kan avdramatisera hälsoämnet och dessutom ge nya infallsvinklar för hälsovetare som ska ut och arbeta i olika verksamheter.
– Vi vill skapa ett lite mer kritiskt förhållningssätt till alla hälsotrender. Den sköna nya hälsovärld som har vuxit fram är inte alltid helt sund.
– det heliga
– en omfattande världsbild
– moraliska värderingar
– en skyddande skärm
– frälsning/befrielse
– symboler
– ritualer
– sinnesstämning och känslor
– övertygelse om unik realism och sanning
– gemenskap
Källa: Vanderpool 2007
Forskare vid Högskolan i Gävle ska hjälpa odlare hitta odlingsbetingelser som bygger frukters eget försvar mot lagringssjukdomar, och för att uppnå detta behövs inga nya kemiska preparat.
Doktoranden Tuyet Bui har tidigare, i Belgien, deltagit i ett stort forskningsprojekt, om fruktfysiologi och mottaglighet för svampangrepp under lagringen. Tuyet spinner nu vidare på resultaten från pilotförsöken, som visar att det finns en koppling mellan väderleken som har föregått skörden och hur bra frukterna sedan kan stå emot svampangrepp.
– Och då handlar det inte bara om dagarna före skörd, utan det kan vara till och med så långt före som när blomman pollineras, säger Tuyet Bui.
Varningssystem för fruktodlare via app
Tuyet Bui förklarar att de nu samlar in väderdata kontinuerligt i flera olika odlingar i Sverige och utomlands samtidigt. Detta sätt att systematiskt gå tillbaka till hur förhållandena varit under hela odlingsperioden och att koppla det till känslighet mot lagringssvampar har inte gjorts tidigare.
Försöken i Belgien har till exempel visat att regn 21 till 42 dagar före skörd gav färre infekterade äpplen.
– Med vår hjälp kan man se nya väderlekssamband och till exempel bevattna under en tid som enligt prognosen skulle gynna fruktens lagringsduglighet om det inte skulle regna då.
Odlarna vet sedan gammalt att regn i direkt anslutning till skörd inte är bra, det är så nära i tid till skörden så dessa faktorer har man kunnat koppla ihop. Tanken är att på sikt utveckla en app så fruktodlarna själva kan få koll på hur vädersituationen ser ut och ett varningssystem för detta.
– Vi har ju väderstationerna nu och kanske utvecklas i en framtid små smarta väderstationer, som är billigare än dagens, och som man kan använda lokalt.
Röda sidan upp
Tuyet Bui upptäckte också, tillsammans med det belgiska forskarlaget, att det var skillnad på gröna och röda sidor av frukten hos vissa äppelsorter. Den röda sidan är ju exponerad för solen och hon har kunnat konstatera att den sidan har mer motståndskraft.
Rent tekniskt kan man få in mera sol i trädet genom att beskära sådant som skuggar frukten.
– Men frukterna ska inte heller få för mycket sol, i sådana fall är det viktigt med skuggning/väv.
I Sverige är vi tack vare vårt kallare klimat mindre utsatta för angrepp.
Styrkan hos svenska äpplen
I Sverige är det förbjudet att använda anti-etylen, ett preparat, som gör att frukterna åldras mycket långsammare. Eller att använda vaxbad för att de bättre ska stå emot svampangrepp och bli tåligare i transporter.
Våra äppelsorter är också anpassade för olika användningsområden. Till exempel har vi dessertfrukt med särskilt god smak, på grund av den speciella syra/sockerkvot som utvecklas under svenska förhållanden och andra sorter som lämpar sig mycket bra för till exempel ciderproduktion.
Forskningsprojektet delfinansieras av Vinnova, och utförs i samarbete med lokala odlare, Äppelriket och den belgiska fruktstationen PC Fruit i Sint-Truiden.
Kontakt:
Tuyet Bui, doktorand i biologi vid Högskolan i Gävle. Tel: 026-64 50 95, 072-213 39 69 tuyet.bui@hig.se”>tuyet.bui@hig.se
Sandra Wright, universitetsadjunkt i biologi vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 82 81 sandra.wright@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
– Om de uppfattade montessoripedagogiken som en modell för undervisningen ökade möjligheterna till egna professionella bedömningar och val. Om de däremot såg pedagogiken som en metod begränsades handlingsutrymmet, säger Per Gynther.
Avgörande för om lärarna drog nytta av det potentiella handlingsutrymmet som modellseendet innebar påverkades av kollegor, graden av reflektion och organisering av skolverksamheten.
– Exempelvis uppfattade några av lärarna att en utveckling av de arbetssätt som praktiserades innebar att de riskerade att ses som ”jobbiga” eller en sämre montessorilärare av andra lärare på skolan. Trots att dessa lärare identifierat ett behov av förändring behölls således etablerade handlingssätt.
Viktigt få syn på elevernas kunnighet Stort fokus inom utbildningen i montessoripedagogik har lagts på hur montessorimaterial ska hanteras där en viss hantering har lärts in enligt en given förlaga. Men Per Gynthers forskning kullkastar uppfattningen att lärarnas arbete med materialen skulle vara förutbestämd eller mekanisk.
– Jag visar att det inte i första hand var det inlärda förfarandet som var riktningsgivande för lärarnas handlingar utan snarare att elevens kunnighet synliggjordes i arbetet med materialen och att läraren därigenom kunde anpassa sina handlingar till elevens behov.
Samtidigt visar hans forskning på tydliga skillnader när lärarna använde sig av montessorimaterial och när de inte gjorde det.
– När lärarna saknade tillgång till material så var det tydligt att de i högre utsträckning saknade strategier för att få syn på elevernas kunnighet inom det ämnesområde som behandlades. De kunde därför inte i samma utsträckning, som när de hade tillgång till montessorimaterial, anpassa sig efter elevernas behov av stöd eller utvärdera den genomförda undervisningen.
– När det handlar om så låga halter är det viktigt att instrumenten och analysmetoden är extremt stabil, att proven kan upprepas med samma resultat, säger Dawei Deng och fortsätter:
– Mina studier visar att mätmetoden håller och med det följer stora fördelar, bland annat kräver den nya metoden inte så dyra instrument och är enklare att utföra för laboratoriepersonalen.
Detta är goda nyheter för de som önskar att arbetet med Stockholmskonventionen skyndas på. Sedan överenskommelsen 2001 har visserligen 179 länder undertecknat konventionen, men de enskilda ländernas genomförandeplaner befinner sig på olika stadier. Exempelvis redovisade Naturvårdsverket den svenska genomförandeplanen våren 2012.
Mjukare teknik ger mindre sönderfall
Den nya analysmetoden innebär, väldigt kort och förenklat, att proverna – till exempel extraherad fettvävnad eller blodprov – förångas och joniseras för att kartlägga vilka miljögifter det innehåller, samt mängd. Den gamla metoden krävde att joniseringen skedde i vakuum, den nya metoden går att utföra i normal atmosfär.
– Den nya metoden använder en mjukare teknik där ämnena, miljögifterna, inte faller sönder i lika stor utsträckning. Detta förbättrar möjligheten att mäta dessa ämnen och ger även möjlighet att spåra nya och okända ämnen.
Hösten 2012 kom Dawei Geng till Örebro universitet med ett kinesiskt stipendium i bakfickan, lockad av de goda förutsättningarna vid forskningscenter MTM (Människa-Teknik-Miljö), ett av FN:s tre referenslaboratorier för de långlivade miljögifter – bland annat dioxin och bromerade flamskyddsmedel – som Stockholmskonventionen vill begränsa.
Ungefär samtidigt etablerades Waters Center of Innovation vid Örebro universitet som innebär att universitetet fick tillgång till utrustning från Waters Corporation i Manchester och blev en aktiv part i utvecklingen av olika analytiska instrument.
Det var en lyckad kombination som gav resultat då Dawei Geng nu presenterade sin doktorsavhandling om den helt nya mätmetoden som kan detektera miljögifter ner till ett femtogram.
Stockholmskonventionen om att minska utsläppen av långlivade organiska miljögifter undertecknades 2001. Men överenskommelser på pappret blir verkliga först när de genomförs och kan mätas säkert.
– De nyliberala idéerna är starkt styrande över syftet med gymnasieskolan i dag. Den ska ha det innehåll som eleverna behöver för att kunna arbeta och skapa tillväxt på en global ekonomisk marknad. Det liv som eleven sägs kunna få är hårt knuten till elevens förmåga att utveckla sin konkurrenskraft.
Det säger Maria Terning som har studerat politiska texter, såsom propositioner, utredningar och partipolitiska inlagor, skrivna åren 1990-2009. Syftet var att se vilka föreställningar texterna skapar om gymnasieeleven och hur det inverkar på elevens utrymme att forma sitt liv.
Behålla kakan själv eller dela med sig
I avhandlingen framträder tre dominerande myter. Åren 1990-1998 talar texterna om den framgångsrika och fria eleven. I denna diskurs, som Maria Terning benämner ”befrielsediskursen”, ses eleven som en entreprenör som vill skapa ett samhälle där den enskilde har både stor individuell frihet och tar ett stort ansvar.
Den som lyckas väl ska få behålla en större andel själv. De följande sju åren, 1998-2005, dominerar i stället föreställningen att det är sociala, ekonomiska och kulturella uppväxtvillkor som styr vad eleven kan bli för någon. I denna ”nostalgidiskurs” förordas en individualiserad och solidarisk elev och en mer solidarisk utjämning mellan skilda grupper i samhället.
Stor vikt på konkurrens
Mellan 2006 och 2009 råder föreställningen att eleven har en specifik fallenhet och en position i samhället som är av naturen given. Fallenheten styr inom vilket område eleven kan bli anställningsbar. Eleven inom denna ”harmonidiskurs” ska, precis som i de andra två, vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden.
– Vikten av att konkurrera går igenom i samtliga texter. Det är en intressant iakttagelse om vår samtid och styr både hur det blir möjligt att forma gymnasieskolan och vilka program som eleverna borde välja, konstaterar Maria Terning.
– Inom befrielsediskursen är det de elever som visar mest kreativitet som förväntas välja de högskoleförberedande programmen för att driva företagen som skapar tillväxt för Sverige. De elever som inte utvecklar kreativiteten, som de ändå har enligt myten, förväntas välja yrkesförberedande program. De erbjuds inte de höga sociala och ekonomiska positionerna som de elever som tillvaratar sin företagsamhet.
Käkar är ikoniska och utgör utmärkande drag, inte bara hos människan utan hos alla käkförsedda ryggradsdjur. Det är inte för inte som Steven Spielberg kort och gott döpte sin skräckfilm om den människoätande vithajen till ”Jaws”.
Käkar uppkommer hos det utvecklande embryot först som en broskbåge som liknar gälbågarna. Hos hajar utvecklas denna direkt till käken hos det vuxna djuret men i embryot till en benfisk eller en människa uppkommer nya ben utanför brosket. I vår egen skalle är det dentale, maxilla och premaxilla, som utgör hela käken och bär våra tänder.
Det är universellt accepterat att dentale, maxilla och premaxilla är ett gemensamt arv hos benfiskar och tetrapoder. Samma ben återfinns hos krokodiler eller torsk, men hur såg det ut längre tillbaka?
Börjar se sambanden mellan pansarhajar och benfisk
Bara en annan grupp fiskar, de utdöda pansarhajarna, hade en liknande uppsättning käkben. Dessa ben kallas ‘gnatalplattor’ och fanns till exempel hos den jättestora pansarhajen Dunkleosteus där de utvecklades till plåtsaxliknande vassa blad. Dessa ben har dock alltid betraktats som icke-besläktade med dentale, maxilla och premaxilla. Dels var gnatalplattorna lokaliserade lite längre in i munnen och dels har den generella åsikten varit att pansarhajar och benfiskar bara är avlägset släkt med varandra.
Bilden började förändras fundamentalt år 2013 med beskrivningen av Entelognathus, ett fiskfossil från tidsperioden silur (423 år gammal) från Yunnan i Kina. Entelognathus kombinerar ett klassiskt pansarhajskelett med dentale, maxilla och premaxilla. Tillsammans med upptäckten av pansarhajsliknande drag hos några av de tidigaste benfiskarna började forskarna se ett nära samband mellan pansarhajar och benfisk. Men hur var det med käkarna? Var kom de ifrån?
Det är där det nya fossilet Qilinyu kommer in i bilden. Qilinyu, som beskrivs i en ny artikel i Science av paleontologer från Institute of Vertebrate Paleontology and Paleoanthropology (IVPP) i Beijing och Uppsala universitet, kommer från samma tidsperiod som Entelognathus och kombinerar också ett pansarhajsskelett med dentale, maxilla och premaxilla, trots att de två fiskarna bortsett från detta ser väldigt olika ut och måste ha haft olika livsstil.
Våra käkben är pansarhajarnas gamla gnatalplattor
Genom att titta på käkbenen hos Entelognathus och Qilinyu kan forskarna se att båda fiskarna kombinerar karaktären hos benfiskens käkben (de bidrar med den yttre ytan av ansiktet och den nedre käken) med pansarhajens gnatalplattor (breda bitytor innuti munnen).
En annan sak blir också uppenbar: det har diskuterats huruvida pansarhajarnas gnatalplattor representerar en inre käkbensbåge med liknande placering som benfiskarnas ‘coronoidben’ och om det var sant skulle man förväntas hitta gnatalplattor precis innanför dentale, maxilla och premaxilla hos Entelognathus och Qilinyu – men det finns ingenting där.
Den enklaste tolkningen av det observerade mönstret är att våra egna käkben är pansarhajarnas gamla gnatalplattor, lätt modifierade. Det verkar som om en påfallande stor del av vår anatomi kan spåras tillbaka, inte bara till de tidigaste benfiskarna, men bortom dem till de underliga och otympliga bepansrade fiskarna från Silurperioden.
Aktiv monitorering innebär att man inte ger aktiv behandling utan följer mannen med regelbundna kontroller och vid tecken till ökad sjukdomsaktivitet behandlar med operation eller strålterapi.
Den nu aktuella studien använde information från det Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och undersökte aktiv monitorering som behandlingsstrategi för 32 518 män som diagnostiserats med icke-aggressiv prostatacancer i Sverige under tidsperioden 2009-2014.
Av dessa män hade 4 693 cancer av typen mycket lågrisk, 15 403 hade lågriskcancer och 17 115 män hade intermediärrisk cancer. Risktypen baseras på PSA-halt, stadium, och differentiering.
Detaljerad data om risktyp och behandlingsstrategi
Användningen av aktiv monitorering ökade under studieperioden från 57 procent till 91 procent för män med cancer av mycket lågrisk, från 40 procent till 74 procent för lågriskcancer medan användningen av aktiv monitorering för intermediärriskcancer var oförändrad, 19 procent.
Bland män mellan 50-59 års ålder som diagnostiserades med prostatacancer 2014, valde 88 procent av män med cancer av mycket lågrisk och 66 procent av män med lågriskcancer aktiv monitorering. I inget annat land finns så detaljerade data på risktyp och behandlingsstrategi.
Aktiv monitorering har på kort tid blivit den dominerande behandlingsstrategin för män med lågriskcancer i Sverige och bland män med cancer av mycket låg risk är aktiv monitorering helt dominerande.
– Våra resultat kan tjäna som en utgångspunkt för jämförelser av användningen av aktiv monitorering i andra länder säger Pär Stattin, professor i urologi vid Uppsala och Umeå universitet som lett studien.
Kontakt: Pär Stattin, överläkare och professor i urologi vid
Uppsala och Umeå universitet, tel: 073 620 52 51, e-post: Par.stattin@umu.se
Simon Davidssons avhandling ”Natural resources and sustainable energy”, är den första inom det nya forskarutbildningsämnet Naturresurser och hållbar utveckling på institutionen för geovetenskaper, vid Uppsala universitet.
Den visar att en omställning av den globala energiförsörjningen är helt avgörande för att motverka mänsklig klimatpåverkan. Stora mängder förnybara energitekniker, som solceller och vindkraft, måste tas i bruk globalt för att ersätta dagens fossildominerade energiförsörjning.
Solceller tillverkas av icke-förnybara resurser
Sol- och vindenergi växer idag mycket snabbt, men även om energin är förnybar tillverkas varje solpanel och vindkraftverk till stor del av icke-förnybara resurser. Dessa energitekniker har dessutom en begränsad beräknad livslängd och de kraftverk vi installerar idag kommer att behöva ersättas i framtiden.
Simon Davidsson har utforskat vilka industrier och flöden av naturresurser som behövs för en fortsatt snabb tillväxt av förnybar energi och hur dessa tekniker ska kunna ersättas när de nått slutet av sin livslängd.
– Förnybara energitekniker har möjlighet att leda till minskade utsläpp av klimatgaser, men vi måste se till att hela systemet blir hållbart för att analysen ska bli komplett! Det är till exempel inte självklart att själva produktionen av vindkraftverk och solceller är hållbara, att materialen tagits fram på ett hållbart sätt, eller att industrierna är kapabla att återvinna tekniken i framtiden, säger Simon Davidssont.
Orsakar miljöproblem i andra delar av världen
Energitekniker förbättras hela tiden, och i framtiden kan både helt nya tekniker och förbättringar av dagens teknologi bli betydelsefulla, men för att rädda klimatet måste förnybar energi skalas upp snabbt, och befintlig teknik måste då stå för en stor del av utbyggnaden. Beroende på vilka tekniker vi väljer ökar efterfrågan på mängder av olika material och grundämnen, som kan komma från mer eller mindre sällsynta resurser. Utvinningen av dessa resurser orsakar miljöproblem, oftast i andra delar av världen, och framtida tillgänglighet är osäker för många av dem.
– För att kunna bedöma genomförbarheten och konsekvenserna av en omställning av det globala energisystemet måste hänsyn tas till materialflöden och hur hållbara industrierna som växer fram är med avseende på andra aspekter än klimat. Verkligt hållbara energisystem kräver att hållbara industrier skapas som inte bara kan ta fram stora mängder förnybar energiteknik, utan också att upprätthålla ett fungerande system i längre tidsperspektiv, och göra detta på ett resurseffektivt sätt, menar Simon Davidsson.
För mer information kontakta: Simon Davidsson, Telefon: 018 471 3885, E-post: simon.davidsson@geo.uu.se
ESRAD och MARA som är placerade vid Esrange utanför Kiruna, respektive vid den indiska forskningsstationen Maitri på Antarktis, fyller jämnt i år.
När ESRAD etablerades under hösten 1996, var det för att stödja sondraket- och ballongkampanjer vid Esrange, men också för forskning om processer i den polara atmosfären, speciellt de högsta kända molnen: nattlysande moln som sommartid uppstår på nära 85 kilometers höjd.
ESRAD vid Esrange var den första radarn i Europa att utföra kontinuerliga, året runt mätningar genom hela atmosfären upp till 100 kilometers höjd.
ESRAD-radarn vid Esrange. Bild: Sheila Kirkwood
– ESRAD står för den hittills längsta kontinuerliga mätserien i Arktis med samma atmosfärradar på samma plats, berättar Sheila Kirkwood, som leder atmosfärforskningen vid IRF.
Upptäckte osynliga stoftmoln
Förutom de många bidragen för en ökad förståelse av sommarfenomenet nattlysande moln, var ESRAD dessutom först med att upptäcka tecken på osynliga stoftmoln vid 50-70 kilometers höjd under vinterhalvåret. Tidigare trodde många forskare att radarekon från dessa höjder bara berodde på turbulens i atmosfären; numera är dessa stoftmoln en erkänd komponent av atmosfären, som antas härstamma från meteorer.
Erfarenheter med ESRAD ledde till att IRF under 2006 utvecklade ett lillasyskon som kan göra liknande atmosfärmätningar över Antarktis. Lillasyskonet MARA, Moveable Atmospheric Radar for Antarctica, den något mindre radarn av samma typ, har fram till idag gjort mätningar på tre olika platser i Antarktis.
Med stöd från Polarforskningssekretariatet placerades MARA vid de svenska och finska forskningsstationerna Wasa/Aboa under några år för att sedan bli flyttad till den norska stationen Troll. Numera finns atmosfärsanläggningen vid den indiska stationen Maitri.
Hans Nilsson och Ingemar Wolf, IRF, monterar ihop atmosfärsradarn MARA vid forskningsstationen Wasa på Antarktis för tio år sedan (foto: Hans Nilsson, IRF)
Korskalibrering av ESRAD och MARA
Innan 2006 hade de fåtal försök som utförts i Antarktis inte lyckats med att lokalisera det starka radareko från nattlysande moln som förekom i Arktis. Forskare började undra varför de inte fanns. Som första radarpar i världen, blev då ESRAD och MARA korskalibrerade genom att MARA först gjorde mätningar bredvid ESRAD i Kiruna för att sedan bli skeppad till Antarktis.
På så sett har radarparet kunnat visa att radarekon från nattlysande moln är lika starka, och lika vanligt förekommande, i Antarktis som i Arktis.
– MARA har även observerat samma stoftmoln under vinterhalvåret som ESRAD, uppger Sheila Kirkwood.
Radarparet mäter dessutom vindar och strukturer i troposfären – väderskiktet mellan marken och 15 kilometers höjd. Som radarpar var de pionjärer med att testa en ny generation av atmosfärsmodeller som försöker återskapa och ge prognoser för strukturer – såsom fjällävågor och turbulens i jetströmmen – genom mycket finskaliga datormodeller.
Kontakt: Rick McGregor, Informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, tel. 0980-79178, rick@irf.se
Mellan 4 och 12 procent av Sveriges elever i grundskolan utsätts för eller har utsatts för mobbing och löper därmed ökad risk för psykosocial ohälsa. Ett viktigt sätt att komma åt problemet har visat sig vara att andra elever ingriper och inte förblir passiva åskådare.
Tomas Jungert har studerat vad det är som motiverar vissa elever att rycka in som räddare och om det finns något sätt att öka deras motivation.
– Jag har fokuserat på relationen mellan elev och lärare för att se hur denna är förknippad med olika typer av motivation att försvara mobbningsoffer, säger Tomas Jungert som har baserat sin studie på 400 italienska skolbarn i 12-årsåldern.
Inre motivation avgör om en elev ingriper
Han skiljer på inre och yttre motivation. Den inre motivationen bygger på att man tycker att det är meningsfullt och givande att hjälpa andra, medan den yttre påverkas av beröm och andra belöningar.
Resultaten från Tomas Jungerts undersökning visade att det fanns ett samband mellan varma elev-lärar-relationer och elevernas inre motivation att hjälpa mobbningsoffer.
– Det kan handla om en relation där läraren försöker vara empatisk och komma överens snarare än att hota med bestraffningar, säger Tomas Jungert.
Konfliktfyllda lärar-elev-relationer däremot var kopplat till elevernas yttre motivation att hjälpa mobbningsoffer. Men det visar sig att det är den inre och inte den yttre motivationen som är viktig i försvaret av mobbningsoffer. Elever som drivs av yttre motivation har tvärtom en större benägenhet att vara passiva åskådare eller till och med ta mobbarens parti när de bevittnar mobbning.
– Den som drivs av yttre motivation vill få beröm och kanske öka sin status i gruppen. I den utsatta situation som finns i många skolor ligger det nära till hands att tro att många elever tycker att det verkar minst riskfyllt och ger störst utdelning att hänga med mobbaren, som ofta är en person med mycket makt, säger Tomas Jungert.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
