En stor studie som letts av forskare vid Uppsalas och Lunds universitet har tittat på sambanden mellan tarmfloran och uppbyggnaden av fett- och kalkavlagringar i hjärtats artärer.
Studien baserades på analyser av tarmfloran och avbildningar med datortomografi av hjärtat hos nästan 9000 personer utan känd hjärtsjukdom i åldern 50–65 år från Uppsala och Malmö.
– Vi fann att bakterier som är vanliga i munhålan, särskilt olika varianter av streptokocker, är när vi hittar dem i tarmen associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Streptokocker är välkända orsaker till lunginflammation och infektioner i halsen, huden och hjärtklaffarna. Vi behöver nu fortsätta undersöka om dessa bakterier också bidrar till utvecklingen av aterosklerotiska* plack och hjärtinfarkt, säger Tove Fall, forskare vid Uppsala universitet.
*Ateroskleros kallas också åderförfettning eller åderförkalkning. Det innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Det blir då svårare för blodet att passera. Det kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar. Källa: 1177
Bakterier förknippas med inflammation
Forskargruppen fann också att vissa av de bakteriearter som var kopplade till aterosklerotiska plack samvarierade med nivåerna av samma arter i munnen. Det här undersöktes med hjälp av de avförings- och salivprover som samlats in genom studier i Malmö.
Dessutom var dessa bakterier förknippade med förhöjda inflammationsmarkörer i blodet, även efter att hänsyn tagits till skillnader i kost och medicinering mellan de deltagare som bar på bakterierna och de som inte gjorde det.
– Vi har precis börjat förstå hur människan och bakteriesamhällena i kroppens olika delar påverkar varandra. Vår studie visar en sämre kardiovaskulär hälsa hos bärare av streptokocker i tarmen. Vi behöver nu undersöka om dessa bakterier är viktiga aktörer i utvecklingen av ateroskleros eller om kopplingen kan förklaras av andra faktorer, säger Marju Orho-Melander, forskare vid Lunds universitet.
Mer om bakteriernas genetiska material
De senaste två decenniernas tekniska framsteg har möjliggjort storskalig och djupgående karaktärisering av bakteriefloran i olika miljöer. Detta sker genom avläsning av bakteriernas genetiska material och matchning mot stora databaser. Dessutom har förbättringar av bilddiagnostik gjort det möjligt att upptäcka och mäta tidiga förändringar i hjärtats små kärl.
Den så kallade SCAPIS-studien, Swedish cardiopulmonary bioimage study, utgör en av de största samlingarna i världen av båda dessa typer av data.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se
Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet, marju.orho-melander@med.lu.se
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt tillgången på sork, möss och lämmel i landets olika delar. Den årliga nationella miljöövervakning görs på uppdrag av Naturvårdsverket.
Uppgång för lämlar
Övervakningen av fjällämlar sker i tre svenska fjällområden: Vålådalen/Ljungdalen, Ammarnäs och Stora Sjöfallet.
Sommarens resultat från Stora Sjöfallet visar att antalet fjällämlar är de högsta där sedan år 2011.
– År 2011 var den senaste gången som vi hade ett riktigt lämmelår. Även om det är betydligt färre lämlar i Stora Sjöfallet nu än år 2011 är det antagligen här man har störst chans att se en fjällämmel. Vi påträffade också förvånansvärt många gråsidingar i Stora Sjöfallet, säger Frauke Ecke som är forskare vid SLU.
I Vålådalen/Ljungdalen och i Ammarnäs påträffades inga fjällämlar alls under sommarens fältinventering. Även sorkarna visade sig vara få och allt tyder på att populationerna just nu är på nedgång där. Likaså i Grimsö i Bergslagen och i Vindelnområdet är sorkpopulationerna mycket små.
Gnagare viktig föda för rovdjur
Sorkar och lämlar utgör basföda för till exempel rovfåglar, ugglor och rovdäggdjur. Dålig tillgång på sork och lämlar missgynnar därför arter som lever på smågnagarna. För människan innebär dock låga sorktätheter, framför allt av skogssork, en lägre risk att insjukna i sorkfeber.
– I Vindelnområdet bedriver vi också miljöövervakning av pärlugglor. Där har vi sett att de mycket låga sorktätheterna i norr har resulterat i en låg häckningsframgång för områdets ugglor, säger Frauke Ecke.
Däremot verkar populationerna av sork- och skogsmöss i Skåne befinna sig i en uppgångsfas. Där visade fältinventeringen på förhållandevis många mindre och större skogsmöss och skogssorkar.
Frauke Ecke, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, frauke.ecke@slu.se
Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, som det idag råder stor brist på.
Det har talats mycket om att artificiell intelligens, AI, kan stärka mammografiscreeningen, men hur detta bäst ska genomföras och vad det har för betydelse är fortfarande oklart.
Mammografi upptäcker bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. 2020 fick 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige.
På 1980-talet infördes screening där man med hjälp av mammografi var 18-24 månad genomför röntgenundersökning för att upptäcka bröstcancer.
Närmare en miljon kvinnor kallas varje år till en sådan screening och 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks genom mammografi.
Källa: Socialstyrelsens nationella utvärdering ( juni 2022)
Stor studie undersöker AI vid undersökningar
För att veta säkert vad som händer när radiologer granskar med stöd från AI, behövs framåtblickande, så kallade prospektiva studier, där kvinnor slumpas till AI-stödd screening eller till vanlig screening, något som inte tidigare genomförts.
– I vår studie har vi låtit AI identifiera de undersökningar som har ökad risk för bröstcancer, vilka sedan har granskats av två läkare. Övriga undersökningar har enbart granskats av en läkare. I granskningen har läkaren/läkarna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden, säger Kristina Lång som är forskare i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet.
I studien ingick drygt 80 000 kvinnor som slumpmässigt fördelades i två grupper. Hälften av kvinnorna ingick i en grupp med AI-stödd screening. Övriga granskades av två radiologer.
– Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall, 244 mot 203, än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning, säger Kristina Lång.
Arbetsbördan minskade för läkarna
Samtidigt minskade arbetsbördan för radiologen med 44 procent. Enligt Kristina Lång granskar en radiolog i snitt 50 mammografiundersökningar på en timme. Det innebär att AI sparade in fem månaders jobb på de 40 000 screeningundersökningarna i gruppen som granskades med AI.
– Studien har genomförts på ett och samma ställe och man behöver nu undersöka om resultaten står sig under andra förutsättningar, exempelvis med andra läkare och med andra AI-algoritmer. Det kan finnas andra tillvägagångssätt att använda AI på i mammografiscreeningen, men även dessa behöver undersökas prospektivt, säger Kristina Lång.
Viktigt att hitta en bra balans
Men hon lyfter fram att screening är komplext. Balansen mellan skada och nytta måste alltid beaktas.
– Bara för att en screeningmetod hittar fler cancrar behöver det nödvändigtvis inte vara en bättre metod. Det gäller att ha en metod som tidigt kan upptäcka de cancrar som är av klinisk betydelse, det vill säga de cancrar som kan växa snabbt och sprida sig, säger hon och fortsätter:
– Detta bör dock inte ske på en bekostnad av för många falskt positiva, vilket kan skapa stor oro. Resultat från vår första analys av AI-stödd screening talar för att det kan leda till ett bättre och mer effektivt screeningprogram, säger Kristina Lång.
Mer om studien
100 000 kvinnor har nu inkluderats i den så kallade MASAI-studien, Mammography Screening with Artificial Intelligence. Studien påbörjades under våren 2021.
Forskargruppens nästa steg är att undersöka mer djupgående vilka typer av cancer som upptäcks med AI-granskning respektive granskning utan AI. Huvudanalysen av studien kommer först ske när de 100 000 kvinnorna i studien har följts i två år för en samlad bedömning av hur många cancrar som har hittats.
Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammomagrifienhet i Malmö, kristina.lang@med.lu.se
Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns några hundra arter, och flera av dem pollinerar odlade grödor. När de gör det kan de skadas av bekämpningsmedel som används för att skydda grödorna från skadeinsekter. Detta är välkänt.
Men forskare vid Lunds universitet hade noterat att honungsbin och neonikotinoidiska insektsbekämpningsmedel* var kraftigt överrepresenterade bland de studier som gjorts. Detta trots att det finns mängder av bekämpningsmedel mot insekter.
*Neonikotinoider används som växtskyddsmedel. Flera verksamma ämnen som ingår i gruppen neonikotinoider har förbjudits inom EU eftersom de innebär risker för pollinerande insekter som till exempel bin.
Oklart hur de allra flesta bin påverkas
Forskarna bestämde sig därför för att ta reda på vad man vet om andra insektsbekämpningsmedel och hur andra sorters bin än honungsbin påverkas.
– Vi gick igenom hundratals artiklar och identifierade skrämmande stora kunskapsluckor. Mest slående tycker jag att det är att vi inte vet någonting alls om hur de allra flesta bin påverkas av insektsbekämpningsmedel, säger Lina Herbertsson som är biolog vid Lunds universitet.
Det var nämligen bara ett fyrtiotal av världens 20 000 arter som fanns representerade i studierna. Men kunskapsbristen handlade även om vilken typ av effekter som undersökts i studierna.
Stör binas beteende
Under de senaste decennierna har forskningen visat att de välstuderade neonikotinoiderna inte främst hotar bin genom att förgifta dem. Snarare verkar de störa binas beteende och biologi, så att bina får svårare att navigera, samla föda och föröka sig. Forskarna upptäckte att denna typ av effekter hade studerats mycket mindre än direkt dödlighet.
– Vi vet att neonikotinoider kan hota bin vid halter som är långt ifrån dödliga, men eftersom så få studier har gjorts om andra ämnen så vet vi i stort sett ingenting om vilka effekter de har vid låga halter. Om man framför allt studerar ett ämnes dödlighet, så finns det risk att man felbedömer andra risker som de utgör för bin.
Andra bekämpningsmedel har ökat
För att värna om bina har EU förbjudit de flesta neonikotinoider i växtskyddsmedel. Därmed har lantbrukets behov av andra insektsbekämpningsmedel ökat.
– Det är anmärkningsvärt hur lite vi vet om hur olika växtskyddsmedel påverkar bin, och det är viktigt att vi är medvetna om dessa kunskapsluckor, säger Lina Herbertsson.
Många bin är hotade
I Sverige finns det 300 arter av vilda bin. Ungefär en tredjedel av dessa har klassats som hotade eller kraftigt minskande, och bekämpningsmedel tros vara en bidragande orsak. Vilda bin är viktiga pollinerare av vilda växter och odlade grödor. Nästan alla grönsaker, frukter och bär, och flera protein- och oljegrödor pollineras av insekter.
Medulloblastom är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn. Den uppstår oftast i lillhjärnan. Även om moderna behandlingar har förbättrat prognosen, och femårsöverlevnaden nu är mer än 70 procent, kan inte alla patienter botas.
Den aggressiva behandlingen orsakar dessutom allvarliga biverkningar som till exempel balansproblem och sämre inlärningsförmåga hos barnen som överlever cancern.
Många studier har utforskat de knappa två procent av människans dna som ger upphov till proteiner, men betydligt mindre är känt om resten av arvsmassan.
I en cancer, som till exempel medulloblastom, uppstår 98 procent av cancermutationerna i de delar av arvsmassan som är minst studerade. Det kan handla om tusentals mutationer, och att skilja de mutationer som driver cancern från de som saknar betydelse är därför svårt.
Delar av oförändrad arvsmassa studeras
För att få en heltäckande bild av vilka mutationer som är viktiga i medulloblastom har forskare använt en ny metod som går ut på att specifikt titta på positioner som bevarats i arvsmassan. Den bygger på antagandet att dna-sekvenser som i däggdjur förblivit oförändrade genom miljontals år av evolution sannolikt har viktiga funktioner.
– I den nya studien har alla mutationer i tumörer från patienter med medulloblastom samkörts med informationen om hur väl varje enskild position i arvsmassan bevarats genom evolutionen. De mutationer som återfinns i områden som knappt förändrats kan antas ha störst betydelse, säger forskaren Ananya Roy vid Uppsala universitet.
Av totalt 200 000 mutationer hos de 145 patienterna i studien hittades sammanlagt 114 mutationer i bevarade positioner i arvsmassan. Många mutationer fanns i gener som inte förut visats vara muterade i cancern, även om tidigare studier hittat olika proteinnivåer hos en del av generna i medulloblastom.
Viktiga mutationer sållas fram
De identifierade mutationerna fanns i dna som innehåller instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som ska tillverkas. Resultaten kan därför förklara tidigare observationer av förändrade proteinmängder i medulloblastom.
– Vi fokuserade på mutationer i de bäst bevarade positionerna som sannolikt har störst betydelse för reglering av gener. Därmed kunde vi sortera fram de viktigaste mutationerna på ett sätt som annars inte vore möjligt och sedan testa deras funktion, säger forskaren Karin Forsberg-Nilsson vid Uppsala universitet.
Bättre bild av proteinnivåer i cancerceller
Forskarna fann olika mutationer mellan patienter i skilda åldersgrupper och olika undergrupper av medulloblastom. De såg också att mutationerna påverkade genuttrycket i odlade medulloblastomceller.
– Det visar att vår metod fungerar och kan ge en bättre bild av hur dessa mutationer reglerar proteinnivåerna i cancerceller, säger forskaren Kerstin-Lindblad-Toh vid Uppsala universitet.
Odlade cancerceller påverkades av läkemedel
I studien kunde forskarna visa att mutationer som sållats fram med den nya metoden påverkade odlade cancercellers motståndskraft mot läkemedel. Det nya sättet att analysera mutationer skulle därmed kunna ge indikationer på individanpassade läkemedel, så kallad precisionsmedicin.
Det innebär att en patients specifika mutationsmönster används för att välja ut ett läkemedel som påverkar gener som muterats hos just den patienten, något som används i ökande omfattning inom cancervården.
Det bygger dock på att det redan finns ett läkemedel som idag kanske används för en annan sjukdom och som nu kan nyttjas för enstaka individer med cancer som har ”rätt mutation”.
Öppnar för mer individanpassad behandling
De nya fynden kan utöka antalet behandlingsbara mutationer vilket i förlängningen kan leda till fler individanpassade behandlingar som patienter kan erbjudas.
– För att cancermutationsanalyser ska kunna användas för så kallad precisionsmedicinsk behandling behövs mycket genetisk information om varje patient. Eftersom alla barn med hjärntumörer i Sverige numera erbjuds analys med helgenomsekvensering som innebär att tumörens hela arvsmassan kartläggs, finns goda möjligheter framöver att utveckla analyserna så att de kan komma patienterna till godo, säger Karin Forsberg-Nilsson.
Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, karin.nilsson@igp.uu.se
Kerstin Lindblad Toh, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara den så kallade Lilla istiden utan också den ”medeltida värmeperioden” då det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar.
Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ny metod tolkar årsringar
Nu har ett internationellt forskarlag använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen som är forskare i dendrokronologi* vid Göteborgs universitet.
*Dendrokronologi är en vetenskaplig metod för att tidsbestämma trä utifrån stammens årsringar.
Forskarna har gjort en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott – åtminstone i Skandinavien där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
Celler ger information om klimatet
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger forskaren Jesper Björklund vid det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL.
50 miljoner celler uppmätta
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar av arten Pinus sylvestris från Sverige och Finland. Tillsammans täcker årsringarna en period av 1170 år.
Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Oöverträffad uppvärmning
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, kristina.seftigen@gvc.gu.se
Jesper Björklund, forskare i dendrokronologi på Schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, jesper.bjoerklund@wsl.ch
Arktiska organismer är väl anpassade till extrema klimatförhållanden och fenologin, det vill säga den säsongsbundna tidtabellen, hos de flesta arter följer noggrant lokala klimatförhållanden.
Långtidsobservationer av fenologin inom högarktiska ekosystem är däremot väldigt sällsynta. Den längsta tidsserien kommer från forskningsstationen Zackenberg på nordöstra Grönland.
Här har forskarna sedan 1996 registrerat tidpunkten för olika händelser i naturen, till exempel när fåglar lägger ägg, växter går i blom och insekter kläcks. Efter ett första decennium rapporterade de extremt snabba förändringar hos växter, insekter och fåglar. Kort sagt höll våren på att inträffa mycket tidigare för de flesta arter i regionen.
Fenologi – naturens egen tidtabell
Fenologi är en botanisk och zoologisk term för hur växter och djur förändras över årstiderna. Det handlar om årligt återkommande faser i naturen, till exempel lövsprickning, blomning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd samt djurs vintervila och reproduktion. Källa: Wikipedia
Idag, med tillgång till ytterligare 15 års data, har forskarna upprepat sin analys. De upptäckte att det som de såg i början – det vill säga konsekventa trender mot allt tidigare vårar – hade förvandlats till oregelbunden variation.
Nytt mönster i klimatet
Forskarna förklarar detta mönster med en förändring av klimatförhållandena. Från klara trender mot tidigare vårar ses ett nytt mönster i klimatet, där förhållandena varierar kraftigt från ett år till ett annat.
Men enligt forskaren Niels Martin Schmidt vid Aarhus universitet i Danmark innebär avsaknaden av klara trender i olika organismers tidtabell inte att systemet har blivit stabilt.
– Tvärtom ser vi så stora skillnader i klimatförhållandena från ett år till ett annat att inga fenologiska trender längre är uppenbara. Men det vi också kan notera är att vissa organismer tycks närma sig gränsen för hur mycket de kan justera sin fenologi – och att de därmed inte kan hålla jämna steg med de stora fluktuationerna i framför allt temperatur, säger Niels Martin Schmidt.
Skillnader i lokala snöförhållanden på våren påverkar tidpunkten för flyttfåglarnas häckning i Zackerbergsdalen i nordöstra Grönland. På bilden ses en sandlöpare. Bild: Jeroen Reneerkens
Han menar att forskarnas senaste studie visar att klimatförändringar är mer än ”bara” fortsatt uppvärmning.
– I många ekosystem som Högarktis, är det klimatförändringen som avgör ekosystemets dynamik över tiden, och i slutändan hur detta Högarktis kan klara sig på en förändrad planet.
När blomningen inleds och när pollinatörerna flyger varierar dramatiskt från år till år i Högarktis. Bild: Piotr Lukasik
När arter når sina fenologiska gränser kan de råka i otakt med de klimatiska drivkrafterna, och detta kan i sin tur påverka interaktioner mellan arter.
– Det känsliga samspelet mellan till exempel blommor och pollinatörer är beroende av rätt timing, säger forskaren Tomas Roslin vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:
– På Zackenberg styrs tidpunkten för fenologiska händelser av klimatförhållanden. Men om tidpunkten för olika arter inte svarar på samma sätt på klimatförändringarna, ja då kanske de inte längre uppträder samtidigt. Detta kan vara skadligt för till exempel växtpollinering, som är en av nyckelfunktionerna i de flesta ekosystem.
Studien visar också att långtidsobservationerna av Arktis är värdefulla.
– Endast genom att hålla ett öga på hela arktiska ekosystem kan vi förstå den förödelse som det förändrade klimatet kan orsaka, säger Niels Martin Schmidt Schmidt som är chef för ekosystemövervakningen vid Zackenberg.
Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, tomas.roslin@slu.se
Niels Martin Schmidt, professor vid Institute for Ecoscience, Aarhus universitet, nms@ecos.au.dk
En studie har tittat på effekterna av upprepade vaccinationer och så kallad hybridimmunitet mot covid-19 hos särskilt sårbara personer med nedsatt immunförsvar.
Med hybridimmunitet menas det skydd som uppstår efter vaccination i kombination med genomgången infektion.
Resultaten signalerar hur nivåerna av antikroppar mot covid kan byggas upp hos personer med ett i grunden bristfälligt immunförsvar. Detta är ett område där kunskaperna varit begränsade.
Likvärdigt efter tredje dosen
I studien ingick 38 patienter med skrumplever, 36 benmärgstransplanterade, 14 patienter med autoimmun leversjukdom och 20 friska kontrollpersoner. Samtliga patienter vårdades på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och övervakades för antikroppar mot covid efter sin första, andra och tredje vaccindos.
Ingen av deltagarna hade haft covid-19 före den andra vaccindosen, men mellan dos två och tre fick 31 av deltagarna en mild infektion med covidvarianten omikron.
Likvärdiga nivåer antikroppar efter tre doser
Personerna med bristfälligt immunförsvar på grund av leversjukdom eller genomgången benmärgstransplantation hade fram till tiden efter andra vaccindosen ett sämre skydd än kontrollpersonerna. Efter tredje dosen låg dock grupperna på likvärdiga nivåer av antikroppar.
För alla grupper i studien, oavsett nivå på grundläggande immunförsvar, uppmättes också tio gånger högre antikroppsnivåer efter genomgången covidinfektion, jämfört med de personer som fått sin immunitet genom enbart vaccin.
Oväntat bra skydd hos sårbara
Tre doser av mRNA-vaccin mot covid-19 innebar höga koncentrationer av antikroppar även hos immunförsvagade individer, och hybridimmunitet resulterade i ytterligare förhöjda nivåer.
– Det var oväntat, men mycket glädjande, att de mer sårbara personerna skulle få antikroppsnivåer i paritet med de friska efter tre doser vaccin. Det betonar vikten av att det ofta lönar sig att fortsätta vaccinera även om immunsvaret efter de första doserna varit bristfälligt, säger Martin Lagging som är professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Martin Lagging, professor i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, martin.lagging@medfak.gu.se
Älgar är anpassade till kyla. Ett allt varmare klimat får därför konsekvenser för älgarna. Varmare perioder påverkar älgens ämnesomsättning, bland annat.
Flämtar med öppen mun
Till viss del kan älgarna lindra negativa effekter av värme genom att välja sina miljöer. De tillbringar mer tid i vila och söker skugga i skogar och svalka i våtmarker för att sänka sin kroppstemperatur. För påverkade av värmen blir de absolut.
– Älgarna blir värmestressade och måste börja lägga energi på att reglera sin kroppstemperatur redan vid 14 grader och vid drygt 20 grader börjar de flämta med öppen mun för att få ner kroppstemperaturen, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.
Sämre näringsinnehåll påverkar kalvar
I en studie har SLU-forskare undersökt två växter som är vanliga i älgarnas vår- och sommardiet: Mjölkört och blad av glasbjörk. Det visade sig att en torr, varm, sommar ger sämre näringsinnehåll i både mjölkört och björk.
Forskarna kunde se en påverkan på älgkalvarnas vikt vad gällde björk. Den påverkan var dock inte lika stor som den direkta effekten av värmen.
– Resultaten kan hjälpa oss till en bättre förståelse av på vilka olika sätt klimatförändringarna kommer att påverka älgar, men också andra arter anpassade för kallare klimat, säger Sheila Holmes.
Negativa effekter på älgstammen väntas
Efter sommaren 2018 såg forskarna tydliga negativa vädereffekter på älgstammen.
– I år har det varit extremt torrt, men inte lika varmt som år 2018 och våren var dessutom sen och kall, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU.
– Vi förväntar oss negativa effekter på älgstammen även i år, men förmodligen inte lika stora som år 2018 såvida inte vädret blir mer extremt.
Så gjordes studien
Som underlag har forskarna använt offentliga väderdata från SMHI, älgkalvars slaktvikt inrapporterade av jaktlag åren 1988‒97 och 2017‒19 samt vegetationsdata från SLU-forskare. Undersökningen gjordes i Norrbotten och i Västerbotten.
Sheila Holmes, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU sheila.holmes@slu.se
Ett krig skapar trauman och påverkar ett samhälle under en lång tid efter att striderna ebbat ut. För att samhälle ska bli starkt igen krävs ett genomtänkt fredsarbete.
I sin forskning vid Södertörns högskola undersöker Anastasiia Chupis hur olika typer av organisationer i civilsamhället kan engageras i fredsbevarande insatser och återuppbyggnadsinsatser.
Alla behöver vara med
En fredsprocess består av många olika moment och alla grupper i samhället behöver inkluderas, säger Anastasiia Chupis.
− Om inte kvinnor, barn, funktionsnedsatta, ja alla grupper i samhälle, involveras riskerar mycket av fredsarbetet att gå om intet. Det blir bra på papper, men inte i realiteten.
Yrken måste anpassas till ny tid
Fredsarbete och återuppbyggnad kan exempelvis handla om att ge barn och vuxna utbildning i hur de ska känna igen vapenrester och vad de ska göra om de hittar sådant material. Det kan också handla om veta vilken kompetens som behövs i övergången mellan krig och fred. Fredsarbete och återuppbyggnad rymmer många aspekter.
Bild: Marjan Blan, Unsplash.
− Till exempel är det många människor som förlorat möjligheten till arbete och de behöver nya kvalifikationer, hur skapar man rätt förutsättningar för det? Nästan alla yrken måste också anpassas till en ny tid, säger Anastasiia Chupis.
− Lärare måste till exempel lära sig hantera barn med trauma.
Andras erfarenheter är nödvändiga
I sitt avhandlingsarbete intervjuar Anastasiia Chupis företrädare för civilsamhället i Ukraina och kartlägger arbetet, behovet och erfarenheterna.
Behovet av ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer i Ukraina är visserligen stort. Men något som organisationerna behöver ännu mer, konstaterar hon, är andras erfarenheter. Det finns helt enkelt inte tid att ta fram helt nya arbetsmetoder. Man behöver veta hur andra har gjort och lyckats.
Lagar behöver stiftas utifrån kunskap
Anastasiia Chupis har tidigare, i olika projekt, arbetat med det ukrainska parlamentet.
− Jag såg hur det fanns en brist på vetenskaplig kapacitet för beslutsprocesser, och jag anser att vi behöver hitta närmare samarbeten mellan forskare och myndigheter för att kunna stifta lagar och skapa policys på gedigen kunskap. För att kunna skapa en vision för landet som inkluderar alla människor, säger hon.
Inte längre ett hybridkrig
Resolutioner och policys för hur fredsarbete och återuppbyggnad kan genomföras finns, inte minst från FN och EU. Det finns även nationella planer.
− De är bra, men de måste förankras lokalt och anpassas till de nya förutsättningarna. Det är inte längre ett hybridkrig, det är ett fullskaligt krig. Mycket av den forskning som finns handlar om före detta Jugoslavien, Kaukasus, Transnistrien och olika regioner i Afrika. Och deras förutsättningar var andra än våra, säger Anastasiia Chupis.
Lämnade Ukraina efter attacker
Anastasiia Chupis tillhör en grupp forskare från Ukraina som kom till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon lämnade Ukraina efter flera omfattande attacker mot landets infrastruktur som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta jobba där.
− Det är klart att det är svårt att separera det personliga från forskningen, men jag ser en unik möjlighet att hjälpa mitt land. Man måste ha det strategiska framför sig. Jag är född i ett fritt Ukraina och vill leva i ett modernt, europeiskt, Ukraina, säger Anastasiia Chupis.
Läs mer i närliggande ämnen på Södertörns högskolas sida Perspektiv Öst.
Ansamlingar av proteiner, så kallad plack, ackumuleras naturligt i cellerna under åldrandet. Det är även kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer, parkinson och Huntingtons sjukdom. Det är dock oklart om placken i sig orsakar sjukdomarna eller inte.
I en studie beskrivs nu en experimentell metod som gör placken mottaglig för påverkan på ett sätt att den i praktiken forslas bort från celler där plack kan göra skada.
Bakom resultaten står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Max Planck-institutet i Tyskland.
Skadliga plack flyttas
Tekniken prövades i jästceller, som är en etablerad modellorganism, och utökades sedan för användning i mänskliga celler. Enkelt uttryckt tillät tekniken att placken från en cell dirigerades till en annan med hjälp av ett plackbindande protein, vilket gjorde att en cell var fri från plack efter celldelning.
Tillvägagångssättet var effektivt för att hantera plack kopplat till både åldrande och till de dna-påverkade plack som är kopplat till Huntingtons sjukdom. Modercellerna i jäst skyddades från den celldöd som Huntingtonplacken annars hade kunnat orsaka.
– Vad vi vet är detta första gången man kunnat visa att plack rent tekniskt kan exporteras från celler på ett kontrollerat sätt. Andra typer av cellskador skulle också kunna exporteras från celler med anpassade versioner av vårt system, säger forskaren Arthur Fischbach vid Göteborgs universitet.
Kan öka förståelse för sjukdomar
Efterfrågan på behandlingar vid till exempel alzheimer och parkinson ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och fler drabbas av sjukdomarna. Studien öppnar för fortsatt forskning kring den nya metoden.
– Även om vi för närvarande saknar stödjande data, finns det en möjlighet att konceptet kan användas i framtiden som ett potentiellt nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för neurodegenerativa sjukdomar, eller åtminstone för att få en bättre förståelse av dem. Med tanke på brådskan finns det en stark efterfrågan på innovativa behandlingar inom detta område, säger Arthur Fischbach.
Arthur Fischbach, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, arthur.fischbach@gu.se
Thomas Nyström, forskare vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Göteborgs universitet, thomas.nystrom@cmb.gu.se
Termithögar har sofistikerade ventilationssystem som möjliggör cirkulation i hela strukturen. Detta bidrar till att reglera temperatur och luftfuktighet.
Nu visar en studie vid Lunds universitet att nya byggnader som inspireras av termiterna kan uppnå samma effekt som traditionell klimatreglering, men mer energieffektivt och utan dess koldioxidavtryck.
– Digitalisering av design- och byggnadsprocesser skapar enorma möjligheter i hur vi utformar arkitektur, och naturliga och biologiska system är en viktig förebild för hur vi bäst utnyttjar dessa möjligheter, säger forskaren David Andréen vid Lunds universitet.
Olika lösningar fixar stackens klimat
Resultaten från studien visar en struktur för byggnader – baserad på termitstackar – som underlättar klimatreglering i byggnadernas inre.
– Studien handlar om termitstackars inre, vilka består av tusentals sammanlänkade kanaler tunnlar och luftkammare, och hur dessa fångar in vindenergi för att ”andas,” eller utbyta syre och koldioxid med sin omgivning. Vi har utforskat hur dessa system fungerar och hur man kan integrera liknande strukturer i byggnadsväggar för att driva flöden av luft, värme och fukt på nya sätt.
Tanken är, enligt forskarna, att kunna skapa nya sätt att kontrollera luftflöden i byggnader som är betydligt mer energieffektiva och klimatsmarta än traditionell luftkonditionering med så kallade bulkflöden som oftast drivs av fläktar. I stället kan man utveckla system som är turbulenta, dynamiska och variabla.
– Dessa kan kontrolleras med mycket små redskap och liten energitillförsel, säger David Andréen.
Så kan luftflöden regleras
I studien har forskarna visat hur luftflöden interagerar med geometri, alltså vilka parametrar i formen som leder till att flöden uppstår och hur de selektivt kan regleras.
Dessa kan drivas genom elektronisk styrning och utan att använda mekaniska komponenter som till exempel fläktar och ventiler.
– Detta är en förutsättning för så kallade distribuerade system, där många små sensorer och reglerdon placeras i byggnadens klimatskal genom miniatyrisering, beständighet, hållbarhet och kostnadsminskning, säger David Andréen.
Det här skapar möjligheter att reglera en byggnads klimat och kontrollera faktorer som temperatur och fuktighet utan att vara beroende av stora fläkt, värme- och luftkonditioneringssystem.
3D-printing skapar nya möjligheter
Mekanismerna är beroende av att kunna skapa komplexa interna geometrier i millimeter- till centimeterskala. Det här är bara möjligt genom att använda 3D-printing.
Genom 3D-printningen kan värden tillföras i den byggda miljön och skapa hållbar arkitektur som annars inte hade varit möjlig.
– Det är fascinerande hur termiternas byggprocess lyckas skapa extremt komplexa och välfungerande ”ingenjörsmästerverk” utan att ha en centraliserad kontroll eller en ritning att utgå från, som vi människor behöver, säger David Andréen.
Så gjordes studien
Forskarna samlade in prover av det yttre höljet av en termitstack av arten Macrotermes michaelseni i Namibia. Det unika med dessa stackar är en symbiotisk svampträdgård som ligger i hjärtat av strukturen och som termiterna odlar för att få mat.
Genom CT-skanningar analyserades kanalstrukturen i termitstacken. Det visade ett kraftigt förgrenat nätverk, som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt på ner till en halv centimeter.
För att studera luftflödet utförde forskarna experiment med en tredimensionell kopia av stacken. Sedan simulerade de vind med hjälp av en högtalare för att driva en oscillerande blandning av koldioxid och luft genom nätverket.
I ett andra experiment använde forskarna genomskinlig akrylplast för att skapa 2D-modeller där det är möjligt att se hur flödet beter sig inuti modellen. För att spåra luftflödet i utloppet använde de en elmotor för att driva oscillerande vatten spetsat med ett fluorescerande färgämne genom tunnlarna.
Resultaten visade att nätverket av kanaler som finns i termitstackens ytterväggar kan fånga upp vind och skapa turbulens inuti, vilket leder till ökat luftutbyte med omgivningen och bidrar till att kontrollera inomhusklimatet.
David Andréen, forskare vid institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds tekniska högskola, david.andreen@abm.lth.se
Antalet människor i världen med en hörselnedsättning förväntas öka till cirka 2,5 miljarder inom 30 år. Den främsta orsaken är att hårceller i hörselsnäckan, ansvariga för att förmedla ljud till hjärnan, dör eller försvinner. Det sker på grund av mutationer av viktiga gener, åldrande, buller och andra faktorer.
Hårceller återskapas inte naturligt hos människor och andra däggdjur, men genterapi har visat lovande resultat. I tidigare studier har forskare fått hårceller att växa tillbaka hos nyfödda och unga möss. Men hos vuxna är det svårare.
Hörselsnäckan blir svårare att nå
– När både möss och människor åldras, blir hörselsnäckan, som redan är en känslig struktur, innesluten i tinningbenet, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Det gör att den nästan blir otillgänglig, fortsätter hon. Och försök att nå snäckan via operation riskerar att skada det känsliga området och förändra hörseln.
Ny väg in i hörselsnäckan
I en ny studie beskrivs en passage in i hörselsnäckan som kallas koklear-akvedukten. Den fungerar som en väg för ryggmärgsvätska att flöda från innerörat till hjärnan för att bland annat tvätta bort giftigt avfall.
Forskarna bakom studien har testat denna passage som en ny väg för leverans av läkemedel till hörselsnäckan.
– Vi gjorde en injektion i bakhuvudet på en punkt där det är möjligt att komma i kontakt med ryggmärgsvätskan. Den vätskan flyter sedan in i koklear-akvedukten, som leder in i hörselsnäckan. Det är ett mindre ingrepp än en operation eller en injektion direkt i hörselsnäckan, säger Barbara Canlon.
Vuxna döva möss fick hörseln åter
Forskarna injicerade ett virus som uttryckte ett protein vid namn vesicular glutamate transporter-3 . Detta återställde hörseln hos de vuxna döva mössen.
– Dessa fynd visar att ryggmärgsvätsketransport utgör en tillgänglig väg för genleverans till det vuxna innerörat och kan vara ett viktigt steg mot att använda genterapi för att återställa hörseln hos människor, säger Barbara Canlon.
Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. barbara.canlon@ki.se
Idag är bilåkande det som beskattas mest i de flesta industrialiserade länder. Dels för att finansiera transportsystem och annan välfärd, dels för att den som orsakar kostnader som drabbar hela samhället, som vägslitage och utsläpp, ska hjälpa till att täcka kostnaderna.
Staten förlorar pengar
Men med bränslesnålare bilar och allt fler elfordon riskerar staten att stå med stora hål i börsen. Både i Sverige och i andra länder finns därför en diskussion om att införa en skatt per körd kilometer. Det skulle ske genom att övervaka bilar via tekniska system.
Men det är en dålig idé, bland annat eftersom det blir dyrbart att kontrollera så att ingen fuskar. Det menar Maria Börjesson, adjungerad professor vid Linköpings universitet och professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Simulering av trafiksituation 2040
I en ny studie föreslår hon och forskarkollegor en annan lösning, nämligen att fler betalar trängselskatt. Oavsett hur bilar drivs, resonerar forskarna, orsakar de trängsel vid vissa platser och tider. Förmodligen kommer trängseln även att öka om det framöver blir billigare att köra elbil.
För att undersöka hur en trängselskatt skulle kunna se ut i framtiden har forskarna gjort en simulering av den tänkta trafiksituationen på alla vägsträckor i Mälardalen år 2040. Då kommer nästan alla bilar troligen att vara eldrivna. Området valdes eftersom där finns både landsbygd och städer av olika storlek. Graden av urbanisering liknar Nederländerna och Storbritannien.
Simuleringen visar att den stora trängseln, precis som idag, uppstår vid vissa tider och platser kring Stockholm och Uppsala medan de flesta vägsträckor har liten eller ingen trängsel alls.
Mer och högre trängselskatt…
För att jämna ut trafikflödet år 2040 måste trängselskatt både tas ut på fler sträckor och även höjas kraftigt under vissa tider, enligt forskarna. Idag kostar det knappt 45 kronor att passera vägtullen i Stockholms innerstad vid högtrafik under högsäsong. I framtiden kan det bli minst det dubbla under rusningstid.
– Det effektiva kan bli riktigt hög trängselskatt under de värsta timmarna men betydligt lägre under andra tider. Men för den mesta vägtrafiken i Sverige är inte trängselskatt effektivt, säger Maria Börjesson.
…och högre fordonsskatt
Även en något förhöjd fordonsskatt skulle kunna bli effektivt, enligt forskarna. Enligt deras analys kan inkomster från trängselavgift samt höjd fordonsskatt täcka samhällets kostnader för vägtrafiken.
Behövs intäkter för finansiering av välfärden i stort rekommenderar forskarna bredare skattebaser, som höjd moms.
Det finns osäkerheter i simuleringen, som ekonomi, befolkningsutveckling och framtida bilpriser. Ett möjligt problem är också att invånare i större städer kan tycka att det är orättvist om de får stå för en stor del av kostnaden för hela vägsystemet.
– Men det beror ju på hur man ser det. Det gynnar ju dem som bor på landet, men det är också en politisk fråga, säger Maria Börjesson.
Sommaren 2007 observerades stora mängder av en ny art i grunda områden i Bohuslän. Arten – med sylvassa skal – var det invasiva stillahavsostronet som även kallas japanskt ostron. Forskare vid Göteborgs universitet har nu för första gången gjort en uppskattning av hur omfattande invasionen är.
Studien visar att stillahavsostronet nu är den vanligaste arten som lever ovanpå bottnarna. Den utgör ungefär två tredjedelar av den totala biomassan, där även blåmusslor och europeiskt ostron ingår.
– Även om vår undersökning gjordes i norra Bohuslän är det troligt att det ser likadant ut längs hela Bohuskusten, säger forskaren Youk Greeve vid Göteborgs universitet.
Kan konkurrera med blåmusslor
Trots att stillahavsostronet breder ut sig är det inte säkert att den konkurrerar ut sin inhemska släkting. Det europeiska ostronen lever nämligen ofta på större djup, mellan 1 och 30 meter.
Nyligen blev även vildfångade platta ostron från Grebbestad klassade med skyddad ursprungsbeteckning inom EU. Det innebär att dessa ostron har samma skydd som Kalixlöjrom och champagne.
Men för blåmusslan, som också växer vilt i grunda vikar, kan det vara värre.
– Men vi behöver mer forskning för att kunna uttala oss hur stillahavsostronet påverkar förekomsten av blåmusslor, säger Youk Greeve.
Påverkar livsmiljön för fler arter
Etableringen av ostronet har sannolikt haft, och kommer att ha, djupgående konsekvenser för ekologin i grunda kusthabitat i Sverige.
Stillahavsostronet växer på varandra och skapar rev som ger nya livsmiljöer för andra arter att leva och trivas i. De påverkar också planktonsamhällena genom att filtrera stora mängder vatten. De långtgående effekterna av ostronets utbredning återstår att undersöka, enligt forskarna.
Invasiv knivmussla gräver ner sig
Forskarnas undersökning gjordes under 2021. De inventerade då förekomsten av olika mussel- och ostronarter på en rad strandnära havsbottnar i norra Bohuslän genom att plocka upp alla musslor och ostron inom utlagda kvadrater på havsbottnen.
Resultaten visade att två invasiva arter nu är de vanligaste i Bohuslän. Förutom stillahavsostronet var den amerikanska knivmusslan den mest betydelsefulla vad gäller biomassa av de arter som lever nere i sedimenten.
– Knivmusslan är bra på att gräva ner sig och klarar sig bra även i områden där sanden blåser bort vid olika stormar, säger Youk Greeve.
Stillahavsostronet planterades in
Spridningen av stillahavsostronet har orsakats av människor. När de europeiska ostronen nere på kontinenten slogs ut av parasiter på 1960-talet valde ostronodlare att plantera in stillahavsostron som är mer motståndskraftiga mot parasiter. Mycket talar för att de första exemplaren av den invasiva arten blåste över som larver från danska odlingar i Kattegatt och Skagerrak under hösten 2006.
I svenska vatten har de europeiska ostronen klarat sig från parasitsjukdomar. Många menar att smaken skiljer sig åt och att det europeiska ostronet är godare.
– Självklart vill vi skydda det inhemska ostronet vid västkusten, men det går inte att utrota stillahavsostronet. Det är livskraftigt och här för att stanna, säger Youk Greeve.
Inte tillåtet att plocka ostronen
I dag får bara markägare plocka ostron längs västkusten. En idé är, enligt forskarna, att tillåta plockning av stillahavsostron i badvikar och andra områden där man vill skydda det inhemska ostronet från konkurrenten. I gengäld skulle stillahavsostron få odlas på andra ställen eftersom det finns ett kommersiellt intresse för detta.
– Det skulle vara en win-win-lösning för både ostronodlare, förvaltare och badgäster, säger Youk Greeve.
Youk Greeve, forskare i marinbiologi vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, youk.greeve@gu.se
Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som oftast debuterar i åldern 20–40 år. Den är vanligare hos kvinnor än hos män. Vid MS angriper immunsystemet av misstag hjärnan och ryggmärgen, vilket resulterar i symtom som går i skov samt en gradvis ökad funktionsnedsättning. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.
Tidigare studier har visat genetiska faktorer som ökar risken att utveckla MS. De genetiska faktorerna leder till brister i immunsystemet. Det kan till del kan behandlas, för att sakta ner sjukdomen. Men de genetiska riskfaktorerna förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.
Genvariant ställer till det
I ny genetisk kartläggning från bland annat Karolinska Institutet har forskare funnit en genvariant som ökar sjukdomens svårighetsgrad. När denna genvariant ärvts från båda föräldrar till en MS-drabbad påskyndades tiden till att behöva ett gånghjälpmedel med nästan fyra år.
– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS, där patienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Det här ger möjlighet, menar hon, att utveckla nya behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen hos människor med MS.
Tycks påverka mekanismer i hjärna och ryggmärg
Genvarianten sitter mellan två gener som inte har någon tidigare koppling till MS. Dessa gener är normalt sett aktiva i det centrala nervsystemet och involverade i att reparera skadade celler, respektive kontrollera virusinfektioner.
– Genvarianten som ger svårare MS verkar alltså påverka mekanismer i hjärnan och ryggmärgen, till skillnad från gener som ökar risken att utveckla MS, där immunsystemet är centralt. Det tyder på att dagens antiinflammatoriska standardbehandlingar kan behöva kompletteras med läkemedel som skyddar nervsystemet, säger Pernilla Stridh, forskare och medförfattare till den nya studien.
Studien är resultatet av ett internationellt samarbete mellan mer än 70 institutioner från hela världen Totalt inkluderades över 22 000 personer med MS.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
