Projektet ”Beyond Epica – oldest ice” är ett samarbete mellan 14 europeiska institutioner och lärosäten. Kvartärgeologen Raimund Muscheler vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, har en nyckelroll i jakten på världens äldsta is. Den äldsta is som har analyserats är runt 800 000 år gammal, nu är målet att hitta is som är nästan dubbelt så gammal.
– Min grupp ansvarar för att åldersbestämma isen genom att analysera radionuklider. Vi ska undersöka isprover som tagits upp från Antarktis berggrund på ungefär tre kilometers djup, berättar han.
Mäter isotoper
Raimund Muscheler och hans grupp ska mäta radionukliderna 10Be och 36Cl, som är naturliga radioaktiva isotoper. 10Be är den mest stabila radioisotopen till grundämnet beryllium, halveringstiden för 10Be är cirka 1,3 miljoner år. 36Cl är grundämnet klors radioaktiva isotop med en halveringstid på 300 000 år.
– De båda radionukliderna avsätts kontinuerligt i isen, men om vi hittar is som är mer än en miljon år gammal så kan vi fastställa dess ålder genom att 10Be och särskilt 36 Cl har minskat kraftigt, säger Raimund Muscheler.
Gör klimatanalys
Forskarna räknar med att analyserna ska avslöja hur klimatet var, och vilka processer som bestämde klimatet, för över en miljon år sedan, exempelvis förekomsten av växthusgaser. Med hjälp av den kunskapen om dåtidens klimat hoppas forskarna kunna göra bättre prognoser om framtidens klimat och förutsäga klimatförändringar.
– Förhoppningsvis kommer en bättre förståelse av klimatsystemet att leda till lämpliga åtgärder för att undvika stora klimatförändringar, säger Raimund Muscheler.
EU bidrar med 2,2 miljoner euro till finansieringen av projektet, som samordnas av Alfred Wegener Institut i Tyskland.
För mer information:
Raimund Muscheler, professor kvartärgeologi, Lunds universitet, geologiska institutionen
+46-46-222 04 54, raimund.muscheler@geol.lu.se
Vid COP22, FN:s pågående klimatmöte i Marrakech, lanseras idag det nya initiativet Lancet Countdown: Tracking Progress on Health and Climate Change.
Det är ett globalt forskningsinitiativ där 16 organisationer, inklusive Umeå universitet, samarbetar för att genom vetenskapligt baserad kunskap samlad i årliga rapporter påskynda handling för att minimera klimatförändringens potentiellt “katastrofala hälsorisker.”
Initiativet möjliggörs i samarbete med tidskriften the Lancet och stiftelsen Wellcome Trust, som stödjer hälso- och klimatforskning. Som internationellt och multidisciplinärt forskningsintitiativ samlar Lancet Countdown 48 ledande experter från Umeå universitets Center för global hälsoforskning vid enheten för Epidemiologi och global hälsa och 15 andra forskningsinstitut för att följa och rapportera hur klimatförändringen påverkar människors hälsa.
Årliga rapporter
Lancet Countdown kommer att rapportera årligen i den medicinska vetenskapliga tidskriften The Lancet. Lancet Countdown ska även samarbeta med Världshälsoorganisationen WHO samt Meterologiska världsorganisationen WMO i syfte att skapa synergier och sprida det vetenskapliga arbetet.
Enligt Maria Nilsson, som tillsammans med forskarkollegan Peter Byass vid enheten för Epidemiologi och global hälsa är en av medförfattarna av Lancet Countdown, är de årliga rapporterna tänkta att informera och ge beslutsfattare underlag för att kunna agera snabbare och med mer kraftfull policy mot klimatförändringen.
Forskningsläget beskrivs
Relationen mellan hälsa och klimatförändring kommer att undersökas genom djupgående analyser av relevanta teman på global, regional, nationell och lokal nivå. Forskningsläget och initiativet beskrivs och analyseras i detalj i den inledande rapport som publiceras idag. De huvudteman som Lancet Countdown fokuserar på är:
hur klimatförändringen påverkar hälsa
hälsa kopplat till motståndskraft och anpassningsförmåga
samfördelar på hälsa från klimatomställning
finansiering och ekonomi
politiskt och breddat engagemang.
– En av de stora utmaningarna med den pågående globala klimatkrisen är att förmedla hur tidskritisk denna kollektiva situation är och hur omfattande som behovet är av att agera kraftfullt, säger Dr Richard Horton, som är chefredaktör för Lancet Countdown.
Lancet Countdown fyller ett viktigt behov genom att årligen presentera vetenskapliga bevis som noggrant följer utvecklingen och effekterna av klimatförändringen på hälsa och de fördelar som en snabbare respons medför.
Höja medvetenheten
– En rapport kommer att publiceras inför FN:s globala klimatmöte varje år för att höja den politiska medvetenheten, påskynda framsteg och visa hur beslutsfattare uppfyller sina klimatlöften och åtaganden, säger Maria Nilsson.
Kopplingen mellan klimatförändring och hälsa blir alltmer tydlig. Lancet Countdown bygger på forskningsresultat som 2015 presenterades i en rapport, Lancet Commission on Health and Climate Change, där Maria Nilsson var en av huvudredaktörerna och Peter Byass bidrog som medförfattande expert i global hälsa. Forskarkommissionens rapport konstaterade då att klimatförändringen både utgör en potentiellt katastrofal hälsorisk för människor och samtidigt kan vara 2000-talets största möjlighet att förbättra global hälsa om bara rätt åtgärder vidtas.
Luftföroreningar största hälsorisken En bredare och djupare kunskapsbas om hur hälso- och klimattrender är sammankopplade kommer förtydliga fördelarna med ett kraftfullt agerande. Varje dag dör uppskattningsvis 18 000 personer av luftföroreningar, vilket gör det till den enskilt största miljörelaterade hälsorisken. Världsbanken beräknar att luftföroreningar kostar den globala ekonomin 225 miljarder dollar per år i relaterade förluster av arbetsinkomster.
Koldioxid och andra växthusgaser från fordonstrafik och energi från fossila bränslen står för merparten av luftföroreningar och är också den avgörande orsaken till klimatförändring. De hälsomässiga och ekonomiska vinsterna som kommer ur ett arbete med att minska och anpassa oss till klimatförändringen är en drivkraft för att agera, eftersom klimatförändringar tar längre tid innan de märks.
Komplement till FN:s klimatpanel (IPCC)
Lancet Countdown kompletterar andra initiativ såsom FN:s klimatpanel (IPCC) och den klimatforskning som de presenterar i en rapport vart femte till sjunde år. Lancet Countdown tillkommer också vid en kritisk tidpunkt för det internationella klimatsamarbetet och följer på ratificeringen av COP21-avtalet i Paris samt FN:s nya globala mål för hållbar utveckling (2030 Sustainable Development Goals).
Akademiker och policyexperter bjuds nu in av Lancet Countdown för att delta i en tre månader lång konsultationsprocess kring forskningsinitiativets målsättning och fokus. Event kommer att äga rum i London, Marrakech, Lima, Kampala, Peking och San Francisco.
För mer information:
Maria Nilsson, Epidemiologi och global hälsa, Centrum för global hälsoforskning, Umeå universitet
070-349 7174; maria.nilsson@umu.se
Peter Byass, Epidemiologi och global hälsa, Centrum för global hälsoforskning, Umeå universitet
076-787 3007; peter.byass@umu.se (på engelska)
Forskningsinstitut som deltar i Lancet Countdown
Centre Virchow-Villermé
European Centre for Environment and Human Health
Imperial College London
International Livestock Research Institute
London School of Hygiene and Tropical Medicine
Sustainable Development Unit
The Centre for Climate& Security
The Grantham Institute
Tsinghua University
Umeå universitets center för global hälsoforskning vid Epidemiologi och global hälsa
United Nations University
University College London
University of Exeter
University of York
Världshälsoorganisationen WHO
Meterologiska världsorganisationen WMO [/textblock
Övergången från 1980-tal till 1990-tal var på många sätt en politiskt och ekonomiskt omvälvande tid i Sverige och Europa. Det var också då som den historiska dimensionen i samhället återaktualiserades och historia blev mer kommersiellt gångbart än någonsin tidigare.
I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Fredrik Holmqvist hur det under den här perioden framför allt var två personer som kom att definiera och personifiera historia för en bredare svensk allmänhet: akademikern Peter Englund och journalisten Herman Lindqvist.
Om människors faktiska liv
Likheten mellan Englund och Lindqvist var att båda gjorde en populärhistoria baserad på deras medvetenhet om intresset för historia som berättande om människors faktiska liv.
– Det var en populärhistoria som både vände sig mot och skilde sig radikalt från den då etablerade akademiska historien med dess sociala kvantifiering och frånvaro av skildringar av människors faktiska liv, säger Fredrik Holmqvist och fortsätter:
– Om än på olika sätt intresserade sig både Englund och Lindqvist för människors livsberättelser – deras misslyckanden, förhoppningar och drömmar. Det rör sig alltså om historia på existentiell grund – historia som livets läromästare.
Ökat kommersiellt intresse för populärhistoria
Englund och Lindqvist etablerade sig i en tid då mediemarknaderna avreglerades och det kom ett nytt och större kommersiellt intresse för populärhistoria som produkt. Englund gjorde sig snabbt ett rikskänt namn som författaren till försäljningssuccén med Poltava. Berättelsen om en armés undergång (1988). Lindqvist var i motsats till Englund redan ett välkänt namn när han etablerade sig som populärhistoriker efter sin karriär som utrikeskorrespondent för några av landets största medier.
– I rollerna som akademisk historiker och elegant stilist, respektive erfaren journalist som byter profession till populärhistoriker förkroppsligar Englund och Lindqvist de två huvudnischer inom populärhistorien som har etablerats även internationellt sedan 1980-talet.
Inga direkta kopplingar till samtiden
– I likhet med den dominerande populärhistorien i Europa under samma tid, och sedan dess, saknade både Englunds och Lindqvists populärhistoria direkta kopplingar till större samtida sociala rörelser, politiska rörelser och bildningsrörelser. I början av 1900-talet och fram till 1970-talet såg det annorlunda ut då den dominerande populärhistorien i ofta skrevs i samspel med större rörelser.
Historia som en folklig företeelse har de senaste decennierna främst blivit en hobby, ett personligt intresse, där strävan efter samhällelig förändring har tonats ned. På så sätt är både Englunds och Lindqvists historieskildringar bra exempel på hur den mest publika populärhistorien ger uttryck för samtiden, oavsett om det handlar om en tid präglad av en kollektivistisk eller individualistisk anda.
Avhandlingen: Populärhistoriens tjusning och kraft. Peter Englund och Herman Lindqvist i svensk historiekultur 1988–1995
– Mätaren ska leda till färre stick och stabilare värden för patienten, förklarar Erik Schwarcz, överläkare på kliniken i Region Örebro län. Vi placerar en sändare under huden på överarmen. Sedan tejpar vi fast en transmitter på huden vid sändaren som kan läsa av värdena kontinuerligt och omvandla dem till ett blodsockervärde. Data från transmittern överförs automatiskt till en app i patientens mobil. Två gånger om dagen ska mätaren med blodsockervärdet från ett stick i fingret.
Med hjälp av en app i mobilen kan patienten hålla koll på sina blodvärden. Ett larm varnar om värdet skiftar för mycket. Åtgärder kan tas innan patienten får en känning. Blodsockret blir jämnare.
Larmar vid instabila värden
Via appen kan patienten själv ställa in olika gränsvärden som man vill att den ska larma för. Man får en indikation på om värdet är på väg upp eller ner och om det ligger stabilt. Det gör det möjligt att justera värdena i tid så att det genomsnittliga blodsockervärdet håller en jämnare nivå. Det unika med mätaren är att den fungerar med ljusteknik. Våglängden på ljuset återspeglar glukoskoncentrationen, alltså blodsockervärdet.
Nöjda testpersoner
I Region Örebro län finns nu tre av totalt femton testpersoner i världen. Under tre månader ska de utvärdera den nya kontinuerliga mätaren. En av dem är Pontus Nyström. Han säger:
– Det är bra att jag kan få ut mer information och väldigt smidigt att ha allt i telefonen så att man snabbt och enkelt kan se vart värdet är på väg. Jag har sänkt mitt genomsnittliga blodsockervärde nu genom att jag har kontinuerlig kontroll och kan justera snabbare. När det är dags att byta sensor, vill jag absolut fortsätta och få en ny insatt.
Bättre livskvalitet
Också Johan Ekeroth har testat och det krånglade lite i början innan apparaten var ordentligt kalibrerad.
– I början var mätdatan inte helt pålitlig men nu är hanteringen mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara och det är bra att kunna ha sensorn på sig hela tiden, säger han.
– Den här typen av mätare har stora fördelar säger Erik Schwarcz. Speciellt för personer som har stora svängningar i blodsockernivåerna. De svängningarna kan nu minimeras och I förlängningen ger det ökad trygghet och bättre livskvalitet. Trenden går mot den här typen av mätare och om några år har antagligen alla som behöver kontrollera sitt värde ofta, den här typen av mätare.
– Tyngdpunkten har legat på att utforska befintliga och nya samband mellan invånare, deras aktiviteter och platser. Studenterna har dokumenterat sina resultat genom olika skisstekniker som presenterats i form av en samlad posterutställning, säger Sangram Shirke, som är kursansvarig tillsammans med Richard Conway.
Under det tredje året på Arkitektprogrammet undersöker studenterna urbana skillnader i megastäders boendemiljöer. Eftersom västvärldens städer planeras och indelas på ett allt mer likriktat sätt finner vi i den här typen av megastäder en mer mångfaldigad urbanitet, liknande ett lapptäcke. Målsättningen är att möjliggöra för studenterna att individuellt utforska variationen av sammanhang och relationer mellan sociala aktiviteter, kulturella bakgrunder och rumsliga uttryck. Resultatet blev utställningen ”Rum för alla”, som har visats i Utopia-gallerian i Umeå.
Ur olika perspektiv
– Undersökningen av Ahmedabad sker ur en mängd olika perspektiv snarare än att använda en traditionell analytisk metod. Då skapas förutsättningar för studenterna att kunna samarbeta med de lokala invånarna på lika villkor och skapa en flerdimensionell berättelse som belyser både motsättningar och samband, säger Sangram Shirke.
Studenterna fick tidigare i höst resa till Ahmedabad i Indien och på plats uppleva och studera vardagens villkor och levnadsmiljöer i en megastad. Foto: Leo Friedmann
Även om fallstudien genomförts i en mångmiljonstad kan lärdomarna senare användas i mer välkända sammanhang här hemma i Sverige och fungera som inspiration för framtida insatser i yrkeslivet som arkitekt.
– Studenterna har särskilt fokuserat på offentliga rum, gränser och utkanter, sociala nätverk och nya processer. Dessa element har dynamiska egenskaper och är både formlösa och distinkta beroende på vilken synvinkel betraktaren har. Denna dualitet som finns i storstadsmiljön kan hjälpa oss återupptäcka nya sätt att se på och utveckla våra urbana miljöer, säger Sangram Shirke.
För mer information, kontakta:
Sangram Shirke, lärare vid Arkitekthögskolan
Telefon: 072-217-89-59
E-post: sangram.shirke@umu.se
Richard Conway, lärare vid Arkitekthögskolan
Telefon: 070-509 80 42
E-post: richard.conway@umu.se
Upptäckten har kunnat göras tack vare det svenska Addisonregistret och resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.
Addisons sjukdom är en ovanlig autoimmun sjukdom där binjurebarken, som producerar livsviktigt kortisol, förstörs av kroppens immunförsvar. Om sjukdomen inte upptäcks i tid kan den leda till döden.
Undersökt tusentals gener samtidigt
I den här studien har forskarna genom DNA-sekvensering undersökt tusentals gener på en och samma gång och dessutom undersökt flera varianter i varje gen. Forskarna har också studerat de delar av arvsmassan som inte kodar för proteiner, men som styr generna, och det visade sig vara rätt väg att gå. Det var strax utanför genen BACH2 som forskarna kunde detektera en signal. Det är en del av arvsmassan som reglerar hur mycket av BACH2 som uttrycks i olika sammanhang.
– Immunförsvaret har en svår uppgift att se skillnad på farliga bakterier, virusinfekterade celler och de egna vävnaderna. Genen BACH2 som nu kopplats till sjukdomen, kontrollerar beteendet hos flera distinkta celltyper i immunförsvaret. Inte minst de celler som guidar immunförsvaret rätt när det ska differentiera mellan inkräktare och egen vävnad, säger Daniel Eriksson, legitimerad läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand på Karolinska institutet.
Tusen svenska patienter i register
När man tidigare har studerat de arvsanlag som man har trott ligger bakom Addisons sjukdom, har man undersökt en gen i taget. Men det är i det närmaste omöjligt att studera en sjukdom gen för gen. Ett problem har varit att det har saknats en tillräckligt stor grupp patienter. Det svenska Addisonregistret startade 2009 för att skapa goda förutsättningar att studera sjukdomen. Där ingår idag blodprov från nästan tusen patienter med Addisons sjukdom och är en av världens största biobanker för sjukdomen. Genom att titta på arvsmassan i blodproven från Addisonregistret har man i den här studien kunnat koppla ett nytt grepp runt sjukdomens ärftlighet.
Varje gen man kan koppla till sjukdomen ger en ny ledtråd till dess orsaker. Det hoppas man i sin tur ska kunna leda till förebyggande eller bromsande behandling.
– Den svenska populationen är en värdefull resurs för genetikstudier. Vi förväntar oss att samma resultat som vi detekterat också kan återskapas i andra europeiska populationer, som ett steg på vägen mot förbättrad sjukdomsbehandling, säger Matteo Bianchi, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab.
För ytterligare information:
Daniel Eriksson, institutionen för medicin (Solna), Karolinska institutet, och enheten för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska universitetssjukhuset, daniel.eriksson@ki.se, Telefon 08-51779156
Gerli Rosengren Pielberg, SciLifeLab och institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, Gerli.Pielberg@imbim.uu.se, Telefon 018-4714575
Om Addisons sjukdom
Addisons sjukdom är en sällsynt endokrin sjukdom som innebär att produktionen av kortisol och aldosteron i binjurebarken är nedsatt. Obehandlad leder sjukdomen till döden, men prognosen vid behandling är mycket god. Sjukdomen är uppkallad efter Thomas Addison, som beskrev den 1855.
Patienter med Addisons sjukdom söker ofta läkare upprepade gånger för trötthet, muskelsvaghet och viktnedgång utan att få rätt diagnos. Typiska tecken vid Addisons sjukdom är ett uttalat saltbegär, som dock patienterna sällan avslöjar för den behandlande läkaren, och en ofta kraftig gråbrun hudpigmentering.
Sockerhalten i blodet är för hög hos de som drabbas av diabetes, vilket kan leda till sår på fötterna och en svår läkningsprocess som i vissa fall slutar med amputation av foten.
– Vid långvarig diabetes påverkas ofta nerver, kärl och muskler så att blodcirkulationen och känseln i fötterna försämras. Felställningar uppstår i fötternas leder och huden blir torr och skör. Då är det lätt att sår på fötterna uppkommer och blir svårläkta, säger Gustav Jarl på Ortopedteknik och Universitetssjukvårdens forskningscentrum vid Universitetssjukhuset Örebro.
Lång och svår läkningsprocess
Behandlingstiden för fotsår sträcker sig ofta över lång tid. Livskvaliten försämras och behandlingen är omfattande.
– Det krävs insatser med såromläggning, fotvård, diabeteskontroll, livsstilsförändringar och antibiotikabehandling. Det behövs tvärprofessionella insatser av särskilda team som inriktar sig på fötter. Avlastning av såret med behandlingsskor och skoinlägg behövs också.
Nerverna i foten är skadade så att personen inte känner skadan som uppstår på foten. En behandling som används är att gipsa in såret, det är dock en mycket krävande behandling där behandlingstider på två till tre månader inte är ovanligt.
Såret gipsas in
– Såret gipsas in och de får gips upp till knät. Det gör att det blir ett mindre tryck på såret men nackdelen är att det inte går att ta av gipset och ankeln blir låst.
De måste gipsa om en gång i veckan. Det påverkar även vardagen då de inte får köra bil och kan få svårt att gå.
I sin forskning har Gustav Jarl, tillsamammans med Roy Tranberg vid Göteborgs Universitet, tagit fram en plomberad behandlingssko som kan användas istället för gips.
En specialdesignad sko i stället för gips upp till knäna, kan underlätta för diabetiker som behandlas för svårläkta sår på fötterna.
– Patienten får använda en behandlingssko, det vill säga en sko med stel sula och ordentligt med utrymme. Det nya är hur avlastningen görs för såret och att skon plomberas med ett plastband och därmed används dygnet runt, på samma sätt som gips.
Forskningsresultatet har varit positivt. Istället för att ha gips i tre månader, eventuell sjukskrivning och sjukhusbesök varje vecka för att lägga om gipset kan nu patienterna i regel jobba som vanligt och köra bil.
– Jag tror att denna typ av teknisk utveckling även är positiv för tredje världens länder, där brist på material och utbildad personal gör det svårt att använda gipsbehandling. Vi har utvecklat ett hjälpmedel till en rimlig kostnad.
Diabetes – en folksjudom
Diabetes finns i olika former. De två vanligaste är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. I Sverige har cirka 50 000 människor typ 1-diabetes och där har insulinsproduktionen i kroppen helt eller nästan helt slutat fungera. Det är betydligt fler som har typ 2-diabetes, cirka 350 000 svenskar och sjukdomen ökar i hela världen. Vid denna typ av diabetes kan kroppen fortfarande producera insulin men mängden är inte tillräcklig för kroppen. Oavsett typ av diabetes så är sockerhalten i blodet för hög hos de drabbade.
Källa: Diabetesförbundet
Världsdiabetesdagen 14 november
Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Världsdiabetesdagen är en FN-dag som sätter fokus på alla de miljoner människor som lever med, eller riskerar att insjukna i, diabetes.
Källa: Diabetesförbundett
Kontakt: Gustav Jarl, Ortopedingenjör, med.dr., Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC), Universitetssjukhuset Örebro. Region Örebro län Mobil: 070-7454678 Mail: gustav.jarl@regionorebrolan.se
– Den heter så för att den först upptäcktes hos en patient med svår akne. Men om den orsakar akne är inte säkert – den kanske bara fanns där för att den är så vanlig, säger Rolf Lood forskare i experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Han har upptäckt att ”akne-bakterien” utsöndrar ett protein som fått namnet RoxP. Detta protein skyddar mot så kallad oxidativ stress, ett tillstånd där reaktiva syreföreningar skadar cellerna. En vanlig orsak till oxidativ stress när det gäller huden är UV-strålning från solen.
– För bakterien är detta protein viktigt för att den alls ska kunna leva på vår hud. Den gör sin livsmiljö bättre genom att utsöndra RoxP, men blir därigenom samtidigt till nytta även för oss, förklarar Rolf Lood.
Oxidativ stress anses vara ett bidragande skäl till flera hudsjukdomar. Bland dem är böjveckseksem (atopisk dermatit), psoriasis och hudcancer.
En mycket vanlig bakterie Eftersom Propionibacterium acnes är så vanlig, så finns den hos både friska personer och människor med hudsjukdomar. Men enligt Rolf Lood kan man ha olika stora mängder av bakterien på sin hud, och bakterierna kan också producera större eller mindre mängder av det skyddande proteinet RoxP.
Detta ska han och hans medarbetare nu studera vidare i både patienter och försöksdjur. Patientstudien går ut på att jämföra patienter med basalcellscancer, ett förstadium till cancer kallat aktinisk keratos, och friska kontrollpersoner. Studien kommer att kunna visa om det finns något samband mellan graden av sjukdom och mängden av RoxP på patienternas hud.
Om RoxP också fungerar som skydd ska undersökas i försöksdjursstudien. Där ska möss som fått respektive inte fått RoxP utsättas för UV-strålning, varpå man kan se om RoxP-mössen klarar sig bättre än de som inte fått det skyddande proteinet.
– Om studierna ger ett positivt resultat skulle det kunna leda till att RoxP kan ingå i solkrämer och användas i behandlingen av psoriasis och böjveckseksem, hoppas Rolf Lood. Hans forskningsrön har nyligen publicerats i en artikel i Nature-tidskriften Scientific Reports.
Kontakt: Rolf Lood, Ph.D. experimentell infektionsmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, 046-222 81 68 eller 070-660 03 53, rolf.lood@med.lu.se
Konflikterna kring medborgarskap och politiskt engagemang i 1800-talets S:t Barthélemy ger ett nytt perspektiv på dagens frågor om gemenskap, tillhörighet, multietniska miljöer och politiska samtal och diskussion.
– S:t Barthélemy är en av de platser där man tidigast kan se diskussioner om man måste vara född i Sverige för att vara svensk, säger Ale Pålsson, historiker vid Stockholms universitet..
– Vi kan också se hur svarta personer krävde politiska och sociala rättigheter, samt frågor om hur samhällen med människor från flera platser i världen kan passa in i Sverige. Var det språk och kultur, lojalitet eller endast juridiska dokument som gjorde någon till ”svensk”?
Knappast passiva och lydiga
Han har studerat hur svenskt medborgarskap fungerade på 1800-talet och hur de handelsmän som flyttade till den svenska kolonin för att bli svenska medborgare såg på sig själva som undersåtar till den svenska koloniala administrationen.
– Även om handelsmännen var lojala till den svenska kronan var de inte alltid passiva och lydiga, säger Ale Pålsson vid Stockholms universitet.
Vem eller vilka får vara med och bestämma?
Inspirerade av de revolutionära rörelserna i Frankrike, USA och Haiti vid slutet av 1700- och början av 1800-talet ansåg de nya medborgarna att de hade rätt att medverka i den lokala politiken och administrationen. Den svenska guvernören ville däremot hålla fast vid en hierarki där han bestämde och befolkningen enbart fick bidra med förslag.
Sverige tog kontroll över den karibiska ön 1784 och byggde upp hamnstaden Gustavia. Eftersom S:t Barthélemy var för liten för sockerplantage användes Gustavia som en neutral hamn. På 15 år växte befolkningen från 700 personer till över 6 000.
– Handelsmän kom från Nordamerika, Karibien och Europa för att bli svenska medborgare och därmed neutrala i krigen mellan Storbritannien och Frankrike. Det uppstod många diskussioner om de skulle anses vara svenskar eller inte, säger Ale Pålsson vid Stockholms universitet.
Hierarki och manlighet viktigt
Att vara en politiskt aktiv person var vid den här tiden nära knutet till manlighet; begreppet ”manlig” var nästintill synonymt med att vara politiskt självständig och principfast. Att attackera någons manlighet, genom att exempelvis säga att någons fru var otrogen eller att någon var alkoholiserad, var som att kalla honom politiskt oförmögen. Det var väldigt viktigt med ett respektfullt språk och flera personer blev dragna framför domstol för ”uppstudsighet”.
För såväl vita som fria svarta män var associationer till slavar en grav förolämpning, eftersom det i ett slavsamhälle som S:t Barthélemy var viktigt att upprätthålla skillnader mellan människor. Vita ansåg sig exempelvis vara ”påtvingade samma tillstånd som slavar” när de blev tvungna ansöka om tillstånd från polisen för att ha dans, vilket jämfördes med slavlagstiftningen kring större folksamlingar som kom kommit till för att förhindra konspirationer och uppror.
Förutom ansökningar om att bli svensk undersåte har Ale Pålsson i sin forskning undersökt brev till kungen och guvernören, den lokala tidningen The Report of Saint Bartholomew samt ett lokalt myteri på ön 1810. Mycket av det historiska materialet kommer från tidigare stängda arkiv i södra Frankrike.
Kontakt: Ale Pålsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet.Telefon: 070-302 90 72, e-post: ale.palsson@historia.su.se
– Vi ska studera det som kallas exposomet, vilket är helheten av de kemiska exponeringar som en person upplever under en livstid. Syftet är att ta fram heltäckande kemikalieprofiler i människor, som innefattar kemikalier från miljön och ämnen som produceras av kroppen själv som en reaktion på miljön, säger Tuulia Hyötyläinen
Bakgrunden till forskningen är att en stor del av nutidens omfattande kroniska sjukdomar inte kan förklaras med genetiska faktorer. Det finns därför god anledning att misstänka att miljöfaktorer spelar stor roll – och i miljön finns kemikalierna.
Analysera blodprover
– Huvuddelen av dessa kemikalier har vi bristfällig eller obefintlig kunskap om och människor exponeras idag troligen för en lång rad okända kemikalier med okända effekter på hälsan, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarna ska använda olika former av teknik, bland andra masspektrometri för kemisk analys av blodprover och en avancerad kemisk separationsteknik för att ta fram delar av exposomet som kan testas i olika celltester. Dessa i sin tur mäter hälsoeffekter.
– Genom att använda olika metoder och frågeställningar kommer vi att kunna ta fram ny information om potentiella kopplingar mellan kemikalieexponering och sjukdomar, säger Tuulia Hyötyläinen.
Ethel Brundin och universitetslektor Markus Plate vid Jönköping International Business School och forskningscentret CeFEO kommer forskarna att undersöka samspelet mellan identitet, relationer och så kallade självmedvetna känslor i familjeföretag, i projektet Trans-generational continuity of the owning family: identity formation, relationship dynamics and emotional influence.
Fokus kommer att ligga på ägarfamiljen och deras strävan efter framgång från en generation till nästa. Hypotesen är att identitet (speciellt ägaridentiteten), familjeförhållanden och självmedvetna känslor som skam, stolthet och avund har en enorm inverkan på om och hur familjemedlemmar engagerar sig i företaget, och hur relationer påverkar ägarfamiljens beslutsförmåga.
Konsekvenser i generationsväxlingen
Forskarnas ena perspektiv är att se hur individens identitet skapas under livets gång. Det andra är familjedynamiken och hur familjen fungerar. Forskningsramen kopplar ihop känslor som skam, stolthet och avundsjuka, identitet och relationer, och ser vad det får för konsekvenser för familjeföretagets kontinuitet i generationsväxlingar.
I detta sammanhang kommer de att visa hur identitet skapas i relationer (och vice versa) och hävdar att bildandet av en funktionell ägaridentitet, ett system för sunda relationer och en konstruktiv hantering av självmedvetna känslor kan ses som den sociopsykologiska grunden för vad som skulle kunna kallas ett ”professionellt ägande”.
Forskarna har fått 4 960 000 kr från Vetenskapsrådet för att forska om identitet, känslor och relationer i familjeföretag.
– Flyktingkrisen och terrorattentaten i Paris och Köpenhamn har gynnat en rasistisk europeisk opinion som blir allt mer synlig och som växer samtidigt som det europeiska samarbetet skakas i grunden, konstaterar Mattias Ekman, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap.
Söker fientlighetens start Forskningens syfte är att granska på vilket sätt dessa rasistiska och främlingsfientliga idéer formas och sprids. Projektet är indelat i tre delar och omfattar tiden från 2015.
I den första studien undersöks hur rasistiska uppfattningar kopplade till invandringen och invandrare uttrycks på internet och i sociala medier, bland annat på Facebook, Twitter, i kommentarer till webbnyheter och på “alternativa nyhetssidor”. Mer specifikt analyseras hur denna offentliga diskussion relaterar till ledarsidor, debattartiklar och andra politiska aktörer.
Den andra studien undersöker ledarartiklar och annan opinionsjournalistik i Sveriges sex största dagstidningar. Här analyseras hur invandring och invandrare konstrueras och om journalistiska beskrivningar bidrar till att förskjuta debatten i en främlingsfientlig och rasistisk riktning.
I den tredje studien analyseras uttalanden om invandring och invandrare från politiker i riksdagspartierna för att se hur denna debatt i sin tur kopplar till rasistiska och främlingsfientliga åsikter på internet och i opinionsjournalistiken.
– Kunskap om hur rasism och främlingsfientlighet formas, sprids och normaliseras är särskilt viktigt för att förstår för hur dessa uppfattningar gradvis accepteras och på sikt kan påverka politiska beslut och den allmänna samhällsutvecklingen, säger Mattias Ekman.
Det är viktigt att allmänheten får vetskap om de långt gångna planerna på oljeutvinning i de stora afrikanska sjöarna, anser forskarna. Planerna kan få förödande konsekvenser. De sjuttio forskare som skrivit under brevet är från tjugo länder och många forskare kommer från den berörda regionen i Afrika.
−Saker som sker långt bort hamnar ofta under radarn. Vi får läsa om oljeutvinning genom så kallad ”fracking” i USA, men inte om den planerade oljeutvinningen i de stora sjöarna i Afrika, säger Ola Svensson vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Får följder i hundratal år
Ett oljeutsläpp i en sjö påverkar lång tid framöver.
De sjöar som ligger i farozonen i Afrika är enorma. Tanganyikasjön är till exempel närmare 70 mil lång och har ett medeldjup på nästan 600 meter. Det kan jämföras med Vättern som är 14 mil lång och har ett medeldjup på 40 meter.
−Om det sker ett utsläpp genom gruvdrift vid Vättern skulle det påverka under lång tid eftersom vattnets utbytestid i sjön är 60 år. Men Tanganyikasjöns utbytestid har beräknats vara upp till 7000 år. Det gör att det skulle kunna ta hundratals år eller mer för sjön att återhämta sig efter ett större oljeutsläpp, säger Ola Svensson.
De sjöar som är hotade i Östafrika är bland annat Tanganyikasjön och Malawisjön.
En oljeolycka förödande
De afrikanska sjöarna ligger otillgängligt vilket gör att det vid ett oljeutsläpp skulle ta tid att transportera utrustning för reparationer. Till detta kommer att regionen är politisk instabil.
− Mer än tio miljoner människor är direkt beroende av Tanganyikasjön när det gäller fiske och vatten – och många fler längs med Kongofloden som är Tanganyikasjöns utlopp. Förutom risken för människors hälsa och försörjning skulle en oljeolycka vara en global katastrof för den biologiska mångfalden.
Tillsammans är dessa afrikanska sjöar dessutom hem för tusentals arter, som nästan alla bara finns där. Mest kända är kanske de hundratals ciklidarterna som är populära akvariefiskar.
Kontakt:
Ola Svensson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Telefon: 031- 786 36 57, Mobil: 070- 38 30 246, ola.svensson@gu.se
Micael Thunberg har i sin forskning fokuserat på hur flödet av material kan fungera effektivare. I samarbete med ett tiotal aktörer inom byggbranschen har han tagit fram ett ramverk, ett hjälpmedel för att planera materialförsörjningen; vilka aktiviteter som behöver genomföras, vilken information som behövs när, vilka aktörer som behöver vara med och även vad man behöver kunna mäta för att avgöra om processen är effektiv.
– När målet är att rätt material ska finnas på rätt plats, i rätt mängd, i rätt tid och av rätt kvalitet så krävs en bättre planering och samordning. Det är bra om huvudentreprenören har den uppgiften, men det viktiga är att någon aktör har det ansvaret, säger Micael Thunberg.
Studerat byggbyggprojekt
I fem år har han studerat ett antal byggprojekt, tillsammans med ett tiotal aktörer inom olika delar av byggprocessen, som exempelvis Peab, NCC, Marbodal och Bygg-Olle.
– Det är viktigt att samarbetet startar tidigt. De val arkitekten gör påverkar materialflödet och de leverantörer man har ramavtal med påverkar konstruktionen, exemplifierar Micael Thunberg.
Entreprenörerna har fyra stora utmaningar att hantera, enligt avhandlingen som är den första från forskargruppen i bygglogistik vid Linköpings universitet:
Materialflödet, en stor del av byggnadsarbetarens dag går åt att vänta på material. Vid ett av de projekt Micael Thunberg studerade kom bara en dryg tredjedel, 38 procent, av materialet i rätt tid, till rätt plats, i rätt mängd, i rätt skick och med rätt dokumentation.
Företagsintern kommunikation – tydligare kommunikationskanaler så att inköparna får del av de erfarenheter platschefen har av respektive leverantör.
Projektkommunikation – de olika underentreprenörerna kommunicerar sällan med varandra på ett bra sätt.
Ett antal andra komplexa faktorer som att organisationen är temporär, att försörjningskedjorna är olika i varje enskilt projekt och att de inblandade aktörernas IT-system sällan är kompatibla.
För att få till en bättre samordning behövs en bra planering som ständigt uppdateras och där uppdateringarna enkelt kan kommuniceras till alla inblandade. Här är det föreslagna ramverket ett viktigt hjälpmedel.
Forskningen i bygglogistik leds av professor Martin Rudberg och finansieras till stor del via den donationsprofessur från L E Lundbergs stiftelse för forskning och utveckling som instiftades 2009. Målet för donationen var att bygga upp en slagkraftig forskning inom bygglogistik vid Linköpings universitet, campus Norrköping, och forskargruppen inom bygglogistik består i dag av sju personer, varav fem doktorander. Forskningens konkreta mål är att bidra till minskade byggkostnader och effektivisera hållbart byggande.
Micael Thunbergs forskning har vid sidan av donationen även finansierats av Brains & Bricks, Peab och SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.
Fotnot: Micael Thunberg försvarar sin avhandling den 18 november 2016 och är fortsättningsvis även engagerad i det Vinnova-finansierade forskningsprojektet RePlan. Målet är att få fram ett konkret planeringsverktyg och ett bra IT-stöd för bygg- och återvinningsindustrin. Projektet pågår till årsskiftet 2017/18.
Det hela började med att forskarna tittade på de internationella kunskapsmätningarna och på den forskning som använder sig av data från bland annat undersökningarna PISA och TIMSS. Mätningar som gör jämförelser mellan olika länder.
Antalet forskningsprogram om skolan har ökat de senaste åren och under 2000-talet publiceras drygt tiotusen artiklar och böcker från detta fält.
Utvecklingen indikerar inte bara förändringar i forskarvärlden. Den visar också på förändringar i samhället – bland annat en övergång till ett kunskapssamhälle med mer fakta och kunskaper tillgängliga för allt fler.
Forskning och vetenskap får i detta en förändrad position, mer öppet för möten mellan besökare med olika intressen och erbjudanden. Gränser mellan vetenskap och samhälle luckras upp och villkoren för kunskapsproduktion och etablering av fakta och sanningar förändras.
– Det är av stor betydelse att analysera innebörden av dessa förändringar för utbildningsforskning, säger Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.
Frågor forskningsgruppen söker svar på rör formande av utbildning i ett kunskapssamhälle. Hur etableras fakta om utbildning, dess brister såväl som möjligheter till förändring, och vad betyder detta för inriktning och styrning av utbildning?
Jämförandets paradigm
Utifrån förändringar inom utbildningssektorn lokaliserar forskargruppen vad de kallar ett jämförande paradigm, där jämförelser mellan utbildningssystem och elever blivit den rådande praktiken för att uttala sig om status på utbildningssystem och elever i olika nationer.
Detta jämförande paradigm ger återverkningar på hur vi tänker om utbildning och hur vi organiserar undervisning för elever.
– Utifrån detta lokaliserade paradigm menar vi det vara av avgörande betydelse att analysera vilka återverkningar detta ger på välfärdsstatens utbildningssystem, säger Daniel Pettersson.
Projektets forskningsfrågor
Projekt syftar till att studera och analysera det jämförande paradigmets återverkningar på utbildning, hur det har utvecklats över tid, hur vi tänker om vad utbildning är samt vilka effekter detta ger för hur vi utformar och mäter utbildningsresultat. Utifrån denna ingång avser projektet att svara på följande forskningsfrågor:
Hur har det jämförande paradigmet utvecklats över tid inom en utbildningsdiskurs? Hur har argumentationen sett ut och vilka har effekterna blivit inom utbildningssystem?
Vilken roll spelar internationella kunskapsmätningar i skapandet av ett jämförande paradigm? Hur har forskning inom detta fält utvecklats? Vilka är de dominerande aktörerna inom denna utveckling och vart är deras hemvist?
Vilka är de avgörande effekterna av ett verksamt jämförande paradigm inom utbildning? Vilka reformer har genomförts och vilka stödjer dessa reformer?
Vilka effekter har ett jämförande paradigm för hur utbildningsfakta produceras och vilken betydelse har det för hur utbildningsexpertis reproduceras? Hur påverkas till exempel lärarutbildningen och forskarutbildningen inom utbildningsvetenskap av det jämförande paradigmet?
Välfärdsstatens syn på utbildning
För att svara på dessa frågor genomför forskargruppen studier av hur den svenska välfärdsstatens syn på utbildning förändrats över tid i relation till ett jämförande paradigms synlighet i politik, forskning, massmedia och vid reformer av läroplaner.
Dessutom studeras hur kunskaper om utbildning omformuleras i relation till det jämförande paradigmet. När detta görs ges en möjlighet att svara på en större fråga som handlar om mötet mellan vetenskap och samhälle.
Denna mötesplats mellan vetenskap och samhälle kallas i projektet för agoran. För att analysera aktiviteter på denna agora lyfts en avslutande fråga vilket handlar om:
Hur formerar sig mötesplatsen mellan vetenskap och samhälle utifrån ett jämförande paradigm verksamt inom hur vi tänker oss utbildning?
Utifrån detta intresse för hur kunskaper om utbildning formeras inom ett jämförande paradigm kan vi bidra med kunskaper om hur utbildningsfakta och resonemang om utbildning omformuleras och bidrar i styrning, utbildningspraktik och utbildningsforskning.
Forskningsmedel
Forskargruppen vid Högskolan i Gävle har fått 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet, för att undersöka internationella aktörers påverkan på utbildningssektorerna.
– Det är fantastiskt att vi fick det näst största projektet av Vetenskapsrådet och faktiskt är det projekt som får mest pengar under perioden 2017-2019, extra roligt också att Högskolan i Gävle är det lärosäte som i denna tilldelning fick fjärde mest tilldelning av samtliga lärosäten, säger Daniel Pettersson.
Forskarna: Daniel Petterson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle Sverker Lindblad, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Högskolan i Gävle Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet Thomas S Popkewitz, professor vid Univesity of Wisconsin, Madison.
För mer information:
Daniel Pettersson, lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 82 32, 070-258 46 19
e-post: daniel.pettersson@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Marie Persson, forskare i datavetenskap vid BTH, har under flera år intresserat sig för hur vården kan effektiviseras. I sin forskning har hon kommit fram till två viktiga faktorer som påverkar effektiviteten på en operationsavdelning och som kan minska belastningen på vårdsektorn.
Det handlar om att minska bytestiden, det vill säga tiden mellan två operationer. Om den minskas kan tid frigöras för personalen.
– Att minska bytestiden skulle ge samma effekt som att öppna ytterligare en operationssal, säger Marie Persson. Förutom att det skulle leda till minskade operationsköer skulle personalen kunna gå ner till sex timmars arbetsdag.
Överlappande oerationer
Att minska bytestiden handlar om att optimera tiden då själva operationen utförs (det vill säga knivtiden). Om två operationer som är planerade i samma operationssal, till viss del kan överlappa varandra, det vill säga ett operationsteam börjar förbereda nästa operation innan den första är slutförd, så vinner man värdefull tid. Men för att tidpunkten då denna överlappning sker inte ska kollidera med flera operationssalar, behövs en noggrann planering.
Bättre logistik
– Det handlar om att planera personalens arbete på ett effektivare sätt utan att riskera vårdkvaliteten. Mycket handlar om att fundera över logistiken, vilket kanske inte är så vanligt inom vården, berättar Marie Persson.
Intelligentare planeringssystem
Det tredje handlar om att göra sjukhusens operationsplaneringssystem mer ”intelligenta”, det vill säga systemen ska kunna ta hänsyn till fler faktorer och därmed bli effektivare. Värdefull information finns att utvinna i den data som kontinuerligt genereras i de digitala vårdsystemen. Genom datavetenskapliga metoder kan man få fram prognoser om framtiden som är avgörande för hur framtidens sjukvård ska utvecklas och möta kommande behov.
Marie Persson och hennes forskarkollegor får nu 500 000 kronor från Vinnovas program för utvecklingsdriven innovation. De får pengarna för projektet Personal- och operationsplaneringsstöd som genomförs i samarbete med Danderyds sjukhus och två företag.
För mer information:
Marie Persson, marie.persson@bth.se eller via telefon: 0455-38 58 38
