Ett nätverk av hormoner styr aptiten hos däggdjur. Hormonerna reglerar hur mycket mat vi äter och när vi har fått nog. Förutom leptin och kortisol har ghrelin identifierats som en särskilt viktig faktor i denna aptitreglering.
– Hormonet gherlin har nyligen identifierats också i fåglar och vi ville undersöka om hormonet kunde spela en roll även för flyttfåglars migrationsbeteende. Och det visade det sig att det gjorde, säger Massimiliano Cardinale, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Trädgårdssångaren reagerar på ghrelin
Massimiliano Cardinale är fiskforskare vid SLU, men också sedan länge delaktig vid den fågelmärkningsstation på den italienska ön Ponza där forskargruppen har genomfört experimentella studier med trädgårdssångare (Sylvia borin).
Hos mätta trädgårdssångare uppmätte forskarna höga halter ghrelin. Fåglar som injicerades med ytterligare ghrelin uppvisade en lägre aptit, men också en större aktivitet och en ökad rastlöshet.
Vid fåglarnas mellanlandning mätte forskarnas också fåglarnas fettdepåer. Analyserna avslöjade att koncentrationen av ghrelin som cirkulerade i fåglarnas blod var högre i ”feta” trädgårdssångare än i magrare.
Samband mellan hormon och BMI
– Koncentrationen av hormonet korrelerade exakt med fåglarnas body mass index (BMI). Fåglarnas hormonkoncentrationer återspeglade alltså deras fysiska kondition, säger Massimiliano Cardinale.
Trädgårdssångarna i god fysisk kondition och med höga ghrelin-nivåer befann sig också i ett tydligare tillstånd av migrationsrastlöshet. Forskningsresultaten visar alltså att hormonella signaler ligger bakom flyttfåglarnas ”beslut” att fortsätta sin resa.
– Vi har identifierat en viktig faktor bakom flyttningsbeteendet, förutom andra yttre faktorer som väder och tillgången på mat, säger Massimilano Cardinale.
Enligt forskargruppen skulle resultatet från studien även kunna bidra till en bättre förståelse av hormonets funktion hos däggdjur.
– Detta skulle till och med kunna ge nya forskningsperspektiv när det gäller reglering av födointag, metabola sjukdomar och fetma hos människor, säger Massimiliano Cardinale.
Studien har genomförts av Leonida Fusani på Konrad Lorenz Institute of Ethology vid Vetmeduni i Wien, tillsammans med Wolfgang Goymann vid Max Plank Institute for Ornithology i Seewiesen och Massimiliano Cardinale vid SLU. Resultaten från studien har publiceras i tidskriften PNAS.
Publikationen: Ghrelin affects stopover decisions and food intake in a long-distance migrant
För mer information:
Massimiliano Cardinale, forskare, institutionen för akvatiska resurser, SLU, massimilano.cardinale@slu.se , 010-478 40 14
Tidigare forskning visar att en kommunikativ ledare ofta uppfattas som öppen och engagerad, och kan sägas vara en som motiverar medarbetare genom dialog, och som aktivt delar med sig samt söker återkoppling, och praktiserar ett beslutsfattande där medarbetarna är delaktiga.
Organisationer som tar till sig och använder metoder för att främja ett kommunikativt ledarskap vill skapa effektiva organisationer, organisationsförändringar och sunda arbetsmiljöer genom att engagera och motivera de anställda. Värdet av ett kommunikativt ledarskap är dock inte undersökt i någon större omfattning och behöver undersökas mer noggrant för att förstå vilka processer som leder till ökad nytta.
– Syftet med projektet är att utveckla en modell för ledarutveckling i kommunikativt ledarskap som baserar sig på forskningsresultat och företagens behov. Modellen ska också kunna anpassas till en mängd olika sammanhang, säger Catrin Johansson, professor vid Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.
Projektet tar bland annat upp:
* hur beteenden och principer för kommunikativt ledarskap anpassas, genomförs och utbildas i de deltagande företagens organisationer
* vilka resultatet som kan nås av program för utveckling av kommunikativt ledarskap
* vad som kännetecknar ett effektivt program för utveckling av kommunikativt ledarskap
* vilka värden som skapas i organisationer genom att utveckla det kommunikativa ledarskapet.
Projektet utgår från en kunskapsplattform som bygger på tidigare forskningsresultat och slutsatser från flera andra studier inom området kommunikativt ledarskap som genomförts vid DEMICOM. KK-stiftelsen har beviljat medel till projektet.
Läs mer om projektet: ”Värdet av ledarutveckling i kommunikativt ledarskap”
Kontakt:
Catrin Johansson, professor, DEMICOM, 010-142 88 04, e-post: catrin.johansson@miun.se
Industrin går in i en ny fas med maskiner uppkopplade till stora system och stora mängder data som genereras under produktionen. STREAM-projektet har fokuserat på möjligheterna med att kunna skapa stor effekt genom att nyttja strömmande data. Tillsammans med industrin har man under ledning av forskningsinstitutet RISE SICS i Västerås under de senaste sex åren forskat på hur man bäst kan nyttja de stora datamängderna och hitta nya lösningar för att stärka svensk konkurrenskraft.
STREAM-projektet är ett forskningssamarbete som har finansierats av VINNOVA:s UDI-program som fokuserar på Utmaningsdriven innovation. Projektet har skapat nya och konkurrenskraftiga automationslösningar baserade på analys och användning av stora mängder data som genereras från sensorer och mätningar.
Information kan användas för ökad konkurrenskraft
Tre fallstudier har gjorts i samarbete med industriföretag för att visa hur man kan använda information som alstras i produktionen för att öka konkurrenskraften för svenskt näringsliv.
I fallet med ABB Marine & Ports har STREAM-teamet tittat på hur man kan driva många kranar i en hamn och direkt upptäcka fel eller kommande behov av reparationer för kranarna. En kranpark kan alstra miljontals signaler till operativsystemet och det finns stort värde i händelseloggarna som lagras. Vi har skapat en intelligent algoritm som analyserar data och sänder signaler till operatören för att direkt upptäcka fel och förhindra oplanerade stopp eller förseningar.
– Den här typen av avancerad analys gör det möjligt för oss att upplysa våra kunder om fel och brister innan de börjar påverka produktiviteten negativt. Kundens underhållspersonal kan arbeta mer proaktivt för att undvika oplanerade stopp eller avbrott i produktionen. Vi har utvecklat vårt serviceerbjudande med integrated operations för att nå STREAM:s fulla potential, berättar Björn Henriksson, Global technology manager, ABB Marine & Ports.
Hittar snabbt felen
Att automatiskt analysera data är utmanande eftersom maskinerna är olika och utvecklas med tiden, det är omöjligt att förutse alla fel och kombinationer av fel. På Atlas Copco gör nya dataflöden det möjligt att se hur fjärranslutna maskiner används, och därför se i realtid när och hur fel uppstår. Omedelbar feldetektion gör det möjligt att åtgärda fel innan allvarliga haverier sker. Strömmande data kan även användas för att förbättra utvecklingen av framtida produkter. Även Atlas Copco har fått ut stort värde av forskningsprojektet.
– Vi kommer fortsätta i STREAM:s linje och samla in ännu mer data för att bättre förstå hur våra maskiner används och på det sättet förbättra dem. Projektet är en viktig milsten i vår resa mot visionen med noll oplanerade stopp för Atlas Copcos utrustning, säger Olav Kvist, Vice President Mining Technology, Atlas Copco Rock Drills.
Studien med Bombardier fokuserar på optimering av drivsystem för elektriska tåg, bland annat för att utöka användningen av eldrift med hjälp av batteridrivsystem. En nyckelingrediens i detta är förarstöd. För maximal effektivitet behöver förarna information om vilken hastighet som är den mest ekonomiska med hänsyn till närliggande tåg, aktuell tidtabell, hastighetsbegränsningar och systemegenskaper. Simuleringar visar stor potentiell energibesparing med oförändrade gångtider. I de fall då tidtabellen tillåter att gångtiden förlängs, kan energiförbrukningen minskas avsevärt.
Stora energibesparingar
– I projektet har vi arbetat med förarstöd, optimering av batteridrivna tåg och andra typer av tekniker för energioptimering. Resultatet från STREAM visar möjliga energibesparingar på upp till 30 procent, vilket skulle innebära både omedelbara förbättringar ur miljö- och kostnadssynpunkt och långsiktiga förbättringar då batteridrift kan göras överkomligare, säger Gustaf Holming, Head of Systems Engineering, Rolling Stock Equipment, Bombardier Transportation.
– STREAM har visat på den enorma potential som finns med samverkansprojekt, inte minst inom Vinnovas UDI-program. Projektet har resulterat i flera nya produkter och tjänster som direkt leder till ökad konkurrenskraft och minskad energiförbrukning, säger projektledaren Markus Bohlin på RISE SICS Västerås.
För att göra metoderna tillgängliga för fler än de bolag som deltagit i forskningsprojektet har man sammanställt en verktygslåda där man samlat de algoritmer som använts i de olika demonstratorerna. Koden från STREAM är generisk och går efter viss anpassning att använda i annan typ av produktion och automation.
För mer information:
Markus Bohlin, Forskningsledare, Adj. Professor, markus.bohlin@sics.se, +46 70 787 66 08
Forskarna i projektet konstaterar att trä har hög hållfasthet i förhållande till sin vikt, är lätt att arbeta med, är förnybart och att det finns tillgängligt i stora mängder. Det går snabbt att bygga med, ger en bra arbetsmiljö på byggplatsen, är flexibelt och ger designern stora friheter. Trä binder och lagrar koldioxid, jämnar ut luftfuktigheten inomhus och är återvinningsbart.
– Ett ökat bruk av trä ger stor positiv påverkan på både hälsa och miljö och innebär stora affärsmöjligheter, säger Tomas Nord, universitetslektor vid Avdelningen industriell ekonomi vid Linköpings universitet, som också ansvarat för ett par delprojekt inom projektet Wood2New – Competitive wood-based interior materials and systems for modern wood construction.
Forskare vid Aalto-universitetet i Finland och Treteknisk i Norge har visat hur träet suger upp och avger fukt och på så vis bidrar till ett bättre inomhusklimat. När vi duschar eller kokar mat på spisen ökar luftfuktigheten, träet suger upp fukten och avger den sedan när luften åter blir torrare. Denna process har studerats med värmekamera och visat att när fukten tas upp av träet avgår värme som värmer upp rummet.
Trä behåller värmeenergi
Praktiskt kan det jämföras med de nybyggda bostadshusen i trä i Sundbyberg (Strandparken) där det beräknades att det skulle krävas 74,6 kWh per kvadratmeter och år för uppvärmningen. Resultatet efter inflyttning blev 49,2 kWh per kvadratmeter och år.
– En orsak till den låga förbrukningen kan vara träets inneboende egenskaper att hålla energi över dagen, säger Kristine Nore från Treteknisk.
I ett delprojekt där man studerat emissioner från olika typer av trä har man inte funnit några skadliga halter av exempelvis flyktiga organiska ämnen.
Uppfattas som naturligt
Forskare vid Treteknisk och Aalto-universitetet har även studerat trä i vården:
– Trä uppfattas som naturligt och möbler i trä blev de mest uppskattade, träets lugnande egenskaper, bättre akustik och bättre luftkvalitet bidrar till det. Trä i vårdmiljön rekommenderas av 90 procent av de tillfrågade, men det gäller att undvika fogar som samlar damm, säger Yrsa Cronhjort, arkitekt och koordinator för Wood2New, Aalto University i Finland.
Sammanfattningsvis visar resultaten att även trä i interiöra lösningar har en påverkan på såväl byggnadens miljömässiga fotavtryck som på de boendes välbefinnande.
Wood2New
Competitive wood-based interior materials and systems for modern wood construction. Projektet koordineras av Yrsa Cronhjort, Aalto-universitetet, Högskolan för konst, design och arkitektur.
I projektet ingår ett femtontal partners från sex länder, inklusive forskare från Building Research Establishment, BRE, i Storbritannien, Holz Forschung, Österrike, Treteknisk Norge, Aalto University, Finland och Linköpings universitet, Sverige. Finansieringen kommer från WoodWisdom-Net forskningsprogrammet tillsammans med nationella finansiärer inom ramarna för ERA-NET plus Action WoodWisdom-Net+.
Kontakt:
Tomas Nord tomas.nord@liu.se 013 28 28 78
Yrsa Cronhjort yrsa.cronhjort@aalto.fi + 358 50 5660802
Genom att belysa levnadsvillkoren för funktionsnedsatta människor i förfluten tid kan mekanismer bakom utanförskap identifieras, som kan vara gällande för människor med funktionsnedsättningar även idag.
– De funktionsnedsatta individerna som ingår i denna studie levde under 1800-talet och bodde i Sundsvall stad eller i någon av de kringliggande församlingarna. Levnadsbanorna tecknades med hjälp av de spår som dessa människor lämnat i kyrkoböckerna, ifall de fick ett arbete, gifte sig och bildade familj, men också när de dog, säger Helena Haage.
Digitaliserade kyrkoböcker
Kyrkoböckerna, som utgjort grund för studierna, är digitaliserade och länkade på individnivå av Demografiska Databasen vid Umeå universitet. Underlaget som studerats omfattar över 36 000 observationer både från individer med funktionsnedsättningar och utan, vilket möjliggjort jämförelser av levnadsbanor.
– Resultaten visar att en funktionsnedsättning inverkade negativt på överlevnadschanserna eftersom de funktionsnedsatta männen och kvinnorna hade betydligt högre risker att dö jämfört med de utan funktionsnedsättning.
– Angående giftermålschanserna och val av partners så visar resultaten att funktionsnedsatta individer visst gifte sig men i en lägre utsträckning än de utan funktionsnedsättning. Deras livskamrater var oftast en person utan funktionsnedsättning, i ungefär samma ålder och i stor utsträckning med samma socio-ekonomiska bakgrund.
Funktionsnedsatte en heterogen grupp förr
När flera livshändelser, som att få arbete, gifta sig och få barn, studerades samtidigt framkom att det fanns funktionsnedsatta människor som uppnådde levnadsbanor där alla tre händelserna inträffade, men i en lägre utsträckning än de utan funktionsnedsättning.
Avhandlingen visar att de funktionsnedsatta männen och kvinnorna som levde under 1800-talet utgjorde en mycket heterogen grupp av människor, med olika hinder och möjligheter i livet, där både deras kön och typ av funktionsnedsättning verkar ha haft stor betydelse.
Avhandlingen: Disability in individual life and past society: life-course perspectives of people with disabilities in the Sundsvall region of Sweden in the nineteenth century
Kontakt:
Helena Haage, helena.haage@umu.se, tel. +46 90-786 5015
Om disputationen:
Disputationen äger rum kl. 09.30-11.30 i Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Luciana Quaranta, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet.
– Låg kondition och fetma redan i tonåren är två av de starkaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt, stroke och död senare i livet, säger Gabriel Högström, som är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik.
Gabriel Högström undersökte i sina studier hälsodata om 1,3 miljoner män från mönstringen, som sedan följdes fram till nutid. Resultaten, som presenteras i avhandlingen, visade att låg kondition och fetma tidig i livet förhöjer risken för hjärt-kärlsjukdom och tidig död senare i livet.
Forskare har sedan länge känt till att den underliggande orsaken till hjärt-kärlsjukdom, ateroskleros (åderförkalkning), kan börja redan i tonåren. Men det har hittills varit oklart hur riskfaktorer för ateroskleros, såsom fetma och låg kondition, hos unga människor påverkar risken att bli sjuk senare i livet. Under de åren som inkluderats i studien mönstrade väldigt få kvinnor och resultaten går därför bara att applicera på män.
Forskargruppen testade teorin om ”fat, but fit”, vilken gör gällande att hög kondition – som är förknippat med lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död – kan kompensera för riskerna med kraftig övervikt. I tidigare gjorda studier har man funnit att personer med fetma, som samtidigt har en hög kondition, inte har någon riskökning för sjukdom i jämförelse med normalviktiga individer.
Gabriel Högström kunde i studier tvärtom visa att individer med fetma (räknat som ett BMI på 30 eller högre) alltid har en högre risk för både hjärtinfarkt och för tidig död, jämfört med normalviktiga individer – trots hög kondition.
– Män med låg kondition – oavsett vikt – hade däremot en påtagligt ökad risk att dö i förtid. Intressant nog hade männen med låg kondition också en högre risk att dö av missbruk, självmord och trauma, säger Gabriel Högström.
Konditionens skyddande effekter kan vara ärftliga
I en av studierna upptäckte forskarna att personer med hög kondition tycks ha ärftliga faktorer som ger en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och tidig död.
– Sett till resultaten i en av studierna så anade vi att konditionens positiva effekter till viss del kunde vara förmedlade via arvet. Vi ville därför undersöka om sambandet mellan kondition och hälsa i själva verket förmedlas av ärftliga faktorer, säger Gabriel Högström.
Hypotesen undersöktes i en fjärde studie med 5 710 tvillingar. Tvillingar med hög kondition jämfördes med sina tvillingsyskon som hade låg kondition med avseende på risken för hjärt-kärlsjukdom och död. I studien uppmättes kondition genom mönstringens cykeltest, där deltagarna fick trampa mot successivt ökande motstånd tills de inte längre orkade fortsätta.
Resultaten visade att tvillingsyskon med hög kondition hade samma risk för hjärt-kärlsjukdom och tidig död som sina otränade motparter med låg kondition. Detta fynd indikerar att konditionens skyddande effekter mot hjärt-kärlsjukdom och förtida död sannolikt är ärftliga.
– Resultaten var förvånande och kan påverka hur man använder sig av kondition som riskmått inom forskning och inom klinisk vardag. Resultaten pekar också på att man som riskfaktorer inte kan sätta likhetstecken mellan träningsmängd och kondition. Men det behövs mer forskning för att fastställa arvets roll i kopplingen mellan kondition och sjukdom, säger Gabriel Högström.
Avhandlingen: Cardiovascular disease and all-cause mortality: Influences of fitness, fatness and genetic factors. (Svensk titel: Kardiovaskulär sjukdom och död: Inverkan av kondition, övervikt och genetiska faktorer.)
Om disputationen:
Fredagen den 10 februari försvarar Gabriel Högström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling. Professor Johan Sundström, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Professor Anna Nordström.
För mer information:
Gabriel Högström, Telefon: 073-813 3707, E-post: gabriel.hogstrom@umu.se
Enligt den nya studien av forskare från bland annat Lunds universitet började syrehalten i luften öka för cirka 2400 miljoner år sedan, vilket utgjorde det första steget mot en mer levande planet. I Jordens begynnelse var planeten nämligen en väldigt ogästvänlig plats utan syrgas och med enbart encelliga bakterier som invånare.
– Våra resultat visar dessutom att syrehöjningen sammanfaller med en global nedisning av jordklotet och omfattande vulkanism, säger Ulf Söderlund, professor i geologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Landmassorna var en enda stor superkontinent
Den globala nedisningen innebar att större delen av planeten var täckt av is. Sådana omfattande nedisningar kallas internationellt för ”Snowball Earth”. Senaste gången det skedde var för för cirka 600 miljoner år sedan, vilket även vid det tillfället efterföljdes av en markant höjning av Jordens syrehalt.
Den aktuella forskningsstudien visar att uppkomsten av syre skedde vid en tid då de flesta av Jordens landmassor var samlade i en enda superkontinent, kallad Kenorland. Denna kontinent bredde ut sig vid ekvatorn och var till stora delar täckt av vulkaniska lavabergarter.
Rejäla syresvängningar
Ökningen av syre i atmosfären var inledningsvis ingen stadig process utan präglades av ganska rejäla svängningar. Det visar analyserna som forskarna gjort. Forskarna sammankopplar syresvängningarna med ett mycket instabilt klimat, som kan ha uppstått på grund av den vulkaniska aktiviteten på den stora superkontinenten vid ekvatorn.
– De exakta sambanden mellan syreökningen, vulkanismen och den globala nedisningen vet vi dock inte ännu, men med dessa nya resultat så har vi nu uppnått internationell samstämmighet på när dessa händelser drabbade vår planet, säger Ulf Söderlund.
Resultaten från studien kommer från åldersdateringar av vulkaniska bergarter i södra Afrika och innebär att den globala nedisningen inträffade 200 miljoner år tidigare än vad man hittills trott. Studien publiceras nu i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.
Kontakt:
Ulf Söderlund, professor. Geologiska institutionen, Lunds universitet. Tel 046-222 78 76 ulf.soderlund@geol.lu.se”>ulf.soderlund@geol.lu.se
Ashley Gumsley, doktorand. Geologiska institutionen, Lunds universitet Tel 076-210 85 63 ashley.gumsley@geol.lu.se
I sin doktorsavhandling visar Ho Ngoc Hoang Oanh att proteinet utöver sin regulatoriska roll sönderdelas i två komponenter och binder till det bakteriella innermembranet.
Som många andra patogener använder Yersiniapseudotuberculosis sig av det evolutionärt bevarade så kallade ”Type III secretion system, T3SS” för att injicera toxiner och så kallade effektorproteiner (dessa kan liknas vid toxiner) från bakterien in i värdceller.
Bakterien injicerar toxiner till värdcellen
Transporten av dessa proteiner över cellmembranen sker med en nålliknande organell som kallas för injectisomen. En specifik proteinfamilj kallad YscU/FlhB är central för ändamålet – att bygga upp injectisomen och förflytta effektorproteiner.
In sin avhandling har Ho Ngoc Hoang Oanh fokuserat på bakterien Yersinia pseudotuberculosis som modellsystem för att i detalj förstå hur proteinet YscU utför sin regulatoriska roll.Y. pseudotuberculosis orsakar en mild infektion i mag/tarm-kanalen som vanligtvis är självläkande. Detta står i stark kontrast till dess släkting Yersinia Pestis som orsakade digerdöden.
Klyver sig själv i två delar via autoproteolys
Arbetet har varit multidisciplinärt och har innefattat molekylära studier med framför allt kärnmagnetisk resonansspektroskopi, NMR, men även funktionella studier med bakterier och humana värdceller.
YscU består av två domäner, en domän som korsar det bakteriella innermembranet och en löslig domän som finns i bakteriens cytoplasma. Det är sedan tidigare känt att proteinet YscUC genomgår så kallad autoproteolys och klyver sig själv i två delar.
Ho Ngoc Hoang Oanh har experimentella data som visar funktionen hos denna autoproteolys. Klyvningen resulterar i att YscUC-fragmentet på utkanten av proteinet transporteras ut genom injectisomen. Detta förlopp är starkt kopplat till transporten av effektorproteiner in i värdceller.
Förhindrar sönderdelning och blockerar transporten till en del
Vidare kunde Ho Ngoc Hoang Oanh med NMR-metoder visa att den länkande sekvens som finns mellan proteinets transmembrana domän och YscUC interagerar med det bakteriella innermembranet. Denna upptäckt gör att vi nu vet mer exakt hur hela YscU-proteinet är lokaliserat inuti bakterien. Vidare fann Ho Ngoc Hoang Oanh att YscU binder till proteinet YscP och bildar ett komplex som är centralt för det patogena förloppet.
– Sammantaget gör upptäckterna att vi kan lägga fram en modell för hur effektorproteinernas transport från bakterien till värdceller tajmas och regleras, säger Ho Ngoc Hoang Oanh.
Det faktum att YscU sönderdelas i två komponenter under infektionsförloppet öppnar en ny dörr för att störa den bakteriella infektionen med små organiska molekyler. I en inledande studie har Ho Ngoc Hoang Oanh identifierat en handfull små molekyler som förhindrar sönderdelningen av YscU och som samtidigt blockerar transporten av effektorproteiner till en viss del.
Kontakt:
Ho Ngoc Hoang Oanh, Kemiska institutionen Telefon: 073-784 40 24
E-post: ho.ngoc.hoang.oanh@umu.se, hongochoangoanh@gmail.com
Avhandlingen: Fredagen den 10 februari försvarar Ho Ngoc Hoang Oanh, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Reglering av det multifunktionella proteinet YscU i sammansättningen av Yersinias typ III-sekretionssystem. Engelsk titel: Regulation of the multi-functional protein YscU in assembly of the Yersinia type III secretion injectisome.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KB3B1, KBC huset. Fakultetsopponent är professor Maria Sunnerhagen, Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) / Kemi (KEMI), Linköpings universitet, Sverige. Huvudhandledare är universitetslektor Magnus Wolf-Watz.
Magnus Lindh har studerat uppfattningar och attityder till EU-relaterade frågor i Västsverige. Hans avhandling visar på olika mönster bland regioner och kommuner då det gäller arbetet med EU.
– Regioner och kommuner gör sin egen tolkning av hur EU-frågor som berör deras intressen bör hanteras och hur EU kan hjälpa till att uppfylla dem, säger Magnus Lindh. En del jobbar väldigt offensivt medan andra håller en lägre profil eller är passiva.
Bedriva lobbying i Bryssel
Magnus Lindh tycker det är märkbart att det blir allt vanligare att aktivt försöka påverka politiken inom EU för att gynna den egna regionen eller kommunen. Det kan till exempel handla om att finnas på plats i Bryssel för att bedriva lobbying – direkt mot makthavare i Bryssel eller indirekt mot den svenska regeringen – det förekommer att man spelar ut dem mot varandra för att nå sina egna intressen.
– Det här arbetssättet är nytt och utmanande! Men det råder olika uppfattningar och attityder om hur EU-frågor bör hanteras bland regionala företrädare. Detta är en delförklaring till nedläggningen av West Sweden, ett av de mest framgångsrika regionala kontoren i Bryssel som representerade västsvenska regioners och kommuners intressen.
Flera regioner eller en stor region
Det har under en längre tid pågått en het diskussion om hur många regioner Sverige ska vara indelat i, en fråga som nu är lagd på is. 2016 föreslogs att Värmland skulle gå ihop med Västra Götaland. Samtidigt driver såväl Region Värmland som Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad egna kontor i Bryssel som fokuserar på olika frågor.
– Det blir en väldigt intressant spänning i den här frågan. Skulle vi till exempel slå ihop Värmland med Västra Götaland har vi plötsligt tre EU-kontor i Bryssel inom den egna regionen, men som ändå jobbar för sina egna regionala syften. Kanske var det också därför som Göteborgs kommunstyrelse rekommenderade att Västra Götalandsregionen inte bör gå ihop med Värmland. Möjligen ser de en risk med en större region där det blir svårare att värna egna intressen i regionala utvecklingsfrågor.
Viktigt att ringa in EU-frågorna på hemmaplan
Magnus Lindh menar att det är vanligt att studera starka regioner i Europa som till exempel Katalonien och Skottland som har stora resurser. Därför har han i stället valt att intressera sig för mindre och relativt svagare regioner, som de svenska.
– Jag tror att företrädare för mindre regioner kan ha nytta av min forskning för att förstå hur ett EU-arbete kan bli effektivt. Min forskning pekar på vikten av att EU-frågor tar sin utgångspunkt på hemmaplan och inte i Bryssel. Det är viktigt att ringa in vilka frågor inom regionen som harnytta av ett EU-perspektiv och enas om hur man bör agera i relation till EU i dessa frågor. Jag tror också att regionala företrädare måste bli bättre på att kommunicera dessa frågor till medborgarna och vilken eventuell nytta arbetet kan tänkas medföra. Både kommuner och regioner skulle behöva bli bättre på det.
Kontakta: Magnus Lindh, tel: 054-700 17 90, mobil: 073-028 38 53 eller e-post, magnus.lindh@kau.se
− Metoden kan få betydelse för exempelvis framtida analyser av bröstcancervävnad, säger doktoranden Tina Angerer.
Tekniken bakom metoden innebär att molekyler och atomer frigörs när en projektil av gas träffar en provyta av vävnad. Dessa kan sedan identifieras med så kallad masspektrometri. Processen upprepas många gånger tills hela provets yta har analyserats och Tina Angerer och hennes forskarkollegor fått en ”kemisk karta” över området.
Används för analyser inom industrin
Vanligen används metoden för att analysera oorganiska prov som exempelvis datachips, lack, rost, halvledare eller metaller. Tekniken är då destruktiv och förstör mycket av informationen. Men Göteborgs universitet har ett unikt instrument som är optimerad för organiska och biologiska prov som till exempel vävnadsprov eller cellprover.
− Det speciella är att ”bombarderingen” från vårt instrument är mjukare så att stora molekyler kan analyseras samtidigt som de kemiska bilder vi tar fortfarandre har en bra upplösning, säger Tina Angerer.
Lipider spelar en nyckelroll för cellen
Bland de prov som studerats finns cancervävnad och forskarna har i synnerhet riktat in sig på lipider. Lipider består av fettsyror som är intressanta att studera eftersom de bygger upp cellen och skyddar den mot miljön. Lipider kan förändras snabbt och avslöja om det finns problem i cellen.
Medan de flesta celler i kroppen bygger sina lipider från fettsyror som redan finns i maten, så visar Tina Angerers resultat med masspektrometri att cancerceller själva bygger sina fettsyror från olika sorters socker, men också lite från fett och protein.
Forskare har länge vetat att cancerceller förbrukar mycket socker och har spekulerat i att cancercellerna skapar sina egna fettsyror, men saknat bevis.
Självbyggda fettsyror runt cancerceller
− Vi har kunnat visa att fettsyror från maten finns runtomkring cancervävnaden och i friska celler, men att det i cancercellerna finns i stort sett bara självbyggda fettsyror. Det betyder att cancercellerna kan växa och bli fler så länge de får tillräckligt med socker, och det är en anledning till varför de är så farliga.
Den förfinade metoden med masspektrometri avslöjade också att området där cancertumören fanns hade olika lipidprofiler.
− De skillnaderna kan vara en anledning till varför det är så svårt att hitta en terapi som fungerar mot alla cancerceller. Lipiderna är en av flera nycklar till förståelsen för cancer samtidigt som det behövs mer forskning för att kunna utveckla bättre terapier, säger Tina Angerer.
Avhandlingen: Interrogation of Biological Samples by ToF-SIMS Using New Primary Ion Beams and Sample Preparation Methods
Kontakt: Tina Angerer vid institutionen för kemi och molekylärbiologi tina.angerer@gu.se, TinaBerandette.Angerer@gmail.comMobil: 0739-44 88 29
Smarta städer, uppkopplade bilar som inte bara ger råd om att köra miljövänligt utan också bokar service själva och intelligenta hus som håller reda på hur varmt och ljust vi vill ha över dygnet, är bara några exempel på tillämpningar av IOT. Det finns beräkningar om att om bara några år finns 20 miljarder uppkopplade prylar i världen.
Hur kan man använda den nya tekniken och hur kan företag göra för att komma in på denna växande marknad? Det ger IOT-guiden svar på.
Lyfter goda exempel
I guiden beskrivs hur ett 20-tal svenska företag arbetar med Internet of Things. Telia, Fältcom och Scania är några som delar med sig av sina erfarenheter.
Bakom guiden står forskarna Ulrika H. Westergren, Ted Saarikko och Tomas Blomquist vid Umeå universitet.
Genom att lyfta fram goda exempel och problematisera hur företag kan använda IOT vill forskarna öka kunskapen inom området hos svenska företag. Förhoppningen är att enskilda företag inte ska behöva börja från ruta ett utan kunna dra lärdom av andras erfarenheter och kunskap när de utvecklar nya produkter och tjänster via nya affärsmodeller.
IOT-guiden presenteras i samband med 33-listans evenemang i Umeå den 8 februari 2017, kl. 17.00 på Rex, Rådhuset, i Umeå. 33-listan är en sammanställning av Sveriges 33 hetaste unga teknikföretag som görs av Affärsvärlden och Ny teknik.
Ladda ner IOT-guiden.
Kontakt: Ulrika H. Westergren Institutionen för informatik, Umeå universitet Telefon: 090-786 74 67 E-post: ulrika.westergren@umu.se
– Vi har kunnat visa att en befolkningsbaserad strategi för viktstabilitet bland vuxna har potential att förhindra mer än dubbelt så många diabetesfall som en strategi som endast fokuserar på viktminskning hos högriskindivider, säger Adina Feldman, som är forskare vid MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge och förstaförfattare av studien.
Nuvarande klinisk praxis och förebyggande folkhälsoprogram fokuserar generellt sett på personer med hög risk att utveckla typ 2-diabetes, framförallt individer med fetma (ett Body Mass Index (BMI) på över 30 kg/m2) och en blodsockernivå över det normala. Det finns forskningsbelägg för att dessa program är effektiva för de individer de riktar sig mot. Men programmen har samtidigt en begränsad potential att påverka diabetesförekomst i hela befolkningen.
Mindre forskning är gjord på vilken effekt som moderat viktminskning eller viktstabilitet bland den vuxna befolkningen skulle kunna ha för att minska förekomsten av typ 2-diabetes. I studien har forskare vid Umeå och Cambridge universiteten försökt beräkna vilken potential som strategier för viktminskning och viktstabilitet hos en hel befolkning har när det gäller att reducera förekomsten av diabetes.
I samarbetet VIPCAM har forskare vid MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet analyserat hälsodata från 33 184 personer i åldrarna 30-60. Deltagarna genomgick två hälsoundersökningar med 10 års mellanrum mellan 1990 och 2013 som en del i det hjärt-kärlsjukdomsförebyggande programmet Västerbottens hälsoundersökning.
Ökad vikt gav mycket högre risk
Genom att analysera hälsodata kunde forskarna fastställa sambandet mellan förändring i BMI mellan de två hälsoundersökningarna och förekomsten av nyligen diagnosticerad diabetes vid uppföljningarna efter 10 år, samt vilken effekt som förändringar i BMI skulle kunna ha på förekomsten av diabetes på befolkningsnivå. Forskarna kontrollerade för potentiella förväxlingsfaktorer såsom kön, ålder, undersökningsår, diabetes i familjen, tobaksanvändning, utbildning och civilstånd.
Under den tioåriga uppföljningsperioden hade 1 087 (3,3 %) personer utvecklat diabetes och 17 876 (53,9 %) personer hade gått upp i vikt mer än 1 kg/m2 i jämförelse med sin ursprungsvikt (vilket motsvarar en viktökning på 3 kg för en vuxen person av medelhöjd). 12 020 (36,2 %) personer behöll sin vikt (definierat som en BMI-förändring på mindre än 1 kg/m2). Jämfört med dem som behöll sin vikt hade personer som ökat i vikt en 52 procent högre risk att få diabetes (oddskvot 1,52 med 95 % konfidensintervall 1,32-1,74).
Enligt forskarnas uppskattningar hade var femte fall av typ 2-diabetes i populationen kunnat förhindras om alla personer som under perioden gick upp i vikt istället hade behållit sin vikt, oavsett ursprungsvikt. Forskarna uppskattade också, baserad på tidigare forskning, att om alla personer med hög diabetesrisk på grund av fetma (en BMI på över 30kg/m2) genomgick ett kommersiellt vikthållningsprogram så skulle bara var tionde fall av diabetes kunna förhindras.
Strategier för högriskindivider
– När det gäller prevention av diabetes kopplat till kroppsvikt är det ur ett folkhälsoperspektiv sannolikt mest effektivt med strategier för både högriskindivider och befolkningen som helhet, säger Patrik Wennberg, som är sisteförfattare av artikeln, distriktsläkare och docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå Universitet.
Forskarna tillägger att beräkningarna i studien bör tolkas med försiktighet eftersom resultaten gäller utfall under optimala förhållanden, men är samtidigt användbara för att jämföra potentiella genomslag av olika preventionsstrategier för diabetes.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västerbottens läns landsting och brittiska Medical Research Council.
Artikeln:
BMC Public Health, artikel: Impact of weight maintenance and loss on diabetes risk and burden: A population based study in 33,184 participants. Författare: Adina L. Feldman, Simon J. Griffin, Amy L. Ahern, Grainne H. Long, Lars Weinehall, Eva Fhärm, Margareta Norberg och Patrik Wennberg. DOI:
MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge
VIPCAM
Kontakt:
Adina Feldman, MRC Epidemiology Unit, University of Cambridge
adina.feldman@mrc-epid.cam.ac.uk
Patrik Wennberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå Universitet
patrik.wennberg@umu.se
Syftet med forskningen är att öka kunskapen om cancerpatienters och närståendes situation. Charlotte Hommerberg är lektor i språkvetenskap och gör det genom att undersöka språket kopplat till sjukdomen cancer, de metaforer som både närstående och cancerpatienter använder inom den palliativa vården.
− Många väljer att skriva om och dela med sig av sina erfarenheter. Just nu analyserar jag och mina kollegor 36 olika bloggar skrivna av cancerpatienter och närstående, där vi försöker hitta de metaforer som används, säger hon.
Kampmetaforiken kan ställa till problem
Vanligast är de metaforer som beskriver en kamp eller ett krig i kroppen. Det finns också medicinska termer som är tydliga metaforer, till exempel en cancer eller en behandling som är ”aggressiv”. Men metaforerna är inte helt problemfria, menar Charlotte Hommerberg.
− De kan vara skuldbeläggande och lägga ett stort ansvar på patienterna själva om de blir friska eller inte. Det kan skapa problem när cancern är obotlig, säger hon. Ett sätt att hantera kampscenariot som vi har noterat i bloggarna är att skilja kroppen från psyket, att kroppen ger upp men att psyket inte gör det.
Målet med forskningen är att skapa en generell förståelse och kunskap kring metaforer inom vården och på så sätt underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och cancerpatienter.
− Om de hör en cancerpatient brottas med kampmetaforiken, är det bra att vara medveten om vad det kan innebära och hur man ska kunna vara stöttande, säger Charlotte Hommerberg.
Metaforer i palliativ cancervård är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som arbetar med att förbättra förutsättningarna för det goda samtalet inom vård i livets slutskede. Projektgruppen är sammansatt av sex forskare från tre olika universitet: Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Lancaster University. Gruppen samlar vetenskaplig expertis från två olika fält som är relevanta för projektet: språkvetenskap och vård- och hälsovetenskap.
Kontakt: Charlotte Hommerberg, 070-215 19 81 Tove Nordén, kommunikatör, 070-367 14 53
På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns vetelinjerna där man nyligen har karaktäriserat gener med resistens mot det nya hotet. Ett nytt forskningsbidrag på 4,8 miljoner kr från Vetenskapsrådets utlysning gällande utvecklingsforskning möjliggör nu överförandet av resistensgenerna till vetesorter som är anpassade för olika klimat- och odlingsbetingelser världen över.
Han hoppas att som post-doc inom det nya projektet kunna bidra till att lösa problemet med fortsatt produktion av vete i världen.
– Det är fantastiskt kul att vi fick möjligheten att fortsätta vårt arbete inom detta område. Beskedet att vi får 4,8 miljoner kronor för att överföra genen till vetematerial för odling i olika delar av världen är mycket glädjande, säger professor Eva Johansson, SLU som är ansvarig för forskningsprojektet.
Svartrost (Puccinia graminis) är en svamp i ordningen Basidiomycetes. Svartrost värdväxlar mellan olika gräsarter och berberis. Då svartrost infekterar vete, korn och havre kan den orsaka stora skördeförluster. Svartrost ingår i släktet Puccinia, och familjen Pucciniaceae. Bild: Wikipedia
Forskningen som gäller överföring av resistensgener från det genetiska material som finns på SLU till vete för produktion i olika delar av världen, inte minst till utvecklingsländer i Afrika och Asien, leds från SLU men är ett samarbetsprojekt som inkluderar forskare i USA, Etiopien, Sydafrika, Uganda, Tajikistan, på CIMMYT i Mexiko, på ICARDA i Marocko och i Jordanien.
Mer information: Professor Eva Johansson, SLU eva.johansson@slu.se tel 040-41 55 62
Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige från ett annat land placeras ofta i HVB-hem.
– Det som är framträdande i intervjuerna är att migrationsbakgrunden är något som ungdomarna använder för att definiera sin tid på HVB-hemmet, och de ser det också som att bakgrunden är ett hinder för att komma in i samhället. Jämnåriga tvekar att ta kontakt, man utgår från att de har svårigheter med språket och de har svårt att komma in på arbetsmarknaden, berättar Åsa Söderqvist, doktorand vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Även för ungdomar med svensk bakgrund är det svårt att flytta från HVB till eget boende, men de här ungdomarna kommer dessutom ut i ett samhälle som är helt nytt för dem. Åsa Söderqvist menar att det stöd som ges till ungdomar med svensk bakgrund när de flyttar ut från HVB även måste ges till de här ungdomarna och vara anpassat efter deras förutsättningar och behov.
Globalt perspektiv
Förutom att intervjua ungdomar har hon observerat den dagliga verksamheten på HVB-hem och intervjuat personalen. De anstränger sig för att försöka få in ungdomarna i samhället via föreningsliv och andra aktiviteter, och har i sitt arbete en ständig uppmärksamhet på vad etnicitet och kultur innebär, hur olika skillnader ska överbryggas och samtidigt bejaka de ungas härkomst. Balansgången är en utmaning för personalen.
– Personalen ska både bejaka det som ungdomarna har med sig från landet de lämnat, och föra in dem i det nya, säger Åsa Söderqvist.
Det skapas lätt stereotypa bilder av vad som är svenskt och hur man lever i Sverige. Detta kan leda till ett större utanförskap för ungdomarna. När de ska skapa ett nytt hem är det viktigt att väga in både det som varit och det som kommer längre fram.
– Att skapa trygghet och tillhörighet är inte heller likställt med att man ska tillbringa hela livet här. De här ungdomarna har ett globalt perspektiv, och man måste ta med hela den komplexa bilden, säger Åsa Söderqvist.
Alla är involverade
Hon hoppas att hennes forskning ska nå ut till dem som kommer i kontakt med dessa unga personer – att det ska leda till reflektion kring vad etnicitet och kultur innebär och även kring hur man kan undvika stereotypa bilder samtidigt som man bejakar de ungas ursprung.
– Vi är alla involverade i detta, och har vi inte tid att reflektera blir det svårt att hitta lösningar för den här gruppen och bemöta dem på ett bra sätt. Man måste vara försiktig med att välja de enklaste tankevägarna.
Åsa Söderqvist försvarade framgångsrikt sin avhandling The (re)construction of home: Unaccompanied children’s and youth’s transition out of care den 3 februari 2017.
Det är forskare vid Karolinska Institutet har studerat snusets effekter tillsammans med forskare vid Umeå och Lunds universitet. Resultaten publiceras i Journal of Internal Medicine.
I Sverige snusar 19 procent av männen och fyra procent av kvinnorna, enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten. Även typ 2-diabetes är vanligt, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och upp till var femte riskerar att drabbas någon gång i livet. Sjukdomen är allvarlig då den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och förtida död.
Ökad risk oberoende på livsstil i övrigt
Forskarna vid Karolinska Institutet, Umeå och Lunds universitet har följt totalt 54 500 män mellan åren 1990 och 2013, baserat på data från fem olika studier. Under dessa år drabbades 2441 av dem av typ 2-diabetes. Genom studiens storlek kan man beräkna snuseffekter bland personer som aldrig har rökt, på så vis undviker man att resultaten påverkas av att många blandbrukar snus och cigaretter.
– Vi kan bekräfta det man tidigare har misstänkt, snusare har en ökad risk för typ 2-diabetes, och det kan inte förklaras med att de ibland röker eller av att de har en livsstil som i andra avseenden är mindre hälsosam, säger Sofia Carlsson, forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet.
Även vid lägre konsumtion, 5-6 dosor per vecka, syns en 40-procentig riskökning. Resultaten skulle kunna förklaras av nikotinets effekter. Experimentella studier har visat att nikotin kan leda till försämrad insulinkänslighet vilket i sin tur ökar risken för diabetes.
En snusare utsätter sig för samma eller något högre nikotinexponering som en rökare, även om man slipper många av de andra exponeringar som rökaren får i sig via tobaksröken. Ingen ökad risk sågs för personer som slutat snusa, vilket tyder på att man kan minska risken genom tobaksstopp.
Lika riskfyllt som rökning när det ´gäller diabetes
– Tack vara att snusning är relativt ovanligt bland kvinnor kunde vi inte göra motsvarande analyser för kvinnor, betydelsen av snusbruk för kvinnors diabetesrisk är därmed en viktig fråga för framtida studier, säger Sofia Carlsson.
Ur ett större perspektiv är det viktigt att påpeka att befintlig forskning talar för att rökare har en betydligt högre risk för cancer och hjärtkärlsjukdom än den som snusar. Att snus skulle vara mindre farligt än cigaretter gäller dock inte typ 2-diabetes.
– Diabetesutvecklingen drivs till stor del av livsstilsfaktorer och för att minska sin diabetesrisk bör man undvika tobaksbruk, övervikt, samt vara fysiskt aktiv, säger hon.
Forskningen har finansierats av bland annat Forte och Folkhälsomyndigheten, Vetenskapsrådet och Diabetesfonden.
Publikation: “Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts”, Carlsson S, Andersson T, Araghi M, Galanti R, Lager A, Lundberg M, Nilsson P, Norberg M, Pedersen LN, Trolle-Lagerros Y, Magnusson C, Journal of Internal Medicine, 6 februari 2017, DOI 10.1111/joim.12592.
Kontakt: Sofia Carlsson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Tel: 08-524 800 11 Mobil: 076-209 54 06 E-post: sofia.carlsson@ki.se
