Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.
– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Positiv inverkan på hälsan
Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.
– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.
Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.
– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.
För ytterligare information:
Anders Jacobsson, professor, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 27, mobil 070-60 27 639, e-post Anders.Jacobsson@su.se
Omega-3
Omega-3-fettsyror är fleromättade fetter och kan vara både kort- och långkedjade. ALA (alfalinolensyra) är en kortkedjad fettsyra som består av 18 kolatomer och kommer från växtriket. Den finns bland annat i valnötter, rapsolja och linfröolja. De långkedjade fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) är animaliska och har 20 respektive 22 kolatomer. De finns främst i mat som kommer från havet, d.v.s. från fisk och skaldjur. Omega-3-fettsyror finns även i margarin baserad på rapsolja.
Ett varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön. Nu visar forskning vid Umeå universitet och SLU att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.
– Studien visar på ett fenomen som inte har beskrivits tidigare. Resultaten är samtidigt helt centrala för att kunna förutse hur ekosystems, och människors, exponering för metylkvicksilver kan påverkas av globala klimatförändringar, säger Erik Björn, docent vid Umeå universitet och ledare för forskningsprojektet.
Filmklipp där Erik Björn berättar om studien (1:54 min).
Kvicksilver klassas av Världshälsoorganisationen WHO som en av de topp-10 kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Problemen med kvicksilver orsakas främst av metylkvicksilver, en organisk kvicksilverförening som verkar som ett starkt nervgift och som ackumuleras i näringskedjan i hav och sjöar. Halterna av metylkvicksilver i fisk och andra organismer styrs både av den totala mängden kvicksilver i ekosystemen och av komplexa kemiska och ekologiska processer i miljön. Klimatförändringar och människors markanvändning förväntas påverka dessa processer på flera sätt, bland annat genom tillförsel av organiskt material, humusämnen, via bäckar och älvar från land till sjöar och hav.
Påverkar hur långt ner solljuset når i havet
Humusämnena påverkar vattenmiljön på många sätt, bland annat genom att minska hur djupt solljuset når ner i vattnet. Detta kan leda till en minskning i produktion av växtplankton via fotosyntes, och i stället gynna tillväxt av bakterier som kan nyttja humusämnen för sin tillväxt. Som en följd kan strukturen i näringskedjan ändras från att vara dominerad av växtplanktonproduktion (autotrof) till att vara dominerad av bakterieproduktion (heterotrof).
En heterotrof näringskedja har generellt fler nivåer av olika organismer och forskarnas hypotes var att detta leder till fler möjliga steg för metylkvicksilver att anrikas innan det når predatorer som djurplankton och fisk.
– Vår studie bekräftar detta och visar att en ökning på 15-20 procent av mängden organiskt material i vattenmassan kan orsaka en förändring från en autotrof till en heterotrof näringskedja och leda till att halterna metylkvicksilver ökar två till sju gånger i djurplankton, säger Erik Björn.
Erik Björn, docent vid Umeå universitet, har lett forskningsprojektet. Foto: Mattias Pettersson
Effekterna måste studeras i hela näringskedjan
En ökning av mängden organiskt material med 15-20 procent är vad man räknar med att klimatförändringarna kan komma att orsaka i bland annat Östersjöregionen. Experimentet visar också att den uppmätta ökningen i metylkvicksilverhalt (två till sju gånger) är i samma nivå som den uppskattade totala ökningen (två till fem gånger) av kvicksilver i miljön orsakade av mänskliga utsläpp under hela industrialiseringen från 1850 fram till i dag.
– I perspektiv av ett förändrat klimat understryker våra resultat hur nödvändigt det är att inkludera effekterna av förändringar i näringskedjan i modeller för kvicksilvers omsättning i miljön och för riskbedömningar, säger Erik Björn.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och kunde genomföras tack vare tillgång till den tekniskt avancerade mesokosmanläggningen vid Umeå marina forskningscentrum. Mesokosmerna består av vattenfyllda rör där såväl temperatur som ljus regleras, vilket ger möjlighet att genomföra storskaliga experiment under mycket kontrollerade former.
För mer information:
Erik Björn, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 073 0709761
E-post: erik.bjorn@umu.se
Tidiga upplevelser av våld och självmord i familjen är riskfaktorer för eget suicidalt beteende och kan skapa problem i relationer. Närstående till suicidala patienter riskerar att drabbas av egen psykisk ohälsa som depression och ökad stresskänslighet. Men närståendeutbildning kan vara ett effektivt sätt att få bättre förståelse och att minska belastningen, visar en avhandling vid Umeå universitet som drar slutsatsen att samhället har mycket att vinna på att utveckla vården för suicidala personer och deras närstående.
– Min forskning visar att en suicidal patients familjehistoria och upplevelser av våld under uppväxten har betydelse och därför behöver uppmärksammas tidigt för att förebygga senare psykisk ohälsa. De närstående påverkas starkt och behöver därför eget stöd, säger Mia Rajalin, som är leg. psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri.
I avhandlingen beskrivs till exempel:
att manliga patienter med självmord i familjen själva gör allvarligare försök att ta sitt liv än personer utan en sådan historik.
att både män och kvinnor med självmord i familjen rapporterar högre grad av relationssvårigheter. För att hjälpa dessa personer att upprätthålla sina relationer och därmed motverka isolering är det viktigt att vara uppmärksam på deras samspel med andra.
att personer som har en historia av självmord i familjen eller utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, mobbning eller sexuella övergrepp som barn har en ökad risk för suicidalt beteende. Samhället i stort behöver uppmärksamma dessa riskfaktorer och sätta in preventiva åtgärder i god tid exempelvis inom skola, vård och omsorg.
I drabbade familjer finns ett stort behov av stöd när en familjemedlem gjort ett suicidförsök. Många behöver hjälp med att förstå och hantera situationen och den skuld de upplever. Mia Rajalin har utvärderat en utbildning för närstående till suicidnära patienter. Närståendeutbildningen, som inkluderar psykoedukation och färdighetsträning i grupp, visade sig effektiv i att möta deltagarnas behov.
– En närståendeutbildning kan ge familjemedlemmarna en fördjupad kunskap om bakomliggande faktorer vid självmord och självmordsförsök, en bättre förståelse för sina egna reaktioner och en förbättrad förmåga till kommunikation, vilket gör det enklare att lösa problemen på ett långsiktigt sätt. Vår utbildning uppskattas av deltagarna och har visat sig genomförbar. Liknande program skulle enkelt kunna implementeras inom den psykiatriska vården i hela Sverige, säger Mia Rajalin.
Mia Rajalin är leg. psykolog och har sedan 2007 arbetat inom specialistpsykiatrisk verksamhet i Stockholms Läns Landsting.
För mer information:
Mia Rajalin, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet
Telefon: 070-496 04 97, E-post: mia.rajalin@umu.se
Mastceller är en typ av vita blodkroppar som framför allt förknippas med allergiska reaktioner. Vid en allergisk attack kan nämligen mastceller utsöndra en rad inflammatoriska ämnen som histamin, prostaglandiner och olika enzymer och även så kallade cytokiner, en typ av inflammatoriska hormoner. Nyare forskning visar att mastceller också kan påverka en rad andra typer av sjukdomar, till exempel cancer, reumatism och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis.
Det finns alltså ett stort behov av att hitta läkemedel som motverkar mastcellernas skador. Det vanligaste sättet är att bromsa effekten av ett enskilt ämne som mastcellen utsöndrar, genom att använda mediciner som till exempel antihistaminer. Men eftersom mastcellen utsöndrar ett stort antal olika inflammatoriska ämnen finns det en risk att behandlingen bara delvis bromsar mastcellens negativa effekter.
Slå direkt mot mastcellen
Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny princip för hur man på ett effektivt sätt skulle kunna bromsa mastcellens skadliga verkningar. Principen bygger på att man helt och hållet eliminerar mastcellerna, och på det sättet stoppar effekterna av alla skadliga ämnen som mastceller utsöndrar.
Man har riktat in sig på de små korn, granula, inne i mastcellen, där de inflammationsdrivande substanserna lagras. Genom att använda sig av en typ av ämnen (lysosomotropa substanser) som kan skapa läckor från granula till mastcellens innandöme, har man upptäckt att det leder till att mastcellen begår självmord, apoptos.
I och med att andra celltyper är betydligt tåligare för lysosomotropa substanser än vad mastcellen är, går det att minska mängden mastceller utan att orsaka skada på andra celler i vävnaden.
I den nya studien som nu publiceras i The British Journal of Dermatology, har man visat att denna princip för att oskadliggöra mastceller fungerar bra i hudprover från psoriasispatienter. Forskarna hoppas på sikt att man med lysosomotropa läkemedel skall kunna reducera antalet mastceller i hudutslagen hos psoriasispatienter och därigenom lindra deras besvär.
För mer information:
Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571
I boken, där Malmö är i fokus, har hon försökt kartlägga just den här typen av kortare porrfilmer, som var gjorda på åtta millimeter bred film under åren 1971-1976.
Filmerna var enklare att producera än långfilmerna och kunde göras mer på hobbynivå. Dessutom var kortfilmerna lättare att sprida, berättar Mariah Larsson. För att ta reda på var filmerna visades har hon gått igenom gamla annonser i dags- och kvällspress. Hon har också undersökt filmernas innehåll och ursprung genom det material som har klippts bort. Det material som har klippts bort finns numera i arkiv från dåtidens myndighet för filmcensur, Statens biografbyrå.
Malmös porrlokaler en del av stadens historia
− Det var en väldigt speciell tid i historien. Dels fanns en ny liberal lag kring pornografi, men samtidigt en biografförordning med censur för att det skulle vara okej med undantag för yttrandefrihetslagen. Det är det torra och formella som möter det vilda och ganska galna, säger Mariah Larsson, lektor i filmvetenskap och författare till den nyutgiva boken The Swedish Porn Scene.
Under 80-talet försvann lokalerna och banade väg för videon. Att det fanns så många lokaler i Malmö där det öppnade porrbutiker och porrlokaler förklarar Mariah Larsson med att det hänger ihop med staden rent historie- och byggnadsmässigt.
− Innan stora delar av Malmö revs och byggdes om så fanns många övergivna lokaler där det typiskt startades porrklubbar eller butiker, där sådana här kortfilmer visades, säger hon.
Porrbranchen gjorde lite som den ville
Varför det är intressant att undersöka porr genom historien menar Mariah Larsson är viktigt ur flera synpunkter. Genom att undersöka hur pornografiskt material konsumerades under en speciell period kan man få en hint om dåtidens sexuella normer och föreställningar om sexualitet i samhället men också samhällets politiska normer.
− Kvinnorörelsen har inte gjort så stora framgångar under den här tiden och porrbranschen gör lite som de vill, kan man säga. Det finns en helt annan medvetenhet idag och kring diskussionen om branschen. Därför tycker jag det är viktigt med den här historiska kunskapen för att förhålla sig till hur det ser ut idag, säger Mariah Larsson.
Boken: Larsson, Mariah. The Swedish Porn Scene. Bristol, UK/Chicago, USA: Intellect Ltd., 2017. , 182 s.
– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.
Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.
– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.
Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.
– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.
Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.
Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.
– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.
Teknologin som skapats forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Borås öppnar upp nya möjligheter att i framtiden designa ”textila muskler” som exempelvis skulle kunna byggas in i kläder och underlätta för rörelsehindrade.
Utvecklingen av robotik och proteser har gått snabbt framåt tack vare teknologiska genombrott. Till exempel utvecklas anordningar som fungerar som ett slags yttre skelett och muskler, så kallade exoskelett, som kan förstärka människans egen förmåga.
Joggingtights med inbyggd muskelkraft
– Exoskelett ger funktionsnedsatta personer möjligheter att gå igen. Men de ser ut som små, styva robotdräkter. Vår dröm är att i framtiden ha exoskelett som mer liknar klädesplagg, exempelvis ”running tights” som man kan bära under sina vanliga kläder, för att göra det lättare att gå när man blir äldre eller svagare av någon anledning, säger Edwin Jager, universitetslektor vid Sensor- och aktuatorsystem, institutionen för kemi, biologi och fysik vid Linköpings universitet.
Dagens exoskelett får kraft genom att de drivs av motorer eller tryckluftssystem. I den aktuella studien har forskarna i stället utnyttjat de fördelar som finns med lätta, smidiga tyger och utvecklat vad man kan kalla ”textila muskler”.
Edwin Jager vid Linköpings universitet och Nils-Krister Persson vid Högskolan i Borås monterar en ”textil muskel” i en uppställning av mätinstrument som mäter kraft. Fotograf: Thor Balkhed
Forskarna har använt tyg, som kan massproduceras industriellt, och belagt det med ett elektroaktivt material. Det är genom denna speciella beläggning som själva kraften i de ”textila musklerna” uppstår. När en svag spänning appliceras till tyget ändrar det elektroaktiva materialet volym och garnet eller trådarna blir lite längre. Tygets egenskaper styrs av hur väven eller stickningen är uppbyggd. Det kan forskarna dra nytta av, beroende på hur tyget är tänkt att användas.
Parallellkopplade trådar i väven
– Vi kan designa tyget så att det kan producera mycket kraft, exempelvis genom att väva. Då får vi samma förlängning av tyget som i den enstaka tråden, men på samma sätt som i våra muskler blir kraftutväxlingen mycket högre när trådarna parallellkopplas i väven. Eller så kan vi använda en extremt töjbar stickning för att öka den effektiva förlängningen, säger Nils-Krister Persson, universitetslektor vid Smart Textiles, Textilhögskolan, Högskolan i Borås.
En stickad ”textil muskel” i sträckt läge. Bild: Thor Balkhed/LiU
I den aktuella forskningsartikeln visar forskarna att de ”textila musklerna” kan användas i en enkel robotanordning för att lyfta en liten tyngd. Forskarna bakom studien menar att teknologin möjliggör ett helt nytt sätt att designa och tillverka anordningar som likt motorer och biologiska muskler utövar kraft, så kallade aktuatorer.
– För det första kan vårt tillvägagångssätt göra det möjligt att på sikt tillverka aktuatorer med befintliga teknologier för textilproduktion på ett enkelt och förhoppningsvis prisvärt sätt.Men ännu mer intressant är att detta ger oss nya möjliga tillämpningar, exempelvis att i framtiden integrera textila muskler i klädesplagg, säger Edwin Jager.
Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Carl Tryggers stiftelse, Vetenskapsrådet, Smart Textiles-initiativet (VINNOVA), European Scientific Network for Artificial Muscles och EU:s sjunde ramprogram FP7.
Publikation:Knitting and weaving artificial muscles, Ali Maziz, Alessandro Concas, Alexandre Khaldi, Jonas Stålhand, Nils-Krister Persson, Edwin W.H. Jager, Science Advances, publicerad online 25 januari 2017, doi: 10.1126/sciadv.1600327
Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle har i experiment visat att bakgrundsljud spelar en stor roll och att det inverkar på vår prestation. Det finns även forskning som visar att om man till exempel gör det svårare att se det man ska studera in, eller ökar svårighetsgraden på uppgiften, så reagerar man mindre på bakgrundsljud.
Ett svårläst teckensnitt
– Vi ville nu få ett mer tillämpat perspektiv och har därför tittat på faktorer som kanske kan skydda mot störande ljud istället, säger Niklas Halin.
Tidigare har man mest använt enklare minnesuppgifter, men nu valde forskarna att använda arbetsuppgifter som mer liknar de man arbetar med på kontor och i skolor.
– Vi sökte en typ av manipulering som vem som helst skulle kunna göra, på till exempel ett kontor, och valet blev att ändra teckensnittet till ett som är mer svårläsligt.
Effekterna av störande ljud förvann
Testpersonerna fick korrekturläsa både i tystnad och med bakgrundsprat och med text skriven antingen i Times New Roman eller i Haettenschweiler.
När de uppmanades att en hitta en viss typ av fel, där de var tvungna att läsa och förstå texten för att förstå att där fanns ett fel, så försvann effekten av ljud när texten var skriven i Haettenschweiler, men inte när den var skriven i Times New Roman. I text skriven i den mer lättlästa Times New Roman så försämrades prestationen.
Forskargruppen undersökte också hur mycket information man kommer ihåg av en text man just har läst. På samma sätt som i experimentet med korrekturläsning så kunde man bara se en effekt av bakgrundsljud när texten var skriven i det lättläsliga teckensnittet.
– Vi fann att när vi adderade de svårlästa teckensnitten så hände det något. Det verkar som att uppmärksamheten låses kring det momentet och att ens förmåga att fokusera på uppgiften då bibehålls.
En hjälp i skolan
Forskarna ser detta – att man själv ändrar teckensnitt om man måste fokusera på en text – som ett första steg mellan grundforskning och den tillämpade forskningen, som visar att det faktiskt finns faktorer som gör att man kan minska distraktion.
– Den generella slutsatsen är att när man behöver fokusera på en uppgift och befinner sig i en bullrig miljö kan det vara en fördel, i alla fall i ett kortare perspektiv, att öka svårighetsgraden på uppgiften då det gör att man måste koncentrera sig mer när man läser.
– I förlängningen skulle våra resultat kunna hjälpa personer som har koncentrationssvårigheter, i till exempel kontorslandskap eller i skolmiljö. Det behövs dock mer forskning för att se om detta är en hållbar teknik.
Viktigt på sjukhusen
En parallell är forskning från sjukhusvärlden från när man exempelvis ska knappa in doser i maskiner. Där har man tittat på vad som händer om man gör den numerära information som deltagaren skulle knappa in svårare att se med olika gråskalor, för att se om det kan ha en inverkan på benägenheten att göra fel.
– Det finns ju arbete för andra att spinna vidare på här. Vad kan man göra för typ av manipuleringar som kan hjälpa folk att bibehålla koncentrationen i kortare och längre perioder? Detta ser jag som ett första instick, säger Niklas Halin.
Niklas Halin försvarar sin avhandling ”A Shield against Distraction from Environmental Noise” i Krusenstjernasalen, Högskolan i Gävle den 26 januari.
För mer information:
Niklas Hallin, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070- 485 02 49
E-post: niklas.halin@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
En ny studie från ett internationellt forskarlag lett från SLU har jämfört sju bergsområden när det gäller växtlighet, växtnäringstillgång och andra markförhållanden. Observationerna har gjorts på olika höjder – som motsvarar olika temperaturzoner och på det sätter kunde forskarna förutspå hur ett varmare klimat kan komma att påverka ekosystemen.
Globalt sett är de ekosystem som finns på höga berg mycket känsliga för det av människan orsakade allt varmare klimatet. Synliga tecken på detta är att trädgränsen förflyttas uppåt i bergssluttningarna och att vegetationen förändras, både ovan och nedan trädgränsen.
Naturliga klimatlaboratorier
Många har anlagt experiment för att försöka förstå hur stigande temperaturer påverkar bergsekosystem, men problemet är att klimatdrivna effekter sker över mycket längre tidsskalor än några befintliga experiment. Detta gör att de flesta experiment inte passar för studier av påverkan på stora, långlivade växter, som träd. Därför är dagens kunskap om hur ett varmare klimat påverkar bergsekosystem begränsad. Men forskarlagets artikel som finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, presenterar nya insikter om hur varmare klimat påverkar bergsekosystem globalt.
Vegetation nära trädgränsen i Klippiga bergen i Colorado (tv) och trädgränsvegetation i nationalparken Nelson Lakes på Nya Zealand. Foto: Jordan Mayor
Istället för experiment över kortare tidsperioder har forskarna utnyttjat höjdgradienter på berg, både ovanför och under trädgränsen. Höjdgradienter är samtidigt temperaturgradienter (det blir kallare högre upp på berget) och om 80 år förväntas en viss höjd ha samma temperaturförhållanden som idag råder 300 meter längre ner. På detta sätt kan forskarna förutspå effekter av varmare klimat i verkliga bergsekosystem, utan de problem som vanliga experiment innebär. Man kan säga att forskarna använde bergsområdena som ”naturliga klimatlaboratorier”.
För att vara säkra på allmängiltigheten i sina resultat använde de höjdgradienter i sju olika tempererade regioner runt om i världen: Centraleuropa, Hokkaido i Japan, östra Australien, Nya Zeeland, Colorado i USA, British Colombia i Kanada och i Patagonien i Sydamerika.
Ändrad balans mellan kväve och fosfor När forskarna studerade hur tillgången på växtnäring förändrades med höjden över havet fann de ett återkommande mönster i alla de sju regionerna. Ju lägre ner på höjdgradienten, desto större var markens innehåll av växttillgängligt kväve, vilket betyder att vi kan förvänta oss att växterna får tillgång till större mängder av detta växtnäringsämne i ett varmare klimat.
Växternas tillgång till fosfor styrdes däremot inte på samma sätt av höjden. På höga höjder var balansen mellan kväve och fosfor (mätt som kvoten mellan mängderna kväve och fosfor i växters löv) likartad i alla de sju regionerna, men på lägre höjd skilde sig förhållandet mellan kväve och fosfor avsevärt mellan regionerna. Detta betyder att balansen mellan näringsämnena begränsas av den låga temperaturen på hög höjd, men på lägre höjd – eller i ett varmare klimat – blir regionala faktorer och skillnader mellan regioner viktigare för näringsbalansen.
Forskarna undersökte också mekanismerna bakom de återkommande mönstren längs höjdgradienterna i de sju olika bergsregionerna. Det de fann var att temperaturens (höjdens) inverkan på växtnäringstillgången var kopplad till förändringar i markens mullhalt, kvaliteten på detta organiska material och det mikrobiella samhället i jorden.
Likartade effekter i bergstrakter jorden runt Det anmärkningsvärda i studien är just att effekterna av ökande temperatur i de sju vitt spridda bergsregionerna var så pass jämförbara. Dessutom visade studien att dessa förändringar, åtminstone delvis, äger rum oberoende av var trädgränsen går. Ett varmare klimat kommer alltså att påverka ekosystemen oavsett vilka eventuella nya trädarter som kan tänkas migrera upp på bergssluttningarna när det blir varmare.
Mycket återstår att ta reda på om hur ett varmare klimat orsakat av människan kommer att påverka jordens ekosystem i det långa loppet och i större geografisk skala. Genom att använda naturens egna experiment (höjdgradienter i olika världsdelar) kunde forskarna bevisa att temperaturförändringar i den storleksordning som förväntas ske under de kommande 80 åren har potential att orsaka stora förändringar i de funktionella egenskaper vi idag finner hos jordens bergsekosystem. Detta kan leda till en ökad obalans i ekosystemen både i och ovan mark. Det innebär ttill exempel att ekosystemens växtkraft, motståndskraft mot störningar och förmåga att återhämta sig kan bli mer föränderliga och svårare att förutsäga.
Studien har letts av postdoktor Jordan Mayor och professor David Wardle vid SLU (Institutionen för skogens ekologi och skötsel), med samarbetspartners från nio andra universitet, inklusive universiteten i Vermont, Manchester och Grenoble.
Artikeln: Jordan R. Mayor, Nathan J. Sanders, Aimée T. Classen, Richard D. Bardgett, Jean-Christophe Clément, Alex Fajardo, Sandra Lavorel, Maja K. Sundqvist, Michael Bahn, Chelsea Chisholm, Ellen Cieraad, Ze’ev Gedalof, Karl Grigulis, Gaku Kud, Daniel L. Oberski & David A. Wardle. 2017. Elevation alters ecosystem properties across temperate treelines globally. Nature.
– Vi har undersökt hur det har gått för de som har kommit tidigare för att kunna lära oss av dem när vi nu möter nya grupper, säger Eskil Wadensjö professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Han har tillsammans med forskaren Aycan Celikaksoy har kartlagt 10 000 ensamkommande barn. Resultaten redovisas i rapporten Ensamkommande barn i Sverige.
Barnen kom mellan 2003 och 2012 och forskarna har sammanställt data från Socialstyrelsen och SCB över arbete, utbildning och inkomst.
De flesta är omkring 16 år – men inte bara
Den bild som växer fram visar att de flesta ensamkommande barn kommer till Sverige när de är 16-17 år. Men det finns också yngre tonåringar och till och med barn under 10 år. De yngsta har tagit sig hit tillsammans med en förälder som är så ung att den också räknas som barn. De äldsta i studien har forskarna kunnat följa fram till 25-års åldern.
De går i grundskolan eller i gymnasiet och i 20-års åldern börjar de flesta arbeta. Många drag är gemensamma för alla ensamkommande barn men där finns skillnader. Till exempel utmärker sig den afghanska gruppen.
– Fler av dem som kommit från Afghanistan har arbete. Skillnaden är inte så stor med mönstret är detsamma som i Norge så därför kan vi vara ganska säkra på att det stämmer, säger Eskil Wadensjö.
Det finns även skillnader mellan könen.
– 65 procent av pojkarna har arbete jämfört med 50 procent av flickorna. Flickorna studerar lite oftare än pojkarna. Men i den grupp som varken arbetar eller studerar dominerar flickorna, säger Eskil Wadensjö.
Ingen hög arbetslöshet inom gruppen
Det kan bero på att om flickorna förenas med familj eller släktingar i Sverige så kan det hamna på deras lott att sköta hushållet eller ta hand om yngre barn. Många av de ensamkommande gifter sig också tidigt och då är en möjlig förklaring att flickorna blir hemmafruar. Men Eskil Wadensjö påpekar att det är viktigt att närmare undersöka hur det går för flickorna.
Pojkarna får jobb på byggen, i transportsektorn eller okvalificerade industrijobb. Flickorna jobbar som undersköterskor, sjukvårdsbiträden och i äldreomsorgen. Ganska naturligt säger Eskil Wadensjö, med tanke på att de har kort skolbakgrund.
Det finns också de som studerar vidare på högskola och universitet, men på vilka utbildningar svarar inte den här studien på. Eskil Wadensjö tolkar heller inte siffrorna som att det är hög arbetslöshet i gruppen.
– Preliminärt verkar det inte vara så. Men vi kommer att titta mer på det. Nästa uppföljningsgrupp är de som kom 2013 till 2014 då kommer vi att använda data om arbetslöshet också. Men vi har inga indikationer på att det finns många i arbetslöshet bland dem vi har undersökt.
Samma lön oavsett nationalitet
Jämfört med andra länder sticker Sverige ut i ett avseende. När de som kom hit som ensamma barn så småningom börjar jobba tjänar de betydligt bättre än vad samma grupp gör i andra länder.
– Vi trodde att de skulle ha mycket sämre inkomster är de som är födda i Sverige. I andra länder har de ensamkommande ofta mycket låga inkomster. Men så var inte fallet. De har samma inkomst som svenskar i jämförbara branscher. De svenska erfarenheterna avviker klart från hur det ser ut internationellt, säger Eskil Wadensjö.
Antalet ensamkommande barn varierar över åren. 2003, som ligger längst bak i tiden för Eskil Wadensjös studie kom det bara 369 barn. 2012 växer de till 3 533. 2015 är det år då det kommer allra flest 35 500 för att med den strängare flyktingpolitiken minska till några tusen under 2016.
Majoriteten är pojkar, bara 25 procent är flickor. Få flickor från Afghanistan och Irak men nästan hälften av barnen från Eritrea och Somalia är flickor.
Ensamkommande har stor kapacitet
– Det kan bero på att familjenormerna i hemländerna skiljer sig åt. Men också på att många av pojkarna från Afghanistan bor i Iran där de riskerar att bli utvisade till Afghanistan och att de kan tvingas att bli soldater. Numer gäller det också Somalia och Eritrea. Vi ser att en större del pojkar därifrån söker asyl nu. Det beror just på faran att bli rekryterad till krig eller inbördeskrig, säger Eskil Wadensjö
För att integrationen i det nya landet ska lyckas så behöver mottagandet ske i olika steg, där varje del är lika viktig. Det är inte en fråga som den här studien svarar på men något som är väl belagt i både svensk och internationell forskning. Det börjar med att hanteringen av uppehållstillstånd ska gå så snabbt som möjligt. Ovisshet och väntan förvärrar den psykiska stress som många av barnen lever med.
Barnen behöver ett tryggt boende och nätverk av vuxna och jämnåriga. Därefter språkintroduktion, skola och vidare ut på arbetsmarknaden. Den största risken för att inte klara av att etablera sig i ett nytt land är de erfarenheter av att tvingas fly som barnen bär på.
– Det är en svår upplevelse att lämna sin familj och att vara på flykt. Många undersökningar i många olika länder pekar på att det är väldigt viktigt att snabbt ta tag i barnen när de kommer till det nya landet och ge dem hjälp att bearbeta sina upplevelser, säger Eskil Wadensjö.
Men många av barnen visar också stor kapacitet när det gäller att anpassa sig. Något som förvånade Eskil Wadensjö.
– När vi jämför med barn som kommit med sina föräldrar så går det lite bättre för ensamkommande flyktingbarn att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vet inte vad det beror på, det måste vi undersöka vidare. Men man kan inte vara svag och klara av att fly ensam, säger han.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Josef nio år halkade i simhallen och slog i huvudet och fick åka ambulans till sjukhuset för att sy. Men det han var mest rädd för att var att vårdpersonalen skulle upptäcka att han saknade de fyra sista siffrorna i personnumret och ringa polisen.
Maya sex år upptäckte en polis på skolgården när skoldagen var slut. Snabbt bestämde hon sig att ta en annan väg hem för att inte leda polisen till den hemliga adress där hon och familjen gömde sig.
”Jag är en tjej på 11 år som levt gömd sedan jag var fem år. Jag vill inte gå runt och vara rädd. Jag vill inte leva så här. Snälla kan ni lyssna på mig och försöka göra någonting åt det.”, står det i ett brev som en gömd flicka skrev till dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och prinsessan Victoria.
De gömda barnens berättelser finns återgivna i rapporten Hälsa, välbefinnande och utveckling. En studie om papperslösa barn. Den är skriven av Åsa Wahlström Smith forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap.
Under 2012 till 2014 följde Åsa Wahlström Smith 19 gömda barn för att ta del av hur de upplever sin situation.
– De mår dåligt, de är rädda, de lever med olika nivåer av hot. De är ständigt medvetna om var de är och att de inte har tillstånd att vistas i landet, säger Åsa Wahlström Smith.
Flyttade 38 gånger under ett och ett halvt år
Samtidigt påpekar hon att den grupp hon följt var de barn som orkade vara med i en forskningsstudie. Många tillfrågade tackade nej eftersom de inte var tillräckligt psykiskt starka.
Barnens tillvaro präglas av utsatthet och fattigdom. Eftersom de är i Sverige illegalt kan föräldrarna inte ha reguljära jobb. De är därför hänvisade till olika former av svartjobb och understöd från privatpersoner och frivilligorganisationer. De är trångbodda och flyttar ofta. Ett av barnen hade flyttat 38 gånger på ett och ett halvt år
Många har bott så under stor del av barndomen. I studien finns barn som levt som gömda i åtta år. De svenska asylreglerna gör att familjerna kan söka uppehållstillstånd var fjärde år eftersom avslaget på den första ansökan preskriberas efter fyra år. Många hade även varit på flykt och bott som papperslösa innan de kom till Sverige. I vissa fall hade delar av familjen fastnat på vägen till Sverige. Som en familj där pappan och två barn var gömda i Sverige och mamman och det yngre barnet var gömda i Iran.
Skapar ”rum av normalitet”
En strategi som många barn utvecklade för att orka med sin situation var att skapa rum av ”normalitet”, som forskarna uttrycker det. Det kunde vara i en idrottsförening, i kulturskolan eller på internet. Då kunde de stundtals leva ungefär som andra barn och nästan glömma otryggheten i vardagen.
För att minska barnens stress borde organisationer och föreningar vara flexibla och inte alltid kräva de fyra sista siffrorna i personnumret, menar Åsa Wahlström Smith.
– Enligt barnkonventionen har barn rätt till fritid, till frihet och beskydd. Men det finns administrativa hinder som gör att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Okunskapen om hur man ska bemöta dessa barn och vad de har för rättigheter är också utbredd. Det är till exempel inte olagligt att hjälpa en person i papperslöshet så länge man inte gör det för ekonomiskt vinning. Det finns inte heller något krav att man ska ange papperslösa personer till polisen.
Men vissa verksamheter löser administrativa problem. Åsa Wahlström Smith ger stadsbiblioteket i Göteborg som exempel. Där hanteras papperslösa på samma sätt som de med skyddad identitet.
– De här trygga vardagsmiljöerna stärker de papperslösa barnen. Enkla saker som att spela i en orkester eller vara på biblioteket sänker även risken för dem att upptäckas. Situationer som utmärker dem på något sätt kan väcka misstankar om att något inte stämmer.
”Inte barnen som valt att leva i papperslöshet”
Samtidigt är barnen i Sverige illegalt. Ska då kommunala verksamheter underlätta för dem att leva här?
– De här personerna lever här för att de är desperata och inte har möjlighet att leva ett säkert liv i landet de flytt. Människor i papperslöshet kommer att finnas här i vilket fall. Det är inte barnen som har valt att leva i papperslöshet och i inget annat sammanhang kan barn straffas för sina föräldrars handlingar. Kommunen har en skyldighet mot alla som är bosatta där. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att inget barn ska fara illa och att barnen har rätt till skälig levnadsstandard.
Några av de familjer som Åsa Wahlström Smith följde fick uppehållstillstånd så småningom. Beslutet innebar naturligtvis en lättnad men också sorg.
– Det är dubbla känslor. Många känner att det har gått så otroligt mycket tid till ingen nytta. Och att gå från att ha levt från dag till dag till att börja reda ut sitt liv kan vara väldigt svårt. Samtidigt har familjerna ofta ett nätverk som hjälpte dem att leva som gömda och som ibland kan vara ett stöd in i samhället.
Men åren som gömd riskerar att prägla barnens fortsatta liv. Många av de som har uppgivenhetssymptom och har kallats apatiska barn, har varit gömda. Som vuxna kan barnen få svårt att utveckla nära relationer eftersom de i sin barndom ständigt fått hålla distans, säger Åsa Wahlström Smith.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
De vulkaner som ligger bakom de allra största utbrotten brukar kallas för supervulkaner. Med sina enorma utbrott påverkar de hela planeten, och kan i värsta fall orsaka dramatiska globala klimatförändringar. Den indonesiska supervulkanen Toba hade ett sådant utbrott för 73 000 år sedan, då 2 800 kubikkilometer vulkanisk aska kastades upp i atmosfären, och sedan regnade ned och täckte enorma områden i Indonesien och Indien.
Små kristaller ger svar om supervulkanens utbrott Hur sådana enorma mängder magma kan bildas i jordskorpan, och vad som förmår den magman att komma ut i ett enda stort explosivt utbrott har länge varit ett mysterium. Men nu har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor hittat avgörande ledtrådar inuti mikroskopiska kvartskristaller i vulkaniska stenar och aska.
Några av de analyserade kvartskristallerna från vulkanen Toba. Olika tillväxtzoner, med olika sammansättning, framträder med skillnader i gråskalan. Bild: Troll et al.
– Kvartskristallerna som bildas inne i magman registrerar vad som händer i magman innan utbrottet, ungefär på samma sätt som årsringar i ett träd. När något ändras i kristallerna tillväxtmiljö (magman) så påverkas dess ”årsringar”. Problemet är bara att kristallerna är mikroskopiska, och varje ”årsring” är några tusendels millimeter stora, och de är därför mycket svåra att analysera, säger David Budd vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Ett mycket explosivt händelsförlopp Forskarna har analyserat mängder av dessa små kvartskristaller och har kartlagt hur isotopsammansättningen varierar i olika ”årsringar”. Det visar sig att de yttersta delarna av kristallerna har betydligt lägre nivåer av den tunga syreisotopen 18O jämfört med den lättare 16O.
– Dessa låga nivåer av 18O just i utkanten av kristallerna betyder att någonting förändrades i magman alldeles innan det stora utbrottet. Förklaringen till det är att magman smälte upp en viss typ av bergart som innehåller ovanligt lite 18O. Dessutom innehåller den bergarten stora mängder vatten som frigörs i kontakt med magman och bildar vattenånga, vilket i sin tur ökar gastrycket så att magman blir explosiv. Vi har alltså hittat den tändhatt som förklarar hur utbrottet kunde bli så exceptionellt explosivt, förklarar Frances Deegan vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Hot mot klimat och överlevnad Lyckligtvis sker supervulkanutbrott väldigt sällan, men konsekvenserna är desto större.
– Biologer har tidigare visat att detta supervulkanutbrott var nära att utrota mänskligheten för 73 000 år sedan. Det dröjer förhoppningsvis tusentals år, men det är bara en tidsfråga innan nästa supervulkanutbrott sker, kanske i Toba, Yellowstone i USA, eller på någon helt annan plats. Förhoppningsvis vet vi då ännu bättre hur dessa utbrott fungerar, och är bättre förberedda! säger Valentin Troll professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, som leder forskargruppen bakom artikeln.
Kontakt: För mer information kontakta Valentin Troll, tel: 018-471 2570, e-post: Valentin.Troll@geo.uu.se
– Användning av digitala teknologier i undervisningen bidrar till aktiviteter som kan ses som nya möjligheter för lärande, säger avhandlingens författare Emma Edstrand.
Hon har studerat hur gymnasieelever använder sig av två digitala redskap, ett virtuellt havsförsurningslaboratorium och en koldioxidkalkylator. Redskapen gör det möjligt för eleverna att diskutera vetenskapliga metoder och miljöfrågor som rör havsförsurning och koldioxidutsläpp utan att de har djupgående förkunskaper.
I det virtuella labbet kan eleverna experimentera i en värld av organismer vars livsvillkor är påverkade av klimatförändringar och koldioxidutsläpp. Koldioxidkalkylatorn i sin tur beräknar koldioxidutsläpp kopplade till elevernas inmatade svar i form av uppskattningar av deras individuella livsstilsaktiviteter.
– Experimenten i det virtuella labbet skulle vara svåra att genomföra i ett traditionellt skollabb eftersom det kräver att eleverna följer klimateffekter över en längre tidsperiod. Här kan de jämföra sina resultat med statistiska data från autentisk forskning. Vad gäller koldioxidkalkylatorn är kunskapen som den levererar mångfasetterad och uträkningarna för komplexa för att klara utan tillgång till redskapet, säger Emma Edstrand.
Samspelet med läraren viktigt Samtidigt visar hennes studie hur de digitala redskapen är långt ifrån självinstruerande. När eleverna ska förstå de vetenskapliga processer och de konceptuella antaganden som ingår i de digitala teknologierna spelar läraren en central roll genom att gå in och stötta och utmana elevernas resonemang och arbete.
Miljöundervisning är ett relativt nytt ämnesområde i skolan och vilar därför inte på lika långa och etablerade undervisningstraditioner som exempelvis matematik och språk.
– Det innebär att undervisning som rör miljöfrågor potentiellt är mer mottaglig för nya redskap och arbetssätt, och inom ramen för detta område introduceras också kontinuerligt nya digitala redskap, säger Emma Edstrand.
Så gjordes studien:
Till grund för studien ligger dels analyser av 500 amerikanska elevers (12–18 år) svar på en öppen fråga vid två tillfällen, där de ombads designa ett experiment för att kunna besvara en miljöfråga. Mellan de två frågetillfällena arbetade eleverna med det virtuella labbet.
Dels bygger studien på videoinspelningar av en svensk gymnasieklass där eleverna läser ett marinbiologiskt program och där de arbetar med båda de nämnda redskapen.
Jonathan Josefsson har gjort nedslag i två arenor i det offentliga Sverige för att ta reda på hur debatten om asylsökande barns rättigheter förs. Den ena arenan är Migrationsöverdomstolen, den instans som slutgiltigt avgör överklagade migrationsärenden och där besluten blir prejudicerande.
Den andra arenan är Dagens Nyheter där artiklar som rör barn och uppehållstillstånd granskats för åren 2000–2013.
– En stor mängd barn migrerar i vår värld, det skapar frågor både för det svenska samhället och för många andra länder. Sverige har skrivit på Barnkonventionen som ger barn universella rättigheter. Samtidigt har en stat en rätt och ett intresse av att reglera invandringen. Dessa två grundläggande idéer hamnar ofta i spänning gentemot varandra, säger Jonathan Josefsson.
Barnens bästa styr inte i asylärenden
– Vilken betydelse har Barnkonventionen? Hur formuleras rättigheter och asylsökande barns anspråk för att få uppehållstillstånd i de två arenorna? Jag har studerat vilka innebörder som ges till barns rättigheter och hur de används i praktiken när migrationen ska regleras.
Avhandlingen visar att Migrationsöverdomstolen mellan åren 2006–2013 har publicerat 250 prejudicerande ärenden, varav 79 rörde barn. Men bara i en handfull fall har principen om barnets bästa haft betydelse för domstolens beslut att ge dem asyl.
– Principen om barnets bästa – som domstolen måste ta hänsyn till – får en starkt begränsad betydelse för utfallet av domsluten. I många fall berörs Barnkonventionen bara som en slags stämpel i domarna, med en automatiserad formulering som i realiteten inte betyder någonting. I andra fall fungerar principen om barnets bästa som ett stöd för att avvisa barn med hänvisning till att de bör återförenas med sina föräldrar i hemlandet. Många gånger i kontrast mot vad barnet själv menar är sitt eget bästa.
Olika användning av Barnkonventionen I medier och den offentliga debatten, däremot, lyfts Barnkonventionen och barns rättigheter fram som ett argument för att ifrågasätta rättsliga beslut. Det kan till exempel handla om motstånd i lokalsamhället utifrån ett enskilt barns utvisningsbeslut.
– Synen på vad som är barnets bästa varierar alltså beroende på vilken arena man befinner sig på. Domstolen argumenterar utifrån olika juridiska utgångspunkter och strävar efter att vara konsekvent och rättssäker. Medan medier och offentlighet utifrån Barnkonventionen ifrågasätter besluten och lagens mening utifrån vad som anses orimligt eller omoraliskt.
Med sin avhandling hoppas Jonathan Josefsson att synen på vad barns rättigheter är, och hur de används, ska diskuteras mer. Den diskussionen behövs, menar han.
– Nu finns långt framskridna planer på att göra Barnkonventionen till lag. Det finns en tilltro till att en sådan förändring ska förbättra barns situation. Men frågan är om det mest handlar om politisk goodwill. Kommer en sådan lagändring verkligen att få någon effekt, frågar sig Jonathan Josefsson.
Avhandling: ”Children at the borders”, Jonathan Josefsson, Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
Glioblastom är den vanligaste formen av primär hjärntumör som drabbar vuxna och är i princip obotlig. Utvecklingen av effektivare behandlingar begränsas bland annat av att glioblastomtumörer är så heterogena, det vill säga att tumörcellerna kan vara mycket olika, både mellan olika patienter och inom samma tumör.
Heterogeniteten mellan olika tumörer beror bland annat på att tumören kan uppkomma från olika typer av hjärnceller. Ursprungscellen för glioblastom kan antingen vara omogna nervstamceller eller mer utvecklade så kallade gliaceller.
För att kunna utveckla bättre behandlingar mot glioblastom behövs mer kunskap om hur ursprungscellen påverkar cancercellernas egenskaper. Sådana studier behöver initialt utföras i möss eftersom det inte är möjligt att kartlägga ursprungscellen för cancer i patientmaterial. I den aktuella studien har forskarna använt sig av flera kliniskt relevanta glioblastommodeller i mus och funnit att tumörer som uppkommit från omogna nervstamceller utvecklades snabbare än tumörer som uppkommit från mer utvecklade gliaceller.
Ursprungscellen påverkar tumörens tillväxt och känslighet
– Vi upptäckte att flera viktiga egenskaper hos cancercellerna kunde kopplas till vilken ursprungscell tumören kommit från. Omogna nervstamceller gav upphov till glioblastom som växte snabbare och var mer maligna än de som kom från gliaceller, säger Lene Uhrbom, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och huvudansvarig för studien.
För att ta reda på hur ursprungscellen påverkade glioblastomcellernas egenskaper analyserade forskarna hur aktiviteten hos ett stort antal gener skiljde sig åt mellan tumörer med olika ursprung och kunde identifiera en ”gensignatur” bestående av närmare 200 gener.
– När vi jämförde gensignaturens aktivitet i glioblastomceller från ett 60-tal patienter fann vi att en stor andel av patienterna kunde separeras i undergrupper som uppvisade ett liknande samband mellan genaktivitet, tumörcellermas egenskaper och cellursprung som vi sett i musstudien. Det tyder på att tumörursprungscellen har en direkt påverkan även på humana tumörers egenskaper, säger Lene Uhrbom
En egenskap hos tumörcellerna som forskarna var extra intresserade av var deras känslighet mot cancerläkemedel och även här fann man en koppling till ursprungscellen. Glioblastomceller från patienter som genom gensignaturanalysen kunde kopplas till ett omoget ursprung uppvisade en generellt högre känslighet mot cancerläkemedel än glioblastomceller som kunde kopplas till mer utvecklade ursprungsceller.
– Vi visar att ursprungcellen är viktig för glioblastomcellers malignitet och känslighet mot cancerläkemedel och att fynden även är applicerbara på glioblastomceller från patienter. Vi hoppas att den gensignatur vi har identifierat kan ligga till grund för en bättre klassificering av glioblastompatienter och för att identifiera nya mål för behandling, säger Lene Uhrbom.
Forskarna bakom studien är knutna till SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
– Det här tyder på väldigt långvariga förändringar som orsakas av nikotin och som man inte har varit medveten om innan. Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Försöket genomfördes ytterligare två gånger. Forskarna ville försäkra sig om att det oväntade resultatet inte var en engångsföreteelse. Totalt testades 108 djur varav hälften fick nikotin och hälften saltlösning, under en treveckorsperiod. Utfallet blev det samma varje gång.
– Nikotindjuren spenderar mycket mer tid på de här mer skrämmande ytorna jämfört med de som bara fått koksaltsinjektioner. Det här ser vi inte direkt efter nikotinbehandlingen utan först efter tre månader och framåt. Då har djuren alltså inte fått något nikotin på tre månader, och helt plötsligt så uppvisar de en ökad spontan impulsivitet vilket är väldigt konstigt, säger Julia Morud Lekholm.
Kraftiga förändringar i hjärnan – Det som är intressant är att vi också vid samma tidpunkt kan börja se förändringar i det GABAerga systemet i hjärnan, vilket är det system som normalt bromsar hjärnans signalering, fortsätter hon.
Efter ytterligare fyra månader hade det GABA systemet i den studerade regionen i råttornas hjärnor påverkats så kraftigt att det helt slagit om. Istället för att dämpa så ökade det nervcellssignaleringen.
Fullt påslag, med andra ord, och stor risk för återfall i exempelvis rökning – om det hade handlat om människor.
– Råttor och människor är så klart väldigt olika, men när det gäller den typ av nervkrets vi studerar i hjärnans belöningssystem så är vi mycket lika. Också när det gäller risktagandebeteendet går det till viss del att översätta till människa. Att ha dålig impulskontroll är ju inte bra för livet i stort. Man kan hamna i många dåliga situationer och det kan också ha effekter på annat drogintag senare i livet, säger Julia Morud Lekholm.
Sluta röka en livslång kamp Även om tidsaspekterna inte nödvändigtvis är överförbara till människa menar hon att den förändrade signaleringen i hjärnan förklarar en del av de svåra och långvariga problem många har som vill sluta röka eller snusa.
– Det är en livslång kamp, det förstår vi när vi tittar på djuren som efter så långt uppehåll från nikotin fortfarande har väldigt kraftiga förändringar i belöningssystemet. Därför borde man absolut satsa mer på den här typen av forskning och att försöka hitta nya terapier, för det är jättesvårt för folk att klara att stå emot suget under lång tid, säger Julia Morud Lekholm.
