– Vad som bestämmer kedjornas längd har inte varit känt tidigare och vi blev förvånade när det visade sig att samma enzym som kan styra laddningsmönstret, NDST2, också bestämmer kedjelängden, säger Audrey Deligny, förstaförfattare och tidigare postdoktor i professor Lena Kjelléns forskargrupp vid Uppsala universitet.
Heparansulfat är kolhydratkedjor med negativa laddningar som påverkar hur celler rör sig, delar sig eller mognar. Dessa processer är särskilt viktiga under fosterutvecklingen men har också betydelse t ex vid cancer. Mönstret som de negativa laddningarna bildar, liksom längden på kolhydratkedjan, kommer att avgöra på vilket sätt heparansulfatkedjorna kan påverka sin omgivning. Cellerna tillverkar heparansulfatkedjorna med hjälp av enzymer som antingen fogar ihop sockermolekylerna eller bidrar med sulfatgrupper, som utgör de negativa laddningarna.
Korta eller långa kedjor styr frisk cellutveckling
Forskningen handlar om att förstå hur en cell designar sina heparansulfatkedjor när det gäller längd och sulfatmönster och hur det sedan går till när kedjorna tillverkas. Sådan kunskap kan i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för att styra produktionen till heparansulfatkedjor med önskad biologisk aktivitet. Exempelvis skulle cancerceller med sjukligt förändrade heparansulfakedjor som stimulerar celldelning kunna styras till att tillverka heparansulfat utan denna aktivitet.
I artikeln, som publiceras i Journal of Biological Chemistry, visar forskarna att möss som saknar NDST2-enzymet tillverkar kortare heparansulfatkedjor medan celler som innehåller stora mängder av enzymet får längre kedjor.
– Vid vissa genetiska sjukdomar är cellerna dåliga på att bryta ner heparansulfatet vilket resulterar i skador på både skelett och muskler, men framförallt i hjärnans funktioner. För dessa patienter skulle det vara fördelaktigt om mindre mängder heparansulfat tillverkades. Detta skulle kunna uppnås genom att hämma NDST2-enzymet och är en möjlig viktig tillämpning av vår grundforskning, säger Lena Kjellén, professor i glykobiologi.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, SciLifeLab vid Uppsala universitet och forskare vid Complex Carbohydrate Research Center, University of Georgia, Athens, USA.
I Sverige har det gjorts studier som visar att andelen nyhetsundvikare växer bland unga människor och i USA visar forskning att många amerikanska ungdomar istället får reda på nyheter via program som blandar politik med underhållning, typ komediprogrammet The Daily Show.
– Många förfasar sig över att unga människor inte tar del av det ordinarie nyhetsutbudet, säger Joanna Doona. Det är mot den bakgrunden jag bestämde mig för att studera vilket intryck program som blandar underhållning och politik gör på ungdomar.
Skämtsamt om politik stimulerar
Joanna Doona har djupintervjuat ett 30-tal unga människor som tar del av det svenska radioprogrammet Tankesmedjan eller den amerikanska showen The Daily Show.
Hennes resultat visar att de här programmen stimulerar det politiska intresset hos ungdomarna.
– På ett lekfullt sätt skapar de ett intresse för de bredare sammanhangen och genom att vara övertydliga ger de en inblick i politisk retorik och i politiska strategier, säger Joanna Doona. De väcker helt enkelt ett politiskt intresse och fyller ett tomrum hos en grupp där de ordinarie nyhetsprogrammen inte når fram.
Joanna Doona punkterar därmed uppfattningen att den skämtsamma och sarkastiska tonen gör att unga människor inte tar politik på allvar.
– Tvärtom, det ironiska tilltalet är ett sätt att engagera, säger hon. Det blir språngbräda till att unga människor fördjupar sig i vad som händer i samhället.
Joanna Doona menar att hennes forskning ger viktig kunskap för Public Service och andra medier när de ska arbeta fram ett programutbud som ska främja samhällsintresserade medborgare.
– Den här upptäckten kommer att förändra hela världens arbetssätt med biobanksblod. I all forskning på och i analyser av biobanksblod framöver bör man även ta hänsyn till det vi har upptäckt, nämligen tidsaspekten. Det är helt nytt, säger forskaren Stefan Enroth som tillsammans med professor Ulf Gyllensten fått fram de nya resultaten.
Det är i sin forskning kring behandling och diagnostik av livmoderhalscancer som forskarna har tittat på stora mängder proteinprover. Proverna kommer från Västerbotten interventionsprogram vid Umeå universitet, och har samlats in mellan åren 1988 och 2014.
De har analyserat 380 olika prover från 106 kvinnor i åldrarna 29 till 73 år. För att studera lagringstidens inverkan användes bara kvinnor som är 50 år för att kunna isolera tidseffekten. 108 olika proteiner har analyserats. Förutom hur länge ett prov har varit nedfruset så har forskarna även studerat ålder vid provtagning och vilken årstid det var när provet togs.
Påverkas av lagringtid och årstid
– Vi misstänkte att vi skulle hitta påverkan utifrån lagringstiden, men vi trodde att den skulle vara mycket mindre. Nu visar det sig att lagringstid kan vara en minst lika viktig faktor som ålder på individen vid provtagningstillfället, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik.
Blod från biobanker används till forskning som gäller att ta fram nya läkemedel och testa nya behandlingsmetoder. Resultaten från den här studien är viktig för framtida läkemedelsforskning men alla analyser som har gjorts tidigare utifrån biobanker kan och behöver inte göras om.
– De flesta felaktigheter tidigare har mest sannolikt handlat om att preparatet eller behandlingen som testats har gett ett felaktigt negativt resultat. Alltså att man inte sett skillnader mellan grupper tex för att fall samlats in under lång tid, medan kontroller samlats in vid en enskild tidpunkt, säger Stefan Enroth.
Den andra stora upptäckten i studien är att proteinnivåerna i blodplasman varierar beroende på vilken årstid eller månad som proverna har tagits. En viss del av skillnaderna kan man förklara med mängden solljus som vi utsätts för vid provtillfället.
– Det finns tidigare studier på hur proteiner påverkas av lagringstid, men de har handlat om enstaka proteiner och i små grupper av patienter. Vi har gjort den största undersökningen som finns, på flest människor över längst tid, säger Ulf Gyllensten.
Kontakt: Stefan Enroth, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, 018-471 49 13, stefan.enroth@igp.uu.se
Ulf Gyllensten, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, 0708-99 34 13, ulf.gyllensten@igp.uu.se
I en vetenskaplig studie av havsvatten i slutna ekosystem (mesokosmer) testade forskarna hur klimatförändringar påverkar musslors hälsa när förekomsten av giftiga alger och skadliga marina mikroorganismer ökar i havet. Studien genomfördes i Sydindien av forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med indiska forskare.
Du är vad du äter Musslor är en viktig proteinkälla i fattiga kustnära samhällen i södra Indien, men också en snabbt växande konsumtionsvara för medelinkomsttagare som varit utomlands och blivit exponerade för det europeiska köket.
− Det var oväntat att musslornas hälsa inte nämnvärt påverkas direkt av de fysiska klimatförändringarna. Men ökad temperatur och regnmängd kommer att medföra en skiktad vattenmassa. Det gynnar giftiga alger och bakterier på bekostnad av andra snälla mikroplankton–musslors mat. Alltså får vi en indirekt verkan av klimatförändringar på musslornas hälsa, säger Anna Godhe, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Hittills vet man ganska lite om hur förändrad temperatur och salthalt kan påverka livet i havet och hur en ökning av giftiga alger och bakterier kan skada andra marina arter.
Olika klimatpåverkan testades I studien testades olika typer av klimatpåverkan på musslor i havsvatten.
Forskarna gjorde försök i havsvatten med musslan Perna viridis och simulerade olika scenario för klimatförändringar (med varierande temperatur och salthalt). Därefter tillfördes skadliga bakterier och/eller toxinproducerande dinoflagellater. De senare är tillsammans med kiselalgerna havens viktigaste primärproducenter och många arter bildar gifter och orsakar algblomning.
− Vi hittade betydande samspel mellan klimatförändringarna, de giftiga algerna och musslorna. Exempelvis så blev musslorna betydligt giftigare när vi utsatte dem för både högre temperatur och lägre salthalt, säger Lucy Turner.
Oväntade resultat Men överraskande nog eliminerades effekterna nästan helt när musslorna utsattes för både giftiga alger och skadliga bakterier samtidigt.
− Detta var verkligen oväntat och något som vi kommer att titta vidare på. Man har inom akvakultur mycket problem med den skadliga bakterien som vi använde i detta experiment, en art av släktet Vibrio. Musslornas hälsa påverkades negativt när vi matade dem med Vibrio och snälla alger, men när vi gav musslorna Vibrio och giftiga alger så försvann många av dessa effekter.
Denna studie är den första i sitt slag att undersöka effekterna av klimatförändringarna om att fastställa den ekologiska belastningen på musslor.
Resultaten kan få betydande konsekvenser för fisk och skaldjurs säkerhet, inte bara i tropiska vatten utan även i svenska vatten där utbrott av giftiga musslor orsakat av bakterier och giftiga alger också är vanliga.
Kontakt: Anna Godhe, professor vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, anna.godhe@marine.gu.se, 031-786 2709
– Frågor kring sexualitet och personlig assistans präglas av tabu och osäkerhet hos både assistansanvändare och personal, säger Julia Bahner som för sin avhandling i socialt arbete har intervjuat sammanlagt trettiofem personliga assistenter, funktionshindrade samt chefer inom socialvården.
Många personliga assistenter berättar att de har hamnat i situationer där assistentanvändaren velat ha hjälp för att kunna utföra sexuella aktiviteter. Exempelvis hjälp med avklädning för att kunna onanera, eller att få fram sidor med pornografi på internet.
Hur assistenterna hanterar situationerna varierar. Och just detta är ett stort problem, menar Julia Bahner.
Två lagstiftningar överlappar varandra
– Den tystnad som omgärdar de här frågorna från både myndigheter, chefer och kollegor lämnar assistenten i ett gungfly som hon – assistenter är oftast en kvinna – tvingas navigera i på egen hand. Det är inte professionellt.
Två olika lagstiftningar överlappar varandra vad gäller personlig assistans. Dels arbetsmiljölagen som ska garantera personalen en rimlig och rättssäker arbetsvardag. Dels Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) som bland annat säger att assistans ska tillgodose funktionshindrades grundläggande behov och göra det möjligt för dem att leva ett så normalt liv som möjligt.
Överlappningen skapar gråzoner kring vad en assistent kan göra och vad en assistentanvändare kan begära. Speciellt accentuerad blir problematiken när frågorna gäller assistans vid sexuella aktiviteter.
Socialstyrelsen har inte formulerat någon handledning kring detta. Och chefer undviker ofta att diskutera frågan, med hänvisning till att det i lagstiftning och riktlinjer inte uttryckligen står något om assistans vid sexuella aktiviteter.
Undviker prata sexfrågor med sin assistent
– Det finns därmed inte någon gemensam förståelse av vad assistans i samband med sexuell aktivitet egentligen innebär. Och den återkommande frågan om var gränsen går mellan att assistera med och att engagera sig i får inget tydligt svar, säger Julia Bahner.
– Den funktionshindrade kan då dra sig för att med sin personliga assistent diskutera frågor kring sex; vad de skulle vilja ha hjälp med, hur de vill ha sin integritet. Deras sexualitet osynliggörs, fortsätter Julia Bahner.
Danmark har en LSS liknande vår. Trots att inte heller den uttryckligen säger något om assistans vid sexuella aktiviteter har deras socialstyrelse gett ut en handledning. Också Malmö stad har en vägledning, och Förbundet unga rörelsehindrade har gjort en handbok som berör detta.
– Exemplen finns och en gemensam handlingsplan från Socialstyrelsen skulle både underlätta för funktionshindrade och öka professionaliteten bland de personliga assistenterna. Ett första steg är att börja prata om problemet, säger Julia Bahner
Uppsalaforskarna expert på så kallad DNA fingerprinting. fynd har nu publicerats i tidskriften Science Translational Medicine.
En cellinje består av odlade celler och kommer ofta från en tumör. Till skillnad från andra odlade celler kan tumörceller dela sig ett oändligt antal gånger och en cellinje kan därmed hållas i odling under många år. Den är också lätt att studera, enkel att hantera och ger reproducerbara resultat. Cellinjer är därför oumbärliga för medicinsk forskning och det finns ett stort antal cellinjer som ursprungligen kommer från många olika sorters tumörer.
Expert på DNA fingerprinting hjälpte till
Forskare som studerar hjärntumörformen gliom använder sig ofta av en linje som kallas U87MG och som etablerades vid Uppsala universitet för nästan femtio år sedan. Den finns numera allmänt tillgänglig från American Type Culture Collection (ATCC) och forskare kan beställa den därifrån för att använda i sina försök.
Bengt Westermark är seniorprofessor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som institutionen där U87MG etablerades numera heter. Hans forskargrupp har ofta använt den ursprungliga U87MG-linjen och han började misstänka att cellinjen som finns vid ATCC skiljer sig från den ursprungliga linjen.
Vid samma institution finns också Marie Allen som är expert på så kallad DNA fingerprinting. Det är en teknik som används för att fastställa genetisk identitet, till exempel vid brottsutredningar.
– Vi tog hjälp av Marie och hennes medarbetare för att genetiskt jämföra cellinjerna med varandra. Vi såg då att U87MG-linjen från ATCC hade en annan DNA-profil än den ursprungliga cellinjen i Uppsala, säger Bengt Westermark.
Hade en annan DNA-profil än den ursprungliga
När cellinjen etablerades på sextiotalet sparades material från ursprungstumören i form av tunna snitt på mikroskopglas. Med en mycket känslig typ av DNA-analys, som kan användas även när det bara finns små mängder DNA från gammal vävnad, kunde forskarna jämföra de båda nuvarande cellinjerna med tumören som cellinjen etablerades ifrån.
– Jämförelsen visade att cellinjen i Uppsala var genetiskt identisk med den ursprungliga tumören medan U87MG-linjen från ATCC hade ett annat, okänt ursprung. Vi vet inget om när under den femtioåriga odlingen av U87MG-linjen som denna förväxling har skett men vi har i alla fall kunnat visa att ATCC-linjen med största sannolikhet också kommer från en gliomtumör, säger Bengt Westermark.
Många vetenskapliga tidskrifter kräver att forskare som rapporterar experiment med cellinjer använder DNA-analyser för att påvisa de använda cellerna har korrekt ursprung. De nya fynden visar att en korrekt identifiering av en cellinje också behöver visa att cellinjens DNA-profil stämmer överens med den ursprungliga tumören. Det har stor betydelse om man vill hävda att cellinjen, och därmed forskningsresultaten, verkligen representerar den tumörtyp som den anges härstamma från.
Automatiseringen av transportsystemet kan föra med sig stora fördelar, som ökad säkerhet, förbättrad effektivitet, mindre miljöpåverkan, förbättrad tillgänglighet och bekvämlighet. För att utvärdera och styra dessa satsningar så att de gynnar samhället i stort behövs mätmetoder som klarar att utvärdera transportsystemet från flera olika perspektiv.
– Vi ska på ett systematiskt sätt identifiera mätmetoder och mått för utvärdering av ett automatiserat transportsystem. Ett bra sätt att mäta innebär ökade möjligheter för till exempel forskningsfinansiärer att undersöka effektiviteten i framtida satsningar, säger Niklas Strand, forskare på VTI.
Effekter på flera nivåer
Målet är att skapa en ny mätmetodik som erbjuder ett flerdimensionellt perspektiv. Istället för att endast ta hänsyn till endimensionella mått (till exempel antal körda kilometrar utan olyckor, bränslebesparing, trafikflöden) ska forskarna inkludera mått som tar hänsyn till automatiseringseffekter på flera olika nivåer, som fysisk, psykologisk och politisk.
– Vi kommer att välja ut befintliga projekt för att skapa verklighetsförankring och kunna testa den föreslagna metodiken. Ett exempel är funktionsdesign i automatiserade fordon, säger Niklas Strand.
Intressefokus ligger på att undersöka säkerhetseffekter av olika typer av fordonsautomation på samhället som helhet, samt hur automationens olika begränsningar påverkar olika samhälls- och miljöfaktorer. Tänkbara fall är hur olika sensorräckvidder eller fordonshastigheter kan påverka effekterna av fordonsautomationen och vilka krav detta ställer på infrastruktur, lagar och regler för att ge optimala effekter för att uppfylla nollvisionen.
Även kollektivtrafik
I projektet kommer forskarna också titta på hur man kan mäta samhällseffekter av automatisering inom kollektivtrafik.
– Tänkbara fall kan inkludera utvärdering av till exempel delvis automatisering av kollektivtrafiken i områden som tidigare inte varit rimliga som upptagningsområden eller privata fordons samarbete med fordon för kollektiva transporter på väg.
Projektet görs inom ramen för Drive Sweden och den första förstudien ska vara klar i maj 2017. Koordinator för projektet är Viktoria Swedish ICT och övriga partners är VTI, Autoliv och Sweco.
I princip all förnyelsebar energi på jorden härrör ifrån solen.
− Desto mer energieffektivt vi kan ta hand om denna energi, desto enklare och billigare kan vi klara av övergången från ett samhälle som är beroende av fossila bränslen till ett samhälle vars energi produceras på ett förnyelsebart sätt, säger studiens huvudförfattare, Karl Börjesson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Solceller omvandlar ljus till energi Ett av de effektivaste sätten att ta till vara ljuset från solen är med solceller. De solcellsmoduler som säljs idag har en verkningsgrad på 15-20 procent och den teoretiska maximala verkningsgraden ligger på strax över 30 procent.
− Den viktigaste orsaken till denna, till synes låga, verkningsgrad är att endast en mindre del av all den energi som solen strålar in till jorden kan omvandlas till elektricitet – fotoner med väldigt hög respektive väldigt låg energi förblir outnyttjade, säger Karl Börjesson.
Ett sätt att utnyttja fotonerna som har för lite energi för att kunna bidra till elektriciteten är att uppkonvertera dem.
Möjlighet till bättre verkningsgrad
− Det här kan visualiseras med en höjdhoppsribba. De fotoner som inte klarar hoppa över ribban producerar ingen elektricitet, och de fotoner som hoppar långt över ribban producerar lika mycket elektricitet som de som precis kom över.
Med fotonuppkonvertering menas att två fotoner med låg energi slås samman till en foton med högre energi, som då kan bidra till att elektriciteten och verkningsgraden på solcellen ökar.
− Vad vi visat i den här studien är hur det är möjligt att ta in fotoner ifrån alla riktningar, uppkonvertera dem, för att sedan skicka ut dem i en bestämd riktning.
Dessutom har forskarna visat att det med ett externt stimuli går att ändra riktningen på det utskickade ljuset. Att kunna rikta det uppkonverterade ljuset är viktigt, eftersom det ger en metod att koppla samman ett uppkonverteringssystem med till exempel en solcell på ett effektivt sätt.
Studierna har utförts av forskare från Göteborgs universitet och Chalmers.
Kontakt: Karl Börjesson, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, karl.borjesson@gu.se, 031-786 9099, 0766-229099
Proteiner är kroppens grundläggande byggstenar och involverade i cellens samtliga basala funktioner. För att kunna sköta sitt arbete är proteiner mästare på att ständigt ändra form. Ett exempel är den formförändring som sker när proteiner ska släppa ifrån sig eller fånga in molekyler.
– För att förstå hur ett specifikt protein utför en särskild funktion är det alltså nödvändigt att förstå dess rörelser, förklarar Laura Orellana, forskare och postdoktor i professor Erik Lindahls forskargrupp vid KTH (SciLifeLab) och Stockholms Unversitet.
Proteiner rör sig extremet snabbt
Hon har lett arbetet med den studie som ligger till grund för den nya algoritmen, ett jobb som varit så framgångsrikt att det nu lett fram till en publicering i den väl ansedda vetenskapstidskriften Nature Communications.
Laura Orellana berättar att det är en utmaning att fånga proteiners rörelse över tid. Proteiner rör sig nämligen extremt snabbt och med så små rörelser att dessa är i princip osynliga. Situationen påminner lite grand om tiden före dess att fotografier med snabba slutartider kunde tas.
– Det var först under den senare delen av 1800-talet när Eadweard Muybridge tog en serie fotografier på galopperande hästar som människor insåg att hästen ibland faktiskt helt och hållet befinner sig i luften när den galopperar. Denna situation upprepar sig nu inom proteinforskningen. Det är först när man så att säga kan ta en serie bilder på proteinet när det rör sig som det framgår vilka molekylära funktioner som kan utföras.
Datoralgoritmer för att simulera formförändringarna
Ingen kamera har förståeligt nog kapacitet att fotografera ett proteins rörelser utan istället används datoralgoritmer för att utföra simuleringar av proteiners formförändringar över tid. Då ett protein innehåller tusentals atomer blir dock simulationer av den här typen väldigt avancerade och det krävs så kallade superdatorer för att utföra dem.
– För att göra beräkningarna mer effektiva så har vi skalat bort alla findetaljer i proteinernas struktur, och bara behållit dess ”ryggrad”. Med vår grovkorniga modell – kallad eBDIMS och som likt en impressionistisk tavla lämnar de skarpa detaljerna därhän – kan vi ändå få en bra uppfattning om hur proteinerna rör sig.
För att verifiera att denna förenkling verkligen beskriver proteinernas rörelse på ett korrekt sätt har forskarna noga undersökt hur den nya algoritmen beskriver de få, men konkreta proteinrörelser, som redan dokumenterats av andra forskare i öppna och vetenskapliga databaser. Slutsatsen är att simuleringarna förutsäger de formförändringar som tidigare observerats experimentellt.
Går att studera rörelserna med en vanlig laptop
– Ett direkt resultat av detta är att det är möjligt att studera proteinets rörelser med en vanlig laptop. Alternativet, om det ens fungerat, hade varit veckor eller månaders komplicerade proteinstudier med hjälp av superdatorer.
Utöver bättre förståelse för proteiners rörelser, och vad som driver dessa rörelser, innebär forskningsresultatet nya möjligheter att i förlängningen ta fram nya läkemedel.
Forskningsarbetet är ett samarbete mellan KTH, Stockholms Universitet och Institute for Biomedical Research Barcelona i Spanien, och ar finansierats av Vetenskapsrådet, Swedish e-Science Research Centre (SeRC), the Spanish Ministry of Science (MINECO), the Catalan Agency for Research (AGAUR), European H2020 Program och Europeiska forskningsrådet.
I en unik studie har chalmersforskaren Mikael Mangold tagit ett samlat grepp och visar på miljonprogrammets stora utmaningar: det pockande renoveringsbehovet med en önskvärd förbättring av boendekvalitet och energiprestanda, i kombination med de boendes socioekonomiska situation. Hans forskningsresultat visar på tydliga mönster – kommande renoveringar kan slå hårt mot låginkomsttagare.
Bostadsbristen i Sverige är idag akut, samtidigt som miljonprogrammet som uppfördes mellan 1960-1975 står inför stora renoveringar inom de närmsta tio till tjugo åren. Med renoveringarna följer möjligheter att väsentligt förbättra boendekvalitet och energiprestanda med den senaste tekniken, samt uppfylla nya striktare miljömål.
Fördubblade hyror
Renoveringsbehovet behöver dock vägas mot situationen för människorna som bebor miljonprogrammen för att inte förvärra sociala problem som ekonomisk utsatthet och segregation.
Mikael Mangold har gjort en omfattande analys av situationen i Göteborg, och håller just nu på med en analys för hela Sverige. När det gäller Göteborg visar hans forskning att hyran, efter förväntade renoveringar, i drygt halva fastighetsbeståndet kan öka med mellan 35-50 procent av befintlig hyresnivå. Något som skulle slå hårt mot de boende.
– Det är viktigt att inkludera sociala frågor så som minskandet av segregation i hållbarhetsanalyser inför renoveringar, säger Mikael Mangold. De miljömässiga aspekterna som att minska energiförbrukningen blir vi allt duktigare på, men för att uppnå ett hållbart samhälle behöver vi fokusera mer på att få ett samhälle som håller ihop socialt.
Ekonomiskt utsatta områden har störst renoveringsbehov
Han har satt ihop många olika databaser i en större analys för att tydliggöra mönster i renoveringsbehov och för att visa var de stora utmaningarna finns. Att till exempel få fram data om genomförda renoveringar av fastighetsbeståndet har visat sig svårt, men genom att granska Skatteverkets värdeår för flerbostadshus har han kunnat räkna baklänges och få fram hur mycket som har investerats.
– Det jag gjort är att sätta ihop all offentligt tillgänglig data om fastighetsbeståndet i Göteborg och komplettera det med demografiska uppgifter för att visa på utmaningarna med att renovera miljonprogrammet, förklarar Mikael Mangold.
Med byggnadsspecifik data sammantaget med siffror både på medelinkomst och medelhyror för Göteborg, har alltså förväntade hyresökningar i samband med renovering kunnat beräknas, och framförallt hur dessa ökningar slår procentuellt sett i förhållande till de boendes medelinkomst.
Mönstret som framträder är att de mer ekonomiskt utsatta områdena också är de områden som har störst renoveringsbehov. Detta har man misstänkt länge, men Mikael Mangolds forskning kvantifierar hur det ser ut och visar att misstankarna stämmer.
Studien ska omfatta hela Sverige
Han samarbetar med forskare från Luleå tekniska universitet, som med hans studie som utgångspunkt har byggt kraftfulla verktyg för analyser av mer omfattande data.
– Nu skalar jag upp studien till nationell nivå. De svenska städerna skiljer sig åt, men redan nu kan jag konstatera att det finns liknande mönster nationellt som i Göteborg. I Sverige finns det generella risker dels för att nödvändiga renoveringar av miljonprogrammet inte blir av, och dels för att hyrorna efter renoveringar blir så höga att de boende får svårt att bo kvar.
– Den forskning jag håller på med nu ska leda till rapporter åt Boverket och Energimyndigheten. Det är viktigt att samarbeta med stora aktörer, men det är också betydelsefullt att få med gräsrotsorganisationer. Hyresgästföreningarna har till exempel en jätteviktig roll i att föra hyresgästernas talan i frågor kring renoveringar.
Mikael Mangold har även ett stort engagemang i utvecklingsarbete och humanitärt bistånd. Vid sidan av arbetet på Chalmers arbetar han ett par månader om året som vatteningenjör i humanitära krissituationer. Han har deltagit i projekt i Sydsudan, Filippinerna, Grekland, Tanzania, Iran, Ecuador och Brasilien.
– Som kvinna har jag inte kunnat känna igen mig i att det främst skulle vara män som får smeknamn, och att det skulle vara något av en manlig värld. Nog hade vi kvinnor smeknamn på varandra? säger Linnea Gustafsson, som själv har smeknamnet “Nea”, vilket endast används inom hennes barndomsfamilj.
Kvinnor får sina smeknamn i intima miljöer
Hennes studier visar att såväl kvinnor som män oftast får sina smeknamn i barndomen och skolåldern, men för kvinnor är det vanligast att få sitt smeknamn i familjen och släkten eller senare i livet av sin partner – i sammanhang som är mer privata och intima. Män däremot får oftare sina smeknamn i mer offentliga miljöer – bland barndomsvännerna i skolan, på fritiden eller inom idrotten.
– Skillnaden mellan mina och andra forskares resultat beror på hur materialet har samlats in. Om du hämtar materialet i en skolmiljö – då är du redan i en kamratmiljö och missar de intimare sammanhangen och därmed många kvinnors smeknamn. När jag arbetade med min materialinsamling ville jag i stället ha med ett livsperspektiv för att kunna se en helhetsbild, säger Linnea Gustafsson.
Om binamn
Termen binamn betyder extranamn eller sidonamn och inkluderar både neutrala eller positivt laddade (smeknamn) och negativt laddade binamn (öknamn). Binamnen kan få sitt innehåll från händelser, egenskaper, plats i syskonskaran eller yrke/sysselsättning. De kan också bildas genom exempelvis ljud eller orter.
Det faller sig naturligt att forskning kring smeknamn på idrottsstjärnor i tidningar ger större utslag för smeknamn för män, eftersom det generellt under lång tid har funnits en snedvridning i medier åt att rapportera mer om manliga idrottare.
Har undersökt binamn som upplevs positiva
Linnea Gustafsson har arbetat med enkäter och intervjuer för att få djupare insikt kring binamnens tillkomst och betydelse för namnbäraren. Hon valde att samla in endast de binamn som upplevdes som positiva eller neutrala av bäraren, alltså smeknamn till skillnad från öknamn. Under materialinsamlingen blev hon ibland förvånad över hur bäraren av smeknamnet kunde uppleva det som positivt. Allt hänger dock på i vilket sammanhang det används och hur det har kommit till.
Ett exempel är ”svetthjärtat”, som kanske inte låter så snällt eller kärleksfullt, men visade sig vara ett väldigt ömsint partnersmeknamn. Smeknamnet ”sköldpaddan” kommer från att någon tyckte att personen hade utstående ögon.
– Det kan vara självdistans. Om man är väldigt nära eller intim med någon kan man tvingas acceptera saker, tugga i sig för att bevara husfriden. Då är det lättare att instämma, “ja det är ett smeknamn”, annars förlorar alla ansiktet.
Tvärvetenskaplig undersökning ”Moderna vardagliga binamn i Sverige” är en tvärvetenskaplig undersökning där Linnea Gustafsson kombinerar konstruktivistiska teorier om identitetsskapande med perspektiv inom språkvetenskapen, bland annat språksociologi, namnforskning och kommunikationsteorier.
I boken undersöker Linnea Gustafsson vad som kännetecknar binamnen, hur de används för att konstruera identiteter och vad de har för funktioner. Hon har ringat in tre olika funktioner: affektiv funktion, positionerande funktion och relationsfunktion.
”Affektiv funktion” är när någon använder ett smeknamn för att ändra den känslomässiga laddningen på ett uttalande.
– Till exempel en mamma som kallar sin dotter Lajnitch bara vid vissa unika situationer när hon vill visa att de är kompisar.
Ett smeknamn kan ha en ”relationsfunktion” där man leker sig fram till en relation, på ett sätt som liknar att “fråga chans”, genom att pröva ett smeknamn och se om den andre också svarar med ett.
Med en ”positionerande funktion” kan smeknamn i stället användas för att visa upp sin relation för tredje part – för att demonstrera att “vi är så bra vänner att vi kallar varandra för Tjompen och Keffe … men det får inte du kalla oss”.
Högskolan i Halmstad står sig starkt inom namnforskning
Linnea Gustafsson anser att Högskolan i Halmstad, som relativt sett är ett litet lärosäte, klarar av spetsforskning inom namnområdet. I dagsläget är det Linnea Gustafsson, Emilia Aldrin och Ola Svensson som fokuserar på namnforskning.
– Vi är tre aktiva namnforskare med ett bra samarbete. Det är så pass starkt att man inte kan bortse från vår forskningsmiljö nationellt och troligtvis snart inte internationellt heller. Det är bra av en så pass liten högskola att ha en sådan miljö.
– Vår stora fördel som lärosäte är studentkontakten, där nya studenter får en chans att möta namnforskningen. Den är exempelvis Uppsala universitet väldigt intresserad av. Vi har dialog igång om framtida samarbete, vi får se hur det utvecklas, säger Linnea Gustafsson.
Kontakt: Linnea Gustafsson, universitetslektor i svenska språket, tel. 035-16 77 06, e-post: linnea.gustafsson@hh.se
Vill du veta mer? Linnea pratar smeknamn under Forskarfredag i Halland
På fredagen klockan 17 kommer Linnea Gustafsson att prata om sin forskning under rubriken “Svenska smeknamn i dag”, och ytterligare tre forskare kommer att medverka under ”Science Slam” med afterwork. Under lördagen gästas Stadsbiblioteket bland annat av bussen Science Safari och ett torg av forskande och utforskande aktiviteter är på plats. Det blir även workshoppar för barn och unga i olika åldrar. Läs mer om Forskarfredag i Halland den 30 september–1 oktober.
Den snabba uppvärmningen i norr öppnar till exempel för fästingar som bär med sig farliga smittämnen på sin väg norrut. Uppvärmningen kan även frigöra smittämnen som har legat infrusna i permafrosten, som exempelvis av mjältbrand, när för länge sedan smittade och nedgrävda kadaver tinar och smittämnen förs mot markytan. Detta har skett i Sibirien i sommar då tusentals renar dött och även människor drabbats.
Eftersom många nordliga samhällen baserar ekonomi, kultur och tro på husdjurens och viltets hälsa, så kan hela samhällsstrukturer hotas om och när djurens hälsa påverkas.
– I detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt ingår allt från klimatforskare, ekologer, veterinärer och medicinare, till samhällsforskare, genusforskare och specialister på ursprungsfolk, säger Birgitta Evengård.
– Forskarna återfinns i hela området från Nuuk på Grönland till Jakutsk i östra Sibirien, där de kommer att samarbeta med myndigheter och organisationer på alla nivåer.
Om satsningen: Nordiska ministerrådets forskningsorganisation NordForsk ger ytterligare 3 miljoner norska kronor till CLINF-projektet. I projektet studeras klimatförändringens effekter på djurs och människors infektionssjukdomar, och dess påverkan på samhällen i norr, från Grönland till östra Sibirien. Tilläggsanslaget ska användas för att utvidga studierna till att omfatta även platser öster om Uralbergen.
Det nyligen beviljade anslaget på tre miljoner NOK (som blir 7 miljoner NOK tillsammans med rysk finansiering) läggs till tidigare beviljade anslag på 28 miljoner NOK. Sammanlagt ger anslagen projektet en total budget om ungefär 53 miljoner NOK fram till slutet av 2021.
– Min utgångspunkt är att man vet för lite om ordförandens roll i små och medelstora bolag. Det mesta som har sagts om ordförandeskapet berör de stora bolagen, ofta i ett amerikanskt sammanhang, och handlar mycket om de strukturella faktorerna. Det finns med andra ord ett stort behov av att titta på styrelsearbetet ur ett nytt, vetenskapligt perspektiv, säger Daniel Yar Hamidi, vid Högskolan i Halmstad, som disputerat med avhandlingen Governance for Innovation – Board Leadership and Value Creation in Entrepreneurial Firms.
Ledarskap är en kritisk aspekt Avhandlingen visar att ordförandens kunskap, erfarenhet, ledarskap, och beteende spelar en viktig roll för små och medelstora företags utveckling och innovationsgrad. Resultaten ger även praktiska och applicerbara tips och råd för att förbättra och utveckla styrelsearbetet.
Det är en mycket viktig insikt att en aktiv styrelse och en innovationsdrivande styrelse inte är samma sak., säger Daniel Yar Hamidi. Foto: Joachim Brink
– Det är en mycket viktig insikt att en aktiv styrelse och en innovationsdrivande styrelse inte är samma sak. En aktiv styrelse kan faktiskt hindra utvecklingen. Till exempel krävs det helt andra ingredienser för att skapa en innovationsdrivande styrelse utöver de grundläggande faktorerna för styrelsearbetet, säger Daniel Yar Hamidi.
Lång erfarenhet kan motverka nytänkande Ett resultat som sticker ut är att en ordförande med lång erfarenhet av en viss bransch omedvetet kan motverka förnyelse i bolagets verksamhet.
– Det kan tyckas motsägelsefullt, men de etablerade sanningar som råder i industrin kan hindra en ordförande att se och vilja pröva nya vägar och möjligheter. Ordföranden med lång branscherfarenhet är inte alltid benägna att ta till sig nytt. Därför är styrelsens sammansättning mycket viktig, och att ordföranden tar vara på alla idéer och lyssnar på alla förslag som kommer upp, fortsätter Daniel Yar Hamidi.
Han vill att avhandlingens resultat ska hjälpa de svenska små och medelstora bolagen att utvecklas genom att öka kunskapen om styrelsernas påverkan.
Ovärderliga diskussioner med praktiker Till exempel kan resultaten bidra till kunskapsutveckling bland de entreprenöriella företagen genom att tillämpas i utbildningar för ägare, ledamöter, ordförande, och vd:ar.
Vid sida av sin forskning är Daniel Yar Hamidi ordförande för Styrelseakademien Sjuhärad och ledamot i ordföranderådet vid Styrelseakademien Sverige. Han håller utbildningar i effektivt styrelsearbete och utbildar varje år cirka 200 styrelseledamöter. Det har gjort att han har haft tillgång till ett stort nätverk av professionella styrelseledamöter i sin studie.
– Det har inneburit otaliga möjligheter att diskutera mina forskningsresultat med praktiker. Denna feedback har varit ovärderlig och avgörande för avhandlingens resultat och är ett kvitto på att min forskning är relevant för bolagen, säger Daniel Yar Hamidi.
– Vi har arbetat hårt för det här. Enzymet, PRDM2, har man tittat på inom cancerforskningen, men vi har inte vetat att det fyller en funktion i hjärnan, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Han och hans forskargrupp kopplar samman forskning om alkoholism och andra beroendesjukdomar med avancerad hjärnforskning. Man har länge misstänkt att alkoholberoende människor har en försämrad funktion i hjärnans framlober, men har inte vetat vilka biologiska mekanismer det är som styr. Det är just den molekylära mekanismen som forskargruppen, som består av forskare vid Linköpings universitet och amerikanska universitet, nu har identifierat.
Svårt att reglera impulser
Om frontalfunktionen är nedsatt har vi svårt att reglera impulser. En person med funktionen intakt kan gå förbi ett bra ölställe en varm dag och tänka att ”det vore gott, men jag kan inte ta en öl nu för jag ska tillbaka till arbetet”. En alkoholberoende människa har inte tillräcklig impulskontroll för att låta bli – ”det är varmt och jag är törstig”.
– PRDM2 styr aktiviteten i ett flertal gener som är nödvändiga för en effektiv signalering mellan nervceller. När för lite enzym produceras skickas inga effektiva signaler från de celler som ska stoppa impulsen, berättar Markus Heilig.
Det är flera års forskningsmöda som ligger bakom genombrottet. Forskningen, där Estelle Barbier, förste forskningsingenjör vid CSAN, haft en central roll, har visat att alkoholberoendet hos råttor leder till att produktionen av enzymet PRDM2 stängs av och att det i sin tur leder till att impulskontrollen försvinner. Försöksdjuren fortsätter därför att konsumera alkohol, även när det är obehagligt. Utsätts de för stress återfaller de också snabbt till att dricka alkohol.
I nästa steg slog forskarna ut produktionen av PRDM2 i framloben hos råttor som inte är beroende och även då såg de samma beteende – impulskontrollen försvann.
Behandla alkoholism
Upptäckten, som nu publiceras i Nature-tidskriften Molecular Psychiatry, rankad som nummer ett inom psykiatrin, kan innebära helt nya möjligheter att behandla alkoholism.
– Vi ser hur en enda molekylär manipulation framkallar viktiga delar av en beroendesjukdom. När vi nu börjar förstå vad det är som händer hoppas vi också kunna gripa in. Långsiktigt vill vi bidra till att få fram verksamma läkemedel, men det viktiga på kort sikt är kanske att få bort stigmatiseringen kring alkoholism, säger Markus Heilig.
Arbetet har LiU-forskarna bedrivit tillsammans med bland andra professor Claes Wahlestedt och hans medarbetare vid Miami University.
Bakom studien står forskarna Dag Lundén och Jens Malmodin vid CESC som båda också arbetar med tillämpad forskning på Telia respektive Ericsson.
De har tagit ett livscykelgrepp och undersökt den totala energiförbrukning och de koldioxidutsläpp som exempelvis datorer, tv-apparater, telefoner ger upphov till under sin livstid. Allt från produktion av hårdvara i andra länder till kringutrustning såsom basstationer, serverhallar och hela vägen till innehållet, själva användandet och återvinning är inräknat.
En tydlig ”decoupling”
– Det har funnits en form av förbannelse kring att ökad datavolym automatiskt innebär ökad energiförbrukning. Men nu ser vi en tydlig ”decoupling”, eller frikoppling på svenska, av kurvorna. Dataanvändningen ökar utan att de totala utsläppen gör det, säger Dag Lundén.
– Utvecklingen gäller både för den relativt koldioxidsnåla energimix vi har i Sverige, med hög andel kärn- och vattenkraft, men trenden syns också om man använder en global energimix där kol och olja utgör en större andel, säger Jens Malmodin.
Den nya studien är en uppföljning av en tidigare gjord dito, och bygger på uppmätta data till skillnad från många liknande studier som ofta bygger på extrapoleringar och antaganden. Forskarna har arbetat med studien i drygt ett år och fick tidigt indikationer på att ökningen stannat av.
Mindre skärmar en anledning till trendbrottet
– Vi blev båda överraskade av att trendbrottet syntes så tydligt och tidigt i statistiken. Att folk lämnat stora stationära persondatorer och tv-apparater och i stället använder mindre skärmar är en viktig förklaring, men det finns fler orsaker, säger Dag Lundén.
Jens Malmodin lägger till att deras bedömning är att energiförbrukningen och koldioxidutsläppen kommer att fortsätta minska tills åtminstone år 2020. Vad som händer efter det är svårt att bedöma på grund av den oerhört snabba utvecklingstakten inom it-sektorn.
Resultatet sammanfattats i en artikel som är nominerad till ”Best Paper Award” vid ICT4S. ICT4S är en internationell konferens om hur informations- och kommunikationsteknologi kan stödja hållbar utveckling och samlar världens ledande experter inom området. Konferensen arrangeras i Amsterdam i denna vecka.
Ytterligare två artiklar från CESC har nominerats, en om planering av hållbara städer och en som kritiskt granskar hållbarheten i en ny typ av energisnåla bildskärmar, OLED.
För mer information:
Mattias Höjer (föreståndare för CESC) på 08 – 790 64 51 eller hojer@kth.se.
Fotnot: Forskarna presenterar artikeln på ICT4S den 1 september 2016.
CESC är ett tvärvetenskapligt Vinnova Excellence Centre vid KTH de som arbetar här forskar kring hur digitalisering kan stödja en hållbar utveckling. Partners är KTH, Coop,
Ericsson, Stockholm stad, Telia, Stockholms läns landsting/TRF samt Täby Kommun.
– Vi fokuserade särskilt på jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck i testen. Det visade sig att broms- och styrprestanda för dubbdäck och nordiska däck på barmark är praktiskt taget likvärdiga, för nya såväl som begagnade däck, säger Mattias Hjort, forskare på VTI.
Vinterdäcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. En mindre grupp sommardäck testades som jämförelse och både däck av premium- och budgetkategori fanns med i testerna.
– När det gäller nya däck så presterar de europeiska däcken cirka 10–13 procent bättre än de andra två typerna av vinterdäck. Detta gäller både bromsning och styrning, säger Mattias Hjort.
Vinterdäck är bäst för snö och is
För dubbdäck och nordiska däck fanns i praktiken ingen skillnad i bromsprestanda mellan nya och slitna däck.
Både de nordiska och europeiska typerna av vinterdäck visar tydligt större spridning jämfört med dubbdäcken när det gäller bromsprestanda. Detta gäller både nya och slitna däck. För styrprestanda kunde ingen skillnad i spridning ses mellan däcken.
Sommardäcken presterar i princip likvärdigt eller bättre än de europeiska vinterdäcken, både som nya och slitna.
– Det ska dock påpekas att det trots detta inte är lämpligt att använda sommardäck vid dessa temperaturer då de blir markant sämre än vinterdäck vid isbildning. En tidigare VTI-studie visar också att de europeiska vinterdäcken presterar markant sämre än dubbdäck och nordiska vinterdäck vid is och snö, säger Mattias Hjort.
Fakta om studien
Totalt har 84 däck testats, varav 31 helt nya däck och 53 begagnade. Däcken har testats på våt saltad asfaltväg vid nollgradig temperatur. Alla däcken har testats med VTI:s mobila däckprovningsutrustning BV12. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En delmängd av däcken testades också med riktig bil. Detta är en fortsättning på en studie från 2015, som då gjordes på is- och snöunderlag, se VTI rapport 875.
