Studien har genomförts av läkare finansierade av Cancer Research UK i samarbete med partners i Europa och Australien. Totalt ingick 1 200 patienter med avancerat Hodgkin’s lymfom. Efter två behandlingsperioder med cytostatika fick patienterna genomgå PET-scanning (Positron Emission Tomograph), en form av bilddiagnostik där man använder små mängder radioaktivt glukos för att hitta cancerceller.
De patienter som inte hade spår av cancer delades därefter slumpmässigt in i två grupper, där den ena fick fortsatt cytostatikabehandling (inkluderande läkemedlet bleomycin) och den andra cytostatikabehandling utan detta läkemedel.
– Våra resultat visar att patienter som slutade med läkemedlet efter negativ PET-scanning hade samma överlevnad som de patienter som fortsatte med läkemedelsbehandlingen. Den stora skillnaden var att de slapp biverkningar från lungorna, säger Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset, som lett den svenska delen av studien.
Svåra biverkningar på lungorna
De patienter i studien som inte hade ett positivt resultat av PET-scanningen efter två behandlingsperioder med cytostatika förutsågs ha en mer motståndskraftig form av sjukdomen och fick därför en mer intensiv cytostatikabehandling.
Flertalet personer som insjuknar i Hodgkin’s lymfom blir botade från sjukdomen. Av patienterna som deltog i studien levde över 95 procent efter tre år. Det som oroar forskare och kliniskt verksamma läkare inom cancervården är långtidseffekterna av rådande behandling.
Läkemedlet bleomycin har sedan 30 år varit viktigt i behandlingen av Hodgkin’s lymfom, men läkemedlet kan orsaka svåra biverkningar på lungorna, bland annat lunginflammation som kan leda till lungfibros (en slags ärrbildning). Och biverkningarna kan komma även många år efter behandlingen, vilket kan leda till allvarliga andningsproblem. Givet riskerna med läkemedlet önskade forskarna bakom studien utvärdera potentialen i en mer individuellt anpassad terapi, där man avslutade läkemedelsbehandlingen hos patienter med god prognos och ökade densamma för patienter med högst risk för att behandlingen inte skulle fungera.
Minskat behov av radioterapi
– Metoden ger oss nya möjligheter att urskilja patienter med svårare former av sjukdomen som behöver kraftfullare behandling med cytostatika och andra läkemedel från övriga. Det gör att vi kan bespara många patienter från allvarliga biverkningar som exempelvis infertilitet. Detta i kombination med ett minskat behov av radioterapi kan avsevärt minska skadorna på frisk vävnad och risk för metastaser orsakad av behandlingen, säger Gunilla Enblad.
Att minimera riskerna för biverkningar på lång sikt, menar hon är särskilt viktigt vid Hodgkin’s lymfom eftersom många insjuknar i unga år.
– Studien visar att cytostatika kan vara lika effektivt utan läkemedlet bleomycin för många patienter. Detta kan få stor betydelse för dessa patienters livskvalitet, avslutar Gunilla Enblad.
Kontakt: Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset, telefon 070-830 35 24, e-post: gunilla.enblad@igp.uu.se
– Hur var dejten med Leslie? – Vi kysstes men jorden rörde sig inte. Ja, inte mer än de 620 kilometer den skulle rört sig ändå.
Det är rollfigurens Leonard Hofstadters svar i ett typiskt avsnitt av komediserien The Big Bang Theory. Lite komiskt. Men korrekt.
Att vetenskapen faktiskt är korrekt vet David Saltzberg, professor i högenergifysik vid University of California, Los Angeles (UCLA) och vetenskaplig rådgivare till den populära tv-serien som hade premiär 2007 och nu är inne på sin 9:e säsong.
I maj fick han tillsammans med The Big Bang Theory:s producenter Chuck Lorre, Bill Prady och Steven Molaro det nyinstiftade Torsten Wiesel Midnight Sun Award från Sveriges unga akademi. Priset går till person(-er) eller organisation som gjort extraordinära insatser för att förklara eller sätta ljus på vetenskapen.
– The Big Bang Theory har fört in vetenskap i vardagsrum världen runt i ett oemotståndligt komediformat, säger Anna Sjöström Douagi, vd vid Sveriges Unga Akademi.
Nördiga fysikgenier
Serien handlar om fyra unga män, alla ganska nördiga fysikgenier vid Caltech i Pasadena, Kalifornien. Efter över 200 avsnitt är serien populärare än någonsin och har drygt 20 miljoner tittare världen över.
Och jodå, serien har lyft intresset för vetenskap, menar David Saltzberg.
David Saltzberg (t.v) tar emot pris av nobelpristagaren Torsten Wiesel.
– Den visar att fysik är roligt, och något som man faktiskt kan ha som jobb. Om du är highschool-student läser du kanske om Tycho Brahe och Kepler och tror att fysiken redan är färdig. The Big Bang Theory visar att det finns mycket att forska om idag inom modern, samtida fysik. Och att det är kul.
Vid de amerikanska universiteten har antalet fysikstudenter fördubblats, ibland tredubblats, de senaste tio åren.
– Jag vet ju inte om det beror på serien, men många av mina studenter älskar karaktärerna The Big Bang Theory, till och med Sheldon Cooper – och inte på det ironiska sättet.
Samtidigt kritiseras tv-serien ibland för att cementera bilden av forskaren som lite nördig och asocial. Och som man. Även om det med tiden kommit in kvinnliga forskare i huvudpersonernas liv.
– De har förstås egenskaper som vi forskare har, men jag vill inte kalla dem nördar. De är forskare, som också råkar gillar serietidningar, science fiction och superhjältar. De har ett passionerat intresse, precis som många vanliga människor.
Är som folk
Han tror att seriens dragkraft är just att personerna är som folk är mest.
Slipsen: Periodiska systemet, fäst med Avogadros tal.
– Ser du bara några avsnitt så känns de kanske som stereotyper, men efter flera avsnitt lär du känna karaktärerna, de är roliga och mänskliga. I’d love to be friends with them. De gör så mycket kul.
Man anar en viss likhet med Leonard i David Saltzberg. När Curie noterar periodiska systemet på slipsen, pekar han stolt på slipsnålen: Den är graverad med Avogadros tal, 6,02214179 x 10²³ (= antalet atomer i en mol, vilket också råkar vara en uppskattning av antalet observerbara stjärnor i universum). Och han lyser upp när han berättar om de science fiction-serier han själv inspirerades av som ung, som Battlestar Galactica och Månbas Alfa, även om själva vetenskapen ofta var helt uppåt väggarna.
– Det gav mig och mina vänner något att skratta åt. Vi satt och diskuterade felen och blev intresserade av den riktiga fysiken bakom. Det handlar om att exponeras för vetenskap. Även dålig vetenskap i fiktion är bra om den får folk att bli intresserade av forskning och vetenskap.
Men bra vetenskap är förstås bättre. Och producenterna bakom Big Bang Theory vill att vetenskapen ska vara korrekt.
– De älskar vetenskap. De följer nyheterna och vet precis vad som är på gång inom forskningen.
Svensk forskning omnämnd
När Marie Dacke, zoolog vid Lunds universitet (och ledamot i Sveriges unga akademi) just publicerat en vetenskaplig artikel 2013 om hur dyngbaggen navigerar efter Vintergatan, dröjde det bara några månader innan just detta faktum dök upp i serien, i förbifarten i en dialog mellan Sheldon och hans vänner.
Ofta frågar manusförfattarna David Saltzberg om det som de läst verkligen stämmer. Men att han blev deras vetenskapliga rådgivare var bara en slump, någon kände någon som kände någon som kände honom…
Före varje inspelning läser han manus, cirka 45 sidor.
– En del avsnitt har inte mycket vetenskap i sig alls, och då har jag inget att göra. I andra är jag med ändå från början. I ett avsnitt behövde huvudpersonerna stora mängder flytande helium – och handlingen byggde på svårigheten att få tag i just detta. Producenterna ville vara helt säkra på att det inte fanns någon enkel lösning, som att köpa ballonghelium i någon partybutik. Jag räknade på det och kunde konstatera att det skulle behövas åtminstone tusen gånger mer gas för att komprimera till en vätska. Det var alltså en omöjlighet.
En annan gång, mitt under inspelningen av en av de tidiga säsongerna, skulle Leonard tappa en ölflaska genom hisschaktet i trapphuset. En person simulerade ljudeffekten.
– Då vände sig producenten Bill Prady plötsligt till mig och sa: ”Det där lät för snabbt. Hur lång tid skulle det ta för en flaska att falla fyra våningar plus källare?” ¨
Inspelningarna görs inför live-publik, ett 22-minutersavsnitt tar cirka tre timmar att spela in. Alla tittade på David Saltzberg. Trots stressen gjorde han en snabb överslagsberäkning och ja, det var för snabbt. Tagningen fick göras om.
– Jag är rädd att något ska bli fel, då får jag en massa arga e-mails.
Skriver inga skämt
Förutom faktagranskning står David Saltzberg också bakom alla formler på tavlan som forskarna har i sin lägenhet. För den oinvigde ser det mest ut som rappakalja, men för den som kan sin fysik är det inte bara korrekt utan innebär ofta en skämtsam blinkning.
Han är noga med att påpeka att han varken skriver dialog eller hittar på karaktärer och handling. Ibland får han dock i efterhand höra att författarna inspirerats av något han själv eller en forskarvän berättat vid inspelningarna, men utan att ha känt igen det i serien.
– Inget av det som är roligt kommer från mig. Underhållningsbranschen är mycket bättre på att lyckas nå ut med forskning än vi forskare själva. Jag hoppas att de unga tittarna blir nyfikna när de hör om mörk materia, gravitationsvågor med mera, och börjar googla själva.
Men det är inte alltid självklart att ha en vetenskaplig rådgivare i tv-serier och filmer.
– Tänk om de skulle haft en faktagranskare till filmen Tillbaka till framtiden: ”Tyvärr, tidsresor är inte möjliga…”
Fotnot:
Serien Big Bang Theory har instiftat ett särskilt stipendium för studenter i fysik och matte vid UCLA. Första kullen på 21 personer inledde sina studier i höstas.
Text: Eva Barkeman, forskning.se
Tv-serie tog priset
Torsten Wiesel Midnight Sun Award delads ut för första gången den 27 maj 2016. Priset gick till fysikprofessorn David Saltzberg, vetenskaplig rådgivare till komediserien The Big Bang Theory, och producenterna Chuck Lorre, Steven Molaro och Bill Prady från Warner Brothers ”för att ha fört in vetenskap i vardagsrum och på laptops världen runt i ett oemotståndligt komediformat genom tv-serien The Big Bang Theory”.
David Saltzbergs tips till vetenskapliga rådgivare för filmer och tv-serier:
Var tillgänglig (till exempel på telefon och mail).
Svara snabbt när de frågar något.
Ge flera alternativa sätt att uttrycka fakta så att de kan välja en formulering som passar.
Nya regler och föreskrifter för arbete på väg började gälla i januari 2013 och på spårsidan tog man under 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Forskare på VTI har analyserat hur de nya regelverken har implementerats och hur de påverkat roller och ansvarsfördelning samt personalens och andras säkerhet.
– Resultaten visade att de vi talat med rent allmänt är positiva till det nya regelverket eftersom det innebär en större flexibilitet än tidigare med större möjlighet att ta fram egna lösningar. Samtidigt visar studien att det kanske är just denna flexibilitet som resulterat i en otydlighet då det gäller roller och ansvar samt bristande rutiner, som i sin tur påverkat säkerheten negativt, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Bristande utbildning och otydlighet
Studien visar att information om regelverket inte nått alla berörda. Detta har resulterat i att det finns en stor okunskap om vilka regler som gäller. Framförallt gäller detta underleverantörer som Trafikverket inte har någon direkt överenskommelse med.
Information och utbildning är viktiga faktorer i implementeringsarbetet, men även här visade studien att det finns stora brister. Utbildningens faktiska längd och innehåll stämmer exempelvis inte alltid överens med den kursplan som har godkänts av Transportstyrelsen.
– Det verkar också finnas en motvilja mot att satsa på en god utbildning eftersom detta innebär en merkostnad för företaget. En bidragande faktor till detta är att många av de anställda är timanställda, säger Sonja Forward.
Studien visar också att de intyg om genomgången utbildning som arbetsgivaren sänder in till Trafikverket inte alltid ger en korrekt bild av personens verkliga kompetens.
Lägsta pris går före säkerhet
Ett problem som är kopplat till arbete på väg är att viktiga delar som har med säkerhet att göra endast finns med i rådsdokumentet, men enligt deltagarna är det relativt ovanligt att det som står i rådsdokumentet implementeras. Istället väljer upphandlaren att endast ta med de minimikrav som finns i kravdokumentet. Alldeles för ofta är det lägsta pris som gäller.
– I studien framgick det också att det finns en viss uppgivenhet gentemot bilister som de flesta aktörer uppfattar som nonchalanta. Resultaten visar att denna inställning kan leda till en självuppfyllande profetia; eftersom vägarbetarna inte tror att bilisterna följer deras anvisningar lägger de mindre möda på att de skall göras på ett korrekt sätt. Risken är då stor att de trafikanter som vill göra rätt istället gör fel.
Även inom spårtrafik finns problem med höga hastigheter förbi arbetsplatserna och projektledare vittnar om svårigheter att få gehör för större sänkningar. Det finns ytterligare exempel på bristande säkerhet för dem som arbetar på väg och i spår, i vissa fall kan bristerna kopplas till att de anställda inte vågar säga ifrån, men också till en bristande säkerhetskultur.
Forskarnas rekommendationer
– Vår rekommendation är att framtida implementering och informationsspridning bör ske i flera led, både inom Trafikverket och till externa aktörer så som leverantörer och underleverantörer, säger Sonja Forward.
Kvalitén på utbildningarna behöver förbättras och ansvaret bör ligga hos en myndighet eller ett bolag som tydligt kan redovisa sin förmåga att genomföra dessa utbildningar. Om utbildning är privat så bör den följas upp för att säkerställa att den håller en hög kvalitet. Att examinera deltagarna bör ligga på en myndighet. Någon form av erfarenhetsöverföring för nyanställd personal skulle också behöva utredas. Ett förslag är att den nyanställde går bredvid en mer erfaren person under en tid, som en slags lärlingsperiod.
Förfrågningsunderlagen behöver ses över och kvalitetskraven bli mer specifika. Det bör vara kvalitet som avgör vem som får uppdraget, istället för lägsta pris. Den upphandlande myndigheten bör åläggas att även beakta samhällskostnaderna och inte enbart kostnaderna för det utförda arbetet.
Fler inspektioner av arbetsplatser behövs av såväl arbetsmiljöinspektörer som Trafikverkets kontrollanter. Vägarbetskontrollanter måste i likhet med kontrollanter för spårarbeten ha rätt att avbryta ett pågående arbete som utförs på ett felaktigt sätt.
Fotnot: Fler rekommendationer finns att läsa i VTI rapport 900.
Så analyserades resultatet av de nya regelverken
Syftet med projektet var att med hjälp av intervjuer, fallstudier och ett referensgruppsmöte beskriva och analysera implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk. Detta gäller både väg och spår i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket och hos entreprenörer. Avsikten var även att analysera hur regelverk bland annat påverkat roller och ansvarsfördelning men även egen och andras säkerhet. I studien ingick intervjuer med aktörer från olika aktörsarenor. För väg genomfördes åtta intervjuer och inom spår tre intervjuer. Förutom detta intervjuades en person som var väl insatt i både arbetet på väg och spår. I fallstudierna för väg ingick två olika beläggningsarbeten som var upphandlade enligt det nya regelverket. Inom spår genomfördes en fallstudie av en komplett utbyggnad av dubbelspårfunktion.
Traditionellt har den evolutionära utvecklingen inom en insektsart förklarats med att honor väljer hannar bland annat beroende på hur stora de är, så kallad assortativ parning. Sådana parningsmönster har delvis även ansetts förklara varför isoleringen mellan arter bibehålls. Nya forskningsresultat från Lunds universitet visar på motsatsen: assortativ parning bryter snarare ned än bevarar den sexuella barriären mellan arter, vilket kan leda till att arter dör ut. Den nya kunskapen kan få betydelse inom naturvård och artbevarande.
Forskarna vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund har studerat den morfologiska variationen hos två närbesläktade arter jungfrusländor, den mindre blåbandade jungfrusländan och den större blå jungfrusländan. Forskarna har undersökt hur denna variation i utseende, form och storlek påverkar sannolikheten att jungfrusländorna parar sig, såväl inom arten som mellan de två arterna.
Resultaten visar att stora honor parar sig med stora hannar inom sin egen art, men också att vissa hannar av den mindre arten blåbandad jungfruslända väljer att para sig med honor av den större arten blå jungfruslända. Flera kompletterande experiment visar på attraktionskraft huvudsakligen i den riktningen över artgränserna. Däremot finns inte motsvarande attraktion i den andra riktningen, det vill säga hannar av den större arten attraheras inte av honor från den mindre arten.
Hennes storlek speglar reproduktionsförmågan
Enligt Erik Svensson, evolutionär biolog vid naturvetenskapliga fakulteten, avspeglar honors storlek deras reproduktionsförmåga. Det i sin tur förklarar varför hannar av den mindre arten attraheras av honor som tillhör den större arten, eftersom stora honor har hög fekunditet, det vill säga förmåga att alstra avkommor. De har sannolikt också högre överlevnad än små honor.
– Parningsmönster baserat på storlek och kvalitet hos individer motverkar delvis den sexuella barriären mellan de här två arterna. Våra resultat visar också att sexuellt urval genom att hannar konkurrerar om honor inte nödvändigtvis upprätthåller isoleringen mellan arter, utan snarare försvagar den, säger Erik Svensson.
Hannars konkurrens om honor kan därför i vissa fall leda till att arter dör ut då närbesläktade arter möts, ifall hannar av den mindre arten dras till honor som tillhör den större arten. Forskningsresultaten från Lunds universitet kan få betydelse för svensk och internationell naturvård och arbetet för att bevara arter.
– Än så länge är det grundforskning men på 10 – 20 års sikt kanske naturvårdare börjar titta på de här aspekterna när de ska återintroducera eller bevara hotade arter, säger Erik Svensson.
I undersökningen har forskarna studerat hundratals individer i naturliga populationer runt om i Skåne. Morfologiska egenskaper som avspeglar storlek och form har undersökts, dessutom har parningsbeteendet studerats. Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Evolution där den är toppnyhet i juni månads utgåva.
För mer information:
Erik Svensson, professor
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46-46-222 38 19
+46-705-970 403 erik.svensson@biol.lu.se
– Etnicitet och klasstillhörighet är outforskat när det gäller styrelsers sammansättning i nyföretag. Till skillnad från stora företag där man tittar på resultat är tillväxt och överlevnad de viktigaste faktorerna när det gäller mindre företag. Vi ska se hur etnisk och social mångfald påverkar detta och vilka faktorer som gör att vissa har denna mångfald, säger Timurs Umans, biträdande professor i företagsekonomi med inriktning bolagsstyrning vid Högskolan Kristianstad.
Nu har forskningsprojektet Upper Echelon Composition in New ventures: Determinants and Consequences fått 1 miljon kronor av Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse, för att hitta svar på frågan hur social klass, etnicitet och nationell tillhörighet påverkar tillväxt och överlevnad i nyföretag. Timurs Umans och Chanchal Balachandran i samarbete med Karl Wennberg vid Handelshögskolan i Stockholm och Linköpings universitetet kommer att driva projektet
I den kvantitativa delen av studien får forskarparet via Statistiska Centralbyrån, SCB, unik tillgång till stora mängder data från cirka 50 000 nyföretag och 250 000 individer, i princip all relevant svensk data sedan år 2000. De får möjlighet att se vilka som sitter i styrelserna, hur kompetenserna ser ut och vilken mångfald de har, exempelvis i form av ålder, kön, etnicitet och social klass.
– Vi tittar på grundaren i små företag, hur styrelsemedlemmar väljs, grundarens bakgrund, vilket nätverk de har, deras egna tidigare erfarenheter, etcetera. Den praktiska delen av forskningen blir sedan att koppla hur styrelsernas sammansättning påverkar tillväxten och långsiktiga överlevnaden i småföretagen, säger Timurs Umans.
Kontakt:
Timurs Umans, bitr. professor i företagsekonomi inriktning bolagsstyrning, 044-20 31 37, 0708-40 39 07, timurs.umans@hkr.se.
Chanchal Balachandran, forskare vid Linköpings universitet,011-36 33 05, chanchal.balachandran@liu.se
Telomerer finns i slutändan av varje dna-kedja i kroppens kromosomer, såväl hos talgoxar som hos människor. Längden på telomererna kan beskrivas som ett slags åldrandets biomarkör, korta telomerer innebär kort livslängd. Enligt forskarna visar deras undersökning att miljön där talgoxungarna växer upp avgör längden på deras telomerer mer än det genetiska arvet gör.
– Visst finns det fördelar i städer som tillgången på mat, men nackdelarna, exempelvis stress, tycks överväga, åtminstone vad gäller hur snabbt talgoxarnas celler åldras, säger biologen Pablo Salmón som forskar inom området evolutionär ekologi vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
Halva syskonskaran fick växa upp i Malmö
Forskarna nådde resultaten genom att studera syskonskaror bland talgoxar. Hälften av syskonen fick växa upp på landet, hälften i Malmö. Efter 13 dagar togs blodprov för att mäta längden på de röda blodkropparnas telomerer. Pablo Salmón och hans kollegor hade delvis förutsett resultatet men blev ändå överraskade när de såg hur pass stor skillnaden var på telomererna efter bara 13 dagar.
– Tidigare undersökningar har visat att arv har betydelse för telomerernas längd hos enskilda individer. Det vi visar är att stressig miljö under uppväxten har ännu större betydelse, säger han.
Studien, som han har gjort tillsammans med kollegor på naturvetenskapliga fakulteten, indikerar att det behövs fler undersökningar för att bättre förstå hur människor kan hjälpa fåglar i urbana miljöer till ett längre liv.
– Urbaniseringens påverkan på djurlivet måste studeras mycket mer, annars kan vi inte förstå vilka hot som fåglar utsätts för i stadsmiljöer och då kan vi heller inte göra något åt dem. Våra resultat reser förstås frågor även kring åldrandet hos andra djur som påverkas av urbaniseringen, och för den delen även människor, säger Pablo Salmón.
Skogen tar upp koldioxid från atmosfären och mildrar i och med det ökningen av klimatgaser i atmosfären.
Men när före detta våtmark dikas ut för för att ge plats åt skog bryts jordens upplagrade organiska material ned och orsakar stora utsläpp av växthusgaser som avges till atmosfären.
Utsläpp i klass med trafikutsläpp
I Sverige täcker skogar på dikad våtmark 1,2 miljoner hektar, vilket utgör 5 procent av produktiv skogsmark i Sverige.
Enligt den svenska nationella inventeringsrapporten släpper dikade torvmarker ut 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen, nästan lika mycket som trafiksektorn som släpper ut 18 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen.
− Därför finns ett behov att förstå växthusgasbalansen för sådan mark, säger Hongxing He, som nyligen disputerat vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Mätningar och modellberäkningar visar växthusgasflöden Hongxing He har tillsammans med forskaren Åsa Kasimir studerat växthusgasbalansen för granskog på dikad våtmark från planteringen år 1951 till förväntad slutavverkning år 2031.
Forskarnas studie omfattar data som är insamlade från de senaste decennierna i Skogaryd, en nationell infrastruktur för fältforskning i Sverige. Växthusgasbalansen över en 80-årsperiod simulerades med hjälp av en detaljerad ekosystem-modell (CoupModel), som inkluderar processer i mark och vegetation, av forskaren Hongxing He och hans kollegor.
Studierna har nyligen publicerats i tidskriften Biogeosciences och visar växthusgasbalansen strax före avverkning. Slutsatsen är att under de 80 år som skogen har växt har atmosfären från varje hektar sådan mark fått ta emot 1000 ton koldioxidekvivalenter.
Åtgärder behövs för att begränsa utsläppen
Bördig dikad mark som den i Skogaryd finns på cirka 400 000 hektar i Sverige.
− Om våra resultat skalas upp skulle det innebära en årlig förlust på 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen från dessa dikade våtmarksjordar, vilket motsvarar 12 procent av de totala utsläppen från alla andra sektorer i Sverige, säger Hongxing He.
Han anser att klimatperspektivet på skogar på dikad våtmark bör lyftas fram för åtgärder.
− Dessa åtgärder behöver stöd från beslutsfattare, eftersom markägarna oftast enbart redovisar intäkter från skogsproduktion, inte kostnaden för utsläpp av växthusgaser. Vi forskare behöver visa hur klokare skötsel och användning av dessa utdikade våtmarken kan göras, säger Hongxing He.
För mer information:
Åsa Kasimir, institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Tel: 031-786 19 60, asa.kasimir@gu.se
Hongxing He, institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet
Tel: 031-786 28 11, hongxing.he@gvc.gu.se.
Nina Svensson har undersökt hur bland annat rädsla för bedömning kan försämra kreativiteten. Syftet med avhandlingen var att undersöka hur olika faktorer minskar den kreativa prestationen. Fyra studier genomfördes med närmare 500 individer.
Resultaten visar att självcensur kan hindra människor från att delge sina idéer till andra och att det kan ha ett samband med rädsla att bli bedömd negativt av andra, osäkerhet på sin egen förmåga samt en strävan att göra rätt.
– Personer kan hålla tillbaka sina kreativa uttryck eller originella idéer av rädsla för hur andra kommer att bedöma dem. Följden kan bli att människor håller sig innanför de ramar och normer som de uppfattar i sin sociala miljö. Det kan göra att värdefulla och nyskapande idéer aldrig kommer till uttryck, säger Nina Svensson.
Rätt klimat behövs
Resultaten visar att omgivningen och klimatet är mycket viktigt för kreativiteten, både vad gäller antalet idéer och kvaliteten på lösningarna. Saker som oro för att göra fel, bli bedömd av andra, stress och låg tilltro till den egna förmågan hämmar kreativiteten. Är däremot klimatet stödjande och tillåtande ökar både antalet idéer och kvaliteten.Ett stödjande klimat kan till exempel innebära att det är accepterat att tänka annorlunda och ta risker.
Deltagarnas inställning till problemlösning påverkade också kreativiteten. Där några blev frustrerade över att försöka lösa en olöslig uppgift och kände att de hade misslyckats, fick andra större revanschlust. Några av deltagarna såg det som en tävling mot sig själva och tog det inte på så stort allvar medan andra jämförde sig med övriga, blev stressade och därmed mer blockerade i den kreativa processen.
– Resultaten kan vara viktiga för exempelvis företag och organisationer, eftersom det är möjligt att förändra det kreativa klimatet på en arbetsplats så att medarbetarnas kreativa potential kan tas tillvara. Jag kan även se att resultaten kan vara till nytta inom skolans värld.
För mer information: Nina Svensson, doktor i psykologi, Karlstads universitet, tel: 0765-825 620 eller nina.svensson@kau.se
– Vi har i vår forskning uppmärksammat anledningar till hög chefsomsättning och svårigheter att rekrytera. Utifrån det har vi utvecklat ett evidensbaserat arbetsmaterial som underlättar för chefer att få djupare kunskap och mer handlingsberedskap i hållbart och hälsofrämjande ledarskap, säger Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap med inriktning vårdens ledarskap och organisering vid Högskolan i Borås.
Varför är forskningen viktig?
– Ledarskap som utgår från hållbarhetsprinciper skapar en rad positiva effekter. Vi mår bättre och blir mer effektiva, men det är svårt att uppnå det. Det är vår övertygelse att det är mer hållbart ur flera perspektiv – humana, sociala, kostnadseffektiva och kvalitetsutvecklande – att stödja chefer än att understödja en hård hjältekultur för chefer.
Hur chefer ska få bättre förutsättningar att leda hållbart, är något som forskare vid Högskolan i Borås och KTH diskutera med företrädare från arbetslivet under ett seminarium i Almedalen den 5 juli.
Vad kommer publiken att kunna ta med sig från seminariet i Almedalen?
– De kommer känna bekräftelse, bli inspirerande och de kommer att få idéer kring hur de kan jobba med de här frågorna i sin egen verksamhet. Och de kommer de även få med sig konkreta verktyg för ett hållbart ledarskap.
Välkommen till seminariet: ”Klarar chefer att leda hållbart – och vem bryr sig?” Tid: Tisdagen den 5 juli kl. 9:00-10:00 Plats: Västsvenska Arenan i direkt anslutning till Almedalsparken, intill Västerport på Strandvägen
Medverkande:
Lotta Dellve, professor i vårdens ledarskap och organisering, Högskolan Borås och KTH
Maria Wolmesjö, fil. dr och universitetslektor i socialt arbete, Högskolan i Borås
Andrea Eriksson, fil. dr i folkhälsovetenskap, KTH
Catarihna Petersson, enhetschef Tranemo äldreomsorg och vinnare av ”Sydvästenpriset för hållbart ledarskap i välfärden”
Susanna Stymne Airey, forskningschef på AFA Försäkring
Marianne Hiller, Vårdförbundet
I sin doktorsavhandling har Helen Avery undersökt förutsättningar för interkulturell skolutveckling, det vill säga att involvera alla i arbetet med att utveckla skolans verksamhet.
Det handlar alltså inte bara om att utveckla och förbättra undervisningen för barn med invandrarbakgrund, utan om att man i utvecklingsarbetet har nytta av att involvera personer med olika bakgrund. Det gör att man förbättrar för alla.
– För mig är det otroligt viktigt med skolutveckling som är förankrad i själva undervisningen. Det räcker inte att invänta instruktioner uppifrån, för de som fattar besluten har inte samma kunskap som lärare och skolledare om hur villkoren ser ut. Det finns ett glapp mellan hur man pratar om verksamhetsutveckling centralt, och vilka förutsättningar som faktiskt finns, säger Helen Avery.
Skapa mötesplatser för skolutveckling I sin forskning har hon också tittat på hur man kan skapa förutsättningar och sammanhang för samtal om skolutveckling. Om man inte arbetar gemensamt och inte har några vardagliga mötesplatser är det svårt att ha det skolutvecklande samtalet. Helen Avery menar att det finns behov av gemensamma sammanhang för att prata. Det gäller inte bara lärare, utan det behöver också finnas rum och sammanhang där skolpsykolog, bibliotekarie, föräldrar och elever kan träffas. Det vill säga alla som bör involveras i skolutveckling.
– Jag hoppas att avhandlingen når fram med budskapet att det inte räcker för politiker att ha en önskelista på förändringar och sedan lägga ansvaret för att det blir gjort på kommuner och skolor. Det måste finnas en rimlighet. På kommunal nivå skulle det vara bra om man kunde se att skolutveckling går utanför skolans murar, och skapa fler skolövergripande samarbeten, säger hon.
Innan Helen Avery började forska arbetade hon själv som lärare i tretton år, från förskola upp till vuxenundervisning. Efter 2011 upptäckte hon en snabb förändring av skolans arbetsvillkor. Skolledare och lärare fick mindre tid och energi att arbeta med skolutveckling, och allt mer tid gick åt till dokumentation och bedömning. I samband med det förändrades synen på skolutveckling från positiv till mer defensiv.
– Vi måste sätta pedagogiken i fokus igen. Vi måste våga lita på lärarna igen. Det finns otroligt med potential, kompetens och vilja ute i skolorna, men de måste få organisera sin tid på ett annat sätt. Det skulle kunna innebära gigantiska förändringar, säger Helen Avery.
Borrelia behandlas med antibiotika. Det finns inget vaccin mot sjukdomen.
– Det finns all anledning att undvika att bli fästingbiten. Att till exempel klä sig i långärmade tröjor, långa byxor och att använda gummistövlar om du är ute i naturen är ett tips men kanske inte så kul när solen skiner. Låt tröjan vara nedstoppad innanför linningen och använd mörka kläder för då attraheras inte fästingarna lika lätt, berättar Johan Sanmartin Berglund, professor på Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges främste expert på borreliainfektion.
Många blir dock bitna varje år. Då gäller det att ta bort fästingen och vara uppmärksam på om huden på platsen för fästingbettet rodnar.
– Det är viktigt att poängtera att märket efter bettet inte alls behöver vara ringformat, säger Johan Sanmartin Berglund. Märket kan lika gärna vara oregelbundet format och homogent rodnat. Det viktiga är att misstänka borreliainfektion om man på platsen för ett fästingbett får en hudförändring ett par dagar upp till några veckor efter bettet. Då kan antibiotikabehandling snabbt bota infektionen.
Den som blir biten av en fästing riskerar även att få TBE vilket är en virussjukdom som kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. En tredjedel av de som smittas får hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Till skillnad från borrelia kan du dock vaccinera dig mot TBE.
– Aspö i Karlskronas skärgård är ett riskområde för TBE. Sedan 2002 genomförs vaccinationskampanjer på ön vilket har lett till att vi undvikit nya sjukdomsfall av TBE, avslutar Johan Sanmartin Berglund.
Vanliga tecken på att du smittats av borrelia:
trötthet
huvudvärk
värk i muskler och leder
en hudrodnad som är större än fem centimeter i diameter
– Den traditionella fordonselevidentiteten och den manliga jargongen står på spel. Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och kanske slippa läsa språk. Nu måste de göra både och, säger Janne Kontio, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Undervisningen på fordonsprogrammet i gymnasieskolan sker allt oftare helt eller delvis på engelska och flera skolor har engelsk profil på programmet. Branschen behöver mekaniker som kan flera språk och som kan arbeta på engelska i och med att till exempel databaser och manualer numer sällan finns på svenska.
Fordonseleverna har traditionellt sett varit en elevgrupp präglad av en machokultur, som inte sökt till vidare studier och som inte visat stort intresse för eller frivilligt valt att lära sig språk.
– Den självbilden hänger kvar trots att studenterna nu har sökt sig specifikt till den här utbildningen för att de vill lära sig engelska. Trots det är språket en källa till att retas. De som är sämst kan få höra att ”du pratar svengelska”. Men de som är bäst får också kängor: ”vad du briljerar”. Det händer också att de pratar om sig själva på ett negativt sätt, trots att de har valt utbildningen för språkets skull och trots att de har bra betyg, säger Janne Kontio.
Mer bekväma med engelska
I studien har Janne Kontio, som själv är gymnasielärare i botten, under två års tid filmat eleverna och lärarna i sammanlagt 200 timmar. Han har dokumenterat den engelska språkundervisningen i klassrummet och undervisningen i verkstaden som också är på engelska. I klassrummet har de bara tillåtits att prata engelska. I verkstaden har engelska varit huvudspråket, men om det har behövts har man kunnat byta till svenska.
– De anstränger sig mycket mer för prata engelska i klassrummet. De har haft en engelskspråkig och en svenskspråkig lärare. I början tog de omvägar kring den engelskspråkige för att kunna nå läraren som talade svenska. I slutet av året gjorde de tvärt om: de försökte undvika den svenska läraren för att de ville prata med den engelsktalande.
– I verkstaden växlar de språk mycket mer. Där har engelskan inte varit lika viktig utan huvudsaken är bilarna. Där kan man också fått höra meningar som: ”Skicka hit den där screw-drivern”. Fortfarande är det verkstaden som är viktigast. Är du bra med bilarna blir du inte retad för engelskan, oavsett hur bra eller dålig du är, säger Janne Kontio.
Kontakt: Janne Kontio, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, janne.kontio@edu.uu.se, telefon: 018-471 1663, 070-369 06 71
Hösten 2015, i en tid av säkerhetspolitisk oro och omfattande diskussioner om flyktingkrisen, ville allt färre svenskar minska det internationella biståndet. Samtidigt ökar engagemanget i de olika hjälporganisationerna och svenska folket ger allt mer pengar.
Mest positiva till bistånd är personer med högre utbildning, politiskt intresse och högt förtroende för samhällets institutioner, visar SOM-institutets undersökning av svenska folkets politiska attityder.
SOM-institutet har via den årliga nationella SOM-undersökningen kartlagt biståndsopinionen sedan 1987. Under 1990-talets ekonomiska kris sjönk andelen biståndspositiva kraftigt och under några få år var det fler svenskar som ville minska biståndet till utvecklingsländer än som ville bibehålla eller öka det.
Efter 1997 växte biståndsviljan, men sjönk på nytt i samband med den globala finanskrisen under åren 2008-2009. Sedan dess har biståndsviljan långsamt återhämtat sig, bortsett från en minskning i 2011 års mätning, och hösten 2015 ansåg 52 procent av svenskarna att det är en dålig idé att minska biståndet till andra länder.
Större andel skänker pengar regelbundet
Även andelen svenskar som skänker pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden har ökat stadigt sedan 1998, från 27 procent till 46 procent 2015. Trenden mot ökat givande har varit särskilt tydlig under de senaste två åren av global oro.
– År 2013 gav 37 procent pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden och bara två år senare är den andelen alltså 46 procent. En rimlig tolkning är att svenskarnas välvilja påverkats mycket av bland annat IS terrordåd i Europa och det komplicerade kriget i Syrien, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.
Även svenskarnas engagemang i olika hjälporganisationer ökar långsamt men stabilt. Andelen personer som är medlemmar i humanitära hjälporganisationer har gått från 13 procent 2011 till 18 procent 2015.
Högutbildade och förtroendefulla är mer biståndspositiva
Forskning från andra länder har visat att personer som har högre kunskap om biståndet, som är mer nöjda med landets ekonomi, som är mer positiva till ekonomisk omfördelning och som har ett större förtroende för politiska institutioner, är mer positiva till ett större bistånd.
Resultaten från SOM-undersökningen bekräftar att detta stämmer även för svenskarna, förutom då det gäller sambandet mellan bedömningar av ekonomin och biståndsviljan.
– Välutbildade och politiskt intresserade är generellt mer biståndsvänliga, liksom personer som är positivt inställda till omfördelning av gemensamma resurser på nationell nivå. Personer med högt förtroende för samhällsinstitutioner litar på att biståndet administreras på ett bra sätt och är därför mer biståndspositiva än personer med låg tillit till samhällsinstitutioner.
– Personer med god hushållsekonomi är också mer positiva till bistånd, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.
Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro av Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson är ett av 26 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Ekvilibrium (Red. Henrik Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid).
Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.
Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.
Kontakt: Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-7865197, e-post: ann-marie.ekengren@pol.gu.se”>ann-marie.ekengren@pol.gu.se
Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-786 46 66, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se
Översvämningar och andra störningar i vattendrag påverkas av bland annat klimatförändringar, vattenregleringar och ekologiska restaureringar. Artsammansättningen i den vegetation som bildas beror på vilka arter som är inblandade och miljöförhållandena på platsen.
Om vi beaktar samspelet mellan miljön och den ordning i vilken olika arter koloniserar stränderna, kan vi bättre förstå hur störningar påverkar vegetationen på älvstränder och lättare förutsäga deras effekter, visar Umeåforskare i en ny studie.
– Vi frågade oss om föryngringen på stränder längs vattendrag i första hand påverkas av omgivningen, exempelvis markens fuktighet, av den ordning i vilken olika arter koloniserar, av vilka arter som koloniserar eller av en kombination av dessa faktorer, säger Judith Sarneel som forskar vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Tidigt sådda arter växte sig större
I ett försök såddes frön av växter dels i provytor på stränder, dels i krukor i växthus. Fem växtarter som sprids på olika sätt och föredrar olika markfuktighet såddes etappvis i olika sammansättningar och fick växa under olika fuktighetsförhållanden.
Resultaten visar att de tidigt sådda arterna växte sig större och bildade tätare bestånd jämfört med de senare sådda arterna. Det gällde både på stränderna och i växthuset. När alla arter såddes samtidigt var det markfuktigheten och artens egenskaper som avgjorde vilken art som kunde breda ut sig bäst.
Markfuktighet och vattenståndsvariationer påverkar alltså hur fröna gror, överlever och växer upp till plantor, men groddplantor växer tätast på bar, fuktig jord där till exempel växtligheten skavts bort när träd fallit eller begravts där vårfloden avsatt sediment.
Fröna kommer till stränderna med vårfloden
Växterna är dessutom anpassade till markfuktighet på olika sätt. Hög markfuktighet gynnar både förmågan att gro och växa hos de flesta arter. Däremot leder både torka och översvämning till att fler individer dör bland de senare anlända arterna.
I nordliga vattendrag kommer frön till stränderna först med vårfloden och senare under sommaren främst med vinden. De frön som kommer tidigt har en konkurrensfördel över de som kommer senare. Det förklarar varför arter med frön som flyter bra dominerar i strandzoner och dominansen i vegetationen förändras från vindspridda till vattenspridda arter längs en älv från källflödena ner till havet. Även begränsningar av arternas spridnings- och etableringsmöjligheter formar växtlighetens fördelning på stranden. Detta bidrar till att stränder får större artrikedom än sina omgivningar, de blir landskapets ”hotspots”.
– När naturvårdare ska upprätta skötselplaner för naturområden måste de beakta vad som bestämmer vilka arter som kommer först. Detta gäller även när man diskuterar hur klimatförändringar påverkar växtligheten, särskilt om de ändrar tiden för fröspridning. Andra egenskaper och olika livsstadier än tillväxt måste emellertid också beaktas för att vi fullt ut ska förstå värdet av samspelet mellan livsmiljön och den turordning i vilken arterna kommer, säger Judith Sarneel.
Materialet som identifierats är en binär metallisk ferromagnetisk legering av kobolt och järn, där dämpningen närmar sig storleksordningen 10-4. En så låg dämpning har tidigare bara observerats för halvmetaller eller magnetiska isolatorer, som till exempel vissa järnoxider.
Magnetiska material har visat sig vara mycket effektiva för lagring och överföring av information och var naturliga efterföljare till hålkortet, som började användas redan i början av 1700-talet. Den efterföljande utvecklingen, av bland annat magnetband och hårddiskar, har möjliggjort en explosion inom informationsteknologin och idag lagras ungefär 70 procent av all information i magnetiska medium.
Behövs mindre och snabbare enheter
Hittills har man lyckats skapa mikrometerstora magnetiska lagringsenheter och åstadkommit överföringshastigheter av storleksordningen nanosekunder för att kunna möta det lagringsbehov som finns idag med en informationsöverföring av storleksordningen 100 petabyte (1000000000000000 bytes) per dag. För att även fortsättningsvis kunna möta ett utvecklat lagringsbehov behövs än mindre och snabbare enheter, som antingen kräver en ny teknologi av lagring och/eller att man upptäcker nya magnetiska material.
Uppsalaforskarna har upptäckt ett sådant nytt magnetiskt material i järn-kobolt-legeringen, och att man med hjälp av dämpning kan åstadkomma en så energieffektiv informationsöverföring inne i materialet som möjligt.
Dämpningen i ett magnetiskt material kan jämföras med friktionen hos en hockeypuck som glider längs isen, och som stannar efter ett tag på grund av motståndet mot underlaget. Dämpningsparametern i magnetiska material motsvarar här friktionskoefficienten mellan hockeypucken och isen.
Fenomenet med låg dämpning i järn-kobolt kan förklaras med hjälp av en unik egenskap hos den inre elektroniska strukturen, där dämpningen är proportionell mot antalet elektroniska tillstånd vid den högsta ockuperade energinivån.
Framgångsrikt samarbete
Den nya upptäckten om låg dämpning i järn-kobolt-legeringen, tillsammans med att materialet är lätt att framställa, är magnetiskt även vid rumstemperatur, och att både järn och kobolt är vanligt förekommande grundämnen, kan leda till att detta material kan bli ett standardiserat referensmaterial att jämföra med i jakten på nya och ännu bättre legeringar.
Samarbetet mellan experiment och teori är mycket framgångsrikt inom detta forskningsområde, och den publicerade studien visar vikten av samarbete för att möta de utmaningar nya teknologier ställer på materialen.
Den publicerade studien ger en ny och fundamental förståelse av dämpningsmekanismer vilket möjliggör teoretiska förutsägelser av nya än mer energieffektiva material, både bland metaller och halvmetaller, där dämpningen kan vara ännu lägre än hos den nu identifierade järn-kobolt-legeringen.
Bakom studien, som presenterades i Nature Physics den 16 maj, står bland annat Danny Thonig, Olle Eriksson och Olof Karis vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet. Forskningen bygger på ett internationellt samarbete, som involverar både teoretiska beräkningar och experimentella studier.
Kontaktinformation: Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, olle.eriksson@physics.uu.se
I avhandlingen jämförs hur pass bra den tyska och den svenska välfärdsstaten är på att skyddar mödrar från fattigdom och finansiellt beroende av en manlig partner. Hur stor inkomst har mödrarna från föräldrapenning och andra sociala bidrag medan de är föräldralediga, och hur ser deras tillgång till barnomsorg ut när barnet är äldre än ett år. Situationen för både ensamstående och gifta mödrar, med olika arbetsmarknadspositioner har studerats.
Avhandlingen visar på överraskande likheter mellan Tyskland och Sverige när det gäller ensamstående mödrars risk för fattigdom: Medan ensamstående mödrar som jobbade heltid och hade en genomsnittlig lön innan föräldraledigheten klarar sig bra också när de är hemma med barnen, leder redan en deltidstjänst till en inkomst som ligger väldigt nära fattigdomsgränsen.
Ensamstående mödrar som bara har rätt till garantinivån av föräldrapenningen hamnar långt under fattigdomsgränsen i både Tyskland och Sverige, även om alla bidrag som de skulle kunna få – barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och socialbidrag – är inräknade. Gifta mödrar löper stor risk att hamnar i finansiell beroendeställning till sina makar under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan.
Att Sverige överlag ändå presterar klart bättre än Tyskland i fattigdomsbekämpningen beror inte på mer generösa eller inkluderande socialförsäkringar och bidrag. Den överlag mindre fattigdomssiffran i Sverige beror i stället på att fler kvinnor och mödrar arbetar och på att Sverige inte har en låglönesektor.
Den svenska välfärdsstatens universella karaktär är därmed i högsta grad beroende av ett högt arbetsmarknadsdeltagande och löner över en viss nivå för att behålla sin inkluderande karaktär och sin jämförelsevis höga prestation i fattigdomsbekämpningen.
Hanne Martinek (2016), Mothers’ Social Citizenship: The logics and effects of the German and Swedish welfare states
För mer information:
Hanne Martinek, statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet
