Sverige ligger i den grupp av länder som har lägst antal mord per invånare. Liksom i övriga delar av världen begås de allra flesta fallen av dödligt våld av män: I nio fall av tio är förövaren en man.
Det är också män som huvudsakligen varit i fokus för studier inom detta område. Vi vet mindre om vad som kännetecknar kvinnor som begår dödligt våld, eftersom de i betydligt mindre utsträckning varit föremål för studier.
En svensk forskargrupp har nu undersökt om frekvensen av manliga och kvinnliga förövare gällande dödligt våld har ändrats under åren 1990-2010. Studien undersöker även likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare.
Gruppen med forskare från Sahlgrenska akademin, Karolinska institutet, Stockholms universitet, Rättsmedicinalverket och Brottsförebyggande rådet har studerat data som omfattar samtliga fall av dödligt våld i Sverige under åren 1990 till och med 2010.
Det dödliga våldet minskar
1570 fall av dödligt våld begicks under den observerade tidsperioden, och av dem begicks 1420 av en man (90,4 procent) och 150 av en kvinna (9,6 procent). Fördelningen mellan förövarnas kön ligger stabilt runt proportionen 90/10 procent män/kvinnor över hela undersökningsperioden.
En tydlig trend är att frekvensen, det vill säga antalet fall av dödligt våld per invånare, minskar.
– Resultaten visar att det dödliga våldet minskat, såväl när det gäller manliga som kvinnliga förövare. Studien visar också att andelen kvinnliga förövare i relation till de manliga i stort har varit konstant under den studerade tidsperioden, säger Thomas Nilsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Kvinnornas offer ofta substanspåverkade
Forskarna kunde se flera skillnader mellan män och kvinnor som begått dödligt våld.
– Det förelåg mer uttalade skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare med vuxna offer, jämfört med när offret var ett barn (under 15 år). Kvinnliga förövares vuxna offer var oftare av manligt kön och en intim partner. Deras offer var också ofta substanspåverkade vid tidpunkten för brottet och de dog oftast till följd av knivvåld, säger Thomas Nilsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
En annan skillnad var att tidigare våld mellan offer och förövare var vanligare i fall med kvinnliga förövare än med manliga förövare, samt att kvinnornas brott oftare begicks i hemmiljö. Hemmet var den vanligaste mordplatsen för samtliga, men ännu vanligare för de kvinnliga förövarna där mordet skedde i hemmet i nästan 9 av 10 fall.
Skillnaderna var färre när offret var ett barn.
Kvinnliga förövare använde dock oftare asfyxi, det vill säga kvävning, jämfört med de manliga förövarna som begick dödligt våld mot ett barn. De kvinnliga förövarna hade också färre förekomster av domar för tidigare kriminalitet enligt BRÅ:s lagföringsregister.
– Ett resultat där Sverige skiljer sig från vad man sett i studier från andra länder är att kvinnliga och manliga förövare är lika benägna att begå självmord i samband med fall där offret är ett barn. Enligt dessa studier har det varit vanligare med suicid efter barnamord bland kvinnliga förövare jämfört med manliga, säger Thomas Nilsson.
Variabler som skiljer sig åt mellan könen oberoende av om offren var vuxna eller barn var sådana som relaterade till klassificeringen av brottet, respektive om förövaren hade en allvarlig psykisk störning.
Kvinnorna bedömdes oftare än männen ha utfört brottet under påverkan av allvarlig psykisk störning. Brott som begåtts av kvinnor klassificerades oftare som dråp eller barnamord (beroende på att endast kvinnor kan dömas för barnamord), medan brott som begåtts av män oftare klassificerades som mord eller vållande till annans död genom misshandel.
Barnamördare sällan drogpåverkade
En majoritet av förövarna, oavsett kön, begick det dödliga våldet med ett vuxet offer under påverkan av någon substans (alkohol eller drog), medan detta bara gällde för en minoritet av förövarna med barnoffer.
Sammanfattningsvis visar studien att frekvensen av dödligt våld har minskat i Sverige under tiden 1990-2010. Manliga och kvinnliga förövare med barnoffer är mer lika än de med vuxna offer. En annan viktig slutsats är att kvinnliga förövare utgör mindre än en tiondel av samtliga förövare när offret är vuxen, men står för mer än en tredjedel av de fall av dödligt våld där offret är barn.
Resultaten visar att det finns grundläggande skillnader mellan kvinnliga och manliga förövare av dödligt våld, vilket bör beaktas vid utvecklingen av könsspecifika riskbedömningsverktyg och riskhanteringsstrategier. Framtida studier bör bland annat fokusera på den skilda roll som substanspåverkan tycks utgöra när det gäller dödligt våld mot vuxna respektive mot barn. Det finns även ett behov av fortsatta studier av tidstrender gällande kvinnliga förövare och dödligt våld, anser forskargruppen.
– Slutligen bör de sociala och kriminologiska skillnaderna som vi fann mellan kvinnliga och manliga förövare vid dödligt våld beaktas när det gäller genomförandet av förebyggande åtgärder, vars effektivitet i sin tur bör utvärderas i framtida forskning. Sådana åtgärder bör särskilt fokusera på faktorer som rör relationen mellan offer och förövare samt brottsplatsen, eftersom de främsta skillnaderna mellan kvinnliga och manliga förövare framträder inom dessa områden, säger Thomas Nilsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien A Time Trend Study of Swedish Male and Female Homicide Offenders from 1990 to 2010 publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Forensic Mental Health.
Kontaktinformation: Thomas Nilsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, thomas.nilsson@neuro.gu.se
– Konflikten i Ukraina är också ett informationskrig. Vad som händer beskrivs på olika sätt i de fyra länderna och mediebilderna är en viktig del av konflikten, säger Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola i Stockholm.
Tre Södertörnsforskare har nyligen avslutat ett forskningsprojekt tillsammans med andra forskare på, Polen, Ukraina och Ryssland. I ett unikt samarbete har de undersökt de stora mediernas gestaltning av konflikten sommaren 2014. Från Södertörns högskola har Gunnar Nygren, Jöran Hök och Andreas Widholm deltagit i projektet. Det har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och med stöd av Centre for Baltic and East European Studies, CBEES, vid Södertörns högskola.
Vad berättar medierna om och hur gestaltas konflikten?
Vilken typ av källor används och vilken roll spelar desinformation?
Hur hanterar journalisterna sina yrkesideal av allsidighet och sanningssökande i en konflikt där både makthavare och allmänhet förväntar sig patriotism?
I resultaten framträder en bild av en journalistik som är starkt förankrad i de historiska och kulturella mönster som dominerar i de olika länderna. Det finns en grad av politisk/militär kontroll över medierna i de två direkt inblandade länderna, Ukraina och Ryssland, men i huvudsak handlar det om självcensur och att journalistiska ideal får ge vika för patriotism.
Präglade av kända mönster
Även i Polen och Sverige är mediebilderna präglade av kända mönster – i Polen av de starka nationella och antiryska stämningarna och i Sverige av att utrikesjournalistiken är starkt inlemmad i det västliga nyhetssystemet.
– Det här innebär också att publiken i de fyra länderna får små möjligheter att förstå den andre, att förstå konflikten ut olika perspektiv, säger Gunnar Nygren på Södertörns högskola. Samtidigt används beskyllningar om desinformation från både Ryssland och Ukraina för att misstänkliggöra motsidan.
Forskarna drar slutsatsen att vad som är sant reduceras till olika perspektiv, och journalistiken i alla fyra länder har svårt att hantera denna relativism. I nyhetsflödet finns också många exempel på falska eller vilseledande nyheter som främst gynnar den ryska sidan i konflikten, exempel på hur medieinnehållet blir ett vapen i informationskriget.
I projektet har innehållet i tre ledande medier i varje land analyserats med samma analysverktyg, sammanlagt 1 875 artiklar och tv-inslag. Dessutom har journalister på dessa medier intervjuats om sina erfarenheter och reflektioner. Även den ryska globala tv-kanalen Russia Today (RT) har undersökts, med fokus på vilka strategier som kanalen använder för att beskriva konflikten för en västlig publik.
Kontaktinformation:Gunnar Nygren, professor i journalistik och projektledare, Södertörns högskola, Jöran Hök, journalistikforskare (Journalistik i krig och konflikt), Södertörns högskola , Andreas Widholm, journalistikforskare (Russia Today) Södertörns högskola
– Vi påverkas av design och design påverkas av samhället, säger Maja Gunn. Vi påverkas av det vi ser, det vi gör och det vi upplever. Därför tror jag att förändring kan ske genom design.
Maja Gunn förklarar att hennes forskning är konstnärlig och praktikbaserad.
– Jag utgår från idén att kläddesign har sociala och politiska funktioner och kan skapa social och ideologisk förändring. Utifrån den idén introducerar jag ett sätt att undersöka kläders ideologiska funktioner, och att medvetandegöra kring frågor och problem som finns kopplade till design.
Forskningen har resulterat i ett program för experimentellt mode, som hon exemplifierar genom en serie av konstnärliga projekt. I Maja Gunns doktorsavhandling visas dessa projekt, samt förklaringar, teorier och analyser kring dem.
Projekten är tänkta att betraktas som vägar att föra in feministisk och queer teori i kreativa designprocesser.
– Designobjekten kan då fungera som diskussionsmaterial snarare än statiska objekt. Det finns mängder av frågor som kan ställas i relation till projekten och mycket att diskutera kring dem.
Att ikläda sig exets kläder Ett av projekten, On and Off, framförs som en traditionell performance, där Maja Gunn står på en liten låda och framför en läsning av en text. Texten är skriven i dagboksform och berättar om hur jaget efter en separation ikläder sig sin ex-partners kvarglömda kläder och vilka känslor som det medför och vilka kroppsliga minnen som är kopplade till kläderna.
I projektet ”If you were a girl I would love you even more” klär Maja Gunn en manlig vän i kläder som traditionellt betraktas som kvinnliga och feminina. Projektet pågår under ett år och mannens sätt att förhålla sig förändras ju mer tiden går.
– Jag fick inspiration till det här projektet då den medverkande killen uttryckte en rädsla för att verka feminin och jag funderade över vilka bestämda uppfattningar det finns om hur en heterosexuell man ska klä sig. Först hade den här personen ett väldigt starkt motstånd mot att vara klädd i feminina kläder, även om det bara var han och jag i rummet. Men motståndet minskade över tid. Nu efteråt tycker han att han har påverkats positivt av projektet och ser på sig själv och andra på ett nytt sätt.
Utopian Bodies var del av en utställning med samma namn på Liljevalchs konsthall i Stockholm nyligen (september 2015 – februari 2016), där designer från hela världen medverkade. Maja Gunn deltog bland annat med specialgjorda bröstproteser, som besökarna kunde testa att bära samt en installation med mansbröst i silikon.
Skyddstopp för brandförsvaret En grupp forskare arbetar med ett normkritiskt projekt tillsammans med brandförsvaret. I projektet medverkar Maja Gunn genom att undersöka den traditionella uniformen, som är anpassad utifrån normen en lång man. Som motvikt till den har hon konstruerat ett traditionellt kvinnligt kodat plagg: en skyddstopp, The Safety Top. Den ser ut som en sport-bh och ska vara utrustad med tekniska funktioner som pulsmätning och gps.
– Den är tänkt att bäras av samtliga kön, säger Maja Gunn. Här finns en parallell i reaktionerna när en viss känd manlig svensk fotbollsspelare bar en topp med gps, en så kallad gps-väst. Väst är ett manligt kodat ord som används för att särskilja plagget från sport-bh, vars utformning kan ses som identisk, men som är kvinnligt kodat. Upprörda och förvånade tidningsrubriker blandades med ”lugnande” besked om att spelaren bar den just för att mäta sträckor och inte för något annat. I projektet med säkerhetstoppen samarbetar vi med tre brandstationer och en ledningsgrupp, och vårt arbete fungerar bland annat som diskussionsmaterial.
Tror att förändring kan ske genom design Hon har också gjort en karneval/performance i Göteborg samt presenterar ett projekt vars utgångspunkt är idén om att flanellskjortan är en lesbisk identitetsmarkör, och där olika mer eller mindre kända personer diskuterar detta och även berör ”den manliga blicken” och ”den vita blicken” – gängse sätt att betrakta och betraktas.
– Förändring kan ske genom design. Men det är många aspekter som spelar in. Jag tror inte att all förändring kan ske genom design, och vissa förändringar tar tid. Men deltagare i mina projekt har i efterhand sagt att de blivit påverkade och förändrade genom projekten. Jag tror också att sådana här projekt kan bli ögonöppnare, så att vissa problem och frågor får mer fokus.
Avhandlingen i fulltext: ”Body Acts Queer: Clothing as a performative challenge to heteronormativity”, doktorand Maja Gunn, handledare Hanna Landin
Disputation: 21 juni kl 13.00–15.00 i Vestindien C, Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, Textile Fashion Center, Borås. Opponent: José Teunissen, University of the Arts, London
Missa inte Forskningspodden med Maja Gunn I säsongens sista avsnitt av högskolans podcast Forskningspodden berättar Maja Gunn om sin avhandling och dess många olika projekt, om konstnärlig forskning och att utmana normer. Lyssna på Forskningspodden
Utställning på Textilmuseet i Borås Bilder från projektet ”If you were a girl I would love you even more” kommer att ställas ut på Textilmuseet i Borås under pridefestivalen 30 juni – 2 juli.
Kontakt: Maja Gunn, tfn: 0739-24 11 77
När Universitetssjukhuset i Linköping skulle byggas ut valde Region Östergötland att anlita ett företag med huvuduppgift att se till att maskiner och byggmaterial fanns på rätt plats vid rätt tid. Det skulle också ske utan att sjukhusets verksamhet stördes. Inga ambulanser fick hindras, trots att akuten ligger mitt i byggarbetsplatsen.
Tredjepartslogistik, att byggherren lägger ut logistiken på experter på just logistik, är ett relativt nytt fenomen inom byggbranschen. Nya logistikföretag växer fram, men det är också en tjänst som börjar tillhandahållas av exempelvis speditörer. Andreas Ekeskär presenterar inom kort sin licentiatavhandling som handlar om just tredjepartslogistiken. Bland annat följde han första fasen av ny- och utbyggnaden av universitetssjukhuset i Linköping.
– Målen uppfylldes, bygget blev klart i tid och i vissa delar till en lägre kostnad än vad som var budgeterat och med minimala störningar av sjukhusets verksamhet, inga ambulanser hindrades, berättar han.
Mer tid i projektet fick läggas ner på planering, vilket ger positiva effekter för projektet som helhet. Byggbolag och entreprenörer var dock inte helt nöjda till en början.
– De såg bara fakturorna på levererat material till byggarbetsplatsen, men så småningom insåg de att de totala kostnaderna minskade.
Lyft för byggarbetarna
För byggarbetarna som annars ägnar nästan halva sin arbetstid åt att vänta eller flytta material blev det också ett lyft att det material de behövde fanns på plats varje morgon när de anlände till arbetsplatsen.
– Förhoppningsvis ger det också arbetsmiljöfördelar eftersom tredjepartslogistikern som hanterar materialet också har rätt utrustning för att flytta och lyfta tungt material, säger Andreas Ekeskär.
Men tredjepartslogistik är inte hela lösningen på byggbranschens problem att det byggs för lite och att byggkostnaderna skenar.
– Det är ett verktyg som kan fungera bra tillsammans med en annan trend vi sett de senaste åren – partnering. Byggföretag och entreprenörer går samman i strategiska partnerskap som ofta sträcker sig över flera byggprojekt. I partnerskapen hanteras mjuka värden som förtroende och tillit, med en kombination av att man också har en fast hand över försörjningskedjorna kan det vara en väg framåt, säger Andreas Ekeskär.
I partnerskapen är oftast inte heller leverantörerna delaktiga.
– Ett bygge är ett samarbetsprojekt av stora mått och måste ses som ett sådant. Det är viktigt med förtroende och tillit, öppna böcker och delade risker och vinster, men det finns mycket att vinna på att också anlita kompetens inom logistik, säger Andreas Ekeskär.
Forskningen i bygglogistik finansieras till stor del via en donation från L E Lundbergs stiftelse för forskning och utveckling. En professur i bygglogistik kunde inrättas i slutet av 2009. Målet för donationen var att bygga upp en slagkraftig forskning inom bygglogistik vid Linköpings universitet och forskargruppen inom bygglogistik består i dag av sju personer, varav fem doktorander. Forskningens konkreta mål är att bidra till minskade byggkostnader och effektivisera hållbart byggande.
− Den traditionella bilden av att herrar var rika och bildade och inte sysslade med jordbruk medan bönderna var obildade, mindre rika och brukade jord behöver nyanseras, säger Carl Mikael Carlsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet som i sin avhandling har studerat ståndsskillnader bland 1800-talets jordbrukare.
Under 1700- och 1800-talen avvecklades ståndssamhället i Sverige. Nya idéer utmanade samhällssynen och den tidigare skarpa skillnaden mellan vem som var bonde och vem som var ståndsperson suddades ut. Under första halvan av 1800-talet blev fler och fler jordbrukare både bönder och herrar, de var sociala mellanting. Individualismens genombrott, en stärkt äganderätt och ökade satsningar på jordbruk låg bakom attitydförändringen.
− Gränsen mellan bönder och herrskap blev både lättare att kliva över och lättare att ifrågasätta. Det var en period när man klamrade sig fast vid ett gammalt sätt att kategorisera människor på trots att det inte längre var hållbart, säger Carl Mikael Carlsson.
Ståndstillhörigheten får minskad betydelse
Men vid 1800-talets mitt skedde ett brott. Alla grupperingar fanns kvar men det talades om dem på ett annat sätt. Nu skulle alla titlar ha med jordägandet att göra, och då spelade ståndstillhörigheten inte lika stor roll.
− Tidigare hade de som velat hävda sig som herremän ibland gått så långt att de börjat skriva sig med titlar som de inte hade rätt till. Före detta lärlingar vid Svea hovrätt började till exempel kalla sig ”hovrättsnotarie”. Men framåt 1850 förekom inte det längre, säger Carl Mikael Carlsson vid Stockholms universitet.
Att bonden blev hemmansägare under 1800-talet är ett välkänt socialhistoriskt motiv. Denna övergång innebar inte bara en förändring av bondeståndet i sig, utan också av dess relationer till andra stånd. Bonden var herremannens motsats. Hemmansägaren var inte det, för även herremän kunde vara hemmansägare. Ville man distansera sig från hemmansägarna fick man kalla sig possessionat, eller godsägare, som det kom att heta framåt 1800-talets slut.
Avhandlingen ”Det märkvärdiga mellantinget. Jordbrukares sociala status i omvandling 1780−1900” finns att ladda ner här.
NASA:s fyra satelliter MMS (Magnetospheric MultiScale) sköts upp i bana runt jorden förra året. Satelliterna levererar de mest detaljerade mätningarna någonsin av magnetisk återkoppling i rymden.
– Med mycket högre upplösning än tidigare kan vi nu studera hur energi lagrad i magnetfälten överförs till energi hos laddade partiklar, säger Yuri Khotyaintsev, forskare vid Institutet för rymdfysik.
Energi ursprungligen lagrad i magnetfält kan tränga in i rymden nära jorden och orsaka norrsken, utflöde av atmosfären och jonosfären samt störningar i rymdvädret runt jorden.
Utvecklat i Uppsala Rymden är full av laddade partiklar och magnetfält, där partiklarna accelereras av elektriska fält. Instrumenten som mäter elektriska fält har Institutet för rymdfysik i Uppsala (IRF) bidragit till (tillsammans med Alvénlaboratoriet på KTH och under ledning av University of New Hampshire i USA). IRF ansvarar för sensorytor och testutrustning.
Mötet pågår 13-17 juni i Blåsenhus i Uppsala. Landshövding i Uppsala län, Peter Egardt, öppnar den vetenskapliga delen av mötet 8:30 tisdag 14 juni.
Mer information yuri@irfu.se, forskare, Institutet för rymdfysik, tel. 018-471 5929 ma@irfu.se, professor, Institutet för rymdfysik, tel. 018-471 5913 rick@irf.se, informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, tel. 0980-79178
Nu när timmerflottningen i Sverige sedan länge är historia restaureras många vattendrag. För att lära sig hur detta bäst ska göras är det viktigt att följa upp vad som händer efter restaureringarna. Utvärderingar lägger ofta fokus på fisk och vatteninsekter medan strand- och vattenväxter sällan blir undersökta. Om det inte finns strandväxter är det dock svårt för djur att leva i vattnet. Därför bör strandväxter kunna användas som mått på hur vattendragen mår.
– Att använda växter som mätare på hur naturen mår, så kallade fytometrar, är en ganska underutnyttjad metod. Det kan gå till så att man odlar upp en mängd småplantor av en växt och planterar ut dem på olika ställen i naturen. Sedan följer man deras utveckling. Om de växer olika fort betyder det att olika växtplatser har olika egenskaper, säger Anna Dietrich.
Hon disputerade vid Umeå universitet 2013 på temat fytometrar, det vill säga växter som kan mäta miljöförändringar. Nu publicerar hon den sista av sina fyra avhandlingsartiklar, i den vetenskapliga tidskriften Ecohydrology.
Satte ut plantor vid vattendrag
Anna Dietroch och hennes medarbetare satte ut unga plantor av älgört, Filipendula ulmaria, och gräset blåtåtel på stränder vid flottledsrensade respektive restaurerade vattendrag. Sedan jämförde de skillnader i hur plantorna överlevde och växte till.
– Älgörtsplantorna växte bättre på stränder vid restaurerade vattendrag och blev både högre och kraftigare än plantorna på de kanaliserade sträckorna. Tillväxten hos stammar och blad hängde ihop med att restaureringen ledde till mer vatten under sommaren. Längre översvämningar på våren gynnade även rötternas tillväxt, troligtvis beroende på att växten måste ha starka rötter för att inte spolas bort, säger Anna Dietrich.
Blåtåteln svarade inte lika tydligt på restaureringarna som älgörten med undantag av att den växte bättre på restaurerade än på kanaliserade stränder under slutet av vegetationsperioden.
Därför restaureras gamla flottleder
När skogsindustrin växte fram under 1800- och 1900-talen flottades mycket timmer i vattendragen. Stenblock, klippor och andra hinder gjorde timmerflottningen besvärlig. Vattenfårorna blev därför rensade och uträtade så att de mer fick formen av kanaler. Därigenom blev fårorna homogena, vattenflödet snabbt och översvämningarna kortvariga och intensiva. Stränderna tog stryk. På vissa ställen nöttes de av det snabbt rinnande vattnet och av själva timmerstockarna, på andra ställen torkade de ut bakom avskärmande stenbarriärer. Såväl växter, fiskar som andra organismer fick minskat livsutrymme och en del arter försvann efter flottledsrensningarna.
Vid restaurering skapar man en ökad komplexitet i ett vattendrag genom att lägga ut stenblock och grus i fårorna och öppna sidofårorna igen. Då blir vattenflödet långsammare, vattnet hålls kvar längre tid i övre delen av vattendragen, där också antalet höga flöden på sommaren ökar. Vattenförhållandena blir därmed mer lika dem i opåverkade vattendrag. Även jordens kvalitet påverkas till det bättre på stränderna efter restaurering. Med anledning av detta finns det gott hopp om att växter och djur ska kunna återetablera sig. Restaurering av vattendrag efter flottning tillmäts därför stor betydelse bland naturvårdande myndigheter och organisationer.
Aedes-myggor i Europa kan sprida zikaviruset i sommar om infekterade flygresenärer introducerar viruset, enligt studien som är ledd av forskare vid Umeå universitet och publicerad i tidskriften EBioMedicine.
– Vi vet att ett varmt klimat skapar gynnsamma förhållanden för spridning av myggburna virussjukdomar, säger Joacim Rocklöv, som är forskare vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
Värmen för honmyggorna mer aktiva
– Myggornas förmåga att reproducera virus avgörs av ett flertal faktorer, men generellt kan man säga att varmare temperaturer inte bara ökar aktiviteten hos de bitande honmyggorna utan även virusets förmåga att reproduceras inuti myggan. Detta leder till högre risk för infektion hos människor som blir myggbitna, säger Joacim Rocklöv.
I europeiska regioner där det finns etablerade populationer av Aedes-myggor sammanfaller det varmare sommarklimatet med säsongstoppen i antalet inflygande resenärer från zikadrabbade områden. Dessa sammanträffande spridningsfaktorer placerar södra Europa i riskzonen för zika i sommar.
Som uppföljning till en liknande epidemiologisk studie gjord på det myggburna dengueviruset har en grupp forskare, under ledning av Joacim Rocklöv och i nära samarbete med det Europeiska Smittskyddsinstitutet (ECDC), använt en temperaturbaserad datamodell för beräkna zikavirusets infektionsrisk i Europa.
I analysen har forskarna överlappat månadsvis data om inflöden av flygresenärer från zikadrabbade områden till europeiska städer, gjort beräkningar av virusets reproduktionsförmåga hos befintliga europeiska bestånd av Aedes-myggor, och sammanställt befolkningsdata för de områden där myggburen spridning av zikavirus är möjlig.
Risken för zikautbrott i Europa
Risken för myggburen överföring av zikaviruset beräknas vara som högst mellan juni och augusti i delar av södra Europa
Antalet flygresenärer från zikadrabbade områden på de amerikanska kontinenterna är som störst samtidigt som Aedes-myggorna har högst spridningspotential.
Resultaten från studien kan hjälpa europeisk hälso- och sjukvård att identifiera platser och tidpunkter med förhöjd zikarisk.
Forskarnas riskbedömning utgår från att de europeiska Aedes-myggorna har samma potential att sprida zikaviruset som sina syd-, mellan- och nordamerikanska motsvarigheter.
Tidigare forskning visar att ökande temperaturer kommer förlänga den perioden då en potentiell spridningsrisk för myggburna virussjukdomar finns och expandera de geografiska områden som ligger inom riskzonen för epidemier till stora delar av Europa. I det växande myggburna hotet ingår tropiska och subtropiska virus såsom zika och dengue.
Myggarterna Aedes aegypti och Aedes albopictus är idag huvudsakligen ansvariga för spridningen av zikaviruset. Båda myggarterna kommer troligtvis att bli ett permanent inslag i Europa. Aedes-myggor fanns i många europeiska länder under första halvan av 1900-talet. Förekomsten av Aedes aegypti har nyligendokumenterats i Ryssland och Georgien. Och observationsdata visar att Aedes albopictus idag finns i stora delar av södra Europa och så pass lång norrut som Nederländerna.
Riskområden för zikautbrott i augusti. Bilden beskriver hur snabbt zikaepidemier kan förväntas växa och spridas. Vid värden under 1 dör epidemier ut.
Artikeln i EBioMedicine:Assessing Seasonal Risks for the Introduction and Mosquito-borne Spread of Zika Virus in Europe.
Författare: Joacim Rocklöv, Mikkel Brandon Quam, Bertrand Sudre, Matthew German, Moritz U.G Kraemer, Oliver Brady, Isaac I Bogoch, Jing Liu-Helmersson, Annelies Wilder-Smith, Jan C. Semenza, Kaja Kaasik Aaslav och Kamran Khan. DOI: 10.1016/j.ebiom.2016.06.009.
Kontakt: Joacim Rocklöv, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Telefon: 070 636 1635
E-post: joacim.rocklov@umu.se
– Min avhandling handlar framför allt om hur mellanstadielärare reflekterar kring undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, säger Susanne Walan, universitetsadjunkt i biologi.
Undersökande arbetssätt, det vill säga, de metoder som forskare använder för att utveckla kunskaper inom naturvetenskap är en viktig del av skolans undervisning och en del av innehållet i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner i grundskolan.
Många lärare i grundskolan vet inte riktigt vad det innebär. Det har också visat sig att elever ofta inte förstår varför de gör olika typer av experiment. Att sätta in naturvetenskap i sammanhang som är intressanta och relevanta för eleverna är därför en viktig komponent i lärares undervisningsstrategier.
– Det blir ofta så att man kanske experimenterar för att eleverna ska ha roligt, men då eleverna inte förstår syftet med experimenten blir det lätt ointressant för dem. Det krävs mycket av dagens lärare, de ska dels ha goda ämneskunskaper i naturvetenskapliga ämnen, men också vara medvetna om varför de väljer olika undervisningsstrategier.
Ett arbetssätt som fungerar
Att hitta lämpliga sammanhang som passar in med såväl kursmål som elevers intresse är också en utmaning för lärarna.
– I mina studier testade 12 mellanstadielärare en undervisningsmodell där undersökande arbetssätt och relevanta sammanhang för eleverna var en grund. Lärarna var mycket positiva till modellen efter att ha testat med sina elever och upptäckte att denna strategi fungerade med deras elever.
Flera av lärarna konstaterade att den fungerade väldigt bra för elever som i vanliga fall inte är särskilt högpresterande. Genom att eleverna själva blev delaktiga i att planera sina undersökningar blev de också väldigt engagerade.
Lärarna behövde å andra sidan verkligen reflektera kring varför de väljer olika undervisningsstrategier. Är det till exempel alltid bäst att använda undersökande arbetssätt, eller finns det i vissa undervisningsmoment metoder och strategier som är bättre lämpade?
Målet är lärandemålen
Att veta vad man gör och varför är viktigt både för elever och lärare. Att undervisningen är intressant och stimulerar elevers lärare är givetvis viktigt.
– Lärarna bör dock inte hamna i fällan att ha alltför mycket fokus bara på att det ska vara roligt, lärandemålen är det huvudsakliga målet med undervisningen.
Resultaten som presenteras i avhandlingen visar en tydlig bild, att använda undersökande arbetssätt och att sätta in naturvetenskap i sammanhang som engagerar elever är väl värt att utveckla och sprida i grundskolans tidiga år.
– Jag menar att undervisningsmodellen bör spridas bland lärare och lärarstudenter för att utveckla undervisningen i naturvetenskap i en riktning som vårt samhälle behöver, säger Susanne Walan. Eleverna behöver bli stimulerade till att vilja lära sig, kanske framför allt inte detaljer som de sedan lätt glömmer, utan mer hur kunskap i naturvetenskap utvecklas och hur man utvecklar ett kritiskt tänkande.
Varje år producerar landets hästar hela två miljoner ton hästgödsel. Hantering av hästgödsel är ett kostsamt problem för många hästägare samtidigt som lantbrukare efterfrågar lättillgängliga näringsämnen till sina gårdar.
Stallägarna, som ofta betalar dyrt för att forsla bort gödseln, anpassar till exempel gärna vilket strömaterial de väljer att använda för att gödseln ska kunna bli en attraktiv och näringsrik produkt för lantbrukare och för att de själva ska kunna spara pengar. De mallar för samarbetsavtal som tagits fram av projektet ska också underlätta gödselhanteringen.
Tre stycken pilotfall som utförs på olika stalltyper i Sjuhärad visar också att gödseln på ett enkelt sätt går att använda som en resurs och att det finns ett intresse – både på ett ekonomiskt och miljömässigt plan – hos lantbrukarna att använda höstgödsel och sprida på åkrarna.
Dyr hantering av gödselhantering
Lantbrukare Per-Johan Strömbom som är med i ett av pilotfallen håller helt med och säger:
– Jag är ekobonde och gör det här i första hand för miljön. Det känns helt fel att köra hästgödseln till deponi, när det faktiskt kan vara en resurs. Bra även att stallet ligger så nära, det kan ge viss ekonomisk fördel för mig också.
Anna Grudén, som är ordförande i Brämhults Ryttarsällskap som också deltar i ett av pilotfallen, påpekar att den dyra gödselhanteringen har minskat betydligt.
– För oss som ideell förening har gödselhanteringen varit en stor kostnad. Det har också känts fel att man sett hästgödsel som sopor, inte som en resurs! Vi tänker också på gödseln ur hållbarhets- och miljösynpunkt, och tycker dessutom att det är mycket bra att bonden som ska hämta gödseln bor så nära.
Projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Hushållningssällskapet Sjuhärad, Maskinringen Sjuhärad och Kommuner i Sjuhärad och finansieras av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.
Kontakt: Ylva Alonzo, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tel 010-516 5193, ylva.alonzo@sp.se
Gunilla Henriksson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tel 010-516 5738, gunilla.henriksson@sp.se
I en ny avhandling från Hälsohögskolan, Jönköping University, har Vivien Xi Wu utvecklat ett nytt instrument för bedömning av studenter i klinisk utbildning.
En helhetssyn på kompetensbedömning omfattar kunskaper, färdigheter och professionell attityd, där begreppet kompetens innebär att kunna göra professionella bedömningar och ta ansvar för den kliniska situationen.
– Mina intervjustudier gjorde mig medveten om professionella och utbildningsrelaterade frågeställningar i samband med bedömning av klinisk kompetens. Arbetsbelastning, tid, resurser, tillräckligt förberedda handledare, och tillgång till tillförlitliga bedömningsinstrument påverkar kvaliteten på studenternas kliniska utbildning och utvärdering, säger Vivien Xi Wu.
Holistiskt bedömningsinstrument
Dessutom påverkades handledarnas beredskap och självtillit av vilken kompetens och vilket stöd de hade tillgång till. Personal i ledande befattningar inom vården liksom vid lärosätena har ett gemensamt ansvar för att forma en god lärmiljö, och att göra en helhetsbedömning av studenterna. Att alla intressenter medverkar när man utvecklar ett tillämpligt och pålitligt instrument för bedömning är också viktigt för processen.
The Holistic Clinical Assessment Tool (HCAT) har utvecklats av Vivien Xi Wu och är baserat på en litteraturgenomgång, kvalitativa forskningsresultat och kärnkompetens från sjuksköterse-professionen.
HCAT har potential att användas för att utvärdera sjuksköterskestudenters kliniska kompetens och ge specifik och kontinuerlig feedback för att förbättra studenternas kliniska lärande. HCAT fungerar inte bara som ett instrument för självreflektion för studenterna, utan ger också handledarna underlag när det gäller undervisning och bedömning. Dessutom kan HCAT användas för ömsesidig utvärdering och återkoppling. Det är viktigt att vården och lärosätena fastställer olika nivåer av kontinuerligt stöd för både studenter och handledare i processen.
Vivien Xi Wu är lärare vid Alice Lee Centre for Nursing Studies, Yong Loo Lin School of Medicine, National University of Singapore. Hon försvarade framgångsrikt sin avhandling Holistic Clinical Assessment for Undergraduate Nursing Students den 9 juni vid Hälsohögskolan, Jönköping University. Fakultetsopponent var professor Unn-Britt Johansson, Sophia universitet, Stockholm, Sverige.
Under 2015 anmäldes omkring 17000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Mörkertalet är stort. Uppskattningsvis 80 procent av våld mot kvinnor i nära relationer aldrig kommer till polisens kännedom. Barnen visar ofta tecken på psykisk ohälsa även efter att de skyddats från våld. Det kan vara aggressivt och utagerande beteende, där barnen inte gärna vill prata om sina upplevelser.
Vanliga metoder ger inte tillräcklig effekt
Det är främst socialtjänsten i landets kommuner som har ansvaret för att erbjuda stöd till våldsutsatta familjer. Idag används olika metoder, till exempel i form av krissamtal. En utvärdering av vanliga insatser visade att, även om de var uppskattade av både mammor och barn, förbättrades inte barnens psykiska hälsa som önskat. Socialstyrelsen konstaterade att det behövdes ett fortsatt utvecklingsarbete.
Det fanns även behov av metoder för barn som utvecklat svårigheter i form av utagerande och aggressivitet och som inte gärna ville prata om sina upplevelser. Just beteendesvårigheter som aggressivitetet, hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar hör till de vanligaste symptomen hos barn som utsatts för och/eller blivit vittne till våld. Ett sätt att fortsätta utvecklingsarbetet var att se vilka metoder som visat goda resultat internationellt.
Aktivt stöd och träning av föräldraförmågor
– Vi fann ett föräldrastödsprogram i USA som visat sig fungera väl. Programmet Project Support är en insats som erbjuds i familjens hem och omfattar bland annat socialt stöd i vardagen och träning av olika föräldraförmågor. Det har tidigare inte prövats i Sverige och i studien har vi anpassat den till svenska förhållanden. Erfarenheterna är klart positiva, både vad gäller barnens psykiska hälsa och föräldrarnas självskattade förmåga som föräldrar, berättar Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet.
Föräldrastödsprogrammet består av socialt och emotionellt stöd till den våldsutsatta föräldern kombinerat med träning av en rad föräldraförmågor, till exempel aktiv närvaro, beröm, lyssna, trösta, tydliga instruktioner, tillrättavisa och styra.
– Modellen anpassades till svensk värdegrund för barnuppfostran och föräldrars förhållningssätt, till exempel när det gäller gränssättande föräldrastrategier. Stödprogrammet visade sig också innebära ett ovant sätt att arbete med exempelvis rollspel, där föräldern får träna i olika situationer under ledning av behandlaren.
– Att visa istället för att prata om hur man kan göra var en utmaning för många behandlare, säger Kjerstin Almqvist.
Svårigheter med socialtjänsten
Studien visade även på svårigheter med att införa modellen med motsvarande kvalitet inom socialtjänsten. Eftersom den omfattar stöd till familjen i hemmet, stämmer inte personalens arbetstider med den tid då föräldrarna är lediga för att medverka i insatsen. I motsats till insatser inom hälso- och sjukvården får inte föräldrarna ersättning från Försäkringskassan för att delta i stöd från socialtjänsten.
Programmet Project Support bedöms dock vara en lämplig insats att erbjuda våldsutsatta föräldrar med barn mellan tre och nio år, som har behov av mer omfattande insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Studien är gjord tillsammans med Helena Draxler, forskarstuderande i psykologi vid Karlstads universitet. Den genomfördes under 2013 – 2015 och omfattade 30 behandlare från socialtjänsten i olika kommuner samt 29 familjer med barn i olika åldrar. Karlstads universitet har därefter fått fortsatta medel för stöd för implementering under 2016.
Kontakt: Kjerstin Almqvist, adjungerad professor i psykologi vid Karlstads universitet, tel: 054-700 23 25 eller mobil 070 222 9016. E-post: kjerstin.almqvist@kau.se.
Projektet Ultra Low emission Technology Innovations for Mid-century Aircraft Turbine Engines, förkortat Ultimate, löper under tre år och har som syfte att radikalt minska utsläpp från flygmotorer. Detta för att möta EU:s utsläppsmål med sikte på 2050. Den här veckan presenteras projektet på en konferens i Sydkorea.
I projektet som koordineras av Chalmers medverkar fyra av de största motortillverkarna i Europa; Rolls-Royce (Storbritannien), MTU Aero Engines (Tyskland), Safran Aircraft Engines (Frankrike), GKN Aerospace (Sverige) och de fyra universiteten Chalmers tekniska högskola (Sverige), Cranfield University (Storbritannien), Aristotle University of Thessaloniki (Grekland), Institut supérieur de l’aéronautique et de l’espace (Frankrike), institutet Bauhaus Luftfahrt (Tyskland) samt teknikmanagementföretaget Arttic (Frankrike).
– EU:s målsättning är att nå en minskning med 75 procent av bränsleförbrukningen per passagerarkilometer mellan år 2000 och 2050, säger Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner på Chalmers och koordinator för projektet. Årtionden av investeringar, stödda av EU-program som Clean Sky, har gjort sådana högt satta mål möjliga. För att nå 75-procents-målet uppskattar vi att de sista 18 procenten måste komma från radikal teknik utvecklad inom vårt projekt.
Orealistiska koncept upptäckta i tidigt skede
Genom nära samarbete med motorindustrin säkerställs genomförbarhet, det vill säga koncept som är orealistiska kan uteslutas redan på ett tidigt stadium. De motorer som utvecklas måste också klara mycket tuffa bullerkrav och möjliggöra kraftiga minskningar av kväveoxider. Resultaten från projektet kommer att ligga till grund för industrins teknikplaner och framtida tillverkning av motorer. Projektet kräver komplexa tekniklösningar som kan skapa många nya högteknologiska jobb runtom i Europa.
– Idag har en flygmotor en verkningsgrad på cirka 40 procent, och med 2050-teknik räknar vi med att komma upp i en verkningsgrad på över 60 procent, säger Tomas Grönstedt. För att uppnå dessa nivåer måste man ge sig på de stora förlustkällorna samtidigt som man arbetar vidare med stegvisa förbättringar.
– Vi ska ta fram motorkonstruktioner som idag bara finns på idéstadiet och kombinera teknologier på ett sätt som inte tidigare genomförts.
Högt tryck under förbränningsprocessen
Ett exempel är kolvmotortopping, som kombinerar konventionell brännkammarteknik med kolvmotorlösningar. I dagens flygmotorer sjunker trycket när bränslet förbränns. Tekniklösningar som höjer trycket under förbränningsprocessen kan öka verkningsgraden avsevärt. En annan stor förlustkälla kommer från att den luft som strömmat igenom en flygmotor har typiskt 500-700 grader högre temperatur än omgivningen.
– Kan man återvinna delar av denna enorma värmemängd kan mycket uppnås, säger Tomas Grönstedt. Den här typen av radikala tekniklösningar kommer förändra hur en motor ser ut i grunden.
Projektet Ultimate presenteras på konferensen Asme Turbo Expo 2016, som pågår 13-17 juni i Seoul, Sydkorea. Ultimate pågår i tre år och startade i september 2015.
Den libertarianska ståndpunkten tillåter i allmänhet inga åtgärder som minskar människors frihet, varför den inte heller tillåter några påtagliga statliga åtgärder mot klimatförändringarna som skulle minska människors frihet.
Olle Torpman hävdar i sin avhandling, tvärtemot rådande uppfattning, att libertarianismen vid närmare analys visar sig tillåta en hel del åtgärder för att råda bot på klimatförändringarna. Både privatpersoner och regeringar tillåts agera, främst på grund av att libertarianism räknar alltför stora utsläpp som frihetsinskränkande tillika rättighetskränkande.
Fördömer det som inkräktar på andra människors territorier
Libertarianismen visar sig även fördöma många av de aktiviteter som ger upphov till klimatförändringen – som utsläpp av växthusgaser, uttag av fossila bränslen och skogsskövling. När vi släpper ut växthusgaser i stora mängder inkräktar vi på andra människors territorier utan deras samtycke.
När vi utvinner för mycket klimatrelaterade naturresurser tar vi inte hänsyn till andra människors rätt att ta del av dem för sina egna ändamål. Dessutom är det sällan som oljeborrning, kolbrytning och regnskogsskövling respekterar alla inblandades rättigheter. Allt detta fördöms av libertarianismen.
– I min avhandling har jag kommit fram till att libertarianism inte kan ge något stöd för en passiv eller bromsande hållning i klimatfrågan, snarare tvärtom. Kanske är det till och med så att libertarianismen mer än andra ståndpunkter kräver att vi var och en drastiskt minskar våra utsläpp och vårt resursanvändande, säger Olle Torpman vid Filosofiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontakt: Olle Torpman, Filosofiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-696 86 81, e-post olle.torpman@philosophy.su.se
I många städer i världen försöker man skapa ett mer hållbart trafik- och transportsystem – försöker minska antalet olyckor, trafikstockningar, luftföroreningar och buller. Försök görs också att förbättra den mänskliga interaktionen och skapa en bättre och mer behaglig livsmiljö.
Stefan Gössling skriver i artikeln ”Urban transport justice” om rättvisan, eller rättare sagt den brist på rättvisa som råder i städernas transportsystem i dag och artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidningen ”Journal of Transport Geography”.
Orättvisa i städernas transportsystem
”Urban transport justice” som kan översättas med ”rättvis urban transport” används inte bara som rubrik utan används också som begrepp för att belysa problemet. För att konceptualisera begreppet tar artikeln upp tre olika områden där orättvisorna är tydliga; Utsattheten för trafikrisker och föroreningar; Fördelningen av utrymme och Värderingen av transporttid.
Utifrån denna bakgrund lyfter artikeln alltså fram det urbana transportsystemet som en rättvisefråga. Dagens transportsystem kännetecknas av orättvisa då de tenderar att gynna och prioritera motortrafiken och att vi accepterar dess i hög grad, negativa påverkan som är både miljömässig och social. Prioriteringen av motortrafiken sker på bekostnad av andra mer hållbara transportformer, medtrafikanter och samhället i stort.
Bilismen medför stora kostnader för andra trafikdeltagare och de som bor nära de stora vägarna och inte minst barn. Svåra trafikolyckor orsakas proportionellt sett oftast av bilister, medan fotgängare, cyklister och barn ofta drabbas.
Bilarna tar mest plats
Det kan även konstateras att bilister ansvarar speciellt ofta för buller och utsläpp på nivåer som är skadlig för hälsan. Den motoriserade trafiken står även för avgaser, som påverkar med dålig lukt, och de bidrar naturligtvis mer till globala uppvärmningen. Samtidigt är det bilar som får mest plats i städerna, även i förhållande till antal bilar/transportvägarna.
– Allmänheten och politiker behöver bli medvetna om den orättvisa som finns i våra transportsystem och om det ska fungera bättre, behövs förändringar när det gäller stadsplanering, utveckling av infrastruktur för transport och trafikledning.
Idag får bilar i regel köra först, medan fotgängare och cyklister är tvungna att vänta. Här behövs en förändring och vi behöver se över våra prioriteringar för att förbättra trafiken i våra städer.
– Det finns goda exempel på platser där man prioriterat andra trafikgrupper som till exempel cyklister. Ett exempel är Köpenhamn, där man byggt många nya cykelvägar, eller i holländska Groningen, där trafikljus numera reagerar på fukt: regnar det, får cyklisterna kortare väntetider, medan bilister får vänta.
Kontakt: Stefan Gössling, 070 – 492 26 34, Jonas Tenje, pressansvarig, 070 – 308 40 75
I multipel skleros och liknande sjukdomar leds nervimpulserna i hjärnan och ryggmärgen fram långsammare än normalt. Rubbningen av nervers funktion bidrar till symtomen, så som känselrubbningar och domningar, svårigheter med gång och balans och synstörningar. Typiskt för sjukdomen är att myelinet, det skyddande fetthöljet som isolerar nervcellerna och möjliggör snabb överföring av elektriska impulser, försvinner. Myelin produceras av en specialiserad typ av cell, oligodendrocyten. Fram tills nu har oligodendrocyter ansetts vara en enhetlig grupp av celler, men i den aktuella studien framträder en annan bild.
Forskarna bakom studien, som leddes av Gonçalo Castelo-Branco and Sten Linnarsson, använde den nyligen utvecklade tekniken enkelcells-RNA-sekvensering. Med metoden kan forskare få en ögonblicksbild av genaktiviteten i enskilda celler. På så sätt kan de avslöja skillnader mellan celler som kanske inte framträder med klassiska metoder. Forskarna studerade fler än 5 000 oligodendrocyter från olika delar av hjärnan och ryggmärgen från unga och vuxna möss, vilket gjorde det möjligt för dem att få en oöverträffat detaljerad bild av skillnaden mellan cellerna.
– Vi avslöjade en oväntat stor skillnad mellan celler inom populationen av oligodendrocyter. I den här studien har vi identifierat 12 underklasser av oligodendrocyter och en ny cell som finns i blodkärl och skiljer sig från oligodendrocyter, säger Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Forskarna fann att de tidiga stadierna av oligodendrocyters mognad var liknande över hela centrala nervsystemet i unga möss. Däremot var olika underklasser av mogna oligodendrocyter ansamlade i specifika områden i vuxna hjärnor.
– Upptäckten av den här oväntade mångfalden bland oligodendrocyter kan leda till nya insikter om mekanismer bakom nedbrytning och regeneration i sjukdomar där myelin skadas, till exempel multipel skleros, säger Gonçalo Castelo-Branco vid samma institution.
Forskningen har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Läkaresällskapet, Åke Wibergs stiftelse, Clas Groschinskys minnesfond, Petrus och Augusta Hedlunds stiftelse. Resultaten publiceras i tidskriften Science.
Publikation: ”Oligodendrocyte heterogeneity in the mouse juvenile and adult central nervous system”, Sueli Marques, Amit Zeisel, Simone Codeluppi, David van Bruggen, Ana Mendanha, Falcão, Lin Xiao, Huiliang Li, Martin Häring, Hannah Hochgerner, Roman A. Romanov, Daniel Gyllborg, Ana Muñoz Manchado, Gioele La Manno, Peter Lönnerberg, Elisa M. Floriddia, Fatemah Rezayee, Patrik Ernfors, Ernest Arenas, Jens Hjerling-Leffler, Tibor Harkany, William D. Richardson, Sten Linnarsson, Gonçalo Castelo-Branco, Science, publicerad online 10 June 2016, doi: 10.1126/science.aaf6463.
Kontaktinformation:
Gonçalo Castelo-Branco, docent, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, E-post: goncalo.castelo-branco@ki.se
Sten Linnarsson, professor, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, E-post: sten.linnarsson@ki.se
