Deltagarna kommer från modeskolor samt organisationer för blinda och synskadade i Tyskland, Frankrike, Sverige och Belgien. När projektet avslutas i slutet på 2017 kommer det bland annat ha genomförts ett antal internationella workshops samt en utställning.
I slutet på oktober genomfördes den första workshopen, i Paris. Från Högskolan i Borås deltog Vidmina Stasiulyte, doktorand inom projektet ArcInTexETN, och Clemens Thornquist, professor i modedesign.
– Vid vår första workshop diskuterade vi olika sätt att se. Vi tog också fram kreativa angreppssätt på hur mode kan upplevas med andra sinnen än synen, säger Vidmina Stasiulyte.
– Det första mötet var väldigt inspirerande och lovande. Jag tror att vi har potential att skapa något fantastiskt, bidra till icke visuella aspekter av kläder och minska gränsen mellan seende personer och personer med synskador, fortsätter hon.
Mode genom fler sinnen Projektet kommer ta upp frågor som hur blinda eller synskadade personer känner inför att inte kunna se vad folk har på sig för kläder, eller hur andra reagerar på de kläder de själva bär? Vad står mode för hos en blind person? Och hur upplever man färger, tyger och ytor när man inte kan se?
För att få svar på dessa frågor deltar även personer från fyra organisationer för blinda och synskadade. Emma Lindh är med från organisationen Unga synskadade.
– Jag tycker det är jätteroligt att vara med i projektet och att branschen vill engagera sig. Och jag tror att det kommer att mynna ut i något bra. Det är en stor chans att få göra något spännande, säger hon.
Olika perspektiv bidrar till större förståelse Emma Lindh har en synskärpa på endast 4 procent på ena ögat. Det innebär att det går bra att till exempel måla tavlor (som hon ägnar mycket tid till) om hon står väldigt nära. Men det är svårare att exempelvis läsa på skyltar ute på stan.
– Jag tror att det finns ett stort utbud för synskadade eller blinda som vill klä sig bekvämt. Men jag tror att det fattas finesser som gör att det känns roligt att handla kläder även om man har en synnedsättning, säger hon.
Hon hoppas kunna bidra med idéer, som bollplank och med perspektivet från någon som har en synnedsättning.
Bild från första workshopen i Paris. Foto: Vidmina Stasiulyte
– Det var jätteroligt i Paris. Bland annat fick vi se en film som kan ge en inblick i hur det är att vara synskadad. Vi fick också skapa kläder av tyll och maskeringstejp, fast med ögonbindel, säger Emma Lindh.
Även Borås Stad är engagerade som en partner i projektet.
– Ett deltagande i Beyond seeing är ett viktigt steg i stadens arbete med att etablera sig som det textila navet i Skandinavien. Här skapas möjligheter för designers och doktorander att på en gemensam internationell arena utvecklas och växa i sina olika roller, säger Jonas Widerström, internationell näringslivssamordnare i Borås Stad.
Deltagare i projektet:
Modeskolor:
Textilhögskolan/Högskolan i Borås (Sverige), Esmod Berlin International University of Art for Fashion (Berlin, Tyskland), Institut Français de la Mode (Paris, Frankrike) och La Cambre (Bryssel, Belgien).
Organisationer:
Unga Synskadade (Sverige), VIEWS International (Belgien), Deutscher Blinden und Sehbehindertenverband (Tyskland) och Fédération des Aveugles (Frankrike).
ArcInTexETN är ett träningsnätverk för forskare där Högskolan i Borås är projektkoordinator.
Emma Lindh, Riksorganisationen Unga Synskadade, Tfn: 0738-03 33 08, e-post:emma.a.l.lindh@gmail.com
– Växter försöker alltid att optimera sig emot en dynamisk balans mellan försvar och tillväxt. Systemet är mycket sofistikerat och känsligt, säger Vicki Huizu Guo Decker, som försvarade sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 4 november.
Produktion av kemiska försvarsämnen är kostsam för växter. Vicki Huizu Guo Decker har i sin avhandling studerat asp, Populus tremula, vilken producerar fenolföreningar såsom olika tanniner och salicinoider. Hon har experimentellt tagit reda på hur genetiskt olika aspar, så kallade genotyper, reagerar på olika nivåer av tillsatt kväve, och hur detta i sin tur påverkar de mikroorganismer som samexisterar med träden.
Tanniner och strategi vid låg kvävetillgång
Kväve främjar normalt växters tillväxt och hämmar syntesen av tanniner i trädens blad. Vicki Huizu Guo Decker fann att det finns ett samband mellan den genetiskt ärvda nivån av tanniner i träden och deras strategi för att hantera begränsad kvävetillgång. Aspar med små tannin-mängder växte bättre på magra jordar med låga kvävehalter än träd som innehöll mycket tanniner.
– Träd med höga halter av tanniner investerar mer energi för att behålla dessa höga nivåer. Det är därför de växer mindre när mängden kväve är begränsad. Denna strategi kan vara en fördel för trädet när det till exempel angrips av insekter, säger Vicki Huizu Guo Decker.
En annan faktor som man tror påverkar aspens motståndskraft är de endofytiska svamparna. Dessa kan till och med öka trädets motståndskraft mot insektsangrepp. Vicki Huizu Guo Decker fann att sammansättningen av svamparter på asp är starkt relaterad till mängden fenolföreningar. Särskilt salicinoider visade sig påverka strukturen hos svampsamhället.
Endofytiska svampar och aspbladbaggar
Förhållandet mellan endofytiska svampar och värdväxt blir ännu mer komplex när ytterligare miljöfaktorer läggs till, såsom insektsangrepp. Vicki Huizu Guo Decker studerade aspbladbaggar. Denna specialiserade skalbagge och dess larver livnär sig på asp och larverna använder till och med trädets fenoler för sitt eget försvar. Vicki Huizu Guo Decker visade att svampartskompositionen blir mindre specifik för alla asp-genotyper vid angrepp av aspbladbaggen.
Om disputationen: Fredagen den 4 november försvarade Huizu Vicki Guo Decker, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phenolics, Nitrogen, and Biotic Interactions: A Study of Phenylpropanoid Metabolites and Gene Expression in the Leaves of Populus tremula. Svensk titel: Fenoler, kväve och biotiska interaktioner: En studie av fenylpropanoids metabolism och genuttryck i aspblad.
Fakultetsopponent var George Newcombe, the Department of Forest, Rangeland, and Fire Sciences, University of Idaho, USA
I sin avhandling har Emelie Värja undersökt hur tillväxten påverkas av en kommuns beslut om hur de fördelar sina intäkter. Hon har även undersökt hur kvaliteten skiljer sig åt mellan olika kommuner inom den dagliga verksamheten för personer med funktionsnedsättningar.
Att lägga skattepengar på ett lag i högsta serien ger ingen tillväxten i en kommun. Det var en av slutsatserna i den första delen av undersökningen.Ett resultat som sedan blivit omtalat och citerat på många håll i Sverige.
– Det finns en lång historia i att stötta elitlag. Jag förstår att det kan vara svårt att säga nej till att ge pengar, men jag menar att det måste ske på rätt grunder och med rätt motiv, säger Emelie Värja.
Vara medveten om sina motiv
Samtidigt är Emelie Värja tydlig med att hon inte tar ställning till om en kommun ska ge pengar till elitlag eller inte. Det hon visar i forskningen är att man inte kan ha önskan om tillväxt som ett motiv.
– Motivet måste vara något annat, till exempel att skapa välmående eller öka gemenskapen. Man måste ge pengarna på rätt grunder, inte bara gå på en magkänsla, säger Emelie Värja.
I sin fortsatta forskning har Värja undersökt hur kvalitén på daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning ser ut, i ljuset av att allt fler kommuner har en allt tajtare budget. Där finns LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som säger att alla ska kunna leva ett fullgott liv oavsett i vilken kommun man bor.
LSS hänger på vilka politiker som styr
– Jag kom fram till att det finns skillnader beroende på var man bor. Det hänger dels samman med hur skatteunderlaget ser ut i kommunen, men även vilka politiker som styr.
– I en ”röd” kommun har man generellt en lägre kostnad, medan den i en ”blå” kommun är högre. Jag är inte jätteförvånad över resultatet men tycker det är tråkigt att skillnader finns trots att det är en rättighet styrd av LSS och att det under lång tid funnits ett utjämningssystem i Sverige.
Emelie Värja utgick även från socialstyrelsens olika kvalitetsindikatorer för att se om det fanns något samband med kostnaden.
I den fjärde undersökningsdelen tittade hon på hur tillväxt påverkas av hur kommunen använder skattepengarna. Eftersom kommunerna i dag har en begränsad möjlighet att öka skatteintäkterna med ökade skattesatser, kan ett alternativ i stället vara att omfördela utgifterna för att nå en ökad tillväxt, och möta framtidens ökande behov.
Sambandet mellan tillväxt och kommunal satsning
I sin artikel ser Emelie Värja indikationer på att det har en positiv korrelation med tillväxt att satsa en större andel av skatteintäkterna på barnomsorg och äldrevård. Det kan hänga samman med att fler personer då känner att privatlivet fungerar och kan arbeta mer, vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter.
– Det ger positivt samband på tillväxten. Om man i stället tittar på satsningar på infrastruktur vänder den positiva effekten till negativ om man har för stor andel som går till just detta område, säger Emelie Värja.
Hennes första undersökning, om sambandet mellan tillväxt och kommunal satsning på ett elitlag, har rönt stort intresse runt om i Sverige.
– Många journalister har hört av sig, inte minst i kommuner där frågan om pengar till elitlag varit på agendan. Sedan har privatpersoner från bland annat Leksand och Karlstad, med stark hockeykultur, ringt och tackat för min forskning.
Vad hoppas du att forskningen ska leda till?
– Att skattepengarna ska användas så effektivt som möjligt, att den ska hjälpa kommunerna i sina beslut för att öka välfärden för alla skattebetalarna, säger Emelie Värja, som nu lämnar forskarvärlden för ett jobb som rådgivare för den kommunala sektorn inom PWC i Stockholm.
Linköpings universitet fungerar som svensk nod för det stora Bell-testet som sker den 30 november 2016. Det handlar om att via ett mobilspel, specialutvecklat för uppgiften, producera serier av ettor och nollor så oberäkneligt som möjligt, för att vi tillsammans om möjligt ska kunna lura naturen.
Initiativtagare till experimentet är The Institute of Photonic Sciences, Spanien. Varför detta är viktigt förklarar professor Morgan Mitchell vid institutet så här:
– De finns djupa mysterier inom fysiken som vi bara kan studera genom att ställa oförutsägbara frågor. Tanken är, lite förenklat att om naturen vet vad vi kommer att fråga kommer den att lura oss med ett förutbestämt svar. Forskare är normalt inte paranoida på det viset, men några av förutsägelserna inom kvantfysiken är så främmande för vårt sätt att tänka att en viss paranoia är befogad, som att små partiklar kan viska till varandra över stora avstånd eller att objekt beter sig annorlunda när vi inte tittar på dem.
– Att människor kan fatta självständiga beslut är av största vikt när vi nu vill ställa oförutsägbara frågor till naturen – oavsett vilka hemligheter naturen vill undanhålla oss.
– Resultaten av vår forskning betonar vikten av interprofessionella samtal om värdekonflikter inom sjukvården eftersom sådana dialoger bidrar med kunskap om hur etiskt svåra situationer kan hanteras på ett bättre sätt, säger Catarina Fischer Grönlund, som är doktorand vid Institutionen för omvårdnad.
Etiskt svåra situationer kan definieras som situationer då mänskliga värden, intressen eller principer står i konflikt och det är svårt att komma fram till bra handlingsalternativ. Att som vårdpersonal inte kunna handla utifrån sina värderingar om vad som är rätt och gott har visat sig öka risken för stressrelaterad ohälsa.
Det har även visat sig vara viktigt att samtala om etiskt svåra situationer för att hälso- och sjukvårdspersonal gemensamt ska förstå olika aspekter av värdekonflikten. Olika former av organiserat etiskt stöd i klinisk verksamhet (så kallad clinical ethics support/CES) har därför utvecklats för att ge hälso- och sjukvårds personal möjlighet att samtala interprofessionellt om etiska svårigheter.
Ökad isolering mellan yrkesgrupperna
Catarina Fischer Grönlunds avhandling bygger delvis på inspelade intervjuer med läkare och sjuksköterskor som berättade om etiskt svåra situationer som gav dem dåligt samvete. Samtalen skedde i en CES-intervention inspirerad av sociologen Jürgen Habermas kommunikationsteori, där fokus ligger på innehållet i kommunikationsprocessen och organisationsstrukturen.
Resultaten visade att sjuksköterskor och läkare på en avdelning båda upplevde känslor av osäkerhet, ensamhet och övergivenhet i liknande etiskt svåra situationer men utifrån olika perspektiv. De upplevde att de inte kunde samtala om sina erfarenheter över yrkesgränserna, vilket ökade deras känslor av osäkerhet och skapade misstro och isolering mellan yrkesgrupperna.
Hela personalgruppen på avdelningen fick möjlighet att i en CES-intervention samtala om värdekonflikter i ett tillåtande och öppet samtalsklimat och med professionell vägledning. Genom att berätta och lyssna på andras erfarenheter och utmanas till att värdera sin egen inställning kunde personalen successivt omvärdera situationen. Under kommunikationsprocessen utvecklade deltagarna en ökad tolerans och ett genuint engagemang i att söka realistiska handlingsalternativ för patientens bästa.
Fast samtalsstruktur förutsättning för spontan dialog
– Genom att skapa ett tillåtande och öppet samtalsklimat blev det möjligt för personalen att gå från frustration och individuell tolkning av värdekonflikten till en gemensam förståelse och vidgade etiska perspektiv, säger Catarina Fischer Grönlund.
CES interventionens ramverk gav samtalen en fast struktur, vilket var en viktig förutsättning för en fri och spontan dialog. I avhandlingen beskrivs tre viktiga förhållningssätt för att främja en gemensam överenskommelse: att öppna upp för en tillåtande kommunikation, att främja vidgade perspektiv och att bidra till utveckling av en ömsesidig förståelse.
Catarina Fischer Grönlund är född och uppvuxen i Malmö men har bott i Umeå sedan början på 80-talet. Hon har arbetat som sjuksköterska inom anestesisjukvård vid operationscentrum på Norrlands universitetssjukhus sedan början på 90- talet. De senaste sex åren har Catarina också varit anställd som adjunkt på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och varvat mellan undervisning och kliniskt arbete.
Om disputationen:
Fredagen den 18 november försvarar Catarina Fischer Grönlund sin avhandling med titeln: Upplevelser av att vara i etiskt svåra vårdsituationer och en intervention med etiskt stöd i klinisk verksamhet. (Engelsk titel: Experiences of being in ethically dificult care situations and an intervention with clinical ethics support). Fakultetsopponent: Professor emerita Unni Lindström, Enheten för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa. Huvudhandledare: Karin Zingmark. Disputationen äger rum kl 9.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.
Kontakt: Catarina Fischer Grönlund, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
073-907 0663; catarina.fischer.gronlund@umu.se
Diabetes är ett stort hälsoproblem och ungefär 400 000 människor i Sverige är drabbade. Eftersom diabetiker med pendlande blodsockervärden är infektionskänsliga är det vanligt att de får blödningar i tandköttet. En forskargrupp med bred bakgrund studerar nu hur matvanorna och kosten kan förbättra munhälsa och minska medicineringen mot typ 2-diabetes.
Förbättrad hälsa på kort tid
– Mina forskarkollegor brukar säga att munnen är kroppens spegel. Några deltagare var fundersamma över maten i början men har nu blivit inspirerade, och vi har redan sett hur deltagare i studien kunnat sänka sina insulindoser. Flera upplever en positiv förändring i hälsan på denna korta tid, säger Viktoria Olsson, lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.
Kålpudding med brunsås, lingon och grillade grönsaker.
Genom att äta långsamma kolhydrater kan blodsockret komma i bättre balans. Deltagarna har fått en specialkomponerad meny baserad på traditionellt nordiska råvaror, som grönsaker, bär, fullkorn, fet fisk, magert kött och rapsolja. Maten har de sedan fått hemtransporterad i små lådor färdiga att värmas och sättas på bordet.
Torsdag den 17 november ska de tio deltagarna i studien sätta sig i tandläkarstolen under forskarnas lupp på Högskolan Kristianstad. Studien är ett samarbete mellan Centralsjukhuset i Kristianstad, det medicinska forskningscentret Igelösa Life Science och Högskolan Kristianstad. Media är välkomna:
Högskolan Kristianstad, tandvårdsmottagningen hus 18, 08.00–20.00
Planen är att pilotstudien ska leda till en storskalig studie under 2017 och i förlängningen förebygga och behandla ett stort antal kroniska inflammationstillstånd genom kosten.
Kontakt:
Cecilia Widén, forskare i fysiologi vid Högskolan Kristianstad, 044-20 85 88, cecilia.widen@hkr.se
Viktoria Olsson, lektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad, 044-20 38 17, 0730-59 73 71, viktoria.olsson@hkr.se
Viveca Wallin Bengtsson, universitetsadjunkt/övertandläkare, 044-250 38 81, viveca.wallin_bengtsson@hkr.se
Fabian Rimfors, forskningskommunikatör, 044-250 36 61, 0768-23 88 42, fabian.rimfors@hkr.se
– Det är viktigt att kunna se om hjärtats högra kammare är förstorad eller har onormal form. Det kan uppstå vid olika sjukdomstillstånd som hjärtsvikt och medfödda hjärtfel och kan medföra sänkt pumpförmåga hos höger kammare, säger Stina Jorstig, civilingenjör vid Medicinsk Teknik på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro Universitet.
Hjärtats två kammare ser lite olika ut och den högra kammaren har en mer komplex geometri än den vänstra. Vänster kammare har en jämnare form och den är lättare att bedöma utifrån längd och areamått. Tidigare var det mer fokus på den vänstra kammaren, som ansågs ha en viktigare funktion, men forskning inom detta område har under de senaste tio åren haft ökat fokus på höger kammare.
Ultraljud bekvämare för patienten
Stina Jorstig har i sin forskning tagit fram en förbättrad metod för bedömning av högerkammarfunktion. Vid undersökning av hjärtats funktion är det vanligt att använda bildgivande tekniker. Ultraljud och MR-kamera (magnetresonanstomografi) är två exempel på tekniker som används i dagens sjukvård.
– Vid undersökning av höger kammare är det vanligt att man vill bedöma dess förmåga att pumpa ut blodet i lilla kretsloppet där det syresätts i lungorna.
Denna bedömning av höger kammares pumpförmåga görs på olika sätt i ultraljuds- och MR-bilder eftersom bilderna tas under olika förutsättningar. Ultraljud och MR bygger på två helt olika tekniker.
Det som mäts är hur stor andel av hjärtats totala blodvolym som pumpas ut i ett hjärtslag. För att kunna mäta det måste man kunna mäta hjärtats volym i olika faser i hjärtcykeln. Det kan vara svårt att göra vid en ultraljudsundersökning.
MR-undersökning utesluter vissa patienter
– Den nya metoden skattar kammarens pumpförmåga utifrån en modell av högerkammaren som består av tre längdmått som kan mätas med ultraljud.
Det är sedan tidigare känt att den metod som anses bäst kunna mäta volymer och kammarens pumpförmåga av höger kammare är MR. Vid en MR-undersökning ligger patienten i ett trångt utrymme och ska hålla andan vid många tillfällen under bildinsamlingen. Det kan upplevas påfrestande för patienten. En ultraljudsutrustning kan förflyttas till patienten och kräver inga andningsuppehåll under undersökningen.
Det är inte alla patienter som kan göra en MR-undersökning på grund av metallimplantat, graviditet eller vissa pacemakers. Mätningar med ultraljud kan göras förhållandevis lätt men bildkvaliten blir inte lika bra som vid MR.
I studien ingick 12 friska försökspersoner och 25 patienter med nedsatt högerkammarfunktion vid Universitetsjukhuset Örebro.
Mätningar av hjärtats storlek
– Utifrån insamlade bilder görs tre längdmätningar av hjärtat i olika faser av hjärtcykeln. Utifrån dessa kan man sedan skatta hjärtats pumpförmåga.
Resultaten från studien visar att den nya metoden stämmer bättre överens med referensvärden på pumpförmågan beräknad utifrån MR-bilder än den metod man idag använder för att bedöma pumpförmåga med ultraljud.
Kontakt: Stina Jorstig, Civilingenjör vid Medicinsk Teknik på Regionservice, Universitetssjukhuset Örebro Region Örebro län Mobil: 070-934 38 96
Mail: stina.jorstig@regionorebrolan.se
Bakterier som orsakar sjukdom – hos både djur och människor – kan ofta bekämpas med antibiotika. Men läkemedlen fungerar inte om bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta. Det är ett växande problem för hela världen.
Förekomsten av resistens hos tarmbakterier – till exempel kolibakterier – i friska djur vid slakt visar hur bruket av antibiotika har påverkat deras bakterieflora.
– Man kan se det som ett ekologiskt fotavtryck, säger Christina Greko, som är veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.
Djur i Norden konsumerar minst antibiotika
Spanien, Italien och Cypern är de länder i Europa som använder mest antibiotika för djur. Sverige, Norge och Island konsumerar minst.
– Skillnaderna förklaras till viss del av vilka typer av djur man har i olika länder, vilken typ av djurhållning, vilka typer av antibiotika – och hur mycket – som används, säger Christina Greko.
Flera EU-länder använder till största delen bredspektrumpreparat, något som har större inverkan på utvecklingen av antibiotikaresistens.
I Norden dominerar penicillin. Det har ett smalt spektrum, vilket innebär att det bara är effektivt mot ett fåtal bakteriearter.
I oktober 2016 kom en EU-rapport som visar att bruket av antibiotika för lantbrukets djur fortsätter att minska i Sverige. Sveriges försäljning av antibiotika för djur har minskat med cirka 60 procent sedan 1980-talets början.
Samarbete mellan olika aktörer
– Det är resultatet av många års arbete för att förebygga sjuklighet bland djuren. Den svenska modellen bygger på ett nära samarbete mellan myndigheter, akademi, organisationer och djurägare. Känd kunskap kommer till användning i stallarna, säger Christina Greko.
Så används antibiotika till djur i Sverige
Sverige har den lägsta användningen av antibiotika till djur som hålls för livsmedelsproduktion inom EU. Betydligt mindre mängd antibiotika används till djur än till människor i Sverige. Under 2014 använde människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur.
I Sverige får antibiotika endast användas till djur av veterinärmedicinska skäl efter en veterinärs ordination. Användningen styrs av regelverk som bland annat syftar till att minska risken för resistens och att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.
Vanliga skäl till att antibiotika används till djur som hålls för livsmedelsproduktion är dels smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur, dels juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. När det gäller sällskapsdjur som exempelvis hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker.
Skillnaderna mellan länder är stora. Resistensen mot olika antibiotika hos kolibakterier i gris, kyckling och kalv ligger på lägre nivåer i Sverige än i till exempel Tyskland och Nederländerna.
Tyskland och Nederländerna har en stor antibiotikaförbrukning, men har påbörjat ett förändringsarbete som kan ge utdelning längre fram. Konsumtionen ökar dock i Portugal och Polen.
– Antibiotikaresistensen är ett problem som berör olika sektorer. Resistensen sprids mellan människor och djur och ut i miljön och tillbaka. Ett olyckligt kretslopp, kommenterar Christina Greko.
Hon hoppas att fler konsumenter ska börja fråga i butiker och på restauranger var kycklingen kommer ifrån och hur den är uppfödd.
– Om djuren håller sig friska behövs inte antibiotika. Då minskar också problemet med resistens.
EU-förbud mot antibiotika för tillväxt
Antibiotika för veterinärmedicinskt bruk är receptbelagt i EU. Låga doser av antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt förbjöds i Sverige 1986 och inom EU år 2006. I många länder i världen är det fortfarande tillåtet.
Antibiotika i fodret kan också förebygga diarréer. Erfarenheter från Sverige och Danmark visar dock att bättre hygien, foder, skötsel och smittskydd har lika god effekt – kanske till och med bättre.
– Det handlar både om god djuromsorg och att motverka smitta, säger Christina Greko.
Smitta sprids ofta i samband med inköp av djur från andra besättningar. Risken för smittspridning minskar om djuren lever på samma gård från födsel till slakt.
Exakt vad som behöver göras för att minska behovet av behandling varierar mellan djurslag och typ av uppfödning, men också från gård till gård. Därför är skräddarsydd rådgivning viktigt, menar hon.
Halverad förskrivning till hundar
Antibiotikaförbrukningen bland sällskapsdjur minskar också i vårt land. Sedan 2006 har förskrivningen av antibiotika till hundar halverats.
– En spännande utveckling. Engagemanget måste hållas levande hos alla inblandade, tycker Christina Greko.
Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se
Så kan hund- och kattägare motverka antibiotikaresistens
Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur ditt djur ska skötas så kan du förebygga sjukdomar hos djuret. God boendemiljö, bra skötsel och foder bidrar till god hälsa. Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt
Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta. Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den. Undvik att smitta vidare och att själv smittas – ha en god handhygien när du är i kontakt med djurets mat eller om ditt djur har ett sår
Finns det antibiotikarester i kött som säljs i Sverige?
Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i maten. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas och man får inte tillvarata mjölk eller ägg inom ett visst antal dagar efter behandling. På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.
Antibiotikaresistenta bakterier kan spridas via maten
Den viktigaste spridningsvägen är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan man smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika men kan vara besvärliga att drabbas av.
En nyligen genomförd studie visar att det är låg risk att människor i Sverige idag smittas av resistenta bakterier via maten.
För att undvika att få i dig bakterier – följ Livsmedelsverkets vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:
Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs. Skölj grönsaker.
Tidigare i år har forskargruppen lyckats med att synkronisera en kedja av fem oscillerande magnetiska nano-kontakter uppställda på rad. En av nano-kontakterna hade då rollen som dirigent och styrde den ton som de övriga nano-kontakterna synkroniserade mot.
Detta synkroniserade tillstånd kan bäst beskrivas som riktat eller drivet eftersom varje nano-kontakt i kedjan bara lyssnar till sin närmaste granne (åt dirigentens håll) och justerar sin egen frekvens i enlighet med grannens. Samspelet är riktat på samma sätt mellan varje granne och kedjan kan därmed göras mycket lång utan att oscillatorerna sjunger falskt.
Sjunger unisont även utan dirigent
Den här gången har samma forskargrupp kunnat visa synkronisering av så många som nio nanosignaler i en ny typ av oscillator där nanokontakterna ersatts av smala nano-passager i en magnetisk film. I detta system finns inte längre någon dirigent. Istället är det en platt organisationen och varje signal lyssnar till båda sina grannar. Som en följd av detta beslutas den slutgiltiga signalen genom en kompromiss mellan alla de ursprungliga enskilda frekvenserna. Det synkroniserade tillståndet kan alltså bäst beskrivas som både ömsesidigt och dubbelriktat. Det innebär att informationen nu överförs i båda riktningarna och en störning på någon plats längs oscillatorns kedja kan leda till en justering av tonen i hela kören.
Genom att använda sig av den nyligen upptäckta spin-Hall-effekten, inte bara för att driva varje oscillator, utan också för att förbättra kopplingen mellan varje oscillator, kunde forskarna också synkronisera två oscillatorer separerade med upp till 4 mikrometer.
− Oscillatorn är bara 100 nanometer bred. Synkronisering över fyra mikrometer motsvarar en rad av nio sångare där varje sångare står cirka 80 meter från sin närmaste granne och fortfarande är alla sångare i samklang. Synkroniseringen är därför mycket kraftfull, säger Ahmad Awad, forskare vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet och försteförfattare till studien.
Resultaten viktiga för framtida forskning
Forskarna anser att båda typer av oscillatorer som nämnts ovan kan spela en viktig roll i framtida oscillerande nätverk för neuromorfiska beräkningar. Det gäller dock att försäkra sig om att in- och utgångar från nätverket är korrekta och att informationen färdas i rätt riktning så att inga störningar sker. Men inne i nätverket, vill forskarna använda sig av parallellitet och det kollektiva svaret hos samtliga oscillatorer. Detta kräver därför tvåvägskommunikation och ömsesidig synkronisering inom själva nätet.
− Våra demonstrationer av både driven och ömsesidig synkronisering i två olika sorters magnetiska nano-oscillatorer är egentligen bara det första steget. Tillförlitligheten i våra resultat ger oss nu frihet att utforska oscillatornätverk av alla storlekar med hjälp av ett brett spektrum av olika layouter där vi enbart endast begränsas av fantasin. Lägg därtill potentialen för neuromorfiska datorer så kan man förstå varför vi tycker det här är så spännande, säger Johan Åkerman, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet och den ansvarige forskaren bakom resultaten.
Det tidigare arbetet med driven synkronisering publicerades i Nature Nanotechnology 11, 280 (2016).
Kontakt:
Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet johan.akerman@physics.gu.se, 031-786 9147, 0766-22 91 47
På vissa platser i norra Sverige har snöperioden förkortats med mer än två månader mellan 1978 och 2008, vilket får stora konsekvenser för livet i norr. Data från 10 väderstationer i renbetesområden, från Frösön i Jämtland till Dividalen inte långt från Riksgränsen, visar att de kallaste dagarna försvunnit snabbast under perioden och att långa köldperioder idag är betydligt mer ovanliga än tidigare.
– Vår forskning visar att klimatförändringarna i norra Sverige var mer omfattande än förväntat och att renskötseln framstår som mycket sårbar, säger Maria Furberg, som är doktorand vid institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin och klinisk mikrobiologi.
Klimatförändringarna i norra Sverige, såsom kortare snöperioder, har fått negativa konsekvenser för renskötarnas liv och leverne. Renskötarnas hantering av konsekvenserna försvåras av helt andra omständigheter som också påverkar renskötseln, som exempelvis ökad konkurrens från andra näringar, krympande betesmarker, rovdjurspolitik och dålig ekonomi.
Tiofaldig ökning av harpest
Maria Furberg visar i sin avhandling att tularemi (harpest) ökat kraftigt både geografiskt och numerärt mellan 1984 och 2012 och att fallen har en stark koppling till vattendrag och sjöar. En undersökning av 1 500 slumpvis utvalda personer i Norr- och Västerbotten som gjordes 2014 visade att knappt 3 procent hade tecken på att de haft tularemi-infektion. Det motsvarar 16 gånger fler fall än vad som rapporterats.
Tularemi – från djur till människa
Tularemi är en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar från djur till människa. Smittspridningen sker i Sverige oftast via myggbett. Sjukdomen ger symtom som hög feber, infekterade sår, svullna lymfkörtlar och ibland även lunginflammation.
– Den kraftiga ökningen av antalet rapporterade harpest-fall är uppseendeväckande och sjukdomen förefaller vara mycket vanligare än vi tidigare trott. Sjukvården behöver förbättra harpestdiagnostiken så att alla som smittas får korrekt behandling. Dessutom behöver orsakerna till ökningen av harpest undersökas vidare med fortsatt forskning, säger Maria Furberg.
Kontaktinformation:
Maria Furberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet maria.furberg@umu.se
Jan Blomgren har via enkäter och gruppintervjuer undersökt vad cirka 200 elever i årskurs 9 anser att digitala resurser betyder för deras motivation och för det egna skolarbetets genomförande. Studien har genomförts vid tre fristående skolor där elever och lärare har tillgång till en egen personlig, bärbar dator.
– När elever ges tillfälle att själva beskriva varför de vill prestera eller inte i skolan har de förmåga att identifiera vad som främjar eller hämmar deras motivation och lärande i en digitaliserad lärmiljö, säger avhandlingens författare Jan Blomgren.
Vill ha valmöjligheter
Eleverna själva säger att det som krävs för att de ska bli motiverade är digitala resurser, handlingsutrymme i skolarbetet och plats för egna mål och valmöjligheter.
– Men motivationen hämmas av att lärare inte samplanerar i tillräcklig omfattning vilket enligt eleverna ökar arbetsbördan och leder till att de inte kan ta ansvar för och planera sitt eget arbete, säger Jan Blomgren.
Elever agerar utifrån hur de uppfattar undervisningen de deltar i, och undervisningen formar i sin tur de mål eleverna strävar mot. Två typer av mål kan urskiljas i avhandlingens resultat.
− Majoriteten av eleverna anger att de vill nå personligt viktiga mål, det vill säga lära sig så mycket som möjligt i ett livslångt perspektiv. Den andra typen av mål är mer prestations- och tävlingsinriktade och handlar om att via höga betyg visa att man är duktigare än klasskamraterna.
Uppskattar den digitala kommunikationen
Digitala resurser används till det mesta i skolarbetet. Eleverna uppger att datorn ger större personlig frihet att själv organisera och utföra skolarbetet. I vissa fall upplevs den digitala kommunikationen vara bättre än den analoga i klassrummet, i form av en bra dialog med läraren. Eleverna uppskattar den snabbhet och kvalitet med vilken de får återkoppling på sina prestationer. De värdesätter också tidsvinsterna genom att de slipper passa tid och plats för att nå lärarna.
Men eleverna efterfrågar också mer variation när det gäller datoranvändningen i undervisningen. Kritik finns också angående ett överutnyttjande av datorn. Ibland ses den nästintill som en distraktion. Tydligt är dock att digitaliseringen har öppnat för fler kommunikationsvägar mellan elev och lärare när det gäller bedömning och återkoppling på det som presterats än vad som varit möjligt tidigare.
– Den insikt elever visar när de reflekterar över sitt skolarbete och sin egen inställning till att prestera är en kraftfull resurs för lärare att ta till vara för att ytterligare förbättra undervisningen, säger Jan Blomgren.
Klimatförändringarna kommer att påverka biodiversiteten, våra ekosystem och alla de människor som är beroende av dessa. Detta har väckt mycket oro och tilldragit sig enormt vetenskapligt intresse. Som en följd av de metodologiska tillvägagångssätt som har använts kvarstår dock många frågetecken kring hur framtida temperaturer kommer att påverka biodiversiteten i marina miljöer och sötvattensmiljöer, enligt forskning som presenteras i en ny översiktsartikel.
Tvetydiga prognoser Vid slutet av december 2015 hade fler än 140 000 vetenskapliga artiklar om klimatförändring och global uppvärmning publicerats. Men hur tillförlitliga är egentligen aktuella prognoser kring konsekvenser för biodiversiteten av framtida klimatförändringar? För att ta itu med denna fråga har forskare vid Linnéuniversitetet analyserat de metodologiska tillvägagångssätt som har använts vid tidigare forskning. Forskarna fokuserade på en delmängd studier som har undersökt hur temperaturskiftningar påverkar livet i marina miljöer och sötvattensmiljöer.
De granskade studierna inkluderar såväl fältstudier som experiment genomförda antingen i laboratorium eller under naturliga förutsättningar. Doktorand Hanna Berggren genomförde litteratursökningen i studien.
– Vi registrerade de olika svarsvariabler man tagit hänsyn till, vilka arter man undersökt, hur lång tidsperiod studien pågått samt på vilket vis man manipulerat temperaturen. Därefter jämförde vi de mönster vi fick fram med prognoser för framtida takt och omfattning av klimatförändringar, berättar Hanna Berggren.
Slutsatserna presenterades nyligen i specialutgåvan ”Impacts of Climate Change on Marginal Ecosystems – the Baltic Sea” av Journal of Marine Science and Engineering. Som en följd av de tillvägagångssätt som användes vid de tidigare studierna var ekologiska och evolutionära reaktioner hos individer, populationer, arter och ekosystem på temperaturförändringar många gånger svåra att fastslå. Den kausala mekanismen förblev ofta tvetydig enligt översiktsartikelns författare.
– Vi upptäckte att den termiska påfrestning man använt sig av vid de experimentella studierna var 10 000 gånger kraftigare än de prognoser som finns för den framtida uppvärmningen av våra hav. Det föreligger så klart alltid en kompromiss mellan realism och metodologisk spårbarhet, men det är viktigt att hitta den rätta balansen, menar professor Anders Forsman som är huvudförfattare av artikeln.
En osäker framtid De tillvägagångssätt som har använts i studierna kan tillhandahålla viktiga insikter i hur både individer eller hela ekosystem svarar på heterogena miljöer och kortsiktiga temperaturväxlingar som är förknippade med varierande väderförhållanden eller årstidsväxlingar. Dock förblir det alltjämt osäkert i vilken mån de även kan bidra med information kring mer långsiktiga konsekvenser av framtida klimatförändringar, menar artikelförfattarna.
– Vi räknar med att en del av våra forskarkollegor kommer att bli provocerade av de resonemang och slutsatser vi presenterar i vår översiktsartikel. Vårt mål är dock att se till att kunskapen går framåt och att bidra till en djupare förståelse för dessa komplexa frågor. Det är helt avgörande att erhålla resurser och inrättningar för mer storskaliga och långsiktiga studier som kännetecknas av en större realism, sammanfattar Anders Forsman.
Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, visar en ny rapport från IFAU.
– Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb.
Effekten av födelseordningen påverkas av vilket kön syskonen har. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre.
Föräldrar engagerar sig mer i storasyskon, småsyskon ser mer på teve
Att storasyskon har bättre social förmåga beror enbart på miljöfaktorer. Genom att specialstudera familjer som förlorat eller adopterat bort ett barn kan sociala och biologiska faktorer särskiljas. Föräldrar tycks engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon lägger betydligt mindre tid på att läsa läxor. De läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer datorspel. Föräldrar är också mindre benägna att diskutera skolarbetet med yngre barn.
– Föräldrar verkar ge mer tid och uppmärksamhet åt storasyskon, vilket kan vara en viktig förklaring till varför de har bättre social förmåga och gör andra yrkesval än småsyskon, säger Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.
Syskonordningens betydelse
Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.
– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.
Jämförelser av syskon inom familjer
Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).
– Det här är en helt ny form av jakt i flock som man inte har sett förut. När segelfiskar, Istiophorus platypterus, angriper ett sardinstim, Sardinella aurita, turas de om att attackera stimmet. De slår med sitt svärd och skadar så många sardiner som möjligt. När sardinerna är omtöcknade är de lättare att fånga, säger James Herbert-Read, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet och institutionen för zoologi vid Stockholms universitet och den som har lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Kan bli 3,5 meter långa
Segelfisken hör till släktet spjutfiskar. Den kan bli upp till 3,5 meter lång och väga runt 100 kilo. Segelfisk är en av världens snabbaste fiskar och kan simma över 40 kilometer i timmen. Man vet sedan tidigare är att segelfisken använder sig av spjut för att fånga sitt byte, och att den inte behöver utnyttja sin snabbhet för jakten. Men exakt hur jakten har gått till har varit oklart.
Studien visar hur kollektiva fördelar kan uppnås genom en mycket enkel mekanism. Segelfisken kan jaga på samma sätt, oavsett om den jagar i grupp eller ensam. Men det är effektivare och ger mer föda att jaga tillsammans med andra. I attacken skadas många bytesfiskar och det gör att fler segelfiskar kan få mat, men trots att bytet blir lättillgängligt nöjer sig varje segelfisk ändå med bara en fisk i taget.
Studier utanför Mexiko
Den här fältstudien gjordes till havs utanför Cancun i Mexiko. Forskarna har filmat attackerna och sedan analyserat filmerna.
Vi har sedan utvecklat en matematisk modell som förklarar dynamiken i jakten. Vi kan visa att det lönar sig att jaga i flock, om gruppen är upp till 70 individer. Då har vi räknat hur stort byte fiskarna får i förhållande till tiden de har lagt ner på jakten, säger James Herbert-Read.
Resultaten från den här studien hoppas forskarna kan vara början på hur mer komplexa gruppjaktbeteenden utvecklats bland flera arter.
Kontakt:
James Herbert-Read, forskare vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet och vid institutionen för zoologi vid Stockholms universitet, Tel: 076-3372666, www.JamesHerbertRead.com
Det finns en föreställning om att mobbade barn som inte har några vänner kan få det på nätet istället.
− Vår forskning ger inget stöd för det resonemanget, säger Ylva Bjereld, doktorand i socialt arbete, som i en ny studie visar att den här gruppen barn är exkluderad från de kommunikationsformer som vuxit fram i digitaliseringens fotspår.
Tillsammans med forskare från Sverige, Island och Finland har hon undersökt hur användandet av sms, telefoni och internet − så kallad teknikmedierad kommunikation − har ökat bland barn i de nordiska länderna under tidsperioden 2001−2010. Forskarna tittade också på om utvecklingen skilde sig åt bland de som uppgav att de var mobbade. Totalt ingick närmare 66 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.
Resultatet visar att 81 procent av de tillfrågade barnen använde teknikmedierad kommunikation tillsammans med vänner mer än tre dagar per vecka 2010; en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2001. Men bland de barn som endast hade få eller inga nära vänner och dessutom uppgav att de var utsatta för mobbning syntes ingen ökning alls.
– De stod kvar på samma nivåer som 2001. Det är anmärkningsvärt med tanke på den enorma utveckling som skett den senaste tioårsperioden vad gäller till exempel mobiltelefoni och sociala medier, säger Ylva Bjereld.
Exkludering även utanför skolan
Resultatet tyder på att mobbade barn har en än mer utsatt situation än tidigare.
– Förr kunde fritiden åtminstone vara ett andrum för de här barnen men nu fortsätter exkluderingen även efter skolan fast i andra digitala forum. Detta blir särskilt påtagligt eftersom en så stor del av ungas vardag tillbringas tillsammans med kompisar på nätet.
Bland barn som var mobbade men uppgav att de ändå hade flera vänner hade användningen av teknikmedierad kommunikation däremot ökat under tidsperioden.
Mobbade mår sämre psykiskt – Vi vet från tidigare forskning att barn som är mobbade ofta har ett sämre psykiskt mående. Att använda teknikmedierad kommunikation kan vara ett sätt att stärka vänskapsrelationer och få nya vänner, vilket i sin tur kan innebära ett skydd mot att utveckla ett ännu sämre mående.
En av Ylva Bjerelds slutsatser är att det krävs ett fortsatt arbete mot mobbning generellt för att också den mest utsatta gruppen mobbade barn ska kunna bli delaktiga via de nya kommunikationsformerna.
– Att mobbade barn med få vänner är en extra utsatt grupp vet vi sedan tidigare. När vi i den här studien ser att de också är exkluderade från nya kommunikationsformer är det i högsta grad angeläget att uppmärksamma den här gruppen, säger hon.
Bakom studien står förutom Ylva Bjereld också Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet; Petra Löfstedt, fil.dr. i folkhälsovetenskap och vetenskaplig ledare vid Folkhälsomyndigheten; Thoroddur Bjarnasson doktor vid Akureyriuniversitetet, Island; Jorma Tynjälä, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland; Raili Välimaa, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland samt Max Petzold, professor i hälsovetenskaplig statistik vid Sahlgrenska akademin.
– Man kan bland beslutsfattare ana en övertro på lärlingsutbildning som en lösning på samhälleliga problem som exempelvis ungdomsarbetslöshet och socialt utanförskap, säger Per Kristmansson.
Avhandlingen baseras på en studie av fem gymnasieskolors genomförande av lärlingsutbildningen inom Handels- och administrationsprogrammet medan den pågick som försök, något som sedan permanentades. Minst halva gymnasieutbildningen är förlagd till en eller flera arbetsplatser där eleverna ska förberedas för arbetslivet. Yrkesutbildning relaterad till detaljhandelsbranschen är ett tidigare relativt outforskat område.
Från skråväsende till datorisering
I doktorsavhandlingen görs en bred genomgång av detaljhandelns utveckling från skråväsendet fram till dagens datoriserade miljöer. Man kan se att detaljhandelns ställning som en lågstatusbransch med hög andel deltidsjobb och relativt låga löner går långt tillbaka i historien.
I Sverige finns relativt få möjligheter att formellt utbilda sig inom detaljhandeln. Handels- och administrationsprogrammet på gymnasiet är en av dessa. Internationellt tycks det vara vanligare med branschutbildningar. Den är dock långtifrån idag den givna vägen för att komma in i handelsbranschen.
Marknadsförs för skoltrötta
Handels- och administrationsprogrammet med lärlingsutbildningen har marknadsförts som ett alternativ för skoltrötta elever. Det visar sig dock att det är en krävande utbildning att både arrangera och delta i men där det råder ett tydligt glapp mellan kursplanerna och det faktiska innehållet i den arbetsplatsknutna utbildningen.
Det blir vad arbetsplatsen kan erbjuda snarare än vad som sägs i kursplanen som framstår som avgörande för innehållet. Lärlingseleverna får tillgång till arbetsuppgifter som hör till den dagliga driften på arbetsplatsen och är kvantifierbarana, men de får sällan ta del av mer avancerade arbetsuppgifter och får svårt att nå ett djupare och mer teoretiskt yrkeskunnande.
– Det saknas något som binder skolan och arbetslivet samman. Skolorna lyckas inte förmedla uppdraget till arbetsplatserna. Eleverna riskerar att få en smal utbildning och en anställningsbarhet som är giltig endast på den aktuella arbetsplatsen, säger Per Kristmansson.
Per Kristmansson är utbildad gymnasielärare, född och uppvuxen i Sollefteå men bosatt i Umeå.
