Nya observationer av klimatet runt den ultraheta exoplaneten WASP-121 b bjöd på flera överraskningar. Astronomer upptäckte både grundämnet titan och mystiska jetströmmar, något som utmanar teorier om hur atmosfärer fungerar på extrema planeter. Studierna har bland annat gjorts av forskare vid Lunds universitet.

Forskare har hittills upptäckt drygt 5 800 exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol.

En av de mer extrema exoplaneterna är den ultraheta WASP-121 b, som ligger cirka 900 ljusår från jorden. Den är något större än vårt solsystems största planet, Jupiter, och kretsar mycket nära sin stjärna.

Planeten roterar dessutom i takt med stjärnan, liksom vår måne roterar i takt med jorden. Det innebär att exoplanetens ena sida alltid vetter mot stjärnan och blir extremt het, cirka 2 500 grader. Den andra sidan förblir betydligt svalare.

Länge ett mysterium

Temperaturskillnaden och hur värmen förflyttas i en så extrem miljö har länge varit ett mysterium. Men i två studier har forskare, bland annat från Lunds universitet, gjort en rad nya observationer med hjälp av Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile.

– Vi upptäckte att en jetström transporterar material runt planetens ekvator, samtidigt som en separat vind på lägre höjder i atmosfären transporterar gas från den heta dagsidan till den svala nattsidan. Detta klimat har aldrig tidigare setts på någon planet och utmanar nuvarande teorier om hur atmosfärer fungerar på extrema planeter, säger Bibiana Prinoth, astrofysiker vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Titan runt exoplaneten

Men det var inte enda upptäckten. Astronomerna har för första gången lyckats upptäcka titan i exoplanetens atmosfär. Tidigare har de trott att allt titan försvunnit från WASP-121 b, eller bara fanns i så små doser att det inte kunde observeras.

– Upptäckten utmanar vår förståelse för hur vindar och kemi fungerar på dessa heta planeter och avslöjar en stor klyfta mellan vad nuvarande modeller förutspår och vad vi faktiskt observerar på mer varierade exoplaneter, säger Bibiana Prinoth.

Bättre förståelse av atmosfärer

Mer kunskap om mångfalden av exoplanet-atmosfärer gör att forskarna bättre kan förstå hur atmosfärer fungerar. Analyserna lägger också grunden för mer precisa modeller. Studier av jordliknande planeter kommer även att underlättas av ett nytt stort teleskop som byggs i Chile.

– De här studierna av WASP-121 b är en påminnelse om hur mycket det fortfarande finns att utforska och avslöja om universum. Nästa generations teleskop kommer att ge oss otroliga insikter om kemin och dynamiken i avlägsna världar. Vi kommer att avslöja saker som vi bara kan drömma om idag, säger Bibiana Prinoth.

Vetenskapliga artiklar:

Titanium chemistry of WASP-121 b with ESPRESSO in 4-UT mode, Astronomy & Astrophysics.

Vertical structure of an exoplanet’s atmospheric jet stream, Nature.

De senaste åren har lövsångare blivit färre. Nu ses en dyster trend även för rödhakar. Det visar en sammanställning av ringmärkta fåglar där antalet är det lägsta på 35 år.

Under många år har lövsångaren, som är Sveriges vanligaste fågel, minskat i antal. Nu ser forskarna en vikande trend även hos rödhaken. Under de senaste fyra åren har antalet ringmärkta rödhakar mer än halverats. De har minskat från 30 000 till 13 000.

– Rödhaken har historiskt sett haft upp- och nedgångar, så den kanske återhämtar sig och den kan också, till skillnad från lövsångaren, få flera kullar per säsong. Men det ser bekymmersamt ut, säger Thord Fransson, forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.

Under förra året ringmärktes totalt 226 000 fåglar i Sverige. Det är den lägsta siffran sedan 1990-talet.

Klimatförändringar påverkar fåglarna

Orsaken till att de ringmärkta fåglarna blivit färre är inte tillräckligt utrett, men sannolikt speglar resultatet ett faktiskt minskat fågelliv i Sverige.

Det kan i sin tur bero på förändringar i klimatet och fåglarnas tillgång på föda. Insekternas antal och livscykel påverkas av mildare vintrar och tidigare vårar.

När fåglar behöver mest mat, cirka tre veckor efter att äggen lagts, kan tillgången på insekter redan ha klingat av. Det leder till mindre föda till fågelungarna. Det finns även studier som visar att fåglarnas inre klocka kan påverkas av varma vårar och att det skulle kunna påverka om häckningar blir framgångsrika.

Gransångarna har blivit fler

En fågelart som däremot ökat i antal är gransångaren, visar ringmärkningen. I takt med ett förändrat klimat har den sydliga underarten flyttat norrut. Förr fanns gransångaren bara på kontinenten, men nu är den etablerad i hela Götaland.

– Fåglarnas antal är ett tecken på att något i vår miljö håller på att förändras, och det är viktigt att vi forskar vidare i vad det är som håller på att hända och varför. Allt handlar om balans. Om den rubbas i en ände får det konsekvenser i en annan, och till syvende och sist påverkas även vi, säger Thord Fransson.

Mer om ringmärkning

Arbetet med att märka fåglar är en form av medborgarforskning som leds av Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Data samlas huvudsakligen in ideellt av 900 licensierade ringmärkare på olika platser i Sverige.

Ringmärkningen ger värdefull information om fåglarnas flyttning, hur olika arter varierar i antal, vad fåglar råkar ut för i naturen och hur gamla de kan bli. Under 2024 ringmärktes 226 000 fåglar i landet. Toppnoteringen ligger på 350 000.

Barn med ätstörningen arfid har en högre risk att drabbas av olika sjukdomar, till exempel epilepsi och lungsjukdomar. Risken ökar också för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, visar en studie vid Karolinska institutet.

Arfid står för ”avoidant restrictive food intake disorder” på engelska. Barn med så kallad undvikande restriktiv ätstörning kan känna olust inför viss mat på grund av smak, konsistens, lukt eller utseende. De kan också vara rädda för att sätta i halsen eller kvävas i samband med måltider. I vissa fall förekommer också dålig aptit.

Diagnosen är förknippad med allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktnedgång men även vacklande tillväxt.

– Men en del kan även drabbas av övervikt. Som exempel kanske barnet bara vill äta mat som är beige och då blir det bara pommes, glass, chips och pannkakor. Det finns även extrema fall dokumenterade där barn blir blinda på grund av brist på vitamin A, säger forskaren Lisa Dinkler vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Ökad risk för andra sjukdomar

I en studie ville forskarna undersöka risken för att barn med diagnosen även drabbas av andra sjukdomar.

Närmare 31 000 barn ur det svenska tvillingregistret ingick i studien. Av dem hade drygt 600 barn mellan 6 och 12 år arfid.

Forskarna fann att barnen med ätstörningen hade tio gånger högre risk för intellektuell funktionsnedsättning och autism, jämfört med barn utan diagnosen.

Även tillstånd som refluxsjukdom, som kan yttra sig som sura uppstötningar och halsbränna, var betydligt vanligare. Forskarna såg även en högre risk för epilepsi och kroniska lungsjukdomar.

Behöver anpassad vård

Utöver den ökade risken för sjukdom visade studien att barn med ätstörningen fick fler olika medicinska diagnoser. De behövde även längre sjukhusvistelser än andra barn. Forskarna såg ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

– Våra resultat visar att arfid är mer än bara en ätstörning – det är en komplex sjukdom som ofta samexisterar med andra allvarliga hälsoproblem. Detta understryker vikten av att vården tar ett helhetsgrepp på dessa barns behov, säger Lisa Dinkler.

– Vi hoppas att de här insikterna kan bidra till förbättrad upptäckt och mer anpassad vård, vilket skulle kunna förbättra prognosen för barn med arfid, fortsätter hon.

Vetenskaplig artikel:

Mental and somatic conditions in Swedish children with the broad avoidant restrictive food intake disorder phenotype, Jama Pediatrics.

Blodförtunnande läkemedel kan öka risken för blödningar, särskilt hos kvinnor och äldre. Risken avtar dock med tiden, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Blodförtunnande medel ges efter en blodpropp i ben eller lunga. Behandlingen skyddar mot ytterligare proppar, men ger samtidigt en ökad blödningsrisk. Vanliga biverkningar är näsblod, blod i urin eller avföring och blåmärken på huden. Det beror på att blodet inte koagulerar som vanligt.

Standardbehandlingen är blodförtunnande läkemedel under minst 3-6 månader. Därefter behöver läkaren besluta om den ska fortsätta eller avslutas. I detta beslut vägs risken för nya blodproppar mot blödningsrisk vid fortsatt behandling.

Det är känt sedan tidigare att äldre personer har högre risk att drabbas av blödningar, men man vet mindre om hur hög risken är i olika grupper och under olika faser av behandlingen. En studie vid Göteborgs universitet har nu tittat närmare på detta.

Ökad blödningsrisk initialt

Forskarna har utgått från svenska registerdata om drygt 36 000 patienter som behandlades med blodförtunnande läkemedel efter propp i ben eller lunga. I studien ingick också kontrollpersoner som inte hade haft en blodpropp och inte fått blodförtunnande läkemedel.

Forskarna kunde se att patientgruppen fick fler blödningar av medicinen under de första sex månaderna, jämfört med kontrollgruppen. Risken för blödningar var högre för kvinnor. Mest utsatta var deltagare som var 80 år eller äldre.

Dämpad risk på sikt

Men vid förlängd behandling, från sex månader upp till fem år, kunde risken för större blödningar inte längre kopplas till kön eller högre ålder.

Överlag minskade också risken för biverkningar, från drygt två procent under den inledande perioden till 0,7 procent vid förlängd behandling.

– När jag behandlar patienter med blodproppar kan beslutet att avsluta behandlingen efter den initiala behandlingen eller fortsätta med livslång behandling vara svårt. I studien ser vi att den del av blödningsrisken som beror på det blodförtunnande läkemedlet är låg vid förlängd behandling och att den inte verkar öka vid hög ålder, säger specialistläkare Katarina Glise Sandblad, som även forskar vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

– Detta är betryggande för både mig och mina patienter, fortsätter hon.

Siffror från studien

Under de första sex månaderna med blodförtunnande medel fick 338 personer (1,07 procent) i patientgruppen blödningar. I kontrollgruppen fick 103 personer (0,29 procent) blödningar. Den behandlingsorsakade risken för kvinnor var högre än för män. Mest utsatta var de äldsta deltagarna, 80 år och äldre.

Vetenskaplig artikel:

Excess risk of bleeding in patients with venous thromboembolism on direct oral anticoagulants during initial and extended treatment versus population controls, Journal of Internal Medicine.

Ungefär sju av tio anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund. Men det blir allt svårare att nå unga och tillfälligt anställda. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Under slutet av 1990-talet och fram till 2010 minskade den så kallade anslutningsgraden till svenska fackförbund med ungefär en procent per år. Därefter har det varit ganska stabilt. Runt 70 procent av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund.

– Framför allt är det nykomlingar på arbetsmarknaden som inte går med, snarare än att arbetstagare går ur facket, säger sociologen Jesper Prytz vid Göteborgs universitet.

Positiv inställning till fackförbund

Förutom medlemskap har han undersökt hur inställningen till fackföreningar har förändrats sedan slutet av 1990-talet. Avhandlingen har jämfört resultat från tre olika enkätundersökningar under 1997, 2006 och 2018.

Vid varje undersökning svarade cirka 60 procent att de var positiva till att facken behövs i löneförhandlingar.

– Inom forskningen finns en diskussion om att yngre generationer skulle vara mer individualistiska och därför ha lägre tilltro till facket. Men attityderna har inte förändrats så mycket som man skulle kunna tro. Det finns det en väldigt stabil andel, bland både yngre och äldre, som är positiva till fackligt engagemang, säger Jesper Prytz.

Förändringar påverkade unga

Förändringarna i det så kallade Gentsystemet under 2007 och 2008 har dock haft betydande effekt för den fackliga anslutningen. Då slopades skatteavdragen för fackligt medlemskap. Samtidigt höjdes avgiften till a-kassan. Det blev då dyrare att gå med i både fack och a-kassa.

Höjningen av avgifterna anpassades också till hur hög arbetslösheten var inom olika avtalsområden. Det gjorde att avgifterna inom bygg, hotell och restaurang blev högst. Det är branscher där många unga och tillfälligt anställda finns.

– Generellt sett är yngre och tillfälligt anställda mindre benägna att gå med i facket. Att det blivit dyrare innebär ännu ett hinder för de här grupperna, säger Jesper Prytz.

Kan bli svårare att rekrytera

En annan faktor som kan kopplas till politiska beslut är att allmän visstidsanställning blev en accepterad anställningsform år 2007.

– Visstidsanställningarna är framför allt koncentrerade hos unga. På så sätt får unga en svagare anknytning till arbetsplatsen och blir svårare för facken att rekrytera.

I längden blir det ett problem för fackföreningarna att de inte lyckas fånga upp nykomlingar på arbetsmarknaden, menar Jesper Prytz.

– I de flesta europeiska länder är det så att om man inte gått med i facket runt 30–35 års ålder, så gör man det inte heller senare i livet. När färre går med under det här kritiska fönstret sjunker anslutningsgraden över tid, säger han.

Avhandling:

Working Class Power: The Decline and Reconfiguration of Trade Union Power Resources in the 21st Century, Göteborgs universitet.

Mer om studien

Avhandlingen har jämfört resultat tre enkätundersökningar. Den första enkäten ingick i den internationella ISSP-undersökningen, medan de två senare utfördes av forskare vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen analyserar även politiska och institutionella faktorer som påverkat fackens medlemsantal. det har gjorts med hjälp av data från SCB:s Arbetskraftsundersökningar och LISA-register.

Många gamla solpaneler hamnar idag på soptippen, men det som beskrivs som framtidens solceller kan tas om hand och bli till nya. Forskare vid Linköpings universitet har nämligen utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell med perovskit – utan miljöfarliga lösningsmedel.

Elanvändningen väntas öka drastiskt kommande år. För att till exempel omställningen till eldrivna transporter och utvecklingen av AI inte ska driva på klimatförändringarna behövs flera hållbara energikällor.

Solenergi har länge ansetts ha stor potential och solceller baserade på kisel har funnits på marknaden i över 30 år. Men nu är den första generationens solceller i slutet av sin livscykel. Det har skapat ett oväntat problem.

– I dagsläget finns det ingen effektiv teknik för att ta hand om avfallet från kiselsolceller. Därför hamnar gamla solpaneler på soptippen. Det blir stora berg med elektronikavfall som det inte går att göra något med, säger forskaren Xun Xiao vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Perovskit i nya solceller

En av de mest lovande teknikerna för nästa generations solceller utgår från materialet perovskit. Dessa solceller är lätta, flexibla och genomskinliga, vilket gör att de placeras på många olika underlag. De kan dessutom omvandla upp till 25 procent av solens energi till elektricitet. Det är jämförbart med dagens kiselsolceller.

Men i nuläget har de här solcellerna kortare livslängd än kiselsolceller. De innehåller även en liten mängd bly som är nödvändig för hög effekt, men det ställer också stora krav på en fungerade återvinningsprocess.

Det finns redan idag metoder för att demontera solceller av perovskit. Vanligen används ett ämne som kallas dimetylformamid. Det är en giftig och miljöskadlig ingrediens som finns i lösningsmedel för färg.

Vatten löser upp material

Nu har forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny teknik, där vatten går att använda som lösningsmedel för demonteringen av det uttjänta perovskitmaterialet.

– Det finns många företag som vill få ut perovskitsolceller på marknaden redan nu, men vi vill gärna undvika ett till sopberg. I det här projektet vi utvecklat en metod där alla delar går att återanvända i en ny perovskitsolcell utan att prestandan blir sämre i den nya, säger forskaren Niansheng Xu vid Linköpings universitet.

Den största fördelen, enligt forskarna, är att perovskit med hög kvalitet går att återvinna direkt från vattenlösningen för att bli till en ny solcell.

– Vi kan ta vara på allt – täckglas, elektroder, perovskitlager och även laddningstransportlagret, säger Xun Xiao.

Nästa steg för forskarna är att utveckla metoden för att den ska fungera i större skala i en industriell process.

Vetenskaplig artikel:

Aqueous based recycling of perovskite photovoltaics, Nature.

Kollegialt lärande är ett sätt för lärare att utveckla undervisningen tillsammans. Men kollektiva vanor kan sätta käppar i hjulet för förbättringar, enligt en studie vid Örebro universitet.
– Vi visar att det finns en stark vana bland lärare att jobba individuellt, säger forskaren Frida Harvey.

För drygt tio år sedan lanserade Skolverket fortbildningsinsatsen Matematiklyftet, som riktades till mattelärare med målet att förbättra undervisningen. Motorn i satsningen var så kallat kollegialt lärande, se faktaruta.

Begreppet lever kvar i den svenska skolan och forskare vid Örebro universitet har nu undersökt hur det fungerar i praktiken. Underlaget till studien är observationer och intervjuer med lärare på sex grundskolor i Örebro kommun.

– Vi kan konstatera att det finns kollektiva vanor som hindrar lärare att utveckla sitt sätt att undervisa på ett systematiskt sätt, säger forskaren Frida Harvey i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Undervisning på vetenskaplig grund

Forskning visar att det systematiska arbetssättet, baserat på vetenskapliga metoder, ska vara en drivkraft i kollegialt lärande. Resultatet får då en annan dignitet än ett vardagligt utbyte av goda erfarenheter.

– Lärare kan dela med sig av tips till varandra, om något som fungerat bra i deras undervisning. Men det är inte samma sak som att utveckla undervisningen tillsammans. För hos lärare finns en djupt rotad vana att var och en är ansvarig för sin egen undervisning, vilket hindrar att de som kolleger tillsammans granskar undervisningen, säger Frida Harvey.

Begreppens betydelse

Kollegialt lärande: En systematisk process där lärare gemensamt utvecklar sin undervisning genom reflektion, analys och kunskapsutbyte baserat på forskning och beprövad erfarenhet.

Kollektiva vanor: Arbetsmönster och oskrivna regler inom en lärargrupp som styr hur undervisning och samarbete sker, utan kritisk reflektion eller systematisk utveckling.

Undviker kritiska frågor

Ett annat hinder för det kollegiala lärandet är att lärarna i studien inte vill utmana varandra, enligt Frida Harvey. De undviker att ställa kritiska frågor till sina kolleger.

– Det går inte att stanna vid att vara korrekt och trevligt artig mot varandra utan man måste också våga ifrågasätta varför en arbetskamrat, eller jag själv, gör på ett visst sätt. Genom att utmana går det att utveckla, säger Frida Harvey.

Lärarna hinner inte

En annan faktor som hindrar kollegialt lärande är tidsbrist. Även om tid finns avsatt för att träffas och utveckla kollegialt lärande är det inte säkert att deltagarna kan prioritera att vara med, eftersom många andra arbetsuppgifter är mer akuta.

Lärarna hinner heller inte med att göra sin ”läxor” från ett möte om kollegialt lärande till nästa träff.

– Skolledningen måste skapa förutsättningar för lärare att kunna delta i kollegial utveckling av undervisningen, säger Frida Harvey.

Vetenskaplig artikel:

Teachers’ collective habits as critical for establishing collegial learning, Professional Development in Education.

Bakteriesporer är ihärdiga mikroorganismer som kan orsaka matförgiftning, men också infektioner inom sjukvården. Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en metod som kan upptäcka även små mängder sporer, bland annat i mjölk.

Bakteriesporer bildas när bakterier går in i ett vilostadium för att kunna överleva svåra förhållanden. De mikroskopiskt små sporerna kan överleva extrema miljöer som vanligtvis dödar bakterier, till exempel kokande vatten, vanliga desinfektionsmedel och strålning.

Den här motståndskraften – och förmågan att återaktiveras när förhållandena förbättras – gör dem till ett stort problem inom sjukvård, jordbruk och livsmedelsproduktion.

Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en ny ultrakänslig metod för att upptäcka bakteriesporer.

Små mängder sporer kan upptäckas

Metoden går ut på att förstärka signalen från en unik molekyl som finns i sporer. Det har forskarna gjort med hjälp av guldnanostavar och laserbaserad teknologi.

Tekniken gör det möjligt att identifiera ytterst små mängder av kemiska ämnen – ända ner på molekylnivå. Det innebär att även mycket låga koncentrationer av sporer kan upptäckas. Det här är viktigt för att kunna sätta in förebyggande åtgärder.

– Sporer är ett stort problem på sjukhus och inom livsmedelsproduktion, där de kan fastna på ytor och utrustning, vilket leder till återkommande infektioner, förstörda livsmedel och kostsamma saneringsåtgärder, säger Dmitry Malyshev, forskare vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Hälsorisker vid mejeriproduktion

Den nya metoden skulle framöver kunna användas för att stärka livsmedelssäkerheten, till exempel inom mejeriindustrin. Där utgör bakteriesporer, särskilt från Bacillus-arter, en betydande risk. Om sådana föroreningar kommer in i produktionslinjen kan mejeriprodukter förstöras eller återkallas. Det kan också innebära hälsorisker.

I studien lyckades forskarna upptäcka sporer i ett kontaminerat mjölkprov med hjälp av den nya metoden.

– Vår metod erbjuder förbättrad känslighet, vilket gör det möjligt att upptäcka betydligt mindre mängder av bakteriesporer än vad som tidigare varit möjligt. Även om vi fortfarande är i ett tidigt skede arbetar vi aktivt med att förfina teknologin till en praktisk sensor som kan anpassas för industrier som är i riskzonen för sporkontaminering, säger Jonas Segervald, doktorand vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet. 

Tekniken som gör att det möjligt att identifiera kemiska ämnen på molekylnivå kallas ytförstärkt Raman-spektroskopi, SERS.

Vetenskaplig artikel:

Ultra-Sensitive Detection of Bacterial Spores via SERS, ASC Sensors.

Ett klassrum där eleverna behärskar flera språk kan ses som en pedagogisk skattkista, enligt en ny avhandling. Men lärarna behöver veta hur kistan öppnas för att kunna använda språkkunskaperna på ett bra sätt i undervisningen.

En avhandling vid Malmö universitet har undersökt hur lärare kan använda flerspråkighet i klassrummet för att hjälpa eleverna att nå djupare ämneskunskaper.

– Vi behöver använda de resurser som finns – det är ett enormt slöseri att inte ta vara på elevernas språkbakgrunder, säger forskaren Cristina Nordman som arbetat som lärare i över 25 år.

I ett forskningsprojekt tillsammans med lärare utgick hon från teorier kring så kallat pedagogiskt transspråkande, som innebär att elevernas språkliga repertoar tas till vara i ämnesundervisningen.

Fler språk kan bli en resurs

Projektet genomfördes i två olika klasser i årskurs sex och sju. Lektionerna handlade om geografi och svenska som andraspråk.

I båda klasserna var den språkliga mångfalden stor och alla elever hade ett annat förstaspråk än svenska.

– Utgångspunkten är att flerspråkighet är en resurs, men jag ville pröva den i en kontext där eleverna inte är nyanlända, utan antingen är födda i Sverige eller har kommit hit väldigt tidigt. Tanken var att låta eleverna använda sina förstaspråk för att i första hand fördjupa ämneskunskaper, säger Cristina Nordman.

Diskuterade på förstaspråket

Ett exempel är att elever som läste en roman på svenska uppmuntrades att först diskutera den på sitt förstaspråk. Därefter pratade de om boken på svenska i en större grupp.

– De fick röra sig mellan sina språkliga resurser. Vi kunde då se att eleverna hittade fler infallsvinklar och att de visade ett större engagemang. De ställde fler frågor, säger Christina Nordman.

Under arbetet intervjuade hon lärare och elever.

– Som lärare krävs det mod och att man vågar släppa på kontrollen. Man behöver också kunna förklara för eleverna varför de ska använda sina förstaspråk i sitt lärande. Många elever har fått höra att de alltid ska prata svenska i klassrummet, och det fanns ett motstånd till att använda förstaspråken hos en del av dem.

– Men med ett uppmuntrande förhållningssätt och medveten planering förändrades den språkliga normen i klassrummen och eleverna började även mer spontant använda sina förstaspråk för att skapa mening, fortsätter Christina Nordman.

Lärarna måste ha förutsättningar

Hon hoppas att avhandlingen ska lyfta värdet av att se flerspråkighet som en resurs.

– Debatten kring flerspråkighet blir ofta animerad och förenklad. Jag vill bidra med en nyanserad bild: det finns möjligheter för den aktuella elevgruppen, men också begränsningar. Lärarnas roll är viktig och de måste ges rätt förutsättningar för gemensam reflektion och planering.

Enligt Cristina Norman behöver lärarna ha teoretiska kunskaper för att kunna organisera undervisningen för att flerspråkighet ska bli en resurs.

– Då motiveras eleverna att utforska sina språkliga repertoarer och kan nå en bättre kunskapsutveckling, säger hon.

Avhandling:

När blir flerspråkighet en resurs? En aktionsforskningsstudie om pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning, Malmö universitet.

Barn och unga som utsatts för våld i hemmet kan ha svårt att läka om otryggheten fortsätter under den psykologiska behandlingen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. För att hjälpa barnen behövs bättre skydd under och efter vården.

Barn och unga som utsätts för våld i hemmet riskerar att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Kraftig ångest, svåra minnen av händelserna och mardrömmar är några symptom som kan uppstå.

Många barn får hjälp genom så kallad traumafokuserad psykologisk behandling. Det har visat sig minska symtomen på kort sikt, men kunskapen om våldsutsatta barns egna upplevelser av behandlingen är begränsad.

Intervjuat barn och unga

Psykologen Marja Onsjö har i en avhandling intervjuat barn och unga som fått traumafokuserad behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Göteborg.

Intervjuerna fokuserade på deltagarnas livssituation under behandlingen, hur de hade upplevt insatserna och hur deras mående utvecklats.

Studiens deltagare var mellan 9 och 17 år gamla när de fick behandlingen. De hade varit med om en eller flera typer av våld. Här ingår till exempel fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, upplevelser av vuxna med alkohol- och drogproblematik eller att barnen blivit vittnen till våld mellan familjemedlemmar. Flera av deltagare hade även försökt begå självmord.

Otrygghet hinder för behandlingen

Både före och under behandling beskrev många deltagare en fortsatt otrygghet i och utanför hemmet. Det handlade till exempel om trakasserier, hot, mobbning och sexuellt våld. Det här påverkade barnens förmåga att engagera sig i behandlingen.

– Barnen och ungdomarna beskrev en grad av utsatthet som förvånade mig. Många av oss kanske tror och hoppas att när barn som utsatts för familjevåld väl fångats upp av en instans i samhället, exempelvis socialtjänsten eller BUP, kommer de att skyddas från fortsatt våld. Mina resultat visar tyvärr att så inte är fallet för många, säger Marja Onsjö.

Barnen behöver fångas upp

Flera av barnen som inte kunde tillgodogöra sig behandlingen utvecklade även mer psykiatrisk problematik över tid. Flera uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom, depression och generaliserat ångesttillstånd.

Barn som upplevde att behandlingen hjälpte dem fick dock, i de flesta fall, minskade symtom.

– Det är av största vikt att se till barnens individuella situation och att de skyddas från fortsatt våld för att behandlingen ska få önskad effekt. Jag önskar att vården och övriga samhället bättre kunde fånga upp de som fortsätter att leva i otrygghet under och efter behandlingen. I längden hade det kunnat spara mycket lidande men även samhällsresurser, säger Marja Onsjö.

Bättre samarbete behövs

Flera barn beskrev det som förvirrande och orättvist att de själva hamnade i fokus, trots att de inte själva utövat våldet. Marja Onsjö menar att det krävs förändring i hanteringen av fall där våld i hemmet förekommer.

–  Ett utökat och mer kvalificerat samarbete mellan BUP, vuxenpsykiatri, skola och socialtjänst är ett område som hade kunnat utvecklas i de fall där familjevåld förekommer. Det hade breddat fokus från barnen som utsätts till mer av ett helhetsgrepp kring familjens situation, säger Marja Onsjö.

Avhandling:

Children subjected to family violence: a retrospective study of life situation and trauma-focused treatment, Göteborgs universitet. 

Mer om studierna och behandlingen

Avhandlingen består av tre studier med ett överlappande urval av barn och unga. I studie 1 och 2 hade deltagarna antingen genomgått förstärkt ordinarie behandling med traumafokus eller traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. I studie 3 ingick endast deltagare som genomgått traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT).

TF-KBT är en korttidsbehandling som rekommenderas av Socialstyrelsen som första insats för barn som uppvisar problematik som är relaterade till trauman. Behandlingen är avsedd för barn i åldrarna 3 till 18 år, som tillsammans med en omvårdnadsperson träffar behandlaren för individuella och gemensamma samtal.

Under förra året var växtsäsongen i Sverige tolv dagar längre jämfört med i slutet av 1800-talet. Förklaringen är högre temperaturer. Det ledde till att lövsprickningen startade snabbare än normalt och träden behöll även sina färger längre på hösten.

Globalt rapporteras 2024 som det varmaste året som någonsin uppmätts. Effekterna av högre temperaturer har också varit tydliga i Sverige. Det visar en ny uppföljning av växternas säsongsmönster som gjorts av Svenska fenologinätverket på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och länsstyrelserna.

Tidiga vårblommor som tussilago kom vid normal tid under förra året, men när lövsprickningen väl inleddes hade temperaturen hunnit stiga rejält. Det ledde till att lite senare vårtecken och försommarblommor kom ovanligt tidigt.

Och växtsäsongen – som mäter perioden från björkarnas, asparnas och häggarnas lövsprickning till att löven fått höstfärger – var betydligt längre än normalt.

Tolv dagar längre

Kartläggningen bygger på data från 14 års medborgarforskning, där allmänheten rapporterar in observationer om vår- och hösttecken i naturen. Forskarna jämför även med observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden.

– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela tolv dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, i ett pressmeddelande.

– Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, fortsätter han.

 Fler rapporter behövs

För att förbättra kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på naturen behöver forskarna få in fler rapporter, särskilt från glesbefolkade områden.

– I vissa regioner är resultaten mer osäkra på grund av få observationer. Vi hoppas att fler kan bidra genom att rapportera sina iakttagelser till Naturens kalender. Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, säger Björn Gunnarsson som är samordnare för länsstyrelsernas fenologiprogram.

Löv på marken under hösten.

Fenologi och klimatforskning

Fenologi studerar hur naturens säsongsväxlingar anpassar sig till klimatet. Det ger viktig information om hur ekosystemen påverkas av ett förändrat klimat.

Mer information om hur du kan hjälpa forskarna och medverka i rapporteringen om växter, som ligger till grund för den här klimatforskningen, finns på Naturens kalender

 

Långtids-EKG är en tidskrävande process som kräver mycket resurser. Därför har forskare undersökt om man kan ta hjälp av AI för att analysera långtids-EKG. Resultatet visar att AI är överlägset bättre än människor på att upptäcka arytmier.

När en patient upplever problem med oregelbunden hjärtrytm, yrsel eller svimningar kan man behöva göra ett långtids-EKG för att se om det finns avvikelser i hjärtrytmen, så kallad arytmi. Ett långtids-EKG mäter ofta hjärtats rytm under flera dygn. Eftersom ett människohjärta slår mellan 80 000 och 120 000 slag om dagen är det ett tidskrävande arbete att gå igenom mätresultatet.

AI-analys jämfördes med mänsklig analys

I en internationell studie gjord av forskare från bland annat Lunds universitet lät man en specialutvecklad AI-algoritm, DeepRhythmAI, analysera samma EKG-data som redan granskats av mänskliga tekniker. Studien omfattade över 200 000 dygn av EKG-registreringar från nästan 15 000 patienter.

– Därefter valde vi slumpmässigt ut över 5000 episoder av arytmier för analys, slag för slag, som blev bedömda av 17 paneler med tre experter vardera, främst kardiologer från hela världen, säger Linda Johnson, forskare inom kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Experternas analyser användes sedan som ”facit” för att se hur väl EKG-teknikerna och AI gjorde sina bedömningar.

AI analyserar långtids-EKG bäst

Det forskarna såg var att AI-algoritmen bara missade 0,3 procent av fallen med allvarlig arytmi, jämfört med 4,4 procent när människor gjorde analysen. Det är ett 14 gånger bättre resultat av AI.

Förhoppningen är att AI ska göra det både billigare och snabbare att ställa diagnos. Idag är det brist på utbildad personal som kan granska mätningarna vid långtids-EKG, vilket leder till långa väntetider för patienter.

– Det är en enorm flaskhals i vården världen över och där kan AI få en betydelsefull roll. Därför ville vi studera vad som händer om man hoppar över EKG-granskarna helt och hållet och låter AI göra jobbet med att upptäcka arytmierna, säger Linda Johnson. Hon poängterar dock att det alltid är en läkare som tar beslut om diagnostisering och behandling.

Vetenskaplig artikel:

Artificial intelligence for direct-to-physician reporting of ambulatory electrocardiography, Nature Medicine

Risodlingar bidrar till höga utsläpp av metan, men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny sort. Det nya riset ger både bra skörd och minskar utsläppen av växthusgasen med 70 procent.

– Det här visar att man kan ha låga metanutsläpp och samtidigt få goda skördar, säger forskaren Anna Schnürer vid SLU.

Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men det finns en baksida. Odlingarna leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Det beror på att risplantornas rötter släpper ifrån sig små kolföreningar till jorden de växer i.

Kolföreningarna tas sedan upp av olika mikroorganismer som trivs nära rötterna. Det är dessa mikroorganismer som orsakar metanutsläppen.

Forskare jämförde olika ris

Det har länge varit känt att utsöndringar från rötterna har en koppling till utsläppen, men det har varit oklart vilka kemiska föreningar det handlar om.

För att ta reda på vilka ämnen som omvandlas till metan har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jämfört två olika sorter ris. Den ena, som kallas SUSIBA2, är en genmodifierad sort som har låga metanutsläpp efter att ha försetts med arvsanlag från korn. Den andra, Nipponbare, är ett ris som inte har genmodiferats och som ger genomsnittliga metanutsläpp.

Forskarna upptäckte att GMO-risets rötter producerade betydligt mindre av ämnet fumarat. De såg också att mängden metanbildande mikrober, mikroorganismer, i den omgivande jorden var lägre.

Etanol minskar metanet

Men forskarna insåg att fumaratet inte kunde vara den enda förklaringen till att plantorna producerade så lite metan. 

– Det var lite gåtfullt. Vi märkte att jorden i sig innehöll något som minskade metanutsläppen, så vi började tänka att det måste finnas någon form av hämmare som också påverkar skillnaden mellan sorterna, säger Anna Schnürer som är professor i mikrobiell bioteknik i ett pressmeddelande från SLU.

Nya analyser visade att GMO-riset utsöndrar betydligt mer etanol. Forskarna kunde även minska metanutsläppen genom att tillsätta etanol i jorden runt risplantor.

Det nya riset odlas på försök i Kina. På plats finns också utrustning som mäter metanhalten i luften. Bild: Yunkai Jin

Förädlad sort togs fram

Nästa steg var att undersöka om de kunde använda traditionell växtförädling, det vill säga utan genmodifiering, för att ta fram ett ris som både ger låga metanutsläpp och hög avkastning.

Valet föll på sorten Heijing5 som har naturligt låga metanutsläpp. Det här riset utsöndrar mindre fumarat och mer etanol än normalt, men ger för låga skördar för att kunna konkurrera med andra sorter. 

Heijing5 korsades i flera led med en rissort som ger större skördar. Till slut hade forskarna fått fram ett material med bra avkastning, lite fumarat och mycket etanol. De testade sedan att odla riset i fältförsök i Kina.

Det nya riset gav i genomsnitt 70 procent lägre metanutsläpp än sorten med hög avkastning som det förädlats från. Skördarna var också relativt bra, i genomsnitt nära nio ton per hektar. Det kan jämföras med det kinesiska genomsnittet som är cirka sju ton per hektar.

Nå marknad och bönder

Nu arbetar forskarna med att registrera riset som en sort i Kina och andra länder, vilket innebär att det kan marknadsföras till jordbrukare i framtiden. 

– Det är en sak att förädla fram miljövänliga rissorter, men sedan är det viktigt att få ut dem på marknaden och att få bönderna att acceptera dem, avslutar Anna Schnürer.

Vetenskapliga artiklar:

Reducing methane emissions by developing low-fumarate high-ethanol eco-friendly rice, Molecular Plant.

Characterisation of a low methane emission rice cultivar suitable for cultivation in high latitude light and temperature conditions, Environmental Science and Pollution Research.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.

Det är känt sedan tidigare att komplikationer under en graviditet, som högt blodtryck och för tidig förlossning, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men det är mindre känt om sambandet kan förklaras av faktorer inom familjen.

Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt detta genom en registerstudie av kvinnor som födde sitt första barn mellan 1992 och 2019 i Sverige. I studien ingick kvinnor med komplikationer och även deras systrar som hade haft normala graviditeter. En kontrollgrupp som inte var släkt med kvinnorna ingick också.

Forskarna jämförde sedan risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Gener och miljöfaktorer bidrar

Studien visade att även systrarna hade nästan 40 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.

– Våra resultat visar att risken för hjärt-kärlsjukdom efter en graviditetskomplikation inte enbart beror på själva graviditeten, utan kan påverkas av gener och miljöfaktorer, säger Ängla Mantel, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.

Förebyggande insatser

Fynden tyder på att kvinnor med graviditetskomplikationer, och deras systrar, kan ha nytta av förebyggande insatser för hjärt-kärlsjukdom.

– Det kan vara viktigt att identifiera dessa kvinnor tidigt för att erbjuda förebyggande behandling mot graviditetskomplikationer samt livsstilsråd och uppföljning avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Ängla Mantel.

Vetenskaplig artikel:

Adverse pregnancy outcomes, familial predisposition, and cardiovascular risk: a Swedish nationwide study, European Heart Journal.

Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor. 

Vid en hjärtinfarkt skadas hjärtmuskeln på grund av ett stopp i blodflödet. Det följs av en kraftig inflammation där framför allt neutrofiler – en typ av vita blodkroppar – förvärrar skadan.

Män utvecklar relativt större skador på hjärtat efter en infarkt jämfört med kvinnor. En ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet skulle kunna förklara varför detta sker.

Testosteron förstärkte inflammation

I försök som gjorts på möss såg forskarna att hannar hade fler neutrofiler i blodet under de första dagarna efter infarkten, jämfört med honor.

Forskarna kan också visa att könshormonet testosteron, som finns i mycket högre nivåer hos hannar, skyndade på frisättningen av neutrofiler från benmärgen.

– Vi ser att testosteron förstärker inflammationen hos hanmöss och därmed leder till större hjärtskador. Testosteron spelar en tydlig roll i att förvärra inflammationen vid hjärtinfarkt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Större effekt hos män 

Forskarna analyserade också patientdata från en klinisk prövning där läkemedlet tocilizumab, som dämpar inflammationer, testats på patienter med hjärtinfarkt. Analysen visade att läkemedlet minskade nivåerna av neutrofiler och reducerade hjärtskador. Effekten var tydligt större hos män jämfört med kvinnor.  

– Vår studie visar hur testosteron påverkar neutrofiler via en mekanism som inte varit känd tidigare. Resultaten illustrerar att det är viktigt att ta hänsyn till könsskillnader i både forskning och vård. Om dessa skillnader ignoreras kan behandlingar bli mindre effektiva, särskilt för kvinnor, som ofta är underrepresenterade i studier, säger Åsa Tivesten. 

 Vetenskaplig artikel:

Testosterone exacerbates neutrophilia and cardiac injury in myocardial infarction via actions in bone marrow, Nature Communications.

Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.

När vi äter fisk och skaldjur får vi i oss mycket protein, omega-3-syror och andra viktiga näringsämnen, men riskerar även att utsättas för den giftigaste formen av kvicksilver, metylkvicksilver.

Eftersom kemikalier ansamlas ökar gifthalterna i fiskarter som är högre upp i näringskedjan, till exempel tonfisk.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är kvicksilver en av de tio skadligaste kemikalierna för människor. Exponering för kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Särskilt känsliga är foster och små barn. Därför finns rekommendationer kring konsumtion av tonfisk för gravida.

Förbättra förpackningen

Nu visar en ny studie från Chalmers att det finns andra sätt att minska kvicksilverföroreningar i fisk än att begränsa konsumtionen. Forskarna har utgått från själva förpackningen av tonfisken för att undersöka hur den kan förbättras.

– Vårt mål är att öka livsmedelsäkerheten och bidra till bättre hälsa, men också att göra ett livsmedel som idag står under vissa restriktioner mer tillgängligt, säger forskaren Mehdi Abdollahi i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.

Idén bakom så kallade aktiva förpackningar är att ta fram material, till exempel en vätska inuti en konservburk, som interagerar med livsmedlet under förvaring för att exempelvis öka hållbarheten. Men konceptet har aldrig tidigare använts för att förbättra livsmedelssäkerheten.

Cystein gjorde skillnad

Chalmersforskarna har i en tidigare studie undersökt om det gick att klä insidan av förpackningar med ett lager av så kallad tiolerad kiseldioxid för att fånga upp kvicksilver ur fisken. Tioler är organiska föreningar som innehåller en specifik svavelgrupp som binder hårt till kvicksilver. Men under försöken såg forskarna att krafterna som binder kvicksilvret i fiskvävnaden förhindrade att det släppte från fiskköttet.

Proteiner i tonfiskens vävnader, särskilt svavelinnehållande aminosyror, binder hårt till − och ansamlar − kvicksilver på grund av de starka interaktionerna med tiolgrupperna i aminosyrorna.

– Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras, säger forskaren Przemysław Strachowski.

Kvicksilver i konserver minskade

I den nya studien upptäckte forskarna att ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen, desto mer kvicksilver togs upp. När de testade malt tonfiskkött från konserver, som kan köpas i livsmedelsbutiker, minskade kvicksilvret med 35 procent.

I den aktuella studien märkte forskarna inga tydliga förändringar i utseende eller lukt hos de testade fiskproverna. Cellbaserade tester har också bekräftat säkerheten hos den utvecklade tekniken.

– Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger Przemysław Strachowski.

Vetenskaplig artikel:

New Insight into Mercury Removal from Fish Meat Using a Single-Component Solution Containing cysteine, Global Challenges.