Kraftig övervikt är en större riskfaktor för cancersjukdomar än vad som tidigare varit känt. En studie vid Lunds universitet visar att fetma kan kopplas till drygt 30 olika cancerformer.
Kraftig övervikt, även kallat fetma eller obesitas, kräver ofta lång behandling och kan även öka risken för andra sjukdomstillstånd.
Enligt tidigare forskning finns ett samband mellan fetma och 13 cancerformer. Men enligt en ny studie kan ytterligare 18 cancerformer, eller undergrupper av cancer, kopplas till fetma. Här ingår bland annat tunntarmscancer och blodcancer.
Lång uppföljningstid
I studien har forskarna tittat på uppgifter om 122 olika cancerformer och deras subgrupper. Data kommer från flera svenska register och omfattar 4,1 miljoner personer som följts i över 20 år. Med hjälp av uppgifter i de olika registren beräknades BMI, som är ett mått på vikt i förhållande till längd.
– Detta är inte den största studien sett till antalet inkluderade deltagare, men den är störst när det gäller antal cancerdiagnoser, eftersom uppföljningstiden var så lång och fler individer därmed hunnit insjukna i cancer. Ju fler antal cancerdiagnoser man kan inkludera för varje form av cancer, desto mer tillförlitliga är resultaten, säger Ming Sun som är doktorand vid Lunds universitet.
Fetma ökar cancerrisk
25 procent av alla cancerfall i studien kunde relateras till cancerformer där koppling till fetma tidigare har bekräftats, till exempel tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer efter klimakteriet och njurcancer. Men forskarna såg alltså nya samband mellan BMI och flera andra cancerformer.
– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall bland dem som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, säger Tanja Stocks, forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.
Fetma och cancersjukdomar
Cancerformer som tidigare bekräftats: Cancer i matstrupe, tjock- och ändtarm, lever, gallblåsa, bukspottskörtel, magsäck (övre delen), njurar, bröstcancer bland kvinnor efter klimakteriet, livmoderkropp, äggstockar, hjärna (menigion), sköldkörtel och multipelt myelom.
Ytterligare cancerformer, enligt studien:
Cancer i delar av huvud- och halscancer, magsäck, tunntarm, övriga gallvägar utöver tidigare känd gallblåsa, Malignt melanom (en subtyp bland kvinnor), fyra olika endokrina organ, bindväv, lymfom, myeolida neoplasmer (inklusive akut och kronisk myeolid leukemi), penis, vulva och livmoderhals.
Orsakssamband kan inte slås fast
Mekanismerna bakom sambanden har inte undersökts i studien. Forskarna är därför försiktiga med att uttala sig om att det rör sig om orsakssamband.
– Det kan finnas andra faktorer som har ett samband med obesitas, men som egentligen är det som orsakar cancer. Men risken att utveckla cancer ökar linjärt med stigande övervikt för de flesta cancerformer. Det i sig stärker hypotesen om orsakssamband, säger Tanja Stocks.
Viktigt att förebygga
Ur ett folkhälsoperspektiv betyder resultaten att om obesitas kan förebyggas, skulle även en betydande andel cancerfall kunna undvikas, menar forskarna. Obesitas finns hos över tio procent av den vuxna befolkningen.
– Fetma klassas som en kronisk sjukdom och beror på en kombination av arv och miljö. Viktminskning är svårt och att enbart ge rekommendationer om livsstilsförändringar har begränsad effekt. Här krävs troligtvis omfattande åtgärder; hela samhället behöver förändras för att motverka ökningen av fetma och de följdsjukdomar som detta kan orsaka.
BMI och fetma
Ett BMI, eller kroppsmasseindex, över 30 räknas som fetma. För varje ökning på fem enheter i BMI ökar risken för de potentiellt nya fetmarelaterade cancerformerna med 17 procent hos män och 13 procent hos kvinnor, enligt studien.
Det betyder till exempel att en man med ett BMI-värde på 31 har 17 procent högre risk att utveckla dessa cancerformer jämfört med en man med BMI 26. För redan kända fetmarelaterade cancerformer var motsvarande riskökning 24 procent bland män och 12 procent bland kvinnor.
Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller för gravida i Sverige oavsett om de har fötts i landet eller inte. Det framgår av en studie från Linköpings universitet och Karolinska Institutet.
I studien har forskarna följt i princip alla födslar i Sverige under åren 2000 till 2020, se faktaruta nedan.
Utgångspunkten för studien är att det finns ojämlikheter i Sverige vad gäller hälsa i samband med graviditet. Kvinnor som har flyttat till Sverige från andra länder drabbas i större utsträckning av allvarliga komplikationer jämfört med dem som har fötts i landet.
Högre vikt kan påverka
Det är inte klarlagt varför det är så. Men många faktorer som påverkar hälsan bidrar troligen till ojämlikheten. En möjlig faktor är kroppsvikt, enligt forskarna. Det är vanligare bland utlandsfödda kvinnor från vissa regioner att de har undervikt, övervikt eller obesitas, alltså övervikt med ett bmi på 30 eller mer, när de blir gravida.
Komplikationer vid graviditet
Forskarna undersökte åtta komplikationer som kan uppstå i samband med och efter en graviditet:
Svår komplikation som hade kunnat vara dödlig, hos den gravida
Havandeskapsförgiftning, preeklampsi
Graviditetsdiabetes
Spädbarnsdödlighet under första levnadsåret
För tidig födsel (före graviditetsvecka 37) och extremt för tidig födsel (före graviditetsvecka 28)
Låg apgarpoäng (ett mått på det nyfödda barnets vitalitet)
Stort barn, i förhållande till graviditetslängden
Litet barn, i förhållande till graviditetslängden
Nästan två miljoner graviditeter ingick i studien. Genom att använda data från flera nationella register undersökte forskarna förhållandet mellan kvinnans bmi vid första mödravårdsbesöket, komplikationer och födelseregion i världen.
Källa: Linköpings universitet
Det är redan känt att övervikt och obesitas kan kopplas till många komplikationer vid graviditet och förlossning för kvinnor som är födda i Sverige, säger Pontus Henriksson, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
– Därför ville vi undersöka om ojämlikheterna när det gäller graviditetskomplikationer mellan kvinnor födda i olika länder till viss del kan förklaras av skillnader i kroppsvikt. Om man vet att det finns hälsoskillnader så vill man ju ta reda på vad de beror på, för att i nästa steg kunna göra något åt ojämlikheterna.
Graviditetsdiabetes kan förebyggas
Forskarna har beräknat hur stor andel av komplikationerna, exempelvis graviditetsdiabetes, som skulle kunna undvikas om alla kvinnor hade haft normalvikt när de blev gravida.
– Vi kom till exempel fram till att ungefär hälften av alla fall av graviditetsdiabetes potentiellt skulle kunna förebyggas. Detta gäller både för kvinnor som är födda i Sverige och utlandsfödda kvinnor, säger Maryam Shirvanifar, doktorand vid Linköpings universitet.
Forskarna menar att insatser för att främja en hälsosam vikt kan hjälpa alla kvinnor, oavsett födelseland.
Mycket spelar in
Studien målar samtidigt upp en komplex bild. Kroppsviktens roll skiljer sig mellan olika komplikationer. Hög kroppsvikt bidrar exempelvis mer vid graviditetsdiabetes än vid andra komplikationer. Forskarna konstaterar också att undervikt inte tycks bidra nämnvärt till de undersökta komplikationerna.
I analyserna har forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomiska data. Men det finns också möjliga orsaker till ojämlikhet som inte har kunnat undersökas i denna studie, som bemötande i vården, kommunikationsbarriärer, stress kopplat till migration och skillnader i hälsofrämjande beteende. Forskarna efterlyser fortsatt forskning som granskar fler faktorer som kan påverka hälsan vid graviditet i olika grupper av människor.
Byggarbetare som utsätts för damm och andra partiklar kan ha en ökad risk att drabbas av kronisk njursvikt. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Kronisk njursvikt är den vanligaste formen av njursvikt. Det innebär att njurarnas förmåga att rena kroppen långsamt försämras. Då blir skadliga ämnen och vätska, som annars skulle följt med urinen, kvar i kroppen.
Forskning har tidigare visat att partiklar i luftföroreningar utomhus – till exempel från industri, trafikavgaser och uppvärmning – kan öka risken för kronisk njursjukdom.
En ny studie visar att detta troligen även gäller yrkesverksamma som exponeras för partiklar inom byggindustrin.
– Vi ser ett tydligt samband mellan att ha arbetat i byggmiljöer med höga dammhalter och risken att drabbas av kronisk njursjukdom före 65 års ålder. Men ytterligare studier krävs för att visa om det rör sig om ett orsakssamband och för att kartlägga de biologiska mekanismerna, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand inom arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ökad risk för kronisk njursvikt
Studien bygger på data från drygt 280 000 byggarbetare som deltog i hälsoundersökningar mellan åren 1971 och 1993.
Resultaten visar att byggarbetare som exponerats för damm och partiklar hade cirka 15 procent högre sannolikhet att få diagnosen kronisk njursvikt, och medicinsk behandling för att ersätta förlorad njurfunktion.
Den förhöjda risken fanns dock inte kvar efter pensionsåldern.
Arbetsmiljön behöver förbättras
Genom förbättringar på arbetsplatser och användning av skyddsutrustning har byggarbetares exponering för partiklar minskat under perioden som undersöktes, det vill säga från 1970- till 1990-tal.
Det kan ha bidragit till minskad njursjuklighet, men enligt forskarna behöver mer göras för att förbättra arbetsmiljön inom byggindustrin.
– Kronisk njursvikt är en svår sjukdom som har stor påverkan på individens livskvalitet, ökar risken för följdsjukdomar och orsakar stora kostnader för sjukvården. Förebyggande arbete är därför av stor betydelse, säger Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin.
Populära profiler i sociala medier blandar allt oftare samhällsfrågor och produktreklam. Det kan öka försäljningen – men bara om engagemanget uppfattas som genuint och publiken inte är alltför skeptisk. Det framgår av en studie från Handelshögskolan i Stockholm.
När vanlig produktreklam fungerar allt sämre testas hela tiden nya grepp. Ett grepp är att kombinera produktförsäljning med ett engagemang för samhällsfrågor, i sociala medier-kanaler.
Så kallade influerare kan jämte reklambudskap föra fram ett intresse för exempelvis miljöfrågor eller social förändring. Någon som är känd för ett miljöengagemang kan till exempel sälja produkter som marknadsförs som miljövänliga.
Mindre misstänksamhet
Nyttjandet av samhällsfrågor på detta sätt kan öka försäljningen för influerare, konstaterar forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm i en ny studie.
Reklam-inlägg med ”samhällsvinkel” uppfattas som mindre påträngande än annan reklam i sociala medier. Konsumenter som ser samhällsfrågor i influerares inlägg tillbringar jämförelsevis mer tid på produkternas webbplatser och är mer benägna att köpa.
Inlägg som handlar om en viktig fråga uppfattas mindre som traditionell reklam och mer som en del av influerarens egna värderingar. Det minskar konsumenternas naturliga misstänksamhet mot reklam, enligt forskarna.
Kan ses som falskt
Men det fungerar inte på alla sociala medier-besökare. Enligt forskningen spelar det roll huruvida influerarens framtoning passar ihop med det samhälleliga budskapet eller inte. Om influerarens engagemang uppfattas som äkta är konsumenter mer benägna att lita på budskapet och engagera sig i produkterna. Känns greppet falskt kan det däremot få motsatt effekt hos mottagaren.
Personer som redan är skeptiska till influerare och marknadsföring kan också tycka att det är manipulativt när aktivism används för att sälja produkter, säger Jonas Colliander, forskare vid Handelshögskolans Center for Retailing.
– De som redan är misstänksamma mot influencers kan se detta som ännu ett marknadsföringsknep. Då kan aktivism i reklam snarare få negativ effekt. Marknadsförare måste verkligen förstå sin målgrupp innan de använder den här strategin.
Strategi med möjligheter och risker
För att kunna sälja med hjälp av samhällsengagemang gäller det att vara äkta, säger Jonas Colliander.
– Om det känns påklistrat kommer konsumenterna att genomskåda det direkt.
Genom en kombination av samhällsfrågor och produktreklam kan varumärken alltså sticka ut, enligt forskarna. Men strategin måste användas försiktigt. Företag som framgångsrikt vill använda influerare med samhällsengagemang för att sälja sina produkter behöver välja profiler som passar för frågan – och rikta sig till mindre skeptiska målgrupper.
Så gjordes studien
Forskarna genomförde fem experiment där sociala medier-inlägg med sponsrade budskap – som antingen innehöll eller inte innehöll engagemang i samhällsfrågor – visades för studiedeltagare. Produkterna i inläggen kunde vara sådant som vattenflaskor av återvunnet material eller miljövänliga tandborstar. Reaktioner testades också när dessa produkter marknadsfördes av olika typer av influerare till olika typer av mottagare.
För personer som utvecklar Lewykroppsdemens saknas idag effektiv behandling. Men nu visar en studie från Karolinska institutet att läkemedel mot Alzheimers sjukdom tycks kunna bromsa kognitiv försämring.
Lewykroppsdemens utgör cirka 10–15 procent av all demenssjukdom. Den kännetecknas av förändringar i sömn, beteende, kognition och rörelseförmåga. Sjukdomen kan också påverka olika kroppsfunktioner som inte kan styras med viljan.
Effektiv behandling saknas
För närvarande finns inga godkända behandlingar mot Lewykroppsdemens. För att lindra symtomen kan patienterna få mediciner som vanligtvis används vid Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel innehåller så kallade kolinesteras-hämmare och memantin.
– Det är dock osäkert hur effektiva dessa behandlingar är eftersom tidigare studier visat varierande resultat och det finns begränsat med långtidsdata, säger forskaren Hong Xu vid Karolinska institutet.
I en ny studie har forskare undersökt långsiktiga effekter av kolinesteras-hämmare och memantin vid Levykroppsdemens. De har tittat på behandling med dessa läkemedel i upp till tio år. Forskarna jämförde sedan med patienter som inte fick någon behandling. Drygt tusen personer ingick i studien.
Kognitiv försämring bromsandes
Forskarna fann att kolinesteras-hämmare kunde bromsa den kognitiva försämringen under fem år, jämfört med memantin eller ingen behandling. Läkemedlen var också förknippade med en minskad risk att dö under det första året efter diagnos.
– Våra resultat belyser de potentiella fördelarna med kolinesterashämmare och stöder en uppdatering av behandlingsriktlinjerna för patienter med Lewykroppsdemens, säger professor Maria Eriksdotter vid Karolinska institutet.
Studien har begränsningar
Forskarna kan däremot inte dra några slutsatser om orsakssamband. De hade inga uppgifter om annat som kan ha påverkat resultaten, till exempel livsstilsvanor, skörhet, blodtryck och eventuell underliggande alzheimersjukdom.
En annan begränsning är att det fortfarande är svårt att ställa en korrekt diagnos av Lewykroppsdemens.
Mer än en fjärdedel av nuvarande samt tidigare aktiva i cheerleading uppger att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten. Skador och missnöje med ledarskap anges också som problem – och som skäl till att en del slutar. Det framgår av en studie från Linköpings universitet.
I Sverige växer sporten cheerleading. Runt 18 000 utövare finns och många av dem är barn och ungdomar.
Uppgifterna om övergrepp och andra problem kommer från en enkät som i fjol gick ut till runt 800 personer som är, eller har varit, aktiva inom cheerleading i Sverige. 211 aktiva och 73 före detta tävlingsaktiva deltog i enkäten. De svarade på frågor om psykologiska, fysiska och sexuella övergrepp och på frågor om sin egen hälsa.
Utfrysning och nedvärdering
Av dem som svarade i enkäten uppgav 29 procent att de har utsatts för psykologiska övergrepp i sporten.
– Det liknar vad vi ser internationellt inom andra sporter: att det främst är psykologiska övergrepp som sticker ut, säger Carolina Lundqvist, docent inom psykologi och idrottsvetenskap vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Det kan handla om att bli utfryst ur gemenskapen, förminskas eller nedvärderas, manipuleras eller uppleva hot. Hur allvarliga övergreppen upplevdes vara mättes inte.
Ett annat problem, enligt enkäten, är brist på stöd när någon i ansvarsposition har känt till trakasserier eller övergrepp men inte vidtagit åtgärder. Cirka fem procent av de aktiva och en dryg fjärdedel av de före detta aktiva uppgav att de har varit med om det.
Många slutar under gymnasiet
Många slutar med cheerleading i gymnasieåldern, enligt Svenska Cheerleadingförbundet. I enkäten ombads före detta aktiva att beskriva varför de slutade.
Ungefär en tredjedel angav att de slutade med sporten på grund av tränarnas ledarskap. En ungefär lika stor andel angav skador som orsak.
Runt en fjärdedel av de före detta aktiva angav hög press som orsak till att ha slutat med idrotten. Drygt en femtedel angav dålig sammanhållning och dålig stämning i laget.
Svårt att larma
Forskning har visat att det ofta är först efter karriären som idrottare berättar om övergrepp. Carolina Lundqvist vid Linköpings universitet säger att det kan finnas flera skäl till det. Ett är att attityder och beteenden normaliseras i idrottsmiljön. Först efteråt inser en del vad de har varit med om. Ett annat skäl är att aktiva idrottare kan låta bli att larma utifrån en oro att i så fall råka ännu mer illa ut.
Studien pekar på vikten av att utbilda ledare på alla nivåer och aktivt jobba med insatser som säkerställer att idrottsmiljöer är trygga, hälsosamma och utvecklande, säger Carolina Lundqvist.
– Det som jag tror hindrar är gamla normer och en inställning som sätter prestation före hälsa.
Cheerleadingförbundet har utifrån studiens resultat börjat ett arbete med att ta fram utbildningar för tränare och har infört en ny uppförandekod för ledare, enligt Linköpings universitet. Eftersom många före detta aktiva inom cheerleading angav skador som en orsak till att ha slutat vill förbundet också öka tränares kunskap om hur skador kan förebyggas.
Cheerleading kom till Sverige på 1980-talet. Svenska Cheerleadingförbundet, som har finansierat studien, bildades 1995 och är medlem i Riksidrottsförbundet sedan 2019.
Enkäten som ingår i studien gick ut till cirka 800 aktiva eller före detta aktiva under oktober till november 2023. Svarsfrekvensen var drygt 35 procent.
Förändringar i moderkakan kan öka risken att barn tidigt utvecklar astma och allergier. Det visar en studie från Örebro universitet.
– Vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger forskaren Maria Lodefalk.
Det är känt sedan tidigare att astma och allergier i vissa fall börjar utvecklas redan under fosterstadiet. Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt om moderkakan kan ha betydelse för risken att utveckla dessa sjukdomar. Forskningen bygger på en genomgång av 19 tidigare studier med omkring 13 000 barn.
Den nya studien visar att om det finns en inflammation i fosterhinnor och moderkaka, har barn som föds för tidigt cirka tre gånger så hög risk att drabbas av astmarelaterade problem. Detta gäller utöver den ökade risken för lungsjukdom som är kopplad till för tidig födsel.
Orsakssamband kan inte påvisas
Även för barn som vuxit färdigt i magen såg forskarna ett samband mellan ovanligt tunga moderkakor och ökad förskrivning av astmaläkemedel under barnets första levnadsår.
Sambanden är statistiskt säkerställda, men forskarna vet ännu inte säkert att det är förändringarna i moderkakan som direkt, eller indirekt, ger upphov till astma eller allergi hos barnet.
– Det är nästan omöjligt att göra sådana studier som krävs för att bevisa orsakssamband när det gäller gravida kvinnor. Men med tanke på resultatet tycker jag att vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger barnläkaren Maria Lodefalk som även är docent i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Kan leda till nya rutiner
Enligt forskarna är en rimlig förklaring till de nya fynden att det rör sig om en inflammation i moderkakan och fosterhinnorna. Det triggar i sin tur en inflammation om finns kvar hos fostret och riskerar att skada barnets lungor eller påverka immunsystemet även efter födseln.
Det är kunskap som vården redan nu kan dra nytta av, menar Maria Lodefalk.
– Om vi vet att förändringar i moderkakan kan innebära en högre risk för astma, kan vi följa upp barn som föds både för tidigt och efter inflammation i fosterhinnor och moderkaka mer noggrant. Att väga alla moderkakor och skicka dem för analys vid oklarheter kan också vara en enkel och effektiv åtgärd, säger Maria Lodefalk.
Hon betonar att fler studier behövs för att förstå hur förändringar i moderkakan kan påverka barnets hälsa.
– Det skulle också vara intressant att undersöka om specifika behandlingar efter födseln kan minska risken att barn som föds med inflammation utvecklar astma, säger Maria Lodefalk.
Mer om moderkakan och allergier
Moderkakan är ett tillfälligt organ som utvecklas i livmodern under graviditeten. Den förser fostret med syre och näring, transporterar bort avfallsprodukter och fungerar som en barriär mot vissa infektioner. Den producerar även hormoner som är viktiga för graviditeten, kvinnan och fostret.
Nästan 40 procent av alla i Sverige lider av astma eller någon form av allergi. Astma och allergier kan orsakas av en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer. Att undvika rökning och luftföroreningar är ett sätt att minska risken för astma och allergier.
Sociala medier bidrar till gemenskap och underlättar kontakten med vänner och familj. Men allt på nätet får oss inte att må bra. Utseendehets kan få unga kvinnor att känna sig misslyckade och tonårspojkar utsätts för mycket hat. Det visar en rapport.
Varje år tar Internetstiftelsen tempen på svenskarnas nätvanor. Årets rapport lyfter fram fördelar och nackdelar med sociala medier.
– Årets rapport kastar ljus på det ibland tuffa klimatet på nätet, vilket syns i resultaten för hur sociala medier får oss att må och vad gäller utsattheten för näthat. Vi ser också att många fortfarande behöver hjälp med något på nätet, ett behov som ökar ju längre uppåt i åldrarna man kommer, säger Internetstiftelsens vd Carl Piva i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att 6 av 10 svenskar som deltog i undersökningen tycker att sociala medier underlättar kontakten med nära och kära. 3 av 10 upplever att umgänge på sociala medier ger en större känsla av gemenskap.
Men sociala medier kommer inte bara med fördelar. 4 av 10 tycker att de ofta slänger bort för mycket tid.
Utseenden jämförs
Rapporten visar också att främst yngre kvinnor jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier. Det leder till att en del känner sig mindre attraktiva. Jämförelsen med andras liv kan också framkalla en känsla av att vara misslyckad.
– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikationsansvarig på Internetstiftelsen i pressmeddelandet.
Näthatet frodas
Det råder även ett hårt klimat för unga på nätet. Mest utsatta för näthat är ungdomar mellan 12 och 19 år. Var fjärde tonårspojke har utsatts för näthat. Det är en ökning jämfört med 2023.
– Vi ser just nu ett hårt klimat där kommentarsfälten fylls av både personangrepp och rena hot. Det är en skrämmande utveckling som riskerar att påverka både barnens digitala liv och det demokratiska samtalet. Det finns stora risker med att sakliga diskussioner och öppenhet byts ut mot spekulationer och rena lögner, säger Jannike Tillå.
Många läser nyheter
Sociala medier spelar också en viktig roll för att ta del av nyheter – även om de flesta inte vill betala för nyhetstjänster. Varannan svensk har det senaste året granskat om en samhällsnyhet på nätet är sann, till exempel dubbelkollat innehållet mot andra källor
– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.
Siffror från rapporten:
95 procent av svenskarna använder internet, ofta varje dag.
Bland sociala medier är Youtube, Facebook och Instagram mest populära. Tiktok-användandet minskar markant bland barn på låg- och mellanstadiet, medan plattformen Roblox ökar bland tonåringar.
Var femte ungdom har drabbats av näthat. Störst ökning finns bland tonårspojkar där var fjärde har utsatts.
Mer än 60 procent av svenskarna använder bara kostnadsfria nyhetsmedier för samhällsnyheter. Drygt 50 procent följer rikstäckande nyhetsmedier för samhällsnyheter på sociala medier.
En tredjedel av vuxna i åldern 18–84 år har testat ett AI-verktyg. Bland unga mellan 12 och 19 år har däremot 70 procent testat.
Många behöver teknisk hjälp
Rapporten visar också att de allra flesta svenskar använder internet, men var femte person behöver hjälp med det digitala livet.
– Hjälpbehoven varierar men det handlar framför allt utmaningar med själva tekniken, för svårt och tekniskt språk, förändringar och nyheter vid uppdateringar i system och appar, och att föra över information från en gammal enhet till en ny. Vi ser också att många äldre känner en oro för att göra fel och ställa till det, säger Jannike Tillå.
Enligt rapportens författare tycks inte AI-verktyg ha slagit igenom på bred front. De som använder AI, främst unga vuxna, tar främst hjälp av verktygen för studier och arbete.
Datainsamlingen till studierna gjordes av Novus under januari 2024. Deltagarna är slumpvis rekryterade och speglar Sveriges befolkning med hänsyn till kön, ålder, utbildning och geografi.
Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,
Kalla regioner i norr och områden på hög höjd värms upp i snabb takt. Här är uppvärmningen upp till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Fenomenet hotar inte bara enskilda ekosystem, det leder också till utsläpp av stora mängder växthusgaser som koldioxid till atmosfären.
Mer fokus på växthusgaser på land
Bedömningar av hur den så kallade kolcykeln reagerar på klimatförändringar har mest fokuserat på utbytet av växthusgaser uppe på land. Mindre hänsyn har tagits till den stora kolexporten från land till alla inlandsvatten, det vill säga bäckar, älvar och sjöar, som finns i dessa regioner.
Enligt forskare bakom en ny studie kan detta leda till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan.
– De data och tillvägagångssätt som används idag är sannolikt otillräckliga för att fånga både nuvarande och framtida kolflöden som äger rum över land- och vattensystem, säger Jan Karlsson, professor inom ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Sjöar och floder i kalla områden
I studien har forskarna gjort en storskalig bedömning och analys av utsläpp av växthusgaser från inlandsvatten. De har tittat på utsläpp från över 3 000 sjöar och floder över norra halvklotet. Studien visar att sjöar och floder i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare förstått.
Kunskapen kan få stor betydelse, menar forskarna.
– När de globala temperaturerna fortsätter att stiga kan kalla regioners roll för utsläppen av växthusgaser bli allt viktigare, säger Jan Karlsson.
Studien avslöjar också regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser mellan floder och sjöar. Floder i regioner med mycket permafrost anses ha särskilt stor betydelse.
– Detta fynd är särskilt alarmerande, eftersom det tyder på att upptining av permafrost släpper ut betydande mängder lagrat kol i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna.
Vad är en kolcykel?
Kolcykeln är ett kretslopp där kol vandrar, och omsätts, mellan lagringsplatser i biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären. I atmosfären märks kolet som koldioxid.
Det finns en snabb och en långsam kolcykel. I det snabba kretsloppet cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären och hydrosfären. Det kan ta mellan 1 och 1000 år. I den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln och geosfären, till exempel berggrunden. Den här så kallade omloppstiden kan ske under miljontals år.
Biosfären: Kan beskrivas på lite olika sätt, till exempel som summan av jordens alla ekosystem eller det tunna skikt som finns kring jordklotet där liv finns.
Geosfären: Här inkluderas fasta delar av jorden, som jordskorpan och alla lager av jordens inre.
Hydrosfären: Samlingsnamn för allt vatten som finns i hav, sjöar och floder, mark- och grundvattnen, is och glaciärer. Här ingår också vatten i biosfären, alltså i växtlighet och andra levande organismer, samt vatten som är bundet i atmosfären.
Atmosfären: Det lager av blandade gaser som omger jorden. Här finns till exempel syre men också växthusgasen koldioxid.
Källa: Wikipedia
Samarbete behövs
I en annan studie betonar forskarna att klimatpåverkan på kolcykeln varierar mycket beroende på specifika klimatförhållanden och landskapets egenskaper. Enligt Jan Karlsson finns stora utmaningarna med att studera land- och vattensystem i relevant skala och i detalj för att göra korrekta bedömningar.
– För att avancera området behöver vi samarbeten över olika vetenskapliga discipliner och förhållningssätt. Helst ska forskningsinfrastrukturer, finansiering och utbildningsprogram utformas för att underlätta de integrerade förhållningssätt som behövs, säger Jan Karlsson.
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle acceptera ransonering.
För att nå klimatmålen krävs åtgärder som effektivt minskar de typer av konsumtion som har stor klimatpåverkan, som konsumtion av kött och bränsle.
Samtidigt är allmänhetens acceptans för sådana förändringar beroende av om åtgärderna uppfattas som rättvisa eller inte. Det konstaterar forskare från gruppen för klimatledarskap vid Uppsala universitet och från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Forskningen på området har hittills främst undersökt ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt. I en ny studie tittar forskarna istället på ransonering. Ransonering är ett system med en begränsad distribution av vissa produkter där människor har ett ”tak”, en ranson, som inte får överskridas. Ransonering har ibland använts i krigstid, till exempel.
Indien och Sydafrika mest positiva
Den nya studien från Uppsala universitet omfattar nästan 9 000 personer i Brasilien, Indien, Tyskland, Sydafrika och USA. I dessa länder har forskarna pejlat acceptansen för ransonering av bränsle samt ransonering av så kallad utsläppsintensiv mat, som kött. De har också studerat människors acceptans för skatter på samma produkter.
En slutsats är att människors acceptans för ransonering ligger i nivå med deras acceptans för skatt. Exempelvis är 38 procent av de personer som deltog i undersökningen positiva till ransonering av bränsle. Den motsvarande siffran för bränsleskatt är 39 procent.
Det visar sig också att acceptansen för ransonering av mat och bränsle skiljer sig mellan länder. Förhållandevis fler gör till exempel tummen upp för mat- och bränsleransonering i Indien och Sydafrika. I Tyskland och USA är en stor andel av de tillfrågade starkt emot ransonering.
Unga gör tummen upp
Människor som uttrycker oro för klimatet är mest benägna att acceptera den här typen av åtgärder. Yngre personer har generellt också en mer positiv attityd, enligt studien.
– Ransonering kanske tycks dramatiskt, men det är också klimatförändringen. Det kan förklara att stödet trots allt är högt, säger Oskar Lindgren, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet.
Rättvisa är viktigt
En fördel är att ransonering kan uppfattas som en rättvis åtgärd om ransoneringen sker oberoende av inkomst, säger Oskar Lindgren. Rättvisa styrmedel vinner i regel starkast stöd bland människor.
– Nu behövs mer forskning om attityder till ransonering och om hur styrmedlet kan utformas. Ransonering sker ju av vatten på många håll i världen och många tycks villiga att begränsa sin konsumtion som påverkar klimatet om även andra gör det. Det är positivt utifrån klimatmålen.
Om Sverige drabbas av en kris skulle minskad import slå hårt mot livsmedelsproducenter och konsumenter. Stora anpassningar skulle krävas för att klara den så kallade kriskosten. Värst skulle situationen bli i norra Sverige, visar en studie.
I skuggan av det förändrade säkerhetspolitiska läget har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt hur begränsad handel under en kris skulle påverka jordbruket och tillgången på mat i Sverige.
– Om det uppstår en kris liknande den under andra världskriget skulle det krävas omfattande anpassningar hos både producenter och konsumenter för att klara kriskosten. Vi skulle behöva klara oss på betydligt mindre mängder livsmedel, och maten skulle bli mycket dyrare, säger Hans Andersson, forskare vid institutionen för ekonomi vid SLU.
Halverad import under andra världskriget
Under andra världskriget var Sveriges import av jordbruksprodukter i stort sett halverad. Det här innebar stora ansträngningar för livsmedelsförsörjningen, men situationen kunde ändå bemästras.
Under flera decennier efteråt var det svenska jordbruket kraftigt reglerat för att säkra inhemsk försörjning i händelse av krig. Det här pågick fram till åren efter Berlinmurens fall 1989. Därefter har intresset för dessa ekonomiska frågor varit lite mer begränsat, enligt forskarna bakom studien.
Anpassning till kriskost
Men hur skulle dagens livsmedelssystem klara av att möta olika former av handelshinder kring import av livsmedel och nödvändiga varor till jordbruket? Det har forskarna undersökt i en ny studie som bygger på en etablerad datamodell för jordbrukssektorn.
I studien utgick forskarna från handelsbegränsningarna under andra världskriget. Då halverades importen av livsmedel, men även viktiga varor som mineralgödsel, växtskyddsmedel, bränsle och foder. Även tillgången på utländsk arbetskraft minskade. Samtidigt skulle befolkningen garanteras en så kallad kriskost, som innebär ett minimibehov av energi och protein.
Jordbrukets produktion påverkas om import av nödvändiga varor minskar rejält. Brist på exempelvis drivmedel kan innebära att bördig åkermark läggs i träda.
Mer spannmål, mindre kött
I forskarnas scenario, som utgår från en halverad import, sjunker den totala livsmedelsproduktionen i Sverige med cirka 35 procent. Brist på varor, främst drivmedel, skulle till exempel innebära att stora arealer åker och betesmark lämnas obrukad.
I scenariot minskar även den totala konsumtionen med cirka 30 procent. Människor skulle inte svälta, men matkostnadens andel av inkomsten ökar. Det här kan bli särskilt kännbart för hushåll med låga inkomster.
En halverad import kommer också att förändra kostens sammansättning, enligt studien. Maten skulle bestå av mer spannmåls- och vegetabiliska produkter och mindre kött, jämfört med idag.
Självförsörjningsgraden minskar
Svenskarna kommer alltså äta mer inhemskt producerad mat, men enligt forskarnas beräkningsmodell skulle självförsörjningsgraden minska från 81 till 75 procent vid en halverad import.
– Vid ännu kraftigare begränsningar av importen har det inte gått att hitta något realistisk scenario för att upprätthålla en kriskost med de förutsättningar vi har idag. För att klara ett sådant scenario skulle det behöva finnas beredskapslager och en större produktionskapacitet innan krisen inträffar, säger Hans Andersson.
En krissituation skulle innebära mindre kött på tallriken. Istället kommer mer spannmål att ingå i maten.
Stora skillnader mellan norr och söder
Studien visar också att förutsättningarna att möta en kris skiljer sig betydligt mellan olika delar av landet. Redan idag har södra Sverige en högre självförsörjningsgrad. Lantbrukarnas vinster är även högre i södra delarna av landet jämfört med i norr.
Vid en kraftigt reducerad import skulle överskottet för livsmedelsproducenter i norra och södra Sverige minska med 73 respektive 34 procent. Matkostnaderna för hushåll med låga inkomster skulle också öka mer i norra Sverige, enligt forskarnas beräkningar.
– De allt större produktionsenheterna i lantbruket och förädlingsindustrin och en allt mer högteknologisk livsmedelskedja, med omfattande importberoende av drivmedel, handelsgödsel och protein väcker frågan om det svenska försörjningsläget numera är mer problematiskt än under andra världskriget, säger Hans Andersson.
De allra flesta – med och utan psykiatriska diagnoser – är vaccinerade mot covid-19. Men bland personer som inte tar mediciner mot sin psykiska ohälsa är färre vaccinerade. Det visar en studie från Karolinska institutet.
I en studie har forskare sammanställt data från sju studier som ingår i ett europeiskt forskningsprojekt om coronapandemin. Totalt ingick drygt 325 000 personer i studiegruppen. Forskarna har också tittat på svenska registerdata med över åtta miljoner människor.
Merparten är vaccinerade
Analysen visar att 85 procent av deltagarna tog den första vaccindosen mot covid-19 fram till september 2021. Det fanns ingen tydlig skillnad i vaccinationsnivå hos personer med eller utan en psykiatrisk diagnos, ångest och depressiva symtom.
– Den höga vaccinationstäckningen bland de flesta individer med psykisk ohälsa visar att vaccinationskampanjen mot covid-19 har varit framgångsrik, säger Mary Barker som är forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Högre risk för allvarlig covid-19
Men svenska registerdata visade dock att personer med en psykiatrisk diagnos – och som inte tog ut receptbelagda mediciner mot sin psykiska ohälsa– vaccinerades i nio procent lägre utsträckning med den första dosen. Bland personer med drogmissbruk var vaccinationsgraden 16 procent lägre.
– Mer forskning behövs för att utforska orsakerna bakom dessa samband i syfte att förbättra nuvarande och kommande vaccinationsstrategier och i slutändan säkerställa ett jämlikt skydd mot infektionssjukdomar. Eftersom personer med psykisk ohälsa löper högre risk för allvarliga covid-19-komplikationer är det särskilt viktigt med hög vaccinationstäckning i denna grupp, säger Mary Barker.
I studien ingick data från det så kallade COVIDMENT-konsortiet. Här ingår Sverige, Norge, Island, Estland och Skottland.
Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
Jetströmmar kan liknas vid kraftiga vindar som visar sig som band i den övre atmosfären. De färdas runt jordklotet, men positionen kan variera. Jetströmmarna skiftar som svar på förändringar i läge och intensitet hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar de som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod.
Variationer kan ses över 700 år
Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa.
– När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger Björn Gunnarson, forskare inom naturgeografi på Stockholms universitet.
Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Forskare, bland annat från Stockholms universitet, har nu rekonstruerat variationer i jetströmmar tillbaka till år 1300. Detta har gjorts med hjälp av långa serier av årsringar från träd som fångar temperaturförändringar på olika håll i Europa.
Årsringar från träd kan avslöja historiska temperaturer. Bild: Stockholms universitet
Extrem position under pestens tid
Genom att samtidigt studera historiska data som kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen. Forskarna fann till exempel att när digerdöden slog till mot Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position.
Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt. Svåra levnadsförhållanden gjorde att sjukdomar lättare spreds bland både djur och människor.
– Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.
Klimatmodeller kan bli säkrare
Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas av den globala uppvärmningen.
– Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson.
Hundar kan i det tysta lida brist på aminosyran taurin. Att berika hundmat med taurin kan troligen förebygga sjukdom och lidande hos många hundar i Sverige, enligt en ny studie från SLU.
Studien har gjorts på hundar av rasen engelsk cocker spaniel, en av Sveriges mest populära hundraser. Rasen är överrepresenterad när det gäller förekomsten av hjärtsjukdomen DCM, dilaterad kardiomyopati, se faktaruta.
Hjärtsjukdom hos hundar
Primär dilaterad kardiomyopati, DCM, är en allvarlig hjärtsjukdom hos hundar och innebär att hjärtmuskelns sammandragande förmåga är försämrad. Sjukdomen leder ofta till hjärtsvikt.
Hundar med så kallad primär DCM dör ofta i förtid även om de behandlas med olika mediciner.
En annan variant av DCM, taurinbristresponsiv kardiomyopati, uppstår efter långvarig brist på aminosyran taurin. Till skillnad från primär DCM är detta ett tillstånd som ofta går att vända. Många hundar som får rätt medicinsk behandling och tillskott i maten av taurin kan med tiden återfå ett normalt liv och slippa all medicinsk långtidsbehandling.
Källa: SLU
En variant av denna sjukdom uppstår på grund av brist på aminosyran taurin. Detta tillstånd, som går att vända, har varit känt sedan 1990-talet, men kunskapen har ändå varit begränsad.
Många hundar kan lida brist
I den nya studien inkluderade forskarna 180 svenskägda hundar. 13 av dem visade vid studiens början tecken på DCM och hjärtsvikt. 167 av hundarna var till synes helt friska.
Det visade sig emellertid, efter blodprover, att så många som 53 av alla de undersöka hundarna hade låga nivåer av taurin. Samtliga hundar med hjärtsvikt hade mycket låga taurinvärden. Fem av dessa hundar uppvisade dessutom näthinne-förändringar som kan kopplas till taurinbrist.
Tydliga samband med maten
Forskarna undersökte även halterna av aminosyrorna metionin och cystein i hundarnas foder. Dessa två aminosyror kan omvandlas till taurin i kroppen på hunden. Forskarna ville se om det fanns samband mellan förekomsten av dessa ämnen i hundmaten och halterna av taurin i hundarnas blod.
De såg ett tydligt samband. Forskarna kunde även påvisa ett tydligt samband mellan vissa foderkomponenter och låga taurinvärden i foder. Foder som innehöll rött kött som huvudsaklig proteinkälla hade generellt lägre taurinnivåer än foder som hade vitt kött som huvudsaklig proteinkälla.
– Vår studie visar att många till synes friska cocker spaniels har låga taurinhalter i blodet, och därmed löper ökad risk att utveckla allvarlig hjärtsjukdom och andra sjukdomslidanden om detta inte uppmärksammas i tid, säger Karin Kriström, doktorand och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Forskare: Foder bör berikas
Forskarna menar att merparten av alla fall av hjärtsjukdomen DCM och hjärtsvikt hos engelsk cocker spaniel skulle kunna botas eller helt undvikas. Det som behövs, menar forskarna, är ökad kunskap om taurin hos djurägare, uppfödare, veterinärer och foderbolag.
All kommersiell kattmat ska sedan 1990-talet vara berikad med syntetiskt taurin, vilket har bidragit till att vissa sjukdomar numera är sällsynta hos katter. Forskarna hoppas på en liknande utveckling för hundfoder.
– Vi hoppas att våra resultat kommer att bidra till en rekommendation om att även hundmat bör berikas på ett adekvat sätt framöver, säger Karin Kriström.
Några av de hundfoder som analyserades i studien hade, enligt forskarna, anmärkningsvärt låga nivåer av taurin, metionin och cystein. Det här tyder enligt forskarna på att många hundar, både i Sverige och globalt, kan utveckla allvarliga sjukdomar som sannolikt hade kunnat förhindras med ett annorlunda näringsinnehåll i maten.
Kan gälla många hundraser
Forskargruppen har även nyligen kartlagt hundar med misstänkt taurinbrist-relaterad hjärtsjukdom vid tre stora djursjukhus i Mälardalen. Bland dessa fanns hundar av över 25 olika raser representerade.
– Vi kommer att arbeta vidare med att utforska bakomliggande orsaker till taurinbristinducerade sjukdomstillstånd hos hundar, och problemets omfattning inom olika raser. Vi hoppas dock, såklart, att vårt arbete inte ska behövas framöver, om det görs lämpliga förebyggande åtgärder för att motverka förekomst av taurinbrist hos hundar, säger Ingrid Ljungvall, docent och veterinärmedicinsk specialist i kardiologi vid SLU.
Det finns ingen tydlig fördel med påfrestande syrgasbehandling dygnet runt. Enligt en studie kan det räcka med kortare tid.
– Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar forskaren Magnus Ekström vid Lunds universitet.
Varje år påbörjar cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmet. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, något som många tycker är både begränsande och påfrestande. Gasen är dessutom kall och torr. Det kan orsaka besvär som torrhet, sår och inflammation i luftvägarna.
Syftet med syrgasbehandlingen är att förlänga livet, men det vetenskapliga stödet för behandlingen har varit bristfälligt.
Behandling i 15 eller 24 timmar
I en stor studie har nu forskare undersökt hur syrgasbehandling påverkar patienter med lungsjukdomar. Drygt 240 patienter vid 20 kliniker i Sverige lottades till två olika grupper. Ungefär hälften behandlades med syrgas dygnet runt. Den andra gruppen fick syrgas under 15 timmar per dygn. De följdes sedan under ett års tid.
Resultatet visar att det inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gäller sjukhusvistelser eller risk att dö.
– När vi jämför självrapporterad livskvalitet och fysisk aktivitet, symtom och trötthet hos patienterna ser vi inte heller skillnader eller tecken på fördelar om man använder syrgas under längre tid än 15 timmar per dygn, säger specialistläkaren Magnus Ekström som forskar i lungmedicin vid Lunds universitet.
Går att minska ner tiden
Gruppen som behandlades under färre timmar fick syrgas nattetid, då syresättningen oftast är sämre.
– Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger Magnus Ekström.
Speglar patientgruppen bättre
Resultaten skiljer sig från tidigare studier som genomfördes på 1970-talet. Där antyddes att dygnet-runt-behandling skulle öka överlevnaden. Men de äldre studierna var små och innefattade bara patienter med lungsjukdomen KOL.
– Styrkan med den här studien är att vi lyckats inkludera dubbelt så många patienter, och som representerar hur det ser ut i dag då många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, har även hjärtkärlsjukdomar och är kvinnor, säger säger Josefin Sundh, lungläkare och docent vid Örebro universitet.
Forskarna vill nu undersöka om behandling med ett högt flöde av uppvärmd, och mindre torr syrgas, nattetid kan förbättra prognos och leda till att patientgruppen mår bättre.
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
Varje år ökar mängden plast i världens hav med flera miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mikro- och nanopartiklar som är osynliga för ögat.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur partiklar av nanoplast påverkar organismer som ingår i viktiga ekosystem i våra vatten.
Djurplankton slås ut
Det visade sig att vissa arter av betande djurplankton, daphnier, som är viktig föda för fisk var speciellt känsliga för nanoplasten. De pyttesmå partiklarna tar sig nämligen in genom deras cellmembran.
Även kiselalger drabbades hårt av nanoplasten. Andra typer av alger var däremot opåverkade. Ett exempel är blågrönalger, det vill säga cyanobakterier, som bidrar till algblomning.
– Vi vet ännu inte varför somliga kollapsar medan andra fortsätter sina liv som vanligt. Det troliga är dock att om koncentrationerna av nanoplast ökar så kommer även de som klarar lite partiklar också att stryka på foten, säger biologiforskaren Lars-Anders Hansson vid Lunds universitet.
Studien har gjorts i konstgjorda våtmarker, men enligt forskarna gäller resultaten sannolikt även för naturliga ekosystem.
Ekosystemen kan störas
Att organismer påverkas olika mycket av nanoplaster leder till stora förändringar i näringskedjan och andra processer i ekosystemen. Det kan leda till färre betande djurplankton och mer omfattande algblomningar.
– De koncentrationer av nanoplast vi använde är låga, ganska nära de koncentrationer som redan idag finns i våra vatten, säger Lars-Anders Hansson.
Forskarna gjorde sina experiment i artificiella våtmarker. Koncentrationen av nanoplastpartiklar var jämförbar med förekomsten i våra sjöar och våtmarker. Bild: Mikael Ekvall
Forskarna kommer nu att gå vidare med sina experiment för att ta reda på hur de förrädiska nanoplastpartiklarna påverkar olika arter i sjöar och vattendrag.
– I ett bredare perspektiv bidrar vår studie med kunskap och beslutsunderlag för hur vi i framtiden ska hantera de uppenbara problem som plast medför, även om det ju också är ett förträffligt material i vårt vardagliga liv, säger Lars-Anders Hansson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
