Antikolinerga läkemedel, till exempel vissa antidepressiva mediciner, kan påverka hjärtats reglering. En studie visar att personer med stor användning har betydligt högre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras oftast till äldre eller personer i medelåldern.
Läkemedelsgruppen omfattar bland annat antihistaminer mot allergi, läkemedel mot urininkontinens och vissa antidepressiva mediciner. Så kallade tricykliska antidepressiva har stark antikolinerg effekt, medan SSRI-preparat påverkar acetylkolin i mindre grad.
Påverkar styrning av hjärtats funktioner
Hög användning av antikolinerga läkemedel har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga. Nu visar en studie att de även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom regleringen av hjärt-kärlsystemet.
I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm, 45 år eller äldre, som inte hade någon hjärt-kärlsjukdom vid studiens start – med undantag för högt blodtryck.
Deltagarna följdes i upp till 14 år, och forskarna analyserade hur användning av antikolinerga läkemedel var kopplad till risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, forskare vid vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Risk för hjärt-kärlsjukdom ökar
Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade ju mer antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år.
Personerna med störst användning hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse jämfört med de som inte använde sådana läkemedel alls. Sambandet sågs för alla typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.
– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, forskare vid Karolinska institutet.
Forskarna påpekar att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa något orsakssamband. Även andra faktorer, till exempel bakomliggande sjukdomar, kan påverka resultaten.
Att få se en svensk flagga kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en studie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Även om vi i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel och under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare vid Uppsala universitet nu undersökt genom ett experiment.
1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flagga innan de svarade. Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framför allt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.
– Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Större effekt på svenskar än danskar
Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.
– Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
Påminner om vad vi har gemensamt
I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
– Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur giftiga kemikalier i marken till slut hamnar på vår tallrik. De hittade höga halter av dioxiner i bland annat kött från får som betat nära ett nedlagt sågverk.
I Sverige finns många gamla sågverk och bruksområden som har lagts ned. Ofta ligger fiskodlingar och lantbruk precis intill – ibland till och med på samma mark. Trots att man slutade använda kemikalier för mer än 50 år sedan finns gifterna fortfarande kvar i naturen.
– Därför måste livsmedel som produceras i närheten kontrolleras för miljögifter, säger Sara Henriksson, doktorand i kemi vid Örebro universitet.
Hon jobbade under många år som miljöinspektör i Arvika kommun och samlade in prover, och vid sågverket i Hillringsberg hittade hon höga halter av dioxiner, ett samlingsnamn för ämnen som är giftiga, långlivade och mycket skadliga om de sprids i miljön.
– Proverna bekymrade mig. Jag hade aldrig hittat något liknande och därför kontaktade jag forskare i Örebro. Det blev starten för mina doktorandstudier.
Halterna i en portion fårkött 11 gånger högre än vuxna ska äta på en vecka
I sin senaste studie har Sara Henriksson analyserat komjölk, kött från får och kor som betar i närheten av sågverket och både odlad och vild fisk.
Alla prover visade spår av föroreningar. Antingen hade de högre halter än jämförelsedata eller så syntes det på mönstret att dioxinerna kom från samma källa.
– Halterna i en portion fårkött var 11 gånger högre än vad en vuxen ska äta på en vecka och 26 gånger högre än vad barn ska äta.
Fåren har flyttats till nya betesmarker. Det uppmättes inga höga halter i laxen som odlades bredvid det gamla sågverket, men företaget valde ändå att flytta odlingen.
– Den odlade fisken får foder att äta och klarar sig bättre tack vare det. Proverna vi tog på abborrar, som lever fritt, visade högre halter.
Högre halter i små abborrar än i större
De små abborrarna hade en högre halt än de större, troligtvis för att de små har mer kontakt med förorenade sediment och bytesdjur nära botten. Nötköttet och komjölken hade lägre halter.
Det tar lång tid för dioxiner att brytas ner både i kroppen och i miljön. Vi får i oss dioxiner främst via maten, särskilt via fisk, kött och mejeriprodukter. Höga halter kan påverka immunförsvaret, fertilitet och hormonsystem.
– Det har gjorts åtgärder i området som jag har undersökt. Jag önskar att samma arbete kunde göras i alla kommuner runt om i Sverige. Det finns behov av att flytta betesmarker, fiskodlingar och liknande verksamheter, avslutar Sara Henriksson.
De flesta säger sig ta klimatförändringarna på allvar. Ändå svajar stödet för statliga klimatåtgärder. En ny studie visar att det inte bara handlar om förnekelse utan om hur vi resonerar kring problemet – vissa sätt att tänka kring klimatet kan i sig bromsa viljan att agera även om vi tar problemet på allvar.
Forskare vid Umeå universitet och University of Victoria i Kanada har undersökt allmänhetens föreställningar kopplade till tolv klimatfördröjande diskurser (attityder) genom en webbenkät i USA.
Klimatfördröjande diskurser är sätt att tänka eller tala om klimatförändringar som inte öppet förnekar problemet, men som bidrar till att bromsa eller fördröja nödvändiga åtgärder. Det handlar alltså inte om klassisk klimatförnekelse, utan om argument och berättelser som får omställningen att framstå som mindre brådskande och som skjuter upp åtgärderna.
– Våra resultat visar att klimatfördröjning inte bara är ett fenomen i politiska eliter eller medier – dessa diskurser återspeglas i den breda allmänheten och får mätbara konsekvenser för stödet till klimatpolitik, säger Joakim Kulin, docent i sociologi vid Umeå universitet.
Vissa attityder är tydligt kopplade till lågt stöd
Resultaten visar också att föreställningar i linje med de flesta klimatfördröjande diskurser är utbredda. Samtidigt är vissa diskurser tydligare kopplade till minskat stöd för statliga klimatåtgärder än andra.
– Särskilt diskurser som whataboutism (att hänvisa till andra länders utsläpp), ”inga piskor, bara morötter”, motstånd mot regleringar till förmån för frivilliga åtgärder, samt att ”hänvisa till social rättvisa” och att klimatpolitik drabbar utsatta grupper, hänger samman med ett lägre stöd för statlig klimatpolitik, säger Joakim Kulin.
Det handlar om argument som vid första anblick kan framstå som rimliga eller realistiska, att andra bör gå före, att frivillighet är bättre än tvång, att omställningen riskerar att slå orättvist. Men i opinionsmätningen visar de sig ha ett tydligt samband med svagare stöd för politisk handling.
Alla klimatfördröjande diskurser minskar inte stödet
Samtidigt visar studien att inte alla klimatfördröjande diskurser minskar stödet för klimatpolitik. Föreställningar kopplade till individualism och teknikoptimism är tvärtom positivt relaterade till stöd för klimatpolitiska åtgärder.
– Även om många klimatfördröjande diskurser är utbredda är det bara vissa – till exempel att peka på andra länders utsläpp – som tydligt hänger samman med svagare stöd för statlig klimatpolitik. Detta innebär att riktade motargument som bemöter de mest problematiska fördröjningsdiskurserna kan vara avgörande för att öka allmänhetens stöd för kraftfulla klimatåtgärder, säger Joakim Kulin.
Forskarna menar att det är avgörande att förstå vilka klimatfördröjande diskurser som har störst genomslag i opinionen. Det är särskilt viktigt i ett politiskt polariserat land som USA, men även i länder som Sverige där klimatpolitiken blivit en alltmer tydlig politisk skiljelinje.
Unga vuxna konsumerar mer läkarvård när den finns tillgänglig via vårdappar, så länge de inte behöver betala patientavgift. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Framväxten av vård online via mobilappar har medfört förändringar i tillgänglighet och efterfrågan på vård. Nu har forskare vid Göteborgs universitet undersökt 19- och 20-åringars konsumtionsmönster av digital vård.
Underlaget bygger på uppgifter om ungdomar i regionerna Stockholm och Västra Götaland. Under studieperioden hade 19-åringarna avgiftsfria digitala vårdbesök medan 20-åringarna behövde betala patientavgift.
Patienternas priskänslighet var uppenbar. Deltagarna som hade passerat 20-årsstrecket hade hälften så stor konsumtion av läkarkonsultationer via vårdappar. Generellt hade kvinnor högre konsumtion än män, och ett större tapp när de hade fyllt 20.
– Det man söker digital vård för är ofta enkla åkommor, vård som du är priskänslig för att söka. Det betyder inte nödvändigtvis att vården är onödig. Det är viktigt att tänka på att om man inte har tillgång till medicinsk expertis är det svår att avgöra vilket vårdbehov man faktiskt har. Att stilla människors oro har också ett värde, säger Gustav Kjellsson, forskare i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet.
55 procent av de digitala läkarkonsultationerna hade inte blivit av
Forskarna bedömer att 45 procent av de läkarkonsultationer som 19-åringarna gjorde via vårdappar skulle ha blivit av om det hade krävts ett besök på en vårdcentral eller annan vårdinrättning, resten var konsumtion utöver det.
– Ofta handlar det om luftvägsinfektioner, hudåkommor och vård relaterad till sexuell och reproduktiv hälsa, exempelvis hantering av preventivmedel för kvinnor som hade kunnat tas omhand av en barnmorska. Det vi ser är att det sker en förflyttning till mer läkarvård, säger Gustav Kjellsson.
Forskarna såg inga direkta negativa medicinska effekter av att det görs fler digitala besök och färre fysiska, på efterföljande vård eller risken för komplikationer. Ett bifynd är att unga män, som generellt är mindre benägna att söka vård, ökade sina besök på ungdomsmottagningar.
– Det kan vara en effekt av en första digital läkarkonsultation. Tillgängligheten kanske gör det enklare att söka hjälp för åkommor som är jobbiga, exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar, säger Gustav Kjellsson.
Inte högre total kostnad
Den svenska debatten om nätläkare har handlat om vårdkvalitet, resursfördelning, huruvida primärvården avlastas, och inte minst om hur regionerna ersätter upphandlade privata nätläkare. Mot den bakgrunden är det ytterligare ett resultat i studien som sticker ut, menar forskarna:
Att den ökade vårdkonsumtionen hos 19- och 20-åringarna inte gav högre total produktionskostnad.
– Det är intressant att våra skattningar indikerar att den ökade vårdvolymen är mer eller mindre kostnadsneutral. Regionernas kostnader för digital vård beror inte främst på produktionskostnader utan på ersättningsmodellerna till privata nätläkare, konstaterar Gustav Kjellsson.
Brist på tiamin har länge pekats ut som ett hot mot torsken i Östersjön. Nu visar en studie att läget kan vara mindre allvarligt än befarat.
Brist på tiamin, ett vitamin, är känt hos flera arter i Östersjön. Bristen har rapporterats hos lax sedan 1970-talet och orsakar ökad dödlighet bland unga fiskar. Under de senaste decennierna har även flera andra fisk- och fågelarter i regionen visat sig lida av samma problem.
En studie från 2020 pekade på allvarlig tiaminbrist hos torsk i Östersjön och att den kan bidra till minskningar i beståndens storlek och antal.
Bättre situation än väntat
Men nu visar en studie från Linnéuniversitetet att Östersjötorsken kanske inte lider av tiaminbrist i den omfattning som tidigare befarats.
Forskarna har analyserat torsk från flera platser i Östersjön där brist på tiamin tidigare rapporterats. Resultaten har jämförts med torsk från Ålands hav, en av få platser i Östersjön där beståndet fortfarande uppvisar bra tillväxt, och Nordsjön där ingen brist har rapporterats.
– Vi hittade inga tydliga skillnader i tiaminhalter mellan de undersökta torskbestånden. Dessutom visade inga av de fiskar vi analyserade några tecken på nedsatt ämnesomsättning. Resultaten är glädjande eftersom torsken under lång tid har minskat kraftigt i både antal och storlek i Östersjön, säger Marc Hauber, doktorand vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Men vi rekommenderar att man fortsätter följa torskens tiaminstatus då dessa problem i andra arter har visat sig variera kraftigt mellan olika år, fortsätter han.
Fiskar behöver tiamin
Tiamin (vitamin B1) är livsnödvändigt för fiskars ämnesomsättning, nervfunktion och fortplantning. Om en honfisk har brist på tiamin när hon lägger sina ägg riskerar de nykläckta larverna att dö av undernäring.
Ett av många problem
Tiaminbrist är bara en av flera utmaningar för Östersjötorsken. Under de senaste 50 åren har beståndet minskat kraftigt i antal, storlek och tillstånd. Bakom nedgången ligger bland annat överfiske, försämrade födo- och lekplatser samt förändringar i ekosystemet.
Trots att strikta regleringar har införts märks få förbättringar, enligt forskarna.
– Om ytterligare studier bekräftar våra resultat skulle vi kunna stryka tiaminbrist från den långa listan av problem som torsken i Östersjön har, säger Samuel Hylander, docent vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.
Sedan antiken har smaken av mat beskrivits med fyra grundsmaker: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har lagt till en femte smak, umami, som kan beskrivas som smaken av japansk misosoppa.
Coronaviruset som orsakar covid-19 kan i vissa fall slå ut en eller flera av de fem smakkvaliteterna. Hos de flesta patienter som drabbats av covid är förlusten akut och kortvarig, ofta begränsad till en eller några smaker. Men det är inte ovanligt med kvarstående smakstörningar långt efter att infektionen klingat av. Orsakerna till smakbortfallet vid postcovid har hittills varit okända.
Tydliga individuella skillnader
I en studie har forskare från Sverige och USA undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur delar av smakbortfallet kan förklaras. De fann en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.
– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av postcovid, säger forskaren Göran Laurell vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
För att kartlägga smakstörningarna använde forskarna ett smaktest som mäter individens förmåga att uppfatta de fem grundsmakerna. Testerna visade att samtliga deltagare utom en hade någon form av smakpåverkan.
Vilka smaker som hade påverkats varierade mellan individer, men den minst drabbade smaken var surt.
Främst sött, beskt eller umami
Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan mer i detalj. Tjugo frivilliga personer lät forskarna ta vävnadsprover från papiller – de små prickarna på tungan som innehåller smaklökarna.
– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala, säger Tom Finger från University of Colorado.
Hos 14 deltagare fungerade smaksinnet fortfarande inte normalt, vilket forskarna kunde påvisa med molekylärgenetiska analyser av olika smakceller. Avvikelserna kopplades till smakerna sött, beskt och umami – samma smaker som testet visade var påverkade hos personerna med postcovid.
Nervimpulser till hjärnans smakcentrum
Studien är den första som kopplar människors egna smakupplevelser till objektiva testresultat och den biologiska orsaken.
– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger forskaren Göran Andersson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna, fortsätter han.
Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler skickar normalt nervsignaler till hjärnan som ger upphov till upplevelsen av de aktuella smakerna.
Forskare kan nu visa hur gamla bergarter först bildades långt nere i Mars skorpa, sedan lyftes upp, hamnade under vatten och förändrades. Resultaten ger ökad förståelse för den röda planetens långa geologiska historia.
Den amerikanska rymdorganisationen Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021. Sedan dess har den samlat in mängder av värdefull data.
Forskarna har bland annat utforskat en krater med namnet Jezero. När farkosten rullade längs insidan av kraterns kant färdades den bokstavligen genom miljarder år av Mars historia som tidigare varit okänd.
Viktig geologisk plats
I en studie har forskare med hjälp av instrument på Perseverance analyserat bergarter från den så kallade Margin Unit – en av de viktigaste geologiska platserna i kratern – och kunnat följa hur planetens inre, ytvatten och atmosfär samspelat över tid.
– Det här är berggrund som först bildades nere i Mars skorpa från magma. Sedan har den lyfts upp, exponerats vid ytan och reagerat med vatten och koldioxid, säger Sanna Alwmark, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen, Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Med hjälp av olika instrument och kameror på rovern Perserverance har forskarna undersökt en färsk yta av berggrunden i området Margin Unit. Bild: NASA/JPL-Caltech
Komplex utveckling
Analyserna visar att bergarterna domineras av den mörka mineralen olivin, som har ackumulerats i en magmakammare under höga temperaturer. Senare omvandlades bergarten när den exponerades för vatten och koldioxid. Då bildades karbonat- och silikatmineral – två mineral som innehåller vatten.
Fynden pekar på en komplex utveckling: först magmatiska processer, därefter en kemisk omvandling av den magmatiska berggrunden i kontakt med vatten och atmosfär.
Mineral kan visa förändring
Det är framför allt karbonaterna som gör fynden intressanta. Mineralen bildas när berggrund reagerar med vatten och koldioxid och kan fungera som ett geologiskt arkiv över hur en planets atmosfär har förändrats över tid.
På jorden kan liknande mineral dessutom bevara spår av biologisk aktivitet.
– Genom att följa hur omvandlingen varierar med höjd kan vi se hur miljöförhållandena har ändrats över tid. Det ger oss en mer sammanhängande bild av hur Mars utvecklats under miljardtals år, säger Sanna Alwmark.
Studien visar tydliga skillnader inom kratern. På lägre höjdnivåer är berggrunden kraftigt omvandlad, vilket tyder på att den legat under vatten när Jezerokratern fylldes av en sjö. Högre upp är påverkan mindre. Där liknar bergarterna i stället olivinrika formationer i den omgivande regionen Nili Fossae.
Resultaten stärker bilden av kratern som en plats där flera av Mars viktigaste geologiska processer möts.
Från vattenvärld till torr planet
Genom att analysera mineralens kemiska signaturer går det att rekonstruera hur planeten utvecklats – från en mer aktiv och vattenpåverkad värld till den torra planet vi ser i dag.
– I grunden handlar det om att förstå planetär utveckling. Genom att studera hur berggrund på Mars har bildats, lyfts upp och sedan förändrats i kontakt med vatten och atmosfär kan vi följa de processer som format planeten över mycket lång tid. Det är så vi kan börja förstå hur Mars blev den planet vi ser i dag, säger Sanna Alwmark.
Studien har letts Blue Marble Space Institute of Science Seattle.
En avhandling visar att elever utvecklas mer när idrottsundervisningen utgår från egna mål och tid för träning.
– När elever upplever att de blir skickliga upplevs också undervisningen som mer meningsfull, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner.
Ge eleverna frihet att påverka sina mål – och låt dem träna målmedvetet över tid. Det är kärnan i den så kallade kroppsövningsmodellen, som står i centrum för en ny avhandling vid Örebro universitet.
Enligt studien kan lärandet förbättras när variationen i undervisningen minskar och eleverna upplever att de utvecklas.
– I Sverige har ämnet idrott och hälsa länge präglats av att elever får prova många olika aktiviteter, men ofta utan tillräcklig tid för att utveckla sin kompetens. Min forskning visar att det finns andra sätt att undervisa, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Utveckling genom övning
I studien använde fyra lärare modellen under 10–17 lektioner tillsammans med totalt 101 elever. Varje elev valde ett rörelsemål som de ville utveckla– till exempel stå på händer, göra en volt, jonglera eller spela badminton. Därefter fick de öva strukturerat, dokumentera sin utveckling och analysera sina rörelser med stöd av läraren.
– Jag trodde att eleverna skulle bli uttråkade efter ett stort antal lektioner, det var även något lärarna lyfte fram, men många elever ville fortsätta med sina egna valda rörelsemål eftersom de kände sig mer kompetenta, säger Robin Lindgren Fjellner.
Planering och analys
För lärarna innebar modellen ett nytt sätt att tänka, men inte ett främmande arbetssätt. De kände igen delar som till exempel målsättning och träningsdagböcker. Samtidigt uppstod vissa utmaningar för lärarna att balansera hur fritt de kunde låta eleverna arbeta. Men även om eleverna hade olika rörelsemål blev inte klassrummet splittrat – många inspirerades av varandra och valde liknande övningar.
– Det viktiga är att skilja på aktiviteterna – rörelsemålen – och det gemensamma undervisningsinnehållet. Oavsett vilken rörelse eleverna valt fick de öva att planera, analysera och värdera sin rörelseutveckling – moment som var gemensamma för alla, säger Robin Lindgren Fjellner.
Pedagogiska modeller ovanliga
Sammantaget visar avhandlingen att pedagogiska modeller som kroppsövningsmodellen kan stärka idrottsämnets utbildningsvärde – bland annat genom att ge lärare nya arbetssätt som sätter fokus på både undervisning och elevernas lärande.
– Pedagogiska modeller är väletablerade internationellt, men fortfarande ovanliga i Sverige. Min förhoppning är att forskningen kan bidra till att de integreras i lärarutbildningen och används mer i skolans praktik, säger Robin Lindgren Fjellner.
När skogsbränderna rasade i Sverige sommaren 2018 kan de största kolutsläppen ha skett under marken. En studie visar att pyrande bränder i torvjordar underskattas kraftigt – trots att de kan frigöra mycket stora mängder kol.
Under den extremvarma sommaren 2018 bröt över 300 skogsbränder ut runt om i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forskare nu kartlagt var och varför kol frigjordes i samband med bränderna.
Utsläppen underskattas
Studien visar att utsläpp från intensiva bränder ovan mark överskattas i branddatabaser. Utsläppen från djupa organiska jordar och torvmarker underskattas däremot kraftigt – under sommaren 2018 med upp till 50 procent.
De pyrande bränderna under mark syns sällan tydligt på satellitbilder, men kan frigöra mycket stora mängder gammalt kol.
– Det som ser dramatiskt ut från luften är inte alltid det som påverkar klimatet mest. De verkligt stora utsläppen sker i det tysta, nere i marken, säger Johan Eckdahl, skogsbrandforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kol bundet i torvjordar
I boreala skogar – barrskogsregionen som sträcker sig runt norra halvklotet – lagras mer kol än vad som i dag finns i atmosfären. En stor del är bunden i djupa torvjordar som byggts upp under tusentals år.
När jorden torkar och antänds kan bränder fortsätta att brinna under markens yta under lång tid. Därmed riskerar traditionella metoder i dagens branddatabaser, som bygger på bränd areal, rökdensitet och synlig brandintensitet, att missa en avgörande del av skogsbrändernas klimatpåverkan.
Ett exempel är jämförelsen mellan brandåret 2018 och skogsbranden i Sala 2014. Trots att den totala brända arealen var betydligt större 2018 visade det sig att Sala-branden ensam släppte ut ungefär lika mycket kol som alla 324 bränder 2018 tillsammans.
– Det avgörande är var det brinner. En brand i djupa torvjordar kan väga tyngre klimatmässigt än hundratals mer intensiva bränder på mark med tunna jordlager, säger Johan Eckdahl.
Kalhyggen kan bli spridningsväg
Studien ger också nya perspektiv på skogsbruk och markanvändning. Högupplösta kartor visar mönster som tyder på att nyligen kalavverkade områden kan fungera som spridningsvägar in i äldre, mer kolrika skogar och våtmarker.
Forskarna slår fast att befolkningstäthet spelar en viktig roll för att i ett tidigt skede begränsa spridningen av högintensiva bränder. Resultaten visar också tecken på att tidig brandbekämpning och aktiv skogsförvaltning kan minska skadorna från skogsbränder.
Satelliter ger inte alla svar
Forskarna bedömer att resultaten är relevanta långt utanför Sveriges gränser. Om utsläppen underskattas under ett svenskt brandår av 2018 års omfattning finns det skäl att ifrågasätta hur stora utsläppen varit under de senaste årens extrema bränder i Nordamerika och Sibirien, enligt forskarna.
I det senare fallet saknas tillräckliga grunddata, vilket försvårar kalibreringen av satelliter och modeller.
– Satelliter som visar ovanjordisk förbränning är viktiga för att förstå var den underjordiska förbränningen kommer att börja. Men vi behöver kombinera satelliternas överblick med fötter på marken. Först då kan vi förstå hur mycket kol som faktiskt frigörs – och hur vi bäst skyddar de mest sårbara kolförråden i ett allt varmare klimat, säger Johan Eckdahl.
Det som skiljer vallaproffsen från vanliga motionärer är att de sätter större värde på skidans egenskaper än på själva vallan. Det visar en studie som undersökt hur längdåkare tänker kring glid, snö och skidpreparering.
Ofta är amatörvallare och experter ganska eniga om vad som är viktigt för att få bra glid och fäste under skidturen. Men när det gäller betydelsen av själva skidans egenskaper går åsikterna däremot isär. Dessutom finns särskilt utmanande snöförhållanden där oenigheten är stor kring hur skidorna bör prepareras – även bland proffsen.
– Experterna tycker det är viktigast att välja rätt skida innan du börjar fundera exakt på vilken valla du ska ha, säger Anton Kalén, forskare i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Vallan inte alltid räddningen
Forskarna har samlat in svar från skidåkare och vallare i Sverige på frågor om glid, material och vallning på olika underlag. Deltagarna i enkätstudien delades in i experter och icke-experter. Expertgruppen uppgav att de preparerar fler än 500 skidor och åker minst 100 mil per år.
– Experterna utgår från skidans spann eftersom det styr kontakten mot snön. När den fungerar gäller det att välja slip och finjustera strukturen med rill. Då blir vallan mer en finish än en räddningsplanka, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet och expert på tribologi, vetenskapen om ytor i kontakt under rörelse.
Men problemet som uppstår för amatörer är att de sällan har flera olika slags skidor att välja bland. Hur kan man ändå närma sig proffsens arbetssätt?
– För att optimera sina skidor behöver man försöka förstå vad skidorna är bra för och hur man bäst kompenserar för deras svagheter. Har du två par, välj det som passar bäst för dagens förhållanden. Mina viktigaste tips är att flytta bindningen om du kan för att påverka var skidan bär och att finjustera strukturen med rill, så att kontakten mot snön fungerar i just de zoner som belastas, säger Andreas Almqvist.
Experter värdesätter skidans egenskaper högre än vallans. Bild: Luleå tekniska universitet
Nysnö är knepigt
I nysnö och fuktig finkornig snö var även experterna oense om hur skidorna bäst bör prepareras, vilket tyder på att förhållandena är särskilt svåra. Utmaningarna beror på att nysnö har små korn som lätt fastnar i skidans struktur. Är kornen dessutom fuktiga blir det svårt att använda strukturen för att dränera bort överflödigt vatten.
Men Andreas Almqvist har ett tips:
– Du kommer aldrig få riktigt bra glid i fuktig nysnö. Men här behöver du kortare glidzoner och en relativt fin struktur som bär lasten med en rund och djup rill som dränerar bra.
Fryst blötsnö enklast att valla
Av enkätsvaren framgår att det mest lättvallade skidföret är fryst blötsnö. Här använde både experter och övriga skidåkare hård glidvalla och klister för fäste. Experterna tenderade dock ofta att lägga ett extra lager burkvalla ovanpå klistret – men inte alla.
– Det huvudsakliga som en vanlig skidåkare kan ta med sig av studien är att det inte bara handlar om att välja en passande glidvalla. Vilka skidor du har och hur de är slipade är viktigare, säger Anton Kalén.
Priset på kollektivtrafik påverkar de boende i utsatta områden. Höga priser kan leda till en begränsad rörlighet och en känsla av att ”sitta fast” i den egna stadsdelen. Det framgår av en studie där en grupp människor i Uppsala fick gratis kollektivtrafik i tre månader.
Internationellt har begreppet transport-fattigdom länge förekommit, enligt Fredrik Johansson, forskare på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
I en ny studie har Fredrik Johansson och forskarkollegor undersökt hur människor med låg inkomst i Uppsala-områdena Gottsunda och Bäcklösa påverkas av tillgång till gratis kollektivtrafik.
– Vi har sett att personer med låg inkomst i Gottsunda och Bäcklösa i Uppsala är mycket beroende av kollektivtrafik, men att priset på kollektivtrafiken är för högt och att de därför antingen blir kvar i sina bostadsområden eller blir tvungna att gå långa sträckor, säger Fredrik Johansson.
Biljettpriset mycket viktigt
Forskarna, som är verksamma vid KTH och Uppsala universitet, gav sju personer tre månaders gratis kollektivtrafik. Sedan gjordes djupintervjuer med deltagarna.
Det ursprungliga syftet med forskningen var att undersöka vilka sätt att resa som kan underlätta för personer med lägre inkomst att få ihop sin vardag. Bostadsbolag kan erbjuda så kallade mobilitetstjänster, som bil- och cykelpool, för att erbjuda alternativ till bilparkering. Men i utvärderingar saknas kunskap om låginkomsttagares perspektiv och behov.
Forskarna insåg snabbt, i intervjuerna, att biljettpriset på kollektivtrafiken var den viktigaste frågan. Därför valde de att studera den aspekten djupare.
Rörlighet ger trygghet
Deltagarna i forskningsprojektet berättar i intervjuerna om hur tillgången till gratis kollektivtrafik har påverkat möjligheten att delta i aktiviteter. En person berättar att hon kunde åka in till centrala Uppsala och promenera längs ån ”som en normal människa”.
Flera av deltagarna beskriver hur kollektivtrafikkortet gav dem frihet, men också en trygghet i att alltid kunna komma hem.
Osynliggjort perspektiv
– Forskningen visar att priset på kollektivtrafik är viktigt för den sociala hållbarheten, men personer i den här gruppen ofta är dåligt representerade i undersökningar och i den offentliga debatten, säger Fredrik Johansson.
Fredrik Johansson anser att det som internationellt kallas transport-fattigdom borde diskuteras mer i Sverige.
– Det viktigt att föra fram den här gruppens perspektiv som länge har varit osynliggjort.
Vaccination mot hpv minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, visar en studie. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
I Sverige erbjuds alla barn i årskurs 5 vaccination mot humant papillomvirus, hpv, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinationen minskar risken att insjukna, men hur länge skyddet varar har inte varit helt klarlagt. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt effekten på sikt i en stor svensk registerstudie.
Studien omfattar över 926 000 flickor och kvinnor födda mellan 1985 och 2001. Av dem var 365 000 vaccinerade mot hpv.
80 procent lägre cancerrisk
Deltagarna följdes i upp till 18 år efter vaccination. Under uppföljningstiden diagnostiserades 930 personer med invasiv livmoderhalscancer – varav 97 hade fått hpv-vaccin.
Studien visar att kvinnor som vaccinerades före 17 års ålder hade bäst skydd. De hade nästan 80 procent lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer jämfört med ovaccinerade. Även de som vaccinerades i äldre tonåren eller i tidig vuxen ålder hade en minskad risk.
Under hela uppföljningstiden såg forskarna inga tecken på att skyddet avtog, oavsett när vaccinet gavs.
– Det är glädjande att skyddet består när unga flickor blir vuxna och når de åldrar då livmoderhalscancer ofta uppstår. Det tyder på att inga boosterdoser av hpv-vaccinet behövs i nuläget, säger Shiqiang Wu, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vaccin i skolan ger bäst effekt
Studien visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper beroende på hur hpv-vaccinet erbjudits. De som fått vaccinet genom skolhälsovården hade 72 procent lägre risk för livmoderhalscancer jämfört med äldre grupper som bara kunnat vaccinera sig på egen hand.
– När vaccinationen erbjuds i skolan når man fler och resultaten visar hur viktigt det är för att minska risken för livmoderhalscancer i hela befolkningen, säger Shiqiang Wu.
Forskarna poängterar att studien är registerbaserad och att vissa faktorer, som livsstil och sexuella vanor, inte finns dokumenterade. De har inte heller kunnat identifiera vilken hpv-typ som orsakade cancerfallen. Samtidigt ger den stora omfattningen av deltagare, och den långa uppföljningstiden, en tydlig bild av hur vaccinationsskyddet fungerar i praktiken.
Forskarna ska följa upp effekt
Nästa steg är att undersöka hur vaccinationsgraden kan förbättras ytterligare. Detta för att säkerställa att fördelarna med hpv-vaccination når alla.
– Vi kommer att fortsätta följa upp vaccinets långsiktiga skyddseffekt mot livmoderhalscancer, inklusive effekten av olika doser. Dessutom studerar vi hur vaccinet skyddar mot andra hpv-relaterade cancerformer hos både kvinnor och män, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
I gymnasiet har uppdelningen mellan elever med olika studieresultat kraftigt ökat. Högpresterande elever samlas på vissa skolor medan elever med lägre prestationer i högre utsträckning samlas på andra skolor. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation utvecklades i Göteborg mellan 1998 och 2020.
Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil över tid, särskilt i grundskolan. Däremot har den prestationsbaserade segregationen, det vill säga uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever, kraftigt ökat. Framför allt har detta skett i gymnasieskolan.
En tydligare sortering
I Göteborgs kommun syns mönstret tydligare än i övriga Västra Götalandsregionen. I städer finns många gymnasieskolor och hård konkurrens om populära utbildningar. Det bidrar till att elever tydligare sorteras efter meritvärden.
– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet.
Markant trendbrott
Ett tydligt trendbrott syntes runt 2011–2013, i samband med gymnasiereformen GY11 och skärpta behörighetskrav. Efter den tidpunkten ökade den prestationsbaserade och etniska segregationen i gymnasiet.
Fler lågpresterande elever hamnade på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala huvudmän. Omkring 80 procent av eleverna i den lägsta prestationsgruppen i gymnasiet går i kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor har en större andel högpresterande elever.
– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.
Viktigt uppdrag försvåras
När elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor påverkas både resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Enligt forskarna riskerar utvecklingen att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.
– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.
Flera mekanismer
Studiens viktigaste resultat, enligt forskarna, är att skolsegregation utvecklas på flera olika sätt och skiljer sig åt mellan grundskola och gymnasium.
– Ska man motverka segregationen måste man förstå att det är olika mekanismer som driver de här processerna, säger Anna-Maria Fjellman.
Hon hoppas att resultaten i studien blir ett viktigt underlag för politiska beslut om hur skolvalet, resursfördelningen och ansvarsfördelningen mellan kommunala och fristående huvudmän bör utformas för att minska segregationen.
De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare hat och hot än kommentarer som publicerades senare. Det visar en analys som forskare vid Göteborgs universitet har gjort, utifrån 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
Den brittiska dagstidningen The Guardian hade över 580 miljoner besökare på sin nyhetssajt i januari 2024.
Kommentarer som lämnas i anslutning till artiklar modereras och raderas om de bryter mot tidningens riktlinjer, till exempel om de innehåller hat och hot. Ungefär 2,5 procent av alla kommentarer tas bort.
Mer hat i tidigt skede
Forskare från Göteborgs universitet har analyserat en miljon raderade läsarkommentarer från The Guardian. Kommentarerna skrevs mellan 2006 och 2024. Analysen visar att de hatiska kommentarerna läggs ut snabbare än de icke-hatiska. Det betyder att de första kommentarerna till en artikel oftare innehåller ett hatiskt språk och tycks ha skrivits i affekt.
Forskarna såg också att om en kommentar hade hatiskt innehåll ökade sannolikheten för fler hatiska kommentarer i samma ämnestråd. Nivån för diskussionen sätts av den första kommentaren och läsare känner sig manade att snabbt följa efter.
– Det behövs känslor i kommentarsfälten, till exempel för att markera att man inte är överens. Men det finns en gräns och därför behöver de grövsta kommentarerna raderas. Även om det kan vara ett minus för yttrandefriheten är det viktigt för demokratin, säger forskaren Ben Clarke vid Göteborgs universitet.
Olika typer av inlägg
The Guardians moderatorer följer en riktlinje där de delar upp ”ohyfsade” kommentarer i två huvudgrupper:
Hatiska: Innehåll som riskerar demokratins principer. Kommentarerna attackerar andra genom rasism och sexism eller andra diskrimineringsgrunder. Eller innehåller rena, eller förtäckta, hot. Dessa kommentarer raderas.
Oartiga: Innehållet i kommentaren kan vara elakt eller nedlåtande mot andra, men hotar inte demokratiska värden. Dessa kommentarer behålls.
The Guardian har, som många andra medieföretag, allt mer begränsat möjligheten att kommentera nyhetstexter. En del kommentarsfält stängs ett dygn efter publiceringen av en artikel. Samtidigt finns en vilja att interagera med läsarna.
– En konstruktiv debatt i kommentarstrådarna kräver lite mer övervägande och sådana kommentarer kräver ofta att man tar en paus och reflekterar lite grand. En uppföljande studie som vi gjorde visar att sambandet för hatiska kommentarer inte gäller för oartiga. De skrivs inte snabbare än andra kommentarer, säger Ben Clarke.
Fördröjning kan fungera
Om hatet frodas i de tidigast postade kommentarerna kan det vara en lösning att införa någon form av dröjsmål för den som vill lämna en kommentar. Genom att uppmuntra till en stunds eftertanke kan debattklimatet i kommentarsfälten förbättras. Redan idag används fördröjningsmekanismer på nätet, vanligen för andra ändamål.
– Många av oss har klickat i rutnät med bilder på trafikljus eller flaggor för att komma vidare på en webbsida. Vi har gjort experiment med detta som ett sätt för att sakta ner de som skriver kommentarer, men vissa provoceras av dröjsmålet och blir ännu argare. Vi behöver hitta nya sätt att sakta ner de som är troliga att posta hatiska kommentarer, utan att irritera alla andra, säger William Hedley Thompson, forskare vid Göteborgs universitet.
Det finns en liten cyklop bland våra allra äldsta förfäder. De gemensamma släktrötterna delas av människor och alla andra ryggradsdjur, visar ny forskning om ögats evolution.
Alla ryggradsdjur har utvecklats från en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Dessutom har resterna av detta så kallade hjässöga blivit tallkottkörteln i våra hjärnor. Det visar en studie vid Lunds universitet.
– Resultaten är en överraskning. De vänder upp och ner på vår förståelse av ögats och hjärnans evolution, säger Dan-E Nilsson, professor emeritus i sinnesbiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Maskliknande varelse
Den cyklopliknande varelsen levde för närmare 600 miljoner år sedan. Det rör sig om en liten maskliknande organism med ett stillasittande liv. Den fick näring genom att filtrera plankton ur havsvattnet.
Enligt forskarna hade arten tidigare haft någon form av parvisa ögon, likt de flesta andra djur.
– Vi vet inte om de där dubbla ögonen i just vår gren av släktträdet bara var ljuskänsliga celler eller enkla bildseende ögon. Vi vet bara att organismen sedan blev av med dessa, säger Dan-E Nilsson.
Den allt mer stillasittande livsstilen innebar att det maskliknande djuret inte längre hade behov av dubbla ögon. Med tiden förlorades därför denna funktion genom evolutionen.
Behovet av två ögon ökade
Kvar blev dock en grupp ljuskänsliga celler mitt på huvudet. Enligt forskarna utvecklades cellerna så småningom till ett litet, primitivt hjässöga – som kunde hålla koll på natt och dag. Det hjälpte också djuret att avgöra vad som var upp och ner.
Under de efterföljande miljoner åren förändrades dock situationen. Den avlägsna förfadern återgick till ett mer aktivt och simmande liv, vilket ökade behovet av bättre syn. Från delar av det lilla hjässögat utvecklades då nya och bildseende ögon i par, konstaterar forskarna.
– Äntligen förstår vi varför ryggradsdjurens ögon skiljer sig så radikalt från ögon hos alla andra djurgrupper, exempelvis insekter och bläckfiskar. Våra ögons film, alltså näthinnan, utvecklades ur hjärnan, medan insekters och bläckfiskars ögon har sitt ursprung i huden på huvudets sidor, säger Dan-E Nilsson.
Analyser av ljuskänsliga celler
Slutsatsen att våra moderna ögon har utvecklats just på detta sätt – och inte från någon annat urtida djur – bygger på en omfattande analys av ljuskänsliga celler hos alla större djurgrupper. Forskarna har också granskat cellernas fysiologi och placering i olika arter.
– För första gången förstår vi nu också ursprunget till de nervkretsar som analyserar bilden i vår näthinna, säger Dan-E Nilsson.
Tallkottkörteln är spår av ögat
Men resterna av det gamla hjässögat finns fortfarande kvar i våra huvuden – i form av tallkottkörteln som är ett ljuskänsligt organ i hjärnan hos ryggradsdjur. Här produceras hormonet melatonin som reglerar kroppens dygnsrytm.
– Det är svindlande att vår tallkottkörtels förmåga att reglera vår sömn efter ljuset härstammar från en avlägsen förfaders cyklopiska hjässöga för 600 miljoner år sedan, säger Dan-E Nilsson vid Lunds universitet som gjort studien i samarbete med University of Sussex.
