Ungefär sju av tio anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund. Men det blir allt svårare att nå unga och tillfälligt anställda. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Under slutet av 1990-talet och fram till 2010 minskade den så kallade anslutningsgraden till svenska fackförbund med ungefär en procent per år. Därefter har det varit ganska stabilt. Runt 70 procent av alla anställda i Sverige är med i ett fackförbund.
– Framför allt är det nykomlingar på arbetsmarknaden som inte går med, snarare än att arbetstagare går ur facket, säger sociologen Jesper Prytz vid Göteborgs universitet.
Positiv inställning till fackförbund
Förutom medlemskap har han undersökt hur inställningen till fackföreningar har förändrats sedan slutet av 1990-talet. Avhandlingen har jämfört resultat från tre olika enkätundersökningar under 1997, 2006 och 2018.
Vid varje undersökning svarade cirka 60 procent att de var positiva till att facken behövs i löneförhandlingar.
– Inom forskningen finns en diskussion om att yngre generationer skulle vara mer individualistiska och därför ha lägre tilltro till facket. Men attityderna har inte förändrats så mycket som man skulle kunna tro. Det finns det en väldigt stabil andel, bland både yngre och äldre, som är positiva till fackligt engagemang, säger Jesper Prytz.
Förändringar påverkade unga
Förändringarna i det så kallade Gentsystemet under 2007 och 2008 har dock haft betydande effekt för den fackliga anslutningen. Då slopades skatteavdragen för fackligt medlemskap. Samtidigt höjdes avgiften till a-kassan. Det blev då dyrare att gå med i både fack och a-kassa.
Höjningen av avgifterna anpassades också till hur hög arbetslösheten var inom olika avtalsområden. Det gjorde att avgifterna inom bygg, hotell och restaurang blev högst. Det är branscher där många unga och tillfälligt anställda finns.
– Generellt sett är yngre och tillfälligt anställda mindre benägna att gå med i facket. Att det blivit dyrare innebär ännu ett hinder för de här grupperna, säger Jesper Prytz.
Kan bli svårare att rekrytera
En annan faktor som kan kopplas till politiska beslut är att allmän visstidsanställning blev en accepterad anställningsform år 2007.
– Visstidsanställningarna är framför allt koncentrerade hos unga. På så sätt får unga en svagare anknytning till arbetsplatsen och blir svårare för facken att rekrytera.
I längden blir det ett problem för fackföreningarna att de inte lyckas fånga upp nykomlingar på arbetsmarknaden, menar Jesper Prytz.
– I de flesta europeiska länder är det så att om man inte gått med i facket runt 30–35 års ålder, så gör man det inte heller senare i livet. När färre går med under det här kritiska fönstret sjunker anslutningsgraden över tid, säger han.
Avhandlingen har jämfört resultat tre enkätundersökningar. Den första enkäten ingick i den internationella ISSP-undersökningen, medan de två senare utfördes av forskare vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen analyserar även politiska och institutionella faktorer som påverkat fackens medlemsantal. det har gjorts med hjälp av data från SCB:s Arbetskraftsundersökningar och LISA-register.
Många gamla solpaneler hamnar idag på soptippen, men det som beskrivs som framtidens solceller kan tas om hand och bli till nya. Forskare vid Linköpings universitet har nämligen utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell med perovskit – utan miljöfarliga lösningsmedel.
Elanvändningen väntas öka drastiskt kommande år. För att till exempel omställningen till eldrivna transporter och utvecklingen av AI inte ska driva på klimatförändringarna behövs flera hållbara energikällor.
Solenergi har länge ansetts ha stor potential och solceller baserade på kisel har funnits på marknaden i över 30 år. Men nu är den första generationens solceller i slutet av sin livscykel. Det har skapat ett oväntat problem.
– I dagsläget finns det ingen effektiv teknik för att ta hand om avfallet från kiselsolceller. Därför hamnar gamla solpaneler på soptippen. Det blir stora berg med elektronikavfall som det inte går att göra något med, säger forskaren Xun Xiao vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Perovskit i nya solceller
En av de mest lovande teknikerna för nästa generations solceller utgår från materialet perovskit. Dessa solceller är lätta, flexibla och genomskinliga, vilket gör att de placeras på många olika underlag. De kan dessutom omvandla upp till 25 procent av solens energi till elektricitet. Det är jämförbart med dagens kiselsolceller.
Men i nuläget har de här solcellerna kortare livslängd än kiselsolceller. De innehåller även en liten mängd bly som är nödvändig för hög effekt, men det ställer också stora krav på en fungerade återvinningsprocess.
Det finns redan idag metoder för att demontera solceller av perovskit. Vanligen används ett ämne som kallas dimetylformamid. Det är en giftig och miljöskadlig ingrediens som finns i lösningsmedel för färg.
Vatten löser upp material
Nu har forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny teknik, där vatten går att använda som lösningsmedel för demonteringen av det uttjänta perovskitmaterialet.
– Det finns många företag som vill få ut perovskitsolceller på marknaden redan nu, men vi vill gärna undvika ett till sopberg. I det här projektet vi utvecklat en metod där alla delar går att återanvända i en ny perovskitsolcell utan att prestandan blir sämre i den nya, säger forskaren Niansheng Xu vid Linköpings universitet.
Den största fördelen, enligt forskarna, är att perovskit med hög kvalitet går att återvinna direkt från vattenlösningen för att bli till en ny solcell.
– Vi kan ta vara på allt – täckglas, elektroder, perovskitlager och även laddningstransportlagret, säger Xun Xiao.
Nästa steg för forskarna är att utveckla metoden för att den ska fungera i större skala i en industriell process.
Kollegialt lärande är ett sätt för lärare att utveckla undervisningen tillsammans. Men kollektiva vanor kan sätta käppar i hjulet för förbättringar, enligt en studie vid Örebro universitet.
– Vi visar att det finns en stark vana bland lärare att jobba individuellt, säger forskaren Frida Harvey.
För drygt tio år sedan lanserade Skolverket fortbildningsinsatsen Matematiklyftet, som riktades till mattelärare med målet att förbättra undervisningen. Motorn i satsningen var så kallat kollegialt lärande, se faktaruta.
Begreppet lever kvar i den svenska skolan och forskare vid Örebro universitet har nu undersökt hur det fungerar i praktiken. Underlaget till studien är observationer och intervjuer med lärare på sex grundskolor i Örebro kommun.
– Vi kan konstatera att det finns kollektiva vanor som hindrar lärare att utveckla sitt sätt att undervisa på ett systematiskt sätt, säger forskaren Frida Harvey i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Undervisning på vetenskaplig grund
Forskning visar att det systematiska arbetssättet, baserat på vetenskapliga metoder, ska vara en drivkraft i kollegialt lärande. Resultatet får då en annan dignitet än ett vardagligt utbyte av goda erfarenheter.
– Lärare kan dela med sig av tips till varandra, om något som fungerat bra i deras undervisning. Men det är inte samma sak som att utveckla undervisningen tillsammans. För hos lärare finns en djupt rotad vana att var och en är ansvarig för sin egen undervisning, vilket hindrar att de som kolleger tillsammans granskar undervisningen, säger Frida Harvey.
Begreppens betydelse
Kollegialt lärande: En systematisk process där lärare gemensamt utvecklar sin undervisning genom reflektion, analys och kunskapsutbyte baserat på forskning och beprövad erfarenhet.
Kollektiva vanor: Arbetsmönster och oskrivna regler inom en lärargrupp som styr hur undervisning och samarbete sker, utan kritisk reflektion eller systematisk utveckling.
Undviker kritiska frågor
Ett annat hinder för det kollegiala lärandet är att lärarna i studien inte vill utmana varandra, enligt Frida Harvey. De undviker att ställa kritiska frågor till sina kolleger.
– Det går inte att stanna vid att vara korrekt och trevligt artig mot varandra utan man måste också våga ifrågasätta varför en arbetskamrat, eller jag själv, gör på ett visst sätt. Genom att utmana går det att utveckla, säger Frida Harvey.
Lärarna hinner inte
En annan faktor som hindrar kollegialt lärande är tidsbrist. Även om tid finns avsatt för att träffas och utveckla kollegialt lärande är det inte säkert att deltagarna kan prioritera att vara med, eftersom många andra arbetsuppgifter är mer akuta.
Lärarna hinner heller inte med att göra sin ”läxor” från ett möte om kollegialt lärande till nästa träff.
– Skolledningen måste skapa förutsättningar för lärare att kunna delta i kollegial utveckling av undervisningen, säger Frida Harvey.
Bakteriesporer är ihärdiga mikroorganismer som kan orsaka matförgiftning, men också infektioner inom sjukvården. Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en metod som kan upptäcka även små mängder sporer, bland annat i mjölk.
Bakteriesporer bildas när bakterier går in i ett vilostadium för att kunna överleva svåra förhållanden. De mikroskopiskt små sporerna kan överleva extrema miljöer som vanligtvis dödar bakterier, till exempel kokande vatten, vanliga desinfektionsmedel och strålning.
Den här motståndskraften – och förmågan att återaktiveras när förhållandena förbättras – gör dem till ett stort problem inom sjukvård, jordbruk och livsmedelsproduktion.
Nu har forskare vid Umeå universitet utvecklat en ny ultrakänslig metod för att upptäcka bakteriesporer.
Små mängder sporer kan upptäckas
Metoden går ut på att förstärka signalen från en unik molekyl som finns i sporer. Det har forskarna gjort med hjälp av guldnanostavar och laserbaserad teknologi.
Tekniken gör det möjligt att identifiera ytterst små mängder av kemiska ämnen – ända ner på molekylnivå. Det innebär att även mycket låga koncentrationer av sporer kan upptäckas. Det här är viktigt för att kunna sätta in förebyggande åtgärder.
– Sporer är ett stort problem på sjukhus och inom livsmedelsproduktion, där de kan fastna på ytor och utrustning, vilket leder till återkommande infektioner, förstörda livsmedel och kostsamma saneringsåtgärder, säger Dmitry Malyshev, forskare vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Hälsorisker vid mejeriproduktion
Den nya metoden skulle framöver kunna användas för att stärka livsmedelssäkerheten, till exempel inom mejeriindustrin. Där utgör bakteriesporer, särskilt från Bacillus-arter, en betydande risk. Om sådana föroreningar kommer in i produktionslinjen kan mejeriprodukter förstöras eller återkallas. Det kan också innebära hälsorisker.
I studien lyckades forskarna upptäcka sporer i ett kontaminerat mjölkprov med hjälp av den nya metoden.
– Vår metod erbjuder förbättrad känslighet, vilket gör det möjligt att upptäcka betydligt mindre mängder av bakteriesporer än vad som tidigare varit möjligt. Även om vi fortfarande är i ett tidigt skede arbetar vi aktivt med att förfina teknologin till en praktisk sensor som kan anpassas för industrier som är i riskzonen för sporkontaminering, säger Jonas Segervald, doktorand vid Institutionen för fysik vid Umeå universitet.
Tekniken som gör att det möjligt att identifiera kemiska ämnen på molekylnivå kallas ytförstärkt Raman-spektroskopi, SERS.
Ett klassrum där eleverna behärskar flera språk kan ses som en pedagogisk skattkista, enligt en ny avhandling. Men lärarna behöver veta hur kistan öppnas för att kunna använda språkkunskaperna på ett bra sätt i undervisningen.
En avhandling vid Malmö universitet har undersökt hur lärare kan använda flerspråkighet i klassrummet för att hjälpa eleverna att nå djupare ämneskunskaper.
– Vi behöver använda de resurser som finns – det är ett enormt slöseri att inte ta vara på elevernas språkbakgrunder, säger forskaren Cristina Nordman som arbetat som lärare i över 25 år.
I ett forskningsprojekt tillsammans med lärare utgick hon från teorier kring så kallat pedagogiskt transspråkande, som innebär att elevernas språkliga repertoar tas till vara i ämnesundervisningen.
Fler språk kan bli en resurs
Projektet genomfördes i två olika klasser i årskurs sex och sju. Lektionerna handlade om geografi och svenska som andraspråk.
I båda klasserna var den språkliga mångfalden stor och alla elever hade ett annat förstaspråk än svenska.
– Utgångspunkten är att flerspråkighet är en resurs, men jag ville pröva den i en kontext där eleverna inte är nyanlända, utan antingen är födda i Sverige eller har kommit hit väldigt tidigt. Tanken var att låta eleverna använda sina förstaspråk för att i första hand fördjupa ämneskunskaper, säger Cristina Nordman.
Diskuterade på förstaspråket
Ett exempel är att elever som läste en roman på svenska uppmuntrades att först diskutera den på sitt förstaspråk. Därefter pratade de om boken på svenska i en större grupp.
– De fick röra sig mellan sina språkliga resurser. Vi kunde då se att eleverna hittade fler infallsvinklar och att de visade ett större engagemang. De ställde fler frågor, säger Christina Nordman.
Under arbetet intervjuade hon lärare och elever.
– Som lärare krävs det mod och att man vågar släppa på kontrollen. Man behöver också kunna förklara för eleverna varför de ska använda sina förstaspråk i sitt lärande. Många elever har fått höra att de alltid ska prata svenska i klassrummet, och det fanns ett motstånd till att använda förstaspråken hos en del av dem.
– Men med ett uppmuntrande förhållningssätt och medveten planering förändrades den språkliga normen i klassrummen och eleverna började även mer spontant använda sina förstaspråk för att skapa mening, fortsätter Christina Nordman.
Lärarna måste ha förutsättningar
Hon hoppas att avhandlingen ska lyfta värdet av att se flerspråkighet som en resurs.
– Debatten kring flerspråkighet blir ofta animerad och förenklad. Jag vill bidra med en nyanserad bild: det finns möjligheter för den aktuella elevgruppen, men också begränsningar. Lärarnas roll är viktig och de måste ges rätt förutsättningar för gemensam reflektion och planering.
Enligt Cristina Norman behöver lärarna ha teoretiska kunskaper för att kunna organisera undervisningen för att flerspråkighet ska bli en resurs.
– Då motiveras eleverna att utforska sina språkliga repertoarer och kan nå en bättre kunskapsutveckling, säger hon.
Barn och unga som utsatts för våld i hemmet kan ha svårt att läka om otryggheten fortsätter under den psykologiska behandlingen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. För att hjälpa barnen behövs bättre skydd under och efter vården.
Barn och unga som utsätts för våld i hemmet riskerar att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Kraftig ångest, svåra minnen av händelserna och mardrömmar är några symptom som kan uppstå.
Många barn får hjälp genom så kallad traumafokuserad psykologisk behandling. Det har visat sig minska symtomen på kort sikt, men kunskapen om våldsutsatta barns egna upplevelser av behandlingen är begränsad.
Intervjuat barn och unga
Psykologen Marja Onsjö har i en avhandling intervjuat barn och unga som fått traumafokuserad behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Göteborg.
Intervjuerna fokuserade på deltagarnas livssituation under behandlingen, hur de hade upplevt insatserna och hur deras mående utvecklats.
Studiens deltagare var mellan 9 och 17 år gamla när de fick behandlingen. De hade varit med om en eller flera typer av våld. Här ingår till exempel fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, upplevelser av vuxna med alkohol- och drogproblematik eller att barnen blivit vittnen till våld mellan familjemedlemmar. Flera av deltagare hade även försökt begå självmord.
Otrygghet hinder för behandlingen
Både före och under behandling beskrev många deltagare en fortsatt otrygghet i och utanför hemmet. Det handlade till exempel om trakasserier, hot, mobbning och sexuellt våld. Det här påverkade barnens förmåga att engagera sig i behandlingen.
– Barnen och ungdomarna beskrev en grad av utsatthet som förvånade mig. Många av oss kanske tror och hoppas att när barn som utsatts för familjevåld väl fångats upp av en instans i samhället, exempelvis socialtjänsten eller BUP, kommer de att skyddas från fortsatt våld. Mina resultat visar tyvärr att så inte är fallet för många, säger Marja Onsjö.
Barnen behöver fångas upp
Flera av barnen som inte kunde tillgodogöra sig behandlingen utvecklade även mer psykiatrisk problematik över tid. Flera uppfyllde kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom, depression och generaliserat ångesttillstånd.
Barn som upplevde att behandlingen hjälpte dem fick dock, i de flesta fall, minskade symtom.
– Det är av största vikt att se till barnens individuella situation och att de skyddas från fortsatt våld för att behandlingen ska få önskad effekt. Jag önskar att vården och övriga samhället bättre kunde fånga upp de som fortsätter att leva i otrygghet under och efter behandlingen. I längden hade det kunnat spara mycket lidande men även samhällsresurser, säger Marja Onsjö.
Bättre samarbete behövs
Flera barn beskrev det som förvirrande och orättvist att de själva hamnade i fokus, trots att de inte själva utövat våldet. Marja Onsjö menar att det krävs förändring i hanteringen av fall där våld i hemmet förekommer.
– Ett utökat och mer kvalificerat samarbete mellan BUP, vuxenpsykiatri, skola och socialtjänst är ett område som hade kunnat utvecklas i de fall där familjevåld förekommer. Det hade breddat fokus från barnen som utsätts till mer av ett helhetsgrepp kring familjens situation, säger Marja Onsjö.
Avhandlingen består av tre studier med ett överlappande urval av barn och unga. I studie 1 och 2 hade deltagarna antingen genomgått förstärkt ordinarie behandling med traumafokus eller traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. I studie 3 ingick endast deltagare som genomgått traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT).
TF-KBT är en korttidsbehandling som rekommenderas av Socialstyrelsen som första insats för barn som uppvisar problematik som är relaterade till trauman. Behandlingen är avsedd för barn i åldrarna 3 till 18 år, som tillsammans med en omvårdnadsperson träffar behandlaren för individuella och gemensamma samtal.
Under förra året var växtsäsongen i Sverige tolv dagar längre jämfört med i slutet av 1800-talet. Förklaringen är högre temperaturer. Det ledde till att lövsprickningen startade snabbare än normalt och träden behöll även sina färger längre på hösten.
Globalt rapporteras 2024 som det varmaste året som någonsin uppmätts. Effekterna av högre temperaturer har också varit tydliga i Sverige. Det visar en ny uppföljning av växternas säsongsmönster som gjorts av Svenska fenologinätverket på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och länsstyrelserna.
Tidiga vårblommor som tussilago kom vid normal tid under förra året, men när lövsprickningen väl inleddes hade temperaturen hunnit stiga rejält. Det ledde till att lite senare vårtecken och försommarblommor kom ovanligt tidigt.
Och växtsäsongen – som mäter perioden från björkarnas, asparnas och häggarnas lövsprickning till att löven fått höstfärger – var betydligt längre än normalt.
Tolv dagar längre
Kartläggningen bygger på data från 14 års medborgarforskning, där allmänheten rapporterar in observationer om vår- och hösttecken i naturen. Forskarna jämför även med observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden.
– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela tolv dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, i ett pressmeddelande.
– Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, fortsätter han.
Fler rapporter behövs
För att förbättra kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på naturen behöver forskarna få in fler rapporter, särskilt från glesbefolkade områden.
– I vissa regioner är resultaten mer osäkra på grund av få observationer. Vi hoppas att fler kan bidra genom att rapportera sina iakttagelser till Naturens kalender. Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, säger Björn Gunnarsson som är samordnare för länsstyrelsernas fenologiprogram.
Fenologi och klimatforskning
Fenologi studerar hur naturens säsongsväxlingar anpassar sig till klimatet. Det ger viktig information om hur ekosystemen påverkas av ett förändrat klimat.
Mer information om hur du kan hjälpa forskarna och medverka i rapporteringen om växter, som ligger till grund för den här klimatforskningen, finns på Naturens kalender.
Långtids-EKG är en tidskrävande process som kräver mycket resurser. Därför har forskare undersökt om man kan ta hjälp av AI för att analysera långtids-EKG. Resultatet visar att AI är överlägset bättre än människor på att upptäcka arytmier.
När en patient upplever problem med oregelbunden hjärtrytm, yrsel eller svimningar kan man behöva göra ett långtids-EKG för att se om det finns avvikelser i hjärtrytmen, så kallad arytmi. Ett långtids-EKG mäter ofta hjärtats rytm under flera dygn. Eftersom ett människohjärta slår mellan 80 000 och 120 000 slag om dagen är det ett tidskrävande arbete att gå igenom mätresultatet.
AI-analys jämfördes med mänsklig analys
I en internationell studie gjord av forskare från bland annat Lunds universitet lät man en specialutvecklad AI-algoritm, DeepRhythmAI, analysera samma EKG-data som redan granskats av mänskliga tekniker. Studien omfattade över 200 000 dygn av EKG-registreringar från nästan 15 000 patienter.
– Därefter valde vi slumpmässigt ut över 5000 episoder av arytmier för analys, slag för slag, som blev bedömda av 17 paneler med tre experter vardera, främst kardiologer från hela världen, säger Linda Johnson, forskare inom kardiovaskulär epidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Experternas analyser användes sedan som ”facit” för att se hur väl EKG-teknikerna och AI gjorde sina bedömningar.
AI analyserar långtids-EKG bäst
Det forskarna såg var att AI-algoritmen bara missade 0,3 procent av fallen med allvarlig arytmi, jämfört med 4,4 procent när människor gjorde analysen. Det är ett 14 gånger bättre resultat av AI.
Förhoppningen är att AI ska göra det både billigare och snabbare att ställa diagnos. Idag är det brist på utbildad personal som kan granska mätningarna vid långtids-EKG, vilket leder till långa väntetider för patienter.
– Det är en enorm flaskhals i vården världen över och där kan AI få en betydelsefull roll. Därför ville vi studera vad som händer om man hoppar över EKG-granskarna helt och hållet och låter AI göra jobbet med att upptäcka arytmierna, säger Linda Johnson. Hon poängterar dock att det alltid är en läkare som tar beslut om diagnostisering och behandling.
Risodlingar bidrar till höga utsläpp av metan, men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny sort. Det nya riset ger både bra skörd och minskar utsläppen av växthusgasen med 70 procent.
– Det här visar att man kan ha låga metanutsläpp och samtidigt få goda skördar, säger forskaren Anna Schnürer vid SLU.
Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men det finns en baksida. Odlingarna leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Det beror på att risplantornas rötter släpper ifrån sig små kolföreningar till jorden de växer i.
Kolföreningarna tas sedan upp av olika mikroorganismer som trivs nära rötterna. Det är dessa mikroorganismer som orsakar metanutsläppen.
Forskare jämförde olika ris
Det har länge varit känt att utsöndringar från rötterna har en koppling till utsläppen, men det har varit oklart vilka kemiska föreningar det handlar om.
För att ta reda på vilka ämnen som omvandlas till metan har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jämfört två olika sorter ris. Den ena, som kallas SUSIBA2, är en genmodifierad sort som har låga metanutsläpp efter att ha försetts med arvsanlag från korn. Den andra, Nipponbare, är ett ris som inte har genmodiferats och som ger genomsnittliga metanutsläpp.
Forskarna upptäckte att GMO-risets rötter producerade betydligt mindre av ämnet fumarat. De såg också att mängden metanbildande mikrober, mikroorganismer, i den omgivande jorden var lägre.
Etanol minskar metanet
Men forskarna insåg att fumaratet inte kunde vara den enda förklaringen till att plantorna producerade så lite metan.
– Det var lite gåtfullt. Vi märkte att jorden i sig innehöll något som minskade metanutsläppen, så vi började tänka att det måste finnas någon form av hämmare som också påverkar skillnaden mellan sorterna, säger Anna Schnürer som är professor i mikrobiell bioteknik i ett pressmeddelande från SLU.
Nya analyser visade att GMO-riset utsöndrar betydligt mer etanol. Forskarna kunde även minska metanutsläppen genom att tillsätta etanol i jorden runt risplantor.
Det nya riset odlas på försök i Kina. På plats finns också utrustning som mäter metanhalten i luften. Bild: Yunkai Jin
Förädlad sort togs fram
Nästa steg var att undersöka om de kunde använda traditionell växtförädling, det vill säga utan genmodifiering, för att ta fram ett ris som både ger låga metanutsläpp och hög avkastning.
Valet föll på sorten Heijing5 som har naturligt låga metanutsläpp. Det här riset utsöndrar mindre fumarat och mer etanol än normalt, men ger för låga skördar för att kunna konkurrera med andra sorter.
Heijing5 korsades i flera led med en rissort som ger större skördar. Till slut hade forskarna fått fram ett material med bra avkastning, lite fumarat och mycket etanol. De testade sedan att odla riset i fältförsök i Kina.
Det nya riset gav i genomsnitt 70 procent lägre metanutsläpp än sorten med hög avkastning som det förädlats från. Skördarna var också relativt bra, i genomsnitt nära nio ton per hektar. Det kan jämföras med det kinesiska genomsnittet som är cirka sju ton per hektar.
Nå marknad och bönder
Nu arbetar forskarna med att registrera riset som en sort i Kina och andra länder, vilket innebär att det kan marknadsföras till jordbrukare i framtiden.
– Det är en sak att förädla fram miljövänliga rissorter, men sedan är det viktigt att få ut dem på marknaden och att få bönderna att acceptera dem, avslutar Anna Schnürer.
Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.
Det är känt sedan tidigare att komplikationer under en graviditet, som högt blodtryck och för tidig förlossning, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men det är mindre känt om sambandet kan förklaras av faktorer inom familjen.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt detta genom en registerstudie av kvinnor som födde sitt första barn mellan 1992 och 2019 i Sverige. I studien ingick kvinnor med komplikationer och även deras systrar som hade haft normala graviditeter. En kontrollgrupp som inte var släkt med kvinnorna ingick också.
Forskarna jämförde sedan risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Gener och miljöfaktorer bidrar
Studien visade att även systrarna hade nästan 40 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen.
– Våra resultat visar att risken för hjärt-kärlsjukdom efter en graviditetskomplikation inte enbart beror på själva graviditeten, utan kan påverkas av gener och miljöfaktorer, säger Ängla Mantel, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet.
Förebyggande insatser
Fynden tyder på att kvinnor med graviditetskomplikationer, och deras systrar, kan ha nytta av förebyggande insatser för hjärt-kärlsjukdom.
– Det kan vara viktigt att identifiera dessa kvinnor tidigt för att erbjuda förebyggande behandling mot graviditetskomplikationer samt livsstilsråd och uppföljning avseende risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Ängla Mantel.
Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor.
Vid en hjärtinfarkt skadas hjärtmuskeln på grund av ett stopp i blodflödet. Det följs av en kraftig inflammation där framför allt neutrofiler – en typ av vita blodkroppar – förvärrar skadan.
Män utvecklar relativt större skador på hjärtat efter en infarkt jämfört med kvinnor. En ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet skulle kunna förklara varför detta sker.
Testosteron förstärkte inflammation
I försök som gjorts på möss såg forskarna att hannar hade fler neutrofiler i blodet under de första dagarna efter infarkten, jämfört med honor.
Forskarna kan också visa att könshormonet testosteron, som finns i mycket högre nivåer hos hannar, skyndade på frisättningen av neutrofiler från benmärgen.
– Vi ser att testosteron förstärker inflammationen hos hanmöss och därmed leder till större hjärtskador. Testosteron spelar en tydlig roll i att förvärra inflammationen vid hjärtinfarkt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Större effekt hos män
Forskarna analyserade också patientdata från en klinisk prövning där läkemedlet tocilizumab, som dämpar inflammationer, testats på patienter med hjärtinfarkt. Analysen visade att läkemedlet minskade nivåerna av neutrofiler och reducerade hjärtskador. Effekten var tydligt större hos män jämfört med kvinnor.
– Vår studie visar hur testosteron påverkar neutrofiler via en mekanism som inte varit känd tidigare. Resultaten illustrerar att det är viktigt att ta hänsyn till könsskillnader i både forskning och vård. Om dessa skillnader ignoreras kan behandlingar bli mindre effektiva, särskilt för kvinnor, som ofta är underrepresenterade i studier, säger Åsa Tivesten.
Fisk är nyttigt att äta, men vissa arter som tonfisk kan innehålla giftigt kvicksilver. Forskare vid Chalmers har nu testat en ny metod att förpacka tonfisk genom att tillsätta en lösning med aminosyran cystein. Resultaten visade att upp till 35 procent av kvicksilvret kunde tas bort.
När vi äter fisk och skaldjur får vi i oss mycket protein, omega-3-syror och andra viktiga näringsämnen, men riskerar även att utsättas för den giftigaste formen av kvicksilver, metylkvicksilver.
Eftersom kemikalier ansamlas ökar gifthalterna i fiskarter som är högre upp i näringskedjan, till exempel tonfisk.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är kvicksilver en av de tio skadligaste kemikalierna för människor. Exponering för kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet. Särskilt känsliga är foster och små barn. Därför finns rekommendationer kring konsumtion av tonfisk för gravida.
Förbättra förpackningen
Nu visar en ny studie från Chalmers att det finns andra sätt att minska kvicksilverföroreningar i fisk än att begränsa konsumtionen. Forskarna har utgått från själva förpackningen av tonfisken för att undersöka hur den kan förbättras.
– Vårt mål är att öka livsmedelsäkerheten och bidra till bättre hälsa, men också att göra ett livsmedel som idag står under vissa restriktioner mer tillgängligt, säger forskaren Mehdi Abdollahi i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
Idén bakom så kallade aktiva förpackningar är att ta fram material, till exempel en vätska inuti en konservburk, som interagerar med livsmedlet under förvaring för att exempelvis öka hållbarheten. Men konceptet har aldrig tidigare använts för att förbättra livsmedelssäkerheten.
Cystein gjorde skillnad
Chalmersforskarna har i en tidigare studie undersökt om det gick att klä insidan av förpackningar med ett lager av så kallad tiolerad kiseldioxid för att fånga upp kvicksilver ur fisken. Tioler är organiska föreningar som innehåller en specifik svavelgrupp som binder hårt till kvicksilver. Men under försöken såg forskarna att krafterna som binder kvicksilvret i fiskvävnaden förhindrade att det släppte från fiskköttet.
Proteiner i tonfiskens vävnader, särskilt svavelinnehållande aminosyror, binder hårt till − och ansamlar − kvicksilver på grund av de starka interaktionerna med tiolgrupperna i aminosyrorna.
– Eftersom vi vet detta beslutade vi att tillsätta en aminosyra, cystein, till en vattenlösning som fiskköttet kan förvaras i. Vår tes var att det skulle få en del av kvicksilvret att släppa från köttet och i stället bindas i lösningen och kasseras, säger forskaren Przemysław Strachowski.
Kvicksilver i konserver minskade
I den nya studien upptäckte forskarna att ju större yta av fiskköttet som var i kontakt med cysteinlösningen, desto mer kvicksilver togs upp. När de testade malt tonfiskkött från konserver, som kan köpas i livsmedelsbutiker, minskade kvicksilvret med 35 procent.
I den aktuella studien märkte forskarna inga tydliga förändringar i utseende eller lukt hos de testade fiskproverna. Cellbaserade tester har också bekräftat säkerheten hos den utvecklade tekniken.
– Det fina med denna typ av förpackning är att den är aktiv medan produkten står på hyllan. Inga extra produktionssteg skulle behövas om en metod som denna användes industriellt, och tillämpningen av våra resultat skulle kunna öka säkerhetsmarginalen för fiskkonsumtion, säger Przemysław Strachowski.
För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
Svanödlor, eller Plesiosaurier, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa, levde på fisk och tog sig fram likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelfenor.
Ovanligt med mjukdelar i fossil
Hittills har inte mycket varit känt om plesiosauriernas yttre anatomi. Men i en ny studie har ett forskarlag lett av forskare från Lunds universitet analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla som påträffats i tyska Holzmaden.
– Fossiliserade mjukvävnader, såsom hud och inre organ, är exceptionellt sällsynta. Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger geologidoktoranden Miguel Marx i ett pressmeddelande.
Olika sorters hud gav svanödlorna fördelar
Resultaten visar en ovanlig kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen. Forskarna tror att det här kan ha gett olika fördelar: den släta huden lät svanödlan simma smidigt och fånga fisk, medan de fjällade simfötterna gjorde att den kunde röra sig på skrovliga havsbottnar.
– Våra resultat hjälper oss att göra mer exakta livsrekonstruktioner av plesiosaurier. Något som inte riktigt har kunnat göras sedan gruppen först identifierades för mer än 200 år sedan. Vidare belyser det välbevarade tyska fossilet potentialen för att kunna studera mjukvävnader som kan ge ytterligare insikter i biologin hos dessa sedan länge utdöda djur, säger Miguel Marx.
Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.
Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Tekniken, som ännu inte är godkänd i Sverige, bygger på att en virtuell hage ritas upp med hjälp av GPS-punkter i en app. Korna bär på halsband som varnar dem med ljud när de närmar sig den virtuella gränsen.
Om djuren inte vänder tillbaka får de en svag stöt från halsbandet, motsvarande ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.
Virtuella stängsel funkar i naturbetesmarker
I en studie vid SLU undersökte husdjursagronomen Lotten Wahlund hur nötkreatur anpassar sig till och påverkas av virtuella stängsel jämfört med vanliga elstängsel. Tidigare studier har främst gjorts på öppna plana betesvallar utan buskar och träd, men Lotten Wahlund ville se hur djuren reagerade på tekniken i naturbetesmarker, där den kan bli mest användbar i framtiden.
– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund i ett pressmeddelande.
Stängseltypen påverkar inte djurens beteende
När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i pälsen.
– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.
Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, till exempel sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom så kallat strip-bete.
Virtuella stängsel inte godkända idag
Idag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el, med undantag för traditionella elstängsel. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden.
– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, avslutar Lotten Wahlund.
Tillgången till privat laddning är viktigare än offentlig laddning för den som vill köpa elbil. Det visar en studie från VTI. Forskarna menar att samhället kanske bör ompröva utbyggnaden av publik laddning och i stället satsa mer på privat laddning, i synnerhet vid flerbostadshus, om man vill snabba på elektrifieringen av trafiken.
Tillgången till privat laddning är en starkt bidragande faktor för att köpa elbil. Forskare vid VTI har undersökt hur tillgången till laddningsmöjligheter påverkar benägenheten att köpa laddningsbar bil (elbil eller laddhybrid).
Studien visar att boende i bostadsrättsföreningar som fått bidrag för att installera laddstolpar var nästan lika benägna att köpa elbil som boende i enfamiljshus. Annars är ett just boende i villa, tillsammans med inkomsten och att ha mer än en bil i hushållet, en av de starkast bidragande faktorerna bakom ett elbilsköp.
Tillgång till offentliga laddstationer påverkar också elbilsköpet, men i betydligt mindre utsträckning. Studien visar att även om publika laddningsmöjligheter ökar med tio procent i närheten av bostad eller arbete ökar benägenheten att köpa elbil med mindre än en procent.
Närheten till laddstolpen viktig
Både priset och tillgängligheten, att bilägaren alltid har tillgång till den egna laddstolpen, gör den privata laddningen så mycket viktigare. Även närheten till laddstolpen spelar stor roll.
– Publik laddning kan kosta tre eller fyra gånger så mycket som privat. Då är det inte konstigt att vi ser så stora skillnader mellan de olika typerna av laddning, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke, två av forskarna bakom den vetenskapliga artikeln.
Utifrån resultaten i studien tycker forskarna att samhällets satsning på att bygga ut den publika laddinfrastrukten kan ifrågasättas. Inte minst på EU-nivå anses det som ett effektivt sätt att snabba på elektrifieringen och minska koldioxidutsläppen.
Privat laddning kan locka fler elbilsköpare
Studien talar dock för att det är bättre att samhället i stället lägger mer resurser på att underlätta för privat laddning i närheten av hemmet. I synnerhet kan förbättrade laddmöjligheter vid flerbostadshus ha en starkt positiv effekt för ökad elbilsanskaffning.
– Andra faktorer som inkomst, som också påverkar köp av elbil, går antingen inte att påverka alls eller tar lång tid. Men typ av laddning och var vi bygger den, kan samhället relativt snabbt påverka, säger Ida Kristoffersson och Roger Pyddoke.
Studien bygger på registerdata över privatbilsinköp i Sverige 2019. Det medför en mindre osäkerhet om resultatet är detsamma i dag. I uppföljande studier skulle forskarna vilja studera både nyare data och eventuella geografiska skillnader.
Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat oväntade förändringar i gullvivans blomegenskaper, som är viktiga för att en art ska kunna föröka sig. Studien, som gjorts genom medborgarforskning på olika platser i Europa, tyder på att förändringar i växters livsmiljöer påverkar deras reproduktionssystem.
Många växtarter har utvecklat olika blomtyper för att förhindra självpollinering och för att underlätta korsbefruktning med insekter. Ett exempel är gullvivan som har två skilda blomtyper, en långstiftad och en kortstiftad, se faktaruta.
Gullvivornas blommor är inte likadana. Bild: Sara Cousins
Olika blomtyper
Långstiftad (L-morf) innebär att ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång.
Kortstiftad (S-morf) innebär att pistillen är kort, medan ståndarna är höga.
Genom medborgarforskningen ”Looking for Cowslips” har nästan 900 000 gullvivor på en mängd olika platser undersökts under fyra års tid.
Gullvivan är en viktig modellart för växter som pollineras av insekter. Genom att studera dem kan man få kunskap och dra slutsatser även om andra gräsmarksväxter och deras pollinatörer.
Obalans bland gullvivor i Europa
För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad. Detta förhindrar växten från att befrukta sig själv.
I en livskraftig växtpopulation brukar fördelningen av de två blomtyperna vara ungefär lika stor.
Men bland gullvivorna i Europa har en förändring skett. Det visar en studie där forskare tagit hjälp av tusentals medborgare i 32 länder för att samla in observationer av blommorna. Insamlingen har gjorts på över 5 200 platser runt om i Europa.
– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Koppling till klimatförändringar
Enligt forskarna kan det finnas ett samband mellan den här obalansen av blomtyp och mer nederbörd under sommaren samt mer intensiv markanvändning.
Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.
– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
