Bastubad kan ha flera positiva effekter på kvinnors hälsa, visar en studie. Det kan bland annat minska smärta, ge bättre sömn och en ökad känsla av återhämtning.
Forskare vid Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet har undersökt effekter av bastubad på kvinnors hälsa. Kvinnor har varit underrepresenterade i forskningen om bastubad.
– Tidigare forskning om bastubad har i stor utsträckning fokuserat på män. I de studier där kvinnor har deltagit har de varit för få för att dra säkra slutsatser. Vår studie visar tydligt att bastubad också kan ha stora hälsoeffekter för kvinnor, säger Maria Lennkvist, forskare vid Karlstads universitet, i ett pressmeddelande.
Resultaten visar att bastubad har en tydlig smärtlindrande effekt och bidrar till förbättrad sömn. En annan viktig upptäckt är betydelsen av själva bastumiljön.
– Det som överraskade oss mest var hur stor roll miljön spelade för upplevelsen. Lugnet, värmen, naturkontakten och stillheten påverkade kvinnornas välbefinnande i hög grad, säger Åsa Engström, forskare vid Luleå tekniska universitet.
Kvinnorna i studien beskriver bastun som en plats för vila, återhämtning och reflektion – en paus från krav, stress och ständig teknikanvändning. Bastun ses också som en social mötesplats för djupa samtal utan hierarkier, men även som ett rum för eftertraktad tystnad.
Möjlighet för hälsofrämjande insatser
Enligt forskarna öppnar resultaten upp för nya möjligheter inom hälsofrämjande arbete och vård.
– Forskning visar att bastubad har potential att vara en kostnadseffektiv hälsofrämjande insats. Det skulle på sikt kunna bli en intervention som ges på recept, exempelvis inom vård, rehabilitering och äldreomsorg, säger Åsa Engström.
Att få en aktivitet på recept kan ge ökad motivation, struktur och en känsla av att bli sedd som hel person, vilket i sig kan ha positiva terapeutiska effekter.
Inte alltid positivt med bastubad
Men studien visar också att bastubad inte alltid ger positiva effekter. Kvinnorna upplevde negativa effekter när de var uttorkade, inte hade ätit tillräckligt, kände stark stress eller hade feber.
– Det är viktigt att se bastubad som en hälsofrämjande aktivitet som behöver ske under rätt förutsättningar, säger Maria Lennkvist.
Nu vill forskarna följa kvinnor över längre tid för att bättre förstå sambanden mellan smärtlindring, sömn och regelbundet bastubad.
– Vi ser tydliga effekter, men vi behöver fördjupa kunskapen ytterligare för att förstå exakt hur sambanden ser ut, säger Maria Lennkvist.
En ny rapport visar hur organiserad brottslighet kan utmana den svenska samhällsmodellen. Resultatet visar att kommuners ekonomi, Sveriges förvaltning, tilliten till det politiska systemet och de svenska välfärdssystemen alla kan hotas av organiserad brottslighet och hybrida hot.
Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har undersökt sårbarheter i den svenska samhällsmodellen och hur de kan utnyttjas av kriminella eller främmande makt. Rapporten är gjord på uppdrag av Försvarsdepartementet.
Forskarna tittade särskilt på hybrida hot, organiserad brottslighet och terrorism och hur de ibland ligger nära varandra. De undersökte svenska kommuner, politiska partier, välfärdssystem samt näringsliv med ett fokus på lokal nivå.
Sårbarheterna i den svenska samhällsmodellen är flera, konstaterar forskarna, särskilt på den lokala nivån. Kommunerna är sårbara för påverkan och infiltration, även om man inte vet i vilken omfattning.
– De svenska välfärdssystemen är universella med relativt höga ersättningsnivåer. Stora välfärdsresurser fördelas på kommunal nivå, samtidigt som den kommunala revisionen är svag, säger Carina Gunnarson, forskningsledare vid FOI, i ett pressmeddelande.
Systematiskt svinn
Rapporten visar ett stort antal myndighetsrapporter om systematiskt svinn, där assistansersättning, tandvårdsersättning och jobbstöd utnyttjas av kriminella. Systemen utnyttjas genom bedrägerier, men också genom att kriminella startar välfärdsföretag.
– De valfrihetsreformer som genomfördes på 1990-talet har skapat en marknad för kriminella aktörer. Samtidigt kan hederliga företagare, oavsett bransch, bli utsatta av kriminella grupper. Företagare kan bli hotade och utpressade. Kriminella kan även infiltrera företag för att ta över ägandet så att det blir ett brottsverktyg för penningtvätt, narkotikasmuggling eller annan kriminell verksamhet, säger Carina Gunnarson.
Hon säger också att politiska partier behöver vara medvetna om att deras valnämnder kan bli utsatta för exempelvis hot, ryktesspridning, mutor och infiltration.
– Allt i syfte att ”rätt” politiker ska hamna högt på valsedeln och ”fel” kandidat långt ned.
Organiserad brottslighet hotar tillit till det demokratiska systemet
Rapporten pekar också på att medborgarnas tillit till politiker, institutioner och det demokratiska systemet hotas av organiserad brottslighet. Det är en utmaning för den svenska samhällsmodellen.
– Långsiktiga konsekvenser av utbredd organiserad brottslighet skulle kunna vara minskad vilja att betala skatt, rösta eller på andra sätt engagera sig i politik och samhällsfrågor. Legitimiteten för den svenska välfärdspolitiken bygger på att systemet uppfattas som effektivt och trovärdigt, säger Carina Gunnarson.
Enligt forskarna skulle det vara särskilt oroande med en utveckling där främmande makt använder sig av eller börjar samarbeta med kriminella aktörer i Sverige för att främja sina intressen. Det finns sådana exempel redan, som hur Irans regim har anlitat ungdomar i Sverige med kopplingar till gängmiljöer för att utföra sprängdåd mot Israels ambassad, och hur Ryssland tvättat pengar via samarbetsvilliga företag och entreprenörer.
Kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism
Det finns också kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism.
– En del experter anser att det är ett ovanligt fenomen med kortsiktiga och sporadiska samarbeten mellan kriminella och terrorister. Andra menar att samarbetena mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper är långsiktiga och här för att stanna, säger Sebastian Cancino Montecinos, forskare på FOI.
Forskarna lyfter dock fram att det krävs vissa förutsättningar för att samarbeten mellan organiserad brottslighet och terrorgrupper ska slå rot. Till exempel svag politisk styrning, fattigdom, samt historia av våld och korruption – något som Sverige hittills varit förskonat från.
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr det mesta. Men det måste inte vara så. Barn kan ges möjlighet att höras på fler sätt i vården – bland annat via tekniska lösningar som appar, enligt en ny avhandling.
Varje år möter vården tusentals barn som behöver stöd eller behandling. För många är vården en återkommande del av livet. Men trots goda intentioner bygger många vårdmöten fortfarande på vuxnas sätt att se och tänka.
Det säger designern och forskaren Britta Teleman, som nyligen lade fram en avhandling i ämnet vid Högskolan i Halmstad.
– Om barn hade fler verktyg och fler sätt att påverka sin vård skulle det stärka deras delaktighet, välmående och självständighet, säger Britta Teleman, som har sin bakgrund i industridesign.
Vuxna kan behöva backa
Avhandlingen pekar på att vuxna ofta tolkar bristande delaktighet som något som ligger hos barnet. Barn och unga själva, däremot, pekar på hinder i omgivningen och situationen som minst lika viktiga.
– Mitt fokus har varit att skifta perspektivet: Hur kan vi som vuxna reflektera mer över vad vi själva gör och hur systemet är uppbyggt? Det handlar om att skapa utrymme för barn att uttrycka sig på sitt eget sätt.
Det är nödvändigt att ta in barns perspektiv i både problemformulering och i processen att hitta lösningar, säger Britta Teleman. Då ökar chansen att lösningar faktiskt fungerar i praktiken.
– Om man inte har delaktighet redan i forskning och design blir det svårt att hitta lösningar som möter barns behov i en konkret vårdsituation.
App kan hjälpa
I avhandlingen undersöks verktyg och metoder som utmanar normer som hindrar barns delaktighet. Bland annat har en app för barn testats. Britta Teleman har deltagit i utvecklingen av appen, i samarbete med forskarkollegor och Region Skåne.
Den testade appen ger barn nya sätt att beskriva hur de mår och vad de tycker, vilket tycks förändra dynamiken i vårdmöten, säger Britta Teleman.
– Personalen såg direkt fler möjligheter att inkludera barn som tidigare inte hade pratat så mycket. Föräldrarna blev mer passiva eftersom barnen själva kunde styra appen. Och viktig information, som annars riskerade att försvinna, kom fram.
När appen gjordes involverades barn i processen från början, via intervjuer och workshops.
– Vuxna kan tro att de vet vad barn behöver. Men det är omöjligt att ha någon annans perspektiv. Det är bättre att ta in barnens perspektiv från början.
Att bli hörd är hälsosamt
Att öka delaktighet tidigt har betydelse långt utanför vården. Att lära sig att påverka motverkar marginalisering eftersom det stärker barnens självständighet, något som gynnar både individen och samhället.
– Normkritisk design har stor potential inom vården. När vi adresserar normer, lyfter barnens röster och tar deras rättigheter och erfarenheter på allvar kan vi skapa bättre vård och större möjligheter för barn att utvecklas och må bra, säger Britta Teleman.
Konkurrensen om nektar och pollen skärps när många bikupor placeras ut i ett område. En studie visar att fler honungsbin på irländska hedar påverkar vilda humlor, som både ändrar beteende och storlek.
När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för att producera eftertraktad ljunghonung – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna.
Forskare från Lunds universitet och University College Dublin visar i en studie att vilda humlor både förändrar sitt beteende och blir mindre i storlek när antalet bikupor i området ökar. Forskarna jämförde humlornas rörelsemönster på platser med 0–35 bikupor under flera veckor.
– Vi såg att humlorna anpassade sig ganska direkt efter att honungsbina flyttat in, säger Lina Herbertsson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Bin flyttas ut till hedarna på Wicklow Mountains i Irland för att producera ljunghonung. Men deras närvaro stressar traktens humlor. Bild: Dara Stanley
Humlorna flög vidare
Humlorna stannade kortare tid på ljungblommorna och flög vidare snabbare – ett tecken på att blommorna innehöll mindre nektar och pollen.
Ännu mer oväntat, enligt forskarna, var att humlorna även var mindre i de studerade områdena. Det kan bero på att större humlor, som kan flyga längre från boet, sökte sig till områden med färre honungsbin. De mindre humlorna, som vanligtvis tar hand om yngel i boet, kan i stället ha gett sig ut för att hjälpa till med insamlingen när de större inte hann med.
– Det här är inget vi förväntar oss på platser som fullkomligt prunkar av blommor. Effekten var märkbar både intill kuporna och upp till en kilometer bort, säger Lina Herbertsson.
Färre blommor till vilda pollinatörer
Studien har betydelse även utanför Irland. Honungsbin, humlor och andra vilda bin är viktiga för pollineringen av vilda växter, frukt, bär och andra grödor. Samtidigt pressas de vilda pollinatörerna redan av färre blomrika marker, och fler bikupor innebär fler munnar vid samma buffé.
Biodling är samtidigt en kulturtradition och en del av livsmedelsproduktionen, vilket gör balansen mellan honungsbin och vilda bin till en central fråga för både miljö och matförsörjning.
– Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa biodlare och naturvårdsbiologer att planera kupornas placering, så att både honungsbin och vilda humlor kan trivas. Och att vi på sikt kan bevara alla pollinatörer, som ju är viktiga för både odling och vilda ekosystem, säger Lina Herbertsson.
Honungsbin. Bild Depositphotos
Fler bikupor – hårdare konkurrens
Honungsbiet förekommer naturligt i stora delar av Europa och har samexisterat med humlor i tusentals år. Redan under vikingatiden bryggdes mjöd av honung, och biodling – att hålla bin i kupor – har länge spelat en viktig roll i matproduktionen.
Domesticeringen av honungsbiet har samtidigt gjort det möjligt att placera ut fler bisamhällen på en plats än vad som vore möjligt om bina levde vilt. Det har dock under de senare åren visat sig att storskalig biodling kan tränga undan vilda insekter, däribland humlor.
AI kan vara mer träffsäker än erfarna röntgenläkare när det gäller att upptäcka bukspottkörtelcancer på datortomografi. Det är slutsatsen i en studie från bland annat Karolinska Institutet.
Bukspottkörtelcancer är en av de mest svårdiagnostiserade cancersjukdomarna. Den upptäcks ofta sent, vilket gör att färre än tio procent av de drabbade lever längre än fem år efter diagnos.
Tidig upptäckt är avgörande för att kunna operera bort tumören och därmed öka chanserna till överlevnad. Men små tumörer kan döljas av inflammation eller andra strukturer i buken och indirekta tecken är lätta att förbise även för erfarna röntgenläkare.
AI hittar fler tumörer
I den aktuella studien jämfördes ett AI-system med en grupp om 68 radiologer från olika institutioner och länder.
Totalt omfattade studien 3 440 patienter och över 430 AI-utvecklare bidrog med algoritmer. De tre bästa algoritmerna kombinerades till ett slutligt system som testades på en separat grupp om 1 130 patienter.
AI-systemet, visade det sig, hittade fler tumörer och gav färre falskt positiva svar jämfört med röntgenläkarna.
– Våra resultat visar att AI kan vara ett värdefullt stöd för radiologer i den svåra uppgiften att upptäcka bukspottkörtelcancer, säger Dawid Rutkowski, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Ska testas i verkligheten
Nästa steg för forskarna är att undersöka hur AI kan användas i uppföljning av patienter som har cystor eller förstadier till bukspottkörtelcancer. Dessa patienter följs ofta med regelbundna kontroller och bilddiagnostik. Här kan AI bidra till att förbättra bedömningen.
– Vi vill nu gå vidare med prospektiva studier där AI-systemet testas i klinisk vardag, men med stor försiktighet och noggrannhet, säger Dawid Rutkowski.
Konstgräsplaner kan vara mer miljövänliga än naturgräs – men bara om granulatet återvinns och naturgräset fortfarande klipps med bensindrivna maskiner. Det visar en studie där forskare jämfört fotbollsplaners miljöpåverkan med livscykelanalyser.
Sverige har omkring 5 400 fotbollsplaner som sammanlagt täcker en yta större än Lidingö kommun. Ungefär en fjärdedel har idag konstgräs, men andelen växer. Men hur ser fotbollsplanernas miljöpåverkan ut? Det har forskare vid Linköpings universitet tittat närmare på i en studie.
– Det nordiska klimatet ställer krav på fotbollsplanerna och det finns inte så mycket forskning på ämnet. Men det finns ett väldigt stort intresse från kommunerna i hållbarhetsfrågan och hur man ska tänka kring konstgräs kontra naturgräs, säger Mikael Säberg, doktorand vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Konst- och naturgräs jämfördes
Med hjälp av livscykelanalyser har forskarna undersökt miljöpåverkan från produktion, drift och avveckling av konstgräs och jämfört med naturgräsplaner över 10, 20 och 30 år. Studien visar att konstgräs, med vissa förbehåll, är det mer miljömässigt hållbara alternativet.
Resultatet kan ge vägledning för kommuner som planerar nya fotbollsplaner. Samtidigt finns många aspekter att väga in, menar forskarna.
– Först och främst bör man titta på behovet, det vill säga hur planen ska användas. Ska det bara spelas matcher eller vara många träningar? Är det många speltimmar med mycket träningar, då är konstgräs bättre för att den håller längre, säger Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, på Linköpings universitet.
Livslängd skiljer sig åt
En konstgräsplan har en livslängd på omkring tio år innan plasten i mattan och dämpningslagret måste bytas ut. Naturgräs anläggs däremot en gång och sköts sedan löpande. Underhållskraven skiljer sig kraftigt mellan plantyperna – och det påverkar deras totala miljöavtryck.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Underhåll och återvinning avgör miljöpåverkan
Underhållet av en konstgräsplan är relativt begränsat och består främst av borstning en till två gånger i veckan, ibland harvning ett par gånger i månaden samt en årlig djuprengöring av granulatet mellan stråna.
Men det finns viktiga förbehåll. Konstgräs är bara mer miljömässigt hållbart så länge gummigranulatet samlas upp och återanvänds samt om den gamla mattan går till energiåtervinning. Underhållet av naturgräs sköts i dag ofta med bensin- eller dieseldrivna maskiner. Om maskinparken i stället elektrifieras förändras kalkylen – och naturgräs kan bli det mer miljövänliga alternativet.
– Det vi kan se är att såväl produktion av konstgräsplaner och underhåll av naturgräs kan och behöver förbättras för att utsläppen ska minska, säger Mikael Säberg.
Gummigranulat – på väg att förbjudas
En konstgräsplan innehåller gummigranulat, gjort av nermalda bil- och traktordäck, som håller plastgräset upprätt och ger planen stadga. Från 2031 införs ett försäljningsförbud mot granulatet på grund av dess bidrag till mikroplaster i naturen. Det skapar huvudbry för kommuner som vill bygga nya fotbollsplaner och väcker behov av mer forskning.
– Det pågår försök med biologiskt nedbrytbara material i stället för gummigranulat. Men än så länge har vi inte hittat något alternativ. De biobaserade alternativen fryser på vintern och det blir som asfalt, säger forskaren Mikael Säberg.
Det finns handfasta tips som hjälper enskilda att stå bättre rustade inför exempelvis översvämningar eller skogsbränder. Men hur når man ut på bästa sätt med sådana tips? Forskare vid bland annat Handelshögskolan i Stockholm har hittat ett knep som verkar fungera.
Myndigheter, försäkringsbolag och husägare världen över får ständigt ökande kostnader för klimatrelaterade katastrofer. Skogsbränder och översvämningar har ökat kraftigt. I USA har antalet klimatkatastrofer som kostar över en miljard dollar trefaldigats sedan 1980. Australien plågas av återkommande skogsbränder.
Även Europa har växande klimatpåverkan, med fler branddrabbade hektar under de senaste åren än någonsin tidigare.
Samtidigt är det svårt att få människor att vidta skyddsåtgärder när hoten uppfattas som otydliga eller långt bort.
Skogsbrand i Antalya, Turkiet, 2021. Bild: Depositphotos.
Lokal koppling gav resultat
I arbetet med den nya studien, som kommer från Handelshögskolan i Stockholm och Harvard University i USA, gjordes ett fältexperiment i Australien. Nära 13 000 hushåll fick, inom ramen för studien, mejl med information om hur de kan brandsäkra sina hem. En del av mejlen nämnde mottagarens stadsdel, andra var mer allmänt formulerade.
Forskarna ville se om det gick lättare att nå fram med information om informationen nämnde mottagarens stadsdel. Så verkade det också bli. De hushåll som hade fått mejl med en lokal anknytning blev, överlag, dubbelt så benägna att söka mer information om brandsäkerhetsåtgärder jämfört med dem som hade fått mer allmänt formulerade mejl.
Kan överföras till annat
– Genom att nämna människors egen stadsdel blev en diffus och osäker risk konkret och lättare att förstå. Den här enkla lokaliseringen hjälpte mottagarna att koppla budskapet till sina egna liv, vilket gjorde att fler tog ett steg mot handling, säger Nurit Nobel, forskare vid Handelshögskolans Center for Sustainability Research.
Det här kan vara en typ av angreppssätt som fungerar även vad gäller andra klimatrelaterade risker och allmänhetens möjligheter att påverka, menar forskarna.
Rensa, städa, förbereda
Vad gäller bränder finns redan en rad konkreta, möjliga, åtgärder för enskilda som vill minska skaderisken. Det kan vara att rensa hängrännor, hålla fritt runt det egna huset och ta bort brännbart material på tomten. Konkreta tips finns även för fastighetsägare som vill minska risken för skador vid skyfall och översvämningar. Mejlen i studien beskrev just den typen av enkla och evidensbaserade råd.
– Ingen kan stoppa ett plötsligt skyfall eller hindra en skogsbrand från att sprida sig. Men varje individ kan göra sitt hem mer motståndskraftigt, säger Nurit Nobel.
Översvämning i Hamburg, Tyskland, december 2023. Bild: Depositphotos.
Även om effekten i studien var måttlig, i absoluta tal, menar forskarna att den kan få betydelse i stor skala.
– I verkligheten kan även små beteendeförändringar få stor effekt när de når tusentals eller miljontals människor, säger Michael Hiscox, professor vid Harvard University i USA.
Forskare har upptäckt hundratals nya arter som lever på 4 000 meters djup i Stilla havet. De kan också visa att gruvmaskiner som används för att ta upp metaller från havsbottnen påverkar djurlivet och minskar mångfalden av arter.
Det råder stor brist på kritiska metaller som behövs för den gröna omställningen. Många länder vill därför pröva att utvinna de värdefulla metallerna från havsbottnen.
– Flera av dessa finns i stora mängder samlade i klumpar, noduler, på bottnen i djuphavet, men ingen har visat hur de kan tas upp eller vilken miljöpåverkan det skulle ha förrän nu, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Gruvdrift testades
Marinbiologer från flera länder har under fem års tid kartlagt djurlivet på Stilla havets djuphavsbottnar. De har också testat hur gruvdrift skulle påverka ett område, Clarion–Clippertonzonen, mellan Mexiko och Hawaii.
Studien visar att antalet djur minskade med 37 procent och artrikedomen med 32 procent i spåren av maskinen som tog upp metaller. Men enligt forskarna hade sådan gruvdrift ändå en mindre negativ effekt än väntat.
– Forskningen har krävt 160 dagar till sjöss och fem års arbete. Vår studie kommer ha betydelse för den internationella myndigheten ISA, som reglerar mineralbrytning på internationellt vatten, säger Thomas Dahlgren.
Havsspindeln är släkt med spindlar på land. De kan bli stora som en handflata i djuphavet runt Antarktis, men just arten på bilden är bara några millimeter stor. Bild: Natural History Museum, London och Göteborgs universitet.
Över 700 nya arter
Den undersökta djuphavsbottnen ligger 4 000 meter under ytan. Inget solljus når dit och miljön är extremt näringsfattig.
Forskarna samlade in 4 350 djur som var större än 0,3 millimeter från och i havsbottnen. Totalt identifierades 788 arter, framför allt havsborstmaskar, kräftdjur och blötdjur som snäckor och musslor.
– Jag har arbetat i Clarion-Clippertonzonen i över 13 år, och detta är den i särklass största studien som har genomförts. I Göteborg ledde vi identifieringen av havsborstmaskarna. Eftersom de flesta arter är obeskrivna sedan tidigare var DNA-data avgörande för att underlätta studier av biologisk mångfald och ekologi på havsbottnen, säger Thomas Dahlgren.
Forskarna från Göteborgs universitet har jobbat mycket med havsborstmaskar. Den är en av få arter som är lite vanligare i det undersökta djuphavsområdet. Djuret är cirka 1–2 millimeter långt. Bild: Natural History Museum, London och Göteborgs universitet.
Forskningen fortsätter
Forskarna såg att havsbottensamhällena förändrades naturligt över tid, troligen på grund av variationer i mängden föda som når botten. Hur de olika arterna faktiskt är spridda över djuphavsbottnarna i Stilla havet är fortfarande oklart.
– Nu är det viktigt att försöka förutsäga risken för förlust av biologisk mångfald till följd av gruvdrift. Detta kräver att vi undersöker den biologiska mångfalden i de 30 procent av Clarion-Clippertonzonen som skyddats. För närvarande har vi i stort sett ingen aning om vad som lever där, säger Adrian Glover, forskare vid Natural History Museum i London.
ISA reglerar djuphavsbrytning av metaller
Nästan halva jordens yta utgörs av havsområden som ligger på internationellt vatten som inget land äger eller har rätt att bestämma över.
Miljöpåverkan från gruvbrytning på internationellt vatten regleras av International Seabed Authority (ISA), med säte i Kingston, Jamaica.
ISA styrs av ett internationellt råd med representanter från de stater som ratificerat FN:s havsrättskonvention UNCLOS del XI.
Myndigheten bildades 1994 och ska ta fram ett regelverk för gruvbrytning i djuphavet. Ett förslag presenterades 2019, men har ännu inte antagits.
I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det framgår av dna-analyser av kvarlevor av forntida människor. Fynden ändrar delvis bilden av människans evolution, menar forskare från Uppsala universitet.
Homo sapiens, den moderna människan, har funnits i minst 300 000 år. Arten uppstod på den afrikanska kontinenten, men exakt var på kontinenten det skedde har inte varit känt.
Det har funnits teorier om att Homo sapiens utvecklades i östra Afrika och att de först för omkring 50 000 år sedan spred sig söderut.
Enligt en ny studie stämmer det inte.
Viktigt läge för Homo sapiens
– Vi har länge vetat att södra Afrika varit bebott, men tidigare har det varit oklart om det bara rörde sig om föregångare till oss eller om det var Homo sapiens, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Enligt studien, gjord av forskare vid Uppsala universitet och University of Johannesburg, levde och utvecklades Homo sapiens under lång tid i södra Afrika.
– Detta område har spelat en viktig roll i den mänskliga evolutionen, kanske den allra viktigaste, säger Mattias Jakobsson.
Studien bygger på analyser av arvsmassan från 28 individer som levde i södra Afrika för mellan 10 200 och 150 år sedan.
Forskarna jämförde arvsmassan från södra Afrikas stenåldersbefolkning med arvsmassan från dagens befolkning och stenåldersbefolkningar från alla andra delar av världen. Det visade sig att södra Afrikas stenåldersbefolkning levde isolerad under mycket lång tid.
7 900 år gammal käke från kvinna. Bild: Mattias Jakobsson/Uppsala universitet.
Inflöde dröjde mycket länge
Gruppen människor i södra Afrika verkar ha varit genetiskt avskild från andra under minst 200 000 år.
− Det är först relativt sent, för runt 1 400 år sedan, som vi ser tydliga spår av genflöde in i denna grupp, säger Mattias Jakobsson.
Vid den tidpunkten tycks människor från Östafrika och Västafrika ha tagit sig till den södra gruppen. Däremot verkar ett utflöde har funnits redan före dess. Genetiska spår tyder på att människor från den södra befolkningen migrerade norrut under gynnsamma klimatperioder. Till exempel har dna från den södra befolkningen hittats hos individer som levde för cirka 8 000 år sedan i det som idag är Malawi.
Fyndplatsen i Sydafrika, Matjes river rock shelter. Bild: Nicholas Wiltshire/University of Johannesburg.
Mycket utveckling skedde
En stor del av de mänskliga kvarlevorna i södra Afrika har hittats vid en skyddande klippformation vid Sydafrikas sydkust. Platsen innehåller fem tydligt definierade arkeologiska lager som representerar kulturhistoriska tidsperioder från cirka 10 000 år sedan fram till omkring 1 500 år sedan.
Arkeologiska analyser visar att verktygen förändras mellan lagren och att varje period har sin egen teknik för tillverkning av redskap. Trots det är områdets människor genetiskt i princip identiska över hela tidsperioden.
− Det finns inga tecken på inflyttning eller befolkningsutbyte. Detta skiljer sig åt från det man kan se i exempelvis Europa, där kulturella skiften ofta sammanfaller med att nya människor vandrar in, säger Mattias Jakobsson.
Prover tas vid mobilt labb i Sydafrika. Bild: Alexandra Coutinho/Uppsala universitet.
Njurar och hjärna i fokus
I studien identifierade forskarna också 79 dna-varianter som ändrar på geners funktion. Dessa genvarianter finns bara hos Homo sapiens och inte hos exempelvis neandertalare eller schimpanser.
De funna dna-varianterna hjälper forskarna att förstå vilka genetiska varianter som kan ha varit viktiga för människans evolution.
Genvarianter som påverkar njurarna, till exempel, var tydligt överrepresenterade i fynden från södra Afrika. Detta kan, enligt forskarna, hänga ihop med människors unika förmåga att kyla kroppen genom svettning. Svettning kan kopplas till en god förmåga att kontrollera vätskebalansen i kroppen, vilket i sin tur involverar njurarna.
− Det är möjligt att just dessa förändringar i gener har gett våra föregångare unika egenskaper att reglera vätskebalans och därmed öka möjligheten till avkylning och uthållighet, säger Mattias Jakobsson.
Flera gener kan också kopplas till uppmärksamhet, en mental förmåga som kan ha utvecklats annorlunda hos Homo sapiens jämfört med exempelvis neandertalare.
Bilden klarnar allt mer
Med allt fler dna-fynd från forntida människor går det att ta reda mer om Homo sapiens tidiga historia, enligt forskarna.
− Det ger oss en mycket tydligare grund för att förstå hur moderna människor utvecklades på den afrikanska kontinenten, säger Carina Schlebusch, professor i människans evolution och genetik vid Uppsala universitet.
En lägre dos av godkänd immunterapi för hudcancern malignt melanom kan ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Den traditionella dosen av immunterapi har lett till mycket biverkningar och därför har man i Sverige i allt högre utsträckning börjat använda ett behandlingsschemamed lägre dosering, någonting som både är skonsammare och billigare.
En studie från Karolinska institutet har nu undersökt nästan 400 patienter med avancerat, icke-opererbart malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer som fick immunterapin ipilimumab. Resultatet visar att den lägre doseringen är mer effektiv med en högre andel patienter som svarade på behandlingen, 49 procent, jämfört med den traditionella doseringen, 37 procent.
– Resultaten är högintressanta då vi visar att en lägre dos av ett immunterapi-preparat, förutom att ge betydligt mindre biverkningar, faktiskt ger bättre effekt mot tumörerna och längre överlevnad, säger Hildur Helgadottir, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Längre överlevnad och färre biverkningar vid lägre dos
Studien visar också att tiden som patienten levde utan att sjukdomen förvärrades var bättre vid den lägre dosen. Det var i median nio månader, jämfört med tre månader för den traditionella doseringen. Även den totala överlevnaden var längre, 42 månader jämfört med 14 månader.
När det gällde allvarliga biverkningar sågs detta hos 31 procent av patienterna i lågdosgruppen, jämfört med 51 procent i den traditionella gruppen.
– De nya immunbehandlingarna är mycket värdefulla och effektiva, men samtidigt kan de ge allvarliga biverkningar som ibland blir livshotande eller kroniska. Våra resultat tyder på att den här lägre doseringen kan möjliggöra att fler patienter fullföljer behandlingen, vilket sannolikt bidrar till de förbättrade resultaten och längre överlevnad, säger Hildur Helgadottir.
Det var vissa skillnader inom de två behandlingsgrupperna, men även efter justering för flera faktorer som ålder och tumörstadium, så kvarstod det bättre utfallet för den lägre doseringen av ipilimumab. Studien är en retrospektiv observationsstudie och det går därför inte att definitivt fastslå ett orsakssamband.
Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie där forskare har följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder.
Skärmanvändning och digitala medier har ökat kraftigt de senaste 15 åren, samtidigt som antalet adhd-diagnoser ökat i Sverige och flera andra länder. Nu har forskare vid Karolinska institutet och Oregon Health & Science University i USA undersökt om det finns ett samband mellan olika skärmvanor och adhd-relaterade symtom.
Forskarna undersökte 8 324 barn i USA i åldern 9–10 år. Barnen följdes under 4 år och rapporterade hur mycket tid de ägnade åt sociala medier, tv/video-tittande respektive datorspel, och föräldrarna bedömde barnens uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.
Sociala medier sticker ut
Resultaten visar att sociala medier sticker ut. Barn som ägnade mycket tid åt sociala medier, som Instagram, Snapchat, TikTok, Facebook, Twitter eller Messenger, fick en gradvis försämring av koncentrationsförmågan över tid.
Däremot sågs inget liknande samband för tv-tittande eller datorspel.
– Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns koncentration. Sociala medier innebär ofta snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av meddelanden och notiser. Det påverkar förmågan att hålla fokus och skulle kunna förklara sambandet, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Betydelse på befolkningsnivå
Sambandet påverkades inte av barnens socioekonomiska bakgrund eller genetiska risk för adhd. Barn som redan tidigare hade koncentrationssvårigheter började inte använda sociala medier mer, vilket talar för att sambandet går från användning till symtom – inte tvärtom.
Forskarna såg ingen ökning av hyperaktivitet/impulsivitet och effekten på koncentrationen var liten och har antagligen mycket små konsekvenser för den enskilde individen. Men det kan ha en betydelse på befolkningsnivå.
– Högre konsumtion av sociala medier skulle eventuellt kunna förklara en del av ökningen av adhd-diagnoser, även om adhd ofta är förknippat med hyperaktivitet som inte ökade i vår studie, säger Torkel Klingberg.
Anledning att diskutera åldersgränser
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att alla barn som använder sociala medier får koncentrationssvårigheter. Men de anser att det finns anledning att diskutera åldersgränser och hur plattformar utformas.
I studien ökade den genomsnittliga tiden på sociala medier från cirka 30 minuter per dag vid 9 års ålder till 2,5 timmar vid 13 års ålder, trots att många plattformar har en åldersgräns på 13 år.
– Vi hoppas att den ökade kunskapen ska hjälpa föräldrar och beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om hälsosamma digitala vanor som stödjer barns kognitiva utveckling, säger Samson Nivins, postdoktor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet.
Nu planerar forskarna att följa barnen även efter 14 års ålder för att se om sambandet kvarstår.
Att ha övervikt som barn är ingen självklar riskfaktor för hjärtinfarkt senare i livet. Om vikten normaliseras före vuxen ålder verkar hjärtat ha överseende med barndomens högre BMI, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Att gruppen barn med övervikt eller obesitas, även kallat fetma, generellt löper en ökad risk för hjärtinfarkt senare i livet är ett känt faktum. Det har dock varit oklart i vilken grad denna risk kan mildras om vikten normaliseras före vuxen ålder.
– Den här studien är viktig för att den pekar på betydelsen av att tidigt vända en ohälsosam viktutveckling, säger Rebecka Bramsved, forskare vid Göteborgs universitet och specialistläkare, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte drygt 103 000 personer, födda 1945 till 1968, och samlade in uppgifter om längd och vikt från skolhälsovården i Göteborgs stad,. Sedan kopplade de ihop detta med svenska registerdata om hjärtinfarkter.
Resultaten visar att både övervikt i barndom och ung vuxen ålder kunde kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt. Den förhöjda risknivån fanns dock inte bland dem som haft övervikt vid 7-8 års ålder men normalvikt vid ung vuxen ålder. I denna grupp var risken för hjärtinfarkt densamma som hos dem som haft normalvikt vid såväl barndom som ung vuxen ålder.
Åldern för viktuppgång spelar in
Forskarna såg en ökad risk för hjärtinfarkt sågs hos personer som hade övervikt vid 20 års ålder, både i den grupp som hade övervikt under hela uppväxten, och i den grupp som haft normalvikt som barn men utvecklat övervikt under pubertetsåren.
När forskarna jämförde risken för hjärtinfarkt mellan de här grupperna upptäckte de att gruppen som hade utvecklat övervikt under pubertetsåren hade högre risk än de som hade haft övervikt under hela uppväxten.
– Den här studien ger ingen förklaring till varför övervikt som utvecklas under puberteten tycks medföra en större risk, men vi arbetar utifrån hypotesen att puberteten, och de förändringar i könshormoner som sker då, påverkar, säger Claes Ohlsson, professor vid Göteborgs universitet och överläkare.
Forskarna menar att studiens resultat visar att det är viktigt att upptäcka och behandla övervikt och obesitas tidigt.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för att prevention av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder bör starta redan under barndomen, säger Jenny Kindblom, professor vid Göteborgs universitet och överläkare.
Naturen är för många en källa till välmående. Men forskning visar att det finns allt fler människor som är rädda för naturen eller till och med hatar naturkontakt. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i en studie från Lunds universitet.
Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen.
– Vi har undersökt motsatsen, alltså negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppstår, vilka konsekvenser de får och hur de kan brytas, säger Johan Kjellberg Jensen, affilierad forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Den nya studien sammanfattar knappt 200 vetenskapliga artiklar från olika forskningsfält och är en så kallad översiktsstudie. Forskningsresultat från hela världen, till exempel från Sverige, Japan och USA, har sammanställts för att ge en överblick.
Ett resultat är att negativa känslor inför naturen formas av yttre faktorer som boendemiljö, naturkontakt och mediebilder – och av inre faktorer som hälsa och känslomässiga egenskaper.
Ökat avstånd till naturen
Forskarna ser också tecken på att människans relation till djur, växter och naturen i stort kan försämras med tiden. Bristande naturkontakt och begränsad kunskap om naturen förstärker, enligt Johan Kjellberg Jensen, varandra i en negativ spiral.
– Urbanisering i kombination med föräldrars attityder kan öka negativa känslor och upplevd fara i naturen hos barn, något som blir särskilt relevant i takt med att allt fler barn växer upp i stadsmiljöer, säger Johan Kjellberg Jensen i ett pressmeddelande.
Kan få negativa följder
Enligt Johan Kjellberg Jensen har kontakt med naturen väldokumenterade hälsoeffekter, som minskad stress och bättre skolresultat hos barn.
Studien visar att negativa naturkänslor gör att människor kan gå miste om naturens hälsofördelar och dessutom bidra till attityder och handlingar som försvårar naturvård och hållbarhet. Det kan bland annat handla om motstånd mot arter som egentligen är harmlösa eller som är positiva att ha i vår närmiljö.
Mer grönska i städer
Johan Kjellberg Jensen hoppas att den nya studie ska ge frågan en tydligare plats i forskningen och bidra till lösningar. Han menar att en viktig sådan är att öka vår exponering för natur, till exempel genom att utveckla grönområden och stärka den biologiska mångfalden i städer. Det kan ge barn positiva naturerfarenheter tidigt i livet.
– Fenomenet biofobi är brett och kräver en varierad verktygslåda. I vissa fall handlar det om att öka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan människa och natur. Vi behöver förstå mekanismerna bakom de negativa känslorna bättre för att kunna vända trenden, säger Johan Kjellberg Jensen.
Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Även om det är väl dokumenterat att första generationens invandrare drabbades oproportionerligt hårt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. Särskilt har man lite kunskap om personer som är födda utomlands men som kom till Sverige som barn.
I Sverige utgör också personer med en eller två utrikesfödda föräldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket innebär att denna grupp är viktig för att förstå långsiktiga ojämlikheter i folkhälsa.
En ny studie från Stockholms universitet visar att vuxna som föddes utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskfödda personer med utrikesfödda föräldrar, drabbades hårdare av covid-19-pandemin än personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar.
Studien är en av de första i Europa som undersöker sjukhusvård, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av covid-19 infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under pandemin.
– Det är välkänt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades hårt av pandemin. Men vår studie visar att även de som kom till Sverige som barn och personer födda i Sverige med inrikes födda föräldrar drabbades i liknande omfattning, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Nästan 8 miljoner personer ingick i studien
Med hjälp av svenska befolkningsregister följde forskarna alla invånare över 20 år, nästan 8 miljoner vuxna, från december 2019 till juni 2021. Forskarna tog reda på och delade in personer i grupper beroende på om de var födda utomlands eller i Sverige, om de kom till Sverige som vuxna eller som barn samt om de hade en eller två föräldrar som var födda utomlands.
Resultatet visar att risken för svår sjuklighet och död var särskilt stor hos personer med rötter i länder i Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien – oavsett om de var födda utomlands eller i Sverige.
Vid justering för socioekonomiska faktorer – levnadsvillkor och underliggande hälsobesvär – minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.
– Detta är några av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde undersökas i den aktuella studien. Till exempel kan människor med osäkra anställningsvillkor eller ett yrke som inte tillåter distansarbete ha svårare att följa rekommendationer kring minskad smittspridning säger Sol P. Juárez.
Viktigt inför framtida pandemier
Bristande språkkunskaper eller kännedom om det svenska sjukvårdsystemet – exempelvis hur man går tillväga för att testa sig vid misstänkt smitta lyfts ofta fram som andra förklaringar till att pandemin slog hårdare mot utrikesfödda. Men dessa faktorer gäller i mindre utsträckning för personer som kom till Sverige som barn eller är födda och uppvuxna här. Ändå drabbades personer med utländsk bakgrund nästan lika hårt som deras utrikesfödda föräldrar.
– Många av de faktorer som gjorde vuxna utrikesfödda mer sårbara – såsom arbete inom vårdrelaterade yrken, osäkra anställningsförhållanden och lägre vaccinationsgrad – återfinns också bland svenskfödda med utländsk bakgrund. När vi förbereder oss för framtida pandemier är det avgörande att utforma förebyggande åtgärder som når grupper med en förhöjd risk att drabbas hårdare av smittsamma sjukdomar, säger Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala ojämlikheter är en nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier.
Högt BMI och dålig fysisk kondition i övre tonåren är riskfaktorer för sepsis och andra allvarliga bakteriella infektioner senare i livet. Det visar en studie.
Forskare vid Göteborgs universitet har följt drygt en miljon svenska män under mer än tre decennier för att undersöka sambandet mellan tidig hälsostatus och risken för allvarliga infektioner senare i livet. Studien bygger på data som kopplats samman från Värnpliktsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.
Tidiga hälsomått och senare infektionsrisk
När männen mönstrade mättes deras BMI och fysisk kondition. Utifrån dessa värden delades deltagarna in i olika grupper, som sedan jämfördes för att se risken att drabbas av bakteriell lunginflammation, hjärtklaffsinfektion eller sepsis i vuxenlivet.
– Att högt BMI och dålig fysisk kondition i unga år utgör riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och cancer senare i livet är känt sedan tidigare. Vi har också visat att detta gäller för covid-19, men huruvida dessa faktorer kan kopplas till förekomsten av allvarliga bakteriella infektioner i vuxenlivet har inte tidigare studerats, säger Josefina Robertson, docent i infektionsmedicin vid Göteborgs universitet och infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Ökad risk redan vid hög normalvikt
Under uppföljningsperioden identifierades drygt 44 000 fall av allvarliga bakteriella infektioner i studiens material. Lunginflammation var vanligast, följt av sepsis. Resultatet visar en tydlig koppling mellan högt BMI och låg kondition vid mönstringen och att senare drabbas av – eller dö i – dessa infektioner.
Risken var förhöjd redan vid hög normalvikt, definierat som BMI 22,5–25, och ökade därefter successivt med stigande BMI och sämre kondition.
Högt BMI och låg konditionsnivå visade sig vara en särskilt tydlig riskfaktorer för att drabbas av sepsis. Bland personer med obesitas, fetma, var förekomsten av sepsis mer än tre gånger så hög jämfört med dem med låg normalvikt. Risken att avlida i sepsis var över fyra gånger större.
Tidiga insatser för bättre hälsa
Studien är den första som visar ett samband mellan BMI och fysisk kondition i ungdomen och risken att senare i livet drabbas av bakteriella infektioner.
– Fynden är särskilt relevanta i dag då övervikt, fetma och en stillasittande livsstil blir allt vanligare, samtidigt som antibiotikaresistensen ökar. Resultaten understryker därför vikten av tidiga insatser för att främja en hälsosam vikt och fysisk aktivitet redan i ungdomen, både för individens och samhällets framtida hälsa, säger Birger Sourander, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Forskarnas analyser har justerats för faktorer som muskelstyrka, socioekonomisk status och astma. Detta för att ge en så rättvisande bild som möjligt av kopplingen mellan BMI, kondition och framtida infektionsrisk.
Redan för 115 miljoner år sedan simmade en gigantisk släkting till dagens vithaj i haven utanför norra Australien, enligt en ny studie. Det här djuret, som tros ha varit åtta meter långt och vägt tre ton, levde över 100 miljoner år innan den välkända jättehajen megalodon såg dagens ljus.
De tidiga moderna hajarna fanns under dinosauriernas tidsålder och var små, sannolikt inte längre än en meter. De äldsta kända fossilerna är omkring 135 miljoner år gamla. Ur dessa små jägare utvecklades långt senare några av havens mest fruktade jättar: Den legendariska megalodon och dagens vithaj.
Nu har forskare, från bland annat Naturhistoriska riksmuseet, gjort ett häpnadsväckande fynd vid staden Darwin vid norra Australiens kust. De har funnit fem enorma ryggkotor som avslöjar en tidigare okänd gigantisk haj.
Fossil av ryggkota. Bild: Benjamin Kear/Naturhistoriska riksmuseet.
Forskare har tidigare visat att jättehajar fanns i haven för cirka 100 miljoner år sedan. Den här hajen, som tillhör samma grupp jättehajar, är 15 miljoner år äldre än så. Den tillhör en en stor hajgrupp som kallas lamniformer.
De fem kotorna är delvis mineraliserade och har nästan exakt samma form som kotor hos dagens vithaj. Vithajars kotor är omkring åtta centimeter i diameter, medan dessa kotor är över 12 centimeter.
Upp till åtta meter lång
För att uppskatta storleken på hajen samlades en internationell forskargrupp bestående av paleontologer, bildtekniker och fiskexperter från USA, Sverige, Australien och Sydafrika.
Genom att analysera kotmått från både levande och fossila hajar kunde forskarna, med hjälp av statistiska modeller, uppskatta storleken på fossilen från Australien. Det visar sig att denna haj var en verklig koloss – upp till åtta meter lång och med en vikt på omkring tre ton.
Härskade tidigare än man trott
Den utdöda hajen var utan tvekan ett topprovdjur som jagade fiskar och marina reptiler.
Fyndet befäster bilden av att hajar tidigt intog rollen som havens toppredatorer. Det här visar också att det skedde ännu tidigare än man hittills har trott, enligt forskarna.
