Äldre hbtq-personer på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder, vilket kan begränsa deras möjligheter att uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
Till skillnad från det egna hemmet samlar vård- och omsorgsboenden människor med olika bakgrund, värderingar och attityder. De boende delar vardagslivet i matsalar, vardagsrum och andra gemensamma utrymmen – något som antingen kan förstärka exkludering eller främja tillhörighet.
– Attityder hos medboende har stor betydelse för hur miljön formas. De påverkar vem som vågar synas, vilken kärlek som uppfattas som acceptabel och hur trygg man känner sig i gemensamma utrymmena, säger Klara Le, doktorand i socialt arbete vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
En studie från Örebro universitet har intervjuat 17 personer i åldern 78–95 år som bor på ett särskilt boende. Fem av de som intervjuades identifierade sig som hbtq.
En av deltagarna berättade till exempel att hen hade hört andra boende prata negativt om Pride, något som gjorde att hen inte kände sig välkommen i de gemensamma utrymmena. En annan hade hört negativa kommentarer om två kvinnor som varit närgångna.
– Många äldre hbtq-personer har levt öppet stora delar av sitt liv, men i samband med flytten till ett särskilt boende kan de uppleva att de behöver dra sig tillbaka igen, säger Klara Le.
Klädernas roll i att uttrycka sexualitet
Både hbtq-personer och personer som inte identifierar sig som hbtq lyfte fram att kläder är en viktig del av deras identitet. Men på särskilda boenden begränsas ofta möjligheten att uttrycka sig.
– För hbtq-personer blir personalens stöd avgörande, samtidigt som de möter outtalade förväntningar på att anpassa sig till normstyrda klädkoder.
En deltagare berättade om en vän som alltid klätt sig könsöverskridande, men som på boendet i stället fick mer traditionella och ”tantiga” kläder av personalen.
– När en person inte får klä sig som de brukar blir det en form av osynliggörande och ett sätt att ta ifrån personen en del av identiteten, säger Klara Le.
Behov av hbtq-vänliga boenden
Tidigare forskning har visat att behovet av personalutbildning och inkluderande riktlinjer spelar en viktig roll för en mer inkluderande omsorg. Men Klara Les studie visar att det inte alltid är tillräckligt.
– Det handlar inte bara om formella riktlinjer, utan också om allt som sker i vardagen mellan boende och personal.
Enligt studien finns det ett värde i att tydligare profilera vissa boenden som hbtq-vänliga, med tydliga värderingar redan innan inflyttning.
– Man brukar tala om att alla ska behandlas lika och det är en fin tanke. Men risken är att man missar det specifika stöd som hbtq-personer kan behöva. Personal kan både osynliggöra och skapa tillhörighet, beroende på hur de bemöter de boende, säger Klara Le.
En så kallad hälsosam nordisk kost som är hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker men med liten andel mättat fett kan hjälpa till att behandla både typ-2 diabetes och fettlever. Det visar en ny studie där forskarna jämförde tre olika typer av kost och kom fram till att den hälsosamma nordiska kosten är bättre än Livsmedelsverkets rekommendationer.
Under ett års tid har forskare vid Uppsala universitet undersökt personer med typ-2 diabetes eller ett förstadium till sjukdomen för att se vilken kost som ger bäst effekter på deras hälsa.
Resultatet visar att så kallad ”hälsosam nordisk kost” är bättre än både Livsmedelsverkets rekommendationer och så kallad lågkolhydratkost när det kommer till att behandla fettlever och typ-2 diabetes.
− Den hälsosamma nordiska kosten hade allra störst effekt för studiedeltagarna med diabetes, där drygt 20% av leverfettet minskades och blodsockerkontrollen förbättrades på ett års sikt. Mer än varannan person blev även av med sin fettlever. Dessa resultat är därmed lika viktiga för personer med fettlever som med typ-2 diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Deltagarna, som bestod av 150 personer med typ-2 diabetes eller dess förstadium, lottades i studien till att under ett års tid följa en av tre koster:
”Anti-lipogen kost”, en lågkolhydratkost låg på animaliska livsmedel och hög på fleromättat fett från växtriket. Tonvikt lades på fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor, linser och en del magra mejeriprodukter.
”Hälsosam nordisk kost”, kan ses som en nordisk variant av medelhavskost. Den var låg på mättat fett, men hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker. Tonvikt lades på livsmedel som havre- och rågflingor havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor och makrill, lax, samt låg-fett naturell yoghurt och fil och växtbaserat matfett.
Kontrollgrupp, sedvanlig vård med kostråd enligt Livsmedelsverkets gällande näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja, magra mejeriprodukter.
I alla grupperna skulle deltagarna minska på rött-och processat kött, sötade drycker, sötsaker och snacks med tillsatt socker.
Nordiska kostens effekter överraskade forskarna
Forskarna förväntade sig att alla kosterna skulle vara gynnsamma, men ville se vilken som bäst kunde sänka både leverfett och blodsockernivåer.
Forskarna blev förvånade över att den nordiska kosten var så pass bra, de trodde att den anti-lipogena kosten skulle ha gett bäst resultat.
− Både anti-lipogen kost och nordisk kost är relativt likvärdiga när det kommer till att minska leverfettet såväl som det ”onda” LDL-kolesterolet*, men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv att minska blodsockret på lång sikt, och hade även mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettprofil, samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.
Studien visar också att kosterna gick förvånansvärt bra att följa.
– Trots att deltagarna fick äta så mycket de ville av de livsmedel som rekommenderades, gick de ändå ned i vikt. I många tidigare kostsstudier, har man begränsat kaloriintaget, vilket är effektivt på kort sikt, men ger ökade hungerkänslor och kan vara svårt att följa på längre sikt, säger Michael Fridén, associerad forskare i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.
*LDL står för low-density lipoprotein och brukar kallas det ”onda” kolesterolet. Det kan fastna i redan skadade kärl och på så sätt orsaka förträngningar.
Kan användas för att behandla typ-2 diabetes
Även om en del av de gynnsamma effekterna av den hälsosamma nordisk kosten kunde förklaras av att deltagarna gick ner i vikt, så kunde forskarna se att viktminskningen bara förklarade drygt hälften (56 procent) av effekten på leverfett.
– Detta är väldigt intressant, då det tyder på att kosten i sig har bidragit till fettminskningen i levern, men sannolikt även till förbättrade blodsocker- och blodfettvärden samt minskad inflammation. Behovet av nya vetenskapligt beprövade koster för långsiktig diabetesbehandling har varit stort. Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ-2 diabetes eller förstadium till diabetes, säger Ulf Riséruz.
För över 2 000 år sedan anföll en okänd flotta den danska ön Als. Nu närmar sig forskare vid Lunds universitet svaret på frågan om var angriparna kom från. En ledtråd som synas är ett fingeravtryck som bevarats i tjäran på Hjortspringbåten, Skandinaviens äldsta kända plankbåt.
Under 300-talet före vår tideräkning attackerade en armada av båtar ön Als, sydost om Jylland. Försvarare lyckades dock besegra angriparna, som färdades i upp till fyra båtar. Fiendernas vapen sänktes sedan i en av båtarna – troligen som ett sätt att tacka för segern. Men vilka var egentligen dessa okända sjöfarare? Det frågan har gäckat arkeologer.
– Var dessa sjörövare kan ha kommit ifrån och varför de attackerade ön Als har länge varit ett mysterium, säger Mikael Fauvelle, arkeolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Upptäckter efter detektivarbete
Båten upptäcktes först på 1880-talet i mossen Hjortspring Mose i Danmark. Utgrävningar genomfördes på 1920-talet, och fyndet är i dag känt som Hjortspringbåten – det enda kända exemplet på en förhistorisk plankbåt som påträffats i Skandinavien. Eftersom båten sänktes i en mosse är den mycket välbevarad.
För att ta reda på var den ursprungligen kom från har forskarna försökt att hitta material från båten som ännu inte hade konserverats. De har därför sökt igenom arkivet på Nationalmuseet i Köpenhamn där båten är utställd. De tog bland annat del av gamla brev där det framgick uppgifter om hur material hade transporterats mellan olika förvaringsplatser och museer i Danmark.
– När vi hittade några av lådorna med material blev vi mycket glada över att upptäcka att de innehöll prover från den ursprungliga utgrävningen som inte hade studerats på över 100 år, säger Mikael Fauvelle.
Kåda från tallskog en ledtråd
Det blev nu möjligt att undersöka delarna med moderna vetenskapliga metoder.
– Båten var tätad med tallkåda, vilket var överraskande. Detta tyder på att båten byggdes någonstans där det fanns rikligt med tallskogar, säger Mikael Fauvelle.
Flera forskare har tidigare föreslagit att båten och dess besättning kom från området kring dagens Hamburg. Nu tror arkeologerna i stället att de hade sitt ursprung i Östersjöregionen.
– Om båten kom från de tallskogsrika kustområdena vid Östersjön betyder det att krigarna som attackerade ön Als valde att genomföra en sjöfartsräd över hundratals kilometer öppet hav, säger Mikael Fauvelle.
Fragment av tätningsmaterial med ett bevarat fingeravtryck (vänster) och högupplöst 3D-skanning av samma område (höger). Bild: Erik Johansson, 3D-modell: Sahel Ganji.
Forntida fingeravtryck undersöks
Det säkraste sättet att slutgiltigt lösa mysteriet om båtens ursprung vore att räkna trädens årsringar, menar forskarna. Då skulle plankorna kunna kopplas till det område där träden en gång fälldes. Ett annat oväntat fynd som kan bidra med svar är att någon – för mer än två tusen år sedan – omedvetet lämnat sitt fingeravtryck i tjäran.
– Vi hoppas också kunna extrahera forntida dna från båtens tätningstjära, vilket skulle kunna ge oss mer detaljerad information om de forntida människor som använde båten, säger Mikael Fauvelle.
Repfragment från Hjortspringbåten. Foto: Mikael Fauvelle
Så undersökte forskarna sina fynd
Forskarna använde flera moderna metoder för att analysera materialet från Hjortspringbåten. Bland annat kunde de datera lindbastrep genom kol 14-metoden, vilket gav den första exakta dateringen av det ursprungliga utgrävningsmaterialet och en bekräftelse på att båten är från förromersk järnålder.
Material från båtens tätningar och rep undersöktes med röntgentomografi, vilket gjorde det möjligt att skapa digitala 3D-modeller – bland annat av fingeravtrycket som hittades i tätningarna.
Med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri analyserades tätningsmaterialets sammansättning. Forskarna även samarbetat med nutida repmakare för att återskapa och studera hur båtens rep tillverkades.
Maria på en åsna och Jesus i ett stall hör till våra mest självklara julbilder – men inget av detta står i Bibeln. Hur växte berättelsen om Jesu födelse egentligen fram?
I Bibeln är Jesu födelse en lågmäld händelse, berättad utan dramatik kring själva förlossningen. Men i den tidiga kristna rörelsen började berättelsen snabbt utvecklas.
På 100-talet talade kyrkofäder om Jesu födelse som ett mysterium och att barnet föddes i en grotta. Särskilt inflytande fick den utombibliska skriften Jakobs protoevangelium, där flera av våra mest välkända julmotiv dyker upp: Maria på en åsna, brådskan att hitta skydd och uppfattningen att Maria mirakulöst förblev jungfru även efter födseln.
Andra grupper gick ännu längre. I den gnostiska skriften Jesajas himmelsfärd ”framträder” barnet framför Maria på ett närmast okroppsligt sätt.
– De extremare traditionerna fick aldrig stort genomslag, men understryker den starka spänning mellan kroppsligt och andligt som verkar ha funnits i vissa delar av den tidigkristna rörelsen, säger Johanna Larsdal, doktorand i Nya testamentets exegetik* vid Göteborgs universitet.
*Exegetik, eller bibelvetenskap, handlar om att metodiskt tolka text i bibeln.
Synen på Maria föddes ur behov av kvinnlig andlig förebild
Att berättelserna skiljer sig åt är inte så konstigt, menar Johanna Larsdal. Den tidiga kristendomen var en rörelse av blandad kompott och så var den föränderlig, inga tydliga kyrkotraditioner hade blivit tongivande. När tron spreds utanför den judiska världen började den också möta nya kulturella behov.
Ett tydligt exempel är synen på Maria. I judisk tradition sågs barnafödande som en välsignelse från Gud, men i romersk miljö kopplades kvinnlig andlighet ofta till jungfrulighet, som hos vestalerna, prästinnor i det antika Rom.
– När fler ickejudar blev kristna ökade behovet av en kvinnlig andlig förebild. Maria började delvis ta den plats som grekisk-romerska gudinnor tidigare haft, säger Larsdal.
Berättelsen om de vise männen fick också nya betoningar. Den tidigkristna filosofen Justinus Martyren (cirka 100–165 år e.Kr.) ger dem en större roll än i Matteusevangeliet och beskriver dem som lärda män från Arabien – de första ickejudarna som sökte upp Jesus. Genom att utveckla deras historia gör han dem till förebilder för sin egen tids publik.
De vise männen blev förebilder när den tidigkristna filosofen Justinus Martyren gav de en större roll än de hade i bibeln. Bild: Depositphotos
Så fick berättelsen fäste – återkommer varje jul
Flera av de inslag vi i dag tar för givna i julspel och julkrubbor nämns inte i Bibeln. Att traditionerna lever kvar beror mycket på att de är berättartekniskt starka och återkommer varje jul och på så sätt får de fäste.
Ett exempel är föreställningen om ”härbärget utan plats” som bygger på en översättning från 400-talet. Det grekiska ordet katalyma har i latinsk tradition tolkats som ”härbärge”, men nyare forskning visar att ordet troligen betyder ”gästrum”.
– Forskningen i dag har börjat luta mot att Josef och Maria redan bodde hos släktingar i Betlehem när det blev dags för Jesus att födas – men att gästrummet var för litet för en förlossning. Födseln kan därför ha ägt rum i familjens större rum, där man kunde ta in djur om natten och därför hade en krubba.
Födelseberättelsen sätter kvinnan i centrum
Födelseberättelsen har en särställning i Bibeln: här står en kvinna i centrum och får ett avgörande uppdrag från Gud. I en tid då barnafödande var både riskfyllt och identitetsskapande blev Marias erfarenhet särskilt betydelsefull – inte minst för kvinnor.
– Många av de traditioner som växte fram kan ses som försök att möta frågor och behov som evangelierna inte primärt berör. Därför kom de också att spela stor roll i människors vardag, säger Johanna Larsdal.
Hon menar att berättelsen fortsatt att beröra eftersom den rör teman som är allmängiltiga: födelse, förändring och nytt liv. När julen dessutom infaller i årets mörkaste period får budskapet om hopp och Guds närvaro extra tyngd.
– Att få samlas kring dessa teman är en viktig del av varför berättelsen om Jesu födelse fortsätter att tala till oss, säger hon.
Klimatförändringarna hotar svenska kulturmiljöer, bland annat de svenska kulturarven. Men beredskapen är låg och kostnaderna för skador är redan betydande. Det framgår av en ny kartläggning från Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet har inlett ett långsiktigt kartläggningsarbete för att följa hur klimatförändringar slår mot svenska kulturmiljöer. Myndigheten kommer att göra årliga uppföljningar, som bygger på information från bland annat landets länsstyrelser och från svensk rapportering till FN-organet Unesco.
Årets sammanställning visar att minst 50 svenska kulturmiljöer påverkades negativt av klimatrelaterade händelser under fjolåret, däribland Sveriges världsarv.
Elva länsstyrelser beviljade under 2024 bidrag för att förebygga, dokumentera eller återställa skador. Kostnaderna uppgick till minst 8,5 miljoner kronor.
Fukt och vittrande puts
– Skador i byggnader, orsakade av ökad kondensbildning, är vanliga orsaker till kostnader, säger Michael Frisk, utredare vid Riksantikvarieämbetet, i ett pressmeddelande.
Skadorna kan vara sådant som fuktskador, röta eller biologiska angrepp. Bland annat bedöms åtta kyrkor i landet vara allvarligt påverkade av fuktskador. Skadorna består bland annat av vittring och skador på puts och murar. Det kan till exempel handla om kalksten som spjälkas och spricker när vatten, som sipprat in i sten och fogar, fryser.
Stenskulpturer och gravhällar i kalksten belägna utomhus påverkas på samma sätt om de inte täcks med skydd.
Dessa skador bedöms bero på faktorer som ökande temperaturer, ökad luftfuktighet och återkommande temperaturväxlingar runt noll grader.
Ett annat exempel i kartläggningen är att fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar vid den skånska kusten nära Ystad försvinner till följd av stranderosion.
Södra Ölands odlingslandskap, ett världsarv. Bild: Ölänning/Wikimedia commons *
Världsarven tar stryk
Samtliga 15 svenska världsarv påverkas också negativt av förändringar som sannolikt är klimatrelaterade, enligt Riksantikvarieämbetets rapport.
Ett exempel är världsarvet Höga kusten i Västernorrlands län. Områdets tillstånd har försämrats av bland annat stormar, översvämningar, höga temperaturer, skogsbränder, invasiva arter och biologiska angrepp.
Världsarvet Höga kusten. Bild: Depositphotos.
Låg beredskap i landet
Många kommuner saknar beredskap för klimatpåverkan på kulturmiljöer, enligt Riksantikvarieämbetet. Mindre än en fjärdedel av kommunerna tar upp sådana risker i sina översiktsplaner. Ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
Resultaten pekar, enligt myndigheten, på ett behov av bättre överblick över kulturmiljöernas tillstånd och en tydligare koppling mellan skötsel, underhåll och sårbarhet för klimatförändringarnas effekter.
Kan jordbruk och solpaneler dela mark? Absolut, det kallas agrivoltaiska system och är en teknik som kan fungera bra i Sverige, enligt en ny studie från Mälardalens universitet. Lantbrukare kan få intäkter från egen elproduktion samtidigt som vissa grödor gynnas av solpanelernas skugga.
Traditionellt har solcellsparker och jordbruk konkurrerat om mark. Men i ett agrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för maskiner att bearbeta jorden och för luft och regn att nå den.
Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet.
– Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på MDU, Mälardalens universitet, i ett pressmeddelande.
Vissa grödor trivs bättre
I länder med stark solinstrålning gynnas grödor av skuggan från panelerna. Även i Sverige kan det vara en fördel. Flera grödor, som potatis, sallat, spannmål och bär tål eller gynnas av viss skuggning – särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan också minska stress hos växterna, bevara markfukt och minska behovet av bevattning.
– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, säger Pietro Campana.
Kan ge nya intäkter
Enligt en ny studie kan agrivoltaiska system globalt generera enorma mängder energi, vilket minskar konflikter med jordbruksproduktionen samtidigt som synergier utnyttjas. Skalas tekniken upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och till målen om fossilfri energi.
För svenska lantbrukare kan modellen ge extra intäkter från elproduktion, samtidigt som modellen kan minska vattenförbrukningen och ge en stabilare produktion på lång sikt, enligt studien.
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana.
Hinder finns ännu
Men vissa avigsidor finns. En är att agrivoltaiska installationer är ofta är dyra att bygga. Fortfarande saknas också standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas – är det fortfarande jordbruk, eller energimark?
Mer forskning behövs också om vilka grödor, panelhöjder och system som bäst passar nordiska förhållanden. Slutligen hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet, enligt forskarna.
Solpaneler och grödor konkurrerar ofta om mark. Bild: Vlad Burac/Unsplash.
God svensk utgångspunkt
I flera europeiska länder har tekniken redan tagit fart. I Sverige testas den i begränsad skala. Forskarna bakom studien menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att dra nytta av tekniken med tanke på låg egen livsmedelsförsörjning och höga mål för förnybar energi och elektrifiering.
– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, säger Pietro Campana.
Färre ungdomar som går på högstadiet eller i gymnasiet har erfarenhet av narkotika, men användning av tobaks- och nikotinprodukter är desto vanligare. Dessutom fortsätter spel om pengar att öka bland pojkar i nionde klass. Det visar en ny rapport från CAN.
År 2025 hade fem procent av niondeklassarna och tolv procent av gymnasieeleverna provat narkotika någon gång. Det framkommer i en rapport från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN.
För gymnasieelever är det den lägsta nivån sedan förbundets nationella skolundersökningar startade 2004. Bland de som använt narkotika var cannabis det vanligaste preparatet.
− Bland killarna har narkotikaerfarenheten minskat under flera år, men de senaste två åren har det även minskat bland tjejerna, säger Johan Svensson, utredare och forskare på CAN, i ett pressmeddelande.
Tobak och nikotin lockar många
Enligt rapporten är tobaks- och nikotinprodukter desto vanligare. Ungefär var femte niondeklassare och var tredje gymnasieelev har använt sådana produkter, till exempel snus eller vejp, under den senaste månaden. En fjärdedel av niorna började före 14 års ålder.
− Den vanligaste produkten bland de som använt någon tobaks- eller nikotinprodukt innan 14 års ålder var vejps, säger Johan Svensson.
Alkohol på nedgång
Sammantaget visar mätningar att alkoholkonsumtionen bland svenska skolungdomar har minskat under en längre tid. Nedgången har dock planat ut under de senaste tio åren i både årskurs 9 och gymnasiets andra år.
I årets undersökning uppgav 36 procent av niondeklassarna och 67 procent av gymnasieeleverna i år 2 att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Årskonsumtionen, mätt i liter ren alkohol (100 %), var 0,9 liter för niondeklassarna och 2,6 liter för ungdomar som går andra året på gymnasiet.
Främst killar spelar om pengar
Rapporten tar också upp spel om pengar, något som ökat under flera år. Bland gymnasiekillar har sådant spelande minskat lite det senaste året, men är fortfarande på en hög nivå. För killar i årskurs 9 fortsätter däremot ökningen.
− Det är 40 procent av killarna på gymnasiet och nästan 30 procent av killarna på högstadiet som har spelat om pengar de senaste tolv månaderna, säger Johan Svensson.
Det som kallas för problematiskt spelande ligger kvar på samma nivåer som tidigare.
− Vad gäller tjejerna ser det helt annorlunda ut. Såväl problematiskt spelande som att överhuvudtaget spela om pengar är mycket mindre vanligt. Bland tjejerna har det inte heller varit den branta kurva uppåt som vi sett bland killarna, säger Johan Svensson.
Intensiva stormar över Södra ishavet gör att havet tar upp mer värme från atmosfären. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att dagens klimatmodeller ofta underskattar havets roll i att mildra den globala uppvärmningen.
Södra ishavet, som omger Antarktis, reglerar jordens klimat genom att transportera värme, kol och näringsämnen vidare ut i världshaven.
Havsområdet har en avgörande klimatfunktion genom att absorbera över 75 procent av den överskottsvärme som orsakas av mänsklig aktivitet. Hur effektivt Södra ishavet tar upp värme från atmosfären avgör dess förmåga att dämpa klimatförändringarna.
Stormar ger lägre yttemperatur
I en ny studie visar forskare från Göteborgs universitet att stormar spelar en viktig roll för att reglera värmeutbytet mellan luft och hav i Södra ishavet. Forskargruppen har upptäckt att kraftiga vindar rör om havet, drar upp kallare djupvatten och trycker ner varmare ytvatten. Ytan blir då svalare och kan ta upp mer värme från atmosfären.
– Vår forskning visar att somrar med fler och intensivare stormar ger lägre yttemperaturer över hela Södra ishavet. Det gör att vattnet kan absorbera mer värme från atmosfären än om det är lugnare väder, säger Marcel du Plessis, forskare i oceanografi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Hur mycket värme havet absorberar från atmosfären påverkar i sin tur flera faktorer, bland annat temperaturerna över land, havsisens utbredning och styrkan i värmeböljor.
Klimatmodeller stämmer inte alltid
Forskarna har analyserat stormarna runt Antarktis under de senaste decennierna och kan nu koppla förändringar i stormarnas intensitet till förändringar i klimatet och i atmosfärens luftströmmar. Observationer visar att stormarna generellt har blivit kraftigare, till följd av ökade skillnader i lufttryck mellan Antarktis och subtropikerna.
Nuvarande klimatmodeller, där prognoser används som underlag för politiska beslut, tenderar att underskatta styrkan i stormarna över Södra ishavet och beräknar samtidigt för höga havstemperaturer, enligt forskarna.
– Det är därför våra resultat är viktiga, eftersom en bättre representation av stormprocesser är avgörande för mer exakta klimatprognoser för framtiden, säger Marcel du Plessis.
En havsrobot, en så kallad Wave Glider, har bidragit med mätningar av havets temperatur, salthalt och atmosfäriska förhållanden. Bild: Sam Fredriksson
Andra processer på vintern
I studien använde forskarna både autonoma undervattens- och ytrobotar för att mäta havets temperatur, salthalt och atmosfäriska förhållanden ovanför vågorna. Mätningarna kombinerades sedan med fleråriga modell- och satellitdata för att kartlägga värmeutbyte mellan luft och hav.
– Det är första gången som vi kan visa ett samband mellan dessa omfattande stormar, havsuppvärmningen och våra klimatvariationer över de senaste 20 åren. Resultaten innebär att vi bättre kan förstå hur havet värms upp numera och därmed förutsäga hur jordens klimat kan komma att förändras framöver, säger Sebastiaan Swart, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Stormarna påverkar värmeutbytet som mest under den antarktiska sommaren. På vintern dominerar andra processer, som forskarna framöver vill undersöka.
Vår kondition, styrka och muskeluthållighet förändras under vuxenlivet. Nu visar en studie att vår fysiska förmåga börjar försämras redan i 35-årsåldern, men att det aldrig är för sent att börja träna.
I 47 år har forskare vid Karolinska institutet följt flera hundra slumpmässigt utvalda män och kvinnor runt om i Sverige, från att de var 16 år till att de var 63. Studien ger ny kunskap om hur fysisk kapacitet förändras över tid.
Tidigare har man förlitat sig på tvärsnittsstudier, alltså en undersökning av ett antal personer vid ett enda tillfälle, för att ta reda på hur vår fysiska kapacitet förändras när vi blir äldre. I den aktuella studien har man i stället regelbundet mätt kondition och styrka hos deltagarna.
Resultaten visar att kondition och styrka börjar minska redan vid 35 års ålder, oavsett träningsmängd. Därefter sker en gradvis försämring som snabbas på med stigande ålder.
Träning lönar sig alltid
Men forskarna har också den positiva nyheten att personer som började vara fysiskt aktiva i vuxen ålder förbättrade sin fysiska kapacitet med 5–10 procent.
– Det är aldrig för sent att börja röra på sig. Vår studie visar att fysisk aktivitet kan bromsa nedgången i prestationsförmåga, även om den inte helt kan stoppas. Nu ska vi söka efter mekanismerna bakom varför alla når sin topprestation vid 35-årsåldern och varför fysisk aktivitet kan sakta ner prestationsförlusten, men inte helt få den att stanna av, säger Maria Westerståhl, lektor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Forskarna kommer att fortsätta studien och nästa år kommer deltagarna, som då är 68 år, att undersökas igen. Då hoppas de kunna koppla förändringar i fysisk kapacitet till livsstil, hälsa och biologiska mekanismer.
Studenter på en högre utbildning föredrar svenska framför engelska – och det svenska fackspråket värderas högt, visar en studie. Samtidigt tar engelskan en allt större plats i utbildningar, även i svenskspråkiga kurser.
– För de flesta är det enklare att hantera komplexa akademiska uppgifter på sitt förstaspråk. Resultaten går på tvärs med bilden av att studenter utan problem anpassar sig till en alltmer utbredd användning av engelska, säger Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers.
I ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Språkrådet har forskare tagit fram en rapport som undersöker studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Rapporten bygger på enkätsvar från 1 000 slumpmässigt utvalda studenter vid svenska lärosäten och visar att studenterna i hög grad föredrar svenska som utbildningsspråk, oavsett sammanhang.
– Det här gäller både för att ta in och uttrycka kunskap. En överväldigande majoritet av studenterna (70–92 procent) väljer svenska framför engelska eller andra språk när de läser kurslitteratur, lyssnar på föreläsningar, skriver uppgifter och inte minst för att kunna delta aktivt i seminariediskussioner och liknande. Resultaten betonar språkets centrala roll och aktualiserar frågan om hur språkval i undervisning och kurslitteratur påverkar hur studenter lär sig och tar till sig ämneskunskap, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Svenskt fackspråk viktigt för både studier och yrkesliv
Studenterna uttrycker också en vilja att utveckla sitt svenska fackspråk – det vill säga det språk som används för kommunikation inom ett specifikt ämnesområde. Över tre fjärdedelar tycker att det är viktigt eller mycket viktigt för att lyckas i studierna, men också som förberedelse för jobb i framtiden. Bilden är densamma inom alla ämnesområden.
– Språklagen är tydlig. Universitet och högskolor ska se till att svensk terminologi finns tillgänglig, används och utvecklas. Vår forskning visar att studenterna tydligt efterfrågar svenskt fackspråk, vilket ytterligare understryker universitetens ansvar. Lärare och forskare behöver se arbetet med terminologi som en central del av sitt akademiska uppdrag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi på Göteborgs universitet.
Enligt språklagen ska universitet och högskolor se till att svensk terminologi används, något som studenter också efterfrågar. Bild: Depositphotos
Kvinnor vill ha svenska som utbildningsspråk i högre grad än män
Stödet för svenska är tydligt även när resultaten analyseras utifrån olika undergrupper av studenter. Samtidigt märks variationer mellan studentgrupper beroende på ålder, kön, utbildningsnivå och förstaspråk.
Till exempel föredrar kvinnor svenska som utbildningsspråk starkare än männen, och kvinnor värderar också svenskt fackspråk högre än män gör.
Acceptansen för engelska är högre inom vissa ämnesområden, till exempel inom naturvetenskap och teknik, men även bland studenter inom dessa områden föredrar en majoritet svenska och tycker att svenskt fackspråk är viktigt.
– Det är dock talande att det huvudsakliga resultatet i den här rapporten gäller oavsett hur vi vänder och vrider på datan. Att så många studenter föredrar svenska och ser svenskt fackspråk som relevant visar att språket är en förutsättning för att kunna delta i akademiska och yrkesmässiga sammanhang. Något som lärosäten aktivt behöver förhålla sig till, säger Marcus Warnby, lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Engelskan tar allt större plats
Hans Malmström tycker att rapporten väcker viktiga frågor om universitetens språkpolitik och hur den ser ut i praktiken. I policydokument framställs parallellspråkighet – att svenska och engelska används sida vid sida – som ett slags ideal, men i praktiken blir parallellspråkighet ofta enkelriktad, menar forskarna.
– Engelskan tar allt större plats, även i svenskspråkiga kurser. Där vet vi att det är vanligt att mycket av litteraturen är på engelska, medan svenska sällan ges motsvarande utrymme i kurser som ges på engelska. Den kloka parallellspråkighet som det talas om i den språkpolitiska litteraturen, det vill säga en återkommande och medveten planering av språkval för att utnyttja tillgängliga språkliga resurser, händer nog ganska sällan, säger Hans Malmström.
Nu vill forskarna se konkreta åtgärder i ljuset av undersökningen. De föreslår att lärosäten och andra aktörer i flera olika samhällssektorer ska jobba tillsammans för att stärka svenskt fackspråk i alla ämnen. De anser också att landets lärosäten behöver ta ett tydligt ansvar internt för att deras språkpolicys får genomslag i undervisningen.
Dessutom borde lärarna arbeta för att få in svenskt fackspråk i läraktiviteter och examinationer när det är lämpligt. Det kan till exempel göras genom att se till att centrala termer presenteras både på svenska och engelska, och att hänvisa studenter till både svenska och engelska texter.
Studenter på avancerad nivå accepterar engelska i högre utsträckning
Rapporten bygger på en enkätundersökning med 1 000 slumpmässigt utvalda studenter, som genomfördes av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet i samarbete med Språkrådet och Verian. Urvalet är nationellt och har viktats för att spegla den svenska studentpopulationen.
Forskarnas syfte var att kartlägga studenters attityder till svenska och svenskt fackspråk inom högre utbildning.
Resultatet visar att 70–92 procent föredrar svenska i utbildningen, och nästan lika många anser att svenskt fackspråk är viktigt för studier och framtida yrkesliv. Den tydliga preferensen för svenska består även när resultaten analyseras utifrån olika studentgrupper, men det finns också skillnader:
Kön: Kvinnor värderar svenska högre än män, som i något större utsträckning accepterar engelska.
Ämnesområde: Studenter inom professionsutbildning (till exempel vård och lärarutbildning) betonar svenskans betydelse mycket starkt, medan teknik- och naturvetenskapsstudenter visar en större acceptans för engelska.
Utbildningsnivå: Grundnivåstudenter lyfter i högre grad fram det svenska fackspråkets betydelse jämfört med dem som läser på avancerad nivå.
Förstaspråk: Studenter med ett annat förstaspråk än svenska accepterar engelska i högre utsträckning.
Många vill bada på stadsnära ställen där vattnet i värsta fall kan innehålla höga halter av smittämnen. En ny metod, testad i Malmö och Helsingborg, kan ge snabbare svar på om doppet är säkert eller inte.
Urbanisering och ett varmare klimat lockar fler människor till badstränder, kanaler och hamnar. Det innebär också att fler människor kommer närmare platser där dagvatten och renat avloppsvatten släpps ut – och som kan innehålla bakterier, virus och andra mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar.
En innovation från forskare vid bland annat Lunds universitet och Högskolan Kristianstad kan nu minska risken för det sistnämnda. Det handlar om en metod som har testats i Helsingborg och Malmö och som visat sig kunna ge betydligt snabbare svar om badvattnets kvalitet, jämfört med idag.
Svar dröjer flera dygn
Kommuner ansvarar i regel för tillsyn av badvattenkvaliteten. Vanligast är att kommuner anlitar företag som odlar tarmbakterien E. coli i vattenprov. Resultatet kommer vanligen efter några dagar.
– Regelbundna kontroller är avgörande för att veta att vattnet håller tjänlig nivå. Tarmbakterien E. coli fungerar som en varningssignal för flera smittsamma mikroorganismer som kan orsaka sjukdom, säger Catherine Paul, docent i teknisk vattenresurslära vid LTH, i ett pressmeddelande.
Ger snabbt ”fingeravtryck”
Den nya metoden angriper problemet på ett annat sätt. Den går kortfattat ut på att klustra indikatorer utifrån hur stor förekomsten är av alla slags bakterier som bidrar till otjänligt vatten med hjälp av maskininlärning och flödescytometri. Det sistnämnda är ett slags laserscanner som granskar vätska för att upptäcka celler och andra partiklar.
På några minuter skapas ett ”fingeravtryck” som beskriver alla bakterier i vattenprovet.
Det finns flera fördelar med metoden, enligt forskarna. En fördel är att det bara tar ungefär 20 minuter att analysera ett vattenprov. En annan är att metoden kräver mindre arbete än idag och kan skötas av en maskin. Metoden bygger också på så kallad öppen källkod.
– Så metoden är gratis att testa för den som vill. Det krävs dock att man har tillgång till en flödescytometer, så det är inte för husbehov, säger Isabel Erb, industridoktorand i teknisk mikrobiologi på LTH och Sweden Water Research.
Alla badare vill ta ett säkert dopp. Här badas det i Helsingborg. Bild: Depositphotos.
Målet är tidiga varningar
Till skillnad från traditionella metoder tittar forskarna på hela bakteriesamhällen, eller mikrobiom. Det gör det möjligt att upptäcka förändringar även om tarmbakterien E. coli saknas. Med hela mikrobiom kan det också bli lättare i framtiden att hitta källorna till föroreningar, enligt forskarna.
Målet är att resultaten på sikt ska kunna skickas direkt till ett datasystem som avgör om en varning till allmänheten ska utfärdas. Dyra och tidskrävande tester, till exempel så kallade PCR-tester, behövs då endast som bekräftelse på att vattnet innehåller smittämnen.
– Nästa steg är att testa metoden i fler sammanhang, till exempel på dricksvatten, och förbättra algoritmerna för ännu säkrare prognoser, säger Catherine Paul.
Personer som lutar politiskt åt höger verkar ha lite lättare för att falla konspirationsteorier än personer på vänsterkanten. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta politiska påståenden som stryker oss själva medhårs. Det framgår av en doktorsavhandling från Linköpings universitet.
Avhandlingen handlar om vem som tenderar att falla för falsk eller vilseledande information, så kallad missinformation.
En av aspekterna som undersökts är hur politisk orientering påverkar mottagligheten för missinformation. Svaret är att det beror på vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras på enkätsvar från cirka 2 500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Missinformation och desinformation
Båda begrepp rör vilseledande information, men betydelsen skiljer sig delvis åt:
Missinformation är ett paraplybegrepp för falsk och vilseledande information, oavsett om den är avsiktligt spridd för att skada eller ej. Missinformation är information som är helt eller delvis felaktig eller vilseledande. Ibland har missinformation ”ett korn av sanning”, vilket gör det lättare för en mottagare att acceptera budskapet. Men den har i övrigt vilseledande eller direkt felaktiga detaljer vilket gör att budskapet som helhet utgör missinformation.
Desinformation är missinformation som sprids avsiktligt med syftet att skada, av någon/några som vet att informationen är felaktig och vill påverka människors tankar och åsikter.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet
Lätt att göra logiska felslut
I avhandlingen studeras tre former av missinformation. I det första fallet fick deltagarna bedöma om en viss slutsats var logisk utifrån två premisser – en så kallad syllogism, se faktaruta nedan. I de fall syllogismerna var politiskt laddade användes lika många vänsterpräglade som högerpräglade sådana.
Resultatet visade på en svag men tydlig benägenhet att göra så kallade logiska felslut, oavsett om man är vänster eller höger, när det gäller ens hjärtefrågor.
– Vi blir helt enkelt sämre på att bedöma information i ämnen som betyder något för oss, där det spelar roll för vår självbild, säger avhandlingens författare Julia Aspernäs vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.
Syllogismer och felslut
Ett argument kan presenteras i form av en syllogism. Det betyder att man tar två antaganden, premisser, som man ska anta är sanna och utifrån dem dra en logisk slutsats. Oavsett om man tycker att själva slutsatsen låter rimlig eller ej har man gjort ett ”logiskt felslut” om man tycker att en ologisk slutsats är logisk, eller att en logisk slutsats är ologisk.
Logiskt tänkande handlar alltså främst om hur man drar slutsatser – inte vad slutsatsen säger.
Ett exempel:
Premiss 1: Om vacciner är farliga kommer en del människor som vaccineras att dö kort efter vaccinationen.
Premiss 2: En del människor som vaccineras dör kort efteråt.
Slutsats: Vacciner är farliga.
Slutsatsen kan verka rimlig vid en första anblick, men är inte en logisk slutsats utifrån de två antagandena. Det är väldigt lätt för människor att göra logiska felslut, särskilt om det handlar om information där man redan har en viss övertygelse.
Källa: Julia Aspernäs, Linköpings universitet.
Hemlig elit och tankekontroll
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier. Här är några exempel på konspirationsteorier som människor i studien ombads att ta ställning till:
Det finns hemliga organisationer som starkt påverkar politiska beslut.
Teknologi som kan kontrollera människors tankar används på människor utan deras vetskap.
Vissa större händelser har varit resultatet av påverkan från en liten grupp som i hemlighet manipulerar världshändelser.
Konspirationsteorier är teorier som går stick i stäv med etablerad kunskap och som hävdar att illasinnade sammansvärjningar ligger bakom stora händelser och företeelser.
– Konspirationsteorier kan ha en väldigt starkt mobiliserande kraft, som när Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror på konspirationsteorier, säger Julia Aspernäs.
Liten högerövervikt
De flesta konspirationsteorierna som testades i forskningsarbetet var politiskt neutrala. Några hade en politisk laddning och forskarna såg i de fallen till att ha en balans mellan vänsterorienterade och högerorienterade teorier.
Resultatet visade att personer som identifierar sig själva som höger lättare godtar konspirationsteorier än de som lutar åt vänster. Sambandet var svagt, men statistiskt säkerställt. Högerorienterade personer tycks också vara mer villiga att sprida konspirationsteorier än vänsterorienterade.
Den tredje typen av undersökt missinformation är benägenheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar – det som på forskarspråk kallas pseudodjup bullshit. Här visade sig inga skillnader mellan höger- och vänsterpersoner.
Tendens att leta hot
Varför högerorienterade personer skulle vara mer sårbara för just konspirationsteorier är oklart, enligt Julia Aspernäs.
En förklaring kan vara tillvänjning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i högerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att särskilt personer med konservativ läggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna göra dem mer mottagliga för idéer om ondsinta sammansvärjningar.
Det finns även teorier om att det delvis kan förklaras av i hur hög grad man har antidemokratiska värderingar och sådana kan ju finnas på båda sidor av det politiska fältet. Det är något som Julia Aspernäs skulle vilja fördjupa sig i härnäst. Hon höjer dock ett varningens finger.
– Jag vet inte om det hjälper oss att komma framåt i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det är också så att sambanden vi ser där högerpersoner sticker ut inte är jättestarka.
Pseudodjup bullshit är forskarspråk för nonsensmeningar som inte betyder någonting utan som på det hela taget är rappakalja men som innehåller tjusiga ord för att imponera.
Här är några exempel som testpersoner fick ta del av i den aktuella forskningen:
”Den dolda meningen förvandlar den abstrakta skönheten.”
”Helheten tystar oändliga fenomen.”
”Framtiden förklarar irrationell fakta för den som söker”
Och här är några meningsfulla meningar, alltså ej nonsens, som användes i samma studie som kontrast:
”En flod kan skära genom en sten, inte på grund av sin kraft, utan på grund av sin uthållighet.”
”Din lärare kan öppna dörren, men du måste själv kliva in.”
”Det är en sak att bli frestad, men en helt annan att falla för frestelsen.”
Analyser av en tand som tillhört en mosasaurie visar att de här reptilerna, som kunde bli lika stora som en buss, inte bara höll till i havet. De levde också i floder. Fyndet tyder på att mosasaurier anpassade sig till sötvattenmiljöer strax före sitt utdöende.
År 2022 gjorde paleontologer ett oväntat fynd vid en flod i North Dakota. De hittade en stor tand från en mosasaurie, en jättelik marin reptil som levde för mer än 66 miljoner år sedan. I samma flodavlagring hittades även en tand från Tyrannosaurus rex, ben från anknäbbsdinosaurien Edmontosaurus samt käkben från ett krokodildjur.
Kombinationen landlevande dinosaurier, sötvattenslevande krokodildjur och en havslevande jättereptil väckte snabbt frågor hos forskarna. Hur kunde en mosasaurietand hamna i en flodmiljö, när arten länge har betraktats som havslevande?
Mosasaurien levde i flodvatten
En internationell forskargrupp som letts från Uppsala universitet har nu besvarat frågan genom isotopanalyser av mosasauriens tandemalj. Resultaten visar att det inte rör sig om en mosasaurie som var på tillfälligt besök i sötvatten.
− När vi tittade på ytterligare två tänder från mosasaurier som hittats på näraliggande, något äldre, fyndplatser i North Dakota kunde vi se liknande sötvattenssignaturer. Analysen visar att mosasaurier levde i flodmiljöer under de sista miljonerna år innan de dog ut, säger forskaren Melanie During i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Den ovanliga mosasaurietanden, som hittades 2022 nära Bismarck i North Dakota, visas här i en handflata. Bild: Melanie During
Hav blev till flod
Upptäckten kastar nytt ljus över ett intressant skede i jordens historia. Inflödet av sötvatten ökade gradvis i det så kallade Western Interior Seaway – ett innanhav som sträckte sig från norr till söder över dagens prärier och delade Nordamerika på mitten. Havet gick gradvis från salt till bräckt för att sedan övergå till mestadels sötvatten, ungefär som i dagens Bottenviken.
Forskarna tror att det bildades en så kallad haloklin, där sötvatten låg i ett skikt över tyngre saltvatten. Isotopanalyserna ger stöd för denna teori.
De jämförde även mosasaurietänderna med fossil från andra havslevande djur och såg en tydlig skillnad.
− Alla djur som andades med gälar hade isotopsignaturer som kopplar dem till bräckt eller salt vatten, medan alla lungandande djur saknade sådana. Det visar att mosasaurier, som behövde komma upp till ytan för att andas, levde i det övre sötvattensskiktet och inte i det undre skiktet där vattnet var saltare, säger Per Ahlberg, professor vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Anpassade för ny livsmiljö
Forskarna menar att mosasaurietänderna som analyserades kommer från individer som var anpassade till miljöer i förändring. En sådan övergång är ingen ny företeelse bland större rovdjur.
− Till skillnad från den komplexa anpassning som krävs för att gå från sötvattenshabitat till marina habitat är den omvända anpassningen i allmänhet enklare, säger Melanie During.
Moderna exempel på en sådan anpassning syns hos floddelfiner, som lever i floder med sötvatten trots att de härstammar från havslevande förfäder. Ett annat exempel är listkrokodilen, som kallas saltvattenskrokodil i Australien. Den rör sig fritt mellan floder med sötvatten och öppet hav, och jagar i båda miljöerna beroende på vilket byte som finns tillgängligt.
Kunde bli stor som en buss
Fossil från mosasaurier är vanliga i marina avlagringar i Nordamerika, Europa och Afrika, men hittas sällan i North Dakota. Tandens storlek avslöjar ett mycket stort djur som kunde bli upp till elva meter långt, ungefär lika stor som en buss. Tanden kommer från en mosasaurie i gruppen prognathodontider, men släktet är inte helt klarlagt.
Mosasaurier av släktet Prognathodon, som är nära släkt med djuret som tappade tanden, hade robusta huvuden med stadiga käkar och tänder. De anses ha varit rovdjur som utgjorde ett betydande hot för andra stora vattenlevande djur.
− Storleken innebär att djuret skulle mäta sig med de största späckhuggarna, och det är ett extraordinärt rovdjur att stöta på i flodmiljöer som hittills inte har förknippats med sådana gigantiska marina reptiler, säger Per Ahlberg.
Studien är gjord av forskare från Uppsala universitet i samarbete med Eastern West Virginia Community and Technical College, Moorefield, West Virginia, Vrije Universiteit Amsterdam och North Dakota Geological Survey.
Ett enkelt blodprov kan säkrare förutsäga hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp och därmed visa chansen till överlevnad med god återhämtning. Det visar en stor internationell studie.
– Det här kommer ändra vården av dessa patienter, säger forskaren och överläkaren Marion Moseby Knappe.
I Sverige drabbas ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården varje år. Nu har en internationell studie som letts av forskare vid Lunds universitet jämfört fyra hjärnskademarkörer i blod för att se hur säkert de kan skatta graden av hjärnskada hos medvetslösa personer efter hjärtstopp.
– Alla som läggs in på intensivvården efter ett hjärtstopp är medvetslösa och det finns alltid en osäkerhet i hur länge man ska låta vården fortgå. Visar blodprovet på att chanserna inte är uttömda så är det rimligt att intensivvården pågår. Men ser man tydligt att det saknas förutsättningar för överlevnad med en funktionsnivå som är förenad med ett gott liv så bör vården övergå i en lindrande fas, säger Niklas Nielsen, professor i antestesi- och intensivvård vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare, i ett pressmeddelande.
Studien gjordes på 24 sjukhus i Europa och undersökte 819 vuxna patienter, varav 661 var män. Blodprov inhämtades hos deltagarna vid 0, 24, 48 och 72 timmar efter att personen inkommit till sjukhus och alla prover analyserades av samma maskin.
Resultatet visar att de två hjärnmarkörer som i dag används som rutin i vården vid olika hjärnskador har tydliga begränsningar när det gäller att bedöma prognos av hjärnskada efter ett hjärtstopp.
Markör kan förutsäga 92 procent av patienternas utfall
En markör, som heter neurofilament light (NFL), visade sig dock kunna förutsäga 92 procent av alla patienters utfall sex månader efter hjärtstoppet.
NFL används redan idag som hjärnmarkör, bland annat i vården av patienter med den neurologiska sjukdomen MS. Ytterligare en av markörerna i studien – GFAP – var bättre på att uppskatta hjärnskadans omfattning än den som används i dag.
– NFL var överlägsen de tre andra markörerna. Den är bättre på att skilja mellan patienter med stor respektive liten hjärnskada, och kan ge svar redan efter 24 timmar efter hjärtstoppet. Markören är också mer stabil i blodet, vilket har betydelse för själva mätningen, säger Marion Moseby Knappe, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare i rehabiliteringsmedicin.
Niklas Nielsen poängterar att blodprovet aldrig ensamt kan användas som beslutsunderlag för att avbryta intensivvård. Det krävs också information från andra källor, som röntgenundersökningar eller undersökningar av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
– Sammantaget är de nya fynden betydelsefulla för en säker bedömning av chansen till att vakna efter ett hjärtstopp, säger Niklas Nielsen.
6 000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige varje år
Omkring fyra miljoner människor drabbas årligen av plötsligt hjärtstopp runt om i världen. I Sverige är siffran för hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus 6 000.
Några minuter efter plötsligt hjärtstopp börjar hjärnceller dö, och ju längre tiden går innan blodcirkulationen återställs desto större risk för bestående skador på hjärnan.
Även om hjärtat startas om, förblir många patienter medvetslösa i timmar eller dagar efteråt och läkare försöker då avgöra hur allvarlig hjärnskadan är – och om det är möjligt att återhämta sig.
Som underlag har vården bland annat olika neurologiska undersökningar och hjärnavbildningar – och det finns en hjärnskademarkör som mäts i blodet.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten. Det framgår av slutrapporten från en studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
Sveriges skogs- och torvmarker är kraftigt påverkade av mer än hundra års dikning. Stora områden har dränerats för skogsproduktionens skull, vilket har lett till omfattande nedbrytning av landets våtmarker.
Gamla diken fylls igen
Idag är dikena åter aktuella. För att återställa torvmarker fylls gamla diken igen. Det görs som klimatåtgärd, men också för att främja biodiversitet och skogens förmåga att lagra vatten. På andra platser rensas dikena istället, för att återställa dräneringen och gynna skogens tillväxt.
Men det finns stora kunskapsluckor kring hur dessa åtgärder påverkar allt från vattenkvalitet till växthusgaser och hydrologi.
För att ta fram ny kunskap har en så kallad återvätning ägt rum vid en myr utanför Vindeln, vid en plats som kallas Trollbergets försöksområde. Projektets deltagare, bland andra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, har följt det som har hänt före och efter återvätningen.
De har även studerat hur vattenkvaliteten påverkas av att rensa diken i ett nyligen avverkat skogsområde, jämfört med avverkningar där dikena har lämnats orörda.
Dikesrensning intill en avverkad skog på Trollbergets försöksområde. Bild: Andreas Palmén.
Tydliga risker för vattnet
Den fem år långa dataserien från Trollberget ger en unik inblick i vad som sker efter en torvmarksrestaurering under svenska förhållanden.
Resultaten pekar på tydliga risker för vattenkvaliteten. När vattennivån höjs hamnar ytliga torvlager som varit torrlagda i omkring 100 år åter under vatten, vilket startar en rad kemiska processer. Forskarna kunde se ökade halter av organiskt kol, kväve och fosfor i bäckvattnet.
I de delar av försöksområdet där fler diken hade pluggats igen blev utsläppen betydligt större. Där sänktes pH-värdet och halterna av tungmetaller ökade tydligt.
– Det finns en effekt där gammalt historiskt nedfall av luftföroreningar som kvicksilver och bly börjar lakas ut. Metaller som gillar att hänga ihop med organiskt material börjar tvättas ut i samband med att man återväter. Det skedde inte överallt, men det finns en tydlig generell risk, säger Hjalmar Laudon, professor vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
Rensade diken minskar läckage
Även skogsavverkning kan höja grundvattnet. Markerna blir blötare och det ökar utflödet av näringsämnen och tungmetaller.
På Trollberget undersöktes dikesrensning som motåtgärd. När dikena rensades sjönk grundvattnet igen, vilket mildrade avverkningens effekter jämfört med referensområden där dikena inte hade rensats.
Utflödena kunde dock inte motverkas helt och forskarna uppmätte ihållande höga halter av större partiklar från de rensade dikena, vilket kan ha stor påverkan på vattenkvaliteten.
– Vi ser att vissa aspekter blir bättre efter dikesrensningen. Men vi ser samtidigt en ökad sedimenttransport och en sänkt grundvattennivå som kan leda till sekundäreffekter på skogens tillväxt vid till exempel torka, säger Eliza Maher Hasselquist, forskare vid SLU.
Kan vägleda i beslut
Resultaten vid Trollberget visar att det redan de första åren efter att diken förändrats uppstår nya frågetecken kring åtgärdernas effekter på vatten och hydrologi. Alltifrån initiala förhållanden till storleken på åtgärden påverkar resultatet.
– Detta är en viktig pusselbit som vi kan ta med oss i det kommande åtgärdsarbetet, till exempel som beslutsunderlag för vilka våtmarker vi väljer att jobba med, hur åtgärderna utförs och riskanalyser för påverkan på livsmiljöer nedströms, säger Tobias Eriksson vid Länsstyrelsen Västerbotten.
Det finns stora skillnader i hur mycket människor litar på varandra och hur trygga de känner sig i olika delar av landet, visar en ny rapport. Till exempel är tilliten hälften så hög i Ronneby som i Umeå.
I en ny rapport från Uppsala universitet, Gemenskapsbarometern, har forskare undersökt trygghet och tillit på kommun- och stadsdelsnivå.
– Sverige är traditionellt sett ett högtillitsland jämfört med andra länder. Det som är intressant med undersökningen är att bilden blir mer nyanserad och fragmenterad om man tittar på lokalsamhällesnivå och inte bara på landet i stort. Det råder så stora skillnader på lokal nivå att vi nästan inte kan tala om ett Sverige längre, säger Lars Trägårdh, gästprofessor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Den enkätundersökning som ligger till grund för Gemenskapsbarometern har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) och omfattar 50 kommuner. Minst 400 personer i varje kommun har svarat på enkäten.
Rapporten bygger vidare på tidigare studier, men det som är nytt är att fler bostadsområden har inkluderats och enkäten har utökats med frågor om säkerhet, (o)trygghet, försvarsvilja och lokal gemenskap.
Stora skillnader i upplevd trygghet och generell tillit
Den generella tilliten – alltså i vilken utsträckning man litar på människor i allmänhet – varierar från knappt 42 procent i Ronneby till 77 procent i Umeå. Flera av de kommuner som ligger lägst i den generella tilliten är orter som tidigare varit beroende av en stor industri som nu har avvecklats. Dessa orter kännetecknas av hög arbetslöshet och minskad närvaro av samhällsservice och polis.
Rapporten visar också stora skillnader i upplevd trygghet. Sundbybergsborna är mest oroliga för gängkriminalitet, medan invånarna i Sorsele är minst bekymrade över det. När det gäller otrygghet på kvällstid ligger Helsingborg högst, medan Storuman är den kommun där invånarna känner sig mest trygga med att vara ute när det är mörkt.
Det finns mycket data som ska analyseras och den nu släppta rapporten är en delrapport som fokuserar på tillit och trygghet. Fler delrapporter med andra teman kommer att publiceras framöver.
– Vi hoppas att resultaten ska kunna användas i kommunernas arbete för att stärka tilliten och tryggheten. Flera kommuner har redan kontaktat oss för analyser på stadsdelsnivå och vi ser fram emot att bidra med kunskap och stöd, säger Lars Trägårdh.
