Klimatförnekare framställer ofta sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet. En studie visar att de för att förstärka och legitimera sitt budskap bland annat använder en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, samtidigt som de utmålar klimataktivister som känslostyrda och irrationella.
Forskare från Göteborgs universitet och Amsterdams universitet har undersökt hur klimatförnekare kommunicerar online.
Studien bygger på en analys av digital kommunikation från åtta centrala aktörer inom klimatdesinformation i Sverige. Materialet omfattar 17 848 onlineposter som kombinerar text och bild, publicerade på bloggar och webbplatser mellan 2010 och 2023.
– Desinformation handlar inte bara om felaktiga fakta, utan om hur dessa fakta ser ut och känns. I dagens digitala medielandskap sprids budskap genom bilder, memer och visuella berättelser som påverkar oss på ett ögonblick, innan vi ens hunnit tänka. Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger Anton Törnberg, universitetslektor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bygger trovärdighet genom att skapa vetenskaplig aura
Studien visar att klimatförnekarna använder sig av tydliga strategier. En av dem handlar om att framställa sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet.
– Det sker genom att använda en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet. Ett typiskt exempel är inlägg som visar en kurva över koldioxidutsläpp eller en satellitbild över globala temperaturer, säger Anton Törnberg.
Att klimatförnekarnas budskap faktiskt motsäger slutsatser från den etablerade vetenskapen hindrar dem alltså inte från att samtidigt låna dess uttryck.
– Det utgör vad vi skulle kunna kalla en vetenskaplig mimikry. Det betyder att klimatförnekarna avvisar forskarsamhällets auktoritet, men kopierar dess språk, form och visuella estetik för att vinna trovärdighet.
Utmålar klimataktivister som irrationella
En annan strategi som används går ut på att utmåla motståndarsidan som irrationell. Klimataktivister skildras som styrda av känslor snarare än förnuft och faktabaserade argument. Kontrasten används för att underbygga ett narrativ där “den rationelle skeptikern” står mot “den hysteriska klimatsekten”.
– Bilderna som används är ofta tagna i intensiva ögonblick, och visar till exempel arga ansikten, kaotiska demonstrationer och människor som skriker eller gråter. I vissa fall används memer och parodier där Greta Thunberg framställs som hysterisk, religiös eller barnslig. Ibland förekommer bilder av henne i en helgongloria eller i sällskap av sin egen staty, säger Anton Törnberg.
Denna taktik används också för att angripa klimatpolitikens ideologiska rötter, som ofta framställs som sekteristiska eller totalitära.
– Det kan vara genom memer och bilder som anspelar på Mao Zedong. Andra använder bilder på Joseph Goebbels, vilket antyder att dagens klimatkommunikation är propaganda. I vissa fall ersätts hakkorset med återvinningssymbolen på en nazistliknande armbindel, en visuell strategi som utmålar miljörörelsen som auktoritär och manipulativ.
Forskare vid Karolinska institutet har använt stora datamängder för att ta fram ett system som delar in människor i olika riskgrupper för åderförkalkning. Det kan ge nya möjligheter att förebygga allvarliga hjärt-kärlsjukdomar i tid.
Åderförkalkning, eller ateroskleros, är en tyst sjukdom som ofta märks först vid allvarliga händelser som hjärtinfarkt eller stroke. Men om risken upptäcks tidigt – innan några symtom uppstår – finns möjlighet att förebygga allvarliga följder.
I en ny studie har forskare analyserat data från tre stora europeiska kohorter, det vill säga grupper av människor som följs och studeras över tid.
De upptäckte att det är möjligt att dela in människor i fyra olika riskgrupper för hjärtinfarkt och stroke – från låg till mycket hög risk.
Genvariant har betydelse
Forskarna kunde också identifiera gener som påverkar risken för hjärt-kärlhändelser inom varje grupp. En särskild genetisk variant i IL6R-genen, som är kopplad till inflammation, visade sig öka risken för hjärtinfarkt hos personer med mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom.
Att hitta denna genvariant är ett viktigt steg mot mer individanpassad förebyggande vård, enligt forskarna bakom studien.
– Det här är en viktig upptäckt eftersom det ger oss en möjlighet att ingripa i ett skede där sjukdomen fortfarande inte visar symptom. Vid det asymptomatiska stadiet kan åderförkalkning stoppas och till och med gå tillbaka om rätt åtgärder sätts in, säger Bruna Gigante, lektor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat kan hjälpa till att utforma patientanpassade interventioner som leder till bättre hälsa, fortsätter hon.
Mål att ta fram läkemedel
Nästa steg i forskningen är studier med målet att identifiera ett läkemedel som kan vända den aggressiva utvecklingen av åderförkalkning.
– Vi siktar på att först rikta in oss på den gen vi har identifierat som kan vara mycket farlig för en utvald grupp individer, säger Bruna Gigante.
Fakta om åderförkalkning
Åderförkalkning, eller ateroskleros, är en sjukdom där plack byggs upp i artärerna, vilket kan leda till minskat blodflöde. Plack består av fett, kolesterol, kalcium och andra ämnen som finns i blodet.
Sjukdomen kan leda till allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, högt kolesterol, rökning, diabetes och en ohälsosam livsstil.
Kohorterna som ingår i den aktuella studien är SCAPIS, UK Biobank och IMPROVE.
Vetenskaplig artikel:
A multi-omics approach uncovers causality of IL6R on endotypes of subclinical carotid atherosclerosis and the possible role of the IL6R/OSMR pathway, Cardiovascular Research.
Forskare har testat en ny metod för att diagnostisera tuberkulos. Genom att ta prover på utandningsluft i stället för upphostat slem kan det bli lättare att identifiera smittade personer.
Tuberkulos är en luftburen sjukdom som ofta diagnostiseras genom analys av upphostat slem, så kallat sputum. Men alla patienter kan inte hosta upp sputum, vilket gör det svårare att ställa en diagnos.
Nu har forskare vid Karolinska institutet i samarbete med kollegor i Sydafrika testat om det går att upptäcka DNA från tuberkelbakterien i utandningsluft – så kallade aerosoler – hos personer som söker vård för luftvägssymtom.
Studien gjordes på primärvårdskliniker i Sydafrika och omfattade 137 vuxna deltagare med misstänkt tuberkulos. Forskarna använde en ny apparat som utvecklats av Antonio Rothfuchs på Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi på Karolinska institutet. Den samlar in aerosoler med hjälp av elektrostatisk laddning. Proverna analyserades sedan med samma teknik som används för sputumprover.
Resultaten visar att metoden kunde identifiera tuberkulos-DNA i utandningsluft hos 47 procent av dem som hade ett positivt sputumprov. Bland dem med höga nivåer av bakterier i sputum var känsligheten något högre, 57 procent. Samtidigt kunde metoden utesluta sjukdom hos friska i 77 procent av fallen.
– Det är lovande att vi kan fånga upp smittsam tuberkulos direkt i luften, särskilt i miljöer där sputumprov är svåra att få, säger Jay Achar, forskare vid Institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Ett steg mot att identifiera personer som har tuberkulos tidigare
Studien visar att vissa faktorer ökade sannolikheten för att tuberkulos-DNA kunde upptäckas i aerosoler. Det gällde framför allt män med höga bakterienivåer i sputum. Samtidigt kunde forskarna se att personer med feber hade något lägre sannolikhet att testas positivt i luftprover.
– Det här är ett första steg mot att förstå hur tuberkulos sprids och hur vi kan identifiera smittsamma personer tidigare, säger Jay Achar.
Forskarna upptäckte också att DNA från tuberkelbakterier kunde hittas i 30 procent av de miljöprover som togs på primärvårdsklinikerna, trots att de hade rengjorts noga. Det tyder på att metoden är känslig, men också att det finns risker för smittspridning i vårdmiljöer.
Tuberkulos: En tredjedel av jordens befolkning är bärare
Tuberkulos, som också kallas för tbc och ibland förkortas tb, orsakas av bakterier och är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.
Varje år insjuknar nästan 10 miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka 1,5 miljoner dör till följd av sjukdomen. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien. I Sverige är sjukdomen numera ovanlig.
Bakterierna som orsakar sjukdomen växer långsamt men är också mycket långlivade. De kan finnas latent i kroppen under en persons hela livstid. Latent tuberkulos är aldrig smittsam.
Tuberkulos kan drabba olika delar av kroppen, oftast lungorna men även till exempel lymfkörtlar, skelett och tarm. Om sjukdomen finns i luftvägarna sprids den genom upphostningar som en luftburen smitta. Tuberkulos i andra organ smittar inte.
Klimatrelaterade extremhändelser blir allt vanligare i Sverige. En ny studie visar att fyra av tio invånare i vattennära kommuner känner oro, främst för översvämningar och vattenbrist. Många kan tänka sig att flytta hus från riskområden, men kostnaden ses som en utmaning.
Allt fler svenska kommuner drabbas av extremhändelser som översvämningar, torka och stormar. I en studie har forskare låtit 1 000 invånare i fem kommuner som ligger nära vatten – Trelleborg, Halmstad, Öckerö, Karlstad och Umeå – beskriva hur de tänker om klimatförändringar och möjliga lösningar.
Oro för översvämningar
Resultatet visar att nio av tio anser att klimatförändringen redan är ett faktum. Främsta orosmomenten är översvämningar och vattenbrist.
– Det finns ett statistiskt samband mellan platsen där man bor och oro för en specifik klimatrelaterad extremhändelse. Detta är angeläget att ta hänsyn till i kommunikation som rör klimatförändringen och dess effekter, säger David Bendz, forskningschef på Statens geotekniska institut, SGI, i ett pressmeddelande.
– Som medborgare så tänker man helt enkelt på olika typer av händelser, vilket speglar var man bor och de geografiska förutsättningarna där, fortsätter han.
Hälften kan tänka sig en flytt
Forskarna har också undersökt synen på så kallad planerad reträtt – en strategi som innebär att byggnader och infrastruktur flyttas bort från områden med ökad översvämningsrisk. Hälften av de tillfrågade i studien kan tänka sig en sådan lösning om översvämningar inträffar varje år. Om översvämningar däremot inträffar mer sällan, föredrar de flesta att skydda den bebyggelse som redan finns.
Inställningen varierar mellan olika grupper. Kvinnor och yngre vuxna mellan 18 och 49 år är mest positiva till planerad reträtt.
De största hindren som medborgarna ser för att genomföra en reträtt är ekonomiska, följt av tekniska och politiska utmaningar.
Oklart ansvar för klimatanpassning
Studien visar också att kunskapen om vem som ansvarar för att klimatanpassa enskild egendom är låg. Endast en av fyra känner till att fastighetsägaren själv bär ansvaret.
När deltagarna fick frågan om vem som bör stå för kostnaderna vid översvämning, var åsikterna delade. Tre av tio ansåg att kostnaden borde delas mellan fastighetsägare, kommun och stat – vilket tyder på att många ser klimatanpassning som ett gemensamt ansvar, menar forskarna.
Graviditet påverkar inte skelettet – men amning kan tillfälligt minska bentätheten. Det visar en studie från Lunds universitet.
– Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.
Graviditet och amning kräver stora mängder kalcium, ett mineral som behövs för att bygga och underhålla skelettet. Forskare vid Lunds universitet ville därför undersöka hur den reproduktiva cykeln påverkar kvinnans bentäthet.
I en studie följde de 750 kvinnor under tio år för att se hur graviditet och amning påverkar skelettet över tid. Kvinnorna var 25 år när studien inleddes – en ålder då bentätheten normalt sett är som högst.
Efter ett decennium samlades nya data in: Hur många hade varit gravida? Hur många barn hade de fött? Hade kvinnorna ammat – och i så fall hur länge?
– Deltagarna fick fylla i ett omfattande formulär, där reproduktiv hälsa utgjorde en del i det. Vi samlande även in livsstilsrelaterade uppgifter om fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, rökning och BMI, säger Lisa Egund, doktor i ortopedi vid Lunds universitet och biträdande överläkare i ortopedi vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Amning påverkar bentätheten tillfälligt
Med viss förvåning noterade forskarna att graviditet – en eller flera – inte försämrade skelettets bentäthet. En viss skillnad kunde ses kort efter graviditeten, men hos kvinnor som inte varit gravida igen inom tre år syntes inga kvarstående förändringar.
För ammande kvinnor var det däremot tydligt att skelettet påverkades.
– Om det hade gått sex månader eller mindre från det att de slutat amma, såg vi en skillnad i bentäthet på sju procent. Det är i sammanhanget väldigt mycket, säger Lisa Egund.
Kunskapslucka fylld
Dessbättre återhämtade sig bentätheten över tid – ju längre tid som gått efter avslutad amning, desto mer återgick bentätheten till det normala. Efter två år visade den sig till och med vara något bättre än före amningen.
– Tidigare studier har mätt bentäthet kort tid efter födsel eller efter mycket lång tid, flera årtionden senare. Vår, med internationella mått mycket stora, studie fyller en kunskapslucka om skelettpåverkan vid graviditet och amning hos unga kvinnor. Detta möjliggör framtida jämförelser, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet, i pressmeddelandet.
Kan ge skjuts åt läkemedel
Forskarna mätte bentätheten i hela skelettet, men den största minskningen sågs i höften. Minskningen är dock så pass liten att den varken känns eller medför någon ökad risk att bryta höften, enligt ortopederna.
Kristina Åkesson är positivt överraskad över att återhämtningen går så pass snabbt.
– Om vi förstår de här mekanismerna kan det användas till utveckling av mer potenta läkemedel mot osteoporos, benskörhet. Vi hoppas förstås också att resultaten påverkar kvinnors val kring amning positivt.
Forskningen fortsätter
Nästa steg i långtidsstudien är att följa samma kvinnor ytterligare tio år – från 35 till 45 års ålder – för att se hur skelettet förändras över tid.
– Vi tror att skelettets återhämtning är samma under den perioden. Dess förmåga att återmineralisera sig är fantastisk, säger Kristina Åkesson.
Forskare vid Göteborgs universitet har i studier på möss visat att tarmbakterier kan producera bioaktivt serotonin – ett ämne som är viktigt för tarmens funktion. Upptäckten ger ny kunskap om samspelet mellan tarmbakterier och IBS, och kan på sikt bana väg för nya behandlingar.
IBS, eller irritabel tarm, är en vanlig mag-tarmsjukdom som främst drabbar kvinnor. Vanliga symtom är buksmärta, förstoppning eller diarré. Orsaken är inte helt klarlagd, men tarmens bakteriemiljö och serotoninnivåer är viktiga faktorer.
Serotonin är mest känt som en signalsubstans i hjärnan, men över 90 procent finns i tarmen. Där reglerar serotonin bland annat tarmrörelser via det enteriska nervsystemet, som ibland kallas tarmens hjärna.
Tidigare forskning har visat att tarmens bakteriesammansättning, mikrobiotan, påverkar hur mycket serotonin som bildas. Det har däremot varit oklart om bakterierna själva kan producera biologiskt aktivt serotonin.
Bättre tarmfunktion
Men i en ny studie har forskare hittat två bakteriearter, Limosilactobacillus mucosae och Ligilactobacillus ruminis, som tillsammans kan producera serotonin.
När bakterierna gavs till bakteriefria möss med serotoninbrist ökade deras nivåer av seratonin i tarmen, liksom tätheten av nervceller i tjocktarmen. Bakterierna normaliserade också tarmens passagehastighet.
– Det är otroligt fascinerande hur bakterierna i tarmen kan producera bioaktiva signalmolekyler som påverkar hälsan, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nya behandlingsvägar
Forskarna såg också att personer med IBS hade lägre nivåer av L. mucosae i avföringen jämfört med friska, och att just denna bakterie har det enzym som behövs för att producera serotonin.
– Våra resultat tyder på att vissa tarmbakterier kan tillverka bioaktivt serotonin och därmed spela en viktig roll för tarmens hälsa och öppna nya vägar för behandling av funktionella tarmsjukdomar som IBS, säger Magnus Simrén som är professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Tropiska floder och sjöar släpper ut stora mängder växthusgaser, men inte så mycket som man tidigare trott. En studie – där forskare från Umeå universitet medverkar – visar att utsläppen kan vara upp till 79 procent lägre än tidigare uppskattningar.
Ett internationellt forskarlag har undersökt hur tropiska floder, sjöar och reservoarer släpper ut växthusgaser. Forskarna har samlat in och analyserat ett stort antal observationer från tropiska områden världen över – även från platser där det tidigare inte funnits mycket data.
Betydligt mindre utsläpp
Studien visar att tropiska vatten fortfarande släpper ut mycket växthusgaser, men att utsläppen är 29–79 procent lägre än tidigare uppskattningar. Bäckar och floder i tropikerna stod för ungefär 46 procent av de globala utsläppen från inlandsvatten, medan sjöar, reservoarer och dammar stod för cirka åtta procent.
Enligt forskarna kan det nya datamaterialet ge en mer tillförlitlig bild av utsläppen. Det kan också bidra till bättre metoder för att förvalta och skydda vatten i tropiska miljöer.
– Vi kom fram till att tropikerna inte kan betraktas som ett enda stort utsläppsområde på grund av dess komplexitet och mosaiken av olika ekosystem, landskap, morfologier och nivåer av mänsklig aktivitet, säger Clément Duver, forskare vid Charles Darwin University i Australien, i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Forskare har samlat in observationer från tropiska områden världen över. Tropiska floder som den här i Queensland, Australien, är globala källor till växthusgaser. Bild: Clément Duvert
Nya insikter om tropiska flodsystem
Även Gerard Rocher-Ros, biträdande universitetslektor från Umeå universitet, lyfter fram vikten av kunskap om tropiska flodsystem.
– Den stora betydelse som floder i tropikerna har för utsläppen av växthusgaser står i kontrast till vad vi vet om deras drivkrafter. Den här studien öppnar verkligen dörren för nästa utmaning: att bättre kunna förutsäga kolets kretslopp i floder, säger han i pressmeddelandet.
Mänsklig aktivitet orsakar utsläpp
Nästa steg i forskningen är att ta reda på hur mycket av utsläppen som är naturliga och hur mycket som beror på människan.
– Vi såg i den här studien att mänskliga aktiviteter är en stark drivkraft bakom utsläpp av växthusgaser. Där du har fler aktiviteter, som jordbruk, kommer du att ha större tillförsel av organiskt material och näringsämnen till bäckar, floder, sjöar och reservoarer – vilket leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Att förstå när och hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa utsläpp är viktigt för framtida förvaltning, säger Clément Duvert.
Forskare har gjort den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten. Resultaten visar hur templet, som är en del av Unescos världsarv, en gång uppstod och forskarna tror att valet av plats kan kopplas till en fornegyptisk skapelsemyt.
Karnaktemplet ligger 500 meter öster om Nilens nuvarande utlopp vid Luxor, nära det forntida Egyptens religiösa huvudstad Thebe, men så har det inte alltid sett ut. För att undersöka hur marken har använts genom historien tog ett internationellt forskarlag, under ledning av Uppsala universitet, ut och analyserade 61 sedimentkärnor (jordlager) från området i närheten av tempelområdet.
Forskarna studerade också tiotusentals keramikfragment för att kunna datera sina fynd. Med hjälp av det har de lyckats tolka hur landskapet och vattenlandskapet omkring platsen har förändrats under historien.
– Vår forskning ger den hittills tydligaste bilden av landskapet kring templet i Karnak, som de egyptierna byggde sitt tempel på för omkring 4 000 år sedan, säger Angus Graham, universitetslektor och forskare vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Området översvämmades ofta av Nilen
Forskningens resultat visar på möjliga kopplingar till den fornegyptiska mytologin och ger bättre inblick i samspelet mellan templets flodlandskap och de människor som grundade, bebodde och utvecklade komplexet under den 3 000 år långa historien.
Man kom fram till att platsen, under tiden före cirka 2 520 år före Kristus (f.Kr.), regelbundet översvämmades av Nilen och därför borde ha varit olämplig för fast bosättning. De tidigaste bosättningarna vid Karnak kom förmodligen därför under Gamla riket (cirka 2 591–2 152 f.Kr.), vilket bekräftas av den äldsta funna keramiken på plats (cirka 2 305-1 980 f.Kr.).
Under de århundraden och årtusenden som följde delades Nilen upp i flera flöden och på det sättet skapades en helt ny ö. Den utgjorde en grund för bosättning, Karnaktempets tidigaste byggnader och själva grunden till tempelkomplexets utbyggnad.
Karnak ovanifrån från sydväst. Bild: Angus Graham, Uppsala universitet
Östra kanalen var kanske större än västra
Forskarna överraskades av att de kunde bevisa att den östra kanalen var mer väldefinierad och kanske också större än den västra kanalen, som arkeologer tidigare hade fokuserat på. Det har fram tills nu varit ett antagande som saknat belägg.
– Vi blev också överraskade av hur länge den östra flodkanalen fanns kvar. Den fortsatte att existera, om än som en mycket liten kanal, ända fram till romarnas ankomst under första århundradet f.Kr. Vi har dessutom hittat spår som visar hur de forntida egyptierna formade landskapet. De verkar ha varit otåliga att utvidga tempelområdet och fyllde därför igen en mindre flodkanal med ökensand – en kanal som redan höll på att slamma igen, säger Angus Graham.
Första pylonen i Karnak, Egypten. Bild: Angus Graham, Uppsala universitet
Landskapet speglar skapelsemyt
Den nya kunskapen om templets landskap uppvisar slående likheter med en fornegyptisk skapelsemyt. Det gör att forskarna tror att beslutet om att bygga templet här kan ha haft kopplingar till dess invånares religiösa uppfattning.
I fornegyptiska texter från Gamla riket sägs det att skapelseguden visade sig som en höjd som reste sig från ”sjön”. Ön där Karnak grundades är den enda kända platsen i området som består av högre land omgivet av vatten.
– Det är frestande att föreslå att eliten i Thebe valde platsen för Karnak som boning för en ny form av skapelseguden Ra-Amun, just eftersom den stämde överens med den kosmogoniska scenen där en höjd reser sig ur det omgivande vattnet. Senare texter från Mellersta riket (cirka 1980–1760 f.Kr.) utvecklar denna idé, med ett ”urberg” som steg upp från ”kaosets vatten”. Den avtagande årliga översvämningen på den tiden återspeglade scenen, eftersom höjden som Karnak var byggt på såg ut att ”stiga” och växa fram ur det sjunkande flodvattnet, säger Ben Pennington, gästforskare i geoarkeologi vid University of Southampton i Storbritannien.
På senare år har studier kopplat testosteron till risktagande, generositet och tävlingslust när det kommer till ekonomi. Men nu visar en studie – den största i sitt slag hittills – att män som fick testosteron fattade samma ekonomiska beslut som de som fick placebo.
Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Nipissing University i Kanada har bland annat undersökt mäns villighet att ta risker, agera rättvist eller tävla mot andra. 1 000 män i Kanada undersöktes, vilket är 10 till 20 gånger fler än i tidigare studier.
Deltagarna var i åldrarna 18 till 45 år och slumpades till att få antingen en dos på 11 milligram testosteron eller placebo, båda administrerade genom näsan, i en dubbelblind studie. Efter 30 minuter, när hormonet hade hunnit verka, gjordes flera välkända experiment inom beteendeekonomi som mäter risktagande, generositet, tävlingslystnad och rättvisepreferenser.
Resultaten visade inga statistiskt säkerställda effekter av testosteron på något av de nio huvudsakliga utfallen. Männen som fick testosteron betedde sig i genomsnitt likadant som de som fick placebo.
– Tidigare studier, ofta med små urval, har antytt att testosteron kan påverka vår benägenhet att ta risker eller tävla i ekonomiska situationer. Men i det här betydligt större experimentet, där vi dessutom förregistrerade hur analysen skulle göras innan vi samlade in data för att undvika bias, hittar vi inga effekter av testosteron på ekonomiskt beslutsfattande. Våra resultat ger starka bevis för att kortvariga ökningar av testosteron inte har någon meningsfull inverkan på mäns ekonomiska beslut, säger Anna Dreber Almenberg, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i ett pressmeddelande.
Betyder inte att testosteron saknar betydelse
Studien ifrågasätter idén om att kortvariga svängningar i testosteronnivåer skulle förklara varför vissa personer tar större ekonomiska risker, avvisar orättvisa erbjudanden eller agerar mer tävlingsinriktat i livet, enligt Justin M. Carré, professor vid Faculty of Arts and Science vid Nipissing University i Kanada.
Men resultatet betyder inte att testosteron saknar betydelse för beteenden. Forskarna betonar att studien endast testade en dos och ett tidsperspektiv hos män. Det är möjligt att andra effekter kan framträda vid olika doser eller vid långvariga förändringar i hormonnivåer.
Dessutom ingick inga kvinnor i försöket, vilket lämnar viktiga frågor öppna för framtida forskning.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att upprepa studier med större urval och förregistrerade analysplaner. Resultat från små experiment kan försvinna när de testas mer noggrant, säger Magnus Johannesson, professor vid Institutionen för nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Vad gör att pastan håller ihop när den kokas? Ny forskning visar att gluten spelar en avgörande roll – och att mängden salt i vattnet har större betydelse än man tidigare trott.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt både vanlig och glutenfri spagetti med hjälp av avancerad teknik. Resultaten visar att gluten spelar en avgörande roll för att bevara pastans struktur när den kokas.
– Vi kunde visa att gluten i vanlig spagetti fungerar som ett skyddsnät som bevarar stärkelsen. Den glutenfria pastan, som innehåller en konstgjord matris, fungerar bara optimalt under exakt rätt tillagningsförhållanden – annars faller strukturen lätt sönder, säger Andrea Scotti, universitetslektor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Salt inte bara en smaksak
För att undersöka spagettins inre hemligheter använde Andrea Scotti både småvinklig neutronspridning och röntgenstrålning. Med dessa tekniker går det att studera livsmedel på mikroskopisk nivå – ner till en miljarddels meter – och koppla resultaten till egenskaper som textur, hållbarhet och hur snabbt kroppen tar upp kolhydrater, det så kallade glykemiska indexet.
Studien slår också fast att saltet i pastavattnet spelar roll för utfallet.
– Våra resultat visar att vanlig pasta har högre tolerans, eller bättre strukturellt motstånd, mot mindre idealiska kokförhållanden som för lång koktid eller för mycket salt i vattnet. Att koka pasta med rätt mängd salt är alltså inte bara en smakfråga – det påverkar även pastans mikrostruktur och därmed hela matupplevelsen, säger Andrea Scotti.
Spagetti undersöktes med röntgenstrålning och småvinklig neutronspridning. På bilden ses pastasorten i genomskärning. Bild: Andrea Scotti, Lunds universitet
Kan förbättra glutenfria produkter
Forskarna planerar att studera fler pastasorter och olika tillverkningsmetoder. De vill också undersöka vad som händer med pastans kemiska struktur under matsmältningen i magen.
– Med den ökande efterfrågan på glutenfria alternativ hoppas vi att våra metoder kan hjälpa till att utveckla mer tåliga och näringsrika produkter som står emot både kastrull- och konsumentkrav, säger Andrea Scotti.
I Titans iskalla miljö har forskare från Chalmers och Nasa upptäckt att ämnen som normalt inte kan blandas ändå kan förenas. Det bryter mot en grundregel i kemin – och kan ge ledtrådar till hur livets byggstenar en gång uppstod.
Forskare har länge intresserat sig för Saturnus största och orangefärgade måne, Titan. Dess kalla miljö och tjocka atmosfär – fylld av kväve och metan – påminner om de förhållanden som tros ha funnits på jorden för flera miljarder år sedan. Förhoppningen är att fortsatta studier av Titan ska ge nya insikter om hur liv en gång kan ha uppstått.
Nu har forskare vid Chalmers och den amerikanska rymdorganisationen Nasa upptäckt att ämnen som i vanliga fall är oförenliga ändå kan blandas i Titans extremt kalla miljö.
– Det här är mycket spännande resultat som kan hjälpa oss att förstå något på en väldigt stor nivå, en måne lika stor som planeten Merkurius, säger Martin Rahm, docent på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Nya insikter om livets byggstenar
Studien visar att metan, etan och vätecyanid – ämnen som finns i stora mängder i Titans atmosfär och på dess yta – kan samspela på ett sätt som tidigare inte ansetts möjligt. Att starkt polära molekyler av vätecyanid kan bilda kristaller tillsammans med helt opolära ämnen som metan och etan är oväntat. Vanligtvis är sådana ämnen strikt åtskilda, ungefär som olja och vatten, se faktaruta.
Mer om polära och opolära material
Polära material består av molekyler med ojämn laddningsfördelning (en positiv och en negativ sida), medan opolära material har en jämn laddningsfördelning. Polära och opolära ämnen blandar sig ogärna, då polära molekyler hellre interagerar med varandra via elektrostatiska krafter.
Upptäckten av den överraskande interaktionen mellan dessa ämnen kan påverka förståelsen av månens geologi och märkliga landskap av sjöar, hav och sanddyner.
– Dessutom är vätecyanid förmodligen en viktig del i det ursprungliga skapandet av flera av livets byggstenar: exempelvis aminosyror, som är grundläggande för uppbyggnaden av proteiner, och kvävebaser som behövs för arvsmassans genetiska kod. Så vårt arbete bidrar även till nya insikter om kemin innan livet uppstod, och hur den kan fortgå i extrema, ogästvänliga miljöer, säger Martin Rahm.
Vätecyanid väckte funderingar
Bakgrunden till Chalmersstudien är en ännu obesvarad fråga om Titan: Vad händer med all vätecyanid som bildas i dess atmosfär? Forskarna vet att ämnet uppstår där, men det är oklart om det sedan samlas metervis på ytan – eller om det på något sätt reagerar med omgivningen.
För att undersöka detta började en forskargrupp vid Nasas Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Kalifornien genomföra experiment. Under extremt låga temperaturer, cirka 180 minusgrader, blandade de vätecyanid med metan och etan, som också finns på Titan. Vid dessa temperaturer är vätecyanid i kristallform, medan metan och etan är i flytande form.
Går emot kemins regler
När forskarna undersökte blandningarna med laserspektroskopi – en metod som gör det möjligt att studera material på atomnivå – såg de att molekylerna var intakta. Ändå hade något förändrats. För att förstå vad som pågick kontaktade de Martin Rahms forskargrupp som studerat just vätecyanid.
– Det här ledde till ett spännande teoretiskt och experimentellt samarbete mellan Chalmers och Nasa. Frågan som vi ställde oss var lite galen: Kan mätningarna på Nasa förklaras med hjälp av en kristallstruktur där metan eller etan är blandat med vätecyanid? Det går tvärs emot en grundregel inom kemi, ”lika löser lika”, som innebär att de här polära och opolära ämnena inte bör går att kombinera, säger Martin Rahm.
Nya kristallstrukturer bildades
Med hjälp av en stor mängd beräkningar och datorsimuleringar testade Chalmersforskarna tusentals olika sätt att ordna ämnena. I analysen upptäckte de att kolvätena hade trängt in i strukturen på vätecyaniden och bildat nya stabila kristallstrukturer – så kallade samkristaller.
– Det här kan ske vid väldigt låga temperaturer, som de som råder på Titan. Våra beräkningar förutspådde inte bara att de oväntade blandningarna är stabila under Titans förhållanden, utan även flera ljusspektra som visade sig sammanfalla väl med Nasas mätningar, säger han.
Upptäckten utmanar en av kemins mest välkända regler, men Martin Rahm tror inte att det är dags att skriva om kemiböckerna.
– Jag ser det som ett fint exempel på när gränserna flyttas inom kemin och att en universellt vedertagen regel inte alltid gäller, säger han.
Rymdsond skickas till Titan
År 2034 väntas Nasas rymdsond Dragonfly landa på Titan för att undersöka vad som finns på ytan. Fram till dess planerar Martin Rahm och hans kollegor att fortsätta studera vätecyanidens kemi – delvis i samarbete med Nasa.
– Vätecyanid finns på många ställen i universum, till exempel i stora stoftmoln, i planeters atmosfärer och i kometer. Kanske kan upptäckterna i vår studie hjälpa oss förstå vad som händer i andra kalla omgivningar i rymden. Och kanske kan vi få svar på om fler opolära molekyler kan komma in i vätecyanidens kristaller, och vad detta i så fall kan ha för betydelse för kemin som föregick livets uppkomst, säger Martin Rahm.
Utbyggnaden av vattenkraft under 1900-talet slog hårt mot vildlaxen i Norrlands älvar. Förlusten av laxen påverkade inte bara ekosystemen, utan också livsstilen och de kulturella värden som vuxit fram kring laxfisket. Det visar en avhandling i historia vid Luleå tekniska universitet.
En avhandling, som undersökt drivkrafter och maktrelationer bakom det industrialiserade Norrland, fokuserar på åren 1940–1970. Då var utbyggnaden av vattenkraften som mest intensiv och laxpopulationen minskade snabbt.
Eftersom laxen är en nyckelart påverkades både livet i vattnet och ekosystemen på land. Människorna som levde vid älvarna gick miste om en ekonomisk resurs men även kulturella värden försvann.
– Ägandet av fiskevatten och redskap var i hög utsträckning gemensamt. Laxfisket krävde samarbete i byarna. Det hade en viktig kulturell och social betydelse. Genom sitt kollektiva arbete fick människorna kunskap om naturen, säger Johan Cederqvist, som skrivit avhandlingen vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Laxodling accepterades
Många ville skydda laxen, men i debatten var det få som försvarade vildlaxen för dess egen skull. I stället lyftes laxodling fram som ett relativt okontroversiellt alternativ. Johan Cederqvist menar att detta speglar den västerländska kulturens distanserade relation till fiskar.
– Fiskar liknar inte oss och de lever under vattenytan. Det gör fisken som djurgrupp särskilt utsatt. De mekanismer som kraftigt reducerade vildlaxpopulationen är delvis samma mekanismer som hotar sillen och torsken i Östersjön idag.
Industrins nytta gick före
I avhandlingen undersöks inte bara vattenkraftens påverkan på laxen och laxfisket, utan även hur flottning och massafabriker bidrog till utvecklingen. I takt med att industrialiseringen tog fart minskade också det juridiska utrymmet för lokalbefolkningen att göra motstånd mot förändringarna – trots att många levde av laxfisket.
– Ur laxfiskarnas perspektiv blev det en ond spiral. När en industri skulle etableras vägdes dess ekonomiska nytta mot laxfiskets ekonomiska nytta. Varje industriell nyetablering minskade laxpopulationen och därmed dess ekonomiska värde. För var gång blev det därför lättare att argumentera för att industrinäringen skulle prioriteras, säger Johan Cederqvist.
Så gjordes avhandlingen
Avhandlingen baseras framför allt på litteratur- och arkivstudier. I det studerade materialet ingår bland annat vetenskapliga tidskrifter, pressmaterial, rapporter och dokument från utredningar, vetenskaplig litteratur och domstolsmaterial. Utöver det har ett tiotal intervjuer gjorts med människor som har levt vid älvarna.
Dagligt intag av blåbär under spädbarnsåren kan eventuellt bidra till minskade allergisymtom. Det visar en amerikansk studie där en forskare från Umeå universitet har medverkat.
I en studie deltog 76 friska, ammande spädbarn från Denverområdet i USA. Under sju månader fick hälften av barnen dagligen ett pulver som motsvarade två matskedar blåbär. Övriga barn fick ett placebopulver utan blåbär.
Föräldrarna rapporterade sedan in allergiliknande symtom, samtidigt som forskarna analyserade blod- och avföringsprover för att mäta immunmarkörer och tarmbakterier.
Färre allergisymtom bland barn som åt blåbär
Vid studiens start hade flera barn i blåbärsgruppen allergiliknande symtom, särskilt från luftvägarna. När studien avslutades visade resultaten att dessa barn i högre grad blivit av med sina symtom – framför allt andningsrelaterade – jämfört med barnen i placebogruppen.
– Det är särskilt intressant att vi såg en minskning av IL-13, en inflammatorisk markör kopplad till allergi, samtidigt som IL-10, som har antiinflammatoriska egenskaper, ökade. Det tyder på en möjlig dubbel effekt av blåbären, säger Stina Boden, dietist och forskare till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Koppling till immunförsvar
Resultaten tyder på att blåbärskonsumtion i tidig ålder kan bidra till att lindra allergiska symtom och möjligen påverka utvecklingen av immunförsvaret. Forskarna såg även samband mellan vissa tarmbakterier och immunmarkörer som IL-10 och IL-13, vilket pekar på tänkbara mål för framtida forskning.
– Våra resultat tyder på att blåbär kan påverka utvecklingen av immunförsvaret under spädbarnsåldern, men mer evidens behövs liksom att studera vad i blåbären som skapar effekterna, säger Stina Bodén.
Mer forskning behövs
Forskarna betonar att resultaten är preliminära och att fler studier behövs för att bekräfta sambandet med en möjlig minskning av allergisymtom. Det krävs också en bättre förståelse för vilka ämnen i blåbär som kan ligga bakom effekterna – och om andra livsmedel kan ha liknande påverkan.
Pulvret i studien kom inte från vilda blåbär, utan från odlade så kallade highbush blueberries.
Under pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige – framför allt hos barn under fem år och unga vuxna män. Trots ökningen går det inte att säga att covid-19 orsakar diabetes, men infektionen kan ha påskyndat insjuknandet hos vissa.
Svenska forskare har följt förekomsten av typ 1-diabetes hos personer under 30 år under en 17-årsperiod. Detta för att undersöka om en covid-19-infektion ökar risken att utveckla sjukdomen. I studien ingick 720 000 personer som testat positivt för covid. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp på 3,5 miljoner personer.
– Genom Sveriges hälso- och befolkningsregister har vi kunnat följa människor från 2007 till 2023 och kan se att fler individer utvecklade typ 1-diabetes under pandemin än tidigare. Framför allt hos barn under fem år samt unga vuxna män, säger Dominik Dietler, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Infektioner kan utlösa sjukdomen
Studien visar att antalet nya fall av typ 1-diabetes ökade med 12 procent under 2021 och med 9 procent under 2022, jämfört med tidigare år. År 2023 låg siffrorna åter på en normal nivå.
Trots ökningen kunde forskarna inte se något tydligt samband mellan covid-19 och typ 1-diabetes, med ett undantag: barn i åldern fem till nio år. De hade en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes cirka en månad efter en covidinfektion –även om deras totala risk inte ökade.
– Oberoende av tidigare infektioner, debuterar ofta diabetes typ-1 i den här åldern. Infektioner verkar inte orsaka typ 1-diabetes i sig, men kan påskynda eller utlösa insjuknandet hos personer som redan är på väg att utveckla sjukdomen, säger Dominik Dietler.
Vaccin ligger inte bakom
Han menar att fler studier behövs för att förstå vad som ligger bakom ökningen under pandemin, eftersom andra faktorer – som förändrad livsstil – kan ha påverkat insjuknandet.
I andra studier har man till exempel sett en ökning av BMI, kroppsmasseindex, hos barn och minskad fysisk aktivitet bland tonåringar. Även förändrade matvanor och ökad stress under pandemin kan vara bidragande faktorer som triggar utveckling av diabetes.
– Helt klart är i alla fall att man kan utesluta att ökningen av diabetesfall beror på covid-19-vaccinet. Åldersgruppen där vi såg den starkaste ökningen, rekommenderas inte att vaccinera sig. Dessutom har andra studier på vuxna visat att vaccination minskar risken att utveckla typ 1-diabetes efter en covidinfektion, säger Dominik Dietler.
Liknande ökning i andra länder
Även i andra länder – som Danmark och USA – har man sett en liknande ökning av diabetesfall. Men resultaten är ändå något förvånande, enligt Dominik Dietler, eftersom Sverige hade relativt milda restriktioner jämfört med många andra länder. Vid en framtida hälsokris kan det därför bli nödvändigt med ytterligare insatser för att stödja en hälsosam livsstil.
– I en uppföljande studie tittar vi nu närmare på andra faktorer som kan påverka risken att utveckla typ 1-diabetes under en folkhälsokris. Det handlar bland annat om hur lätt eller svårt det är att leva hälsosamt, ekonomiska förutsättningar, bostadssituation, tillgång till grönområden och möjligheten att arbeta hemifrån, säger Dominik Dietler.
De andra internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926 blev en sportslig framgång – men väckte också starka reaktioner. Trots att arrangemanget var ett viktigt steg för jämställdhet inom friidrotten möttes det snabbt av motstånd.
De internationella kvinnliga idrottsspelen i Göteborg 1926 blev ett genombrott för kvinnors friidrott – men också starten på en maktkamp där män tog kontrollen över kvinnors idrottsutövning. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.
– Det var kvinnor som organiserade och tävlade, och de gjorde det på högsta nivå. Men bara några år senare var inflytandet borta, säger Claes Annerstedt, professor emeritus i idrottsvetenskap, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Flera världsrekord
Studien bygger på omfattande arkivmaterial, samtida pressbevakning och unika fotografier. Den visar hur tävlingarna – som hölls på Slottskogsvallen och ofta kallats ”Damolympiaden” – lockade deltagare från åtta länder, drog 20 000 åskådare och resulterade i fem nya världsrekord.
– Det var ett genombrott på flera plan. Kvinnorna tog plats på arenan, och allmänheten såg att de kunde både prestera och organisera. Men det väckte också starka reaktioner, säger Karin Grahn, universitetslektor vid Göteborgs universitet.
Kvinnor tävlar i 1000-metersloppet i ”De andra internationella kvinnliga idrottsspelen” i Göteborg 1926. Bild: KvinnSam, Göteborgs universitet
Kamp om inflytande
Inför tävlingarna 1926 förbjöd Internationella olympiska kommittén användningen av ordet ”olympisk” i arrangemangets namn. Spelen fick därför byta namn till De andra internationella kvinnliga idrottsspelen. Det första spelen hölls i Paris 1922.
– Det var ett sätt att markera revir. Kvinnornas egen internationella organisation, som drev på för jämställdhet, sågs som en konkurrent, säger Claes Annerstedt.
Efter Göteborg följde liknande arrangemang i Prag och London. Men trycket från de manligt dominerade idrottsförbunden ökade. Kvinnorna lovades inflytande i de ordinarie olympiska spelen och representation i styrande organ – men fick i praktiken varken det ena eller det andra. Deras egna organisationer upplöstes, både i Sverige och internationellt.
– Kvinnorna blev inbjudna, men inte inkluderade. När de väl gick med i de etablerade strukturerna försvann både deras makt och frihet, säger Karin Grahn.
Fördomar i medier
Samtidens medier lyfte fram tävlingarnas höga kvalitet och professionalism, men rapporteringen präglades också av sexism. Deltagarna kallades för ”flickor” och beskrevs med ord som ”vacker”, ”delikat” och ”coquett”.
– Trots det ser vi både på fotografier och film hur seriöst kvinnorna tävlade. Det här var inte lek. Det var elitidrott på kvinnors villkor, säger Karin Grahn.
Särskilt friidrotten stack ut. Till skillnad från mer accepterade grenar som tennis eller konståkning utmanade friidrotten normerna kring hur kvinnor skulle röra sig, se ut och ta plats.
Det svenska laget som deltog under spelen 1926 som blev ett genombrott för kvinnligt friidrottande. Bild: KvinnSam, Göteborgs universitet
Osynlig kvinnohistoria
Tävlingarna i Göteborg 1926 har länge varit en bortglömd del av svensk idrottshistoria. Men enligt forskarna rymmer just dessa händelser viktiga ledtrådar till hur jämställdhetskampen inom idrotten tog form och varför den fortfarande pågår.
– Kvinnors idrott har aldrig varit någon självklarhet. De har hela tiden behövt kämpa för rätten att delta, säger Claes Annerstedt.
År 2026 planeras ett hundraårsjubileum i Göteborg med uppvisningsgrenar från tävlingarna 1926. Men det är oklart om arrangemanget får kallas ett jubileum för Damolympiaden, då Internationella olympiska kommittén ännu inte godkänt användningen av det varumärkesskyddade ordet ”olympiad”.
Gravida som använder protonpumpshämmare, en vanlig medicin mot halsbränna, löper en något högre risk att drabbas av infektioner under graviditeten och efter förlossningen. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Protonpumpshämmare (PPI) används ofta för att lindra besvär av sura uppstötningar, något som är vanligt under en graviditet, och användningen av läkemedlet har ökat hos gravida: från 1,5 procent år 2006 till 3,4 procent 2019.
I en registerstudie från Karolinska institutet som gjorts i samarbete med University of Antwerp i Belgien har forskare analyserat data från över 1,5 miljoner graviditeter i Sverige mellan 2006 och 2019. Forskarna ville undersöka om risken för infektioner senare i graviditeten och efter förlossningen påverkas av att använda PPI.
2,8 procent av de som undersöktes i studien använde PPI. Resultaten visar att nästan hälften, 49,7 procent av de som använde PPI hade någon form av infektion under graviditeten eller upp till tre månader efter förlossningen. Det kan jämföras med att 36,8 procent av de som inte använde medicinen hade en infektion.
Ökad risk för infektioner – särskilt i mag-tarmkanalen
När forskarna justerade för faktorer som ålder, BMI, utbildning och andra sjukdomar fanns en ökad risk kvar: användning av PPI var kopplad till 26 procent högre risk för infektion totalt sett.
– Våra resultat tyder på att användning av protonpumpshämmare under graviditet är förknippad med en ökad risk för både virus- och bakterieinfektioner, särskilt i mag-tarmkanalen, säger professor Kenny A Rodriguez-Wallberg vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Det är viktigt att väga nyttan med läkemedlet mot riskerna, särskilt för gravida med ökad infektionskänslighet, säger Hana Shabana, doktorand vid samma institution.
Forskarna betonar att studien är observationsbaserad och att det finns faktorer, som livsstil och kost, som inte kunnat mätas och som kan påverka resultaten. De påpekar också att PPI ofta används vid svårare symtom och att dessa personer kan ha andra riskfaktorer för infektion.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
