De som jobbar i hemtjänsten ställs ofta inför utmaningar i sin arbetsmiljö. Det kan handla om trånga badrum, cigarettrök och trakasserier från brukare. Dessutom försämrades arbetsmiljön tydligt under pandemin, visar studier från Umeå universitet.
Att jobba i hemmet hos olika brukare (personer som får hjälp av hemtjänsten) innebär stora utmaningar i arbetsmiljön. Eftersom arbetsplatsen är någons bostad krävs brukarens samtycke för att genomföra förbättringar, vilket gör det svårt att åtgärda arbetsmiljöproblem.
Några av de utmaningar som personal rapporterade i studien var rökning inomhus och ergonomiska problem med sängar och badrum.
– Med den här forskningen kan vi identifiera områden dit verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Hälften rapporterade problem med små badrum
Hemtjänstpersonal rapporterade omfattande problem med arbetsmiljön redan innan pandemin, problem som sedan ökade ytterligare under pandemin. Bland det som rapporterades fanns till exempel:
Ergonomiska problem med dåliga sängar. Det rapporterades som problem av 29 procent före pandemin. Under pandemin var den siffran 37 procent.
För små badrum. Det uppgavs vara ett problem av 40 procent före pandemin och av 50 procent under pandemin.
Rökning inomhus. Det rapporterades av 24 procent före pandemin respektive 31 procent under den.
Husdjur. 19 procent uppgav husdjur som problem före pandemin respektive 25 procent under den.
Sängar som inte är höj- och sänkbara kan leda till tunga lyft och förslitningsskador och det gäller även trånga badrum där rullstol inte får plats. Andra problem som rapporterades var trakasserier från brukare och besvär med anhöriga, men det var inte lika vanligt som de fysiska arbetsmiljöproblemen.
Skyddsutrustning under pandemin påverkade
Att många problem förvärrades under pandemin kan delvis förklaras med att det fanns brister i tillgången till och användning av skyddsutrustning, samtidigt som kommunikationen med brukarna försvårades av både skyddsutrustningen och av risken för smitta.
– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot med större smittspridning var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematisk, säger Fredrik Norström.
Hemtjänsten i norra Sverige undersöktes
Resultaten bygger på tvärsnittsstudier som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige: Västerbotten, Västernorrland samt Jämtland-Härjedalen. Studierna gjordes före och efter pandemin, 2017 respektive 2021.
Cirka 2 000 medarbetare i hemtjänsten inbjöds att svara på en enkät, varav 1 162 personer, 58 procent, svarade före pandemin, och 629 eller 33 procent under pandemin. Personalen angav hur vanligt det var med tio olika potentiella problem vid besök hos brukare.
I den enkät som genomfördes under pandemin ställdes även frågor om användande av och tillgång till skyddsutrustning.
Krav på ekonomiska vinster och effektivitet gör att en slags dold läroplan styr undervisningen på komvux. Det visar intervjuer med komvuxlärare som forskare vid Linköpings universitet har gjort.
Forskarna har undersökt hur lärare på komvux tolkar och använder sig av läroplanen och andra styrdokument. Ur materialet, som bygger på drygt 1 200 enkätsvar och 63 intervjuer med lärare från alla delar av Sverige, framkommer bland annat att:
Elever får glädjebetyg eftersom privata utbildningsanordnare får betalt per elev som klarar utbildningen.
Kurser kortas för att kommuner pressar priserna vid upphandling.
Marknadens villkor skapar, enligt forskarna, en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel.
– Läroplanen ska garantera att eleverna får en viss kunskap med sig. Men den dolda läroplanen bidrar till att det sätts betyg som inte motsvarar kunskaperna. Styrdokumenten säger att komvux har ett brett uppdrag. Den dolda läroplanen gör att bara ett väldigt smalt uppdrag genomförs, säger professor Andreas Fejes, på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Får betalt per elev som klarar utbildningen
I intervjuerna berättar kommunalt anställda lärare om hur elever kommer från privata utbildningsanordnare med betyg som inte alls motsvarar deras verkliga kunskaper. Lärare hos privata utbildningsanordnare bekräftar i sin tur att man på deras arbetsplats mer talar om hur man ska kunna öka genomströmningen av elever än om pedagogisk utveckling. Detta eftersom företaget får betalt per elev som klarat utbildningen. Resultatet blir en betygsinflation där elever godkänns trots att de inte uppfyller betygskriterierna.
Kommunernas strävan att pressa priser vid upphandling gör att kurserna kortas. De intervjuade lärarna vittnar om att innehållet därför måste begränsas till det allra mest centrala. Komvux får därmed ett mycket smalare uppdrag än vad som anges i läroplanen. Företagen strömlinjeformar utbildningarna via digitala lärplattformar för att effektivisera dem.
Att ge eleverna verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare prioriteras ner och det blir svårare att anpassa undervisningen efter individens behov.
– Lärarnas professionalitet devalveras extremt mycket på komvux. De ägnar sig inte så mycket åt undervisning eftersom kurserna är så korta. De sätter betyg, säger Andreas Fejes.
Glädjebetyg kan få konsekvenser
Eleverna har naturligtvis också ett intresse av att snabbt klara av utbildningen, men att ge dem betyg som de inte förtjänar är att göra dem en björntjänst, påpekar Andreas Fejes. En av de intervjuade lärarna berättar till exempel om en läkare med utländsk bakgrund som fått godkänt i svenska men sedan inte kunde få jobb på grund av bristande språkkunskaper. När läkaren ville gå om kursen fick hen inte det eftersom hen redan fått ett godkänt betyg.
Forskarna vill peka på konsekvenserna av marknadsstyrningen, nämligen en slags dold läroplan som gör att elever inte behandlas likvärdigt, samtidigt som hänsynen till elevers olika behov av stöd brister. Det är sedan upp till politikerna att värdera och avgöra om det är denna typ av utbildning de vill ha eller inte, betonar de.
Hälften av deltagarna på komvux i Sverige läser sin kurs hos en privat utbildningsanordnare. Av de 63 intervjuade lärarna var 9 anställda hos en sådan anordnare, vilket gör dem något underrepresenterade i materialet, men många av de kommunala lärarna hade även jobbat på den privata sidan.
– Att vi inte har en likvärdig utbildning i grund- och gymnasieskolan har forskningen redan visat. Med det här materialet tycker vi att vi forskningsmässigt lyckats tydliggöra att det även gäller på komvux, säger Andreas Fejes.
När tonåringar fick skatta sitt psykiska mående upptäckte forskare att fler än tidigare säger sig må riktigt bra. Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre än ungdomar i samma ålder gjort innan.
En studie från Göteborgs universitet har undersökt förändringar i hur unga tonåringar i Sverige skattar sina depressiva symtom över två årtionden.
Forskarna jämförde två grupper av 13–16-åringar, en från 2004 och en från 2019–2020. Båda grupperna skattade sina depressiva symtom med hjälp av det internationellt etablerade självskattningsinstrumentet Children’s Depression Inventory (CDI).
Resultaten visar att den totala andelen ungdomar som rapporterar depressiva symtom var 21 procent 2004 och 29 procent 2019–2020. I sammanhanget klassas det inte som någon större ökning.
Bättre mående – och sämre
Studien visar dock en viktig förändring: 2004 skattade 15 procent av tonåringarna sin psykiska hälsa som mycket bra. Bland de som svarade 2019–2020 var denna siffra 33 procent. Fler tonåringar än tidigare mår alltså riktigt bra.
Samtidigt mår de som mår dåligt betydligt sämre. De ungdomar som rapporterade depressiva symtom 2019–2020 skattar sig högre på självnedvärderande och negativa tankar jämfört med de som skattade sig högt 2004.
– De som skattar sig högt vad gäller depressiva symtom i dag skattar sig betydligt högre än de individer som skattade sig högt tidigare. Vi ser också en ökning i vissa specifika områden, särskilt relaterade till självnedvärdering. Det är något som främst påverkar unga kvinnor, säger Carl Wikberg, distriktssköterska och adjungerad universitetslektor i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Självförakt sticker ut
CDI–skattningen mäter bland annat negativt humör, självkänsla, ineffektivitet och sociala problem. Bland tonåringarna som undersöktes 2019-2020 var det särskilt tre påståenden som stack ut och fick högre poäng hos de som mådde dåligt:
”Ingenting är roligt alls”
”Jag är dålig hela tiden”
”Jag kan aldrig bli lika bra som andra barn”
– Att vissa mår dåligt och ger uttryck för starkt självförakt kan väcka förtvivlan. Samtidigt är det väldigt hoppfullt att vi ser en större andel unga som skattar sig i den allra lägsta delen av skalan, vilket tyder på en förbättrad psykisk hälsa hos många. Det är alltså inte en enbart negativ trend, säger Carl Wikberg.
Öppenhet om psykisk ohälsa kan påverka
Studien ger inga exakta svar på varför dessa förändringar sker, men forskarna menar att förändringar i samhällsdiskussionen kring psykisk ohälsa kan spela in. En mer öppen attityd till psykiska besvär och behandlingar kan påverka hur unga uttrycker sitt mående i självskattningar.
Samtidigt understryks vikten av att skolhälsovård och primärvård fångar upp de ungdomar som skattar sig högt på depressiva symtom. Med verktyg som CDI skapas möjligheter att identifiera och stötta de som behöver hjälp.
617 tonåringar undersöktes
I studien ingick 617 ungdomar (13–16 år) från 2019–2020 inom ramen för ett större forskningsprojekt om depression. Jämförelsegruppen bestod av 80 ungdomar i samma ålder från 2004, som deltog i en validering av CDI i svensk kontext.
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
Flera av svamparna i släktet Piloderma är mycket vanliga i Sverige. De lever tillsammans med träd i en form av symbios som kallas mykorrhiza, där svampen hjälper träden att ta upp vatten och näring i utbyte mot socker. De fyller alltså en viktig funktion för skogens ekosystem och tillväxt.
Flera nya arter har hittats
Trots att svamparna inte är ovanliga har forskare hittat fem nya arter. De gör därmed sällskap med sju andra nya arter som hittades förra året i en studie. Nykomlingarna gör att Pilodermasläkten har tredubblats i storlek på kort tid.
− Vi har länge sett att Piloderma verkar vara viktiga arter i mykorrhizasymbiosen och att artdiversiteten i släktet vida överstiger antalet namngivna arter, säger Martin Ryberg, professor i organismbiologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Nykomlingen Piloderma fugax i mikroskop. Bild: Sten Svantesson/Fungal Biology
Sällsynt art hittad i gammelskog
En av de nya arterna som forskarna nu beskrivit närmare är Piloderma fugax. Svampen har hittats utanför Gällivare och i Tröndelag i Norge. Till skillnad från övriga arter i släkten växer den bara i gammelskog. Dessutom är den både liten och svår att upptäcka. Forskarna har därför gett den lilla svampen namnet fugax, som betyder skygg, gömd eller flyktig.
− Det är intressant men också lite skrämmande att se att i ett släkte som Piloderma, där vi tidigare trodde att alla arter var vanliga, finns sådana här gömda gammelskogsarter. De riskerar att försvinna när skogslandskapet omvandlas från naturskogar till plantager, säger Sten Svantesson som är forskare vid Uppsala universitet.
Små men tydliga skillnader
Bland de fem nya arterna hittades även den så kallade Piloderma luminosum. Det är en mycket vanlig art som lätt känns igen med nästan lysande gulorange fruktkroppar. Den har urskiljts från ett artkomplex, det vill säga en grupp närbesläktade organismer, där den lika vanliga arten Piloderma byssinum ingår. Skillnaden mellan arterna är liten men konsekvent.
− De här två arterna växer ofta alldeles intill varandra och är vanliga i jord- och rotspetsprover. Genom att urskilja dem som olika arter kan man nu undersöka deras differentiering − om de utvecklat skilda nischer eller om det är andra faktorer som lett till att en ursprunglig art blivit två, säger Sten Svantesson.
I studien letade forskarna efter nya svamparter i Sverige, Norge, Finland och Litauen. De samlade in fruktkroppar och jämförde med redan kända arter.
Forskarna har gjort dna-analyser för att kunna fastställa att de nyupptäckta svamparna skiljer sig biologiskt från andra arter. De har även använt data från jord- och rotspetsprover som laddats upp i internationella gendatabaser i tidigare studier. Detta för att få fram mer information om geografisk utbredning och ekologi.
I takt med att fler barn får en adhd-diagnos ökar förskrivningen av läkemedel. Men en studie visar nu att effekten av behandlingen, som kan ge biverkningar, inte går att förutse.
Allt fler barn medicineras mot adhd, men nästan vart tredje barn har ingen nytta av behandlingen. Forskare vid Umeå universitet har därför undersökt om det går att förutse vilka barn som kan bli hjälpta av läkemedlen, som ofta är centralstimulerande preparat.
– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte adhd-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger barnläkaren Maria Lilja, doktorand vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Var tionde pojke får diagnosen adhd
Adhd är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med adhd har ökat markant.
För närvarande får mer än var tionde pojke och drygt hälften så många flickor en adhd-diagnos i Sverige.
Både diagnosen och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad.
I studien ingick över 600 barn mellan 6 och 17 år i regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm.
Forskarna undersökte en mängd faktorer, till exempel kön, ålder, vikt, längd, blodtryck och puls. De tittade också på faktorer som IQ, form av adhd, födelsetid på året, geografisk region och samsjuklighet. Studien visar dock att ingen av de undersökta faktorerna har betydelse för att förutsäga vilken effekt barnen skulle få av läkemedelsbehandling.
Oklart när behandling är befogad
Det går alltså inte i förväg att veta om ett barn med uttalade adhd-symtom får mer nytta av medicinering än ett barn med milda symtom.
– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja vid Umeå universitet.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
Drygt 800 revir av kungsörn inventerades under 2024. I 206 av dem registrerades häckningar – varav 179 lyckades, skriver Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Regeringen har satt som mål att minst 150 kungsörnspar ska få ungar i Sverige varje år och att fåglarna ska finnas i hela landet. Det målet har uppnåtts de senaste 11 åren. Siffrorna för förra året och i år ligger något lägre än genomsnittet.
– Väder och tillgång på föda är troligen det som påverkar häckningsframgången allra mest. I år var det kyligt och snö i Västernorrland när äggen kläcktes. Då blir det besvärligt både att mata och hålla ungarna varma. Dessutom ser vi en minskning av favoritmaten sork i flera områden. Vi får se vart det tar vägen, säger Jessica Åsbrink som är nationell samordnare av kungsörnsinventeringen på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Första lyckade häckningen i modern tid
Det observerades 222 ungar under tiden för inventeringen. Det är i de sex nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna, som 85 procent av Sveriges kungsörnsrevir finns. Den största populationen i södra Sverige finns på Gotland.
Östergötland och Västra Götaland är nykomlingar i den årliga inventeringen av kungsörnsrevir. I Västra Götaland noterades två lyckade häckningar mot noll för ett par år sedan och i Östergötland registrerades den första i modern tid.
Många frivilliga bakom inventeringen
Varje år räknar länsstyrelsen hur många kungsörnar som finns i Sverige. I många län får de hjälp av regionala ornitologföreningarnas kungsörnsgrupper som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige. Därefter sammanställer Naturhistoriska riksmuseet resultatet på uppdrag av Naturvårdsverket.
– Kunskapen om hur många kungsörnar som finns i Sverige och var de häckar ger ett underlag för den ersättning som samebyar får för förekomst av stora rovdjur. Den spelar också stor roll bland annat i ärenden som handlar om skogsavverkning och planering av vindkraftparker, säger Jessica Åsbrink.
Det finns inte någon uttalad övre gräns för populationen i Sverige, utan den bestäms av naturliga förutsättningar. Ansvariga myndigheter ska aktivt arbeta med åtgärder som stödjer kungsörnsstammens tillväxt.
Kungsörnen kan bli mer än 30 år gammal
Har ett vingspann på omkring 2,2 meter.
Finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige.
Jagar mest små däggdjur och fåglar, men kan även ta större byten som renkalvar.
Bygger stora bon i träd eller på klippor. Ofta återanvänds samma bo i flera år. Boet kan väga upp till ett 1 000 kg.
Kan bli mer än 30 år gammal.
Lever troligen i par under hela sitt vuxna liv.
Lägger vanligen 1–2 ägg.
Häckar inte alltid varje år. Hoppar över om det finns dåligt med föda.
Många samiska ungdomar är stolta över sin kultur, men de möter även svåra utmaningar. Sex av tio har till exempel upplevt rasism och kränkningar. Samiska unga kvinnor har också sämre psykisk hälsa jämfört med jämnåriga i övriga landet.
I en rapport vid Umeå universitet har forskare undersökt unga samers hälsa och mående. Det är den första större kartläggningen av samiska ungdomars situation på 15 år.
Rapporten visar att den samiska identiteten spelar en viktig roll och många unga är stolta över sin kultur. Men med identiteten följer även flera utmaningar.
Enligt undersökningen har sex av tio unga samer upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Enligt rapporten är den här formen av utsatthet betydligt vanligare bland unga samer jämfört med jämnåriga i övriga Sverige.
Psykisk ohälsa bland unga kvinnor
Ungefär tre av fyra unga med samisk bakgrund uppger att de har en bra allmän hälsa och mår bra psykiskt. Undersökningen visar dock att unga samiska kvinnor mår sämre jämfört med andra unga kvinnor i Sverige. De upplever till exempel mer problem med depression och har gjort fler självmordsförsök.
– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger psykologen och forskaren Jon Petter Stoor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att det finns ett missnöje med vården. Bara drygt en av tio unga samer anser att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård.
Vill stärka och uttrycka kulturen
Deltagarna i rapporten har också förslag på hur situationen kan förbättras. De vill bland annat ha fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet, men också lära sig att tala och kunna använda samiska språk.
De samiska ungdomarna vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering. De tycker också att bättre kunskaper behövs om det samiska samhället.
– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen som är ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.
Rapporten bygger på intervjuer med unga samer, men också webbenkäter och den nationella folkhälsoenkäten Samisk hälsa på lika villkor.
De senaste 15 åren har det kinesiska kommunistpartiet kopplat ett starkare grepp över privata företag. Genom olika påtryckningar pressas företagen att anpassa sig efter partiets önskemål. Det visar en rapport från FOI.
Det kinesiska kommunistpartiet, KKP, suddar ut gränserna mellan statligt och privat ägande av företag. Forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut och Nationellt kunskapscentrum om Kina har nu undersökt hur det går till.
Forskarna har bland annat läst kinesiska lagar, partibeslut och policydokument. De har också gått igenom forskning på området och intervjuat svenska företagsrepresentanter med verksamhet i Kina.
Enligt rapporten har kommunistpartiets inflytande betydelse eftersom det påverkar kinesiska företag med verksamhet utomlands.
– Även om det är att gå för långt att påstå att privata kinesiska företag agerar som agenter åt KKP kan partiet utöva påtryckningar på dem för att få dem att göra som KKP vill. Därför är det klokt att begränsa kinesiska företags möjlighet att till exempel delta i upphandlingar som rör kritisk infrastruktur eller nyckelteknologier, säger Oscar Almén som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Företag pressas att anpassa sig
Rapporten visar att kommunistpartiet har ökat sitt inflytande under de senaste 15 åren. Författningar och partiregler, som tidigare fokuserade på statligt ägda företag, omfattar nu i allt större utsträckning även privatägda företag.
– Samtidigt som partiet har satsat på partiledarskap inom den privata sektorn blir det vanligare att statliga företag köper in sig i privata företag. Alla företag pressas att anpassa sig efter partiets intressen. Även om det privata näringslivet är av stor vikt för kommunistpartiet, kommer partiet alltid att prioritera nationell säkerhet och partiets egen överlevnad framför privata företags intressen, säger Hanna Carlsson, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Svenska företag upplevde ingen styrning
Forskarna har även intervjuat representanter från sex olika svenska företag. Alla hade lång erfarenhet av att göra affärer i Kina.
– Ingen av dem upplevde att deras verksamhet i Kina påverkas något särskilt av de senaste årens signaler från KKP. Någon sa att de alltid vetat att Kina är ofritt och att det bara var att anpassa sig. Sedan gäller det att komma ihåg att även om de vi intervjuade var anonyma så är de ovilliga att säga sådant som kan skada affärerna, säger Oscar Almén.
Forskning visar dock att politisk kontroll skapar oförutsägbarhet, något som kan urholka förtroendet hos internationella investerare. Därför kan kommunistpartiets ökade inflytande påverka svenska företag i Kina, även om företagen själva inte tycker sig uppleva problem, menar forskarna.
Gyllene aktier väg in styrelser
I rapporten har forskarna studerat ägande, närvaro av partiorganisationer och politisk signalering. För att öka kontrollen av framför allt stora privatägda kinesiska techbolag, till exempel Tiktoks ägare Bytedance, finns en lag som skapade så kallade gyllene aktier.
– Det ger KKP rätt att tillsätta en representant i företagsledningen trots att ägandet endast uppgår till en procent av aktierna. Partiet har också förtydligat att alla företag är skyldiga att ge interna partiorganisationer utrymme och att vara lyhörda för KKP:s intressen, säger Hanna Carlsson.
Nationellt kunskapscentrum om Kina är en del av Utrikespolitiska institutet.
De flesta unga män som dömts till fängelse för vålds- eller sexualbrott återfaller i brott. En historia av allvarlig psykisk sjukdom ökar dessutom risken för att återfalla i kriminalitet, visar en uppföljningsstudie från Lunds universitet.
Under tidigt 2010-tal undersöktes 266 män mellan 18 och 25 år som avtjänade ett fängelsestraff för vålds- eller sexbrott med fysisk kontakt. Denna studie, DAABS, Development of Aggressive Antisocial Behaviour Study, gjordes vid Lunds universitet.
Några år senare började André Tärnhäll, psykolog och forskare i rättspsykiatri, och hans forskarkollegor vid Lunds universitet, följa upp hur de 266 männens liv hade utvecklat sig.
Med hjälp av olika svenska register undersökte de bland annat brottslighet, sjukvårdskontakter och dödsfall i gruppen. Siffrorna de fick fram talade sitt tydliga språk: Mer än två tredjedelar av männen i DAABS-studien fortsatte en kriminell bana under den undersökta tiden. Från det att männen var straffmyndiga, 15 år, till att de i snitt var 28 år, hade de i genomsnitt dömts för 33 brott var. Mer än vart femte brott var ett våldsbrott.
Detta kan jämföras med den kontrollgrupp på 10 000 män i samma ålder som användes i studien. Där låg snittet på ett brott per person och det rörde sig sällan om våldsbrott.
Allvarlig psykisk sjukdom gav fler återfall
I en studie som ingår i André Tärnhälls avhandling har han tittat närmare på så kallad allvarlig psykisk sjukdom. Det definieras i studien utifrån något av dessa två kriterier: en historik av psykos eller bipolär sjukdom typ I.
– Mina siffror visar att de med allvarlig psykisk sjukdom hade återfallit i brottslighet fler gånger än de utan historik av sådana tillstånd, säger André Tärnhäll.
Var tionde deltagare i DAABS-studien hade just en sådan allvarlig psykisk sjukdom när ursprungsundersökningen genomfördes under tidigt 2010-tal. Gemensamt för många av de dömda männen var ADHD, allvarliga normbrytande beteenden i barndomen, tidig debut av alkoholbruk samt att ha blivit utsatt för fysiskt eller psykisk våld i hemmet. Utvecklingen av allvarlig psykisk sjukdom var särskilt starkt kopplad till allvarliga normbrytande beteenden i barndomen, visade analyserna i studien.
De män som led av allvarlig psykisk sjukdom återföll mer i brottslighet än de som inte hade en sådan historik, visar studien.
Fler fängelsedömda dog i förtid
I en ytterligare studie, som inte har publicerats än, framgår det att risken för förtida död var 16 gånger högre i gruppen med de fängelsedömda männen än i jämförelsegruppen. Vid uppföljningsstudiens slut var 18 av de 266 männen döda.
– Det är sedan tidigare känt att överdödligheten under, och särskilt efter, fängelsevistelser är hög, till exempel genom överdos, suicid eller hjärt- och kärlsjukdom. Men jag tycker det är anmärkningsvärt att av de som har dött av våld bland de totalt 10 266 vi har följt, återfinns alla i DAABS-gruppen, säger André Tärnhäll.
Sökte mindre vård för psykisk sjukdom
Trots de psykiska problemen i gruppen nyttjade de 266 personerna mindre psykiatrisk öppenvård efter undersökningstillfället än snittpersonen i jämförelsegruppen, visar André Tärnhälls resultat. Han kan se flera orsaker till det.
– Detta kan vara personer som sedan tidig ålder känt sig utanför samhället och som i vuxen ålder inte räknar med att få något egentligt stöd eller hjälp av samhällets tjänster – så de undviker hellre att befatta sig med vården. De egna psykologiska barriärerna för att söka hjälp kan alltså vara höga.
André Tärnhäll tror att det hade synts i brottsstatistiken om de som var i behov av vård för sitt psykiatriska tillstånd i stället hade behållit kontakten med vården. Om de till exempel hade fått mediciner för diagnosticerade tillstånd såsom ADHD, psykossjukdomar eller opioidberoende, skulle de kanske begå mindre brott.
Han anser att vården måste anpassas bättre till den här patientgruppen. Vården skulle behöva bli både mer lättillgänglig och uppsökande – och aktivt nå ut till individer i behov. Och sedan dessutom motivera dem till att själva söka vård samt hålla fast vid de vårdkontakter som de bedömts behöva.
– Fängelset är en kritisk punkt för att ringa in behov och erbjuda passande vård. För vissa är det lite mer lugn och ro där än ute i samhället. Insatserna behöver sedan följa med till frivård, kommun och sjukvård, säger André Tärnhäll.
Men helst, tillägger han, ska rätt insatser sättas in redan i skolåldern – gärna redan när beteendeproblematiken blir tydlig.
Kaffe från kaffeautomater på arbetsplatser innehåller mycket högre halter av kolesterolhöjande ämnen än bryggkaffe. Det är första gången forskare undersöker automatkaffe.
Att kokkaffe innehåller höga halter av kolesterolhöjande ämnen har varit känt sedan tidigare. Det här är ämnen som filtreras bort i vanliga kaffebryggare med pappersfilter. Men hur ser det ut med filtreringen i de kaffeautomater som brukar finnas på arbetsplatser och andra offentliga platser? Det har forskare från Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola undersökt.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe. Vi tolkar det som att filterprocessen är avgörande för förekomsten av de här kolesterolhöjande ämnena i kaffet. Uppenbarligen lyckas inte alla kaffeautomater filtrera bort dem. Men problemet varierar mellan olika sorters kaffeautomater och koncentrationerna har också haft stora variationer mellan mättillfällen, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kaffebryggare med filter mest effektivt
Eftersom kokkaffe innehåller höga halter av de kraftigt kolesterolhöjande ämnena diterpenerna cafestol och kahweol är rådet enligt de nordiska näringsrekommendationerna att dra ner eller avstå från att dricka kokkaffe. Om kaffemaskiner som finns i offentliga miljöer filtrerar bort dessa ämnen, likt en vanlig kaffebryggare med pappersfilter, har inte studerats tidigare.
I studien har forskarna undersökt fjorton kaffemaskiner i fikarum på olika arbetsplatser. Kaffet har varit fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe. Forskarna har tagit kaffeprover från maskinerna vid flera olika tillfällen och analyserat innehållet. Det var stor skillnad mellan maskinerna när det gäller nivåerna av cafestol och kahweol, men nivåerna kunde också skilja mellan olika provtillfällen.
Kan öka risk för hjärt-kärlsjukdom
Den vanligaste kaffemaskinen i studien, som forskarna kallar bryggmaskin, var den som producerade kaffe med högsta koncentration av diterpener.
I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg. Kokkaffet innehöll de högsta nivåerna diterpener per kopp. Vissa espressoprover innehöll också höga nivåer, men med stor variation.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra. För att exakt bestämma effekterna på blodfetterna skulle vi behöva göra en kontrollerad studie på försökspersoner som får dricka kaffet, säger David Iggman.
Allt kaffe analyserades på Chalmers tekniska högskola.
Två prover togs från varje maskin med två–tre veckors mellanrum.
Kaffesorterna var både mellanrost och mörkrost av fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe.
De flesta maskiner hade färdigmalet kaffe, enstaka malde bönor men forskarna tror inte att det skulle påverka.
14 maskiner testades, varav 11 bryggmaskiner och 3 liquidmodeller (lägre nivåer, blandas från koncentrat).
Som jämförelse gjordes samma analys med några andra tillagningsmetoder: perkolator, espresso, kaffepress, kokat kaffe och kokkaffe silat genom tyg.
Köttsvinnet från ekologiska gårdar är mindre än på konventionella, visar en studie från SLU. Vad det beror på är oklart. Men om den konventionella produktionen av nötkött skulle komma ner på samma nivå, skulle vi få 940 ton mer benfritt nötkött per år, beräknar forskarna.
En viktig del av matsvinnet i Sverige är de djur som förloras redan på gårdsnivå, och som aldrig blir mat. Ingrid Strid har forskat om matsvinn under lång tid och för ett par år sedan visade hon och kollegor vid SLU att en stor del av svinnet av nötkött uppstår redan i lantbruket, i form av djur som dör eller avlivas – utan att hamna på ett slakteri eller i någons frys.
Enligt deras beräkningar uppgick de årliga nötköttsförlusterna till 13 000 ton på alla svenska gårdar med nötkreatur. Det är 8,5 procent av den producerade slaktvikten. Nu har forskarna gjort en ny studie där de har undersökt om det finns skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion.
– Om den ekologiska produktionen skulle ha lägre förlustnivåer tyckte vi att denna matbesparingspotential behövde uppmärksammas, och om ekologisk produktion skulle ha högre förlustnivåer borde denna målkonflikt erkännas, säger Ingrid Strid, forskare vid Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala, i ett pressmeddelande.
Mer kött med minskat gårdsvinn
Det visade sig att köttsvinnet i Sverige uppgår till 8,8 procent av nötköttsproduktion på konventionella gårdar, men bara 7,4 procent på ekologiska gårdar. Om den konventionella produktionen skulle komma ned på samma svinn-nivå som den ekologiska skulle det innebära en tillförsel på 940 ton benfritt nötkött per år.
I korthet bygger studien på en kartläggning av alla djur som lämnade gårdar av olika skäl (slakt, förluster, försäljningar etcetera) under åren 2017–2021. Djuren grupperades efter produktionssystem (ekologiskt eller konventionellt), men också efter ålder, kön och ras (mjölkras, köttras, eller korsning). Alla dessa uppgifter finns i databaser hos Jordbruksverket. Förlusterna beräknades sedan som antal djur som registrerats som självdöda eller avlivade på gård, multiplicerat med uppskattade slaktvikter för respektive djurgrupp.
Svinnet av nötkött visade sig då vara lägre på ekologiska gårdar, i alla studerade djurkategorier utom köttraskor. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Men förlusterna var 15 procent högre bland konventionella djur i denna kategori. De bidrog ensamma med nästan hälften av alla svenska nötköttsförluster, men stod bara för 20 procent av det producerade nötköttet.
grilled venison fillet on wooden table close up
Mjölkkor vanligaste källan till nötkött
Mjölkkorna producerar både kött och mjölk. Mjölkkor står för nära 60 procent av allt nötkött vi äter i Sverige och i princip all färsk mjölk vi dricker – 1,5 liter mjölk per vecka i genomsnitt. Drygt 40 procent av svenskt nötkött kommer från djur av köttras.
Källa: Svenskt kött
Eftersom alla ekologiska djurgrupper utom köttraskor hade betydligt lägre förluster än sina konventionella motsvarigheter, menar forskarna att ekologisk produktion troligen har egenskaper som gynnar låga förluster.
Den aktuella studien var dock inte utformad för att undersöka orsakssamband, och kan inte säga något om grundorsakerna till skillnaderna. – Det behövs mer forskning för att avgöra varför förlusterna är lägre på ekologiska gårdar med nötkreatur. Och fokus i sådan forskning bör ligga på mjölkkor, som stod för merparten av förlusterna i både ekologiska och konventionella produktionssystem, säger Ingrid Strid.
Möjliga orsaker till mindre köttsvinn
I artikeln diskuterar forskarna ett antal faktorer som skulle kunna leda till skillnader mellan systemen, men som alltså inte kan bekräftas i den aktuella studien och därmed behöver undersökas vidare:
Den lägre mjölkavkastningen på ekologiska gårdar.
Stallarna kan vara modernare på ekologiska gårdar.
Mer grovfoder och bete i ekologiska foderstater.
Mer hemslakt på ekologiska mjölkgårdar.
Ekologiska slaktkroppar har ett högre ekonomiskt värde.
Ekologiska tjurkalvar föds i större utsträckning upp som stutar, det vill säga kastrerade djur.
Mer svinn från gård än handel
För att sätta den potentiella matsvinnsbesparingen i perspektiv gör forskarna jämförelser med studier av nötköttsförluster i vissa andra delar av livsmedelsförsörjningskedjan. Inom livsmedelsindustrin går cirka 2 procent av nötköttet förlorat. Inom detaljhandeln tappas ytterligare 1 procent och i hushållen ytterligare 2 procent.
– Om färre djur förloras skulle vi spara de resurser som lagts ner på att producera djuret, vilket kostat pengar och inneburit en miljöbelastning. Klimatmässigt innebär överförlusterna på konventionella gårdar närmare 30 000 ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande 20 000 genomsnittliga bensinbilars årsutsläpp av klimatgaser, säger Ingrid Strid.
Demokratiska länder är nu i minoritet och yttrandefriheten minskar. Det visar den senaste Demokratirapporten från V-deminstitutet vid Göteborgs universitet.
Den demokratiska tillbakagången bland världens länder, den process som kallas autokratisering, har nu pågått i 25 år. V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet mäter graden av demokrati i världens länder och sammanställer varje år resultatet i en rapport. I rapporten för 2024 visar utvecklingen inga tecken på att avta.
Demokratin går tillbaka i allt fler länder
45 länder upplevde en demokratisk tillbakagång under 2024. 2023 var antalet 42 – och för 20 år sedan var det bara i 12 länder som demokratin backade. Många av länderna är inflytelserika i sina regioner, med stora befolkningar, som till exempel Argentina, Indien, Indonesien och Mexiko.
– Men Västeuropa och Nordamerika är inte immuna. En stadig nedgång under de senaste åren börjar ge utslag, även om den sker i små steg, säger Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Yttrandefriheten försämras
Av de indikatorer V-Dem mäter och som försämrats mest dominerar de som rör yttrandefrihet. Det handlar till exempel om mediefrihet och trakasserier av journalister, men också om medborgarnas möjligheter att fritt diskutera politik i offentligheten.
Yttrandefriheten försämrades i 44 länder 2024, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av världens länder. Det är den högsta noteringen hittills, och en ökning från 35 länder förra året.
– Yttrandefriheten är ofta det första som attackeras när länder genomgår en autokratisering, och rapporten visar att censur av media är det mest använda vapnet mot demokratin i de länderna. Dessutom använder sig regeringar i länder som genomgår autokratisering i allt högre grad av desinformation för att forma den allmänna opinionen. Det är en utveckling vi ser i hälften av alla länder som genomgår en autokratisering, säger Staffan I Lindberg.
I rapporten framkommer också att den politiska polariseringen ökar i en fjärdedel av alla världens länder. Mer än hälften av alla länder som påverkas av den ökande politiska polariseringen är demokratier.
Allt går inte bakåt
Demokratinivån förbättradesi 19 länder under 2024. Tolv av de 19 länderna började sin demokratiseringsresa som autokratier, och nio av dessa klassades som demokratier 2024. Rapporten visar också att en demokratisk tillbakagång kan stoppas och vändas, vilket för närvarande är fallet i tio länder, bland dem Brasilien och Polen.
Bland de länder som förbättrat sina demokratinivåer under 2024 finns Ecuador, Polen och Sri Lanka. Ecuador är också ett av de länder som vänt en pågående autokratiseringsprocess.
Små försämringar av demokratin i Sverige
Även i Sverige kan man se försämringar.
– Under de senare åren ser vi till exempel att användandet av hatisk retorik från politiska partier har ökat, liksom den politiska polariseringen. Förändringarna för Sveriges del är än så länge små men värda att hålla ett öga på, säger Staffan I Lindberg.
Rapporten bygger på data upp till och med 2024 och innehåller inte någon data för 2025. Trots detta kan man konstatera att även USA är ett land att hålla ögonen på.
– USA verkar nu röra sig mot en övergång bort från demokrati under president Trump. Enligt min mening kommer följderna av detta att bli enorma världen över, säger Staffan I Lindberg
Fluorid finns naturligt i dricksvatten. En studie från Karolinska institutet visar att exponering för fluorid kan kopplas till försämrad kognition hos barn.
Fluorid används i tandkräm mot karies, men förekommer även naturligt i dricksvatten. I vissa länder tillsätts fluorid i vattnet för att motverka karies, något som är omdebatterat eftersom det finns farhågor om hälsorisker.
– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Samma fluroidhalter som i Sverige
I studien, ledd av Karolinska institutet, deltog 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvattnet. Halterna är ungefär desamma som i Sverige och andra länder.
Genom urinprover mätte forskarna halterna av fluorid hos mammor och barn, samtidigt som psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder.
Samband mellan fluoridhalt och kognitiv förmåga
Resultaten visade att högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kopplades till lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. De förmågor som påverkades var framför allt barnens verbala förståelse samt förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck.
De fluoridnivåer som kopplas till sämre kognitiv utveckling är lägre än de gränsvärden för fluorid i dricksvatten som både WHO och EU satt upp.
Däremot fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.
Mer forskning behövs
Eftersom studien är en observationsstudie kan man inte dra några säkra slutsatser om orsak och verkan. Därför är det viktigt att jämföra med resultat från andra liknande studier, säger forskarna, som nu ska undersöka sambanden i andra befolkningsgrupper. De ska också utveckla experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I kommunalt dricksvatten i Sverige är halten fluorid låg, men höga halter är vanliga i bergborrade brunnar.
Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter.
WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter.
I en studie gjord vid Lunds universitet hade fler än var tredje gymnasietjej järnbrist. Risken var särskilt hög för de som inte åt kött.
Järn är ett livsviktigt näringsämne, och brist på järn kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och i värsta fall blodbrist. Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever från Malmö och Lund för att se hur vanligt järnbrist var bland dem.
– Vi valde att undersöka tonårstjejer eftersom de utgör en riskgrupp för järnbrist. Under tonåren ökar behovet av järn på grund av tillväxtspurten, samtidigt som menstruationen leder till järnförluster. Dessutom vet vi sedan tidigare att många tonårstjejer inte får i sig tillräckligt med järn via kosten – trots att de alltså har ett extra stort behov, säger Moa Wolff, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne, i ett pressmeddelande.
Deltagarna i studien fick svara på frågor om bland annat kost och menstruation och lämnade blodprover för analys av ferritin och hemoglobin. Ferritinvärdet speglar kroppens järnförråd, medan hemoglobinvärdet visar mängden röda blodkroppar, det så kallade blodvärdet.
En majoritet av vegetarianerna hade järnbrist
Totalt 38 procent av alla gymnasietjejer i studien hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen mycket högre. Nästan 70 procent av de som inte åt kött hade järnbrist, jämfört med 30 procent av de som åt kött. Tre procent av studiedeltagarna hade allvarlig järnbrist med för lågt blodvärde, så kallad järnbristanemi.
– Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.
Mer än järn behövs för att motverka järnbrist
Anna Stubbendorff betonar att kroppens upptag av järn från kött och vegetabiliska källor påverkas av vad man äter i övrigt.
– Det är viktigt att äta mycket fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.
Forskarna bakom studien vill nu utveckla en screeningmetod för att hjälpa skolhälsovården att upptäcka gymnasietjejer som är i riskzonen för att drabbas av järnbrist.
De senaste årens sammanslagningar av medieföretag har lett till bättre kvalitet på nyhetsrapporteringen. Det visar en AI-studie gjord vid Jönköping International Business School.
Sviktande annonsintäkter och behov av kostnadsbesparingar har pressat nyhetsmedierna. Under 2000-talet har flera tidningar köpts upp av större koncerner. Det har lett till att färre aktörer äger en större del av mediemarknaden. Både i Sverige och internationellt har det funnits en oro för att den här utvecklingen ska påverka kvaliteten på nyhetsjournalistiken negativt.
AI tränades att bedöma kvalitet på nyheter
För att undersöka hur kvaliteten har påverkats tränade forskare vid Jönköping International Business School, JIBS, en AI-modell i att bedöma kvaliteten på nyhetstexter. Sedan lät man den analysera över två miljoner artiklar som publicerats i 108 svenska dagstidningar under perioden 2014–2022.
– Vi tränade en språkmodell för att förstå dimensioner av nyhetskvalitet. Det handlar om att få datorn att förstå journalistikens olika ämnesområden, genrer och format, samt att kunna identifiera exempelvis objektivitet och användning av faktaunderlag i artiklarna. Det är imponerande hur träffsäkra modellerna kan bli, säger Marcel Garz, projektledare och docent vid JIBS i ett pressmeddelande.
Kvaliteten bättre men mångfalden sämre
Resultaten visar att kvaliteten på nyheter i svenska dagstidningar successivt har blivit bättre över hela tidsperioden, trots branschens ekonomiska utmaningar.
Att fler artiklar samproduceras och används i flera olika tidningar ger visserligen en större likriktning, något som gör lokalbevakningen lidande. Men samtidigt möter varje enskild läsare journalistiskt innehåll som generellt sett håller högre kvalitet, menar forskarna.
– Stora koncerner med större resurser tenderar helt enkelt att producera nyheter av högre kvalitet och kvaliteten ökar nästan utan undantag i nyhetsmedier som blivit uppköpta. Vi vill gärna ha både mångfald och kvalitet i nyhetsrapporteringen, men vi diskuterar inte att begreppen till viss del står emot varandra, säger Mart Ots, docent vid JIBS.
Många nyblivna mammor känner sig lämnade vind för våg efter förlossningen. Det visar en studie vid Lund, där forskarna lyfter fram behovet av bättre och mer samordnad eftervård.
I Sverige har eftervården vid förlossning blivit allt kortare. På 1970-talet var det vanligt att kvinnor stannade upp till en vecka på sjukhus. År 2020 var den genomsnittliga vårdtiden 1,6 dygn efter en vaginal förlossning, vilket är bland den kortaste i västvärlden.
Tiden efter att barnet fötts är en avgörande period för kvinnor – med både fysisk återhämtning och emotionella utmaningar.
– Fysiska och psykiska besvär som inte fångas upp tidigt efter förlossningen, kan resultera i att fler vårdåtgärder behövs senare. Vår forskning bekräftar tidigare forskning som har visat att eftervården är underprioriterat inom svensk vård, säger barnmorskan Christel Johansson, som är doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Flera önskemål från mammorna
I en studie har drygt 2500 kvinnor som fött barn på fem olika sjukhus fått svara på en enkät, där de även fick ge förslag på förbättringar till vården. De allra flesta var förstföderskor.
30 procent av kvinnorna berättade i fritextsvar att övergången till moderskapet var utmanande och ensamt. De önskade tidigare kontakt med en barnmorska och ville också ha uppföljning under en längre tid. De efterfrågade även forskningsbaserad information om amning och vägledning kring kroppsliga förändringar.
Skillnader i landet
Under graviditeten erbjuds ett basprogram med minst nio besök hos barnmorska. Efter förlossningen har kvinnan inte längre tillgång till samma barnmorska. Ett undantag är Malmö och Stockholm där vårdmodellen “Min barnmorska” finns. Den innebär att barnmorskan gör hembesök hos den nyblivna familjen under första veckan och sedan ytterligare besök för uppföljning. I andra regioner får mammorna bara ett inbokat besök på en barnmorskemottagning.
– Varje region erbjuder olika uppföljning under de sex veckor som räknas som den postnatala perioden och därför ser eftervården väldigt olika ut beroende på vilken region i Sverige familjen bor i, säger Christine Rubertsson som är barnmorska och även professor vid Lunds universitet.
Fragmenterad vård
Första veckan efter förlossningen ansvarar sjukhuset för kvinnans och barnets eftervård, därefter flyttas barnet över till BVC. Det gör vården fragmenterad och uppdelad, menar forskarna. Forskarna lyfter därför fram ett behov av att följa nationella vårdprogram och även förmedla de riktlinjer som finns. När det gäller till exempel amning finns evidensbaserad forskning, något som kvinnorna i studien önskar få ta del av i stället för att få råd från vårdpersonal med olika tyckande.
– Ett annat exempel är att kvinnor ringer runt till olika sjukhus, för att fråga om vårdrutiner eftersom de inte vill blir separerade från sitt barn efter kejsarsnitt. Trots att Sverige har nationella vårdprogram om samvård för mamma och barn, följs inte alltid de riktlinjerna utan det kan bli upp till organisation och den vårdpersonal som är i tjänst att bestämma. Så här ska det självklart inte fungera, säger Christine Rubertsson.
Mer individanpassad eftervård
De nyblivna mammorna i studien betonade också vikten av individanpassad eftervård, som ibland behövs utöver de första sex veckorna.
– Framtida forskning bör fokusera på hur ett sådant program kan utformas för att tillgodose kvinnornas behov, avslutar Christel Johansson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
