Brist på tiamin har länge pekats ut som ett hot mot torsken i Östersjön. Nu visar en studie att läget kan vara mindre allvarligt än befarat.
Brist på tiamin, ett vitamin, är känt hos flera arter i Östersjön. Bristen har rapporterats hos lax sedan 1970-talet och orsakar ökad dödlighet bland unga fiskar. Under de senaste decennierna har även flera andra fisk- och fågelarter i regionen visat sig lida av samma problem.
En studie från 2020 pekade på allvarlig tiaminbrist hos torsk i Östersjön och att den kan bidra till minskningar i beståndens storlek och antal.
Bättre situation än väntat
Men nu visar en studie från Linnéuniversitetet att Östersjötorsken kanske inte lider av tiaminbrist i den omfattning som tidigare befarats.
Forskarna har analyserat torsk från flera platser i Östersjön där brist på tiamin tidigare rapporterats. Resultaten har jämförts med torsk från Ålands hav, en av få platser i Östersjön där beståndet fortfarande uppvisar bra tillväxt, och Nordsjön där ingen brist har rapporterats.
– Vi hittade inga tydliga skillnader i tiaminhalter mellan de undersökta torskbestånden. Dessutom visade inga av de fiskar vi analyserade några tecken på nedsatt ämnesomsättning. Resultaten är glädjande eftersom torsken under lång tid har minskat kraftigt i både antal och storlek i Östersjön, säger Marc Hauber, doktorand vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.
– Men vi rekommenderar att man fortsätter följa torskens tiaminstatus då dessa problem i andra arter har visat sig variera kraftigt mellan olika år, fortsätter han.
Fiskar behöver tiamin
Tiamin (vitamin B1) är livsnödvändigt för fiskars ämnesomsättning, nervfunktion och fortplantning. Om en honfisk har brist på tiamin när hon lägger sina ägg riskerar de nykläckta larverna att dö av undernäring.
Ett av många problem
Tiaminbrist är bara en av flera utmaningar för Östersjötorsken. Under de senaste 50 åren har beståndet minskat kraftigt i antal, storlek och tillstånd. Bakom nedgången ligger bland annat överfiske, försämrade födo- och lekplatser samt förändringar i ekosystemet.
Trots att strikta regleringar har införts märks få förbättringar, enligt forskarna.
– Om ytterligare studier bekräftar våra resultat skulle vi kunna stryka tiaminbrist från den långa listan av problem som torsken i Östersjön har, säger Samuel Hylander, docent vid institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet.
Vissa personer har drabbats av långvarigt smakbortfall efter covid-19. Forskare kan nu visa att orsaken är störningar i smakceller som normalt ger upplevelser av sött, beskt och umami.
Sedan antiken har smaken av mat beskrivits med fyra grundsmaker: salt, surt, sött och beskt. Modern forskning har lagt till en femte smak, umami, som kan beskrivas som smaken av japansk misosoppa.
Coronaviruset som orsakar covid-19 kan i vissa fall slå ut en eller flera av de fem smakkvaliteterna. Hos de flesta patienter som drabbats av covid är förlusten akut och kortvarig, ofta begränsad till en eller några smaker. Men det är inte ovanligt med kvarstående smakstörningar långt efter att infektionen klingat av. Orsakerna till smakbortfallet vid postcovid har hittills varit okända.
Tydliga individuella skillnader
I en studie har forskare från Sverige och USA undersökt hur virusinfektionen påverkar smaklökarnas förmåga att överföra signaler till smaknerverna och hur delar av smakbortfallet kan förklaras. De fann en blockering i smakcellerna för sött, beskt och umami.
– Vi rekryterade 28 personer som hade testats positivt för SARS-CoV-2 utan att behöva vård på sjukhus och som hade upplevt smakstörningar i mer än 12 månader. Alla kunde alltså klassificeras som drabbade av postcovid, säger forskaren Göran Laurell vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
För att kartlägga smakstörningarna använde forskarna ett smaktest som mäter individens förmåga att uppfatta de fem grundsmakerna. Testerna visade att samtliga deltagare utom en hade någon form av smakpåverkan.
Vilka smaker som hade påverkats varierade mellan individer, men den minst drabbade smaken var surt.
Främst sött, beskt eller umami
Nästa steg var att undersöka tungornas smakorgan mer i detalj. Tjugo frivilliga personer lät forskarna ta vävnadsprover från papiller – de små prickarna på tungan som innehåller smaklökarna.
– När papillerna mikroskoperades syntes få skador på den övergripande strukturen eller på smaklökarnas nervförbindelser. Både papillerna och nerverna såg i stort ut att vara normala, säger Tom Finger från University of Colorado.
Hos 14 deltagare fungerade smaksinnet fortfarande inte normalt, vilket forskarna kunde påvisa med molekylärgenetiska analyser av olika smakceller. Avvikelserna kopplades till smakerna sött, beskt och umami – samma smaker som testet visade var påverkade hos personerna med postcovid.
Nervimpulser till hjärnans smakcentrum
Studien är den första som kopplar människors egna smakupplevelser till objektiva testresultat och den biologiska orsaken.
– Vi kunde koppla nedsatt förmåga att smaka sött, beskt och umami till låga halter av ett mRNA som kodar för ett protein som heter PLCβ2 i specifika smakceller, säger forskaren Göran Andersson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– PLCβ2 behövs för att nervimpulser från smakceller som reagerar på sött, beskt och umami ska vidarebefordras till hjärnans smakcentrum. Impulserna skapas genom kortvariga inflöden av natrium in i nerverna och kalium ut ur nervtrådarna, fortsätter han.
Sammanfattningsvis kan en långvarig nedsatt förmåga att uppfatta smakerna sött, beskt och umami efter covid-19 bero på förändringar i specifika celler i smaklökarna. Dessa celler skickar normalt nervsignaler till hjärnan som ger upphov till upplevelsen av de aktuella smakerna.
Forskare kan nu visa hur gamla bergarter först bildades långt nere i Mars skorpa, sedan lyftes upp, hamnade under vatten och förändrades. Resultaten ger ökad förståelse för den röda planetens långa geologiska historia.
Den amerikanska rymdorganisationen Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021. Sedan dess har den samlat in mängder av värdefull data.
Forskarna har bland annat utforskat en krater med namnet Jezero. När farkosten rullade längs insidan av kraterns kant färdades den bokstavligen genom miljarder år av Mars historia som tidigare varit okänd.
Viktig geologisk plats
I en studie har forskare med hjälp av instrument på Perseverance analyserat bergarter från den så kallade Margin Unit – en av de viktigaste geologiska platserna i kratern – och kunnat följa hur planetens inre, ytvatten och atmosfär samspelat över tid.
– Det här är berggrund som först bildades nere i Mars skorpa från magma. Sedan har den lyfts upp, exponerats vid ytan och reagerat med vatten och koldioxid, säger Sanna Alwmark, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen, Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Med hjälp av olika instrument och kameror på rovern Perserverance har forskarna undersökt en färsk yta av berggrunden i området Margin Unit. Bild: NASA/JPL-Caltech
Komplex utveckling
Analyserna visar att bergarterna domineras av den mörka mineralen olivin, som har ackumulerats i en magmakammare under höga temperaturer. Senare omvandlades bergarten när den exponerades för vatten och koldioxid. Då bildades karbonat- och silikatmineral – två mineral som innehåller vatten.
Fynden pekar på en komplex utveckling: först magmatiska processer, därefter en kemisk omvandling av den magmatiska berggrunden i kontakt med vatten och atmosfär.
Mineral kan visa förändring
Det är framför allt karbonaterna som gör fynden intressanta. Mineralen bildas när berggrund reagerar med vatten och koldioxid och kan fungera som ett geologiskt arkiv över hur en planets atmosfär har förändrats över tid.
På jorden kan liknande mineral dessutom bevara spår av biologisk aktivitet.
– Genom att följa hur omvandlingen varierar med höjd kan vi se hur miljöförhållandena har ändrats över tid. Det ger oss en mer sammanhängande bild av hur Mars utvecklats under miljardtals år, säger Sanna Alwmark.
Studien visar tydliga skillnader inom kratern. På lägre höjdnivåer är berggrunden kraftigt omvandlad, vilket tyder på att den legat under vatten när Jezerokratern fylldes av en sjö. Högre upp är påverkan mindre. Där liknar bergarterna i stället olivinrika formationer i den omgivande regionen Nili Fossae.
Resultaten stärker bilden av kratern som en plats där flera av Mars viktigaste geologiska processer möts.
Från vattenvärld till torr planet
Genom att analysera mineralens kemiska signaturer går det att rekonstruera hur planeten utvecklats – från en mer aktiv och vattenpåverkad värld till den torra planet vi ser i dag.
– I grunden handlar det om att förstå planetär utveckling. Genom att studera hur berggrund på Mars har bildats, lyfts upp och sedan förändrats i kontakt med vatten och atmosfär kan vi följa de processer som format planeten över mycket lång tid. Det är så vi kan börja förstå hur Mars blev den planet vi ser i dag, säger Sanna Alwmark.
Studien har letts Blue Marble Space Institute of Science Seattle.
En avhandling visar att elever utvecklas mer när idrottsundervisningen utgår från egna mål och tid för träning.
– När elever upplever att de blir skickliga upplevs också undervisningen som mer meningsfull, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner.
Ge eleverna frihet att påverka sina mål – och låt dem träna målmedvetet över tid. Det är kärnan i den så kallade kroppsövningsmodellen, som står i centrum för en ny avhandling vid Örebro universitet.
Enligt studien kan lärandet förbättras när variationen i undervisningen minskar och eleverna upplever att de utvecklas.
– I Sverige har ämnet idrott och hälsa länge präglats av att elever får prova många olika aktiviteter, men ofta utan tillräcklig tid för att utveckla sin kompetens. Min forskning visar att det finns andra sätt att undervisa, säger forskaren Robin Lindgren Fjellner vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Utveckling genom övning
I studien använde fyra lärare modellen under 10–17 lektioner tillsammans med totalt 101 elever. Varje elev valde ett rörelsemål som de ville utveckla– till exempel stå på händer, göra en volt, jonglera eller spela badminton. Därefter fick de öva strukturerat, dokumentera sin utveckling och analysera sina rörelser med stöd av läraren.
– Jag trodde att eleverna skulle bli uttråkade efter ett stort antal lektioner, det var även något lärarna lyfte fram, men många elever ville fortsätta med sina egna valda rörelsemål eftersom de kände sig mer kompetenta, säger Robin Lindgren Fjellner.
Planering och analys
För lärarna innebar modellen ett nytt sätt att tänka, men inte ett främmande arbetssätt. De kände igen delar som till exempel målsättning och träningsdagböcker. Samtidigt uppstod vissa utmaningar för lärarna att balansera hur fritt de kunde låta eleverna arbeta. Men även om eleverna hade olika rörelsemål blev inte klassrummet splittrat – många inspirerades av varandra och valde liknande övningar.
– Det viktiga är att skilja på aktiviteterna – rörelsemålen – och det gemensamma undervisningsinnehållet. Oavsett vilken rörelse eleverna valt fick de öva att planera, analysera och värdera sin rörelseutveckling – moment som var gemensamma för alla, säger Robin Lindgren Fjellner.
Pedagogiska modeller ovanliga
Sammantaget visar avhandlingen att pedagogiska modeller som kroppsövningsmodellen kan stärka idrottsämnets utbildningsvärde – bland annat genom att ge lärare nya arbetssätt som sätter fokus på både undervisning och elevernas lärande.
– Pedagogiska modeller är väletablerade internationellt, men fortfarande ovanliga i Sverige. Min förhoppning är att forskningen kan bidra till att de integreras i lärarutbildningen och används mer i skolans praktik, säger Robin Lindgren Fjellner.
När skogsbränderna rasade i Sverige sommaren 2018 kan de största kolutsläppen ha skett under marken. En studie visar att pyrande bränder i torvjordar underskattas kraftigt – trots att de kan frigöra mycket stora mängder kol.
Under den extremvarma sommaren 2018 bröt över 300 skogsbränder ut runt om i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forskare nu kartlagt var och varför kol frigjordes i samband med bränderna.
Utsläppen underskattas
Studien visar att utsläpp från intensiva bränder ovan mark överskattas i branddatabaser. Utsläppen från djupa organiska jordar och torvmarker underskattas däremot kraftigt – under sommaren 2018 med upp till 50 procent.
De pyrande bränderna under mark syns sällan tydligt på satellitbilder, men kan frigöra mycket stora mängder gammalt kol.
– Det som ser dramatiskt ut från luften är inte alltid det som påverkar klimatet mest. De verkligt stora utsläppen sker i det tysta, nere i marken, säger Johan Eckdahl, skogsbrandforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kol bundet i torvjordar
I boreala skogar – barrskogsregionen som sträcker sig runt norra halvklotet – lagras mer kol än vad som i dag finns i atmosfären. En stor del är bunden i djupa torvjordar som byggts upp under tusentals år.
När jorden torkar och antänds kan bränder fortsätta att brinna under markens yta under lång tid. Därmed riskerar traditionella metoder i dagens branddatabaser, som bygger på bränd areal, rökdensitet och synlig brandintensitet, att missa en avgörande del av skogsbrändernas klimatpåverkan.
Ett exempel är jämförelsen mellan brandåret 2018 och skogsbranden i Sala 2014. Trots att den totala brända arealen var betydligt större 2018 visade det sig att Sala-branden ensam släppte ut ungefär lika mycket kol som alla 324 bränder 2018 tillsammans.
– Det avgörande är var det brinner. En brand i djupa torvjordar kan väga tyngre klimatmässigt än hundratals mer intensiva bränder på mark med tunna jordlager, säger Johan Eckdahl.
Kalhyggen kan bli spridningsväg
Studien ger också nya perspektiv på skogsbruk och markanvändning. Högupplösta kartor visar mönster som tyder på att nyligen kalavverkade områden kan fungera som spridningsvägar in i äldre, mer kolrika skogar och våtmarker.
Forskarna slår fast att befolkningstäthet spelar en viktig roll för att i ett tidigt skede begränsa spridningen av högintensiva bränder. Resultaten visar också tecken på att tidig brandbekämpning och aktiv skogsförvaltning kan minska skadorna från skogsbränder.
Satelliter ger inte alla svar
Forskarna bedömer att resultaten är relevanta långt utanför Sveriges gränser. Om utsläppen underskattas under ett svenskt brandår av 2018 års omfattning finns det skäl att ifrågasätta hur stora utsläppen varit under de senaste årens extrema bränder i Nordamerika och Sibirien, enligt forskarna.
I det senare fallet saknas tillräckliga grunddata, vilket försvårar kalibreringen av satelliter och modeller.
– Satelliter som visar ovanjordisk förbränning är viktiga för att förstå var den underjordiska förbränningen kommer att börja. Men vi behöver kombinera satelliternas överblick med fötter på marken. Först då kan vi förstå hur mycket kol som faktiskt frigörs – och hur vi bäst skyddar de mest sårbara kolförråden i ett allt varmare klimat, säger Johan Eckdahl.
Det som skiljer vallaproffsen från vanliga motionärer är att de sätter större värde på skidans egenskaper än på själva vallan. Det visar en studie som undersökt hur längdåkare tänker kring glid, snö och skidpreparering.
Ofta är amatörvallare och experter ganska eniga om vad som är viktigt för att få bra glid och fäste under skidturen. Men när det gäller betydelsen av själva skidans egenskaper går åsikterna däremot isär. Dessutom finns särskilt utmanande snöförhållanden där oenigheten är stor kring hur skidorna bör prepareras – även bland proffsen.
– Experterna tycker det är viktigast att välja rätt skida innan du börjar fundera exakt på vilken valla du ska ha, säger Anton Kalén, forskare i informationssystem vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Vallan inte alltid räddningen
Forskarna har samlat in svar från skidåkare och vallare i Sverige på frågor om glid, material och vallning på olika underlag. Deltagarna i enkätstudien delades in i experter och icke-experter. Expertgruppen uppgav att de preparerar fler än 500 skidor och åker minst 100 mil per år.
– Experterna utgår från skidans spann eftersom det styr kontakten mot snön. När den fungerar gäller det att välja slip och finjustera strukturen med rill. Då blir vallan mer en finish än en räddningsplanka, säger Andreas Almqvist, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet och expert på tribologi, vetenskapen om ytor i kontakt under rörelse.
Men problemet som uppstår för amatörer är att de sällan har flera olika slags skidor att välja bland. Hur kan man ändå närma sig proffsens arbetssätt?
– För att optimera sina skidor behöver man försöka förstå vad skidorna är bra för och hur man bäst kompenserar för deras svagheter. Har du två par, välj det som passar bäst för dagens förhållanden. Mina viktigaste tips är att flytta bindningen om du kan för att påverka var skidan bär och att finjustera strukturen med rill, så att kontakten mot snön fungerar i just de zoner som belastas, säger Andreas Almqvist.
Experter värdesätter skidans egenskaper högre än vallans. Bild: Luleå tekniska universitet
Nysnö är knepigt
I nysnö och fuktig finkornig snö var även experterna oense om hur skidorna bäst bör prepareras, vilket tyder på att förhållandena är särskilt svåra. Utmaningarna beror på att nysnö har små korn som lätt fastnar i skidans struktur. Är kornen dessutom fuktiga blir det svårt att använda strukturen för att dränera bort överflödigt vatten.
Men Andreas Almqvist har ett tips:
– Du kommer aldrig få riktigt bra glid i fuktig nysnö. Men här behöver du kortare glidzoner och en relativt fin struktur som bär lasten med en rund och djup rill som dränerar bra.
Fryst blötsnö enklast att valla
Av enkätsvaren framgår att det mest lättvallade skidföret är fryst blötsnö. Här använde både experter och övriga skidåkare hård glidvalla och klister för fäste. Experterna tenderade dock ofta att lägga ett extra lager burkvalla ovanpå klistret – men inte alla.
– Det huvudsakliga som en vanlig skidåkare kan ta med sig av studien är att det inte bara handlar om att välja en passande glidvalla. Vilka skidor du har och hur de är slipade är viktigare, säger Anton Kalén.
Priset på kollektivtrafik påverkar de boende i utsatta områden. Höga priser kan leda till en begränsad rörlighet och en känsla av att ”sitta fast” i den egna stadsdelen. Det framgår av en studie där en grupp människor i Uppsala fick gratis kollektivtrafik i tre månader.
Internationellt har begreppet transport-fattigdom länge förekommit, enligt Fredrik Johansson, forskare på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
I en ny studie har Fredrik Johansson och forskarkollegor undersökt hur människor med låg inkomst i Uppsala-områdena Gottsunda och Bäcklösa påverkas av tillgång till gratis kollektivtrafik.
– Vi har sett att personer med låg inkomst i Gottsunda och Bäcklösa i Uppsala är mycket beroende av kollektivtrafik, men att priset på kollektivtrafiken är för högt och att de därför antingen blir kvar i sina bostadsområden eller blir tvungna att gå långa sträckor, säger Fredrik Johansson.
Biljettpriset mycket viktigt
Forskarna, som är verksamma vid KTH och Uppsala universitet, gav sju personer tre månaders gratis kollektivtrafik. Sedan gjordes djupintervjuer med deltagarna.
Det ursprungliga syftet med forskningen var att undersöka vilka sätt att resa som kan underlätta för personer med lägre inkomst att få ihop sin vardag. Bostadsbolag kan erbjuda så kallade mobilitetstjänster, som bil- och cykelpool, för att erbjuda alternativ till bilparkering. Men i utvärderingar saknas kunskap om låginkomsttagares perspektiv och behov.
Forskarna insåg snabbt, i intervjuerna, att biljettpriset på kollektivtrafiken var den viktigaste frågan. Därför valde de att studera den aspekten djupare.
Rörlighet ger trygghet
Deltagarna i forskningsprojektet berättar i intervjuerna om hur tillgången till gratis kollektivtrafik har påverkat möjligheten att delta i aktiviteter. En person berättar att hon kunde åka in till centrala Uppsala och promenera längs ån ”som en normal människa”.
Flera av deltagarna beskriver hur kollektivtrafikkortet gav dem frihet, men också en trygghet i att alltid kunna komma hem.
Osynliggjort perspektiv
– Forskningen visar att priset på kollektivtrafik är viktigt för den sociala hållbarheten, men personer i den här gruppen ofta är dåligt representerade i undersökningar och i den offentliga debatten, säger Fredrik Johansson.
Fredrik Johansson anser att det som internationellt kallas transport-fattigdom borde diskuteras mer i Sverige.
– Det viktigt att föra fram den här gruppens perspektiv som länge har varit osynliggjort.
Vaccination mot hpv minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, visar en studie. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
I Sverige erbjuds alla barn i årskurs 5 vaccination mot humant papillomvirus, hpv, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vaccinationen minskar risken att insjukna, men hur länge skyddet varar har inte varit helt klarlagt. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt effekten på sikt i en stor svensk registerstudie.
Studien omfattar över 926 000 flickor och kvinnor födda mellan 1985 och 2001. Av dem var 365 000 vaccinerade mot hpv.
80 procent lägre cancerrisk
Deltagarna följdes i upp till 18 år efter vaccination. Under uppföljningstiden diagnostiserades 930 personer med invasiv livmoderhalscancer – varav 97 hade fått hpv-vaccin.
Studien visar att kvinnor som vaccinerades före 17 års ålder hade bäst skydd. De hade nästan 80 procent lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer jämfört med ovaccinerade. Även de som vaccinerades i äldre tonåren eller i tidig vuxen ålder hade en minskad risk.
Under hela uppföljningstiden såg forskarna inga tecken på att skyddet avtog, oavsett när vaccinet gavs.
– Det är glädjande att skyddet består när unga flickor blir vuxna och når de åldrar då livmoderhalscancer ofta uppstår. Det tyder på att inga boosterdoser av hpv-vaccinet behövs i nuläget, säger Shiqiang Wu, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vaccin i skolan ger bäst effekt
Studien visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper beroende på hur hpv-vaccinet erbjudits. De som fått vaccinet genom skolhälsovården hade 72 procent lägre risk för livmoderhalscancer jämfört med äldre grupper som bara kunnat vaccinera sig på egen hand.
– När vaccinationen erbjuds i skolan når man fler och resultaten visar hur viktigt det är för att minska risken för livmoderhalscancer i hela befolkningen, säger Shiqiang Wu.
Forskarna poängterar att studien är registerbaserad och att vissa faktorer, som livsstil och sexuella vanor, inte finns dokumenterade. De har inte heller kunnat identifiera vilken hpv-typ som orsakade cancerfallen. Samtidigt ger den stora omfattningen av deltagare, och den långa uppföljningstiden, en tydlig bild av hur vaccinationsskyddet fungerar i praktiken.
Forskarna ska följa upp effekt
Nästa steg är att undersöka hur vaccinationsgraden kan förbättras ytterligare. Detta för att säkerställa att fördelarna med hpv-vaccination når alla.
– Vi kommer att fortsätta följa upp vaccinets långsiktiga skyddseffekt mot livmoderhalscancer, inklusive effekten av olika doser. Dessutom studerar vi hur vaccinet skyddar mot andra hpv-relaterade cancerformer hos både kvinnor och män, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
I gymnasiet har uppdelningen mellan elever med olika studieresultat kraftigt ökat. Högpresterande elever samlas på vissa skolor medan elever med lägre prestationer i högre utsträckning samlas på andra skolor. Det framgår av en studie från Göteborgs universitet.
Forskarna Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen har undersökt hur socioekonomisk, etnisk och prestationsbaserad skolsegregation utvecklades i Göteborg mellan 1998 och 2020.
Den socioekonomiska segregationen har varit relativt stabil över tid, särskilt i grundskolan. Däremot har den prestationsbaserade segregationen, det vill säga uppdelningen mellan hög- och lågpresterande elever, kraftigt ökat. Framför allt har detta skett i gymnasieskolan.
En tydligare sortering
I Göteborgs kommun syns mönstret tydligare än i övriga Västra Götalandsregionen. I städer finns många gymnasieskolor och hård konkurrens om populära utbildningar. Det bidrar till att elever tydligare sorteras efter meritvärden.
– Trots många valmöjligheter är skolmarknaden i Göteborg starkt segregerad. Högpresterande elever samlas på vissa skolor, medan elever med lägre prestationer i stor utsträckning går på andra, säger Anna-Maria Fjellman, lektor på Göteborgs universitet.
Markant trendbrott
Ett tydligt trendbrott syntes runt 2011–2013, i samband med gymnasiereformen GY11 och skärpta behörighetskrav. Efter den tidpunkten ökade den prestationsbaserade och etniska segregationen i gymnasiet.
Fler lågpresterande elever hamnade på introduktionsprogram, som i huvudsak drivs av kommunala huvudmän. Omkring 80 procent av eleverna i den lägsta prestationsgruppen i gymnasiet går i kommunala skolor, samtidigt som fristående skolor har en större andel högpresterande elever.
– I en skolmarknad är det elever med minst valmöjligheter som drabbas hårdast. Har du låga betyg eller begränsad tillgång till alternativ blir skolvalet inte en reell möjlighet, säger Anna-Maria Fjellman.
Viktigt uppdrag försvåras
När elever med stora stödbehov koncentreras till vissa skolor påverkas både resurser, arbetsvillkor och studiemiljö. Enligt forskarna riskerar utvecklingen att försvåra skolans kompensatoriska uppdrag.
– Skolan har ett demokratiskt och kompensatoriskt ansvar. Om elever i allt lägre grad möter varandra över sociala och prestationsmässiga gränser riskerar ojämlikheten att förstärkas, både i utbildningssystemet och i samhället, säger Anna-Maria Fjellman.
Flera mekanismer
Studiens viktigaste resultat, enligt forskarna, är att skolsegregation utvecklas på flera olika sätt och skiljer sig åt mellan grundskola och gymnasium.
– Ska man motverka segregationen måste man förstå att det är olika mekanismer som driver de här processerna, säger Anna-Maria Fjellman.
Hon hoppas att resultaten i studien blir ett viktigt underlag för politiska beslut om hur skolvalet, resursfördelningen och ansvarsfördelningen mellan kommunala och fristående huvudmän bör utformas för att minska segregationen.
De kommentarer som skrevs snabbt efter att en artikel publicerats innehöll oftare hat och hot än kommentarer som publicerades senare. Det visar en analys som forskare vid Göteborgs universitet har gjort, utifrån 38 miljoner läsarkommentarer på tidningen The Guardians webbplats.
Den brittiska dagstidningen The Guardian hade över 580 miljoner besökare på sin nyhetssajt i januari 2024.
Kommentarer som lämnas i anslutning till artiklar modereras och raderas om de bryter mot tidningens riktlinjer, till exempel om de innehåller hat och hot. Ungefär 2,5 procent av alla kommentarer tas bort.
Mer hat i tidigt skede
Forskare från Göteborgs universitet har analyserat en miljon raderade läsarkommentarer från The Guardian. Kommentarerna skrevs mellan 2006 och 2024. Analysen visar att de hatiska kommentarerna läggs ut snabbare än de icke-hatiska. Det betyder att de första kommentarerna till en artikel oftare innehåller ett hatiskt språk och tycks ha skrivits i affekt.
Forskarna såg också att om en kommentar hade hatiskt innehåll ökade sannolikheten för fler hatiska kommentarer i samma ämnestråd. Nivån för diskussionen sätts av den första kommentaren och läsare känner sig manade att snabbt följa efter.
– Det behövs känslor i kommentarsfälten, till exempel för att markera att man inte är överens. Men det finns en gräns och därför behöver de grövsta kommentarerna raderas. Även om det kan vara ett minus för yttrandefriheten är det viktigt för demokratin, säger forskaren Ben Clarke vid Göteborgs universitet.
Olika typer av inlägg
The Guardians moderatorer följer en riktlinje där de delar upp ”ohyfsade” kommentarer i två huvudgrupper:
Hatiska: Innehåll som riskerar demokratins principer. Kommentarerna attackerar andra genom rasism och sexism eller andra diskrimineringsgrunder. Eller innehåller rena, eller förtäckta, hot. Dessa kommentarer raderas.
Oartiga: Innehållet i kommentaren kan vara elakt eller nedlåtande mot andra, men hotar inte demokratiska värden. Dessa kommentarer behålls.
The Guardian har, som många andra medieföretag, allt mer begränsat möjligheten att kommentera nyhetstexter. En del kommentarsfält stängs ett dygn efter publiceringen av en artikel. Samtidigt finns en vilja att interagera med läsarna.
– En konstruktiv debatt i kommentarstrådarna kräver lite mer övervägande och sådana kommentarer kräver ofta att man tar en paus och reflekterar lite grand. En uppföljande studie som vi gjorde visar att sambandet för hatiska kommentarer inte gäller för oartiga. De skrivs inte snabbare än andra kommentarer, säger Ben Clarke.
Fördröjning kan fungera
Om hatet frodas i de tidigast postade kommentarerna kan det vara en lösning att införa någon form av dröjsmål för den som vill lämna en kommentar. Genom att uppmuntra till en stunds eftertanke kan debattklimatet i kommentarsfälten förbättras. Redan idag används fördröjningsmekanismer på nätet, vanligen för andra ändamål.
– Många av oss har klickat i rutnät med bilder på trafikljus eller flaggor för att komma vidare på en webbsida. Vi har gjort experiment med detta som ett sätt för att sakta ner de som skriver kommentarer, men vissa provoceras av dröjsmålet och blir ännu argare. Vi behöver hitta nya sätt att sakta ner de som är troliga att posta hatiska kommentarer, utan att irritera alla andra, säger William Hedley Thompson, forskare vid Göteborgs universitet.
Det finns en liten cyklop bland våra allra äldsta förfäder. De gemensamma släktrötterna delas av människor och alla andra ryggradsdjur, visar ny forskning om ögats evolution.
Alla ryggradsdjur har utvecklats från en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Dessutom har resterna av detta så kallade hjässöga blivit tallkottkörteln i våra hjärnor. Det visar en studie vid Lunds universitet.
– Resultaten är en överraskning. De vänder upp och ner på vår förståelse av ögats och hjärnans evolution, säger Dan-E Nilsson, professor emeritus i sinnesbiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Maskliknande varelse
Den cyklopliknande varelsen levde för närmare 600 miljoner år sedan. Det rör sig om en liten maskliknande organism med ett stillasittande liv. Den fick näring genom att filtrera plankton ur havsvattnet.
Enligt forskarna hade arten tidigare haft någon form av parvisa ögon, likt de flesta andra djur.
– Vi vet inte om de där dubbla ögonen i just vår gren av släktträdet bara var ljuskänsliga celler eller enkla bildseende ögon. Vi vet bara att organismen sedan blev av med dessa, säger Dan-E Nilsson.
Den allt mer stillasittande livsstilen innebar att det maskliknande djuret inte längre hade behov av dubbla ögon. Med tiden förlorades därför denna funktion genom evolutionen.
Behovet av två ögon ökade
Kvar blev dock en grupp ljuskänsliga celler mitt på huvudet. Enligt forskarna utvecklades cellerna så småningom till ett litet, primitivt hjässöga – som kunde hålla koll på natt och dag. Det hjälpte också djuret att avgöra vad som var upp och ner.
Under de efterföljande miljoner åren förändrades dock situationen. Den avlägsna förfadern återgick till ett mer aktivt och simmande liv, vilket ökade behovet av bättre syn. Från delar av det lilla hjässögat utvecklades då nya och bildseende ögon i par, konstaterar forskarna.
– Äntligen förstår vi varför ryggradsdjurens ögon skiljer sig så radikalt från ögon hos alla andra djurgrupper, exempelvis insekter och bläckfiskar. Våra ögons film, alltså näthinnan, utvecklades ur hjärnan, medan insekters och bläckfiskars ögon har sitt ursprung i huden på huvudets sidor, säger Dan-E Nilsson.
Analyser av ljuskänsliga celler
Slutsatsen att våra moderna ögon har utvecklats just på detta sätt – och inte från någon annat urtida djur – bygger på en omfattande analys av ljuskänsliga celler hos alla större djurgrupper. Forskarna har också granskat cellernas fysiologi och placering i olika arter.
– För första gången förstår vi nu också ursprunget till de nervkretsar som analyserar bilden i vår näthinna, säger Dan-E Nilsson.
Tallkottkörteln är spår av ögat
Men resterna av det gamla hjässögat finns fortfarande kvar i våra huvuden – i form av tallkottkörteln som är ett ljuskänsligt organ i hjärnan hos ryggradsdjur. Här produceras hormonet melatonin som reglerar kroppens dygnsrytm.
– Det är svindlande att vår tallkottkörtels förmåga att reglera vår sömn efter ljuset härstammar från en avlägsen förfaders cyklopiska hjässöga för 600 miljoner år sedan, säger Dan-E Nilsson vid Lunds universitet som gjort studien i samarbete med University of Sussex.
Forskare vid KTH ser en möjlig lösning på de stora mängder fosfor som leder till övergödning av Östersjön. Genom att ta tillvara fosforn skulle Europas beroende av fosfatbrytning kunna minska, samtidigt som havets ekosystem förbättras.
Östersjön är ett av världens mest syrefattiga havsområden, något som beror på höga halter fosfor – ett livsnödvändigt grundämne och en viktig komponent i gödsel som används inom livsmedelsproduktionen. Europa är dock mycket beroende av importerad fosfor.
Metod tar tillvara fosfor
Nu hoppas forskare vid KTH kunna omvandla problemet till en resurs. Fosfor som ligger lagrad i bottensedimenten i Östersjön kan frigöras och återvinnas på ett kontrollerat och effektivt sätt.
I en studie presenteras en metod i två steg. Först används mikroorganismer för att lösa upp fosforn ur sedimenten. Därefter tillsätts ett metallbindande ämne som frigör ännu mer fosfor, vilket gör det möjligt att samla in och omvandla den till en användbar produkt, till exempel gödsel.
– Fosfor är ett kritiskt näringsämne för jordbruket och Europa importerar stora mängder. Den här nya metoden för att återvinna fosfor ur sediment kan minska beroendet av importerad fosforsten, säger Zeynep Cetecioglu, docent i mikrobiologi och avloppsteknik vid KTH, i ett pressmeddelande.
99 procent kunde återvinnas
I kontrollerade laboratorietester lyckades forskarna lösa upp 80 procent av fosforn i sedimenten, och av den mängden kunde 99 procent återvinnas. Studien visar också att mängden nyttiga mikroorganismer ökade kraftigt under försöken.
Metoden är ännu inte redo att användas direkt i havet utan behöver vidareutvecklas. Processen skulle behöva ske i slutna, landbaserade anläggningar där sedimenten kan behandlas på ett säkert sätt, så att varken kemikalier eller mikroorganismer riskerar att läcka ut och skada marina ekosystem.
Sätt att motverka övergödning
Forskarna planerar också att undersöka hållbara alternativ till det metallbindande ämnet. Ett exempel är biologiskt framställda organiska syror, som kan möjliggöra effektiv fosforseparation med en bättre miljöprofil.
– Om metoden visar sig framgångsrik kan tekniken bli ett viktigt bidrag till både miljöskydd och europeisk resiliens. En teknologi för näringsåterhämtning och minskad förorening ger möjlighet att motverka övergödning och ta steg mot cirkulära näringsflöden, säger Zeynep Cetecioglu.
Personer som senare utvecklar ulcerös kolit har ofta särskilda antikroppar i blodet långt innan sjukdomen bryter ut – i vissa fall många år före diagnos. Upptäckten kan bana väg för tidigare behandling.
Forskare vid Örebro universitet har identifierat spår i blodet som kan visa vilka personer som senare i livet riskerar att utveckla ulcerös kolit – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.
Enligt en studie kan dessa biologiska markörer finnas i kroppen många år innan de första symtomen visar sig.
Forskarna har analyserat blodprover från stora befolkningsstudier och letat efter en särskild antikropp, kallad anti-integrin αvβ6.
Antikroppar i blodet
Resultaten visar att personer som senare får diagnosen ulcerös kolit oftare har dessa antikroppar i blodet långt innan sjukdomen bryter ut – i vissa fall många år före diagnos.
Forskarna menar att upptäckten ger en tydligare bild av hur sjukdomen kan börja utvecklas redan i ett tidigt skede. På sikt kan kunskapen bidra till bättre metoder för att identifiera personer i riskzonen. Upptäckten kan också öppna för tidig behandling av sjukdomen.
– Det skulle teoretiskt sett kunna förhindra eller åtminstone skjuta upp debuten av besvär och diagnosen av ulcerös kolit. Det skulle dessutom kunna minska riskerna för komplikationer på lång sikt. Givetvis är det alltför tidigt för att kunna dra dessa slutsatser men fynden ger oss ändå möjlighet att utveckla dessa tankegångar, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet.
Tarmsjukdomen ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen. Vanliga symtom är blod i avföringen, diarré och att det kan bli bråttom att gå på toaletten.
Sjukdomen är livslång, men med rätt behandling kan många leva utan större besvär.
Ulcerös kolit har likheter med Crohns sjukdom, som är en annan typ av inflammatorisk tarmsjukdom men som drabbar hela mag-tarmkanalen – inte bara tjock- och ändtarm.
De flesta som drabbas är mellan 20 och 40 år, men både barn och äldre kan insjukna.
Vad är det som gör att vi får möjlighet att växa och utvecklas på jobbet? En avhandling visar att det inte främst handlar om kurser och utbildningar, utan om ledarskapet. Chefers beteenden och tolkningar formar förutsättningarna för lärande i arbetslivet.
– En bra chef gör verkligen stor skillnad för medarbetarens utveckling, säger Fredrik Hillberg Jarl, universitetsadjunkt vid Högskolan Väst.
I sin forskning går Fredrik Hillberg Jarl på djupet för att ta reda på hur ledarskap påverkar lärande i arbetslivet. I sin avhandling har han dels undersökt vad tidigare forskning säger, dels intervjuat chefer för att förstå hur de själva uppfattar sitt ledarskap och hur de tror att det påverkar medarbetarnas lärande.
I genomgången av tidigare forskning utkristalliserades tre faktorer som särskilt viktiga för hur ledarskap påverkar lärande.
– Det är förebildande beteende, relationell support och att ge utrymme för meningsskapande förhandlingar. Det handlar om att chefen visar vägen genom sitt eget agerande, att det finns en relation där man kan ge stöd när det behövs, och att medarbetaren får utrymme till små överenskommelser som skapar mening och delaktighet. Det kan handla om något så konkret som att ta sig tid till ett samtal, visa flexibilitet eller justera arbetssätt tillsammans. Små handlingar som signalerar tillit och respekt, säger Fredrik Hillberg Jarl.
Chefer hade inte reflekterat djupare över sin påverkan på lärande
I intervjuer med chefer i två privata industriföretag och i ett statligt bolag framträdde en intressant bild. De flesta hade en uppfattning om hur de är som ledare, men hade sällan reflekterat djupare över hur deras eget beteende påverkar medarbetarnas lärande.
Flera uttryckte att de sällan får utrymme att prata om sitt ledarskap på det sättet.
– Många har inte riktigt tänkt på det innan. När jag ställer frågan om hur deras ledarskap påverkar medarbetarnas lärande uppfattas det nästan som en förmån att få prata om det. De beskriver att de försöker vara tillgängliga och lyhörda, men att det ändå kan vara svårt att veta hur det faktiskt påverkar andras lärande.
En central insikt i forskningen är att chefers handlingsutrymme formas av hur de uppfattar organisationens mål, krav och prioriteringar. I det riskkapitalägda industriföretaget präglades vardagen av kortsiktiga resultatkrav, vilket gjorde att tid för reflektion och utvecklingsarbete var begränsad. Det familjeägda företaget hade en mer långsiktig inriktning, något som gav större utrymme för relationsarbete och lärande.
– Om organisationen prioriterar snabba resultat blir ledarskapet mer inriktat på att lösa uppgiften direkt. Men när det finns tid och resurser för utveckling öppnas möjligheter för ett annat slags ledarskap, säger Fredrik Hillberg Jarl.
Trygghet skapar bättre förutsättningar för lärande
Fredrik Hillberg Jarl följde under flera år chefer i ett stort statligt bolag med socialt uppdrag. I studien använde han inkluderande ledarskap som ett teoretiskt ramverk för att analysera hur cheferna beskrev sitt arbete och sin vardag.
– Det handlar om hur chefer arbetar för att skapa delaktighet, uppmärksamma olika behov och ge utrymme åt olika perspektiv. När medarbetare känner sig sedda och trygga att bidra skapas också bättre förutsättningar för lärande och utveckling.
I analysen framträdde hur detta arbetssätt gradvis tog form som en naturlig och återkommande del av organisationens rutiner. Det inkluderande förhållningssättet blev synligt både i relationerna och i sättet arbetet organiserades. Cheferna beskrev hur deras sätt att samarbeta och stötta varandra hjälpte dem att hantera utmaningar i vardagen.
En viktig slutsats i Fredriks forskning är att ledarskapets betydelse för lärande inte bara handlar om en enskild engagerad chef. För att ledarskap verkligen ska utveckla människor krävs också stöd från organisationens högsta nivå, i form av tydliga riktlinjer, prioriteringar och en kultur som uppmuntrar inkludering.
– Om organisationer förstår värdet av att ge utrymme för delaktighet och utveckling skapas bättre förutsättningar för att människor ska växa i sitt arbete. Ett inkluderande ledarskap kan göra stor skillnad i vardagen – både för medarbetare och för verksamheten som helhet.
AI kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
När kroppen dör påbörjas en mängd biologiska processer. Organ och vävnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förändringar av små molekyler i blodet som kallas metaboliter. De bryts ned på ett förutsägbart sätt som korrelerar med hur lång tid det gått från dödstidpunkten.
– Det ger oss möjligheten att bedöma när en individ faktiskt har avlidit, något som är väldigt viktigt för rättsmedicinska utredningar, men också för polisens arbete. De behöver till exempel lägga resurserna på rätt vittnen i rätt tidsperiod i den avlidnes liv, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
De metoder som i nuläget används för att fastställa dödstidpunkt, även kallat postmortalt intervall, är bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mängden kalium i ögats glaskropp. Dessa metoder ger dock osäkra svar efter att ett par dagar förflutit sedan dödstidpunkten.
Metoden som nu utvecklats av forskare använder i stället artificiell intelligens (AI) för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion.
Modellen kan säga ungefärlig dödstidpunkt i upp till 13 dagar
Totalt har blodprover från över 45 000 obduktioner samlats av Rättsmedicinalverket under nästan tio år, en databas som sakar motsvarighet i hela världen. Blodproverna används för att hitta olika kemiska substanser som droger, läkemedel eller gifter. Men även koppens egna metaboliter går alltså att hitta i blodproverna.
Av dessa 45 000 prover har 4 876 med känt postmortalt intervall använts för att träna AI-modellen.
– Det är en guldgruva med data som finns hos Rättsmedicinalverket. Men vi kunde också visa att det inte behövs den stora mängd data som man kanske tidigare trodde. Det räcker med några hundra individer för att göra motsvarande modeller, vilket gör vår metod användbar även i laboratorier världen över som inte har tillgång till lika mycket data, säger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet.
Forskarna visade att deras nya modell kunde förutse tiden från dödens inträffande till obduktionen med en precision på ungefär en dag även för de som varit avlidna i upp till 13 dagar. En tydlig förbättring mot dagens metoder. Enligt Elin Nyman, docent inom systembiologi vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, var det ett högriskprojekt som inte nödvändigtvis skulle funka.
– Vi visste att många yttre faktorer påverkar kroppens nedbrytning och var förvånade att signalen från kroppens metaboliter var så pass stark när det gäller att förutsäga postmortalt intervall. Det dataset vi har idag ger information om vilken dag dödsfallet skedde, men vi vet inte när på dygnet de dog, säger hon.
Nästa steg: Kunna avgöra när på dygnet någon dött
Forskarnas nästa steg är att ta fram ett dataset med mer precis information om dödstidpunkten för att sedan kunna träna modeller som både skall ge säkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och kunna avgöra vilken del av dygnet ett dödsfall skett.
– Rättsmedicinska bedömningar innebär ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det här nya verktyget ger oss bättre möjligheter att bedöma hur länge någon varit avliden även när det gått en längre tid sedan dödsfallet, vilket har stor betydelse särskilt i mer komplexa ärenden. Vi arbetar nu vidare med utveckla än mer träffsäkra modeller, säger Carl Söderberg, rättsläkare och forskare vid Rättsmedicinalverket.
När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? En avhandling visar att de flesta barn med både dyslexi och särskild begåvning uppnår resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.
Hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? En ny avhandling från Karlstads universitet har undersökt just detta. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.
I studien undersöks hur några vanliga tester som identifierar läs- och skrivsvårigheter och hur elever, vårdnadshavare och lärare uppmärksammar begåvningen – samt hur eleverna själva beskriver sin skolvardag, sina strategier och sina erfarenheter av stöd.
– Resultaten visar att eleverna i studien har tydliga avkodningssvårigheter, men trots dyslexi, så uppnår de flesta resultat inom eller över normalnivå på standardiserade läsförståelsetest med flervalsfrågor. Detta testformat tycks ofta mäta strategianvändning snarare än faktisk läsförmåga, vilket gör att dyslexi kan maskeras. Det är lättare för lärare att rätta sådana test, men det får inte gå före vad tester faktiskt avser att bedöma – läsförståelse eller strategianvändning, säger Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Annan dyslexiprofil än förväntat
Resultaten visar också att elever med både särskild begåvning och dyslexi kan ha en annan dyslexiprofil än den vi brukar förvänta oss.
– Många har till exempel ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter, säger Tove Ekelund.
Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om vi har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut. Ett högt fonologiskt korttidsminne bör därför inte utesluta dyslexi, utan snarare väcka frågor om samtidig särskild begåvning.
Tove Ekelund menar att alla barn borde testas för dyslexi, oavsett särskild begåvning.
– Tidig screening är viktig. Att identifiera elever med dyslexi tidigt gör det möjligt att påbörja avkodningsträning i ett tidigt skede. Därför är obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterial viktiga för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Elever med dyslexi löper också större risk för psykisk ohälsa än andra elever. Det gör det extra viktigt med tidig identifiering och ge adekvata stödinsatser. Skolans ansvar är stort. Som förälder behöver man också avsätta tid för att stötta sina barn i skolarbetet.
Kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning
Studien visar också att det kan vara svårare att upptäcka särskild begåvning hos barn med dyslexi.
– Resultaten visar tydligt att lärare ofta underskattar elevernas begåvning, medan vårdnadshavare och elever själva ser den klarare. Det är därför viktigt att lyssna på vårdnadshavare som säger att deras barn har särskild begåvning. När eleven också har dyslexi visar studien att det blir ännu svårare för lärare att upptäcka begåvningen. Då riskerar fokus att hamna på svårigheterna, medan styrkorna hamnar i skymundan. Följden kan bli att eleven varken får tillräcklig stimulans för sin begåvning eller adekvat stöd för sina läs- och skrivsvårigheter.
