AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter när det gäller att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Tumörer i äggstockarna är vanliga och upptäcks ofta av en slump. Det råder även brist på ultraljudsexperter på många håll i världen. Det har lett till oro för onödiga ingrepp och försenade cancerdiagnoser, enligt överläkaren och forskaren Elisabeth Epstein som är en av författarna bakom en ny internationell studie.
– Därför ville vi undersöka om artificiell intelligens kan komplettera mänskliga experter, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska institutet.
Forskarna har nu utvecklat AI-modeller som kan skilja mellan godartade och elakartade förändringar i äggstockar.
AI presterade bättre
För att träna och testa modellerna använde forskarna drygt 17 000 ultraljudsbilder från över 3 600 patienter vid 20 sjukhus i åtta länder. De jämförde sedan AI-modellernas förmåga att ställa diagnos med en stor grupp experter och mindre erfarna ultraljudsundersökare.
Resultaten visade att AI-modellerna presterade bättre än både experter och mindre erfarna undersökare när det gäller att identifiera äggstockscancer. Den genomsnittliga träffsäkerheten var 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.
– Det tyder på att AI-modeller kan erbjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiagnostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter, säger Elisabeth Epstein.
Forskarna konstaterar också att AI-stödet kan minska behovet av remisser till experter, något som kan leda till snabbare och mer effektiv vård för patienter med förändringar i äggstockarna.
Fler studier behövs
Trots lovande resultat behövs fler studier för att fullt ut förstå AI-modellernas potential och begränsningar när de används inom vården, enligt forskarna.
– Med fortsatt forskning och utveckling kan AI-baserade verktyg bli en integrerad del av framtidens sjukvård som avlastar experter och optimerar vårdresurserna, men det är viktigt att säkerställa att de kan anpassas till olika kliniska miljöer och patientgrupper, säger Filip Christiansen, doktorand vid Karolinska institutet.
Den internationella studien har letts från Karolinska institutet och genomförts i samarbete med forskare vid Kungliga tekniska högskolan.
För att hyperkänsliga kvantdatorer ska kunna göra pålitliga beräkningar krävs en temperatur nära den absoluta nollpunkten. Nu har forskare vid Chalmers lyckats bygga ett minimalt kvantkylskåp som ryms på ett litet chip. Med hjälp av det kan datorernas byggstenar, kvantbitarna, kylas ner till rekordlåga temperaturer.
Kvantdatorer har potential att revolutionera grundläggande teknologier inom många områden, till exempel inom medicin, energi, kryptering, artificiell intelligens och logistik. Men en hel del problem återstår att lösa innan dessa datorer kan tåga in i samhället på bred front och utföra pålitliga kvantberäkningar. En utmaning är att komponenterna kräver extremt låga temperaturer.
Superkraftiga men känsliga
De grundläggande informationsenheterna i en klassisk dator, bitar, har värdet 1 eller 0. Men i kvantdatorer kan de motsvarande enheterna, kvantbitar, ha värdet 1 och 0 samtidigt – i vilken kombination som helst. Fenomenet kallas superposition och är en av orsakerna till att en kvantdator kan utföra parallella beräkningar, något som öppnar för enormt avancerade beräkningar.
Men i nuläget måste kvantdatorer korrigera stora mängder fel som uppstår. Det här innebär att tiden för korrekta beräkningar minskar.
– Kvantbitarna, som är kvantdatorns byggstenar, är hyperkänsliga för störningar i den omgivande miljön. Svaga elektromagnetiska vågor som läcker in i datorn kan ändra värdet på kvantbiten helt slumpmässigt och göra så att fel uppstår, vilket i sin tur sätter stopp för kvantberäkningen, säger Aamir Ali som är forskare i kvantteknologi på Chalmers tekniska högskola.
Kräver rekordlåga temperaturer
Kvantdatorer baserade på supraledande elektriska kretsar leder ström med noll resistans, och kan bevara information på ett effektivt sätt. Men för att kvantbitar ska kunna arbeta felfritt – och under längre tid – i ett sådant system behöver de kylas ner till en temperatur nära den absoluta nollpunkten, motsvarande minus 273,15 grader.
Den extrema kylan försätter kvantbitarna i ett slags lågenergiskt grundtillstånd, motsvarande värdet 0, vilket är en förutsättning för att en kvantberäkning ska kunna påbörjas.
I dag används ofta kryostater, en kylsystem, som omsluter kvantdatorn. Med hjälp av helium kan kvantbitar kylas ner till så låga temperaturer som minus 273,1 grader. Men att nå hela vägen till den absoluta nollpunkten är enligt fysikens lagar omöjligt.
Minikylskåp komplement till kryostat
Forskare vid Chalmers och University of Maryland har nu utvecklat ett nytt kvantkylskåp för att komplettera dagens kryostater och kyla ner kvantbitarna ytterligare några hundradels grader. Det innebär att det är möjligt att nå en rekordlåg temperatur.
– Kvantkylskåpet är baserat på supraledande kretsar och drivs av värme från omgivningen, vilket gör det autonomt. Det kan kyla ner kvantbitar till ungefär minus 273,13 grader. Det här banar väg för mer pålitliga och felfria kvantberäkningar och innebär mindre belastning på hårdvaran, säger Aamir Ali.
Kvantkylskåpet utnyttjar växelverkan mellan olika kvantbitar. Bild: Boid/Chalmers tekniska högskola
Oväntade resultat
Det lilla kylskåpet utnyttjar växelverkan mellan olika kvantbitar, närmare bestämt mellan kvantbiten man vill kyla ner och två kvantbitar som används för nedkylningen. Det drivs av de energiflöden som uppstår till följd av temperaturskillnader mellan de olika kvantsystemen. När systemet väl sätts igång fungerar det självständigt utan yttre påverkan.
– Vårt arbete är utan tvekan den första demonstrationen av en autonom kvanttermisk maskin som utför en praktiskt användbar uppgift. Från början var det tänkt att det här experimentet skulle vara ett testkoncept, så vi blev glatt överraskade när vi förstod att kvantkylskåpet hade oöverträffad prestanda och lyckades kyla ner kvantbiten till rekordlåga temperaturer, säger forskningsledaren Simone Gasparinetti, docent på Chalmers.
Mycket gruvavfall lämnas i miljöfarliga högar efter att magnesium och andra metaller har utvunnits. Men i resterna finns råvaror som kan tas till vara med hjälp av syra från bakterier, enligt forskning vid Linnéuniversitetet.
Varje år produceras mer än tre miljarder ton metall för användning i olika produkter. Metallhalten i gruvorna har dock försämrats, vilket gjort det svårare att komma åt metallerna. Detta har resulterat i allt större mängder miljöfarligt gruvavfall och högre metallpriser.
Det finns också en ökad efterfrågan på så kallade sällsynta jordartsmetaller. De finns i mycket låga koncentrationer, vilket också kan ge mycket gruvavfall.
Avfallet lämnas ofta i stora högar vid gruvan och är en miljöfara, eftersom metaller i avfallet kan läcka ut i grundvattnet. Dessutom kan kemikalier som används för att få ut metallerna också förorena naturen. Men avfallet innebär också en möjlighet.
– Avfallet innehåller fortfarande stora mängder rester av den utvunna metallen och även flera andra värdefulla metaller. Så om vi kan få ut metallerna ur avfallet så kan vi både minska miljöföroreningar och utvinna mer råvaror, säger Nathan van Wyk, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Syror löser upp metallerna
I en avhandling har han tittat på hur man kan få ut metallerna ur avfallet med hjälp av syror som produceras av bakterier. Det undersökta avfallet var framför allt rester från bauxit, en jordart som innehåller aluminium. Andra avfallsrester kom från produktion av magnesium.
Nathan van Wyks forskning visar att syrorna löste upp nära 100 procent av magnesiumet från avfallet. När det gäller bauxitresterna utvanns flera metaller, däribland 70 procent aluminium, 80 procent kalcium, men också titan och yttrium.
– Syraupplösning av gruvavfall är en lovande väg för att ta vara på värdefulla resurser i gruvavfall. Det minskar mängden avfall, skyddar naturen, skapar råvaror till industrin, förlänger livslängden för gruvorna och utvecklar grön teknik samtidigt som det ger jobb. Det finns många fördelar med den här metoden, i stället för att bara låta avfallet ligga kvar, säger Nathan van Wyk.
Resterna kan bli betong
En positiv bieffekt med metoden är att material som blir över kan kombineras med billiga tillsatser för att producera en typ av betong.
– Med resterna från vår process kan vi tillverka betong. Vår betong behöver inte kalcineras, som är en energikrävande process, under produktionen eftersom energin redan förbrukats. Genom att använda dessa rester kan vi reducera allt avfall och även minska den globala energiförbrukningen.
Enligt Nathan van Wyk behöver metoden med syraupplösning utvecklas för att uppnå storskalig produktion. Men förhoppningen är att metoden framöver ska kunna användas inom gruvindustrin.
– Vi har utvecklat en ny teknik som har flera tillämpningar inom gruvindustrin. Genom den här tekniken kan vi skapa gruvdrift helt utan avfall, säger han.
Forskare har lyckats mota en rad influensavirus i en studie på möss. Upptäckten av en liten skyddande molekyl kan vara ett steg mot bättre behandling och bredare vaccin även för människor.
Influensavirus orsakar säsongsbundna epidemier som årligen leder till hundratusentals dödsfall världen över.
Nu har forskare Göteborgs universitet och kinesiska kollegor hittat en antikroppsliknande molekyl som kan ge skydd mot flera olika influensavirus, åtminstone hos möss.
– Vi har identifierat en liten molekyl som binder till virusets ytprotein och förhindrar infektion. Det rör sig om en så kallad nanokropp som vi kallade E10. Den skyddar möss från flera olika influensastammar inklusive de som orsakar årliga epidemier, säger Davide Angeletti, universitetslektor i immunologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Effekt mot flera influensatyper
Molekylen binder till en del av virusets ytprotein som är gemensam för flera influensatyper, däribland fågelinfluensa och vanliga virus som drabbar människor, till exempel H1N1 och H3N2.
När möss behandlades med molekylen kunde de stå emot infektion.
– Det är ovanligt att hitta en molekyl som kan skydda mot så många olika influensavirus. Vi har dessutom sett att virus som försöker mutera för att undvika molekylen förlorar sin förmåga att växa effektivt vilket är en stor fördel, säger Davide Angeletti.
Upptäckten kan framöver bidra till ett skydd under aktiva infektioner och bana väg för vacciner som omfattar flera varianter av influensa. Men innan nya behandlingar kan bli aktuella för människor återstår många tester.
El Niño kan orsaka naturkatastrofer som torka, översvämningar och skogsbränder. Nu visar forskning från bland annat Lunds universitet att klimatfenomenet är äldre än vad som tidigare varit känt. Det har funnits i minst 250 miljoner år.
El Niño betyder ”gossebarnet” på spanska eftersom havsfenomenet vanligtvis kulminerar kring jul. El Niño samverkar med atmosfär-fenomenet Southern Oscillation. De ihopkopplade företeelserna, som kallas ENSO, inträffar med ett intervall på två till sju år i de östra delarna av Stilla havet.
Varmare havsströmmar och extremväder
Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna. El Niño märks också i lokala och regionala väderförhållanden. I spåren följer extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder som påverkar miljontals människor i Sydamerika och Australien.
Hittills har det varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år, det vill säga ända tillbaka till tiden då världens landområden satt ihop i superkontinenten Pangea.
– Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, forskare i naturgeografi vid Lunds universitet.
Ännu starkare tidigare
Med hjälp av en global klimatmodell, men också beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer, lyckades forskarna kartlägga ENSO:s historia i intervaller om tio miljoner år. Det visade sig, något förvånande, att fenomenet varit betydligt starkare under flera historiska perioder jämfört med idag.
Studien blir nu en hjälp för forskare att bättre förstå hur fenomenet samverkar med dagens klimatförändringar, men också hur det kan komma att förändras i framtiden.
– De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar*. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, säger Zhengyao Lu.
* Antropogena klimatförändringar innebär att de har orsakats av mänsklig aktivitet, till exempel ökade utsläpp av växthusgaser.
Om alkoholkonsumtionen i ett land minskar, dör också färre i cancer. Det menar forskare bakom en studie som visar en koppling mellan drickande och dödsfall i cancersjukdomar.
Forskare vid CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, har i en studie undersökt sambandet mellan alkohol och cancer på befolkningsnivå.
– Vi har försökt ta reda på om det finns ett samband mellan totalkonsumtionen av alkohol i ett land och hur många som dör av cancer i det landet, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN i ett pressmeddelande.
Alkoholkonsumtion påverkar risken
Totalkonsumtionen mäts i genomsnittligt antal liter alkohol per person och år. I studien har forskarna också tittat på om sambandet varierar mellan kvinnor och män och mellan länder med olika dryckesmönster.
Studien visar att det finns en koppling mellan total alkoholkonsumtion och dödlighet i cancer. Om det genomsnittliga drickandet ökar med en liter per person, ökar den totala dödligheten i cancer.
– En liters förändring i totalkonsumtionen av alkohol var förknippad med en förändring i cancerdödlighet, bland män med 1,1 procent och med 0,9 procent bland kvinnor, säger Mats Ramstedt.
Forskarnas resultat pekar på att en minskning av alkoholkonsumtionen skulle kunna leda till färre dödsfall i cancer.
Starkare samband med skadligt dryckesmönster
Bland män var sambandet starkare för cancer i läpp, munhåla, svalg, matstrupe och struphuvud, samt för prostatacancer. För kvinnor var sambandet starkast för bröstcancer.
– Sambanden var starkare i länder med mer skadligt dryckesmönster, i studien representerat av bland annat nordiska länder och länder i Nordamerika.
Skadligt dryckesmönster innebär att det till exempel är vanligt med berusningsdrickande.
– Det här ökar kunskapen om vad som på befolkningsnivå påverkar cancerdödlighet. Cancer kan nu läggas till de många dödsorsaker som påverkas av totalkonsumtionen av alkohol, säger Mats Ramstedt.
Forskarna har utgått från data från 19 höginkomstländer mellan 1960 och 2018. De har även vägt in variabler som försäljning av cigaretter, som ökar risken för cancer.
En vågrörelse orsakad av en kastvind eller en vattenlevande läskig varelse? En avhandling vid Lunds universitet har tittat närmare på hur föreställningar och folktro om Storsjöodjuret i Jämtland utvecklats genom århundranden.
I sjön Loch Ness i Skottland finns Nessie och i Norge sägs en sjöorm simma omkring i sjön Seljord. I Sverige lär det finnas flera mystiska varelser, men den mest kända är Storsjöodjuret i Jämtland.
Storsjöodjurets existens har gäckat människor allt sedan traktens folk redan på 1600-talet berättade att de sett det.
Trots ett stort antal berättelser om påstådda observationer har det aldrig gått att bevisa att sjöodjuret funnits på riktigt. Inom vetenskapen kallas en varelse som många människor tror på, men vars existens ingen lyckats bevisa, för en ”kryptid”.
Nu har en avhandling velat ge ett humanekologiskt perspektiv på kryptiden Storsjöodjuret och dess skiftande betydelse för människorna som levt runt Storsjön.
– Jag har velat undersöka hur olika faktorer, som sociala, kulturella och historiska, påverkar vår syn på och relation till kryptiden över tid. Det finns även något spännande i det att Storsjöodjuret fungerar som en symbol för det som ligger i gränslandet för det verkliga och det föreställda, säger Sanna Händén-Svensson vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet.
Storsjön – hem för ett vattenlevande odjur? Bild: Peter van der Meulen/ Unsplash
Lokala monsterspanare intervjuades
Eftersom ämnet för avhandlingen är en smula annorlunda fick även insamlingen av material bli det, berättar Sanna Händén-Svensson. Förutom att analysera en stor, historisk samling med äldre observationer körde hon runt Storsjön i bil tillsammans med intervjupersoner, som fick visa och berätta om sina observationer.
–Jag valde den här metoden för att jag verkligen ville förstå deras berättelser och observationer, oavsett om jag själv väljer att tro på det som sägs eller ej. Det blev många timmar i bil och intervjuerna blev ibland upp till sju timmar långa.
Och vad är det då folk tror sig ha sett? Sanna Händén-Svensson berättar att de många historierna till stor del liknar varandra. Flera observationer återkommer i det material och de intervjusvar hon samlat in.
Gemensamt för många av observatörerna är att de ofta inte ser sig själva som personer som egentligen tror på sjöodjur eller så kallade övernaturliga fenomen. Samtidigt uttrycker de stolthet och samhörighet med andra observatörer.
– Det är oftast två typer av djur som beskrivits. Det ena beskrivs som ett djur med hästliknande huvud, det andra något som påminner om en gigantisk orm, med stora ögon och öron. En återkommande aspekt i berättandet handlar om hur upptäckten av sjöodjuret sker på liknande vis. Först är vattnet spegelblankt, därefter syns plötsliga skiftningar i vattnet eller stora vågor som väcker observatörerna uppmärksamhet.
Synen på odjuret har ändrats
Synen på sjöodjuret har förändrats över tid. När det på 1600-talet för första gången började talas om djurets existens levde människorna närmare naturen och olika väsen var en naturlig del av vardagen. Då var gränsen mellan den verkliga världen och den okända, det vi idag kallar för den övernaturliga, suddigare.
Efter Linné och Darwin förändrades naturvetenskapen och på 1800-talet kom zoologerna in i bilden med uppdraget att befästa djurets existens, utan att lyckas.
– Djuret blev då i stället en del av turistnäringen och något man mer skämtade om än tog på allvar. Men 1986 hände något. Då fridlyste länsstyrelsen Storsjöodjuret. Att fridlysa ett djur vars existens vi inte kan bevisa hör inte till vanligheterna, säger Sanna Händén-Svensson.
Sjöodjuret används numera för att locka turister till Östersund. Bild: Zoef de Haas/ Wikimedia Commons.
Disneyfiering och marknadsföring
Dagens syn på Storsjöodjuret skiljer sig en hel del från de tidigare versionerna. Ett exempel på en modern variant är barnbokskaraktären Birger – det lilla storsjöodjuret, av författaren Sara Strömberg och illustratören Anders Nilsson.
Den här varianten är ett exempel på en mängd drakar som disneyfierats och gjorts gulligare och mer ofarliga än äldre förlagor. Detta visar hur bilden av kryptiden förändrats i takt med samhälleliga, kulturella och lokala skiften, enligt avhandlingen.
Idag tror få människor i trakten på förekomsten av ett vattenlevande odjur, men fortfarande används det i syfte att marknadsföra bygden.
– En del är lite trötta på det, andra känner stolthet. Numera är det få som letar efter ett djur i Storsjön, men de som gör det är fortfarande övertygade om dess existens, säger Sanna Händén-Svensson.
Hur mycket virus krävs egentligen för att bli smittad av coronavirus och hur snabbt går det? Forskning från Lunds universitet visar att det räcker med att vistas några minuter i samma rum som en person med covid-19 för att själv få viruset.
Vintersäsongens virus har slagit till och covid-19 är fortsatt en del av vardagen. Men till skillnad från pandemin finns nu mer kunskap om hur coronaviruset, Sars-CoV-2, sprids via utandningsluften.
Aerosolforskare vid Lunds tekniska högskola har kartlagt virusets smittsamhet. I studien deltog ett fyrtiotal personer med bekräftad covidinfektion.
– Aerosoler är små luftburna partiklar, och utandningsaerosoler från en enda person kan överföra covidsmitta till andra inom några minuter vid normala inomhusförhållanden, säger forskaren Malin Alsved vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Minuter räcker för att bli smittad
Forskarna har tagit fram en modell för att räkna ut hur lång tid det tar för en person att bli smittad via luften. Utgångspunkt är mätningar på utandningsluft från personer med covid-19. Forskarna har också använt en beräkningsmetod för spridning och inandning av aerosolpartiklar i inomhusluft.
– I ett rum med normal ventilation kan en person som saknar immunitet andas in en infektiös dos inom några minuter från tidpunkten då den smittsamma personen kommer in. Variationen beror på hur mycket virus som andas ut och vilken ventilation som finns i rummet, säger Malin Alsved.
Tiden det tar att bli smittad är kortare om den sjuka personen redan har vistats i rummet en stund. Då bildas en jämn koncentration av virus i luften.
– I små och medelstora rum sprider viruset snabbt ut sig i luften och då hjälper det inte att hålla avstånd för att minska risken att själv bli smittad, säger Malin Alsved.
Det räcker att vistas några minuter i samma rum som en smittad person för att själv få viruset. Här samlar forskaren Malin Alsved in virusaerosoler från en smittad person i ett mobilt laboratorium under pandemin. Bild: Jakob Löndahl
Virusmängden störst i början
Under de första dagarna av infektionen, precis när symtomen börjar, är virusmängden i utandningsluften som störst.
– Första och andra dagen uppmätte vi virus i utandningsluft hos 70 procent av personerna, på tredje dagen hos hälften och på fjärde dagen hos en tredjedel, säger Malin Alsved.
För att ytterligare förstå virusets benägenhet att spridas i luft har forskarna undersökt vilka partikelstorlekar som innehåller mest virus. Resultaten visar att det finns virus i alla partiklar från en halv till tio mikrometer. Den huvudsakliga mängden finns dock i de mindre partiklarna, med en storlek på en halv och tre mikrometer.
– Aerosolpartiklar runt en mikrometer faller inte till marken utan följer luftströmmar, och risken är stor att de andas in, säger Malin Alsved.
Kan öka kunskap om andra sjukdomar
Mycket ny kunskap om luftburen smittspridning har vuxit fram sedan pandemin, och forskarna vill nu undersöka om den även kan användas för andra infektionssjukdomar än covid-19.
– Under arbetet med covid-19 har många nya frågor väckts. Sprids virusaerosoler från andra luftvägsinfektioner som exempelvis rhinovirus, influensa och RS-virus på samma sätt som virus från covid-19? När är risken för smitta störst? Hur effektiva är våra olika skyddsåtgärder? Frågorna vi arbetar vidare med nu är många, säger Jakob Löndahl, professor i aerosolteknologi vid Lunds universitet.
Studien publicerades i december 2023 men resultaten har inte kommunicerats publikt tidigare.
Hur kan supermassiva svarta hål skjuta iväg galaxlånga strömmar av högenergiska partiklar – så kallade jetstrålar – nästan i ljusets hastighet? Forskare vid Chalmers har nu tagit ett viktigt steg för att besvara frågan. Nya mätningar visar att det går att ta bilder av ett svart hål och visa hur jetstrålarna bildas.
Först kom de uppmärksammade bilderna av svarta hål. Nu är projektet Event Horizon Telescope, EHT, redo att avslöja hemligheterna bakom de svarta hålens gåtfulla jetstrålar.
Genom detaljerade mätningar i centrum av galaxen NGC 1052, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, har forskarna som leds från Chalmers tekniska högskola tagit ett viktigt steg mot att besvara frågan om hur jetstrålarna bildas.
Mätningarna gjordes med hjälp av många olika radioteleskop, däribland 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium nära Göteborg.
Utmanande galaktiskt uppdrag
– För ett så ljussvagt och okänt mål var vi inte säkra på om vi skulle få några data alls. Men strategin fungerade, särskilt tack vare känsligheten hos det stora radioteleskopet Alma i Chile, och kompletterande data från många andra teleskop, säger astronomen Anne-Kathrin Baczko vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola.
Hon och forskarkollegorna lyfter fram två faktorer som ger hopp om att framöver kunna presentera inzoomade bilder av de gåtfulla jetstrålarna. För det första lyser det svarta hålets omgivning med precis rätt frekvens för att kunna registreras av EHT. Dessutom verkar området där jetstrålarna bildas vara tillräckligt stort för att kunna avbildas.
Starkt magnetfält vid det svarta hålet
Mätningarna i den nya studien avslöjar dessutom att magnetfältet nära kanten på det svarta hålet är cirka 40 000 gånger starkare än jordens magnetfält. Forskarna bedömer att det kan stoppa material från att sugas in i det svarta hålet, vilket i sin tur kan leda till att jetstrålarna skjuts iväg.
I EHT-samarbetet ingår fler än 400 forskare från Afrika, Asien, Europa, Nord- och Sydamerika. Det internationella samarbetet syftar till att fånga de mest detaljerade bilderna på svarta hål som någonsin erhållits.
Ett digitalt läkarbesök räcker inte för att bedöma viktiga kriterier för halsfluss och behov av antibiotika. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Halsfluss är en vanlig orsak till läkarbesök och antibiotikaförskrivning i primärvården. För att avgöra om en patient behöver antibiotika använder läkare de så kallade Centorkriterierna för halsfluss. Här ingår bland annat feber, ömma och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna samt undersökning av halsmandlar.
En studie vid Göteborgs universitet har nu tittat på om digitala bedömningar är lika tillförlitliga som en fysisk undersökning för att avgöra om behandling med antibiotika är motiverad.
I studien ingick 189 patienter som sökte vård vid vårdcentraler och jourcentraler i Västra Götalandsregionen mellan januari 2020 och oktober 2023.
Digitalt inte säkert nog
Varje patient fick göra både en digital läkarbedömning via video och en fysisk undersökning som genomfördes av en annan läkare.
Resultaten visar att digitala vårdbesök inte är tillräckliga för att bedöma vissa av de viktigaste kriterierna, som inspektion av halsmandlar och undersökning av lymfkörtlar.
– Vår studie visar att även om digitala vårdbesök är praktiska för många patienter är de inte tillräckligt pålitliga för att bedöma halsfluss. För att säkerställa en korrekt diagnos och behandling är det fortfarande viktigt att genomföra en fysisk undersökning, säger Patrycja Woldan-Gradalska, ST-läkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
I norra Sverige finns flera hundra år gamla tallar där mystiska mönster har ristats in i stammarna. En studie visar nu att märkena använts både för religiösa offerritualer i samisk kultur och för att markera viktiga platser.
Under sitt arbete i skyddade skogar i norra Sverige har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, många gånger stött på speciella tallar. Träden har inristade kryssmönster och geometriska former.
– Ristningarna är alltid väldigt gamla, men när vi börjar undersöka det här så hittar vi inte någon förklaring till varför de gjorts. Det fanns inga tidigare studier av dem och det väckte vår nyfikenhet, säger Lars Östlund som är professor i skogshistoria vid SLU i Umeå.
SLU-forskarna började undersöka mysteriet tillsammans med arkeologen Ingela Bergman vid Silvermuseet i Arjeplog.
Ristningar under offerritualer
De hittade ett hundratal träd med inristningar, främst i nationalparker i norra Skandinavien. Genom att jämföra ristningarna med arkeologiska föremål och lämningar, välkända samiska symboler och etnografisk forskning växte forskarnas förståelse för märkena.
Studien pekar på att många av ristningarna utfördes i samband med offerritualer, där träden kommunicerade mellan människor och den andliga världen.
– Att rita eller skära kryss hade en rituell betydelse i den samiska tron. Träden kunde säkert betraktas som heliga i sig och ibland markerade de platser som var heliga och inte fick beträdas, säger Lars Östlund.
Men de kryssmönstrade träden hade sannolikt även en mer vardaglig funktion. Forskarna tror att de användes för att navigera i skogen eller för att markera viktiga platser och gränser i skogslandskapet.
– Kryssmarkeringar på träd kunde markera en familjs territorium och samtidigt fungera som en andlig kontakt till landskapet, säger arkeologen Ingela Bergman.
Inristningar i träd har använts för religiösa ritualer och som markering av viktiga platser i den samiska kulturen. Bild: Lars Östlund/Ingela Bergman
Uråldrig tradition
Forskarna tror att människor har ristat i träd på det här sättet i tusentals år. Men traditionen och kunskapen kan till stor del ha gått förlorad, delvis till följd av att samisk religion och kultur har undertryckts.
– De ristade träden är tysta vittnen till historisk och förhistorisk markanvändning, flyttmönster och heliga platser. Sett till deras kulturella och historiska värden, är det viktigt för oss som samhälle att fortsätta att dokumentera, tolka och skydda de kvarvarande träden, säger Ingela Bergman.
Forskarna uppskattar att det i 1900-talets början fanns tusentals sådana träd i Skandinavien, men att de flesta huggits ner när skog avverkats. Idag finns träden med ristningar nästan enbart i skyddad skog i naturreservat och nationalparker i norra Skandinavien.
– Om de ristade träden finns i den brukade skogen är risken stor att de kommer att försvinna. Därför är det angeläget att fortsätta forska om och dokumentera de här träden, säger Lars Östlund.
Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.
Den biologiska mångfalden i världen hotas av både exploatering och global uppvärmning. Klimatförändringarna går dessutom snabbare på högre breddgrader, något som även kan påverka skyddade naturområden.
Strategier för att bevara biologisk mångfald kan därför behöva anpassas till ett förändrat klimat. I en studie har forskare vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet velat ta reda på hur detta bör göras.
Mer artrikedom i norr
Forskarna har gjort omfattande undersökningar av artrikedomen och trädens tillväxt i 22 ekskogar i Sverige – från södra Skåne till Gästrikland. Det innebar att flera klimatzoner täcktes in.
Studien visar att de nordliga ekskogarna har större artrikedom av både växter och insekter, jämfört med södra Sverige.
– Resultaten överraskade oss eftersom mönstret av artrikedom går emot den latitudgradient av artrikedom som dominerar globalt, där den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer, förklarar Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet.
Viktig kunskap för att bevara ekosystem
Studien fann däremot inga skillnader mellan skyddade och oskyddade områden med ekskog, varken i mångfald av växter och insekter eller ekarnas tillväxt. Enligt forskarna kan det tyda på att skyddsområden, som syftar till att bevara viktiga naturvärden, kanske inte är tillräckligt effektiva.
– Resultaten blir särskilt viktiga för beslutsfattare och naturvårdare som arbetar för att upprätthålla ekosystemens motståndskraft inför klimatförändringar. Resultaten betonar behovet av att utveckla bevarandemetoder som tar hänsyn till den dynamiska naturen hos ekosystem och de förändringar i arters utbredning som klimatförändringarna medför, säger Anders Forsman.
Hjärnans biologiska ålder kan påverkas negativt av inflammation och högt blodsocker, som kan skada kroppens kärl. En hälsosam livsstil kopplas däremot till en yngre ålder för hjärnan. Det visar en studie där forskare vid Karolinska institutet tagit hjälp av AI för att bedöma hjärnors utseende hos 70-åringar.
I Sverige insjuknar varje år 20 000 personer i olika former av demens. De flesta drabbas av Alzheimers sjukdom.
Flera faktorer påverkar hur snabbt hjärnan åldras. Forskare vid Karolinska institutet har därför velat studera vad som kan öka hjärnans motståndskraft mot åldrande.
Bilder på hjärnor analyserades
I en studie har de undersökt över 700 kognitivt friska 70-åringar. Ungefär hälften av dem var män. Alla deltagares hjärnor avbildades med magnetkamera. Utifrån bilderna skattades hjärnans biologiska ålder, som utgår från kroppens hälsotillstånd, med hjälp av en AI-baserad algoritm.
– Algoritmen är både exakt och robust, men samtidigt enkel att använda. Detta är för tillfället ett forskningsverktyg som behöver utvärderas ytterligare men målet är att den framåt ska kunna användas även kliniskt, exempelvis i samband med demensutredningar, säger Eric Westman, professor i neurogeriatrik vid Karolinska institutet.
Hjärnbilderna kompletteras med blodprov för att mäta blodfett och blodsocker, men också inflammation. Deltagarna fick även göra ett minnestest. Data fanns också om livsstilsfaktorer, sociala kontakter och alkoholkonsumtion.
Viktigt att skydda blodkärl
Både männens och kvinnornas hjärnor skattades, enligt AI-verktyget, till drygt 71 år på gruppnivå. Men forskarna tittade även på hur hjärnornas biologiska ålder skilde sig från kronologisk ålder, alltså antal levnadsår.
De kunde då se att hjärnor som hade ett äldre utseende var kopplade till diabetes, stroke, högt blodtryck, inflammation och skador på de små blodkärlen.
En hälsosam livsstil, där till exempel vardaglig fysisk aktivitet ingår, kunde däremot kopplas till hjärnor som såg yngre ut. Det här såg forskarna hos både män och kvinnor.
– Något man kan ta med sig från studien är att faktorer som påverkar kärlen negativt också kan kopplas till att hjärnan ser äldre ut. Det visar på vikten av att skydda sina blodkärl och i förlängningen hjärnan, exempelvis genom att hålla blodsockret stabilt, säger Anna Marseglia som är forskare vid Karolinska institutet.
Skillnader mellan män och kvinnor
Kvinnors och mäns hjärnor verkar skilja sig i hur de bygger motståndskraft, något som forskarna vill undersöka mer. Här ingår att titta på biologiska faktorer, som hormoner, men också sociala aspekter.
– Nästa år ska vi börja studera hur sömn och stress påverkar hjärnans motståndskraft, men även effekten av socialt umgänge i medelåldern och hos äldre, säger Anna Marseglia.
Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.
För svenska medieföretag har prenumerationer på digitala nyheter blivit allt viktigare eftersom intäkterna från annonser och tryckta tidningar har minskat.
Under förra året hade 43 procent av personer mellan 25 och 85 år tillgång till en digital morgontidning i Sverige. Det visar data från Mediebarometer-undersökningen, som genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Äldre läsare har lämnat papperstidningen
Enligt rapporten är den största andelen digitala prenumeranter över 65 år.
– Tidningsläsningen har alltid varit mest utbredd i de lite äldre åldersgrupperna. Eftersom det blivit allt dyrare att trycka och distribuera tryckta tidningar har det blivit viktigt för tidningsföretagen att förmå de äldre läsarna att gå över till digitala prenumerationer i stället. Resultaten från Mediebarometern visar att det på många sätt har varit ett framgångsrikt arbete, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.
Inkomst påverkar nyhetskonsumtionen
Men när det gäller viljan att betala för digitala nyheter finns stora skillnader. Utöver ålder har utbildningsnivå och inkomst stor betydelse. Det finns också fler digitala prenumeranter i storstäderna, jämfört med landsbygden.
Tillgången till nyheter är lägst bland unga män utan högskoleutbildning eller med lägre inkomst.
– Våra siffror visar att det finns en digital klyfta i befolkningen när det gäller tillgången till den professionella journalistik som dagspressen förmedlar online. Det är framför allt inom den urbana medelklassen som morgontidningarna varit framgångsrika med att sälja in sitt digitala innehåll, säger Jonas Ohlsson vid Nordicom.
Fler yngre väljer sociala medier
Rapporten visar att prenumeranter på en digital morgontidning även tenderar att ta del av andra etablerade nyhetskällor, till exempel SVT och Sveriges Radio.
– Vi kan se att det finns tydliga, positiva samband mellan att ha en digital tidningsprenumeration och benägenheten att också ta del av nyheter från andra professionella nyhetsmedier, public service inte minst, säger Karin Hellingwerf.
De som inte har tillgång till en digital morgontidning vänder sig i stället ofta till sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube för att hålla sig uppdaterade. Det här är särskilt tydligt bland personer som är mellan 25 och 44 år, eller har lägre inkomster.
Demokratiskt problem
En annan slutsats från rapporten är att höginkomsttagare och högutbildade personer även har större tillgång till strömningstjänster och andra typer av digitala prenumerationer.
– Att ekonomiska resurser och utbildningsnivå spelar en så betydande roll för förutsättningarna att ta del av det innehåll som erbjuds i det digitala medielandskapet är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Jonas Ohlsson.
Månens största och äldsta nedslagskrater bildades 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills har trott. Det visar en ny studie från bland annat Naturhistoriska riksmuseet.
Månen har sedan den bildades bombarderats av asteroider och kometer som lämnat efter sig kratrar och så kallade bassänger.
250 mil tvärs över kratern
Forskare från Storbritannien, Kina och Sverige har nu presenterat en studie som pekar på att månens äldsta och största nedslagskrater, den så kallade South Pole-Aitken-bassängen, troligen bildades 120 miljoner år tidigare än man tidigare trott.
South Pole-Aitkin-bassängen ligger på månens baksida och har en diameter på cirka 250 mil.
Månmeteoriter har samlats in vid rymdmissioner under åren och genom att analysera en månmeteorit, känd som Northwest Africa 2995, har forskarna undersökt tiden för South Pole-Aitken-bassängens tillkomst. Meteoriten innehåller fragment av olika bergartstyper som en gång var månens jord och som har smält samman av värme och tryck.
Forskarna daterade delar av den ursprungliga månskorpan till 4,32–4,33 miljarder år, bland annat med hjälp en jonmikroskopanläggning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Meteorit och krater lika
Resultatet jämfördes sedan med data som samlats in av Nasas Lunar Prospector-mission, som 1998 och 1999 kretsade runt månen och studerade dess ytsammansättning. Jämförelsen avslöjade många kemiska likheter mellan meteoriten och bergarterna inom South Pole-Aitken-bassängen, vilket bekräftade deras koppling och möjliggjorde den nya åldersbedömningen.
– Vi vet att jorden och månen troligen upplevde liknande nedslag under tidig historia, men bergartsregister från jorden har förlorats på grund av plattektonik, säger Martin Whitehouse, professor på Enheten för geovetenskap på Naturhistoriska riksmuseet.
– Vi kan använda det vi har lärt oss om månen för att ge oss ledtrådar om förhållandena på jorden under samma tidsperiod.
Olyckor med sparkcykel har ökat kraftigt och en fjärdedel av alla som skadas är barn. Åldersgräns och krav på hjälm är några åtgärder för att minska olyckorna, enligt en ny rapport från VTI.
Förra året skadades över 3400 personer i olyckor med elsparkcykel. Det kan jämföras med år 2019 då drygt 700 olyckor inträffade. En fjärdedel som skadas är barn och ungdomar under 18 år. Det visar en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som även sammanställt statistiken.
Bryter mot regler
Enligt rapporten är singelolyckor vanligast. Brister i infrastruktur och underhåll av vägar är ofta bidragande orsak.
– Det kan vara grus som inte sopats bort eller ojämnheter, sättningar och gropar i asfalten. Lite grus som bara knastrar när man går eller cyklar kan få stor påverkan på elsparkcyklar som med sina små hjul blir mycket instabila, säger Jenny Eriksson, utredare på VTI.
En av tio olyckor inträffade då föraren skjutsade passagerare, vilket inte är tillåtet. En av tio olyckor inträffar även på gångbanor och trottoarer, där elsparkcyklar inte får köras. Lika ofta användes elsparkcyklar som gick fortare än 20 kilometer i timmen, som är högsta hastighet för att klassas som cykel.
Återförsäljare brister i information
Ett stort problem är att snabba elsparkcyklar, som kan vara utrustade med kraftfulla motorer, säljs utan tydlig information. Det finns också brister i informationen om att snabbare elsparkcyklar ställer krav på försäkring och var de får köras.
– Här måste både återförsäljarna och myndigheterna ta ett mycket större ansvar, säger utredaren Susanne Wallhagen på VTI.
Hon lyfter även fram föräldraansvaret.
– Föräldrar måste vara observanta på vad de köper för fordon och berätta för barnen hur det ska hanteras, var det får framföras, att det är instabilt, att barnen inte får skjutsa och att de ska använda hjälm.
Ett sätt att minska olyckorna är att alla måste använda hjälm.
Så kan olyckorna minska
En slutsats i rapporten är att både myndigheter, marknad och föräldrar måste ta ett gemensamt ansvar för att förbättra säkerheten. Utredarna föreslår dessutom flera åtgärder för att minska olyckorna:
• Hårdare kontroll av marknaden för elsparkcyklar
• Krav på korrekt information om laglighet och krav på försäkring
• Bättre information till föräldrar och barn
• Utred en lägsta åldersgräns för att få framföra elsparkcykel
• Hjälmkrav även över 15 år
• Rekommendation om skydd även för andra kroppsdelar
Rapporten bygger på statistik från olycksdatabasen Strada och intervjuer med föräldrar och barn om deras användning av elsparkcyklar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
