Studien från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet publiceras nu i tidskriften Environmental Science. Forskarna har gått igenom data från forskningsrapporter och miljöövervakning från åren 2000–2012 för att se vilka kemikalier som har analyserats i östersjöfisk.
– Vi fann att det till stor del är redan välkända kemikalier som analyseras, om och om igen. De kemikalier som analyseras i östersjöfisk är dessutom till allra största del redan reglerade på något vis, genom exempelvis EU:s kemikalielagstiftning REACH, Stockholmskonventionen för långlivade substanser eller EU:s Vattendirektiv, säger Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholms universitet.
Analyser av kemikalier i miljön är kostsamma och tidskrävande, därför behöver man göra en prioritering av vilka kemikalier som ska analyseras.
Prioritering av redan kända kemikalier
– Vår studie visar att det finns en tendens att prioritera dessa kemikalier just för att de redan tidigare är analyserade och utgör en känd risk för miljö och människa. Trots att det finns goda argument för att samhället bör övervaka dessa kemikalier, innebär en sådan prioritering samtidigt att vi saknar viktig kunskap om nya toxiska kemikalier som finns i miljön, säger Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholms universitet.
Studien: The dilemma in prioritizing chemicals for environmental analysis: known versus unknown hazards är Anna Sobek, Sofia Bejgarn, Christina Rudén och Magnus Breitholtz, alla forskare vid Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi, Stockholms universitet.
Kontakt: Anna Sobek, Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, tfn 08 674 72 30, mobil 0702-63 34 58, e-post anna.sobek@aces.su.se
– Genom forskning kring hur humana adenovirus sprider sig har vi upptäckt att vissa använder sig av blodets koaguleringsmekanism medan andra adenovirus utnyttjar kolhydrater på ytan av olika celler, vilka ibland överuttrycks specifikt på cancerceller, säger Annasara Lenman, som är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och författare av avhandlingen.
Humana adenovirus (HAdV) är väldigt vanliga virus som bland annat orsakar förkylning, ögoninfektion och diarré. Infektionerna är oftast milda och övergående men hos personer med redan nedsatt immunförsvar, som exempelvis AIDS-patienter och personer som genomgår transplantationer, kan de vara livshotande.
Tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi/Avdelningen för virologi, har Annasara Lenman kunnat visa att viruset HAdV-31 kan utnyttja kroppens koagulationsfaktorer för att underlätta infektion av våra celler.
HAdV-31 kan orsaka livshotande infektioner hos bland annat patienter som genomgår benmärgstransplantation. Eftersom koagulationsfaktorer primärt finns i blodet skulle denna egenskap hos HAdV-31 kunna bidra till virusets förmåga att sprida sig i hela kroppen och orsaka dessa farliga infektioner.
Adenovirus som cancerbehandling
– Just den här molekylära interaktionen mellan viruset och koagulationsfaktorerna som vår forskning visar skulle kunna utgöra ett mål för utveckling av framtida antiviraler, säger Annasara Lenman.
Det är sedan tidigare känt att adenovirus även kan modifieras och användas som vektorer för att bland annat bekämpa cancer. Enligt Annasara Lenman utgör adenovirus ett lovande alternativ för behandling av de cancertyper som visat sig vara motståndskraftiga mot vanliga behandlingsmetoder såsom strålning och cellgifter:
– Vi har upptäckt att HAdV-52 binder till en specifik kolhydratsort som är väldigt ovanlig på celler hos friska vuxna personer, men kan finnas i stora mängder på vissa cancertyper. Vi tror därför att HAdV-52 skulle kunna modifieras och användas som behandling mot dessa cancerformer.
Annasara Lenman är född och uppvuxen i Nybyn utanför Piteå och tog sin masterexamen i molekylärbiologi vid Umeå Universitet. Hon är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, avdelningen för virologi.
Avhandlingen: Fredagen den 27 maj försvarar Annasara Lenman, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Adenovirus-värd interaktioner: Implikationer för tropism och terapi. (Engelsk titel: Adenovirus-host interactions: implications for tropism and therapy.) Opponent: Professor Lennart Svensson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Professor Niklas Arnberg.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, Byggnad 6A-L (Biomedicinhuset), Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Annasara Lenman,Institutionen för klinisk mikrobiolog, Avdelningen för virologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 1241 E-post: annasara.lenman@umu.se
Det framväxande klosterväsendets relation till det antika bildningsarvet har studerats i forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen” vid Lunds universitet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.
Utifrån dessa nya studier ifrågasätter programmet den traditionella bilden där det tidiga klosterväsendet ansetts utgöra ett tydligt brott med antik bildningstradition, och lyfter i sina slutresultat i stället fram en betydande kontinuitet. Resultaten belyser inte bara på ett helt nytt sätt det tidiga klosterväsendets ursprung utan även mer generellt övergången från klassisk senantik till kristen medeltid.
Fotnot: Den 3 juni 2016 arrangerar forskningsprogrammet, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, en avslutningskonferens vid Lunds universitet där slutresultaten kommer att presenteras i en skrift som deltagare får. Konferensen är öppen för alla intresserade!
Forskningsprogrammet ”Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen”, har pågått vid Lunds universitet under åren 2009-2015, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.
För mer information:
henrik.rydell_johnsen@ctr.lu.se
Vad ligger till grund för den fred som sedan 1979 brett ut sig i Östasien? Den frågan har forskarna i East Asian Peace Program försökt att besvara under ledning av Stein Tønnesson.
Stein Tønnesson menar att om det kan bli fred i Östasien – ett av världens mest konfliktfyllda områden – så finns det också möjlighet att skapa världsfred. Den 15-16 juni presenterar hans forskargrupp sina resultat i Uppsala och på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Resultaten är många och viktiga. Forskarna som sedan 2011 har borrat sig ner i frågor om vad som driver fram och medverkar till hållbar fred har tittat på alltifrån ekonomisk utveckling, till demokratisering och jämställdhet. Nu presenterar de sina resultat i form av dels en skrift författad av Stein Tønnesson, dels en konferens där flera av de medverkande forskarna deltar. Dagen inleds med en film som presenterar programmets forskning.
Läs mer:
Om forskningen
Om forskningsprogrammet vid Uppsala universitet
Om konferensen
Forskaren Sofia Backåberg vid Linnéuniversitetet har tittat närmare på hur man kan göra individen mer medveten om sina rörelser och ett sätt är att filma, analysera och reflektera över rörelserna med utgångspunkt i individens egen upplevelse. Utifrån denna form av interaktivt lärande har Sofia utvecklat en lärandemodell. Modellen ska öka medvetenheten om och lärandet kring, individens egna rörelser och stödja utvecklingen av mer skonsamma rörelser i vardagen. Tekniken i sig är inte ny, men sättet att använda den på i lärandemodellen är det.
Modellen har fått namnet VILMA efter den engelska beskrivningen “Video-supported Interactive Learning model for Movement Awareness”. Modellen bygger på upprepade individuella träffar med en person kallad ”facilitator” som spelar in studenten när hen utför specifika vardagliga rörelser. Studenten får direkt se på sina egna rörelser med hjälp av ett datoriserat rörelseanalysprogram och bjuds in att reflektera, analysera och sätta egna ord på sina rörelser med stöd av facilitatorn. Därefter utförs rörelsen direkt igen och spelas in på nytt upprepade gånger. Efter detta första inledande möte, träffas man igen efter tre veckor och sedan följer ett avslutande möte efter 3 månader.
Sex framgångsfaktorer
För att modellen ska fungera bra, har Sofia i sin avhandling pekat ut följande sex delar som centrala; Videofeedback använt som ett pedagogiskt verktyg direkt i stunden, Att bli inbjuden att reflektera och sätta ord på sin egen rörelse, Möjligheten att få utföra rörelsen upprepade gånger, Att få jämföra sina egna filmer och att också få jämföra de egna filmerna med en exempelfilm (video-modelling), En följsam och flexibel attityd som utgår från den lärandes perspektiv samt Uppföljande träffar.
Resultaten visar att mötet med sin egen rörelse och reflekterande frågor innebar ett stöd för studenternas utveckling av rörelsemedvetenhet och förmåga att analysera. Facilitatorns reflekterande och följsamma attityd upplevdes vara viktig för att skapa en tillåtande lärandemiljö.
– Studenterna blev engagerade på ett personligt och känslomässigt plan genom att se sig själva. Den ökade medvetenheten och förståelsen för sina rörelser gjorde dem mer motiverade att förändra sina rörelser, säger Sofia Backåberg.
Stöd för långsiktigt lärande
Att se sig själv beskrevs som en obekväm och utmanande upplevelse, men känslan av nytta blev gradvis starkare och vägde upp den obekväma känslan. Studenterna upplevde att lärandemodellen gav dem ett bra stöd för ett långvarigt lärande och att de hade praktisk nytta av det i olika situationer i vardagen.
– Jag hoppas att min modell, som är tänkt att bidra till lärande och utveckling av skonsamma rörelser, kan bli en del i ergonomiutbildningen under sjuksköterskeutbildningen, men också inom andra utbildningsprogram med praktiska inslag.
Modellen kan vara ett värdefullt bidrag till olika insatser med syfte att förebygga besvär bland olika yrkeskategorier, men den kan också vara ett stöd inom rehabilitering för att förebygga och/eller behandla rörelserelaterade besvär.
Kontaktinformation
:
Sofia Backåberg, tfn: 070-668 56 89
Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070-308 40 75
Miljöstörningar kan orsakas av både mänsklig påverkan genom till exempel jordbruk, skogsbruk och gruvdrift eller av oförutsedda händelser som översvämningar och extrem torka. Att förstå och förutsäga hur ekosystemen reagerar på störningar är mycket viktigt för forskare och naturvårdare. Ökad stress orsakad av allvarliga störningar kan äventyra ekosystemens stabilitet, motståndskraft och återhämtningsförmåga.
En europeisk forskargrupp har testat flera aspekter av biologisk mångfald genom att undersöka vedväxter på stränderna i ett flodsystem i Spanien och jämföra en mängd olika flodsträckor. Det rörde sig om alltifrån sträckor som strömmar fritt året runt till sådana som är reglerade i olika grad eller sådana som ibland är helt uttorkade, samt sträckor i jordbruksområden kontra sådana som strömmar genom opåverkad natur.
Antalet liknande arter mått på hur tåligt ekosystemet är
– Vi undersökte strandskogarna utifrån hur många arter som fanns, hur de växte, hur lika eller olika deras egenskaper var, och hur de förhöll sig till olika typer av miljöpåverkan, säger Daniel Bruno, tidigare gästforskare vid Umeå universitet. Han fortsätter:
– Det visade sig att antalet arter med liknande egenskaper var den variabel som var starkast relaterad till graden och typen av miljöpåverkan. Vi rekommenderar att den variabeln används som mått på ekosystemens förmåga att tåla störning. Samtidigt kan den användas för att säga vilka arter som kan ta över om några skulle försvinna.
De fritt strömmande flodsträckorna i opåverkade områden visade sig ha stabilare strandekosystem tack vare att de har en högre artrikedom och många arter med liknande funktioner som kan träda in om någon art försvinner. Generellt stod jordbruket för den största påverkan och var därigenom den viktigaste stressfaktorn i de undersökta strandområdena.
Hjälp för naturvårdare
Eftersom växternas utbytbarhet är förutsägbar kan den till exempel användas i stor skala om man vill analysera hela flodsystem.
– Det kan gälla att försöka identifiera var det finns sträckor som går att restaurera eller om det finns partier som är värda att bevara som de är. Metoden kan därför hjälpa naturvårdare att förbättra övervakningen och skötseln av ekosystemen, säger Daniel Bruno.
Projektet har genomförts i samarbete mellan forskare från Spanien, Storbritannien och Sverige.
Publikation: Bruno, D., Gutiérrrez-Cánovas, C., Sánchez-Fernández, D., Velasco, J. & Nilsson, D. (2016) Impacts of environmental filters on functional redundancy in riparian vegetation. Journal of Applied Ecology, 53, 846-855.
För mer information:
Daniel Bruno, tidigare gästforskare vid Umeå universitet
E-post: dbrunocollados@um.es
Christer Nilsson, professor, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@umu.se
– Många intressanta dynamiska fenomen inom materialvetenskap sker inom det så kallade terahertzspektrala området, men det har hittills varit svårt att generera så korta pulser, säger Pablo Maldonado, en av forskarna bakom studien.
THz-området har blivit allt viktigare inom forskning och teknologi eftersom många dynamiska processer som t ex molekylvibrationer eller magnetiska spinn-vågor vanligen vibrerar med THz-frekvenser. Det är grunden för många viktiga tillämpningar av THz-strålning i medicinisk diagnostik, säkerhetsscanning på flygplatser, molekylsensorer, eller även i trådlös kommunikation. Det har dock varit svårt att realisera THz-källor som täcker hela frekvensdomänen och levererar ultrakorta pulser med tillräckligt intensitet.
I ett samarbete med forskare från Tyskland, Frankrike och USA har nu forskare från Uppsala universitet, Pablo Maldonado och Peter Oppeneer, utvecklat en ny THz-laseremitter som har bättre egenskaper än alla hittills kända sådana. Den bygger på principer som härstammar från ultrasnabb spinntransport, utvecklat av Uppsalafysiker.
Ultrasnabba supra-diffusions-spinnströmmar genereras genom laser-excitation i ett nanometertunt metallskikt och rör sig inom mindre än en pikosekund (10 upphöjt till -12 sekunder) genom skikten. Där inducerar de extremt kortlevande laddningsströmmar som emitterar intensiv THz-strålning med pulsbredden kortare än 0.5 pikosekund. För att hitta den bästa THz-emittern undersökte forskarna fler än 70 olika metalliska tunnskiktssystem. Den består av tre olika metallskikt som är sammanlagt mindre än sex nanometer tjockt.
– Det var glädjande att vår teori om ultrasnabba spinnströmmar kunde användas på det sättet och att vi inte bara kan förklara hur spinnströmmarna genereras, utan också hur man kan tillämpa dem för att skapa briljanta THz-laserpulser, berättar Pablo Maldonado.
Artikel i Nature Photonics:
Efficient metallic spintronic emitters of ultrabroadband terahertz radiation
T. Seifert1, S. Jaiswal2,3, U. Martens4, J. Hannegan5, L. Braun1, P. Maldonado6, F. Freimuth7,
A. Kronenberg2, J. Henrizi2, I. Radu8, E. Beaurepaire9, Y. Mokrousov7, P.M. Oppeneer6, M. Jourdan2, G. Jakob2, D. Turchinovich10, L.M. Hayden5, M. Wolf1, M. Münzenberg4, M. Kläui2, T. Kampfrath1
För mer information kontakta: Pablo Maldonado, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, på 018-471 3166, 073 7293879 eller Pablo.Maldonado@physics.uu.se
Bild: By 彭家杰 (Own work) [CC BY 2.5), GFDL or CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons
Örebroforskarna har tillsammans med tyska och italienska kollegor avslöjat hur en tidigare okänd mekanism ligger bakom en snabb uppbyggnad av plack i hjärnans blodkärl. Sedan har de i försök på möss testat om en hjärtmedicin kan minska plackbildningen.
– Man kan inte dra för stora slutsatser från experimentella studier, men vi har definitiv identifierat en intressant angreppspunkt som det är värt att gå vidare med, säger Örebroprofessorn Magnus Grenegård, som arbetat tillsammans med Knut Fälker och Liza Ljungberg under ledning av den tyska professorn Margitta Elvers.
Startar kedjereaktion
Studien visar hur proteinet beta-amyloid fastnar på ytan till blodplättar, så kallade trombocyter, och startar en snabb kedjereaktion. Resultatet blir att plack byggs upp oerhört snabbt.
– Placken är en orsak till att nervceller dör i en alltför snabb takt och orsakar de symptom som kännetecknar Alzheimers sjukdom som till exempel problem med minnet, säger Magnus Grenegård.
– Vår studie är ett exempel på gedigen biomedicinsk grundforskning på cell- och molekylär nivå som visar oss ett samband som inte tidigare var känt. Det visar att celler i blod alltså kan spela en viktig roll för utvecklingen av plack som återfinns vid Alzheimers sjukdom.
Placken minskar
Därför testade forskarna en vanlig hjärtmedicin som idag används för att förhindra blodproppar och minska risken för hjärtinfarkt. Försöken på möss visar att proteinklumparna, placken, minskar när djuren behandlas med hjärtmedicin. Medicinen dämpar alltså processen. Det gäller placken i blodkärlen men möjligen också i själva hjärnvävnaden.
– I djupt liggande strukturer i hjärnan, som reglerar vissa minnesfunktioner, fanns en tydlig trend till minskad plackförekomst.
– Vi vet inte om detta går att överföra till människor. Om vi reagerar likadant. Det måste nya studier följa upp och ta reda på. Tyvärr tar ju det tid – det kommer ta många årinnan vi vet. Men vi har åtminstone identifierat en ny, intressant angreppspunkt för plackbildning.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av att hjärnvävnaden förstörs. Tidiga symptom är minnesstörningar och svårigheter att utföra dagliga sysslor men till slut påverkas hela hjärnan.
– Fler än 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom och den innebär ett stort lidande för den sjuke men även för de anhöriga. Självklart vore en ny medicin efterlängtad, säger Magnus Grenegård.
För mer information:
Magnus Grenegård, 0707-71 83 98
Maud Stenberg, som är överläkare och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har forskat om kliniskt förlopp och prognostiska faktorer vid svår traumatisk hjärnskada hos personer i arbetsför ålder. Varje år drabbas ungefär 5-12 personer/100 000 i Sverige av vad som bedöms vara en svår traumatisk hjärnskada.
– Mina studier visar att vårdkedjan för patienter som drabbats av svåra hjärnskador kan förbättras,säger Maud Stenberg.
– Resultaten kan bidra till ökad kunskap i det kliniska arbetet och förhoppningsvis också leda till en likvärdig vård i både glesbygd och tätbefolkade områden. Min förhoppning är att resultaten även kan ge stöd för förbättrad information till patienter, närstående, ansvariga vårdgivare och ett bättre nyttjande av vårdresurser.
Gick sämre för dem som fick vänta länge på rehabilitering
Resultaten baseras på data från multicenterstudien PROBRAIN och uppföljningar av dessa personer genomfördes vid tre tidpunkter: tre veckor, tre månader och ett år. Totalt är det 114 patienter över en tvåårsperiod som ingår i Maud Stenbergs avhandling. 37 av dessa är från norra Sverige.
– Andelen patienter som klarade sig själva i hemmet vid ett år, var för hela gruppen 55 procent och för norra Sverige 64 procent, säger Maud Stenberg.
Några tidigare studier har visat att väntetid till rehabilitering innebar att det gick sämre för patienterna vid ett år och att det gick bättre för patienter som fick tidig specialiserad rehabilitering och en sammanhängande vårdkedja.
Att få vänta på rehabilitering efter neurointensivvård var i stort sett lika vanligt som att patienterna flyttades över direkt, men det fanns ingen tydlig koppling mellan antalet förflyttningar mellan vårdavdelningar och sjukhus och hur det gick för patienterna vid ett år. Längre tid inom intensivvård innebar en lägre grad av återhämtning vid ett år. Den kognitiva förmågan förbättrades över tid men var relativt stabil mellan tre månader och ett år.
Hög medvetandegrad ett bra tecken
– Trots att en strukturerad vårdkedja inte kunnat identifieras efter neurointensivvård verkar rutinerna för akuta transporter av svårt traumatiskt hjärnskadade patienter till det enda neurotraumacentret i norra Sverige fungera mycket bra, menar Maud Stenberg.
Svår traumatisk hjärnskada innebär resttillstånd av varierande svårighetsgrad. För en del patienter går det väldigt bra, medan andra kan få en svår medvetandestörning. Det är då viktigt att skilja på de olika nivåerna av svår medvetandestörning inför den fortsatta planeringen av rehabilitering. I en av studierna bedömdes, vid tre veckor, 36 patienter vara svårt medvetandesänkta och 11 patienter var sövda. Av dessa var det 31 patienter som förbättrades och var inte längre medvetandesänkta vid ett år. Bäst gick det för gruppen som bedömdes ha en högre grad av medvetande trots svår medvetandestörning och de som varit sövda vid tre veckor.
Maud Stenberg kommer från Umeå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering arbetar Maud som medicinsk ansvarig läkare vid Neurorehab/Sektionen för förvärvade hjärnskador och ryggmärgsskador på Norrlands universitetssjukhus.
Maud Stenberg avhandling: Svår traumatisk hjärnskada – kliniskt förlopp och prognostiska faktorer. Engelsk titel: Severe traumatic brain injury – clinical course and prognostic factors. Fredagen den 27 maj försvarar Maud Stenberg, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandlingen. Fakultetsopponent: Professor Jan Lexell, Institutionen för hälsovetenskaper, Rehabiliteringsmedicin, Lunds universitet. Huvudhandledare: Professor Britt-Marie Stålnacke. Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal E04, trapphus R, en trappa ner, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Maud Stenberg, Neurorehab, Norrlands universitetssjukhus
Telefon: 070-659 4387 E-post: maud.stenberg@rehabmed.umu.se
– Européer har all anledning att vara upprörda över hur amerikanska myndigheter övervakar dem, säger Liane Colonna, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, som skrivit avhandlingen Legal Implications of Data Mining: Assessing the European Union’s Data Protection Principles in Light of the United States Government’s National Intelligence Data Mining Practices.
En omfattande mängd personuppgifter om EU-medborgare samlas in av stora transnationella it-företag som Facebook och Google. Denna data kan sedan föras över till de amerikanska underrättelsetjänsterna och analyseras inom ramen för USA:s nationella övervakningsprogram.
Att upprätthålla det starka skydd av personuppgifter som EU-medborgare tillförsäkras genom Europakonventionen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna är en juridisk utmaning i dagens moderna samhälle, som karaktäriseras av ett konstant nationsöverskridande informationsflöde.
I sin avhandling undersöker Liane Colonna tekniken bakom så kallad Data Mining och utreder några av de utmaningar tekniken innebär för EU:s rättssystem. En sådan utmaning är att EU:s dataskyddslag kräver att den som tillhandahåller en informationstjänst kan ange ett specifikt, explicit och legitimt syfte med att behandla en individs personuppgifter.
Nyttan med datamining oförutsägbar
– Med datamining går det inte att i förväg ange ett specifikt syfte med databehandlingen. Själva poängen med Data Mining är att öppna möjligheten för det oförutsägbara, att kunna ställa frågor vi aldrig tidigare tänkt på att fråga, förklarar Colonna.
Ett annat problem är dataminimeringsprincipen, det vill säga att den som tillhandahåller en informationstjänst inte får samla in mer information än vad som är absolut nödvändigt. Principen är svår att förena med Data Mining eftersom en förutsättning för Data Mining är att samla in stora mängder data. Dessutom finns det ett intresse av att lagra uppgifterna under en lång tid eftersom nyttan med Data Mining är oförutsägbar och kan växa med tiden.
I en annan del av avhandlingen jämför Colonna det juridiska ramverk som reglerar övervakning i Sverige och USA. Hon drar slutsatsen att EU-medborgare har bristande rättigheter gällande den information som samlas in om dem, särskilt i jämförelse med amerikaner.
Otillräckligt skydd ur europeiskt perspektiv
Även om EU-medborgare kunde förlita sig på samma integritetsskydd som tillförsäkras amerikanska medborgare enligt amerikansk rätt och hade samma möjligheter att hävda dessa rättigheter, skulle många av dessa bestämmelser ändå vara helt otillräckliga ur ett europeiskt perspektiv.
– Det handlar inte om att kasta sten i glashus. Européer har all anledning i världen att uppröras över hur amerikanska myndigheter övervakar dem. Europakonventionen utgör ett mycket starkt skydd för personuppgifter, även när den nationella säkerheten står på spel, säger Liane Colonna, juridiska institutionen vid Stockholms universitet.
Hon har ett antal förslag för hur den personliga integriteten kan stärkas inom EU samt även i förhållande till andra jurisdiktioner. Reglerna för dataöverföring och inom ramen för aktuellt rättssystem måste förtydligas. Vidare pekar hon på att det är svårt för en enskild jurisdiktion att genomdriva dataskyddslagar i en värld där globalisering och teknisk utveckling pågår i en rasande takt.
– Den mest effektiva lösningen vore kanske att anta en internationell konvention om övervakning, säger Liane Colonna.
Avhandlingen: Legal Implications of Data Mining: Assessing the European Union’s Data Protection Principles in Light of the United States Government’s National Intelligence Data Mining Practices. Avhandlingen är publicerad på Ragulkla förlag.
Kontakt: Liane Colonna, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, liane.colonna@juridicum.su.se, tel 070-980 33 15 (engelska.) Presskontakt: Staffan Westerlund, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, staffan.westerlund@juridicum.su.se, 073-784 50 31
Forskare på Chalmers låter sig inspireras av evolutionens biologiska motsvarigheter i utvecklingen av en förarlös lastbil. Den första publika demonstrationen sker på en holländsk motorväg den 28 maj. Då deltar lastbilen i en tävling för autonoma fordon, inom ramen för EU-projektet The Grand Cooperative Driving Challenge.
Lastbilen är en Volvo FH16 och finns i det nystartade Chalmers-laboratoriet Resource for Vehicle Research (Chalmers Revere). Just nu förbereder forskarna lastbilen för sin första demonstration som kommer ske i Nederländerna på motorvägen A270 mellan Helmond och Eindhoven. Demonstrationen sker inom ramen för EU-projektet The Grand Cooperative Driving Challenge, en samarbetstävling där 10-15 olika universitet tävlar mot varandra med autonoma fordon.
Plötsligt händer det oväntade
Chalmersforskaren Ola Benderius som leder teamet beskriver att det traditionella och helt dominerande sättet att utveckla fordon är att hela tiden utgå från tidigare fordonsmodeller och att stegvis lägga till nya funktioner. För utvecklingen av framtidens autonoma fordon är det inte säkert att den metoden fungerar, menar han.
– Traditionellt har man försökt att separera och särskilja alla tänkbara problem och hantera dem med dedikerade funktioner, vilket medför att systemet måste täcka in ett stort antal scenarier. Man kan täcka in ett stort antal olika fall men förr eller senare så händer det oväntade och då kan olyckan vara ett faktum, säger Ola Benderius.
Hans forskarlag har istället valt att se det självkörande fordonet som en helt nytt typ av fordon. Ett fordon som mer liknar ett djur, en biologisk organism, än ett tekniskt system.
– Biologiska system är de bästa autonoma systemen vi känner till. Ett biologiskt system tar in information från omvärlden via sina sinnen och agerar direkt och säkert, så som en springande antilop i sin hjord, eller en hök som slår sitt byte på marken. Redan innan människan fanns hade naturen en lösning, så låt oss lära av den, säger Ola Benderius.
Små allmänna beteendeblock
Därigenom arbetar forskarlaget för en revolution inom transportområdet liknande den när hästen ersattes av bilen i början av 1900-talet, menar Ola Benderius. All information som lastbilen hämtar in från sensorer och kameror görs om till ett format som liknar hur människor och djur tolkar världen via sina sinnen, vilket gör att lastbilen kan anpassa sig till oväntade situationer i sin grunddesign.
Istället för ett enda stort program med dedikerade funktioner för alla tänkbara situationer så arbetar teamet med små och allmänna beteendeblock som ska få lastbilen att agera på olika stimuli, precis som ett djur. Lastbilen är programmerad att hela tiden hålla alla stimuli inom rimliga nivåer och den kommer till och med att kontinuerligt lära sig att göra detta så effektivt som möjligt. På det sättet är ramverket väldigt flexibelt och bra på att hantera plötsliga och sedan tidigare okända faror, menar Ola Benderius.
– Vi försöker designa ett system som anpassar sig oavsett vad som händer utan att peka på särskilda situationer, och det är något som till och med de enklaste djuren oftast kan göra bättre än de befintliga fordonslösningarna.
Öppen källkod
Mjukvaran OpenDLV, från driverless vehicle, utvecklas som öppen källkod och finns fritt tillgänglig på internet. Genom detta hoppas Ola Benderius och hans projektgrupp att andra forskare runt om i världen kan ansluta sig till projektet genom att köra och utveckla mjukvaran i sina egna fordon. OpenDLV är tänkt som en akademisk plattform för forskare inom en mängd olika vetenskapliga discipliner som till exempel fordonsteknik, adaptiva system, datateknik, perception, neurologi, och biologi, där de kan utbyta kunskaper om hur autonoma fordon bör realiseras för att på ett säkert sätt kunna introduceras storskaligt i samhället.
Forskningen bedrivs i det nya fordonslabbet Revere (Resource for Vehicle Research). Fordonslabbet drivs av Chalmers och trafikforskningscentrumet Safer i samarbete med AB Volvo och Volvo Cars, och med finansiellt stöd från Västra Götalandsregionen.
Kontakt: Ola Benderius, Fordonsteknik och autonoma system, Chalmers, 031-772 20 86, ola.benderius@chalmers.se
– Min studie visar att undervisning som innehåller forskning passar alla elever och kan locka fler elever till att fördjupa sig i naturvetenskap, något som både skolan och samhället efterfrågar. Eleverna uppskattar särskilt mycket att arbeta praktiskt, att använda ett undersökande arbetssätt och att lära sig mer om hur naturvetenskap är ”på riktigt”, säger Jenny Hellgren.
Hennes resultat visar att medverkandet i ett forskningsprojekt med frågeställningar och arbetssätt som forskare använder kan ha många fördelar relaterade till elevers utveckling av motivation för naturvetenskap på både kortare och längre sikt. Dessutom går de aspekter som eleverna främst uppskattar när de deltar i forskning i stor utsträckning att lyfta fram i undervisningen, även om det inte finns möjlighet för klassen att samarbeta med forskare i deras forskningsprojekt.
Jenny Hellgren ger i sin avhandling förslag på vad man kan fokusera på när forskning eller aspekter av forskning introduceras i skolan.
Låta arbetet fortgå under en längre tid
– En bra idé är att låta eleverna arbeta med en forskningsfråga som är kopplad till deras vardag. Eleverna i min studie fick genom projektet Forskarhjälpen–Medicinjakten möjlighet att hjälpa forskare vid Umeå universitet att leta bakterier som kan bidra till att utveckla nya typer av antibiotika. En annan viktig aspekt är att låta arbetet fortgå under en längre tid för att eleverna ska få kontinuitet över ett flertal lektioner och tid att bygga upp ett intresse och vänja sig vid ett arbetssätt, säger Jenny Hellgren.
Läraren och de möjligheter läraren har att genomföra arbete med forskning i klassrummet är också viktiga för elevernas engagemang och upplevelser, menar Jenny Hellgren. Därför är både lärarnas möjligheter att göra egna val och anpassa forskningsprojektet till sin egen situation och lärarnas möjligheter till fortbildning centrala för lyckad forskning i skolan.
Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever. För att sporra eleverna i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i allmänhet är det, enligt Jenny Hellgren, viktigt att använda sig av olika angreppssätt i undervisningen.
Jobba med hög autonomi
– Om ett undersökande arbetssätt är nytt för eleverna verkar en kritisk aspekt vara balansen mellan å ena sidan nyhetsvärdet och att eleverna får jobba med hög autonomi, och å andra sidan stöd från läraren och tydliga mål med arbetet, vara centralt för ett lyckat utfall, säger hon.
Jenny Hellgren har en magisterexamen i kemi och en lärarexamen i kemi och biologi från Umeå universitet samt en doktorsexamen från Sveriges lantbruksuniversitet. Hon är född och uppväxt i Skellefteå.
Jenny Hellgrens avhandling: Students as scientists: a study of motivation in the science classroom
Forskarhjälpen koordineras av Nobelmuseet i Stockholm och är finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning. Nu är Forskarhjälpen inne på det sjätte projektet. I år får skolor delta i forskning inom elektronisk musik genom att delta i projektet Forskarhjälpen–Musikjakten.
För mer information kontakta: Jenny Hellgren, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet Telefon: 070-219 57 06 E-post: jenny.s.hellgren@umu.se
Torsdagen den 2 juni försvarar Jenny Hellgren, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling Students as Scientists: A study of motivation in the science classroom. Svensk titel: Forskning på schemat: Högstadieelevers motivation för naturvetenskap. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Jim Ryder, Centre for Studies in Science and Mathematics Education, University of Leeds.
Inom ridsporten har banunderlag länge varit en uppmärksammad fråga, men utan att det funnits objektivt stöd för olika uppfattningar. Under OS 2004 drabbades tre hopphästar av akuta senskador inne på tävlingsbanan vilket ledde till avlivning eller avslutad karriär för de drabbade hästarna.
Dessa händelser fick det internationella ridsportförbundet, FEI, att reagera. De tog efter OS initiativ till vetenskaplig forskning för att öka förståelsen kring ridunderlag och för att utveckla en standardisering för bättre och säkrare underlag för främst hästhoppning.
Forskningen har i huvudsak gjorts vid SLU i Uppsala men även forskare från USA har medverkat. Forskningen, som har pågått i åtta år, har finansierats av Stiftelsen Hästforskning och FEI.
Hög hastighet när hov träffar mark
– Mitt forskningsprojekt om underlag blev på många sätt en fortsättning på den avhandling om träningsrelaterade skador som veterinär Cecilia Lönnell presenterade år 2012. Hon jämförde skadestatistik för hästar hos olika tränare inom galopp, hoppning och på ridskolor. Många av skadorna var ortopediska och det fanns en stark koppling till underlaget som hästarna tränades på.
Elin Hernlund har inom sitt doktorandprojekt lagt stor energi på att studera hur olika underlag för ridsport är uppbyggda. Det har bl a inneburit kontakt med forskare och experter inom markvetenskap och konstruktion av vägar för att lära sig mer om olika sorters material såsom grus, stenkross, fibersand med mera, som används i ridunderlag.
I avhandlingen beskriver hon detaljer kring vad som händer när den hoppande hästens hovar kolliderar med marken och vilka påfrestningar det innebär. Höghastighetsfilmer visade att landningshastigheten efter hinder var högre för en hopphäst än för en travhäst i fullt tempo. Det ger en ökad förståelse för vilka utmaningar hästens hovar och ben utsätts för under träning och tävling.
Mekaniskt hästben ger svar
Den detaljerade informationen har använts för att utveckla ett mekaniskt hästben som kolliderar med underlaget på ett sätt som efterliknar den hoppande hästen. I det arbetet har Elin Hernlund haft stor hjälp av professor Michael Peterson från University of Maine i USA. Han arbetar främst med att mäta egenskaper i underlag på galoppbanor, men tekniken som han utvecklat visade sig fungera lika bra för mätningar hur hopphästar landar efter hinder, som för galopphästar.
– Det mekaniska hästbenet är utrustat med mätare som registrerar underlagets svar vid kollisionen. Det gör det möjligt att objektivt mäta underlagets funktionella egenskaper när det gäller ythårdhet, dämpning, elasticitet, grepp och enhetlighet.
Den objektiva mätmetoden har i avhandlingen jämförts med hur en grupp internationella toppryttare uppfattade underlagets egenskaper. Jämförelsen visade att bedömningen från de mycket erfarna ryttarna i stort samstämde med maskinens mätningar, men att variationen i ryttarbedömningarna var stor. Det mekaniska hästbenet ger stora möjligheter att öka förståelsen kring ridunderlagets egenskaper vad gäller konstruktion och materialval samt att koppla specifika egenskaper hos underlaget till skador.
Guiden Ridunderlag
– Metoden används nu av FEI som en del av kvalitets- och säkerhetskontroll av ridbanor vid stora tävlingar som världscupen och vid mästerskap. Det mekaniska benet har därför redan flugit tur och retur till Rio de Janeiro inför sommarens OS, berättar Elin Hernlund.
Forskargruppen vid SLU har i samarbete med Svenska Ridsportförbundets referensgrupp om ridunderlag också arbetat fram en webbaserad skrift: Ridunderlag, en guide som ska göra kunskap om ridunderlag mer tillgänglig för alla inom hästnäringen. Den går att ladda ner via Svenska Ridsportförbundets webb www.ridsport.se samt via kunskapssajten HästSverige www.hästsverige.se.
Veterinär Elin Hernlund, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, försvarar sin avhandling Sport surfaces in show jumping vid SLU i Uppsala, fredag den 27 maj 2016 kl 13.15 i Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Nathalie Crevier-Denoix, Unité INRA-ENVA Biomécanique et Pathologie Locomtrice du Cheval, École Vétérinaire d´Alfort, Alfort, Frankrike
Mer information: Elin Hernlund, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU
0733-810787, elin.hernlund@uds.slu.se
Det inre av en cancertumör är en ogästvänlig miljö med syrebrist, lågt pH och brist på näringsämnen. De celler som klarar sig där kallas för stressade celler och anses extra aggressiva.
Professor Mattias Beltings forskargrupp publicerade nyligen en artikel om ett möjligt sätt att föra in cellgifter i just dessa celler. Nu publiceras nya fynd från ett annat forskningsspår som gruppen arbetat med i flera år. Det handlar om de stressade cellernas likhet med fettceller.
– För att överleva i tumören går de stressade cellerna in i en vilofas. Då blir de oåtkomliga för strålning och cellgifter, men kan ändå samla på sig fettdroppar. Fettet utgör bränsle för dem, när de senare lämnar vilofasen för att växa till och sprida sig, förklarar Mattias Belting.
Att cellerna i en cancertumör upplever en växling mellan ”bättre och sämre tider” har varit känt en tid. Det är i, ur cancercellernas synvinkel, de bättre tiderna som cancern kan sprida sig och orsaka återfall i sjukdomen.
Få cancerceller förmår bilda metastaser
– Man vet att det är en mycket liten andel av de cancerceller som ger sig ut i blodbanorna som förmår bilda metastaser. Vi tror att det är just de fettcellsliknande cellerna som är mest benägna att bilda metastaser.
– De kan använda fettdepåerna för att få energi, för att bygga upp sina cellmembran eller för att tillverka signalsubstanser, eller allt detta på en gång, säger doktoranden Julien Menard, som är förstaförfattare till den forskningsartikel som gruppen nu publicerat i Cancer Research.
Den nya kunskapen kan användas för att bekämpa cancercellernas spridning, som ligger bakom de allra flesta dödsfall i cancer. När man lärt sig mer om hur de stressade cellerna samlar på sig fettreserver, så skulle man kunna hindra dem från att skaffa sig denna extra energi.
Medel som minskar cancercellernas fett-upptag
Kanske finns ett läkemedel med den effekten redan på marknaden. Heparin, ett känt blodförtunnande medel, har inte bara förmåga att lösa upp blodproppar utan också att minska cancercellers upptag av fettpartiklar.
– Studier av många tusen patienter har visat att cancerpatienter som fått heparin i blodförtunnande syfte klarat cancern bättre än patienter utan heparin. Därför pågår redan flera kliniska studier som utreder heparinets effekt mot mot cancer. Om behandlingen fungerar, så kan det delvis bero på att de stressade cellerna hindras från att bygga upp fettreserver, säger lundaforskarna.
Artikeln i Cancer Research visar bland annat i bilder från patientprover att fettcellsliknande cancerceller finns just i de delar av en tumör där det råder syrebrist, det vill säga där cellerna är stressade. Kopplingen mellan fett och cancer stämmer också bra med det kända faktum att fetma innebär en riskfaktor för vissa typer av cancer.
Hos feta personer finns mer fettpartiklar i blodet, där de skulle kunna bli tillgängliga för de stressade cancercellerna. Det är också känt att tumörer hos patienter med fetma kan vara mer aggressiva.
Artikeln i Cancer Research: Metastasis stimulation by hypoxia and acidosis-induced extracellular lipid uptake is mediated by proteoglycan-dependent endocytosis
Cancer Research, publicerad online 19 maj 2016, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-15-2831
För mer information kontakta: Mattias Belting, professor vid Lunds universitet, institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och överläkare vid Skånes onkologiska klinik, SUS i Lund, mobil: 073-3507473, e-post: mattias.belting@med.lu.se
Bristen på konsensus gällande nationella riktlinjer för screening och diagnos för graviditetsdiabetes har medfört ojämn vård för gravida i Sverige.
Maria Lindqvist, som är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för obstetrik och gynekologi, har i intervjuer undersökt hur gravida kvinnor upplever barnmorskors rådgivning i fysisk aktivitet under graviditeten samt hur barnmorskorna själva ser på rådgivningen.
Forskaren har också identifierat de största riskfaktorerna för graviditetsdiabetes samt sambandet mellan fysisk aktivitet och graviditetsutfall genom att använda data om gravida kvinnor i Mödrahälsovårdsregistret och Salut-registret.
– Fysisk aktivitet för gravida är generellt sett säkert och ökar välbefinnandet för både kvinnan och barnet, säger Maria Lindqvist.
– Nästan hälften av de gravida uppgav att de uppnådde den vedertagna rekommendationen om minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan. De är en grupp som karakteriseras av signifikant lägre BMI (Body Mass Index), högre utbildningsnivå samt en högre grad av välbefinnande i jämförelse med de som inte uppnådde rekommendationerna för fysisk aktivitet.
Utmaning att förmedla råd om fysisk aktivitet
I fokusgruppintervjuer med barnmorskor beskrevs rådgivningen i fysisk aktivitet under graviditeten som en utmaning. Men barnmorskor beskrev också hur de strävade efter att anpassa rådgivningen efter varje enskild kvinna. Gravida däremot, kunde i individuella djupintervjuer beskriva hur de upplevde att rådgivningen inte var individuellt anpassad utan generell och främst fokuserad på den medicinska övervakningen.
Barnmorskor kunde uppleva att det var en utmaning att förmedla råd kring fysisk aktivitet till kvinnor som har inflyttat till Sverige.Gravida inflyttade kvinnor upplevde i sin tur ibland barnmorskornas rådgivning i fysisk aktivitet under graviditeten som motstridig med deras egen tradition och råd från anhöriga.
– Kommunikation är en utmaning i all sorts rådgivning och det bör därför finnas resurser och tid för barnmorskor att fortbilda sig inom exempelvis rådgivning i fysisk aktivitet så att de kan förbättra den personligt anpassade informationen till gravida, säger Maria Lindqvist.
Utom-nordiskt ursprung en riskfaktor för GDM
Maria Lindqvist har också undersökt riskfaktorer för graviditetsdiabetes (GDM). I studien använde forskarna Mödrahälsovårdsregistret, där drygt 184 000 gravida kvinnor under 2011-2012 ingick. Resultaten visar att:
Fetma, med ett BMI (Body Mass Index) på 30 och högre, utgjorde den mest betydelsefulla undersökta riskfaktorn för utvecklande av graviditetsdiabetes (GDM).
Låg socio-ekonomisk status, ålder 35 år och äldre samt utom-nordiskt ursprung utgjorde även riskfaktorer för GDM. Ökande blodsockernivåer innebar ökande risker för GDM och oönskade graviditetsutfall.
Våren 2015 kom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer för screening samt diagnostiskt värde för graviditetsdiabetes. Maria Lindqvists studie var en del av det vetenskapliga underlaget. I de nya riktlinjerna ingick bland annat en sänkning av det diagnostiska blodsockervärdet. Under perioden 2011-2012 fanns däremot ingen konsensus angående de nationella riktlinjerna och det diagnostiska värdet för graviditetsdiabetes.
Maria Lindqvist är sedan 10 år tillbaka barnmorska på kvinnokliniken i Umeå, där hon främst arbetat inom förlossningsvården men även på neonatalavdelningen. Under hösten 2012 började hon som projektassistent på Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för obstetrik och gynekologi, där hon 2013 anställdes som doktorand.
Avhandlingen: Erfarenheter av rådgivning i fysisk aktivitet under graviditet. Graviditetsdiabetes – screening och graviditetsutfall. (Engelsk titel: Experiences of counselling on physical activity during pregnancy. Gestational diabetes mellitus – screening and pregnancy outcomes.) Fredagen den 27 maj försvarar Maria Lindqvist, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för obstetrik och gynekologi, sin avhandling. Opponent: Docent, Margareta Larsson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Professor och gynekolog/obstetriker Ingrid Mogren. Disputationen äger rum kl 09.00 i Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Maria Lindqvist, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 0456; 070-668 5828 E-post: maria.lindqvist@umu.se
Pär Isling Poromaas studie visar bland annat att föräldrarnas utbildningsnivå har kopplingar till skolornas materiella resurser och förutsättningar att utföra utbildningsuppdraget. I skolorna som samlade barn till välutbildade samhällsgrupper hade eleverna exempelvis tillgång till egna handdatorer, medan eleverna i skolan som hade föräldrar med lägre utbildningsnivå, var hänvisade till ett klassrum med 16 datorer på 600 elever.
Rektorernas pedagogiska uppdrag påverkas också
I avhandlingen undersöks förhållandet mellan skolors materiella villkor och elevers utbildningsmöjligheter, samt skolpersonalens utbildningsuppdrag.
Resultatet visar att skolornas ekonomiska villkor inte bara påverkar vad som finns sett till lärandeutrustning i klassrummen. Den fysiska miljöns villkor, funktioner och kvaliteter möjliggör eller begränsar lärares undervisningsalternativ och deras ambitioner kring vad som kan möjliggöras i klassrummet. Även rektorers pedagogiska uppdrag påverkades såtillvida att skolornas materiella miljöer attraherar eller stöter bort erfarna lärare.
– På förortsskolan där en majoritet av eleverna kom från studieovana hemmiljöer kunde rektorn inte anställa lärare trots högre lärarlöner. Den sociala värderingen av skolans fysiska utseende och kvaliteter samt närområdet som geografisk plats försvårar personalrekryteringen, säger Pär Isling Poromaa.
Elever på rika skolor inriktade sig på högre utbildning
Vidare visar studien att skolornas fysiska miljö påverkar elevernas tankar om vad skolan kan möjliggöra för dem. I medelklasskolornas rika fysiska miljöer signalerade de materiella villkoren att eleverna är värdefulla, vilket bidrar till att en betydande majoritet av de intervjuade eleverna föreställde sig högre utbildning och yrkeskarriär som motsvarar deras nuvarande livsvillkor.
– I förortsskolan såg endast 6 av totalt 19 elever ett framtida yrke som kräver högre utbildning. De materiella förutsättningarna i skolorna bidrar i det avseendet till att reproducera elevernas sociala klasstillhörighet, säger Pär Isling Poromaa.
I studien undersöks och jämförs tre skolor, en innerstadsskola, en friskola samt en förortsskola. I de två förstnämnda gick elever där en majoritet av föräldrarna är högutbildade, i förortsskolan hade elevernas föräldrar en mer varierad utbildningsbakgrund. Skolornas materiella standard har undersökts med omfattande observationer av skolornas arkitektur, skollokalernas och klassrummens design och inredning. Studien bygger också på intervjuer av både rektorer, lärare och elever, totalt 74 personer.
Pär Isling Poromaa, född 1980, är uppvuxen i Gällivare och Haparanda. Han är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia vid Umeå universitet och doktorand vid Pedagogiska institutionen.
Avhandlingen: Den subtila ojämlikheten – om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter (Engelsk titel: The Subtle Inequality – On Schools’ Material Conditions and Students’ Learning Opportunities).
Pär Isling Poromaa, Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, försvarar den 10 juni sin avhandling. Fakultetsopponent: Prof. Nihad Bunar, Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.
För mer information, kontakta: Pär Isling Poromaa, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Telefon: 090 – 786 98 23 E-post: par.isling-poromaa@umu.se
