Vikingasjukan börjar vanligtvis som en knöl i handflatan som sedan växer och gör att ett eller flera fingrar låser sig i ett böjt läge. Tillståndet är vanligtvis inte smärtsamt, men knölarna kan ömma vid tryck.
Tre av tio män kan drabbas
Sjukdomen är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. Upp till tre av tio män över 60 år i norra Europa drabbas av tillståndet, som i medicinska sammanhang går under namnet Dupuytrens kontraktur. I folkmun är namnet i regel vikingasjukan, till följd av det faktum att främst människor i norra Europa drabbas.
Vikingasjukan, här med böjt och stelt ringfinger. Bild: MikkTooming, via Wikimedia commons *.
Neandertalare var en grupp forntida människor som befolkade Europa och Asien innan de moderna människorna kom dit. När moderna människor och neandertalare träffades för 60 000 år sedan blandade de sig och fick barn. Som ett resultat av detta kommer mellan en och två procent av arvsmassan hos människor med rötter utanför Afrika från neandertalare.
– Eftersom vikingasjukan sällan ses hos individer med afrikansk härkomst frågade vi oss om genvarianter från neandertalare delvis kan förklara varför människor utanför Afrika främst drabbas, säger Hugo Zeberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Viktiga riskfaktorer från neandertalare
Hugo Zeberg och forskarkollegor analyserade genetiska riskfaktorer hos drabbade personer med europeisk härkomst i USA, Storbritannien och Finland. Genom att jämföra arvsmassan hos nästan 8 000 drabbade och drygt 600 000 friska personer identifierade forskarna totalt 61 genetiska riskfaktorer för att drabbas av vikingasjuka.
Tre av dessa riskfaktorer har nedärvts från neandertalare, visar det sig – bland dem den andra och den tredje viktigaste riskfaktorn för sjukdomen.
Studien belyser hur mötet med neandertalare kan resultera i att vissa sjukdomar särskilt drabbar vissa grupper.
– Det här är ett fall där mötet med neandertalare resulterat i en ökad risk att drabbas av sjukdom, även om vi inte ska överdriva kopplingen mellan neandertalare och vikingar, säger Hugo Zeberg.
Hugo Zeberg, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet hugo.zeberg@ki.se
Sömnbrist hos unga klassas som ett folkhälsoproblem och runt 30 procent av svenska ungdomar bedöms idag ha någon form av sömnproblem.
Koppling till skolprestationer
I sin doktorsavhandling har sömnforskaren Gita Hedin studerat unga, sömn och sömnbrist. I en av studierna, där 1 500 ungdomar i åldern 15 till 17 år deltog, undersöktes bland annat kopplingen mellan insomnisymtom och skolprestationer.
– Vi såg bland annat ett samband mellan sömnproblem och underkända betyg. Men också att ungdomar som sov otillräckligt använde både alkohol och tobak i större utsträckning, säger Gita Hedin, som är lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Fysisk aktivitet är viktigt
Fler pojkar än flickor uppgav att de hade sömnproblem. Det förvånade eftersom flickor i tonåren relativt oftare än pojkar uppger sömnproblem. Men pojkarna i just denna studie var mindre fysiskt aktiva än flickorna. Det kan vara en förklaring, eftersom fysisk aktivitet under dagen är kopplat till bättre sömn.
Det visade sig även att inaktiva ungdomar som uppgav en lägre självskattad hälsa hade mycket större sannolikhet att ha sömnproblem, oavsett om det var flickor eller pojkar.
Så mycket behöver de sova
Enligt Gita Hedin behöver en tioåring sova cirka 10 till 11 timmar per dygn och en tonåring cirka 8 till 9 timmar.
Bild: Jp Valery, Unsplash.
Men få får sin tillräckliga sovdos. Tendensen är också att människor sover allt mindre. Vi sover en hel timme mindre än för hundra år sedan, trots att de grundläggande behoven är ungefär desamma.
– 24-timmarssamhället är här för att stanna och vi måste hitta ett sätt att leva i det. Där ingår att skapa en miljö som främjar god sömn för alla och som tar hänsyn till olikheter. Exempelvis ungdomars specifika sömnbehov, säger Gita Hedin.
– Att tonåringar är kvällspigga och morgontrötta är ju biologiskt. Det rår de inte för. Därför behöver de kanske extra stöd från vuxna i denna ålder.
Det finns studier, med positiva resultat, där man har senarelagt skolstarten på morgonen för att ta hänsyn till morgontrötta tonåringar.
– Men detta kräver att även vuxenvärlden anpassar sig, vilket jag tyvärr ibland tror är svårare att få till, säger Gita Hedin.
Hjälp med sömnen önskas
I en studie undersöktes upplevelser hos ungdomar i åldern 16 till 18 år.
– Det mest slående var hur intresserade de var av att prata om sömn. Det fanns liksom ett uppdämt behov och många upplevde att deras föräldrar och andra vuxna inte tog sig tid att lyssna på dem om deras sömnproblem, säger Gita Hedin.
Av ungdomarnas svar framkom tydligt hur viktigt de själva tycker att fysisk aktivitet är, för sömnen. De uppgav att rörelse tröttar ut dem på ett behagligt sätt som skapar ett välbefinnande.
Förstår kopplingen till skärmar
Ungdomar sa även att de önskade mer rörelse under skoltid, just för de positiva sömneffekterna. Som ett hinder tog de upp bruket av digitala skärmar. Exempelvis uppgav ungdomarna att sociala medier varvar upp dem mentalt och skapar oro och jobbiga tankar om livet.
Ungdomar förstår mycket väl kopplingen mellan dålig sömn och skärmanvändning, säger Gita Hedin.
– De flesta säger också att de vill att föräldrarna ska bestämma åt dem. Så ett tips jag vill skicka med till föräldrar är: Sluta inte stötta era barn om att de ska stänga av sina mobiler och paddor i god tid innan de släcker.
Forskning med mobilstopp
I ett kommande projekt kommer Gita Hedin och forskarkolleger från andra lärosäten göra två studier på flera högstadieskolor i Sverige. Det handlar om schemalagd sömnundervisning och om mobilstopp en timme före läggdags.
– Det finns studier som pekar på att man får 10-20 minuters mer sömn per natt om man lägger ifrån sig mobilen i tid. Det kan verka lite, men i det långa loppet har det stor betydelse, säger Gita Hedin.
Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar det fett som skyddar nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.
Vid en graviditet dämpas immunförsvaret hos den gravida. Och det, tror forskare, kan förklara varför kvinnor med MS i regel får en lindring av sin sjukdom när de är gravida. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med i snitt 70 procent under graviditetens sista tredjedel.
Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under en graviditet.
T-celler särskilt intressanta
Men det har varit oklart varför den här förbättringen sker. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för symtomminskningen vid graviditet.
De var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt spelar en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under en graviditet.
I studien jämförde forskarna 11 kvinnor med MS samt sju friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter en graviditet.
Forskarna kartlade de gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De studerade också förändringar som reglerar hur gener slås på och av.
Gener växelverkar med varandra
Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.
– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten, den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest.
– De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.
Hoppet: Nya behandlingar
Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron.
Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien, i en framtida möjlig behandlingsstrategi för MS.
För barn med läs- och skrivsvårigheter är skrivandet ofta en utmaning. Stavningen tar mycket fokus och energi, inte minst. Det kan göra att andra viktiga delar, som att hålla en röd tråd och att välja passande ord, blir lidande.
I en avhandling har Sanna Kraft, logoped och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt om det kan underlätta för elever som har läs- och skrivsvårigheter att använda skrivredskapet tal-till-text, där datorn i realtid skriver det som sägs.
Tal-till-text, vad är det?
Det finns en rad program och appar med tal-till-text-funktion. Taligenkännings-tekniken i dessa program och appar omvandlar ditt tal till text på en skärm medan du talar.
Ett tips vid användning är att tala tydligt och inte för fort – men inte för långsamt, heller. Talas orden in ett och ett uteblir kontexten och resultatet blir inte alltid bra. Blir något fel kan du dock lätt ändra texten via tangentbordet.
Det behövs ingen särskild mikrofon för att spela in talet, det räcker med datorns eller telefonens inbyggda mikrofon.
De flesta datorer och plattor har en gratis inbyggd funktion för tal-till-text. Det går också att ladda ned externa appar och program. En del är kostnadsfria för användaren, andra inte.
Elever i i mellanstadieåldern, med och utan läs- och skrivsvårigheter, fick i en undersökning i avhandlingen använda tal-till-text för att skriva texter. De fick även skriva med tangentbord. Sedan jämfördes hur barnen gjorde – och hur texterna blev.
Vissa knep behövs
Resultaten pekar på att skrivandet kan underlättas med hjälp av tal-till-text, särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Dock är det en färdighet i sig att skriva med detta hjälpmedel, säger Sanna Kraft. Det kräver viss undervisning, likt andra skrivredskap.
Och vissa strategier fungerar bättre än andra när eleverna skriver med tal-till-text, enligt avhandlingen.
– Till exempel fungerar det inte så bra att diktera in text genom att säga ett ord i taget, eftersom det ger redskapet väldigt lite kontext och ofta leder till fel, säger Sanna Kraft.
– Ett annat viktigt resultat är att det är bra att kombinera användning av tangentbord och tal-till-text. Exempelvis är tal-till-text användbart för långa, svårstavade ord, medan tangentbordet är bättre när man ska skriva korta ord som ”i” och ”att”.
Barnen anpassar sig till skrivet språk
En farhåga med den här typen av språktjänst har varit att texter skulle bli för talspråkslika. Därför, i avhandlingen, jämfördes texterna även med elevernas muntliga berättande.
– Det visade att eleverna klarar att anpassa sig till skriftspråk, trots att de pratar in texten, säger Sanna Kraft.
Ingen skillnad syntes heller i texternas kvalitet när eleverna skrev med tal-till-text jämfört med när de skrev på tangentbord. Texterna blev varken bättre eller sämre.
– Men eftersom eleverna aldrig tidigare hade skrivit text med tal till text är resultatet lovande och uppmuntrar till vidare forskning om tal-till-text som skrivredskap för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Sanna Kraft.
Jordgubben är det ekonomiskt viktigaste bäret i Sverige, men varje år orsakar en gråmögelsvamp stora skördeförluster. Flera olika bekämpningsmedel används men svampen som orsakar gråmögel har utvecklat resistens mot nästan alla växtskyddsmedel.
Därför behövs pålitliga biologiska bekämpningsmedel för att ersätta kemikalierna som används mot skadliga svampar, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
De har undersökt om en nyttosvamp kan bidra till en lösning på mögelproblemet.
– Den jästliknande nyttosvampen Aureobasidium pullulans har tidigare visat sig vara effektiv för att bekämpa gråmögel i växthus, säger forskaren Mudassir Iqbal vid SLU.
Fältförsök i Skåne
I en ny studie testade forskarna två olika koncentrationer av nyttosvampen och extrakt från sockerbetor under ett två år långt fältförsök i Skåne. Sockerbetsextrakt har tidigare visat sig kunna framkalla försvar mot skadegörare i potatis.
– Alla behandlingar vi gjorde i fält minskade gråmögelangreppen efter skörd och ökade hållbarheten för den skördade frukten. Bäst effekt fick vi med den högsta koncentrationen av A. pullulans, vilket också resulterade i högre fruktproduktion. Det visar att nyttosvampen också stimulerar tillväxten, säger forskaren Johan Stenberg vid SLU.
Bärens hållbarhet förbättras
Enligt forskarna bidrog sprejning med både nyttosvamp och sockerbetsextrakt till en pålitlig biologisk bekämpning av gråmögel och därmed förbättrad hållbarhet på de jordgubbsaskar som säljs i handeln.
– Att använda den här nyttosvampen och sockerbetsextrakt kan bidra till en övergång från kemiska fungicider till mer hållbara metoder utan att vi behöver kompromissa med odlingssäkerheten, säger Mudassir Iqbal.
I en annan studie gjordes labbtester med nyttosvampen mot svamparna Botrytis cinerea och Colletotrichum acutatum, som orsakar gråmögel och bladfläckssjukdomar hos jordgubbar.
Skadesvamparna växte mindre
Studien visar att de två skadesvamparnas mycel växte mycket mindre i närvaro av den nyttiga svampen. Samma goda resultat syntes när skadesvamparna odlades i vätska där även nyttosvampen hade odlats.
Det visar att metaboliter, ämnen som nyttosvampens utsöndrar, är inblandade.
– Vår studie visade också att A. pullulans producerade betydande mängder extracellulära proteaser, som är kända för att bryta ner svampens cellväggar. Vi tittade närmare på proteinerna och hittade exofiliner, liamociner och fria fettsyror som alla kända för att ha svampdödande egenskaper. För att ta reda på exakt vilka metaboliter som är ansvariga för den biologiska bekämpningseffekten behövs fler studier, säger Johan Stenberg.
Johan Stenberg, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, Johan.Stenberg@slu.se
Mudassir Iqbal, postdoktor vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, mudassir.iqbal@slu.se
Antibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisationen, WHO, ett av de största hoten mot global hälsa eftersom resistensen gör att antibiotika-läkemedel inte biter. Uppskattningsvis dör varje år 700 000 människor i infektioner som har orsakats av antibiotikaresistenta bakterier.
Prover från reningsverk, jord och människor
Forskning hittills har i regel fokuserat på att hitta och kartlägga de resistensgener som redan är vanliga i sjukdomsalstrande bakterier. I den nya studien har forskare i stället analyserat en stor mängd DNA från bakterier för att kartlägga nya former av resistensgener och se hur vanliga de är.
Forskarna studerade tusentals bakterieprover från olika miljöer. Det handlar om prover från bland annat reningsverk, jord och människor.
Finns nästan överallt
Det visade sig att resistensgener mot antibiotika finns hos bakterier i nästan alla miljöer – inklusive i och på människor. Nya resistensgener hittades också i sjukdomsalstrande bakterier.
Forskarna såg att resistensgener hos bakterier som lever på och i människor och miljön var tio gånger fler än de som hittills varit kända. Och av de resistensgener som fanns hos bakterier i och på människor var 75 procent inte alls kända sedan tidigare.
– Vi har identifierat nya resistensgener i många miljöer där de hittills har varit oupptäckta. Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.
– Före studien fanns ingen kunskap alls om dessa nya resistensgeners förekomst. Antibiotikaresistens är ett komplicerat problem, och vår studie visar att vi behöver fördjupa förståelsen för hur bakterier utvecklar resistens och vilka resistensgener som kan utgöra ett hot i framtiden.
Nytt projekt följer utvecklingen
I ett nytt internationellt forskningsprogram ska forskarna nu ta prover från bland annat avloppsvatten, jord och djur för att få en bild av hur antibiotikaresistens sprids mellan människor och miljön, säger Johan Bengtsson-Palme vid Chalmers.
– Med de tekniker vi har utvecklat gör vi det möjligt att följa dessa nya resistensgener i miljön och förhoppningsvis kan vi upptäcka dem i sjukdomsalstrande bakterier innan de hinner ställa till med utbrott i sjukvården.
Så gjordes studien
Forskarna använde DNA från två offentliga databaser. Den ena, ResFinder, innehåller ett par tusen tidigare kända gener för antibiotikaresistens hos bakterier. Dessa har forskarna utökat med en stor mängd nya resistensgener som de har hittat genom analys av bakterie-DNA. Sammantaget uppgår de kända och nya resistensgenerna till 20 000 gener.
Den andra databasen, MGnify, innehåller stora mängder bakterie-DNA från källor som bakterier som lever på och i, som människor, reningsverk, jord och vatten. Dessa analyserades för att undersöka hur vanliga de olika resistensgenerna var i bakteriernas DNA. Totalt analyserade studien 630 miljarder DNA-sekvenser och det visade sig att de nya resistensgenerna finns i nästan alla miljöer.
Metoden som har använts kallas metagenomik. Det är en metod för att studera metagenom, vilket är den samlade genuppsättningen hos alla olika organismer i ett visst prov eller inom en viss miljö. Med hjälp av metoden går det att studera även mikroorganismer som inte kan odlas i ett labb.
Erik Kristiansson, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborg universitet erik.kristiansson@chalmers.se
Många studenter som påbörjade sina studier hösten 2020 – i samband med att universiteten införde covid-restriktioner – tar i dagarna sin kandidatexamen.
I en ny studie har forskare från Umeå universitet undersökt hur studenternas psykiska hälsa har påverkats av pandemin. De har tittat på om studenterna har känt oro för sina studier och vilka konsekvenser pandemin fick för deras livstillfredsställelse och framtidssyn.
Forskarna följde samma studenter från hösten 2020 till våren 2022, då restriktionerna lyftes och universiteten började återgå till normal verksamhet.
Oron ökade första året
Forskarna såg att oron ökade markant under pandemins första år för alla studenter, oavsett tidigare erfarenhet av universitetsstudier. Det påverkade också livstillfredsställelsen negativt.
– Studenter med begränsad erfarenhet av universitetsstudier innan pandemin slog till, och då särskilt nya studenter hösten 2020, upplevde generellt högre grad av oro jämfört med mer etablerade studenter, säger forskaren Andrea Bohman vid Umeå universitet.
Stöd från lärare och klass viktigt
Skillnaden höll fortfarande i sig våren 2022.
– Nya studenter som upplevde gott stöd från lärare och bra sammanhållning i klassen kände dock mindre oro, vilket visar på vikten av stöd och guidning under studietiden, säger Andrea Bohman.
Enligt forskarna ger studien viktig kunskap om de utmaningar som svenska universitetsstudenter har stått inför under pandemin. De betonar även vikten av att stödja nya studenter för att minska den akademiska stressen och förbättra studieupplevelsen.
Andrea Bohman, universitetslektor vid sociologiska institutionen, Umeå universitet, andrea.bohman@umu.se
I kroppen cirkulerar partiklar i nanoskala som påverkar vår kropp på olika sätt. Till exempel finns lipoproteiner som upprätthåller metabolismen i cellerna och virus som kan orsaka flera olika sjukdomar. Dessutom finns lipida nanopartiklar som används som så kallade läkemedelsbärare, till exempel för mRNA-vaccin.
Men det är svårt att studera dessa partiklar eftersom de är så små. Forskarna i studien har därför utvecklat en ny metod som de kallar för singelpartikelprofilering, SPP.
– Vi presenterar nu en ny metod som utan motstycke ger information om biopartiklar i nanostorlek, säger forskaren Erdinc Sezgin vid Karolinska institutet.
Viktigt verktyg för läkemedel
Metoden gör att det går att läsa av information och egenskaper hos tusentals partiklar som är mellan 5 och 200 nanometer.
– Vår metod kan användas för att studera biopartiklar i kroppen såväl vid hälsa som vid olika sjukdomar. Dessutom kommer det att vara ett ovärderligt verktyg för att skapa bättre och effektivare läkemedelsbärare i nanostorlek, säger Erdinc Sezgin.
Ett mål var att skapa en enkel och billig metod som är tillgänglig för alla forskare att använda.
– Därför etablerarade vi en metod som byggde på redan kommersiellt tillgängliga mikroskop. Vi gjorde också vårt dataanalysverktyg samt all data fritt tillgängligt, säger Erdinc Sezgin.
Erdinc Sezgin, forskarassistent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, erdinc.sezgin@ki.se
Supernovor av typ Ia har en avgörande roll för att mäta kosmiska avstånd. De användes för upptäckten av universums accelererande expansion, vilket ledde till Nobelpriset i fysik 2011. En internationell forskargrupp som leds från Stockholms universitet har nu upptäckt en ovanlig typ av dessa supernovor.
Supernovan, som döpts till SN Zwicky, sticker ut på grund av sin extraordinära ljusstyrka och att ljusstrålarna delas upp i flera bilder. Det här är ett sällsynt fenomen som förutspåtts i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori.
– Upptäckten av SN Zwicky visar inte enbart på de fantastiska möjligheter som erbjuds med dagens astronomiska instrument utan det innebär även ett betydande framsteg i arbetet med att förstå de grundläggande krafterna som formar universum, säger forskaren Ariel Goobar som leder projektet vid Stockholms universitet.
Astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas
Den observerade effekten, som skapar flera bilder av samma källa, orsakas av gravitationsfältet från en galax som finns i förgrunden och fungerar som en gravitationslins.
Under mycket speciella omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen.
Att observera de multipla bilderna avslöjar inte bara detaljer om den linsförsedda supernovan, det innebär även en unik möjlighet att utforska egenskaperna hos den galax i förgrunden som orsakar ljusets avböjning.
Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse
Studier av mörk energi
Upptäckten ger en möjlighet för astronomer att lära sig mer om de innersta och tätaste delarna i galaxerna, där mörk materia finns. Supernovor vars ljus påverkas av en lins är också ett verktyg med stor potential att förfina modeller som beskriver universums expansion.
– Den extrema förstoringen som SN Zwicky skapar ger en aldrig tidigare skådad chans att studera egenskaperna hos avlägsna explosioner hos typ Ia supernovor, som vi använder för att utforska den mörk energins natur, säger forskaren Joel Johansson vid vid Stockholms universitet.
Vid traditionella miljöriskbedömningar beräknas utsläpp från sjöfart från en källa åt gången. Det kan till exempel handla om vilken risk koppar i båtbottenfärger medför. Men liksom all industri är sjöfart en verksamhet med flera utsläppskällor.
– Ett enda fartyg står för väldigt många olika typer av utsläpp. Det rör sig bland annat om grå- och svartvatten, det vill säga utsläpp från dusch, toalett och avlopp, samt utsläpp från bottenfärg och skrubbervatten. Det är därför viktigt att se till den samlade miljörisken i hamnarna, säger forskaren Anna Lunde Hermansson vid Chalmers tekniska högskola.
Hundratals kubikmeter förorenat vatten varje timme
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas efter förbränning av tjockolja som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprejas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften.
Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet inte bara tar upp svavlet från avgaserna, något som leder till kraftig försurning, utan också andra föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan direkt ut i havet.
– Det finns inget reningssteg emellan, utan det kan röra sig om flera hundratals kubikmeter kraftigt förorenat vatten som pumpas ut varje timme från ett enskilt fartyg. Nu är visserligen nya riktlinjer kring riskbedömning av dessa utsläpp på gång, men även i det fallet handlar det om att bedöma en utsläppskälla åt gången, vilket leder till en bristfällig helhetsbedömning av risken, säger Anna Lunde Hermansson.
Utsläpp från fem olika källor studerades
I en ny studie har Chalmersforskare tagit ett samlat grepp om utsläpp från sjöfarten.
De utgick från fyra olika hamnmiljöer och tittade på utsläppsnivåer från fem källor. Två av hamnarna bygger på verkliga data från Köpenhamn och Gdynia. De valdes ut eftersom de har mycket fartygstrafik, och även en betydande andel fartyg med skrubbrar. Resultaten visade att de sammanlagda utsläppen i hamnarna var 5 respektive 13 gånger högre än den riskkvot som anses vara acceptabel.
De övriga två hamnmiljöerna är baserade på modeller som används för riskbedömning internationellt. Den ena miljön har egenskaper som utmärker en typisk hamn i Östersjön. Den andra representerar en europeisk hamn med ett väldigt effektivt vattenutbyte i form av tidvatten.
Forskarna kunde konstatera att tre av fyra hamnmiljöer var utsatta för oacceptabel risk enligt den beräkningsmodell som användes. De såg också att utsläppen från båtbottenfärg och skrubbervatten stod för de högsta nivåerna av farliga utsläpp.
Samlad belastning orsakar skadan
Över 90 procent av de miljöfarliga metallerna och så kallade PAH, polycykliska aromatiska kolväten, kom från skrubbervatten. Båtbottenfärgerna orsakade de största utsläppen av koppar och zink.
– Om man bara ser till en utsläppskälla kan risknivån bli låg eller acceptabel, men slår man ihop de enskilda utsläppskällorna uppnås en oacceptabel risknivå. Djur och växter som lever i en viss miljö och utsätts för föroreningar och gifter bryr sig förstås inte om var utsläppen kommer ifrån, det är den samlade belastningen som orsakar skadan, säger Anna Lunde Hermansson.
Den enda hamnmiljö som hamnade på acceptabla nivåer vid forskarnas riskbedömning var modellen med störst vattenutbyte i form av tidvatten.
– Det är viktigt att komma ihåg att det förorenade vattnet inte försvinner, utan transporteras vidare någon annanstans. I hamnmiljöerna kan det finnas en sorts acceptans för miljöpåverkan, att i just den här miljön har vi bestämt att vi har en industri. När det förorenade vattnet däremot sköljs ut så kan det i stället hamna i ett känsligt område och leda till ännu större konsekvenser. Detta är något som vi tar upp i vår forskning. Vi ser till den totala belastningen, hur mycket som faktiskt släpps ut i miljön, säger Anna Lunde Hermansson.
Skrubbrar på fartyg
Att ha skrubbrar på ett fartyg är inget krav. De installeras och används som ett alternativ till att byta till ett renare och dyrare bränsle som släpper ut mindre farliga ämnen. Skrubbrarna gör det möjligt för fartyg att fortsätta att använda den betydligt billigare och mer förorenande tjockoljan. Tjockoljan är en restprodukt vid destillering av råolja, och används numera enbart inom sjöfarten.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med det tredubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt fem procent av den totala fartygsflottan.
– Men det är de stora fartygen med hög bränslekonsumtion som installerar skrubbrar, eftersom det är mer lönsamt för dem, så vi räknar med att de står för någonstans kring 30 procent av den totala bränsleförbrukningen, säger Anna Lunde Hermansson.
Förslag om utsläppsförbud i svensk skärgård
Hon lyfter även fram att användandet av tjockolja som fartygsbränsle dessutom går emot de åtaganden som IMO har sagt sig vilja göra, som att halvera utsläppen av koldioxid från sjöfarten till 2050. Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen har lagt fram ett förslag till Sveriges regering om att förbjuda utsläpp av skrubbervatten på inre vatten, det vill säga det vatten som ligger inom svensk skärgård.
– Det är ett steg i rätt riktning, men vi hade gärna sett ett kraftigare förbud som sträcker sig över större havsområden, samtidigt som vi förstår utmaningen för enskilda länder att reglera internationell sjöfart, säger Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.
Anna Lunde Hermansson, doktorand vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, anna.lunde.hermansson@chalmers.se
Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Det framgår av en ny avhandling från GIH. Enligt den har konditionen hos människor i många yrkesgrupper sjunkit mellan 2001 och 2020.
Konditions-kurvan har dippat överlag, i alla yrkesgrupper. Men minskningen märks framför allt i yrken med förhållandevis lägre kvalifikationsnivå, som kundservice, städning och tillverkning. Trenden syns även hos personer som arbetar inom exempelvis utbildning. Hos chefer syns dock ingen förändring. Inte heller hos hälso- och sjukvårdspersonal, undersköterskor undantagna.
– Trenden är oroväckande, säger GIH-doktoranden Daniel Väisänen.
Så gjordes studierna
Hälsouppgifterna i avhandlingen kommer från hälsoprofilbedömningar via företagshälsovård. Deltagare gjorde bland annat ett cykelergometertest som beräknar syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition. Andra variabler som ingick var BMI, rökning samt fysisk arbetsbelastning i arbetet. Antalet deltagare var mellan 70 000 och 400 000 personer i de fyra studier som ingår i avhandlingen från GIH.
Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
– Folk är ungefär lika mycket fysiskt aktiva som förut samtidigt som konditionen minskar. Vi vet inte riktigt hur detta hänger ihop, säger Daniel Väisänen.
Ökad risk i fysiskt tunga yrken
I avhandlingen har han också funnit att yrken med lägre kvalifikationsnivå kan kopplas till en högre risk för övervikt och högt blodtryck – jämfört med yrken med högre kvalifikationsnivå, som investerare, ingenjörer och tekniker.
I yrken med låg kvalifikationsnivå och hög fysisk arbetsbelastning finns också en högre risk, generellt, att sjukskrivas för muskel- och skelettsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar samt lungsjukdomar.
Undersköterskor och hemtjänstarbetare sticker ut i forskningen genom att de tycks löpa en något högre risk för sjukfrånvaro ifråga om psykiatriska diagnoser.
Svårt att fastställa orsaker
Varför vissa grupper av yrken har fler ohälsofaktorer är svårt att säga något säkert om, säger Daniel Väisänen.
– Men man ser i forskningen att människor i yrken med låg kvalifikationsnivå överlag har sämre livsstilsvanor, till exempel. De kan oftare ha högre BMI, vara rökare och ha sämre kondition.
Fysiskt jobb ger inte alltid bra flås
Vad gäller kondition är denna sämre, generellt, hos människor i fysiskt ansträngande yrken jämfört med andra grupper. Det kan verka motsägelsefullt men det finns en del rimliga förklaringar, enligt Daniel Väisänen.
– Det fysiska arbetet på jobbet är oftast inte så högintensivt som man behöver för att få bättre kondition. Man får inte upp pulsen så mycket. Sen kan man inte bestämma helt själv på jobbet, heller. Ansträngningen är inte självvald. Man kan inte alltid vila när man behöver det, utan måste jobba på dagen ut, säger Daniel Väisänen och tillägger:
– Fysisk aktivitet på fritiden är självreglerad, ofta av högre intensitet och har kortare duration. Den typen av aktivitet bibehåller eller förbättrar konditionen i högre grad. Denna slags fysiska aktivitet skiljer sig även mellan olika yrken, de med lägre kvalifikationsnivå är mindre fysiskt aktiva på fritiden.
Ojämlikheten är uppenbar
Trots att studierna i avhandlingen är justerade för utbildning, som är en viktig socioekonomisk faktor, framträder ojämlikheten i hälsa tydligt mellan yrkesgrupper, säger Daniel Väisänen.
– Om inte preventiva hälsoåtgärder på samhällsnivå tillsammans med individuella insatser sätts in så är det risk för att sjukvårdskostnader i framtiden kan öka samtidigt som de friska levnadsåren minskar.
Trots att många kvinnor slutar att använda p-piller på grund av upplevd humörpåverkan har forskningen hittills inte gett en entydig bild av huruvida p-piller kan ge dåligt psykiskt mående och depression.
En kvarts miljon kvinnor under lupp
I en ny studie, från Uppsala universitet, har över en kvarts miljon kvinnor följts från födsel fram till klimakteriet. Fokus har varit på kallade kombinerade p-piller. Dessa innehåller gestagen, en förening som efterliknar hormonet progesteron, samt östrogen. Gestagen förhindrar ägglossning och gör livmoderhalssekretet tjockare för att förhindra att spermier passerar in i livmodern. Östrogen tunnar ut livmoderslemhinnan för att försvåra implantationen av ett befruktat ägg.
Forskarna samlade in data om kvinnornas användning av p-piller, vid vilken tidpunkt de fick sin första depressionsdiagnos samt när de först upplevde depressiva symtom men utan att få en diagnos.
Tonåringarna sticker ut
Vad gäller depressiva symtom såg forskarna följande: de som började använda p-piller under tonåren hade en 130-procentig högre frekvens av sådana symtom, som grupp. Motsvarande ökning i gruppen vuxna användare var 92 procent.
Risken för att få en regelrätt depressionsdiagnos ökade med 73 procent under de två första årens p-pilleranvändning, sett till samtliga kvinnor i studien.
Den starka påverkan av p-piller på tonåringar kan tillskrivas de hormonella förändringarna som orsakas av puberteten, enligt studieförfattaren Therese Johansson. Eftersom kvinnor i den åldersgruppen redan har genomgått betydande hormonella förändringar blir de mer mottagliga inte bara för hormonella förändringar utan även andra livsupplevelser.
Deprimerade tonåringar efter p-piller-stopp
I studien syntes också att den ökade frekvensen av depression minskade efter de första två åren, vid fortsatt p-pilleranvändning.
Tonårsanvändare av p-piller hade fortfarande en ökad frekvens av depression även efter att de slutat använda p-piller. Det observerades inte hos vuxna användare.
Viktigt att berätta om risker
P-piller gör det möjligt för kvinnor att slippa oplanerade graviditeter och kan även förebygga sjukdomar som drabbar kvinnor, inklusive äggstockscancer och livmoderkroppscancer. De flesta tolererar också externa hormoner väl utan att uppleva negativa humöreffekter, säger Therese Johansson vid Uppsala universitet.
Samtidigt, menar hon, pekar studien tydligt på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om kopplingen till depression och informerar om den.
– Trots att preventivmedel har många fördelar för kvinnor bör både medicinskt yrkesverksamma och patienter informeras om de biverkningar som identifierats i både denna och tidigare forskning.
Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet therese.johansson@igp.uu.se
Vätgas är en energikälla som kan användas för att ersätta fossila bränslen. Den produceras genom en process som kallas vattenelektrolys, där vatten delas upp i vätgas och syrgas.
Processen kräver en så kallad elektrokatalysator för att underlätta reaktionen. Idag är den mest effektiva teknologin för denna process något som kallas PEM-vattenelektrolys (Proton Exchange Membrane).
Forskarna producerar vätgas med hjälp av PEM-vattenelektrolys. Bild: Eduardo Gracia.
Vätgas – några av begreppen
Vattenelektrolys: Processen att använda elektricitet för att dela upp vatten i dess komponenter, vätgas och syrgas.
Elektrokatalysator: Ett material som deltar i en elektrokemisk reaktion för att öka reaktionshastigheten.
Källa: Umeå universitet
Men vätgasproduktion via PEM-vattenelektrolys innebär ett problem. Den kräver nämligen att ädelmetaller som platina, rutenium och iridium används. Ädelmetallerna är inte bara dyra och finns i begränsad mängd. Rutenium och iridium bryts också ner med tiden, vilket minskar effektiviteten i vätgasproduktionen.
– Det är ett problem som behöver lösas för att vi fullt ut ska kunna dra nytta av PEM-teknik, säger universitetslektorn Eduardo Gracia vid Umeå universitet.
Dyr metall fångas i stödstruktur
Hur ska det då ske? Ett sätt är att fånga den väldigt aktiva men dyra metallen i en stabil men inaktiv ”byggnadsställning”. Det är något som Eduardo Gracia och kollegor har testat.
En sådan stödstruktur kan hålla ädelmetallerna stabila även under tuffa förhållanden. Strukturen som forskarna har studerat består av en blandning av oxider av tenn, antimon, molybden och wolfram. Denna kombination visade sig vara tillräckligt stark för att skydda ädelmetallerna och även andra komponenter i systemet från nedbrytning.
Det här skulle kunna göra PEM-tekniken mer ekonomisk och effektiv för storskalig, förnybar vätgasproduktion, menar forskarna, som ser resultaten som ett viktigt steg i övergången till ett mer hållbart samhälle.
Så funkar vätgas
Vätgas består av endast två väteatomer och har därför den kemiska beteckningen H2. Väte är det vanligaste och lättaste grundämnet i universum. Vätgasen är lättantändlig men brinner rent och innehåller mer energi per kilo än fossila bränslen.
Vätgas är en energibärare som kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi, precis som elektricitet. Den stora potentialen har vätgas som energibärare i ett förnybart energisystem där den framställs från till exempel sol, vind eller vatten.
Eduardo Gracia, universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet eduardo.gracia@umu.se
Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts för användning även vid fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i läkemedlet. Människor som tar preparatet har samtidigt vittnat om ett minskat alkoholsug.
Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända läkemedelspreparat finns att tillgå men fler anses behövas, inte minst för att läkemedelseffekten varierar.
Råttors drickande halverades
I den aktuella studien gavs semaglutid till alkoholberoende råttor, varpå deras alkoholdrickande kraftigt minskade. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med råttor som inte hade fått preparatet.
Vid återfall blir alkoholintaget i regel större än före uppehållet. I råttstudien dämpades alkoholintaget även vid återfall. Resultaten var desamma för honor och hanar.
Troligen relevant för människor
Studier på människor krävs innan läkemedlet eventuellt kan användas vid alkoholberoende. Blir det så kommer semaglutid troligtvis att göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende, tror forskarna bakom studien.
De bedömer också att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra från råttor till människor. Resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell har visat liknande effekter hos människor.
Läkemedlet tycks minska belöningen
Studien har också tittat på möjliga förklaringar till att läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.
– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur, säger Cajsa Aranäs, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känslan av alkohol minskar.
Elisabet Jerlhag Holm, professor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet elisabet.jerlhag@pharm.gu.se
Barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos löper en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det är känt sedan tidigare och bekräftas nu i en avhandling vid Göteborgs universitet.
I den undersöks måendet hos barn med minst en förälder som är i kontakt med psykiatrin på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom.
Barnen mår klart sämre
De studerade barnen, i åldern 8 till 17 år, mår klart sämre psykiskt än barn i genomsnitt, visar avhandlingen. Ju yngre barnen är, desto sämre mår de.
– Att barnen mår sämre kan bero på många saker. Men särskilt viktigt är hur förälderns psykiska ohälsa påverkar deras föräldraförmåga och hur familjen hanterar och pratar om det som händer i familjen. Utan rätt stöd till familjen kan barnen må sämre än vad de hade behövt göra, säger avhandlingens författare Lina Wirehag Nordh.
Går att förebygga
Måendet hos barnen går att påverka, enligt avhandlingen. I den undersöktes två så kallade interventioner som inbegriper samtal med familjemedlemmar. Ett av de främsta målen med samtalen är att stödja familjemedlemmar i hur de kan prata om förälderns diagnos och att ge stöd till föräldrarna i hur de kan stödja barnens utveckling.
Interventionerna minskade enligt avhandlingen risken för att barnen själva skulle utveckla psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden – jämfört med andra tillgängliga stödinsatser.
Information missas
Vuxna kan också uppleva ökade psykiska besvär när det primärt är barnen som behöver hjälp av psykiatrin.
I avhandlingen studeras föräldrar till barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Fyra av tio föräldrar angav i samband med barnets första BUP-besök att de hade ökade psykiska besvär. Hälften av dessa föräldrar uppgav ett år senare att de trots sitt dåliga mående inte hade diskuterat det med personalen som de hade mött.
Att inte fråga om föräldrars mående när barn har kontakt med vården kan innebära att viktig information missas, säger Lina Wirehag Nordh.
– Det kan vara information som kan vägleda vilka insatser hela familjen behöver. Föräldrar kan behöva vägledas till eget stöd, men insatser inom barn- och ungdomspsykiatri kan också behöva anpassas mer utifrån familjens situation.
Belyser vikten av att se hela familjen
Sedan 2010 säger hälso- och sjukvårdslagen att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd. Trots det får få familjer den typ av hjälp som studerats i avhandlingen.
Sammantaget belyser studierna vikten av att uppmärksamma alla familjemedlemmar inom psykiatrin och att se till att lämpliga insatser för att stödja hela familjen sätts in.
– Baserat på mina resultat rekommenderar jag fortsatt och mer utbredd användning av de två förebyggande interventionerna som undersökts, säger Lina Wirehag Nordh.
De förebyggande metoderna
De två förebyggande interventioner som undersöktes i avhandlingen heter ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”. De fokuserar på saker som risk- och skyddsfaktorer i barnets liv samt lägger stor vikt vid att förbättra kommunikationen kring förälderns diagnos inom familjen. Interventionerna är lite olika upplagda och omfattar mellan ett och åtta mötestillfällen.
Forskare har i en rapport från forskningsrådet Forte sammanställt det som idag är känt om förskolans roll för barns psykiska välbefinnande.
Extra mycket vinst för vissa
En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Det är tydligt i forskningen, skriver rapportförfattarna.
De positiva effekterna är särskilt tydliga för vissa grupper av barn, som barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation. En bra förskola kan också ge en extra stor skjuts i utvecklingen till barn som i vissa avseenden behöver extra stöd. Det kan handla om barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen eller hjälp i samspelet med andra, sådant som en välfungerande förskola kan ge.
Problem uppmärksammas för sent
Kruxet är att alla förskolor inte är lika bra. Och ett stort problem är att en del barns svårigheter inte uppmärksammas i tid. Ibland dröjer det till skolåldern eller ännu längre innan barnens svårigheter får rättmätig uppmärksamhet, enligt forskningen.
Problem kan i och för sig noteras redan i förskolan, på ett tidigt stadium. Men att personal uppmärksammar svårigheter leder inte per automatik till att särskilt stöd sätts in, även när sådant stöd skulle behövas. Varför? Det finns några förklaringar, enligt forskningsrapporten.
Problematiskt om många behöver stöd
En förklaring handlar om hur barngruppen på förskolan ser ut. Om många barn samtidigt är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen snarare än utifrån enskilda barns behov.
Forskningen visar också att barn med utländsk bakgrund i Sverige mer sällan får särskilt stöd för olika typer av svårigheter som personalen har uppmärksammat.
Tysta barn får mer sällan stöd
Forskningen visar vidare att det är större chans att ett barn får särskilt stöd när barnets beteende uppfattas som en belastning för gruppen. Stödet handlar då främst om att förebygga beteenden som uppfattas som problematiska, till exempel att konflikter uppstår med andra barn. Detta innebär att det särskilda stödet inte alltid utgår från barnets behov utan snarare utifrån vad som krävs för att gruppen ska fungera, skriver rapportförfattarna.
Barn som är passiva, inte är delaktiga i förskolans aktiviteter och inte stör får mer sällan särskilt stöd, vilket kan leda till att de inte får sina behov tillgodosedda.
10 fakta om förskolan – visste du detta?
Bild: Stephen Andrews, Unsplash.
10 fakta om förskolan och barns välmående, enligt forskningen:
Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan och har bättre social utveckling.
En förskola med låg kvalitet ger inte en utvecklingsmässig fördel för barn jämfört med att inte gå i förskola. Mer om kvalitetsfaktorer i faktaruta längre ned.
En bra förskola, enligt forskningen, ser till att barn känner sig delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Att arbeta med det är viktigare än i vilken grad man tränar olika färdigheter med barnen, till exempel.
Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn mår bra och lär sig lättare när de känner sig engagerade.
Det är viktigt att personalen är lyhörd och fångar upp det som barnen är intresserade av, för att skapa engagemang.
Den svenska förskolan är på vissa håll mycket segregerad, vilket i sin tur hänger ihop med en segregerad bostadsmarknad och det faktum att det flesta väljer en förskola nära hemmet.
Att en barngrupp har många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer ökar belastningen på förskolepersonalens möjlighet att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.
Bristen på utbildade förskollärare och en låg andel specialpedagogiskt innehåll i utbildningen påverkar möjligheterna till stöd för de barn som behöver det.
Barn i socioekonomiskt svaga områden och barn i familjer med utländsk bakgrund har jämförelsevis störst ”nytta” av högutbildad personal. Effekten av högutbildad personal blir alltså allra störst för de barnen.
Det är mindre vanligt med högskoleutbildade förskollärare i förskolor i socioekonomiskt svaga områden i Sverige.
Källa: Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, Forte.
Så är en bra förskola
Utifrån EU-forskning kännetecknas en bra förskola av följande:
Samspel som är ömsesidigt, kärleksfullt och ständigt återkommande.
Personal med god utbildning och stort engagemang i sitt arbete.
Antal barn per lärare och gruppstorlek som ger möjlighet till adekvat samspel med barnen.
Återkommande utbildning och handledning för personalen som garanterar kontinuitet, stabilitet och ständig kvalitetsförbättring.
En förskolemiljö som är säker, hälsosam och tillgänglig för barnets vårdnadshavare.
Källa: Fortes rapport Förskolans roll för att främja psykisk hälsa. Kvalitetsindikatorerna är framtagna av det EU-finansierade projektet CARE.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
