Forskarna har intresserat sig för hur duktiga politikerna är på att fatta beslut och hur väl deras sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som de är satta att representera.
Egenskaperna hos alla svenska politiker i alla kommunalval mellan 1982 och 2010 har kartlagts och studien har fått namnet Who becomes a politician.
Där framträder en tydlig bild av svenska politiker som både intelligenta beslutsfattare och skickliga ledare. Jämfört med befolkningen i övrigt tillhör de den mest begåvade tredjedelen. Och ju högre upp i den politiska hierarkin desto mer kompetenta politiker.
Forskarna jämförde även politikerna med yrken som anses dra till sig talangfulla personer som verkställande direktör, medicinare, jurister och universitetsanställda samhällsvetare.
– Då kan vi konstatera att kommunstyrelsens ordförande är i genomsnitt lika smart som verkställande direktörer i företag med mellan 25 och 250 anställda, säger Torsten Persson. De är lite mindre smarta än medicinare, jurister och samhällsvetare på universitet. Men de är betydligt bättre ledare. Resultaten gäller alla politiker och alla partier.
Samband mellan lön, IQ och ledarskap
För att identifiera politikernas förmågor har Torsten Persson och hans kollegor använt flera metoder. Dels resultat från mönstringen till militärtjänsten som innehåller mått på både ledarskapsförmåga och intelligens. Men eftersom det inte täcker kvinnor och heller inte alla män har också politikernas löner jämförts. Genom att kontrollera för faktorer som ålder, utbildning, kön, bostadsort etc. graderar forskarna lönerna inom grupper med samma förutsättningar. Resultatet visar att ju högre lön en person har i varje grupp desto mer lämpligare är den personen. Mot detta kan invändas att ekonomisk framgång kan framstå som ett konstigt mått på politisk skicklighet. Men Torsten Persson säger att det finns starka samband mellan nivå på lön, resultat på IQ-tester och ledarskapstalang belagt i tidigare forskning.
För att mäta hur väl politikernas sociala förhållanden speglar sammansättningen i befolkningen som helhet har forskarna bland annat utgått från inkomsterna hos politikernas föräldrar. De tre största partierna i kommunerna har undersökts, socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet. Sammantaget bildar den informationen en gemensam beskrivning av svenska kommunpolitikers ekonomiska bakgrund.
– Hos socialdemokraterna är låginkomsttagare och höginkomsttagare underrepresenterade och medelinkomsttagare överrepresenterade bland föräldrarna. När det gäller moderater dominerar höginkomsttagare och inom centern finns det flest låginkomsttagare. Slår vi ihop det här får vi en väldigt representativ politikerkår, säger Torsten Persson.
En annan fråga som intresserat forskarna är om politiska eliter reproducerar sig själva eller om systemet belönar de mest lämpade oavsett bakgrund. Därför jämfördes politikernas IQ med deras syskons. Politikerna visade sig då vara betydligt intelligentare än syskonen. Det pekar på att det inte är ärvda förmåner som styr urvalet av vem som får bli svensk politiker. Den slutsatsen får också stöd av att politikernas sociala bakgrund stämmer överens med befolkningen som helhet, säger Torsten Persson.
Duglighet säger mycket – men inte allt
Drivkraften för att engagera sig politiskt är för många en stark vilja att påverka samhället. Ofta är det viktigare än status, karriär och hög lön. Det visar tidigare forskning. Men Torsten Persson konstaterar att de mer egennyttiga målen inte ska underskattas.
– Vi försöker kasta ljus över vad som ligger bakom människors val att engagera sig i politiken. Vi finner då att det inte går att frikoppla samhällsengagemang från materiella motiv. Ekonomiska ersättningar tycks påverka hur smarta politiker som rekryteras. Till exempel verkar mer dugliga personer engagera sig politiskt i kommuner där kommunstyrelsens ordförande har högre lön.
Har du större förtroende för Sveriges politikerkår nu?
– Ja det har jag nog. Men duglighet och representativitet är ju inte allt. Man skulle också vilja veta något om politikers integritet . För att tjäna samhället vill man ju ha hederliga personer som inte låter sig korrumperas. Men hur mäter man det?
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Tips! På seminariet Vem vill bli politiker föreläser bland annat Torsten Persson om detta. Det hålls den 16 september i Stockholm, men går att se live på nätet från kl 10.00. http://bambuser.com/channel/framtidsstudier
– I ett traditionellt jordbrukslandskap i Etiopien hittade vi, tvärtemot våra förväntningar, väldigt få bin och en stark pollinationsbegränsning vilket ledde till låga skördar av en oljegröda, säger Ulrika Samnegård, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.
Minskande populationer av bin kan påverka den globala matproduktionen negativt eftersom brist på pollinationstjänster kan leda till lägre skördar för många grödor. Låga antal av pollinatörer, som bin, har ofta kopplats till och förklarats av det alltmer intensiva jordbruket och av att vilda naturmiljöer försvinner.
– Dessa anledningar, som man tidigare trodde var generella världsomspännande anledningar, stämmer antagligen inte överallt. Vissa regioner verkar ha få pollinatörer naturligt, säger Ulrika Samnegård.
Flera vilda naturmiljöer ökade inte antalet bi
Forskarna undersökte ett heterogent landskap i Etiopien, med traditionellt jordbruk blandat med skog och betesmarker. De fann extremt låga nivåer av bin och stark pollenbegränsning av en oljegröda, vilket ledde till låga skördar. Detta förvånande forskarna eftersom landskapet verkade vara rikt på födoresurser och boplatser för bin.
– En ökad mängd av vilda naturmiljöer, som skog, ökade inte antalet bin. Men vi fann att om pollinationstjänsterna kunde förbättras så skulle det kunna leda till en dubblerad skörd, säger Ulrika Samnegård.
Den globala matproduktionen blir alltmer pollinationsberoende när ytan av grödor som behöver pollination expanderar mer än ytan av icke-pollinationskrävande grödor. Denna trend är speciellt tydlig i utvecklingsländer, vilket gör det angeläget med fler liknande studier i andra landskapstyper, altituder och på andra grödor, säger Ulrika Samnegård:
– Risken är stor att en ökning av arealen av pollinationsberoende grödor inte genererar så hög matproduktion som förväntat.
Artikeln: Samnegård U, Hambäck PA, Lemessa D, Nemomissa S, Hylander K. (2016) A heterogeneous landscape does not guarantee high crop pollination. Proc. R. Soc. B 20161472. http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2016.1472
Kontaktinformation: Ulrika Samnegård, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, e-post: ulrika.samnegard@su.se
Fem lärare med anställning hos de samverkande skolhuvudmännen har antagits till utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete. Utbildningen har licentiatexamen som slutmål, och eftersom den bedrivs på halvfart, kommer den att pågå i fyra år. Huvuddelen av utbildningen kommer att genomföras vid Högskolan Dalarna, där doktoranderna har sina arbetsplatser.
Professor Daniel Lindmark fungerar som institutionens koordinator för forskarskolan. Han understryker att verksamheten bygger på långtgående samarbete mellan de två lärosätena:
– Det gäller allt från ledning och kursutveckling till undervisning och handledning. Även om Högskolan Dalarna inte har egna forskarutbildningsrättigheter, har man en mycket hög kompetens inom det aktuella området.
Bygger på tidigare samarbete
Den nya forskarskolan bygger på positiva erfarenheter av tidigare samarbete inom forskarskolan Historiska medier, som finansierades av Vetenskapsrådet 2011–2014. Då var Daniel Lindmark föreståndare och professor Monika Vinterek lokal koordinator vid Högskolan Dalarna. Den funktionen har Vinterek också i den nya forskarskolan.
– Det är mycket roligt att vi kan fortsätta samarbetet, säger Monika Vinterek. Institutionen för idé- och samhällsstudier har en välfungerande forskarutbildning och en vilja att hitta konstruktiva lösningar. Det gör samarbetet smidigt.
Forskarskolan hade sin upptakt vid ett internat i Tällberg den 5–6 september. Förutom doktorander, handledare, lärare och koordinatorer deltog även doktorandernas skolledare.
– Eftersom forskarskolan bygger på samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten är det viktigt att skolledarna finns med redan från början, förklarar Monika Vinterek. Det handlar om att skapa legitimitet för satsningen och att bädda för att den kompetens doktoranderna utvecklar tas till vara inom skolan.
Religionsdidaktiskt forskning
Daniel Lindmark framhåller att den nya forskarskolan också har betydelse för institutionen för idé- och samhällsstudier. Förutom att lärare får möjlighet att utveckla kurser, undervisa och handleda på forskarnivå, stärker forskarskolan den religionsdidaktiska forskningsprofilen.
– Vi har en allt starkare religionsdidaktisk forskning vid institutionen, hävdar Daniel Lindmark. Flera av våra lärare har på sistone orienterat sig åt det hållet, och vi har börjat formera en forskningsmiljö, delvis i anslutning till den SO-didaktiska forskningssatsning som Lärarhögskolan finansierar. Forskarskolan fyller en viktig funktion i det sammanhanget.
Läs mer om forskningsmiljön i religionsdidaktik och religionspedagogik
Kontakt:
Daniel Lindmark, daniel.lindmark@umu.se, tel. 090-786 62 50
Butiksmusik som fenomen är inte på något vis nytt, men har under det senaste decenniet kraftigt intensifierats. För butiker och kedjor är det idag så gott som självklart att använda sig av musik och många butiker satsar mycket på den.
Olle Stenbäcks avhandling utforskar människors möten med butiksmusik och vad som sker i och kring dessa möten. Avhandlingen, som bygger på djupintervjuer och en digital frågelista, visar på ett komplext fenomen med brett meningsinnehåll. I fokus är Göteborgs centrala shoppingstråk, Inom Vallgraven.
− Ett av avhandlingens centrala teman innefattar vad jag kallar för butiksmusikens diskurs, vilken kan beskrivas som bruket av ett särskilt språk, och en uppsättning idéer om butiksmusikens kvaliteter, genom vilken marknadsförare med fokus på butiksmusik kommunicerar utåt, säger Olle Stenbäck.
Intensivt ljudlandskap
Hur musiken tas emot bland konsumenter är emellertid långt från ensidigt. Avhandlingen lyfter meningar som visar på att människors relation till musik sällan är så enkel som butiksmarknadsförare betonar, till exempel att viss slag musik ger ett specifikt resultat, oavsett om musiken spelas i ett butiksrum eller i egna hörlurar.
– Det knepiga är dock att butiksmusikens diskurs har fått fäste även hos de människor jag intervjuat som uttrycker en stark skepsis mot hur butiksmusik marknadsförs. Det är som att de slutar lita på sin egen förmåga att bedöma hur musiken påverkar dem, just för att den spelas i butiksrum. De mest komplexa resonemangen landar ofta i en slags ambivalens. Några menar att butiksmusik påverkar dem på ett sätt de inte kan förstå. Man känner sig som en bricka i ett spel, säger Olle Stenbäck.
Bland de intervjuade uttrycks också frågor om stadskärnans ljudlandskap som helhet, vilken många upplever som allt för intensiv. De som säljer butiksmusik tycks ignorera alla andra ljud som fyller shoppingstråket.
− Flera av de jag talat med känner sig auditivt utmattade innan de ens kommit in i ett butiksrum. Butiksmusik spelar, bokstavligen, mot en hel del andra ljudkällor. En del värjer sig mot butiksmusik – och många andra ljudkällor i shoppingstråket – med hjälp av hörlurar. Samtidigt uttrycker de flesta att de känner sig isolerade. De vill egentligen inte avskärma sig, men upplever att de inte har något val, säger Olle Strenbäck.
Kontakt:
Olle Stenbäck, telefon: 073-904 82 10, e-post: olle.stenback@gu.se
Avhandling:
”Den ofrivilliga lyssnaren. Möten med butiksmusik”, Olle Stenbäck, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kulturvetenskaper
Avhandlingen kan även beställas från institutionen för kulturvetenskaper: kuv@kultur.gu.se
År 2050 beräknas 25 procent av vår befolkning vara 65 år eller äldre. Det är en betydande ökning från dagens 17 procent. Detta innebär att allt fler kommer att vårdas allt längre i hemmet och därmed ställs ökade krav på sjuksköterskors förmåga att stödja patienters lärande om hur de kan ta hand om sin egen hälsa.
– Min forskning visar att sjuksköterskorna inte följer kunskapsutvecklingen inom patientundervisning med fokus på patientens lärande. Men de anser själva att de har en hög kompetens inom området, säger Anne-Louise Bergh, universitetslektor vid Högskolan i Borås som nyligen disputerade med avhandlingen ”Sjuksköterskors patientundervisande arbete – ett otydligt fält” vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Florence Nightingale, en av grundarna till det moderna sjuksköterskeyrket, började redan på 1800-talet att undervisa sina patienter om vikten av personlig hygien. Så vad har hänt sedan dess? Massvis, men samtidigt inte så mycket. Alltsedan Nightingales tid har sjuksköterskors patientundervisande arbete uppfattats som ett mer eller mindre självständigt arbete. Något som ska göras utan att det finns resurser avsedda för djupare reflektion.
Gedigen kartläggning
Anne-Louise Bergh har kartlagt sjuksköterskors egna erfarenheter av och uppfattningar om patientundervisande arbete inom sjukhus-, primär- och kommunalvård. Hon använde sig av ett egenkonstruerat frågeformulär med 60 frågor som besvarades av totalt 701 sjuksköterskor.
– Det blev tydligt att det fanns stora brister i förutsättningar för patientundervisande arbete. Bland annat upplevde sjuksköterskorna att de inte hade stöd från sina chefer, att det saknades både tid och samtalsrum för detta arbete och att de riktlinjer som fanns var otydliga. Det är allvarligt eftersom konsekvenserna kan bli att patienterna inte får den kunskap och förståelse som de har rätt till. Detta kan leda till att de inte klarar sin hälsosituation så bra som möjligt.
Resultaten av kartläggningen ledde till att Anne-Louise Bergh i kommande studier fokuserade på sjuksköterskornas chefer. Studierna omfattade sjukhus- och primärvård, och resultaten varierade.
Chefer lägger över ansvaret
Inom primärvården fanns en medvetenhet om vikten av undervisande arbete och pedagogiska begrepp användes. De chefer som ingick i studien menade att de stödjer sjuksköterskornas patientundervisning på olika sätt, bland annat genom att erbjuda kurser i motiverande samtal. Samtidigt tydliggjorde de att sjuksköterskorna har ett eget ansvar att följa kunskapsutvecklingen inom området. Handlingsplaner för pedagogisk utveckling fanns inte.
– Inom sjukhusvården ansåg cheferna att de oftast inte hade ansvar för att skapa bra förutsättningar för sjuksköterskornas patientundervisande arbete och de prioriterade inte heller diskussioner för att skapa dessa förutsättningar. De poängterade vikten av standardiserad kunskap i arbetsdokument som sjuksköterskorna skulle ta del av och delge patienterna, säger Anne-Louise Bergh.
Fortfarande ett otydligt fält
Utifrån sina studier menar Anne-Louise Bergh att förutsättningarna för patientundervisande arbete måste synliggöras och tydliggöras i sjuksköterskornas dagliga arbete. Hon slår fast att det patientundervisande arbetet inte är organiserat eller strukturerat på ett sätt så att det kan förstås som ett separat kompetensområde.
– Om vi ska använda vår budget på bästa sätt måste vi sätta patienten i centrum. Tänk er en patient som skrivs ut från sjukhuset på förmiddagen, men kommer igen nästa dag på grund av obesvarade frågor om sin hälsosituation. Detta är inte förenligt med dagens vård, säger Anne-Louise Bergh. Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att patienterna ska få ett så bra pedagogiskt stöd som möjligt, det vill säga att kunna förvärva, förstå, kritiskt granska och tillämpa informationen om sin hälsosituation. Vi har inte råd att slarva bort patientundervisning som ska resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa.
Kontaktperson:
Anne-Louise Bergh, anne-louise.bergh@hb.se, 0739-39 66 52
Forskare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har deltagit i studien som publiceras idag i Nature Genetics.
– Upptäckten av nya regioner av arvsmassan med koppling till högt blodtryck kan leda till en bättre förståelse för hur högt blodtryck utvecklas men också för vilken betydelse som förändringar i livsstil kan få, säger Paul Franks, som är gästforskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och som lett studien i Umeå.
– Resultaten ger oss genetiska insikter i nya biologiska händelseförlopp och sjukdomsmekanismer. Upptäckterna innebär också att vi fått nya måltavlor för potentiella läkemedelsbehandlingar, vilket naturligtvis är av stort intresse för läkemedelsindustrin.
Högt blodtryck en riskfaktor
Högt blodtryck eller hypertoni (på engelska: hypertension) är en viktig riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och tidig död, och beräknas orsaka en mycket stor andel av den globala sjukdomsbördan. Men kunskapen om genetiska faktorer som styr högt blodtryck är begränsad. De flesta tidigare genetiska studierna kring blodtryck har fokuserat på redan kända genetiska variationer som dessutom visat sig ha liten effekt på blodtrycket.
Den publicerade studien beskriver DNA-mutationer i tre gener som är ovanliga bland befolkningen men som har stor inverkan på blodtryck, vilket ger nya insikter om vad som orsakar högt blodtryck:
- RBM47, somkodar för ett protein ansvarigt för att modifiera RNA.
- RRAS, som är inblandad i cellcykeln och som sedan tidigare har kopplats till Noonans syndrom, ett tillstånd som bland annat kännetecknas av medfött hjärtfel.
- COL21A1, somär inblandad i kollagenbildning i kroppsvävnader som bland annat hjärta och aorta.
COL21A1 och RRAS är speciellt intressanta eftersom båda generna är kopplade till ombildning av blodkärl, vilket är relevant för personer med högt blodtryck. Forskarna upptäckte också en mutation i den proteinkodande genen ENPEP. Genen kodar för ett nyckelenzym inblandat i regleringen av blodtryck genom utvidgning och tillstrypning av blodkärl. Enzymet är också ett befintligt läkemedelsmål.
200 forskare från 15 länder
I studien, som letts av Queen Mary University of London (QMUL) och University of Cambridge, har ungefär 200 forskare från 15 länder deltagit. För att hitta kopplingar mellan arvsmassa och kardiovaskulär hälsa har forskargrupperna undersökt genotyper och hälsohistorik hos både hälsosamma individer och personer med diabetes, kransartärsjukdom och hypertoni. Studiedeltagarna var från Storbritannien, Danmark, Sverige, Norge, Finland, Estland, USA, Pakistan och Bangladesh.
– Umeågruppens deltagande i denna form av globala studier är väldigt betydelsefullt eftersom effekten av att arbeta tillsammans är det går att skapa stora material med tillräcklig statistisk styrka för att kunna besvara stora och viktiga frågeställningar, säger Göran Hallmans, senior professor vid Enheten för biobanksforskning och medförfattare av studien.
Forskning med hjälp av register och biobanker
Den bidragande forskningen i Umeå har i huvudsak utförts på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, genom GLACIER-studien, som letts av Paul Franks. GLACIER-studien har finansierats av Wellcome Trust Sanger Institute, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Novo Nordisk Fonden. Biobanksforskningen har skett med hjälp av Enheten för biobanksforskning vid Umeå universitet och Biobanken Norr vid Västerbottens läns landsting. Forskarna har tillsammans koordinerat uttag av registerdata och prover från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS), där bland andra Västerbottens Hälsoundersökningar ingår.
Inom Västerbottens Läns Landsting har det länge pågått biobanksforskning som syftar att minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i länet. Den Medicinska biobanken i Umeå startades i samband med lanseringen av Västerbottensprojektet 1986. NSHDS samlar ett antal provsamlingar i Väster- och Norrbotten och utgör en av världens främsta biobanksmaterial sett till både storlek/omfattning och provkvalité.
I en kompletterande studie*, som publicerats i samma nummer av Nature Genetics och där samma forskare från Umeå Universitet ingått, har forskare upptäckt 17 nya genregioner som är inblandade i reglering av blodtryck.
Publikationen:
Nature Genetics, artikel: The genetics of blood pressure regulation and its target organs from association studies in 342,415 individuals. Författare: Ehret et al. DOI: 10.1038/ng.3667
* Kompletterande studie:
Nature Genetics, artikel:Trans-ancestry meta-analyses identify rare and common variants associated with blood pressure and hypertension. Författare: Surendran et al. DOI: 10.1038/ng.3654
För mer information:
Göran Hallmans, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-638 2516; goran.hallmans@umu.se
Paul Franks, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
070-304 5755; paul.franks@umu.se
– Jag har tittat på vad som har hänt med biljettpriserna efter att MTR Express börjat trafikera sträckan Stockholm–Göteborg. Resultatet är att resenärerna i dag möter lägre priser än före den ökade konkurrensen, säger Andreas Vigren som är doktorand på VTI och Centrum för Transportstudier (CTS).
Antalet kommersiella aktörer på den svenska järnvägsmarknaden är fortfarande ganska begränsat. Trots att det förekommit viss ny trafik under det senaste decenniet har denna haft en begränsad inverkan på konkurrensen. Den nya studien visar däremot att biljettpriserna efter MTR Express, dotterbolag till Hong-Kong-baserade MTR, inträde på marknaden i mars 2015 minskat biljettpriserna. Innan marknadsöppningen i tågbranschen år 2010 hade det statligt ägda SJ monopol på att tillhandahålla kommersiell persontrafik på järnväg.
Störst minskning tio dagar före avgång
Studien visar att resenärerna sedan MTR Express trafikstart mött lägre biljettpriser hos båda operatörerna på sträckan Stockholm–Göteborg. SJ:s genomsnittliga biljettpris har gradvis minskat och hade i juni 2016 sjunkit med 13 procent jämfört med när bolaget var ensam aktör. Den största minskningen har observerats på biljetter som bokas runt tio dagar före avgång, i genomsnitt 14 procent lägre – motsvarande cirka 60 kronor. De priser som analyserats motsvarar det lägsta priset för en vuxen att åka en sträcka vid en given tågavgång.
Ett omfattande prisdatamaterial har samlats in under 18 månader och använts i studien som jämför priser på sex sträckor, både under tiden före och efter den utökade konkurrensen på marknaden. Datamaterialet och studien är för järnvägsmarknaden unika i sin omfattning, både i ett svenskt och internationellt perspektiv och gör det möjligt att dra slutsatser om vilken påverkan marknadsöppningen hittills haft på biljettpriser. Studien visar också på betydelsen av tillgänglig och transparent marknadsdata över faktorer såsom priser och resande för att kunna följa marknadens utveckling och utvärdera reformer.
Priskonkurrens har tidigare rönt stor uppmärksamhet inom flygbranschen men inte inom järnvägstrafiken, trots att den europeiska järnvägsmarknaden genomgått stora reformer, omstrukturering och liberalisering under de senaste decennierna. Sverige är ett av de länder som har gått längst i att avreglera sin marknad för persontrafik på järnväg.
Fotnot. Studien är publicerad som ett working-paper. Hela rapporten finns att ladda ner här: http://swopec.hhs.se/ctswps/abs/ctswps2016_018.htm
Kontakt: Andreas Vigren 08-555 770 22
Den illegala jakten i Sverige har historiskt uppenbarat sig i många skepnader. Vi har en socialt accepterad Åsa-Nissejakt för att fylla frysen under hårda tider och ekonomiskt drivna jakthärvor likt den i filmen Jägarna, men vi har också ett moraliskt försvarbart tummande på regler av människor som i övrigt ser sig som laglydiga jägare.
Erica von Essen har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt en form av olaglig jakt som uppmärksammas allt oftare idag – den på stora rovdjur, särskilt varg. Hennes utgångspunkt är att den svenska jägarkåren till stor del har utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning, framför allt när det gäller vargstammen. När de har hörts, menar hon, är det på villkor som upplevs som oerhört snäva, byråkratiska och i värsta fall meningslösa, såsom att behöva ställas mot naturskyddsintresset i viltförvaltningsdelegationerna och sedan kriga från respektive skyttegrav.
Utifrån djupintervjuer med jägare runtom i landet beskriver hon den sociala och politiska bakgrunden till dagens olagliga rovdjursjakt, och i vilken mån denna jakt kan ses som en form av civil olydnad. Hon diskuterar också samhällets möjligheter att bemöta och motverka denna jakt – vilka vägar som är framkomliga.
– Att se en jakt som tycks bedrivas enligt mottot ”skjut, gräv och tig” i svensk glesbygd som en form av civil olydnad kan låta provocerande för en del, säger Erica von Essen. När jag granskade samspelet mellan jägare och svenska myndigheter blev det dock tydligt att den illegala rovdjursjakten är en politiskt motiverad markering. Budskapet är att jägarna har berövats sina medborgerliga rättigheter i den lagstiftande processen.
Inte vargen i sig som väcker ilskan
Erica von Essens erfarenhet är att det oftast inte är vargen i sig som jägare motsätter sig, även om några äldre jägare lättare fördömer vargen utifrån dess egenskaper. Det är systemet de motsätter sig, och utgångspunkten för dagens bristande vargförvaltning.
– De allra flesta jägare jag har intervjuat menar att det visst finns plats för vargen i Sverige, men att rovdjurspolitiken i så fall måste förändras, säger Erica von Essen.
Blockerat diskussionsklimat
Jägarnas missnöje tar sig många olika yttringar och det handlar både om individuellt och kollektivt motstånd, såsom bojkotter, ryktesspridning, protester och samarbetsovilja. Det förekommer också att jägare ställer motståndarsidans och experternas egna argument mot dem själva. Exempelvis ser man tydligt att jägare allt oftare använder genetiska eller ekologiska argument mot förvaltningen och presenterar alternativa kalkyler på hur man kan uppnå gynnsam bevarandestatus.
Erica von Essens djupintervjuer visar att jägare som tar lagen i egna händer rättfärdigar detta utifrån ett upplevt blockerat diskussionsklimat. De menar att olika intressen inte får komma till tals på samma villkor, och att den administrativa och juridiska tröghet som finns i viltförvaltningen alltid riktas mot jägarna. Ett exempel är de överklagade och uppskjutna licensjakterna på varg.
Överger det politiska samtalet
I avhandlingen analyserar Erica von Essen jägarnas missnöje med myndigheter genom begreppet motoffentlighet, det vill säga en folkrörelse som mobiliserats som svar på en legitimitetskris i samhället och i viltförvaltningen.
Den illegala jakten på bland annat varg kan då förstås som en radikalisering bortom motoffentligheten. Den är ett uttryck för ett motstånd som, till skillnad från offentliga konfrontationer, signalerar ett utträde från den politiska debatten. Detta illustreras väl av uttrycket skjut, gräv, tig.
Kluvenhet inom kåren
Även om de flesta jägare inte medverkar i illegal rovdjursjakt finns det i kåren en kluvenhet inför själva fenomenet. Toleransen mot oaktsamhet är tämligen låg, men det finns en utbredd förståelse för jägare som bryter mot de regler som upplevs som oberättigade och oförenliga med jaktpraxis. Jägare som illegalt skjuter varg kan vara i övrigt laglydiga individer som aldrig skulle tolerera tummande på regler inom den nästintill heliga älgjakten.
– Jag har mött en vilja att ta avstånd från illegal jakt hos jägare som upplever att de redan är hårt påpassade av samhället och som sett att felsteg lätt blir förstärkta i offentligheten. Samtidigt kan de välkomna att själva budskapet når fram till allmänheten och förvaltningen: att den här jakten sker idag och att den kommer att öka om det inte blir en politisk förändring.
Detta beskrivs som orsaken till att faktiska fall av illegal jakt tystas ned, medan själva fenomenet illegal jakt utnyttjas som ett ”motståndsuttryck” – ett slags varning att jägarkåren har nått eller snart kommer att nå bristningsgränsen.
– De människor som skryter eller hotar om att de ska panga på en varg är sannolikt inte de som faktiskt begår brotten, säger Erica von Essen. Däremot finns det en del av jägarkåren som ser till att den här utvecklingen kommuniceras i motståndssyfte.
Vägen framåt
Avhandlingen visar att det finns ett starkt behov av ändrade förutsättningar i den blockerade viltförvaltningen. En viktig åtgärd är att bereda plats för kritik från de jägare som befinner sig på gränsen till motstånd, där de kan ställa beslutsfattare till svars i ett konstruktivt format.
En annan åtgärd är att utforska möjligheterna kring medborgardialog. Idag möts jägare och naturskyddsintressenter i forum som bygger på representantskap för olika intressen, vilket enligt jägare själva ytterligare polariserar konflikten.
Erica von Essens avhandling rör framförallt demokratiunderskottet i förhållandet mellan svenska myndigheter och jägare, men den erbjuder också lärdomar som kan tillämpas inom andra områden där liknande konflikter och civil olydnad förekommer. Det kan till exempel gälla utbyggnad av vind- eller vattenkraft, eller rovdjursförvaltning i andra delar av världen.
Avhandlingen: In the gap between legality and legitimacy: Illegal hunting in Sweden as a crime of dissent. MSc Erica von Essen, institutionen för stad och land, SLU i Uppsala.
Mer information:
Erica von Essen
Enheten för miljökommunikation, institutionen för stad och land
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 19 89, 072-166 22 74, erica.von.essen@slu.se
https://www.slu.se/cv/erica-von-essen/
– Resultaten i vår utvärdering visar tydligt att appen Tät® var effektiv som första linjens behandling för kvinnor med ansträngningsinkontinens, säger Eva Samuelsson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och ansvarig för projektet tät.nu.
– Självstyrd träning verkar också vara en uppskattad behandlingsform och vi har därför gjort appen fritt tillgänglig.
Tät.nu är ett forskningsprojekt som drivits av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin vid Umeå universitet. Syftet har varit att utveckla, utvärdera och implementera eBehandling för inkontinens. Appen Tät® utvecklades inom detta projekt med hjälp från Umeå universitets utvecklingsavdelning (ITS). Den innehåller information om inkontinens, livsstilsråd, bäckenbottenövningar, påminnelse- och statistikfunktion.
Förbättrad livskvalitet
Appen har nu utvärderats i en studie med 123 kvinnor från hela Sverige. Deltagarna lottades till antingen behandling med appen under tre månader eller till en kontrollgrupp utan behandling. De självrapporterade resultaten och läckagelistorna visade att situationen för kvinnorna som använt appen förbättrades avseende symtom, livskvalitet, antalet läckagetillfällen, användning av inkontinensskydd och upplevd förbättring. Antalet läckage minskade från i snitt tre till ett tillfälle per dag hos den grupp som använde appen. De märkbara skillnaderna jämfördes med kontrollgruppen för att vara statistiskt säkerställda.
Inkontinens är ett vanligt besvär hos kvinnor, men en enkel behandling baserad på bäckenbottenträning är ofta effektiv. Trots behandlingen är enkelt och effektiv söker många kvinnor inte hjälp, vilket kan bero på att besvären upplevs som pinsamma att prata om eller att de inte känner sig väl bemötta i vården.
Få ber om hjälp
– Vi vet att många kvinnor med inkontinens aldrig ber om hjälp i den vanliga sjukvården utan söker information på egen hand. Genom att erbjuda behandling via en app hoppas vi att fler kvinnor upptäcker och får tillgång till en effektiv behandling, säger Ina Asklund, distriktsläkare i Krokom, Jämtland och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Under nästa år kommer långtidsresultat, hälsoekonomiska beräkningar och implementeringsdata från projektet att presenteras. Inom projektet pågår också utveckling av en ny app för andra typer av inkontinens, som har fått finansieringsstöd från Forte, Visare Norr, Region Jämtland Härjedalen och ALF.
Fotnot: Resultaten har publicerats i tidskriften Neurourology and Urodynamics. Övriga medförfattare är Emma Nyström, Malin Sjöström, Göran Umefjord, Hans Stenlund och Eva Samuelsson.
Länk till artikeln i Neurourology and Urodynamics
Läs mer om appen Tät® och forskningsprojektet på hemsidan: www.tät.nu
För mer information:
Ina Asklund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
070-478 8148; Ina.asklund@regionjh.se
Eva Samuelsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
070-696 6440; Eva.samuelsson@umu.se
Generella likheter mellan arvsmassan hos Schizosaccharomyces pombe och människor, pekar på att mänskocellens DNA-kopiering också behöver närvaro av ett specialiserat helikas på ställen där kopieringen är invecklad. Enligt de nya upptäckterna är det humana PIF1 helikaset en toppkandidat för denna viktiga funktion.
– Genom att analysera hela genomet har vi kunnat visa hur Pfh1 helikaset gynnar DNA-kopieringen och minskar mängden skadad arvsmassa som skapas där kopieringen är invecklad, säger Nasim Sabouri, som är forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och medförfattare av artikeln i PLOS Genetics.
.– Ställen där kopieringen är invecklad existerar naturligt och finns i många regioner i alla studerade arvsmassor. Om dessa naturliga hinder inte undanröjs saktar de ner takten i DNA-syntesen och detta kan leda till att DNA-strängen går av och att arvsmassan blir instabil, vilket är ett kännetecken hos cancerceller. Pfh1 är ett motorprotein med den unika förmågan att överkomma dessa naturligt förekommande hinder.
Tillsammans med sin doktorand, Parham Pourbozorgi-Langroudi, samt forskarkollegor vid Princeton och Vanderbilt universiteten har Nasim Sabouri kartlagt DNA-syntesenzymer i arvsmassan och utfört masspektrometri för att studera DNA-kopieringsmekanismen i svamparten Schizosaccharomyces pombe.
Forskarna upptäckte också att Pfh1 interagerar med flera olika enzymer i DNA-kopieringsmaskineriet. Dessutom fann de att Pfh1 helikaset binder till många vanliga regioner i arvsmassan, inte bara där DNA-kopieringen är invecklad utan också i andra regioner där kopieringsmekanismen inte är beroende av Pfh1 helikas. Interaktionen med DNA-kopieringsmaskineriets enzymer och utspriddheten pekar på att Pfh1 ligger nära tillhands och är viktig för kopieringsmaskineriet, samt främjar maskineriets framsteg där det behövs.
– Eftersom det även i humana celler finns regioner där replikationen är svårgenomförd är det troligt att specialiserade helikaser också behövs för att människans DNA-kopiering ska fungera och för att minimera risken att skadad DNA bildas. Humana PIF1 helikas är troligtvis den bästa kandidaten för just denna uppgift eftersom både Pfh1 och hPIF1 båda tillhör samma släkte av helikaser, säger Nasim Sabouri.
Om publikationen:
PLOS Genetics, artikel: Pfh1 is an accessory replicative helicase that interacts with the replisome to facilitate fork progression and preserve genome integrity. Författare: Karin R. McDonald, Amanda J. Guise, Parham Pourbozorgi-Langroudi, Ileana M. Cristea, Virginia A. Zakian, John A. Capra, och Nasim Sabouri.
För mer information:
Nasim Sabouri
Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
072-566 2505; nasim.sabouri@umu.se
När plastkomponenter i olika diagnosverktyg (exempelvis så kallade ”lab-on-a-chip”) traditionellt tillverkats har först själva komponenten formsprutats, och där efter har komponentens olika ytegenskaper lagts till. Materialets egenskaper kan till exempel handla om att ytan ska dra till sig vatten, eller stöta bort det.
Det berättar Wouter van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem på KTH. Han har jobbat med metoden tillsammans med KTH-forskarna Gaspard Pardon och Tommy Haraldsson, och liknar den gamla processen vid att bearbeta en viss del av ett köksbord med vax. Då blir den behandlade delen vattenavstötande.
– När vi formsprutar plast med hjälp av den nya metoden lägger vi samtidigt till vilka ytegenskaper materialet ska ha. Istället för två steg krävs det nu bara ett. Vi har alltså utvecklat en ny plast och en metod för att samtidigt forma och ytmodifiera den.
Vidareutvecklad superplast
Wouter van der Wijngaart berättar att tekniken bygger på fortsatt utveckling av superplasten OSTEMER, som är grunden i KTH avknoppningen Mercene Labs verksamhet. Det är ett företag som springer ur just forskning inom mikro- och nanosystem men också polymerteknologi på KTH.
– De här ”lab-on-a-chip”-komponenterna som tas fram med vår nya formsprutningsteknik är tänkta att hantera små mängder vätska, och ska användas i medicintekniska applikationer.
Han berättar att hittills har chippen varit dyra, och detta har delvis varit ett hinder för en mer utbredd användningen av sådan teknik i sjukvården. Men kan man sänka produktionskostnaden till hälften kommer förhoppningsvis också inköpspriset att gå ner vilket underlättar för diagnosteknik baserad på plast och formsprutningsmetoden.
Wouter van der Wijngaart lägger till att deras forskning ligger på en tämligen hög teknologisk nivå och att det tidigare inte varit uppenbart hur man ska gå tillväga för att förenkla formsprutningsprocessen.
Publikationen:
Simultaneous Replication of Hydrophilic and Superhydrophobic Micropatterns through Area-Selective Monomers Self-Assembly
För mer information:
Wouter van der Wijngaart på 08 – 790 66 13 eller wouter@kth.se.
Fallolyckor kostar samhället cirka 25 miljarder per år, vilket är mer än kostnaden för trafikolyckor (MSB, 2014). Trots detta lägger samhället över tio gånger mer på att förebygga trafikolyckor.
Under två års tid ska ett konsortium, lett av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), utveckla lösningar med målsättningen att minska antalet fallolyckor. Konsortiet har beviljats stöd om totalt 8,8 Mkr från innovationsmyndigheten Vinnova
Lösningarna ingår i ett system som gör det möjligt att identifiera individer med förhöjd fallrisk. Detta för att i tid kunna erbjuda dessa individer stöd som minskar risken för framtida fallolyckor genom till exempel anpassad fysisk träning, utbildning och anpassning av miljön.
Det nu beviljade stödet utgör fas 2 av innovationsprojektet ”MoTFall (Modern Teknik Mot Fallolyckor)” som initierades av samma konsortium 2014. I konsortiet ingår offentliga aktörer, universitet och världsledande företag vilket ger projektet förutsättningar att ta fram och införa konkurrenskraftiga lösningar som stärker Sveriges position i området.
Fallförebyggande åtgärder
– Forskning har visat att fallförebyggande åtgärder kan leda till en minskning av fall och fallskador med 30-60 procent. I projektet MoTFall kommer vi att samla och bygga kunskap kring fallprevention och utveckla olika typer av lösningar som tillsammans ger en fallförebyggande effekt. Genom att monitorera fallrisk över tid och upptäcka när en äldres risk att falla ökar kan man ge denne individanpassat stöd för att leva ett aktivt liv med minskad fallrisk, säger Monika Lydin, SP, som är övergripande projektledare.
– För oss är detta en viktig milstolpe i arbetet mot fallolyckor och ett erkännande av det arbete vi under många år lagt ned på att utveckla algoritmer och tekniska system som kan göra skillnad i människors vardag. Projektet kommer förhoppningsvis ge oss nya kontaktytor och ett breddat samarbete med befintliga partners, säger Jonas Källmén, en av grundarna till Infonomy som står för utveckling av algoritmer och sensorsystem i projektet.
– För vår del är det självklart att delta aktivt i detta innovationsprojekt som kan bidra till att minska lidandet och höja livskvalitén för många äldre personer. Humana ingår tillsammans med Malmö stad och Skurups kommun i konsortiet som utförare av äldreomsorg. Av både mänskliga och samhällsekonomiska skäl är det mycket angeläget att förebygga fall och fallolyckor för äldre personer, säger Eva Nilsson Bågenholm, kvalitetsdirektör på omsorgsföretaget Humana.
Kontakt:
Monika Lydin, SP
Tel: +46 70517 31 92
Mail: monika.lydin@sp.se
De deltar i projektet
SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Infonomy AB, Humana Group AB, Lunds Universitet, Bonnier Academy, Neat Electronics AB, Telia AB, Handelshögskolan i Jönköping, MSD, Innovation Skåne AB, Region Skåne, Malmö Stad, Securitas AB, Kommunförbundet Skåne, Skurups kommun samt ExorLive A/S.
En av ozonlagrets största fiender är dikväveoxid, N2O; en förening mer allmänt känd som lustgas. Det är också en kraftfull växthusgas; ett kilo dikväveoxid kan absorbera ungefär 300 gånger mer värme än ett kilo koldioxid.
Lustgas bildas naturligt i miljön när ammoniak oxideras till nitrat och nitrat reduceras till kväve, men även till följd av förbränning. Gödselanvändning i jordbruket är en starkt bidragande orsak till att lustgasutsläppen ökar. N2O kan dock omvandlas till kvävgas, N2. Denna process utförs bland annat av mikrobsamhällen i jordar och havsbottnar, och är den huvudsakliga kvävesänkan i havet.
I en process som kallas denitrifikation reduceras nitrat och nitrit i en serie reaktioner till kvävgas och återgår till atmosfären. Kvävegasen kan också bildas från ammoniak under så kallad anammox. Även om denitrifiering vanligtvis är den viktigaste processen för avlägsnandet av kväve är anammox stundtals lika tongivande. Båda dessa processer drivs av mikroorganismer, och båda kräver nästan helt syrefri miljö för att äga rum.
Syrekänsliga processer
Mikroorganismerna bakom denitrifieringsprocessen kan grovt indelas i två grupper:
- de som har de genetiska förutsättningarna för hela nedbrytningen från nitrat till kvävgas
- de som endast kan utföra det sista steget, från dikväveoxid till kvävgas.
Den sista gruppen har lyfts fram som särskilt viktiga reglerare av dikväveoxidnivåerna i atmosfären. Båda grupperna är känsliga för syre och behöver en anaerob miljö för att effektivt bryta ner kväveföreningar. Havet är dock en ombytlig plats, och syrenivåerna kring bottnarna fluktuerar beroende på både biologiska och klimatologiska omständigheter.
Det är därför troligt att lokala bottensediments förmåga att verka som kvävesänka och N2O-reglerare varierar med dessa fluktuationer. Om detta handlar en studie från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Doktorand Lea Wittorf är en av studiens upphovspersoner.
– Havet är en viktig lustgasproducent, och kustnära vatten med stor avrinning från jordbruket producerar nog mer än det öppna havet. Men hur mycket denitrifierande bakterier påverkar produktionen vet vi inte, säger hon.
– Vi vet i allmänhet inte särskilt mycket om lustgasreduktion i några ekosystem. I den här studien ville vi därför förstå hur olika mönster av syresättning av havsvattnet påverkar de denitrifierande mikrobsamhällena.
Lea Wittorf inkuberade bottensediment i olika vattenmiljöer; kontinuerligt syresatt, kontinuerligt anaerobt med en blandning av koldioxid och kvävgas istället för luft, och i femdagarscykler växelvis syresatt eller anaerobt. Detta pågick i 137 dagar.
– Vår hypotes var att vattnet med de oscillerande syrenivåerna borde främja denitrifieringen i sedimente. Eftersom denitrifikationen inte kan äga rum under i närvaro av syre i någon större omfattning, samtidigt som den kräver tillgång på nitrat och nitrit, vilka i sig inte bildas i anaerob miljö. Därför ser vi ofta att denitrifikationsprocessen med tiden avstannar i helt anaeroba miljöer, säger Lea Wittorf.
Växlande syresättning gynnar denitrifikation
Forskarnas genomförde DNA-analyser på sedimentproverna för att studera mikrobsamhällets genetiska förutsättning för kvävenedbrytning, och fann att oavsett syresättning var resurserna för denitrifiering signifikant större än för anammox, vilket tyder på att detta är den dominerande kvävecirkulationsvägen i proverna.
– Men vi såg också att mikrobsamhället påverkades olika av respektive syrebehandling. Oscillerande syrenivåer hade en märkbart gynnsam effekt på denitrifierande mikrober. Bland dessa kunde vi se att de med förmåga till hela nedbrytningen från nitrat till kvävgas dominerade över de som enbart kunde utföra det sista steget, från dikväveoxid till kvävgas. Båda grupperna gynnades dock signifikant av den oscillerande syrebehandlingen, säger Lea Wittorf.
Professor Sara Hallin är initiativtagare till projektet.
– Slutsatsen av vår studie är att syre är en mycket viktig faktor för havets kvävekretslopp. Det påverkar både mängden gener för kvävenedbrytning i mikrobsamhället och samhällets artsammansättning. Den för växthuseffekten och ozonlagret viktiga N2O-nedbrytningen visade sig huvudsakligen utföras av bakterier som är kapabla att fullständigt denitrifiera kväve, hela vägen från nitrat, och dessa bakterier påverkades märkbart av syresättningen i vattne, säger Sara Hallin.
Detta är viktig kunskap för att förstå bland annat hur eventuella förändringar i havsmiljön kan påverka växthusgaser i atmosfären.
sara.hallin@slu.se, 018-673209
Studien: Habitat partitioning of marine benthic denitrifier communities in response to oxygen availability
− Avfallet kommer att vara farligt för allt levande i 100 000 år, men på frågan hur det ska förvaras oskadliggjort genom årtusendena eller hur information om det ska förmedlas till framtida samhällen finns inga säkra svar. Man kan se det som att vi som lever i dag lever över våra tidsmässiga tillgångar.
Oerhört långsiktiga klimatskeenden eller kortsiktiga datorprocesser utspelar sig exempelvis i tidsskalor som inte på ett effektivt sätt kan gestaltas via klockor eller kalendrar, menar Ann-Louise Sandahl.
Tiden är ur led
Ann-Louise Sandahl har genom samtida konstverk, filmer och andra estetiska uttryck undersökt hur tid gestaltas och sätts i spel i samtidens visuella kulturer. Hennes avhandling är ett bidrag till det nya fältet för humanistisk miljöforskning, där klimatfrågor tas upp och diskuteras ur humanistiska infallsvinklar.
− Sedan industrialismens genombrott har begreppet tid i mångt och mycket betytt standardtid för västvärldens människor, men standardtidens enheter är inte tillräckliga för att vi ska förstå samtidens många tidsperspektiv. Oerhört långsiktiga klimatskeenden eller kortsiktiga datorprocesser utspelar sig exempelvis i tidsskalor som inte på ett effektivt sätt kan gestaltas via klockor eller kalendrar, det vill säga de verktyg vi till vardags använder för att förstå tid, säger Ann-Louise Sandahl.
Ann-Louise Sandahl visar i sin forskning att konstnärliga uttryck kan bidra med ny förståelse genom att synliggöra tid på nya sätt och visualisera konflikter mellan kortsiktiga och långiktiga skalor, mellan kulturens och naturens tidsperspektiv.
Tiden som en knapp resurs
Ett verk som belyser just konflikten mellan kortsiktiga och långsiktiga tidsperspektiv är filmen Into Eternity (2010), som handlar om slutförvaring av kärnavfall.
− Avfallet kommer att vara farligt för allt levande i 100 000 år, men på frågan hur det ska förvaras oskadliggjort genom årtusendena eller hur information om det ska förmedlas till framtida samhällen finns inga säkra svar. Man kan se det som att vi som lever i dag lever över våra tidsmässiga tillgångar.
Ett annat uttryck som gestaltar tid som en knapp resurs är den konceptuella Doomsday Clock som från omslaget av tidskriften The Bulletin of the Atomic Scientists sänder sitt varnande budskap.
− Visarnas placering avgörs av en grupp forskare som årligen utifrån faktorer som klimatförändringar, krig och global tillgång till kärnvapen uppskattar hur stort tidsmässigt utrymme mänskligheten har kvar innan apokalypsen. Den samlade riskbedömningen för 2016 är att vi har tre minuter kvar till midnatt.
Ett objekt som har som syfte att skapa medvetenhet om en tid som sträcker sig långt förbi en enskild individs livstid är The 10,000 Year Clock, en monumental och långsam klocka som håller på att byggas i ett berg i ett otillgängligt område i Texas. Klockans kommer att mäta timmar, dagar, år, århundraden och millennier i tio tusen år och den som besöker klockan ska få en känsla av att vara i tiden.
− I texter om klockan skrivs årtal med fem siffror i stället för fyra, det vill säga 02016 i stället för 2016, för att visa att också utrymmet där den första nollan i dag står en gång kommer att tas i bruk.
Nya insikter om tid och rum
Det är inte enkelt att förstå tid i skalor som inte direkt går att relatera till ett mänskligt liv, vare sig det gäller extremt kortsiktiga eller extremt långsiktiga. För att göra det krävs att man blir medveten om ett perspektiv som skiljer sig från det vardagliga, enligt Ann-Louise Sandahl.
Ett verk som gjorde just detta, som öppnade ett storskaligt perspektiv var Earthrise at Christmas (1968), den första fotografiska bilden av jorden, tagen av en människa i rymden. Bilden av den bräckliga lilla blå planeten som stiger upp ovanför det grå månlandskapet, omgiven av oändlig svart rymd gestaltade ett nytt, expanderat och svindlande perspektiv i tid och rum.
Bilden visade jordens invånare att deras hemplanet på ett dramatiskt sätt skiljer sig från sina kosmiska omgivningar. Den lät människan få syn på sin egen plats i tid och rum och väckte en vilja att ta hand om planeten.
− Konst och visualiseringar har förmåga att påverka sina betraktare på genomgripande sätt. Visuella uttryck kan belysa etiska frågeställningar, de kan både inspirera och oroa och väcka nya insikter om tid och rum – en uppgift som i dag framstår som en av de allra viktigaste, säger Ann-Louise Sandahl.
Kontakt: Ann-Louise Sandahl, doktorand i konst- och bildvetenskap och konstnär, telefon: 070-5533076, 0340-848 07, e-post: ann-louise.sandahl@gu.se
Avhandlingen: Temporalitet i visuell kultur. Om samtidens heterokrona estetiker
Bild: By NASA / Bill Anders [Public domain], via Wikimedia Commons
Det är Linköpingsforskarna Solmaz Filiz Karabag och Christian Berggren som för en studie har gått igenom samtliga artiklar som dragits tillbaka i vetenskapliga tidskrifter inom ekonomi, organisation och ledning under perioden 2005-15. Totalt handlar det om totalt 184 artiklar – och trenden är växande. Före 2005 fanns inga tillbakadraganden alls, medan 2015 innebar ”all time high”.
Citeringar ger universiteten mer pengar
– Vi kan inte med säkerhet säga att fusket ökar, det kan ju vara så att kontrollen blivit effektivare, säger Christian Berggren, professor i industriell organisation. Vi vet dock att trycket att publicera har blivit mycket starkare under de senaste 10-15 åren.
– Att publicera artiklar är idag helt avgörande för en forskares möjlighet att konkurrera om tjänster, betonar universitetslektor Solmaz Filiz Karabag.
Universiteten vill ha produktiva och högt citerade forskare som gör att man klättrar på rankningslistor och får större anslag.
Linköpingsforskarna menar att konkurrensen om tjänster och anslag kan locka enskilda forskare att röra sig i en gråzon – och att även gå över gränsen för vetenskaplig oredlighet.
Plagiat och fabricerade fakta
– Det behöver inte handla om liv och död som i Macchiarinifallet. Det är förstås ovanligt drastiskt när man påstår att en operationsmetod är framgångsrik samtidigt som patienterna i själva verket dör, säger Christian Berggren.
I Linköpingsforskarnas studie handlar det främst om plagiat eller att forskare fabricerat data.
– Det innebär visserligen inte fysisk skada, men stjäl utrymme för genuina bidrag och undergräver förtroendet för forskare.
Och sannolikt är det bara toppen på ett isberg som man ser.
Linköpingsforskarna gick först ut med en enkät till redaktörerna för 60 tidskrifter som hade återtagit artiklar. Detta hade inte varit något lätt beslut. Många tidskriftsredaktörer drog sig för att gå så långt som till återtagande eftersom det ofta innebär att den utpekade förlorar sin anställning och därför är beredd att med näbbar och klor – och med hjälp av tuffa juridiska rådgivare – kämpa för sin heder.
Salamipublicering för att maximera antalet
– Samtidigt ser vi att intresset för dessa frågor är stort på de vetenskapliga tidskrifterna. I vår nästa enkät gick vi ut till 1000 tidskrifter. Nästan hälften av de 300 som svarade har skaffat program för att upptäcka plagiat innan publicering, berättar Solmaz Filiz Karabag.
Flera redaktörer efterlyser tips både på förbättrat renhållningsarbete och på hur man kan uppmuntra mer kreativa, men samtidigt tillförlitliga bidrag. I studien redovisas några förslag, alltifrån nya former för granskning till hårdare krav på skicka med relevanta datafiler.
Studien tar också upp så kallad salamipublicering, att forskare delar upp sina resultat i många delar som möjligt för att maximera antalet artiklar. Drygt hälften av redaktörerna ser detta som ett växande problem.
Studien har redan lett till ett stort antal reaktioner.
Macchiarinis artiklar fortfarande i The Lancet
– Vi skickade den nyligen till alla vetenskapliga tidskrifter inom området och till forskare som har inspirerat oss och fick snabbt reaktioner från olika delar av världen, berättar Solmaz Filiz Karabag.
Så nu är debatten i full gång. De båda Linköpingsforskarna understryker också vilken avgörande roll de vetenskapliga tidskrifterna har för att komma till rätta med fiffel och båg i forskningen.
– Därför är det så upprörande att den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, som starkt bidrog till att skapa Macchiarinis stjärnstatus, fortfarande inte har dragit tillbaka hans gravt missvisande artiklar, avslutar Christian Berggren.
Publikation: Misconduct, marginality and editorial practices in management, business and economics journals, PLOS One, publicerad 25 juli 2016.
Kontakt:
Christian Berggren, tel 013 -281500 eller 0736-569346, christian.berggren@liu.se (begränsad nåbarhet mån-fred vecka 37).
Solmaz Filiz Karabag, tel 013-282520 eller 0732-703870, solmaz.filiz.karabag@liu.se (föredrar engelska)
– Att ta bort tungmetaller från förorenade miljöer har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. En av de möjliga miljövänliga lösningarna på detta problem är att använda mikroorganismer som kan dra till sig tungmetaller från förorenade källor. På så sätt minskar innehållet av föroreningarna till en säker nivå, berättar Aminur.
I forskningen som ligger till grund för sin avhandling har han studerat tre olika bakteriestammar, en är resistent mot arsenik, den andra mot krom och den tredje är resistent mot nickel. Med hjälp av dessa bakterier har Aminur kunnat bevisa att halten av arsenik, krom och nickel i förorenat vatten kraftigt minskat till en säker nivå.
– Resultaten av min studie lyfter fram betydelsen av att de här bakterierna kan sanera giftiga tungmetaller från förorenade källor och på så sätt minska utsläppen av dessa ämnen ut i naturen.
Stoppa förgiftningar av förorenad mjölk
I framtiden kommer Aminur att forska vidare på att isolera och kartlägga nya bakteriestammar som kan användas för att bryta ner eller minska giftiga ämnen i ekosystemet. Konstant utsläpp av giftiga metaller, bland annat arsenik, kadmium, krom, bly och nickel i vatten, utgör allvarliga hot mot naturen och bidrar till miljöförstöring över hela världen.
– Dessa giftiga tungmetaller kan allvarligt påverka människors hälsa, bland annat genom att framkalla cancer samt förorsaka neurologiska och vaskulära sjukdomar. Det praktiska och långsiktiga målet med min forskning är därför att skydda miljontals människor och deras miljö från dödligt avfall som i många fall släpps ut i naturen från till exempel industrier, gruvor, lant- och skogsbruket samt andra mänskliga verksamheter.
– Resultatet av min forskning kommer förhoppningsvis bli mycket betydelsefullt för utvecklingsländerna där fattiga familjer och byar är mest påverkade av förgiftat dricksvatten och föroreningar i marken.
En annan positiv följd av Aminur Rahmans forskning är att den också kan skydda vilda och tama djur från att äta förorenat foder som halm, gräs, grönsaker osv. Det bidrar i sin tur att risken minskar för att människor ska drabbas av svåra förgiftningar genom förorenad mjölk eller förorenat kött.
Avhandlingen: Bioremediation of Toxic Metals for Protecting Human Health and the Ecosystem
Aminur Rahman är från Bangladesh, har en examen i biokemi och molekylärbiologi från Universitetet i Rajshahi, Bangladesh. Från Högskolan i Skövde har han magisterexamen både i molekylärbiologi och i biomedicin. Sedan 2012 är han anställd som doktorand på Högskolan i Skövde, men registrerad på Örebro universitet. Han har bedrivit sin forskning på Högskolan i Skövde vid Institutionen för biovetenskap. Handledare har varit Abul Mandal, professor i molekylärbiologi, Högskolan i Skövde. Bihandledare, Jana Jass, professor, Örebro Universitet. Aminur Rahman disputerar torsdagen den 22 september 2016.
