Barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos löper en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det är känt sedan tidigare och bekräftas nu i en avhandling vid Göteborgs universitet.
I den undersöks måendet hos barn med minst en förälder som är i kontakt med psykiatrin på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom.
Barnen mår klart sämre
De studerade barnen, i åldern 8 till 17 år, mår klart sämre psykiskt än barn i genomsnitt, visar avhandlingen. Ju yngre barnen är, desto sämre mår de.
– Att barnen mår sämre kan bero på många saker. Men särskilt viktigt är hur förälderns psykiska ohälsa påverkar deras föräldraförmåga och hur familjen hanterar och pratar om det som händer i familjen. Utan rätt stöd till familjen kan barnen må sämre än vad de hade behövt göra, säger avhandlingens författare Lina Wirehag Nordh.
Går att förebygga
Måendet hos barnen går att påverka, enligt avhandlingen. I den undersöktes två så kallade interventioner som inbegriper samtal med familjemedlemmar. Ett av de främsta målen med samtalen är att stödja familjemedlemmar i hur de kan prata om förälderns diagnos och att ge stöd till föräldrarna i hur de kan stödja barnens utveckling.
Interventionerna minskade enligt avhandlingen risken för att barnen själva skulle utveckla psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden – jämfört med andra tillgängliga stödinsatser.
Information missas
Vuxna kan också uppleva ökade psykiska besvär när det primärt är barnen som behöver hjälp av psykiatrin.
I avhandlingen studeras föräldrar till barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Fyra av tio föräldrar angav i samband med barnets första BUP-besök att de hade ökade psykiska besvär. Hälften av dessa föräldrar uppgav ett år senare att de trots sitt dåliga mående inte hade diskuterat det med personalen som de hade mött.
Att inte fråga om föräldrars mående när barn har kontakt med vården kan innebära att viktig information missas, säger Lina Wirehag Nordh.
– Det kan vara information som kan vägleda vilka insatser hela familjen behöver. Föräldrar kan behöva vägledas till eget stöd, men insatser inom barn- och ungdomspsykiatri kan också behöva anpassas mer utifrån familjens situation.
Belyser vikten av att se hela familjen
Sedan 2010 säger hälso- och sjukvårdslagen att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd. Trots det får få familjer den typ av hjälp som studerats i avhandlingen.
Sammantaget belyser studierna vikten av att uppmärksamma alla familjemedlemmar inom psykiatrin och att se till att lämpliga insatser för att stödja hela familjen sätts in.
– Baserat på mina resultat rekommenderar jag fortsatt och mer utbredd användning av de två förebyggande interventionerna som undersökts, säger Lina Wirehag Nordh.
De förebyggande metoderna
De två förebyggande interventioner som undersöktes i avhandlingen heter ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”. De fokuserar på saker som risk- och skyddsfaktorer i barnets liv samt lägger stor vikt vid att förbättra kommunikationen kring förälderns diagnos inom familjen. Interventionerna är lite olika upplagda och omfattar mellan ett och åtta mötestillfällen.
Forskare har i en rapport från forskningsrådet Forte sammanställt det som idag är känt om förskolans roll för barns psykiska välbefinnande.
Extra mycket vinst för vissa
En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Det är tydligt i forskningen, skriver rapportförfattarna.
De positiva effekterna är särskilt tydliga för vissa grupper av barn, som barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation. En bra förskola kan också ge en extra stor skjuts i utvecklingen till barn som i vissa avseenden behöver extra stöd. Det kan handla om barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen eller hjälp i samspelet med andra, sådant som en välfungerande förskola kan ge.
Problem uppmärksammas för sent
Kruxet är att alla förskolor inte är lika bra. Och ett stort problem är att en del barns svårigheter inte uppmärksammas i tid. Ibland dröjer det till skolåldern eller ännu längre innan barnens svårigheter får rättmätig uppmärksamhet, enligt forskningen.
Problem kan i och för sig noteras redan i förskolan, på ett tidigt stadium. Men att personal uppmärksammar svårigheter leder inte per automatik till att särskilt stöd sätts in, även när sådant stöd skulle behövas. Varför? Det finns några förklaringar, enligt forskningsrapporten.
Problematiskt om många behöver stöd
En förklaring handlar om hur barngruppen på förskolan ser ut. Om många barn samtidigt är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen snarare än utifrån enskilda barns behov.
Forskningen visar också att barn med utländsk bakgrund i Sverige mer sällan får särskilt stöd för olika typer av svårigheter som personalen har uppmärksammat.
Tysta barn får mer sällan stöd
Forskningen visar vidare att det är större chans att ett barn får särskilt stöd när barnets beteende uppfattas som en belastning för gruppen. Stödet handlar då främst om att förebygga beteenden som uppfattas som problematiska, till exempel att konflikter uppstår med andra barn. Detta innebär att det särskilda stödet inte alltid utgår från barnets behov utan snarare utifrån vad som krävs för att gruppen ska fungera, skriver rapportförfattarna.
Barn som är passiva, inte är delaktiga i förskolans aktiviteter och inte stör får mer sällan särskilt stöd, vilket kan leda till att de inte får sina behov tillgodosedda.
10 fakta om förskolan – visste du detta?
10 fakta om förskolan och barns välmående, enligt forskningen:
Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan och har bättre social utveckling.
En förskola med låg kvalitet ger inte en utvecklingsmässig fördel för barn jämfört med att inte gå i förskola. Mer om kvalitetsfaktorer i faktaruta längre ned.
En bra förskola, enligt forskningen, ser till att barn känner sig delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Att arbeta med det är viktigare än i vilken grad man tränar olika färdigheter med barnen, till exempel.
Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn mår bra och lär sig lättare när de känner sig engagerade.
Det är viktigt att personalen är lyhörd och fångar upp det som barnen är intresserade av, för att skapa engagemang.
Den svenska förskolan är på vissa håll mycket segregerad, vilket i sin tur hänger ihop med en segregerad bostadsmarknad och det faktum att det flesta väljer en förskola nära hemmet.
Att en barngrupp har många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer ökar belastningen på förskolepersonalens möjlighet att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.
Bristen på utbildade förskollärare och en låg andel specialpedagogiskt innehåll i utbildningen påverkar möjligheterna till stöd för de barn som behöver det.
Barn i socioekonomiskt svaga områden och barn i familjer med utländsk bakgrund har jämförelsevis störst ”nytta” av högutbildad personal. Effekten av högutbildad personal blir alltså allra störst för de barnen.
Det är mindre vanligt med högskoleutbildade förskollärare i förskolor i socioekonomiskt svaga områden i Sverige.
Källa: Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, Forte.
Så är en bra förskola
Utifrån EU-forskning kännetecknas en bra förskola av följande:
Samspel som är ömsesidigt, kärleksfullt och ständigt återkommande.
Personal med god utbildning och stort engagemang i sitt arbete.
Antal barn per lärare och gruppstorlek som ger möjlighet till adekvat samspel med barnen.
Återkommande utbildning och handledning för personalen som garanterar kontinuitet, stabilitet och ständig kvalitetsförbättring.
En förskolemiljö som är säker, hälsosam och tillgänglig för barnets vårdnadshavare.
Källa: Fortes rapport Förskolans roll för att främja psykisk hälsa. Kvalitetsindikatorerna är framtagna av det EU-finansierade projektet CARE.
Precis som människans tarmar innehåller en rik bakterieflora, frodas många slags bakterier i våra dricksvattenledningar.
På insidan av rörväggarna finns en tunn och kletig beläggning, så kallad biofilm, med bakterier. Dessa bakterier har alltså överlevt tillförseln av klor vars viktigaste uppgift är att döda bakterier i allmänhet och särskilt dem som är skadliga för hälsan.
Ett vanligt glas dricksvatten innehåller massor av ofarliga bakterier. Däremot är kloret inte helt oproblematisk.
– Klor är ett effektivt sätt att desinficera, men det finns bevisad risk för hälsopåverkan. Klor har kopplats till cancer och fosterskador. Att studera om klor kan ersättas med andra metoder är därför relevant, säger forskaren Catherine Paul vid Lunds universitet.
Studier i ett riktigt vattensystem
Hon har i många år studerat dricksvattnets mikroflora och olika slags reningsmetoder.
I en ny studie har hon och forskarkollegor samarbetat med det kommunala bolaget Vatten och miljö i väst AB, Sweden Water Research AB och Totalförsvarets forskningsinstitut. Studien bygger på flera års övervakning av den befintliga mikrofloran i dricksvattenledningar i Varberg.
– Ett sådant här samarbete mellan akademi, industri och statliga aktörer är mycket speciellt, skulle jag tro. Vi har olika nyckelkompetenser och det faktum att studien gjorts i ett riktigt system gör resultaten mer tillförlitliga än om vi endast hade gjort labbstudier, säger Catherine Paul.
Klor skippades i Varberg
Idag renas dricksvatten i flera steg. Först via olika slags filter och sandbäddar – vattenbolag gör på lite olika sätt – men som sista steg tillsätts nästan alltid klor.
I Varbergs kommun skippades klor under 2020 eftersom man nyligen installerat ett lite dyrare så kallat ultrafilter, som är en typ av extremt finmaskigt filter som hindrar farliga mikroorganismer från sjöar och grundvatten att slinka igenom. Kloret bedömdes som överflödigt, även om det var oklart hur konsekvenserna för bakteriefloran skulle bli.
Två månader före klorstoppet och tre månader efter tog forskarna vattenprover för analys från flera olika punkter i nätet.
I labbet filtrerades DNA-sekvenser fram och jämfördes med databaser för att lägga ett pussel över mikrobiomet, det vill säga mikroorganismer som bakterier. Ett år senare återvände forskarna och tog nya prover för att se hur det slutgiltiga mikrobiomet såg ut.
– Det är som en ny restaurang flyttar in. Kloraminet tar inte bara död på vissa bakterier, det är också mat för andra bakterier. Under perioden kunde vi se hur bakteriebuffén ändrades.
Ofarlig rovbakterie dök upp
När kloret försvann svalt vissa bakteriarter medan andra växte och frodades. Forskarnas stora förvåning kom när de i den tredje klorfria månaden observerade att vissa bakterier drastiskt rasade i antal. Samtidigt ökade en speciell slags bakterie, nämligen rovbakterien Bdellovibrio.
– Just denna slags bakterie har vi inte sett i tidigare studier av det här dricksvattennätet. Den har förmodligen legat gömd i biofilmen men fick nu sin chans. Den är helt ofarlig för oss människor.
Bedömningen att kloret blev överflödigt när ultrafiltret tillsattes visade sig vara riktigt. Men forskarnas intresse handlade inte främst om att utforska effekten av ultrafilter. Snarare vill de förstå dricksvattenrörens dolda mikroflora bättre.
På sikt kanske kan man hälla i en mix av bakterier i stället för klor?
– Det krävs fler studier för att bättre förstå hur naturen fungerar inom byggd miljö. Jag skulle gärna vilja veta hur alla dricksvattenbakterierna påverkar oss. De är inte är skadliga, men kanske är de till och med hälsosamma? Våra slutsatser är alltså att det går att få säkert och rent dricksvatten utan klor. Vi observerade ingen ökad risk, vilket var vattenbolagets farhåga, säger Catherine Paul.
Förutom den typ av ultrafiltrering som används i Varberg finns andra sätt att rena vatten utan klor, till exempel UV-ljus eller biofilter.
– Fördelar och nackdelar finns med alla metoder. UV-ljus är en effektiv metod, men en nackdel är att lamporna drar mycket energi. Biofilter kräver ofta ingen energi alls, men tar upp väldigt mycket plats. Ultrafilter är dyrt. På många dricksvattenverk i Sverige renas vattnet med en kombination av olika metoder. Men klor är inget måste om man har andra strategier för att ta hand om och övervaka bakterier, visar vår studie, säger Catherine Paul.
Catherine Paul, ocent och universitetslektor i teknisk vattenresurslära och teknisk mikrobiologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, catherine.paul@tvrl.lth.se
Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys för att se hur klimatförändringarna påverkat några av Sveriges vanligaste blommor. Årets observationer gjordes mellan den 5 och 6 juni.
Nu har rapporterna från 1100 medborgarforskare analyserats för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder – och om det finns någon skillnad jämfört med förr, något som kan bero på klimatförändringar.
Blåklockan dröjer ännu
Forskarna har bland annat velat se om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet.
– Den är ganska senblommande och det visar sig även i år att den inte hade kommit igång riktigt än. Vi fick in ett fåtal ”spridda skurar” med rapporter om blommande blåklockor och det var egentligen bara i de allra sydligaste delarna av Skåne där vi kan säga att den har börjat blomma, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.
Liljekonvaljer långt upp i Norrland
Några av de andra blommorna i Försommarkollen har däremot kommit igång och blommar rikligt i stora delar av landet.
Liljekonvalj och syrén blommar långt upp i Norrland och häggens blomning är redan avslutad, förutom i de allra nordligaste delarna. Den mer senblommande rönnen har precis börjat blomma i sydligaste Norrland och prästkragen blommar upp till Mälardalen.
Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även för 150 år sedan och fram till början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer. Det innebär att uppgifter kan jämföras. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid kan forskarna analysera om klimatförändringseffekter påverkat växters blomning.
Betydligt snabbare blomning i norr
Forskarna kan konstatera att blomningen för alla arter nått betydligt längre norrut än tidigare vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Prästkrage och rönn började förr inte blomma före den 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.
– När vi jämför häggens blomning nu med vad vi såg i Vårkollen vid Valborgshelgen, så har den alltså på de här veckorna i stort sett hunnit blomma av sig i hela landet, medan syrénen ligger lite efter, säger forskaren Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Kontakt:
Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket, ola.langvall@slu.se
Den stora ökningen sker trots att 2021 års värsta konflikter, de i Jemen och Afghanistan, trappades ned betydligt under 2022. Istället ökade våldet kraftigt i Ukraina och Etiopien under 2022.
Krigen i Etiopien och Ukraina resulterade då tillsammans i 180 000 stridsrelaterade dödsfall. Det är lågt räknat – informationen om döda är fortfarande oklar och förväntas justeras när mer information blir tillgänglig. Men trots oklarheterna visar statistiken att långt fler människor dödades i dessa två krig i fjol jämfört med hur många som dödades i konflikter året före.
Kriget i Ukraina inte blodigast
Många tror att Rysslands krig i Ukraina var det allra blodigaste under 2022. Men det stämmer inte, säger Shawn Davies vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, där siffrorna har tagits fram.
– I själva verket dog fler människor i Etiopien, där det tigreanska folkets befrielsefront TPLF har slagits mot den etiopiska armén, stöttad av Eritrea, sedan hösten 2020.
Krigen i Etiopien och Ukraina har i stor utsträckning utkämpats som skyttegravskrig. I båda fallen har flera av de stridande parterna anklagats för att använda mänskliga vågor av nyrekryterade soldater som kanonmat.
Konflikter mellan stater ökar
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 är det första storskaliga mellanstatliga kriget på 20 år. Och även om konflikter mellan stater fortfarande är relativt ovanliga har de ökat under de senaste åren.
– Fler stater blandar sig också in i konflikter i andra länder, där de stöder rebellgrupper mot en regering, vilket i praktiken betyder att två stater strider mot varandra, säger Therese Pettersson, projektledare vid UCDP.
Antalet väpnade konflikter i världen där stater strider mot varandra eller där minst en stat strider mot en rebellgrupp fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå. Uppsala Conflict Data Program registrerade 55 sådana konflikter under 2022.
Motsvarande siffra har varierat mellan 31 och 39 under åren 2000 till 2013.
Från 2015 och framåt har dessa konflikter fortsatt att öka och har legat på mellan 52 och 56 varje år.
Icke-statliga konflikter ökar också
Även antalet icke-statliga konflikter, där rebellgrupper eller andra väpnade grupper slåss mot varandra, ligger på en rekordhög nivå. Totalt registrerades 82 sådana konflikter under 2022 av forskarna vid Uppsala universitet.
Nio av de tio dödligaste icke-statliga konflikterna ägde nio rum i Mexiko där rivaliserande drogkarteller har stridit om kontroll sedan 1980-talet. Gängrelaterat våld har även ökat kraftigt i Brasilien, Haiti, Honduras och El Salvador under de senaste åren.
Civila attackeras medvetet
Även så kallat ensidigt våld, där civila är måltavlan, ökade under 2022. Minst 11 800 civila dödades i denna typ av riktat våld, utfört av 45 olika stater eller organiserade grupper. Rebellgruppen Islamiska staten, IS, var den aktör som dödade flest, men även stater attackerade civila på flera håll. Ryssland och Eritrea använde båda mycket våld mot civila i krigen i Ukraina och Etiopien under fjolåret.
Rapporten kommer att publiceras i tidskriften Journal of Peace Research. Se även denna rapport från The Peace Research Institute Oslo, PRIO.
Kontakt:
Shawn Davies, analytiker vid UCDP, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet shawn.davies@pcr.uu.se
Sveriges allmänna pensionssystem förändrades runt millennieskiftet. Dels skedde en övergång från ett så kallat förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, dels förändrades delvis finansieringen av systemet genom att inkludera den fondbaserade premiepensionen.
Även grundskyddet i pensionen, som spelar en stor roll för personer med relativt låga inkomster, förändrades från dåvarande folkpension till det som idag kallas för garantipension.
– Som en effekt av åldrande befolkningar har många pensionssystem världen över varit, och är fortfarande, i behov av reformer. Sverige är något av ett föredöme när det kommer till att ha fått till stånd så omfattande förändringar, vilka har skapat ett mer finansiellt hållbart pensionssystem, säger forskaren Markus Peters vid Stockholms universitet.
Inkomsterna påverkas
Men även om det nya systemet är mer rustat för ökande livslängder behöver det inte vara hållbart i en vidare mening, enligt Markus Peters.
– Om individer exempelvis inte förstår pensionssystemet, eller innebörden av att byta ett system mot ett annat, så kan pensionsinkomsterna visa sig vara lägre än vad som förväntats, säger han.
Han har i en avhandling jämfört sparbeteenden hos personer som inte påverkades av pensionsreformerna med personer som påverkades. Det har gjorts genom att kombinera förmögenhetsdata med matematiska modeller.
Detaljerade data över svenskarnas tillgångar och skulder gör det möjligt att kartlägga hur olika individer sparar mer eller mindre – antingen genom att avsätta en del av sina inkomster till eget sparande, eller genom att förbruka det kapital som sparats sedan tidigare.
Personer ändrade inte beteende
Studien fokuserar på årskullarna som föddes 1938–1940 och som tillhör de äldsta grupperna som delvis övergick till det nya systemet. De var strax under 60 år när förändringen av det allmänna pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen. De är därför extra intressanta att studera eftersom stundande pensionering borde inneburit en relativt stor drivkraft att följa utvecklingen av framtida inkomster.
– Trots att sparandet borde öka för att motverka lägre pensionsinkomster i det nya systemet så förändrade majoriteten av de påverkade individerna inte sitt sparande. Detta beteende är förenligt med teorier där individer är ouppmärksamma på effekterna av vissa typer av pensionsreformer, till exempel på grund av låga nivåer av finansiell kunskap eller begränsad kunskap om reglerna i pensionssystemen, säger Markus Peters.
Mer stöd behövs för att planera pensionen
Enligt Markus Peters visar resultaten att människor behöver mer stöd för att uppskatta sina framtida pensionsinkomster och planera inför pensioneringen.
– Att fatta långsiktiga finansiella beslut är svårt i sig, och det ställer höga krav på individen att dessutom behöva sätta sig in i ett komplext pensionssystem. Samtidigt har individer olika behov och det är näst intill omöjligt att utforma ett system som genererar de pensionsinkomster som olika individer behöver, säger han och fortsätter:
– Jag hoppas att avhandlingen kan motivera till att lägga mer resurser på att förbättra individers finansiella planering, snarare än att göra fler förändringar och tillägg i det nuvarande pensionssystemet, säger Markus Peters.
Så förändrades pensionssystemet
Finansieringen av det svenska pensionssystemet förändrades på flera sätt vid millennieskiftet, delvis genom att inkludera den fonderade premiepensionen, där individer själva kan göra egna fondval för sitt pensionssparande eller vara kvar i det statliga förhandsalternativet.
Den största delen av insättningarna till systemet går dock inte till premiepensionen utan till det som idag kallas inkomstpensionen. Denna del ändrades genom att övergå från ett så kallat förmånsbaserat system till ett avgiftsbaserat system.
I ett förmånsbaserat system definieras hur stora förmåner som individer kommer att få i pension, till exempel som andel av sina tidigare arbetsinkomster. I ett avgiftsbaserat system definieras i stället storleken på avgifterna som utgör de insättningar till pensionssystemet som görs under arbetslivet.
Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, markus.peters@iies.su.se
Studien är en omfattande registerstudie. Forskarna hittade den ökade förekomsten av sjukdomar och skador hos såväl män och som kvinnor med autism och oavsett om personerna hade intellektuella funktionsnedsättningar eller inte.
Forskarna kopplade ihop nationella register och jämförde risken för fem typer av skador och 39 åldersrelaterade fysiska åkommor hos människor över 45 år.
Autism
Autism är en funktionsnedsättning som påverkar en persons sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Den som har autism har svårigheter med samspel och kommunikation och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.
Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel adhd, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi. De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer förekommer – från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning.
Av drygt fyra miljoner personer födda mellan 1932 och 1967 hade 1 930 kvinnor och 3 361 män fått en autismdiagnos.
Människor med autism, visade det sig, löpte en förhöjd risk för fyra av fem studerade skador, där självskada stod för den största riskökningen följt av förgiftning, fallskador samt andra kroppsskador.
Risken ”oroväckande hög”
– Risken för självskada var oroväckande hög, hela sju gånger högre än hos personer utan autism. Orsakerna är till stora delar okända. En möjlig bidragande faktor kan vara psykiatriska tillstånd som ofta förekommer tillsammans med autism, som ångest och depression, säger Shengxin Liu, doktorand vid Karolinska Institutet.
Utöver skadorna fann forskarna även en ökad risk för 15 fysiska åkommor. Bland annat hade autistiska personer en trefaldigt ökad risk för blodbrist och försämrad blodsockerreglering samt en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärtsvikt, typ-2-diabetes och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Viktigt att måna om äldre autister
– Nu behöver vi ta reda på vad dessa samband beror på och hur de påverkas av exempelvis genetik, ålder vid autismdiagnos, behandling med psykofarmaka och psykosociala faktorer, säger Mark Taylor, forskare vid Karolinska Institutet.
– Men framför allt är det viktigt att forskare, personal inom vård och omsorg och beslutsfattare samarbetar för att se till att vuxna och äldre autistiska personer får en bättre livskvalitet.
Eftersom studien är en observationsstudie går orsakssamband inte att fastställa. Forskarna har heller inte kunnat ta hänsyn till sådant som socioekonomiska faktorer.
Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. shengxin.liu@ki.se
Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har en stor förmåga att anpassa sig till människans miljöer.
Lägre nivå av stresshormon
Omfattande vintermatning gör att talgoxpopulationerna är tätare i stadsmiljöer. Men trängseln verkar inte leda till högre stressnivåer, enligt en studie vid Lunds universitet. Tvärtom uppvisar stadstalgoxarna lägre nivåer av stresshormon jämfört med talgoxe-kusinerna från skog och landsbygd.
– Talgoxens höga kognitiva förmåga gör den mycket anpassningsbar och de urbana talgoxarna verkar ha anpassat sig så bra till den nya miljön att de inte blir stressade av den höga populationstätheten. En alternativ förklaring är att det var de mest flexibla och smarta individerna som från början lyckades kolonisera urbana miljöer, säger Anders Brodin, biolog vid Lunds universitet.
Hormon mättes i stjärtfjädrar
I studien jämförde forskarna halterna av stresshormonet kortikosteron hos talgoxar i olika urbana miljöer, exempelvis parker och villaträdgårdar, med talgoxar i skogsmiljö. Hormonnivån mättes i stjärtfjädrarna.
– Dessa växer ut under två till tre veckor under slutet av sommaren och början av hösten vilket ger oss ett bra mått på den genomsnittliga hormonnivån under en sammanhängande period, säger Anders Brodin.
– Under den här tiden bildas vinterflockarna och då är hög rang viktigt för att överleva vintern. Detta gör att det blir många skärmytslingar när individerna ska inordna sig i flocken.
Vanlig gäst vid fågelbord
Det är viktigt att förstå hur urbanisering påverkar olika djurarter, menar forskarna. Talgoxen är intressant bland annat eftersom den är vanlig vid fågelborden.
– Att ha småfåglar i trädgården är en trivselfaktor för många människor och vår studie tyder på att fågelmatning är mycket viktig för att arter som talgoxen ska kunna leva nära oss, säger Anders Brodin.
Omställningen från en fossildriven till eldriven fordonsflotta har hittills framför allt synts inom lätta fordon, som personbilar och distributionsbilar.
När det gäller tunga lastbilar som kör långa sträckor har omställningen gått långsamt. Den rådande uppfattningen är att sådana fordon skulle behöva stora batterier, som upptar så mycket lastkapacitet att eldriften inte blir lönsam.
Men nu har forskare på Chalmers kommit fram till att el faktiskt kan vara ett billigare alternativ till diesel – även för tunga transporter.
− Vi har tittat på ett scenario där tunga lastbilar kör mellan Helsingborg och Stockholm. Vi har jämfört två olika batteristorlekar och två tänkbara priser på snabbladdning. Vår slutsats är att transporterna ser ut att kunna elektrifieras på ett kostnadseffektivt sätt, säger forskaren Johannes Karlsson vid Chalmers tekniska högskola.
Modell utgår från skånskt åkeri
I studien skapade forskarna en modell baserad på data från ett verkligt åkeri i Helsingborg. Det valdes eftersom det kan anses ha typiska uppdrag och förutsättningar för ett åkeri i den delen av Sverige. Åkeriet kör även transporter på långa sträckor.
Det stora batteriet behövde inte laddas på vägen utan bara på företagets egna depåer, men tog å andra sidan mer av lastkapaciteten. Det mindre batteriet behövde snabbladdas på vägen, men krävde inte lika mycket av lastkapacitet. Resultatet visade att det var lönsamt att köra på el för åkeriet i studien.
− Med rätt batteristorlek bör det i många fall vara möjligt att elektrifiera de tunga lastbilarna så att kostnaden blir densamma eller lägre jämfört med om lastbilarna drivs av en dieselmotor. Den bästa storleken på batteriet avgörs av om man kör lätt last, som paket eller grönsaker, eller om man kör tung last som drycker eller virke, säger Johannes Karlsson och fortsätter:
− Andra viktiga faktorer som påverkar valet av batteristorlek är körmönster och priset på snabbladdning. Ett realistiskt framtidsscenario är att lastbilar har olika batteristorlekar.
Hoppas skynda på omställning
Att investera i batterier och laddningsutrustning innebär en kostnad. För att investeringen ska löna sig har forskarna i en tidigare studie visat att batteriet i en eldriven lastbil behöver laddas och laddas ur minst 1400 gånger, vilket är något som de flesta kommersiella fordon överskrider under sin livstid.
Studier av den typ som gjorts vid Chalmers är ovanliga. När det gäller elektrifiering av tunga lastbilar har man tidigare i huvudsak undersökt scenarion där lastbilarna rör sig och laddas inom ett avgränsat område, som till exempel en hamn.
Chalmersforskarna hoppas nu att deras resultat ska påskynda omställningen från diesel till el inom tunga lastbilstransporter.
− Vi har visat att man kan elektrifiera en tung fordonsflotta på ett konstadseffektivt sätt. Det bör kunna leda till att företag verkligen vågar satsa på en omställning. Ekonomiska incitament brukar innebära att förändringar kan gå snabbt, och vår studie är realistisk för många transportuppdrag, säger forskaren Anders Grauers på Chalmers.
Mer om studiens beräkningar:
Priset på diesel sattes till 1,20 euro per liter och priset på snabbladdning till 0,17 euro per kilowattimme respektive 0,40 euro per kilowattimme. Priserna är angivna utan moms. I övrigt utgick forskarna från att kostnader som till exempel service var lika för lastbilarna oavsett om de kördes på el eller diesel.
Johannes Karlsson, doktorand i reglerteknik, institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola, johannes.karlsson@chalmers.se
Anders Grauers, docent i reglerteknik, institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola, anders.grauers@chalmers.se
En skogsbrand förändrar hela landskapet och skapar livsmiljöer som många arter är beroende av för sin överlevnad. Efter en brand bildas mycket död ved, och de träd som överlever blir rika på tjära och kan leva väldigt länge.
I dag har arealen skog som brinner minskat betydligt på grund av effektiv brandbekämpning.
Ett sätt att gynna brandberoende arter är att utföra kontrollerade bränder, så kallade naturvårdsbränningar. De är av säkerhetsskäl ofta mindre i storlek och har lägre intensitet jämfört med naturliga skogsbränder.
Större mångfald foder
I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskare studerat hur skogsbränder påverkar mängden lämpligt foder till älg. De har också undersökt hur mycket älgarna nyttjar de brända skogarna.
– Resultaten visar att de naturliga bränderna gav en större mångfald av foder och större mängd kvistar, framför allt av löv, jämfört med naturvårdsbränningarna. Vi såg också att älgarna verkar uppehålla sig mer och beta mer i de naturligt brända områdena jämfört med naturvårdsbränningar och skogar som inte brunnit, säger forskaren Emelie Fredriksson vid SLU.
Naturliga skogsbränder bäst
Studien genomfördes på drygt tio år gamla brandfält i Norrbotten och intilliggande kontrollområden som inte brunnit. Där undersökte forskarna fodertillgång, betestryck och älgarnas användning av miljöerna.
– Vi såg att stora skogsbränder skapar goda foderresurser för älg. Naturvårdsbränning kan mycket väl användas för att förbättra fodertillgången av framför allt löv, som är en viktig födoresurs för älg, men i sådana fall måste bränningen ännu mer likna en naturlig skogsbrand, säger Therese Löfroth, universitetslektor vid SLU.
Emelie Fredriksson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, emelie.fredriksson@slu.se
Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se
För att kärnavfall inte ska vara skadligt för omgivningen behöver det förvaras på ett säkert sätt i hundratusentals år. Även om flera länder har kommit en bit på vägen finns idag ingen färdig och genomförd lösning.
Frågan lyser med sin frånvaro
Och diskussioner om den kritiska avfallshanteringen lyser med sin frånvaro. Det menar Hannes Lagerlöf, doktorand i sociologi, i en avhandling vid Göteborgs universitet. Problemen med slutförvaring framställs som lösta, tonas ned eller ignoreras, enligt Hannes Lagerlöfs forskning.
Bland annat finns en tendens att skilja avfallsfrågan från frågan om kärnkraft. Det gäller inte bara den politiska debatten, utan även om politikens organisation.
Mer än en teknisk fråga
– I Sverige finns en process för avfallsfrågor som är organisatoriskt skild från politiska frågor om energipolicy och energipolitik. Vi tar oss an avfallsfrågan som en strikt teknisk fråga som ska hanteras med vetenskap och teknologi, säger Hannes Lagerlöf.
En konsekvens, menar han, är att det politiska samtalet blir mindre transparent och demokratiskt samtidigt som centrala värdefrågor försvinner. Det är frågor som vad samhället behöver energi till, vad som ska produceras och vem som ska använda det som produceras. Det kan också handla om hur mycket risk människor är villiga att utsätta sig för.
– De här frågorna behöver man inte vara teknisk expert för att diskutera. Dem kan alla ta ställning till.
Samtycke – men från vem?
En viktig princip som förläggningen av slutförvar lutar sig mot idag handlar om samtycke. För att få förvara avfall på en specifik plats måste lokalbefolkningen ha gett sitt godkännande.
I fallet Östhammar, där en anläggning för slutförvar planeras, har industrin arbetat med ekonomiska incitament och kommunikationsinsatser för att nå samtycke. Men principen om samtycke faller om man betänker att avfallet kommer att finnas kvar i Östhammar i tusentals år framöver och att det inte är en lokalt avgränsad fråga, säger Hannes Lagerlöf.
– Problemet med jämlikhet mellan generationer kvarstår ju även om dagens generationer samtycker. Om det finns motstånd mot slutförvaret om 50 år får man hänvisa till vad Östhammarborna tyckte idag. Hur man än vrider och vänder på det blir det svårt att legitimera.
Att lita på lösningar som inte finns
Det avfall kärnkraften redan har producerat måste samhället hantera och leva med. Men det finns andra samhällsproblem där samhället har större möjlighet att påverka lösningarna och utfallet, menar Hannes Lagerlöf. Han säger att kärnavfallsfrågan där kan fungera som ett varnande exempel.
– Det finns till exempel många likheter med klimatdebatten. Det pratas om ”carbon capture and storage” men också om andra framtida teknologier som ska avhjälpa dagens problem. Så länge lösningar saknas är det en konstig slutsats att dra – att vi kan fortsätta leva som vi gör med hänvisning till icke existerande teknologi. Frågan om hantering av använt kärnbränsle visar tydligt på bristerna i sådana tankegångar.
Hannes Lagerlöf, doktorand vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap hannes.lagerlof@gu.se
Forskare från 24 länder har analyserat och jämfört genomen, arvsmassan, från 233 primater. Det är nästan hälften av alla existerande primatarter på jorden.
Studierna ger ny information om deras genetiska mångfald och släktskap, något som är viktigt för att förstå och bevara den biologiska mångfalden hos människans närmaste släktingar.
Över fyra miljoner mutationer
Genom att jämföra genomen från primatarterna med människan, har forskarna identifierat 4,3 miljoner vanliga mutationer som påverkar sammansättningen av aminosyror och kan förändra funktionen hos proteiner − något som leder till många mänskliga sjukdomar.
Den nya datauppsättningen innehåller information om primater från Asien, Amerika, Afrika och Madagaskar. Katalogen har gjort det möjligt för forskargruppen att producera ett evolutionärt träd av primater för att förbättra förståelsen av deras evolutionära historia.
− Vi kan lära oss mycket om den evolutionära vägen som gjorde oss till människor genom att studera våra närmaste släktingar. Många primatarter är hotade av utrotning, så att förstå hur de skiljer sig åt i genetisk mångfald och förekomsten av skadliga mutationer är avgörande för deras framtida bevarande, säger Katerina Guschanski, forskare vid Uppsala universitet.
Studierna visar komplex evolution
Studierna har också visat att genetiken hos primater inte alltid överensstämmer med deras taxonomi, det vill säga klassificering. Forskarna hittade flera fall där relationer mellan primatarter inte följer ett enkelt grenträd, och som troligen är ett resulterat från genflöde som hände för länge sedan.
− Primaternas oerhörda mångfald, som kan studeras med detta unika dataset, visar hur komplex evolutionen kan vara. Arter kan separera och mötas igen för att utbyta gener som kan vara viktiga för deras överlevnad, säger forskaren Axel Jensen vid Uppsala universitet.
Katalogen har även halverat antalet genomiska innovationer som ansågs vara unika för människan. Denna observation underlättar identifieringen av de mutationer som inte delas med andra primater och som kan vara grunden för de egenskaper som gör oss till människor.
− Vi är alltid väldigt nyfikna på vår egen art – människan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje art som lever idag är lika unik som människan är. Det producerade datasetet kommer att möjliggöra framtida studier av exakt vad som gör de icke-mänskliga primaterna unika, säger Katerina Guschanski.
Sällsynta mutationer kan öka risken för sjukdom
Mutationer som leder till att det protein som genen kodar för ändras kallas för missense-mutationer, och kan påverka hälsan negativt. En av begränsningarna för mänsklig genetik är att det − bland hundratusentals sådana mutationer − är mycket svårt att upptäcka de som orsakar sjukdomar.
För närvarande är de genetiska orsakerna till många vanliga sjukdomar, som diabetes och hjärtsjukdomar, okända. Det beror antingen på bristen på genetisk information eller på grund av det stora antalet genetiska faktorer som är inblandade.
Vissa sjukdomar antas uppstå när en uppsättning genetiska variationer eller mutationer med en ”lindrig” effekt samverkar för att orsaka en sjukdom, till exempel diabetes eller cancer.
Artificiell intelligens bidrog till forskningen
Identifieringen av sjukdomsorsakande mutationer har gjorts med hjälp av en AI-algoritm. Den kan sägas vara en slags ChatGPT för genetik som använder genomsekvens istället för mänskligt språk.
− Sex procent av de 4,3 miljoner missense-mutationer som identifierats är vanliga hos primater och anses därför vara ”potentiellt godartade” vid mänskliga sjukdomar, med tanke på att deras närvaro tolereras i dessa djur, säger Kyle Farh vid forskningsföretaget Illumina som utvecklat algoritmen.
Katerina Guschanski, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet och vid University of Edinburgh, katerina.guschanski@ebc.uu.se
Axel Jensen, doktorand vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, axel.jensen@ebc.uu.se
Vid slutet av 1800-talet rekommenderades fönster och tillgång till dagsljus i mjölkladugårdar. En ljus ladugård sågs som en förbättring av inomhusmiljön, personalens arbetsförhållanden och djurhälsan.
Nästan hundra år senare visade forskare att mjölkproduktionen hos kor kan öka med 0,5 till 3,3 kilo dagligen om det naturliga dagsljuset utökades med hjälp av artificiellt ljus till totalt 16 eller 18 timmar. Mer ljus än så har ingen effekt, eftersom korna även behöver en mörk period.
Blått och rött ljus har förespråkats
I takt med att LED-armaturer har blivit mer tillgängliga och avancerade har de blivit intressanta också i lantbruket, eftersom de håller länge och är energisnåla. Tillverkarna har även marknadsfört möjligheten att utnyttja ljus i olika färger. Teorin har bland annat varit att blått ljus skulle öka kornas aktivitet och att rött ljus kan användas under natten så att personalen kan övervaka djuren utan att störa dem, eftersom det röda ljuset inte uppfattas som ljus av kor.
Dock har tydliga vetenskapliga belägg för påståendena saknats.
De här frågorna har Sofia Lindkvist vid SLU fördjupat sig i, i ett doktorsarbete. Hon har undersökt hur ljusmiljön i kostallar påverkar mjölkkor.
Pupillen reagerar inte på rött ljus
I en studie undersöktes hur kornas pupiller reagerar vid olika färg på ljuset. Det visar sig att de reagerar annorlunda på rött ljus jämfört med vitt och blått.
– Det skulle kunna visa att det finns en sanning bakom påståendet att korna inte ser rött ljus. Men när vi sedan jämförde dessa tre ljusfärger när de användes som artificiellt dagsljus under fem veckor kunde vi inte se någon skillnad i vare sig dygnsrytm eller mjölkmängd. Att ögonen inte reagerade på rött ljus beror nog snarare på att det röda ljuset inte stimulerar de näthinneceller som signalerar att pupillen ska dra ihop sig, säger Sofia Lindkvist.
Mjölkmängden var konstant
Det faktum att mjölkmängden var konstant med alla tre ljusfärger under en period när den förväntades minska tyder på att ljusintensiteten och antalet timmar med ljus är viktigare än färgen på ljuset, enligt avhandlingen.
– Vi undersökte också nivån av sömnhormonet melatonin i blodet, som är kopplad till vår biologiska klocka, och det visade sig att korna svarade hormonellt på samma sätt oavsett färg. Ett starkt rött ljus uppfattades som dag och det var inte heller någon ökad aktivitet med blått ljus. Ett vanligt vitt ljus fungerar bra, man behöver inte krångla till det, säger Sofia Lindkvist.
Klarar hinderbana i mörker
I doktorsarbetet gjordes också en studie där korna fick gå igenom en hinderbana i olika ljusmiljöer. Det handlade om ljusa och mörka miljöer, men också om jämnt och ojämnt ljus samt ljus med olika färg.
Korna gick lika obehindrat igenom banan i mörker som i starkt vitt ljus, visade det sig.
I svagt rött ljus, där vissa delar av hinderbanan var bättre upplysta än andra, gick korna dock långsammare och verkade undersöka sin omgivning närmare. Forskarnas slutsats är att kor ser bra i mörker, men är mer försiktiga i en ganska mörk miljö med ojämn belysning.
– Det här är intressant eftersom nattbelysning är obligatorisk för nötkreatur enligt den svenska djurskyddslagen, medan man i exempelvis Storbritannien måste ha det släckt under natten. Korna ser bra i mörker så det finns egentligen ingen anledning att ha det ljust nattetid, säger Sofia Lindkvist.
Olika ljus på gårdar
Ljusmiljöerna i svenska kostallar skiljer sig mycket åt, konstaterar Sofia Lindkvist också i sitt forskningsarbete. På fyra undersökta gårdar uppmättes ett mycket ojämnt ljus och inte på någon gård nådde ljusmiljön upp till vad som rekommenderas för en arbetsplats för människor.
Avhandlingen, menar Sofia Lindkvist, ger viktig kunskap om hur ladugårdar bör ljussättas. I korthet: Kor behöver inte ljus för att hitta i ladugården under natten. Färgen på ljuset verkar vara mindre viktig än ljusets intensitet och det är även viktigt med en jämn spridning av ljuset.
– När ljusmiljön i en ladugård utformas behöver man ta hänsyn till dagsljusinsläpp, ljusarmaturer och deras placering, inredningen och färger, samt byggnadens placering med hänsyn till väderstreck och omgivningen, säger Sofia Lindkvist.
Sofia Lindkvist, doktorand vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala sofia.lindkvist@slu.se
Genom att jämföra närbesläktade TBE-virus har forskare i Umeå identifierat en virusvariant som i musförsök orsakar ovanligt svår sjukdom.
TBE, fästingburen encefalit
TBE är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-viruset. Varje år rapporteras 300 till 500 fall av TBE i Sverige. Följderna av en infektion kan vara allvarliga och leda till långvariga funktionsnedsättningar.
I Sverige finns TBE framför allt i södra och mellersta Sverige. Den som vistas mycket i ett riskområde rekommenderas att vaccinera sig. Barn kan vaccineras från ett års ålder.
Den studerade virusstammen har två ovanliga förändringar i sitt ytprotein. Förändringarna påverkar virusets förmåga att infektera nervceller, orsaka sjukdom hos möss och påverkar även hur väl antikroppar från vaccin kan bekämpa viruset.
Upptäckten kan vara en ledtråd till varför vissa som smittas av TBE vid fästingbett blir sjukare än andra. Forskarna vet dock ännu inte hur virusvarianten påverkar människor eller hur utbredd den är.
Svårt att studera sjukdomen
Ett problem i forskningen runt TBE är att när patienter söker vård för neurologiska problem orsakade av viruset har följdsjukdomarna gått så långt att det är svårt att hitta det bakomliggande viruset hos patienten.
– Det finns just nu inget annat försvar mot TBE än att skydda sig mot fästingar och att se till att vara vaccinerad, men förhoppningsvis ska forskningen leda till en bättre förståelse för hur viruset tar sig in i hjärnan och i förlängningen att vi ska hitta botande behandlingar för den som drabbas, säger Ebba Rosendal, doktorand vid Umeå universitet.
Immunförsvaret skyddar hjärnan
I en avhandling i virologi har hon studerat inte bara den nyupptäckta varianten, utan även hur TBE-viruset samspelar med immunförsvaret.
Ebba Rosendal och kollegor har kartlagt hur TBE-viruset infekterar hjärnan hos möss med eller utan ett tidigt immunsvar. De kunde se att i de fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades helt andra delar av hjärnan, till exempel de celler som producerar hjärn-ryggmärgsvätska och hjärnans immunceller, mikroglia. Det här visar hur viktigt immunförsvaret är för den som drabbas av TBE och ger ledtrådar om hur man skulle kunna hjälpa kroppen att bekämpa en infektion.
Vill överlista viruset
– Detta handlar om grundforskning, men det ger en liten pusselbit för att vi på sikt ska kunna överlista detta otrevliga virus och kanske skapa bättre behandlingar för personer som har haft oturen att bli smittade, säger Ebba Rosendal.
Under Försommarkollen kan privatpersoner hjälpa forskare att observera och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén.
Genom att samla in observationer av dessa blommor under flera år kan forskare se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder. Det blir också möjligt att se skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan.
– I Försommarkollen spanar vi in skolavslutningstidens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av fenomen som de flesta känner till, till exempel “mellan hägg och syrén” och sångtiteln “Under rönn och syrén”, som klingar på många skolavslutningar varje år, säger Mora Aronsson som är ordförande i Svenska botaniska föreningen och fortsätter:
– Dessutom har vi med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar sent och kan ge en bra indikation om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i delar av landet.
De blommor som ingår i Försommarkollen har säkert redan setts på många ställen i landet, men som Vårkollen visade vid valborgshelgen verkade våren vara sen i år. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckta av snö. Nu får forskarna en möjlighet att se om detta också påverkar mer senblommande arter.
Genom flera års observationer från Försommarkollen kan forskarna se om klimatförändringarna även påverkar senblommande växter.
– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, till exempel hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger forskaren Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Så rapporterar du in sommarens blommor
Försommarkollen är en del av Naturens kalender, som är en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken.
Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är till exempel direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Försommarkollen tar bara emot observationer av vårtecken under 5–6 juni, det vill säga världsmiljödagen och nationaldagen.
Det är svårt att mäta lungans struktur. Inte ens lungröntgen fångar med säkerhet förändringar i alveolerna, som är lungans minsta beståndsdelar. Och det är just där, i den djupa vävnadsstrukturen, som en del lungsjukdomar som till exempel lungemfysem kan identifieras.
Men enligt forskare vid Lunds universitet kan mätmetoden AiDa, Airspace Dimension Assessment, ge fler svar om just de minsta vävnadsstrukturerna i lungan.
Metoden, som bygger på att nanopartiklar andas in, har nu använts på över 800 studiedeltagare. Den har även jämförts med etablerade tekniker som lungröntgen, lungfunktionsmätningar och magnetresonanstomografi, MRI.
Partiklar berättar om vävnadsstrukturen
Madeleine Petersson Sjögren är en av forskarna som har studerat och utvärderat metoden. Hon har presenterat sina resultat i en avhandling i aerosolteknik.
– Våra resultat visar att metoden kan användas för att identifiera sjukliga förändringar i lungan. Undersökningen går snabbt och ger besked som enligt vår forskning överensstämmer med mer avancerade metoder för att mäta lungans struktur, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Metoden bygger på vetskapen att nanopartiklar rör sig på ett visst sätt i luft, och att vävnadsstrukturen hos en frisk respektive sjuk lunga ser olika ut.
– Genom att andas in en låg koncentration nanopartiklar och mäta hur många partiklar som fastnar kan vi beräkna avstånd i lungorna, vilka är ett mått på hur stora alveolerna är. Avstånden kan berätta om det finns sjukliga förändringar eller inte, säger Madeleine Petersson Sjögren.
I en frisk lunga är alveolerna små, väldefinierade och med korta avstånd mellan vävnadsdelarna. Det finns många ytor som partiklarna kan fastna på vilket gör att få partiklar följer med utandningsluften. I en sjuk lunga är det tvärtom.
– Om man har lungemfysem bryts alveolerna ner och man får större håligheter i lungan. Då finns det färre ytor som de inandade partiklarna kan fastna på och fler partiklar följer med utandningsluften.
Kan se tidiga förändringar
Lungans struktur förändras vid lungsjukdomar, men förändringarna kan vara svåra att identifiera med konventionella metoder som röntgendiagnostik och lungfunktionsmätningar.
– Eftersom dagens metoder för lungdiagnostik ofta är okänsliga för förändringar djupast ner i lungan där lungsjukdomar som emfysem sätter sig, har sjukdomen ofta gått långt när den väl upptäcks och är då svårare att bromsa.
Utöver att mätmetoden kan avslöja allvarlig sjukdom på ett tidigt stadium är den snabb att genomföra och innebär inget obehag för patienten. Andra fördelar är att partikelmetoden inte utsätter patienten för strålning som vid lungröntgen.
– En undersökning tar runt en kvart och mängden nanopartiklar som patienten andas in är jämförbar med den mängd nanopartiklar som finns i luften i den vardagliga miljön, säger Madeleine Petersson Sjögren
I sin forskning har hon även jämfört metoden med andra mätmetoder som lungröntgen och MRI med hyperpolariserad gas.
– Resultaten från de olika mätmetoderna stämmer överens – det talar för att AiDA skulle kunna vara en användbar metod för tidig diagnostik av lungsjukdomar, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Viktigt att upptäcka KOL tidigt
Den tredje största dödsorsaken i världen är kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, och ofta är lungemfysem en del av sjukdomen.
– Om lungemfysem kan upptäckas på ett tidigt stadium så är möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet större, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Hon hoppas också att andra lungsjukdomar kan diagnosticeras med mätmetoden i framtiden.
– I framtiden vill vi undersöka om metoden kan användas för att identifiera andra lungsjukdomar, som till exempel fibros och astma.
Mer om mätmetoden
Mätmetoden AiDA har sedan 2011 utvecklats i ett samarbete mellan aerosolteknologi vid LTH och lungfysiologi vid medicinska fakulteten vid Lund universitet. Metoden har hittills enbart använts i forskningsstudier och finns för närvarande vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
Resultat från olika patientgrupper med lungproblematik har visat att AiDA upptäcker sjukdomsrelaterade förändringar i den djupa delen av lungan, förändringar som är svåra att mäta med konventionella metoder.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.