Kommuner runt om i landet gör mycket bra saker på temat hållbara livsstilar. Verktygslådan är ett sätt att lyfta fram dessa exempel, med fokus på hur det har gjorts och vad som krävs för att andra ska kunna göra samma sak.
– Arbetet är bara påbörjat och vi vill att verktygslådan ska växa och fyllas på. Jag hoppas att kommunerna hjälper oss fylla på med sina bästa verktyg för hållbara livsstilar via vår webbplats.
Valen måste vara attraktiva – och enkla
Kommuner är centrala i den nödvändiga omställningen mot mer hållbara livsstilar. För att människor ska kunna och vilja leva hållbart måste de hållbara valen vara attraktiva och enkla. Infrastruktur och samhällstjänster bör utformas så att de möjliggör, underlättar och inspirerar till en hållbar livsstil. Här har kommuner och regioner en viktig roll i att skapa attraktiva, stödjande system.
– Som kommun kan vi jobba på flera olika plan för att underlätta och inspirera till hållbara livsstilar. Det handlar både om policy och styrmedel och hur vi planerar staden, men också om hur vi föregår med gott exempel och inspirerar invånarna, säger verksamhetschef Rebecca Palosaari Fogler på konsument- och medborgarservice, Göteborgs Stad.
Verktygslådan har tagits fram inom projektet Hållbara livsstilar – verktyg och metoder. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgsregionens kommunalförbund och Lerums kommun inom ramen för Mistra Urban Futures. Projektet är också en del av Sveriges arbete inom FNs program för hållbara livsstilar 10YFP.
Vad är hållbara livsstilar?
Hållbara livsstilar är ett relativt nytt begrepp som ännu inte har en allmängiltig definition. Det som förenar de olika definitionerna som används är att de lyfter fram konsumtion och livskvalitet, hälsa och välmående samt gemensamt ansvar som viktiga delkomponenter. Det handlar om individens personliga val och agerande i kombination med de förutsättningar och sammanhang som underlättar för att leva hållbart. Slutligen innebär begreppet att individer känner solidaritet med och ansvar gentemot andra människor, annat liv samt framtida generationer. När vi pratar om livsstilsval inriktar vi oss på de människor vars basala behov är uppfyllda. FN har sedan några år ett ramprogram för hållbar konsumtion och produktion. Inom ramprogrammet har ett delprogram bildats som handlar om hållbara livsstilar (10YFP).
– Den klorat som bildas vid blekning av pappersmassa kan renas bort från avloppsvattnet genom biorening, det vill säga rening med bakteriers hjälp, säger Miriam Lindqvist, doktor i kemi vid Karlstads universitet.
Nedbrytningen av klorat kräver dock en syrefri miljö för att kunna fungera optimalt. På grund av att den biorening som sker av andra ämnen i avloppsvattnet från ett pappersbruk ofta kräver syre, kan det därför uppstå en konflikt mellan att effektivt bryta ner andra ämnen och nedbrytningen av klorat.
Bakterierna väljer syre om det finns – reningen fördröjs
När det finns syre att tillgå är det mer förmånligt för bakterierna att använda detta och förmågan att bryta ner kloratet stängs temporärt ned. Förmåga kan återupptas igen när allt syre är konsumerat men fördröjningen kan vara lång. Den studie som Miriam Lindqvist genomfört handlar om att undersöka möjligheten att i framtiden effektivisera reningen av klorat.
Det är viktigt att öka förståelsen för hur och varför biorening av klorat fungerar för att på så vis kunna utveckla denna reningsmetod till att bli så effektivt som möjligt. Det arbete som beskrivs i avhandlingen belyser hur de gener som är involverade i nedbrytningen av klorat i bakterien Ideonella dechloratans regleras i närvaro respektive frånvaro av syre och även tillgången på klorat.
– Ett intressant resultat är att en vanligt förekommande mekanism för syreberoende genreglering sannolikt deltar i regleringen av generna för kloratreduktion, säger Miriam Lindqvist.
För mera information kontakta: Miriam Lindqvist, tel 0550-88449.
Idag är bilden en annan: inte en enda broskfisk kan leva i närheten av den nedisade kontinenten, där vattnet är så kallt att det till och med håller minusgrader (vilket är möjligt eftersom havet är salt). De enda fiskar som överlever är så kallade isfiskar, en grupp benfiskar med ”kylarvätska” i blodet.
Frågan är när havet runt Antarktis gick från att vara hajvänligt varmt till att bli dödligt kallt?
Paleontologen Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet har tillsammans med argentinska och österrikiska kollegor beskrivit rester av hajar som levde runt Antarktis långt senare än forskare hittills trott var möjligt.
En 35 miljoner år gammal tand (fram- och baksida) från jättehajen Carcharocles sokolovi, funnen på Seymour-ön, Antarktis. Foto: Institut für Paläontologie der Universität Wien
Fynden är gjorda vid tre expeditioner till den lilla Seymour-ön vid Antarktiska halvöns nordspets och består bland annat av tänder från den numera utdöda jättehajen Carcharocles sokolovi och från flera mindre hajarter. Det mest sensationella fyndet är en fentagg som suttit på ryggen på en haj som är släkt med våra dagars pigghaj.
– De här överraskande fossilen tyder på att Antarktis blev nedisat flera miljoner år senare än paleontologer hittills trott, säger Thomas Mörs.
Värmeälskande hajar i Antarktis De dramatiska klimatförändringarna vid Antarktis hänger ihop med att kontinenten tidigare satt ihop med spetsen på Sydamerika. När den förbindelsen bröts och Draksundet öppnades, började en havsström gå runt Antarktis och hindra varmare vatten norrifrån att blanda sig in. Den Antarktiska cirkumpolarströmmen isolerade kontinenten, vilket ledde till att hela Antarktis så småningom kom att täckas av glaciärer.
De nya hajfynden stödjer de geologiska, plattektoniska undersökningar som talar för att Draksundet öppnades först för runt 30 miljoner år sedan.
Hajars broskskelett bevaras normalt inte alls. Det forskarna har en chans att hitta är tänder, fentaggar och hudens så kallade plakoidfjäll, som alla är täckta av emalj.
– Tandemalj är det hårdaste biomaterial som finns. Tack vare att det bevaras, kan vi nu berätta att värmeälskande hajar levde vid Antarktis så sent som för 35 miljoner år sedan, säger Thomas Mörs.
Fynden på Seymour-ön Fynden är gjorda på Seymour-ön vid Antarktiska halvöns nordspets under tre polarexpeditioner 2011, 2012 och 2013. Till Seymour-ön gick också världens första geologisk-paleontologiska expedition till Antarktis1901-1903, ledd av den svenska forskaren Otto Nordenskiöld.
För ytterligare information kontakta: Thomas Mörs, Forskare i paleontologi, Tel: 08-5195 5107. Mobil: 0733-402583 E-post: thomas.mors@nrm.se”>thomas.mors@nrm.se
Michaela Lundell, Vetenskapskommunikatör. Tel: 08-5195 4247. Mobil: 0708-685394 E-post: michaela.lundell@nrm.se
– Det finns mycket forskning om skrivande journalistik, men forskning i bildjournalistik är eftersatt. Det var utgångspunkten för vår studie, säger Maria Nilsson, forskare knuten till forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet.
Vilken funktion fyller bilden i journalistiken och hur har den förändrats? Det är några angelägna frågor som studien undersöker mot bakgrund av stora förändringar i branschen, inte minst neddragningar av bildredaktioner, övergång till tabloidformat och de digitala tidningarnas intåg.
Något så ovanligt som en studie i bildjournalistik
– Vi vet från tidigare forskning att antalet foton i dagspressen har ökat markant de senaste decennierna och det finns en uppfattning om att bilden har kommit att dominera över texten. Men befintlig forskning saknar nästan helt bildanalyser, och det fanns liten kunskap om vilken plats bilden tar och vilken typ av bilder som publiceras, det är viktigt för att förstå bildens betydelse i journalistiken, säger Maria Nilsson.
Med kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa bildanalyser har forskarna analyserat totalt 17 400 bilder från fyra nedslagsperioder mellan åren 1995 och 2013 ur tre morgontidningars pappersupplagor, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad, samt pappersupplagan av Aftonbladet. Samtliga redaktioner har på olika sätt satsat på bild, men också genomgått neddragningar av sina bildredaktioner. För 2013 analyserades även de digitala upplagorna.
Slår hål på myter om bildens dominans
Resultaten pekar på både stabilitet och förändring och slår enligt rapportens författare Ingela Wadbring och Maria Nilsson hål på en del myter om bildens dominans. Antalet bilder per dag har nästan fördubblats i tre av tidningarna. Men de redaktionella sidorna har också ökat och morgontidningarna har gått från broadsheet- till tabloidformat under undersökningsperioden, vilket betyder att bilderna inte nödvändigtvis tar större plats än tidigare. Exempelvis visar resultaten att antalet bilder per redaktionell sida minskat i två av tidningarna.
När det gäller bildernas omfång är det de riktigt små och ofta hårt beskurna bilderna, som liknar passbilder i storlek, som står för den största ökningen. Det är främst på förstasidan och i reportage som bilden tar stor plats. Feature-bilder, den mjukare journalistiken, ökade mest i två av morgontidningarna, medan både nyhetsbilder och feature-bilder ökat kraftigt i Aftonbladet, den mest visuella tidningen i studien sett till antal bilder.
Amatörbilder har marginell betydelse
Forskarna fann genomgående få ögonblicksbilder och en stor andel porträtt i papperstidningarna, ett tecken på att händelsenyheter främst finns i den digitala upplagan. Det resultat som kanske förvånat mest handlar om amatörbilder.
– Det har länge förutspåtts att bilder tagna av allmänheten ska bli mer framträdande i journalistiken. Men i de undersökta tidningarna lyser dessa bilder med sin nästan totala frånvaro. Det tyder på att de har en marginell betydelse i det allmänna nyhetsflödet, även om de kan ha ett stort genomslag i enskilda nyhetshändelser, säger Maria Nilsson.
Rapporten ”En bild säger mer än tusen ord?” ingår i ”Nyhetsbilden i förändring: En studie om bildjournalistikens utveckling och förutsättningar 1995-2015”, ett forskningsprojekt som pågår 2013-2016 under ledning av Maria Nilsson, Ph. D., forskare knuten till DEMICOM och lektor vid Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Projektet finansieras av Ann-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning.
Kontakt: Maria Nilsson, forskningsledare, 070-320 21 03, e-post: maria.nilsson@miun.se
I en ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, undersöktes användningen av tuggummi och orala piercingsmycken bland ungdomar, för att därefter se om det fanns kopplingar till förekomsten av problem med smärta och funktionsstörningar i käksystemet.
– Våra resultat visade på ett tydligt samband mellan frekvent användning av tuggummi och huvudvärk, men också med svårigheter att gapa, ömhet i käkleder och tuggmuskler, säger Christina Mejersjö, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Ett liknande samband sågs mellan piercingar och käkproblem.
– Elever med oral piercing hade signifikant mer huvudvärk och ömhet i tuggmuskler, säger Christina Mejersjö.
Även nagelbitning kunde kopplas till huvudvärk.
Smärta och käkdysfunktion vanligt bland eleverna
124 elever från tredje året på olika gymnasieprogram ingick i studien. De fick svara på ett frågeformulär om symptom från käkar och huvud, samt om medvetna parafunktioner som tandbitning, tungpress, nagelbitning, tuggummianvändning med mera. Det gjordes också en klinisk undersökning av käksystemet på 116 av eleverna.
En fjärdedel av eleverna, 24 procent, använde tuggummi dagligen och de flesta av dessa under flera timmar per dag. 14 procent av eleverna hade ett oralt piercingsmycke, och detta var mycket vanligare hos flickor än pojkar.
Smärta och käkdysfunktion var vanligt förekommande. Symptom en gång per vecka eller oftare rapporterades för huvudvärk av 39 procent av eleverna, käkledsknäppning av 18 procent, 7 procent uppgav ansiktssmärta och 6 procent att de hade svårigheter att gapa stort.
Flickornas symptom värre
– Flickor hade betydligt fler och svårare symptom än pojkar både vad gällde de rapporterade symptomen och kliniska symptom, säger Christina Mejersjö.
Förklaringen till sambanden som sågs i studien kan tänkas vara att både tuggummituggande och orala piercingsmycken ger en ökad belastning på käksystemet som medverkar till belastningsskador i käksystemet.
Kontakt: Christina Mejersjö, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin
010-441 75 80, 0709-65 82 85 christina.mejersjo@vgregion.se
Det finns flera teorier kring gruppens historiska framväxt och identitet. Inte sällan beskrivs de som en religiös ”sekt” och i linje med detta som marginaliserade med begränsad kontakt med omgivande samhälle.
– Jag har gjort en närläsning av en gruppens skrifter som på svenska översätts till Regeln för gemenskapen (1QS). Genom språkliga analyser av enskilda ords och meningars betydelse upp till den högsta semantiska språkliga nivån, här kallad diskursen, samt användningen av bibliska och andra texter har jag ”läst” fram dess omvärld. Inbäddat i språket finns de sociala och kulturella sammanhang som texten dels kritiserar och dels vill skapa, säger Kamilla Skarström Hinojosa.
Insikt i vad som kan stabilisera ett samhälle
– Ur min läsning framträder en grupp som snarare än att vara religiösa fanatiker visar stor insikt i de mekanismer i det sociala samspelet som har potential att destabilisera ett samhälle. Genom en intern hierarki och tydliga restriktioner för det sociala samspelet skapas den värld de själva vill leva i.
Denna värld, som är i vardande, står i samklang med Gud och kännetecknas av rättvisa och rättsäkerhet. Vägen till att skapa detta nya samhälle är genom varje medlems inre omvändelse som liknas vid ett frivillig offer. Genom varje individs offer av sitt ego skapas en gemenskap vars metaforiska identitet är templet. Genom att leva rättfärdigt försonar de landet och inviger en ny, messiansk era.
– Min forskning ger inblick i en grupp synnerligen medvetna människors världsbild och praktik. Den ger en relief till den unga kyrkan som i mångt och mycket formulerade sin identitet på liknande sätt som qumranförsamlingen. Den visar på exegetiska metoder (tolkningsmetoder) i användningen av bibel – och andra texter under antiken.
Dialog med René Girard
– Som ett appendix för jag denna gamla judiska text i dialog med René Girards filosofi om syndabockens funktion i ett samhälle i kris. René Girard (1923-2015) litteraturhistoriker, antroplogisk filosofi, var en slags kulturens Charles Darwin, fascinerande och kontroversiell.
I sin analys av Gamla och Nya testamentets texter såg René Girard en tankeströmning som utmanade de gängse kulturella mönstren där syndabockar offras för att samhället ska återfå sin stabilitet efter kriser. Istället tar Gamla testamentets Gud offrets parti och kräver en annan samhällsordning av människan.
– Denna samhällsordning är vad Jesus i ord och handling proklamerar i evangelierna. I min avhandling placerar jag ”Regeln för gemenskapen”, tentativt (provar) inom Girards teoretiska ramverk men också som en möjlig bro mellan Gamla och Nya testamentets uppgörelse med syndabockstänkande och våld.
Kamilla Skarström Hinojosa har även varit med och översatt Regeln för gemenskapen till svenska tillsammans med en grupp exegeter och filologer som har arbetat med översättningen i drygt 15 år. I höst räknar man med utgivning och det är första gången dödahavsrullarna i så stor omfattning översatts till svenska.
Disputationen äger rum fredag 20 maj kl. 13.00, Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet. Opponent är Jutta Jokiranta, reader (docent), Hebrew Bible/Old Testament Exegesis, University of Helsinki
Forskningsresultatet bidrar med en av pusselbitarna för att vi ska kunna producera blodstamceller i laboratoriet för behandling av olika cancerformer och blodsjukdomar.
– Molekylen cAMP finns i de flesta celltyper och har betydelse för flera viktiga biologiska processer – bland annat vår flykt- och kamprespons som styrs av adrenalinpåslag. Den här typen av adrenalinstyrda signaler verkar även vara nödvändiga för att stimulera specialiserade celler i embryot till att tillverka blod, förklarar Niels-Bjarne Woods, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin.
Sedan tidigare vet man att specialiserade så kallade endotheliala celler som finns i fostret, kan omvandlas till blodstamceller. cAMP molekylen har tidigare visat sig vara betydelsefull vid tillverkningen av blodkärl hos vuxna individer. Men upptäckten att cAMP reglerar endotheliala celler i fostret och på så sätt påverkar blodproduktion är helt ny.
cAMP inverkar positiv på blodcellernas miljö
– Om adrenalintillförseln från cAMP ökar, produceras mer blod och tvärtom om adrenalinet sjunker så minskar cellernas blodproduktion, förklarar Shobhit Saxena, som är förstaförfattare i studien.
Forskargruppens studier är de första som gjorts på mänskligt blod och som visar på detta sammanhang.
Man upptäckte även att cAMP-molekylen inverkade positivt på blodcellernas miljö, genom att reducera DNA-skador från syreoxidation. Det vill säga att de känsliga blodcellerna till viss del skyddas från den syrerika miljön i kroppen av cAMP-moleylen.
– Utöver detta är cAMP-molekylen också inblandad i det som kallas molekylär ”homing”– det vill säga att ge rätt programmering så att blodstamcellerna hittar sin väg till benmärgen, vilket har positiva följder vid en benmärgstransplantation, avslutar Niels-Bjarne Woods.
För mer information om studien kontakta: Niels-Bjarne Woods, forskare vid Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, tel: 046-222 37 62, 072 245 00 98, e-post: niels-bjarne.woods@med.lu.se
Hani Adamos forskning visar att normal prostatavävnad ”färgas” av närliggande tumörer och att ett flertal biomarkörer, såsom ett ökat antal makrofager eller tillväxt av blodkärl, skulle kunna förbättra dagens begränsade diagnosmetoder för aggressiv prostatacancer.
– Att diagnosticera prostatacancer, och framför allt att avgöra hur farlig den är, kan beskrivas i dagsläget som att leta efter en nål i en höstack. Kunskapen om hur normal vävnad påverkas ökar förståelsen av tumörväxt och spridning av prostatacancer. Detta kan förhoppningsvis också leda till nya diagnosmetoder för prostatacancer.
TINT-vävnad ett nytt område för diagnostik av prostatacancer
Doktoranden Hani Adamo har tillsammans med forskarkollegor vid Institutionen för medicinsk biovetenskap studerat vävnadsmaterial från ca 300 prostatacancerpatienter samt från djurmodeller. Upptäckten att omgivande vävnad påvisar förekomsten av tumörer har lett till att forskargruppen valt att kalla denna vävnad för TINT (Tumor Instructed/indicating normal tissue, tinted = färgad på engelska). Genom att studera förändringar i TINT-vävnad har forskarna kunnat identifiera flera markörer med potential att användas i identifiering av patienter med aggressiv prostatacancer.
I Sverige får varje år ungefär 10 000 män diagnosen prostatacancer. De flesta av tumörerna är ofarliga men ändå dör cirka 2 500 män årligen av sjukdomen i Sverige. Prostatacancer är en mycket vanlig tumörform och små multipla härdar av prostatacancer finns faktiskt hos mer än hälften av alla medelålders och äldre män. Men som tur är de flesta av dessa helt ofarliga.
Dagens begränsade diagnosmetoder för en vanlig cancerform
Prostatacancer diagnostiseras för närvarande genom nålprovtagning från prostata. Det är idag ofta inte möjligt att med säkerhet skilja en aggressiv tumör från en ofarlig. Tumörerna syns dessutom inte tydligt med någon röntgenmetod, vilket gör det svårt att veta var vävnadsprovet skall tas. För att minska osäkerheten tas därför flera nålprov. Men eftersom varje enskilt prov endast motsvarar 1/1000 av prostatans volym är underökningen ändå osäker.
– Begränsningarna i dagens diagnosmetoder gör att läkare ofta efter provtagningar fortfarande inte med säkerhet vet om det finns aggressiva tumörer i prostatan eller om cancermisstanken kan avskrivas, säger Hani Adamo.
Hani Adamo har i sammanlagt fyra delstudier kunnat visa hur närvaron av en tumör framkallar förändringar i TINT-vävnadens genuttryck samt att den leder till morfologiska förändringar. Graden av dessa förändringar är kopplade till farlighetsgraden av de tumörer som finns på annan plats i organet. Enligt forskaren kommer man kanske så småningom kunna diagnostisera närvaro av farlig tumör även om nålprovet missat denna.
Hani Adamo har läst biomedicinsk utbildning och efter detta fortsatt att studera medicin vid Umeå Universitet. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för medicinsk biovetenskap arbetar Hani som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus.
Fredagen den 20 maj försvarar Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, sin avhandling med titeln TINT – nytt område för prostatacancer diagnos- och prognos markörer. (Engelsk titel: TINT, new field of prostate cancer diagnostic and prognostic markers). Fakultetsopponent: Professor/överläkare Göran Landberg, Institutionen för biomedicin, avdelningen för patologi, Sahlgrenska akademin. Huvudhandledare: Professor Anders Bergh. Disputationen äger rum kl. 13:00 i 1D, Hörsal B, Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus.
För mer information, vänligen kontakta: Hani Adamo, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-785 1543; 070-471 7954
E-post: hani.adamo@umu.se
Genom att använda data från cirka 7000 individer som deltar i den svenska kohortstudien EpiHealth undersökte forskare från Uppsala universitet och Malmö högskola om tidigare skiftarbete är kopplat till prestation.
Testet som användes kallas ”Trail Making Test” och består av två delar. Del A går ut på att deltagarna skall ansluta cirklar märkta med siffrorna 1-25 i en stigande ordning. I del B måste deltagarna växla mellan siffror och bokstäver i en stigande ordning. Tiden det tar att slutföra dessa tester har visat sig öka med åldern.
– Våra resultat visar att skiftarbete är kopplat till sämre prestanda på ett test som ofta används för att screena för kognitiv försämring, berättar Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Tar tid att återhämta hjärnfunktionen efter skiftarbete
– Den sämre prestationsförmågan på testet observerades endast hos nuvarande skiftarbetare och de som arbetat skift under de senaste fem åren. Vi såg ingen skillnad mellan icke-skiftarbetare och de som hade slutat arbeta skift för mer än 5 år sedan. Det skulle kunna tyda på att det kan ta minst fem år för tidigare skiftarbetare att återhämta de hjärnfunktioner som är relevanta för utförandet av detta test, säger Christian Benedict.
För mer information kontakta: Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap, mobil: 070-4250215, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se
Målet är att järnbaserade färgämnen ska kunna användas i framtidens solceller. Genom att använda järn istället för andra dyrare och ovanligare metaller kommer solceller och ljusfångare att bli billigare och miljövänligare att producera. Därmed förväntas efterfrågan på solceller att öka avsevärt.
– I den nya studien förklarar vi hur järnbaserade färgämnen fungerar på molekylär nivå. På så vis kan vi ytterligare förbättra de här järnkomplexen så att de tar upp och lagrar solenergi ännu bättre, säger universitetslektor Petter Persson.
På andra håll i världen har forskare i årtionden försökt att framställa järnbaserade färgämnen utan att lyckas. En avgörande orsak till svårigheterna är att det är betydligt svårare att få rätt elektroniska egenskaper i färgämnen som baseras på järn jämfört med om man använder andra metaller. Men där forskare i andra har gått bet har forskarna i Lund lyckats.
– Det är ett stort intresse internationellt för vår forskning. Forskargrupper på andra håll i världen är intresserade av att testa de nya färgämnena inom andra användningsområden, säger Petter Persson.
Ännu lär det dröja några år innan järnfärgämnen används kommersiellt i produktionen av solceller och ljusfångare. Petter Persson är ändå överraskad att utvecklingen hittills gått så snabbt som den har gjort.
– Det är svårt att utveckla nya material för solenergiomvandling. För en gångs skull har det gått ovanligt snabbt framåt och vi har gjort flera viktiga genombrott på bara några år.
För mer information: Petter Persson, universitetslektor, Lunds universitet, kemiska institutionen, +46-46-222 33 11, +46-70-948 05 45, petter.persson@teokem.lu.se
En forskargrupp vid Linnéuniversitetet har undersökt om gråsuggor föredrar en partner från samma område som de själva eller en ‘främling’ från ett annat område.
Gråsuggor, som tillhör kräftdjuren, har ett stort utbredningsområde och finns i hela världen. De är vanliga i Sverige och ungefär 30 olika arter kan hittas här. Gråsuggor håller sig vanligtvis inom ett begränsat område och parar sig med individer från samma population. Men det är inte alltid bäst att välja en partner från samma område. I vissa fall kan det vara bättre att en ‘främling’ blir pappa till avkommorna.
Tycks föredra det välbekanta
– Gråsuggorna tycks föredra det välbekanta framför det främmande. När honorna samtidigt erbjuds en hane från samma population som de själva tillhör och en ‘främmande’ hane från en annan population väljer de att para sig med en partner från sitt eget område, berättar studiens huvudförfattare Johanna Sunde.
Studien som nyligen publicerades i tidskriften Biological Journal of the Linnéan Society, visar också att partnerns ursprung har betydelse för avkommornas överlevnad. Forskarna fångade gråsuggor från fyra olika områden och placerade hanar och honor tillsammans i olika kombinationer som representerade antingen par från samma grupp, eller blandade par. Gråsuggorna fick para sig i laboratoriet och forskarna jämförde sedan överlevnaden mellan ungarna från olika kombinationer.
Högre överlevnad med genetisk blandning
– Olika populationer påverkas olika av att blandas med varandra. I en del populationer har genetisk blandning ingen mätbar effekt. I vissa populationer ökas dock avkommornas överlevnad av genetisk blandning, medan andra populationer tvärtom påverkas negativt, förklarar Johanna Sunde.
Studien visar att det ibland kan vara gynnsamt att välja en partner från ett främmande område – det välbekanta är inte alltid bättre än det främmande. Men även i dessa fall verkar gråsuggehonor föredra en partner från sin egen population.
– Det är både intressant och oväntat att det finns en preferens för en partner från sitt eget område även när det minskar avkommornas framgång. Honorna vars avkommor gynnas av att pappan kommer från en annan population borde istället välja en partner från ett främmande område, resonerar Johanna.
Blandning kan ha olika effekt
Att blandning av individer från olika populationer kan ha olika effekt och ibland till och med vara negativt är viktigt att ha i åtanke vid planering av bevarandeinsatser för hotade djur. Det finns annars en risk att uppfödning och utplantering av individer i syfte att öka den genetiska variationen och minska populationers utdöenderisk får oönskade effekter.
– Den här studien är ett exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bidra med kunskaper och insikter som kan vara viktiga för praktiska tillämpningar inom samhällsnyttiga områden, avslutar professor Anders Forsman, medförfattare till studien.
Johanna Sunde och Anders Forsman ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.
Stora utvecklingsresurser läggs nu ner för att öka batteriernas livslängd i mobiltelefoner och andra mobila enheter. Men det finns stora energivinster att hämta även i mjukvarorna visar Ekhiotz Jon Vergara i sin doktorsavhandling vid Institutionen för datavetenskap, LiU.
– Hittills har apputvecklarna inte brytt sig så mycket om hur mycket energi de uppkopplade prylarna drar, men allt fler börjar få upp ögonen för de här frågorna, exempelvis Spotify som använt verktyget, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Han har utvecklat EnergyBox, ett verktyg som lägger samman energiförbrukningen för själva dataöverföringen i nätet med energiförbrukningen i en mobiltelefon eller annan uppkopplad enhet. I avhandlingen finns förslag på mer energieffektiva lösningar och han har också använd EnergyBox för att jämföra hur mycket energi olika chattar, appar och dataspel drar.
Det visar sig nämligen att energiförbrukningen inte beror på hur mycket data som skickas, utan på hur det skickas.
Mycket utsänd data drar inte alltid mycket energi
– Mängden data som sänds är inte proportionell mot energiförbrukningen. Till exempel Messenger sänder mycket data och drar mycket energi, Google hangout sänder betydligt mindre data och är mer energisnål medan Kik sänder lite data men drar mycket energi, berättar han.
Han har även testat ett stort antal onlinespel, med en eller flera spelare, och funnit stora skillnader i energiförbrukningen mellan annars likvärdiga spel.
Några incitament för mjukvaruutvecklarna att minska energiförbrukningen finns dock inte.
– Det här är ett problem som behöver lösas på sikt, säger Ekhiotz Jon Vergara.
Många faktorer bakom energiförbrukningen
Frågan är inte enkel för den totala energiförbrukningen beror på många faktorer: hur nätoperatören har optimerat nätet, hårdvaran i telefonen, operativsystemen och hur energikrävande respektive app eller spel är. Ofta har vi många appar igång och helheten är inte summan av de olika delarna eftersom systemen påverkar varandra.
– I avhandlingen har jag visat på några möjliga metoder att fördela energikostnaden och även givit riktlinjer för hur man väljer mellan alternativen.
2013 såldes enligt analysfirman Gartners beräkningar 1 miljard smartphones i världen. För att ladda upp 1 miljard telefoner i ett år gör vi av med 4TWh, enligt beräkningarna i avhandlingen, vilket motsvarar ett mindre kärnkraftverk. Gartner beräknar att det i år, 2016, ska säljas 1,5 miljarder smartphones i världen och att det totalt finns 4,5 miljarder mobiltelefoner.
Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är idag ett globalt folkhälsoproblem. Mer än vart fjärde barn i Sverige väger för mycket, och det saknas effektiva strategier för behandling och prevention. En aktuell teori är att en förändrad tarmflora kan vara en av orsakerna bakom den globala epidemin.
Den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) har i djurstudier visat sig kunna aktivera gener som är inblandade i ämnesomsättningen, och även minska risken att utveckla övervikt. För att undersöka sambandet hos barn fick drygt 170 spädbarn äta en barngröt med eller utan tillsatt LF19 under den period när de avvandes från amning. Under en 9 månader lång behandlingsperiod mättes barnens längd, vikt, BMI, kroppssammansättning och blodfettsprofil.
Läger nivåer av fettsyror kopplade till bukfetma
– Intressant var att barnen fick lägre blodnivåer av palmitinsyra och palmitoljesyra. Dessa fettsyror har kopplats till ökad risk för hjärtkärlsjukdom och bukfetma. Därför var utvecklingen av nivåerna efter avslutad behandling väldigt spännande att följa, säger Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
Bestående skillnader skulle nämligen tala för att behandlingen skulle kunna användas för att påverka ämnesomsättningen och förebygga övervikt hos barn. I uppföljningen, som gjordes när barnen var 8–9 år, kvarstod dock inte dessa fynd. Att tillföra LF19 gav alltså en övergående effekt på ämnesomsättningsprofilen.
– Det verkar som om många probiotiska bakterier ger någon effekt under tiden de ges. Det är dock viktigt att påpeka att de är stamspecifika, vilket betyder att varje sort har särskilda egenskaper och olika effekter.
Barngröt med LF19 minskade inte risken för fetma längre fram
Frida Karlsson Videhult hittade heller inga bestående skillnader mellan barngrupperna när det gäller tillväxt, kroppssammansättning, blodfettsprofil eller inflammationsmarkörer. Barngröt med tillsatt LF19 minskade således inte risken för att barnen skulle bli överviktiga i skolåldern.
Probiotiska bakterier, som laktobaciller eller bifidobakterier, är levande mikroorganismer som kan ge hälsoeffekter när de tillförs i tillräcklig mängd. Den mest påtagliga effekten har setts vid behandling av virusorsakad magsjuka, men vid andra föreslagna kliniska tillstånd saknas idag stöd för generella rekommendationer.
– Det finns i dagsläget inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera probiotika i förebyggande syfte, säger Frida Karlsson Videhult.
Frida Karlsson Videhult är uppvuxen i Holmsund utanför Umeå. Hon är legitimerad dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Efter sina doktorandstudier kommer hon att arbeta som dietist vid Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och bland annat arbeta med behandling av fetma bland barn och ungdomar.
Avhandlingen:Effects of early probiotic supplementation in a pediatric setting: Focus on body composition, metabolism and inflammation
Fredagen den 20 maj försvarar Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik vid Umeå universitet sin avhandling med svensk titel: Effekter av tidig supplementering med probiotika hos barn. Fokus på kroppssammansättning, metabolism och inflammation. Disputationen sker kl. 13.00–16.00 i Biomedicinhuset, sal E04. Fakultetsopponent är Velmurugesan Arulampalam, Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska institutet.
För mer information, kontakta gärna: Frida Karlsson Videhult, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik vid Umeå universitet Telefon: 090-785 37 81, 070-659 94 83 E-post: frida.karlsson@umu.se
– Så höga siffor för tonårsflickor som mår dåligt har det inte varit i sen Folkhälsomyndigheten började mäta skolbarns hälsovanor på 80-talet. Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, både från skolan och inifrån sig själva.
– Det är allt ifrån att lyckas, sitt utseende, vem man är på sociala medier och oro för skolarbetet, säger Anna Duberg, legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro Universitet.
Rörelseglädje i stället för prestation I studien ingick flickor 13-18 år som ofta besökte skolhälsovården för återkommande problem med huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Studien, ”Dansprojektet”, undersökte om dans två gånger i veckan i två terminer kunde påverka flickornas hälsa. Flickorna som deltog blev intervjuade om sina upplevelser och fick besvara en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor.
Dansklasserna gavs efter skoltid och det var ungefär tjugo flickor i varje grupp. Afrikansk dans, showjazz och streetdance var några av de danser de fick prova på.
– Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt istället för att öva till en föreställning i slutet av terminen. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga grundstenar.
Fysisk aktivitet utan prestationskrav stärker självkänslan Utöver de fysiologiska effekterna så kan fysisk aktivitet som individanpassas stärka självkänslan och tilltron till att man klarar av att bemästra situationer. Men för att nå hälsoeffekter så är det viktigt att aktiviteten utförs regelbundet. Därför bör aktiviteten ligga i linje med individens intressen för att känna engagemang och glädje.
– Det ska kännas kul. Dans är ett exempel på fysisk aktivitet i socialt sammanhang som har visat sig vara populär, särskilt bland flickor. Resultaten från studien visar att den hade tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för den här gruppen tonårsflickor med psykisk ohälsa.
Det visade sig även vara en kostnadseffektiv insats beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök och att det var en billig insats för det uppnådda resultatet. Närvaron i dansgruppen var genomgående hög och 92 procent skattade dansen som positiv.
Skolsköterskorna fick mindre att göra
Resultaten visade också att den självskattade hälsan ökat betydligt i dansgruppen jämfört med kontrollgrupp. Kroppsliga besvär såsom huvudvärk och magvärk, stressrelaterad mental ohälsa och även användning av smärtstillande medicin hade minskat i dansgruppen. Det visade sig att skolsköterskorna upplevde en avlastning när projektet var igång.
– Vi fick mycket stöd från olika skolsköterskor på de 21 skolor i Örebro som var med i studien. De har varit värdefulla för studiens genomförande. Skolsköterskorna hjälpte till att hitta rätt flickor som har de här behoven.
En intressant aspekt är att en prestationsfri atmosfär och stödjande gemenskap visade sig ha särskilt stor betydelse för flickorna, dansen sågs som en fristad från stress och upplevda krav. Rörelser och musik ger en paus från negativa tankemönster eftersom det flyttar fokus från tankar till upplevelse.
Tonårsflickor höver uppleva kroppen inifrån
– Kroppen ska vara en källa till glädje. Det finns något annat än utifrånperspektivet som det är mycket fokus på idag, dans och rörelse kan hjälpa dem skifta fokus till inifrånperspektivet istället. Flickor i tonåren behöver uppleva kroppen inifrån. Det perspektivet kan ge otroligt mycket glädje. Det ena kan leda till sjukdom medan det andra kan leda till stärkt hälsa, positiva levnadsvanor och att ta hand om sig själv med fysisk aktivitet.
Anna Dubergs förhoppning är att dansen ska bli ett självklart behandlingsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Hon har utbildat 60 stycken nya instruktörer i landet och nya grupper har startats från Malmö till Haparanda. I Örebro kommun har forskningen redan blivit verklighet, det finns möjlighet för flickor inom målgruppen att framöver vara med i dansgruppen ”Bara dansa” som ges efter skoltid i en central dansstudio.
Disputation: 20 maj, 9.00, Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro. Opponent: Töres Theorell, professor emeritus, Karolinska institutet Huvudhandledare: Adj. professor Margareta Möller Bihandledare: Med. Dr. Lars Hagberg och Med. Dr. Helena Sunvisson
För mer information kontakta: Anna Duberg. Legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna, Universitetssjukhuset Örebro. Tel: 070 – 550 93 24 Mail: anna.duberg2@regionorebrolan.se
Degenerativ myelopati (DM) är en naturligt förekommande, progressiv sjukdom hos vuxna hundar där förändringar i ryggmärgen leder till förlamning och död. År 2009 upptäcktes en SOD1-mutation som ger risk för DM av en forskargrupp ledd av bland andra Kerstin Lindblad-Toh, men då inte alla hundar som har mutationen blir sjuka fortsatte forskarna att söka efter ytterligare gener som kunde modifiera sjukdomsrisken.
Forskarna jämförde arvsmassan hos hundar med SOD1-mutation som antingen utvecklat sjukdomen eller som förblivit friska vid hög ålder, och kunde identifiera en haplotyp i genen ”SP110 nuclear body protein” förknippad med ökad risk att utveckla DM och tidig debutålder.
Vissa genvarianter vanligare
– Vi upptäckte flera varianter i SP110 som var vanligare hos de hundar av rasen Pembroke Welsh Corgi som fått sjukdomen, säger Emma Ivansson, tidigare postdoktor vid Uppsala universitet som lett den internationella studien.
– Våra funktionella studier visade att varianterna påverkar uttrycket av SP110 i blodceller, påpekar Sergey Kozyrev, senior forskare vid Uppsala universitet.
– Huruvida SP110 inverkar på risken för DM även i andra hundraser kräver ytterligare studier, säger Kate Megquier, veterinär och doktorand vid Uppsala Universitet och Broad Institute.
SP110 reglerar genuttryck, främst i immunceller. Det är känt att immunsvaret är viktigt vid neurodegeneration, men inflammation kan vara både skyddande och skadligt och de exakta mekanismerna är ännu oklara.
– Många studier har undersökt immunförsvarets roll i ALS, och vår upptäckt att en gen som reglerar immunsvaret är viktigt i denna hundmodell av ALS skulle kunna ge en ny vinkel för framtida studier, säger Emma Ivansson.
Fotnot: Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
Andreas de Blanche, forskare vid Högskolan Väst och dataspecialist på Tetra Pak, studerar hur olika processer som körs på samma dator påverkar varandra. Han har utvecklat metoder som förutser hur datorresurserna skall fördelas mellan olika simuleringar, för att de skall fungera på bästa sätt.
– En mjukglassmaskin är väldigt svår att simulera, det krävs tiotusentals processer som körs samtidigt på tusentals datorer. Genom att fördela processerna så de olika simuleringarna påverkar varandra så lite som möjligt, kan vi korta programmets körtider med upp till 40 procent, säger Andreas de Blanche.
Han berättar att resultaten går att generalisera för alla typer av program. Under sin anställning på Högskolan Väst har han bedrivit forskarstudier på Chalmers och samarbetat med bland annat dåvarande Volvo Aero (numera GKN) och Volvo IT.
Idag använder sig industriföretag alltmer av simuleringar när de utvecklar nya produkter. Simuleringarna kräver mycket datorkraft och kan ta veckor att utföra. Olika simuleringsprogram kräver olika kapacitet av processor, minne och nätverk. Om kapaciteten är för liten i någon av delarna, uppstår en flaskhals som saktar ner hela simuleringen. Genom att skräddarsy datorresurser för olika simuleringsprograms behov, utnyttjas resurser effektivare och tiden för produktutvecklingen kortas.
