I takt med en ökad kommersialisering och professionalisering av elitfotbollen i Sverige ställs allt högre krav på tränarna, exempelvis genom specifika tränarutbildningar, en större komplexitet i tränarskapet och tuffa anställningsförhållanden.
Rekryteras direkt efter spelkarriären
Hennes undersökning visar hur före detta elitfotbollsspelare rekryteras till tränarpositioner inom elitfotbollen direkt efter avslutad spelarkarriär och vad det får för konsekvenser för deras lärande.
– De här personerna har ingen lång praktik inom tränaryrket innan de blir tränare på den högsta nivån. Många saknar dessutom utbildning och erfarenhet av ledarskap. För den oerfarne tränaren får därför tränarteamet stor betydelse för att han ska klara av att hantera sin nya roll som tränare, säger Susanne Meckbach.
Tränarna i teamet har ett nära samarbete och stödjer varandra inom flera områden. De delar på arbetsuppgifter och ansvarsområden, planerar och reflekterar tillsammans över vad de gör och varför i arbetet.
Samarbete ett sätt att klara stressen
Samarbetet får stor betydelse för deras vidareutveckling och för att de ska klara av att hantera en stressig arbetssituation med oklara anställningsförhållanden och stora yttre krav på framgång.
– Man kan se det som att tränarna blir byggnadsställningar för varandra och att de tillsammans utgör den kompetens som behövs för att leda laget, säger Susanne Meckbach.
I studien beskrivs även hur den svenska elitfotbollstränarutbildningen, UEFA Pro Diploma påverkar tränarnas lärande.
– Tränarna uppfattar att deras lärande främst sker i praktiken. De efterfrågar mer ledarskap, analys av fotbollsspelet och att tränarutbildningen ska ge en närmare koppling till deras praktik. De har inte heller hunnit med att träna upp sin förmåga att analysera spelet utifrån en tränarposition vid sidlinjen. Det blir betydelsefullt att tränarutbildningen bistår tränares lärande genom ett fokus på dessa aspekter, säger Susanne Meckbach.
För mer information: Susanne Meckbach, telefon 070–674 00 18, e-post susanne@meckbach.se
En teori har varit att partiklar som väger hundra miljarder gånger mindre än elektronen, så kallade axion-liknande partiklar (ALP) kan förklara den mörka materian. ALP är dock svåra att hitta. Hittills har man därför inte kunnat testa de typer av ALP som skulle kunna bidra till den mörka materian.
För första gången har nu forskarna använt data från NASA:s gammastrålningsteleskop på Fermisatelliten för att undersöka ljuset i den centrala galaxen i Perseus galaxhop i jakten på ALP. Forskarna hittade inga spår av ALP och observationen var för första gången känslig nog för att kunna utesluta vissa typer av ALP. Detta i och med att ALP endast kan utgöra den mörka materian om de har vissa egenskaper.
Det är omöjligt att observera axion-liknande partiklar direkt, men det finns en möjlighet att partiklarna omvandlas till ljus när de färdas genom ett magnetfält. Forskarna använde den centrala galaxen i Perseus galaxhopen som en starkt lysande ljuskälla för att leta efter spår från ALP. Galaxen strålar ut en kraftfull form av ljus, så kallade gammastrålning, som kan omvandlas till ALP när det färdas genom magnetfältet som fyller gasen mellan galaxerna i klustret.
– De ALP-partiklar vi nu har kunnat utesluta har förklarat den mörka materian åtminstone delvis. Det som är extra roligt är att vi trodde att det skulle krävas dedikerade experiment här på jorden, som just nu planeras, för att nå denna känslighet men så är alltså inte fallet, säger Manuel Meyer, postdoktorand vid Fysikum, Stockholms universitet.
Sökningar efter ALP med Fermiteleskopet kommer att fortsätta. Mer än 80 procent av materian i universum återstår att identifiera. Den mystiska mörka materian visar sig endast genom sin tyngdkraft, den varken absorberar eller strålar ut någon form av ljus.
För ytterligare information:
Manuel Meyer, postdoktorand, Fysikum, Stockholms universitet, e-post manuel.meyer@fysik.su.se
Jan Conrad, professor, Fysikum, Stockholms universitet, tfn 08-553 78 769, e-post conrad@fysik.su.se
Miguel Sánchez-Conde, Wenner-Gren Fellow, Fysikum, Stockholms universitet, e-post sanchezconde@fysik.su.se
Rovfiskar har en viktig roll i ekosystemet genom att de äter småfisk och krabbor, vilket indirekt kan ha betydande effekter på vegetationen i kustområden. I många grunda kustområden har storvuxen vegetation som ålgräs och blåstång minskat i omfattning de senaste decennierna. Denna vegetation utgör i sin tur livsmiljöer för många marina organismer och fungerar också som produktiva yngelkammare för fisk.
Övergödning är en av de viktigaste anledningarna till denna minskning då snabbväxande trådalger konkurrerar ut den storvuxna vegetationen som ålgräs och blåstång. Det har dock länge funnits en misstanke om att även överfiske på stora rovfiskar, till exempel torsk, kan ha orsakat en kedjereaktion i näringsväven där småfisk och krabbor ökat och algätande små kräftdjur minskat, vilket i sin tur ökat förekomsten av snabbväxande trådalger.
Småfisk och krabbor ökar Nu har forskare vid SLU, vid Stockholms och Göteborgs universitet samt vid universitetet i Groningen i Nederländerna systematiskt gått igenom de över 50 studier i norra Atlanten
Ålgräsäng i Gullmarsfjorden överväxt av trådformade grönalger och omgiven av smörbultsfiskar. Små fiskarter som smörbult har ökat i antal längs Västkusten, troligen till följd av överfiske. Foto: Per-Olav Moksnes, GU.
där man i experiment har manipulerat näringshalter, algätande smådjur (snäckor och små kräftdjur) och förekomst av olika typer av fisk för att mäta hur det påverkar förekomst av trådalger.
Resultaten visar att näring, i första hand kväve, och predation från krabbor och småfisk på algätande smådjur i genomsnitt har lika stora effekter på mängden trådalger. Småfisk och krabbor ökar i kustzonen som en effekt av överfiske, genom att rovfisken som äter dem minskar i antal. Det här innebär att svaga rovfiskbestånd ger upphov till liknande effekter på algproduktionen som övergödning.
Överfiske och övergödning går hand i hand
Resultaten visar även att överfiske och övergödning förstärker varandra, så att deras sammanlagda effekt är större än man skulle förvänta sig. En slutsats från denna studie är att åtgärder som kan öka mängden rovfisk och minska förekomsten av småfisk snabbt kan reducera mängden trådalger och därmed gynna ålgräs och blåstång.
Ett naturligt fisksamhälle kan alltså sannolikt bidra till både förbättrad vattenkvalitet och friskare livsmiljöer i kustzonen, vilket visar på fördelarna med en integrerad, ekosystembaserad förvaltning.
– Många anställda i sjukvården tror att om man ingenting gör så blir det i alla fall inte sämre eller mer stressigt. Vårt forskningsresultat visar att det blir just det. Både sämre, och mer stressigt, säger Lotta Dellve, professor vid Högskolan i Borås och vid KTH.
Det har länge funnits en negativ inställning till organisationsutveckling inom svensk sjukvård, exempelvis genom införande av lean production. Ingen forskning har heller visat att sådana förändringar leder till någonting positivt över tid. Studien av forskare från KTH och Högskolan i Borås pekar nu alltså på motsatsen – organisationsutveckling leder till ett antal förbättringar.
Omfattande studie
Forskningsstudien har varit omfattande. 22 enheter vid fem sjukhus deltog i projektet. 1 361 läkare, 429 chefer samt sjuksköterskor och undersköterskor fick besvara enkäter under tre år. Forskarna genomförde även intervjuer med 198 chefer, medarbetare och utvecklingsledare på olika nivåer, samt observationer. Studien gäller sjukhus.
Lotta Dellve, med bakgrund som beteendevetare och sjuksköterska, säger att forskningsresultaten visar att verksamhetsfokuserat ledningsarbete som anpassar utvecklingen efter verksamhetens specifika förutsättningar har betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt och resurser.
Att balansera behovet av styrning av utvecklingsarbetet med tillit till arbetet leder dessutom till mer engagemang och mindre frustration bland medarbetarna.
Lotta Dellve och hennes forskarkollegor har listat en rad förhållanden som särskilt bidrar till en mer hållbar verksamhetsutveckling i sjukvården.
– Med hållbarhet menar vi dels arbetsförhållanden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och chefer, dels ur effektivitets- och kvalitetsperspektiv, säger Lotta Dellve.
Listan:
Verksamhetsnära stöd som är verksamhetstjänande kan både öka engagemanget bland medarbetare och bidra till att utvecklingen utgår från befintliga behov.
En enkel, begriplig, tydlig systematik som gärna visualiseras ger möjligheter till bättre samarbete i verksamhetsutvecklingen, delad förståelse och bättre översikt i arbetet.
Att bygga socialt kapital med tillit och förtroende kan skapa mer engagemang och därmed vara ett framgångsrecept.
Om ledarskapet är verksamhetstjänande, relationsinriktat, ger struktur och stabilitet samt är anpassat efter verksamhetens behov och förutsättningar kan det bidra till att skapa bättre arbetsmiljö, socialt kapital och fungerande arbetsprocesser.
Delad ledning, chefserfarenhet och organisationens stöd till chefer understödjer organisationsutvecklingen.
AFA och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har finansierat forskningsprojektet.
För mer information: Lotta Dellve på 070 – 180 02 35 eller lotta.dellve@hb.se
Livscykelanalys har etablerats som en utbredd och rekommenderad metod för miljökartläggning av produkter, inklusive globala miljöeffekter.
– I över tio år har LCA tillämpats på sjömatsprodukter, det vill säga fisk och skaldjur. Det har lett till nya insikter om deras miljöpåverkan som nu bör användas för att göra fisket och dess produkter mer uthålliga, säger Friederike Ziegler.
Från fiske till produkt
I studien, som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidsskriften inom fiske, Fish and Fisheries, presenteras resultat från LCA-forskning av sjömatsprodukter med särskilt fokus på att utvärdera fiskeriförvaltningen, som har en stor påverkan på miljöpåverkan av produkterna.
– Livscykelanalys kan förhindra att problem flyttas från en typ av miljöpåverkan, eller en aktivititet, till en annan. Även genom att titta på hela kedjan, från fiske till produkt, får man en bättre helhetsbild, förklarar Friederike Ziegler.
Fiskerättig baserad på miljöprestanda
Bränsleanvändningen i fisket har visats vara en nyckelfaktor, eftersom den dominerar många kategorier av miljöpåverkan och ofta är kopplad till biologisk miljöpåverkan. Den är även viktig för fiskets ekonomiska och sociala uthållighet. Därför kan en ingång till ett produktperspektiv i fisket vara att följa upp, och minska, bränsleåtgången i fisket.
– Att fördela fiskrättigheter baserat på miljöprestanda skulle kunna underlätta övergången till ett mer uthålligt fiske. Att ta dessa steg i en öppen dialog mellan fiske, förvaltning, industri, miljöorganisationer och konsumenter skulle leda till stora framsteg.
Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att kartlägga miljöpåverkan av produkter som är standardiserad av ISO. Den används ofta för att jämföra produkter som fyller samma funktion eller för att hitta förbättringsmöjligheter för en viss produkt. Inom EU håller man just nu på att ta fram ett verktyg för miljökartläggning av produkter (Product Environmental Footprinting), bland annat för sjömat, som baseras på LCA.
Cannabisbruk ökar risken för att senare få schizofreni och andra psykossjukdomar, något som forskargruppen bakom den aktuella studien tidigare rapporterat efter att de följt upp samtliga män som mönstrade för värnplikt åren 1969–70. Vid mönstringen svarade männen på frågor om bland annat droganvändning. I dag är männen runt 60 år gamla, en ålder då eventuella skadliga långtidsverkningar av cannabisbruk kan bli märkbara.
Forskare gjorde därför en ny uppföljning för att ta reda på om dödligheten var förhöjd bland män som rapporterat cannabisbruk i ungdomen.
– En färsk WHO-rapport har visat att cannabis har omfattande effekter på hälsan, även om psykiska effekter är det mest framträdande. I vår studie visar vi att hög konsumtion i ungdomen också kan bidra till ökad dödlighet, säger Edison Manrique-Garcia vid institutionen för folkhälsovetenskap, försteförfattare till studien.
Cannabisbruk ökar risken för psykossjukdom
Drygt 50 000 män ingick i studiepopulationen. Av dessa hade nästan 4 000 avlidit mellan år 1970 och fram till och med år 2011. Forskarna fann att män som rapporterat den högsta nivån av cannabisbruk i ungdomen, bruk mer än 50 gånger, hade 40 procent högre risk att dö jämfört med dem som rapporterat mindre omfattande eller inget cannabisbruk (oddskvot 1,4; 95 procent konfidensintervall 1,1–1,8). I analysen kontrollerade forskarna för andra faktorer som kan påverka dödligheten, som alkoholbruk, psykisk sjukdom, sociala problem i barndom och uppväxt, men sambandet mellan tungt cannabisbruk och förhöjd dödlighet kvarstod.
Eftersom det är väl etablerat att cannabisbruk ökar risken för psykossjukdom undersökte forskarna om de som drabbats av psykos hade särskilt förhöjd dödlighet och om cannabisbruk påverkade detta. 683 personer hade vårdats för psykosdiagnos.
Skador och självmord
– Bland män i gruppen som drabbats av psykos var dödligheten ungefär fyrfaldigt förhöjd, men detta gällde oberoende av tidigare cannabisbruk. Vår slutsats är att cannabisbruk i ungdomen kan bidra till tidig död, framför allt genom skador och självmord, och att detta inte beror på den ökade risken för psykos, säger Peter Allebeck, också vid institutionen för folkhälsovetenskap, som har lett studien.
Eftersom det i studien inte fanns uppgifter om cannabisbruk under uppföljningstiden, går det inte att veta om den ökade risken bland männen med tungt cannabisbruk i ungdomen beror på tidig stark påverkan av drogen, eller på att de med omfattande bruk eventuellt fortsatte med detta senare i livet.
Forskningen har finansierats med stöd från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och Stockholms läns landsting.
Kontakt: Peter Allebeck, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsovetenskap. Telefon: 08-524 801 72 eller 073-3700088 E-post: Peter.Allebeck@ki.se
När man undersöker hur fiskar överlever vintern jämför man vanligtvis mängden fisk på hösten med mängden fisk på våren. Ett forskarlag vid Umeå universitet har i stället följt fiskarnas förflyttning under hela vintern längs elva cirka 50 meter långa sträckor i en bäck. Platsen för studien var Smörbäcken, ett litet biflöde till Umeälven i Västerbotten.
– Den stora utmaningen bestod i att följa fiskarna trots att bäcken var isbelagd. Vi bedömde att det skulle gå med hjälp av PIT-tags, som är ett slags sändare som opereras in i fiskens bukhåla, säger Christine Weber, tidigare postdoktor vid Umeå universitet och en av forskarna som arbetat med projektet.
Bedömda fiskarnas allmäntillstånd
Forskargruppen försåg fiskar av olika storlek, både vuxna och unga öringar samt stensimpor, med sådana sändare. De vuxna öringarna fick en större modell av sändare än de unga öringarna och stensimporna. För att förstå vad som är viktigt för att fiskarna ska överleva vintern mättes fiskarnas längd och vikt och även deras allmäntillstånd bedömdes. Av dessa faktorer visade sig den sistnämnda vara viktigast.
– Det var lättast att följa de vuxna öringarna och omkring 90 procent av de stationära fiskarna gick att spåra vid varje undersökningstillfälle, säger Christine Weber.
Antalet spårade stensimpor och unga öringar sjönk drastiskt under midvintern och var lågt ända fram till islossningen. Då ökade antalet spårade fiskar påtagligt. Svårigheten att hitta stensimpor under isen kan ha berott på att de gärna gömmer sig i bottensubstratet när det är lite vatten i bäcken. Även unga öringar kan ha ett liknande beteende.
Svårt hålla kontakt när isen blev tjock
För att utvärdera hur bra metoden fungerade kartlade forskarna även de undersökta vattenmiljöerna genom att dels mäta den undersökta sträckans bredd, vattendjup och struktur, dels följa hur isens tjocklek förändrades under mätperioden.
– De strukturella faktorerna visade sig inte ha någon större betydelse för fiskarnas överlevnad. Däremot var det svårare att få kontakt med de små sändarna ju tjockare isen blev. Den större sändarmodellen var mindre känslig för isens tjocklek. Även snötäcket på isen var ett problem och snön måste skottas bort ett par gånger under provperioden, säger Christine Weber.
Därtill visade det sig att ju mer komplext mätområdet var desto färre fiskar gick att spåra. Trots allt fungerade denna metod bra på vintern så länge vattnet under isen var grundare än ungefär 30 centimeter och mätningarna kunde göras ofta. Metoden kan därför bli ett värdefullt hjälpmedel för att bättre förstå hur olika fiskarter och olika stora fiskar hanterar vintern.
Projektet är ett samarbete mellan forskare från Sverige, Norge och Schweiz. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.
– Man går lätt in i Försvarsmaktens struktur och går ifrån sin egen vårdetik för att anpassa sig till gruppen, säger Kristina Lundberg.
I en studie har hon intervjuat ett 20-tal svenska läkare och sjuksköterskor som varit ute på internationell militär insats under de senaste två åren. Genomgående visar resultaten att sjukvårdspersonalen har utfört uppgifter som inte primärt ingår i deras uppdrag – uppgifter man inte bör utföra som rödakorsmärkt sjukvårdspersonal.
Hamnar lätt i den militära strukturen
– Rödakorsmärkt sjukvårdspersonal lyder under Genèvekonventionen, som bland annat Sverige har skrivit under, och de ska då inte bedriva underrättelse när de vårdar, stå vakt vid ingången till kampen eller bemanna understödsvapen. Ändå händer detta och oftast utan att någon beordrat dem att göra det, säger Kristina Lundberg och fortsätter.
– Vi ska komma ihåg att Sverige skickar kvalificerade och rutinerade läkare och sjuksköterskor med en stark etisk kompass till internationella insatser. Vår forskning visar att sjukvårdspersonal snabbt anammar den militära strukturen och det är en väldigt stark hierarkisk organisation.
Sjukvårdspersonalen förklarar ofta sitt beteende med att det inte fanns någon annan som kunde utföra åtagandet, att de ville hjälpa till eller att de hade tid över. Det kan låta oskyldigt men Kristina Lundberg menar att det gör något med oss människor när vi tänjer på våra etiska gränser.
– Det finns risk att vi tänjer lite till, och till slut har gränsen för det oacceptabla passerats.
Djupare förberedelser och utbildning
Ett sätt att komma tillrätta med problematiken anser Kristina Lundberg är förberedelse och kunskap om internationell humanitär rätt och etiska dilemman. Sjukvårdspersonal behöver gedigen utbildning innan de reser iväg på militära insatser.
– Vi behöver föra etiska diskussioner, resonera och reflektera djupare kring hur man ska agera i olika situationer. Vi behöver också tydliggöra sjukvårdspersonalens roll inom det militära. Allt kan man inte förbereda sig på, men vi kan göra mycket mer än vad som görs idag.
– Soldater är sällsynt friska människor – unga och starka – och det kan gå långa perioder då sjuksköterskor och läkare inte behöver arbeta. De vill gärna hjälpa till och göra rätt för sig, men hur de än gör blir det fel i någons ögon, avslutar Kristina Lundberg.
Kristina Lundberg är doktorand vid Högskolan i Borås, som finansierar projektet, och vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes forskningsområde är Etiska problem bland sjukvårdspersonal i samband med internationella militära insatser. Kristina Lundberg är också präst i Svenska kyrkan och har tidigare varit bataljonspastor i Kosovo och Afghanistan. Tillsammans med sina handledare har hon en publicerad studie i Journal of Military Medicine.
– Vi har kunnat konstatera att begreppet självförklarande gata i tätort är svårt och med dagens befintliga hastighetsgränser kan man inte tala om att vi har självförklarande gator i Sverige. Det är långt ifrån enkelt för trafikanterna att enbart utifrån trafikmiljön bedöma vilken hastighetsgräns som råder om man av någon anledning missat informationen som finns på skyltarna, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.
En åtgärd för att öka möjligheten att bilister håller hastighetsbegränsningarna på gator i tätort kan vara att utforma gatorna så att de blir mer självförklarande. För att utreda begreppet självförklarande gata har forskarna studerat sambandet mellan faktisk hastighet, hastighetsgräns och trafikmiljöns utformning utifrån hastighetsmätningar på 69 mätpunkter i tätort.
– Omgivningen och om det finns oskyddade trafikanter som befinner sig i närheten är exempel på faktorer som kan förklara varför trafikanter väljer att köra i en viss hastighet, säger Anna Vadeby.
Blindskattning
När forskarna studerat sambandet mellan vald hastighet och ett antal platsspecifika bakgrundsvariabler visar resultatet att trafikanternas hastighetsval förklaras med förhållandevis självklara egenskaper som hastighetsgräns och om man har företräde eller inte. Men det finns fler faktorer som påverkar, exempelvis typ av bebyggelse och om det finns oskyddade trafikanter.
Som en andra del i studien fick 113 trafikingenjörer studera fotografier för att bedöma vilken hastighet de tror råder vid olika platser, en så kallad blindskattning, som gjordes av NTF. Om slumpen fått avgöra så hade 25 procent av gissningarna varit korrekta, nu var andelen i genomsnitt cirka 50 procent. Mest korrekt gissade deltagarna på gator med hastighetsgräns 70 km/tim (67 % rätt) och sämst på gator med 60 km/tim (35 % rätt).
Dialog om hastighetsgränser
– De trafikingenjörer som genomfört en hastighetsplan visade sig i större utsträckning göra en korrekt bedömning av gällande hastighetsgräns. Resultaten visar också att sannolikheten att göra en korrekt bedömning ökar ju smalare vägen blir, säger Anna Vadeby.
Syftet med projektet var att utreda begreppet självförklarande gata, men också att skapa en dialog med landets kommuner kring hastighetsgränser och faktiska hastighetsnivåer i relation till begreppet självförklarande gata i tätortsmiljö. Studien är gjord på uppdrag av och i samarbete med NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande).
Kontakt: Anna Vadeby 013-20 42 34 eller Anna Anund 031-20 43 27
Ortnamn är språkets äldsta fasta kvarlevor. De kan härstamma från brons- och järnåldern och är som regel bundna till de lokaliteter namnen syftar på. Ortnamnens form och ”synliga” innehåll förändras och fördunklas naturligtvis med tiden. Men det är möjligt att utforska även dessa fornminnen, och på så sätt få uppgifter om vem som har bott i området, vilket språk de talat och vad som troligen gav upphov till platsens namn. Ortnamn utgör därför utomordentligt bra källor för att spåra upp gammal, avbruten språkkontakt.
I sin avhandling har Alexandra Petrulevich undersökt unikt vendiskt (västslaviskt) ortnamnsmaterial som i många fall endast finns belagt i den isländska Knýtlinga saga. Detta ortnamnsmaterial har anknytning till Vendland, det vill säga dagens Holstein och Pommern i norra Tyskland och norra Polen.
Språkkontakt mellan slaver och skandinaver
Undersökningen visar att hälften av de studerade namnen vittnar om språkkontakt mellan slaver och skandinaver på Östersjöns södra kust under vikingatid och tidig medeltid. Dessa ortnamn som är av slaviskt ursprung utsattes för olika anpassningsstrategier, då skandinaver integrerade namnen i sitt språk.
Beståndsdelar i namnet Rostock som härstammar från slaviskans *Roztok med betydelsen ’stället där vattnet delar sig’ byttes till exempel ut mot likalydande motsvarigheter i fornisländskan, vilket gav Rauðstokkr med betydelsen ’röd stock’. Ett annat exempel på anpassning är namnet på staden Szczecin i norra Polen som översattes till fornisländskan som Burstaborg med betydelsen ’borstborg’.
De vendiska ortnamnen i Knýtlinga saga delar även sagans komplicerade historia. Det stora tidsgapet mellan nedskrivningen i mitten på 1200-talet och sagans bevarade eftermedeltida avskrifter är svårt att överbrygga. Handskrifterna uppvisar flera varierande former av de undersökta namnen. Det är viktigt att avgöra om dessa former kan ha varit i bruk på Östersjöns södra kust under 1100-talet eller om de endast är konstruktioner av de isländska skrivarna.
De handskrifter av Knýtlinga saga som analyserats avslöjar alltså även vilka strategier isländska skrivare använde sig av för att handskas med mindre kända namn. Till exempel byttes *Dimin, ett namn av slaviskt ursprung som avser borgen Haus Demmin i Mecklenburg-Vorpommern, mot Dímun, ett namn känt från de färöiska öarna Stóra Dímun och Lítla Dímun.
Förståelse för det som händer med lånade namn
Avhandlingens teoretiska ram omfattar klassificering av anpassningsstrategier och diskussion kring de faktorer som kan förklara varför människor väljer att anpassa lånade namn på ett visst sätt. Denna teoretiska diskussion kan hjälpa oss att även förstå de processer som lånade namn genomgår här i Sverige, som också är fullt med ortnamn av icke-nordiskt ursprung. Sådana ortnamn är våra främsta vittnen om tidig språkkontakt mellan svenskar eller snarare svenskarnas förfäder och andra folkgrupper, framför allt samer och finnar, och om utbredningen av dessa folkgrupper och deras språk.
Många samiska och finska ortnamn har lånats in i svenskan i anpassad form, då man antingen bytt ut de samiska och finska språkljud som saknades i svenskan mot närliggande svenska ljud, eller översatt delar av eller hela ortnamn. Giebmegáisi blev på det sättet till Kebnekaise, Geavrovuohppi till Krokvik och Kieruna till Kiruna.
Avhandling: Ortnamnsanpassning som process. En undersökning av vendiska ortnamn och ortnamnsvarianter i Knýtlinga saga.
Darwinfinkarna är ett klassiskt exempel inom evolutionsbiologin eftersom det är uppenbart att dessa fåglar måste ha utvecklats från en gemensam ursprungsart på ganska kort tid (cirka två miljoner år). Sedan dess har de utvecklats till 18 olika arter som skiljer sig åt i storlek, näbbens form, sång och färgteckning.
Förändringar i näbbens form och storlek har inneburit en evolutionär anpassning som gör att olika arter kan utnyttja olika födokällor som insekter, frön, nektar från kaktusblommor samt även blod från sjöfåglar som häckar på Galápagos. I en tidigare studie från samma grupp av forskare identifierades en gen (ALX1) som påverkar näbbens form och nu har de upptäckt en annan gen (HMGA2) som påverkar näbbens storlek.
Två gener som betytt mest
– Våra data visar som förväntat att många gener påverkar näbbens form och storlek men vi har nu påvisat de två gener som med stor sannolikhet haft störst betydelse för evolutionen av Darwinfinkarnas näbbar, förklarar Sangeet Lamichhaney, doktorand vid Uppsala universitet och studiens förstaförfattare.
Charles Darwin var den första som beskrev hur konkurrens mellan arter om samma begränsade födoresurs leder till utveckling av biodiversitet genom att olika arter divergerar från varandra vilket i sin tur leder till en minskad konkurrens mellan arter. Det är en viktig princip för utvecklingen av komplexa ekosystem men det har varit svårt att påvisa denna typ av evolutionära förändringar i naturen.
Ett bra exempel har dokumenterats hos Darwinfinkar där en art (the medium ground finch) fick mindre näbbar till följd av en allvarlig torka som drabbade Galápagos 2004-2005. Det ledde till en ökad konkurrens mellan the medium ground finch med medelstora näbbar och the large ground finch med jättestora näbbar, där medium ground finches med störst näbbar drog det kortaste strået och uppvisade en hög dödlighet eftersom de inte klarade konkurrensen med large ground finches.
Fältstudier på Galápagos
– Vår nya studie går nu ett steg längre och vi kan visa på gennivå hur denna snabba förändring av en morfologisk egenskap gått till, förklarar Peter och Rosemary Grant, Princeton University, som genomfört fältstudier under 40 års tid på Galápagos och som är medförfattare på den nya studien.
– Den selektion som påverkat HMGA2-genen under denna torkepisod är ett av de starkaste selektionstryck på en enskild gen som hittills dokumenterats i naturen, fortsätter Peter och Rosemary Grant.
HMGA2-genen har tidigare visats sig påverka kroppsstorlek hos hundar och hästar och det är en av de hundratals gener som påverkar kroppslängden hos människa. HMGA2 har också en roll vid utvecklingen av cancer eftersom somatiska (icke ärftliga) förändringar av genens aktivitet kan påverka spridningen av cancer.
Exakta mekanismen höljd i dunkel
– Den vi vet är att HMGA2-genen påverkar aktiviteten av andra gener men den exakta mekanismen hur de på verkar näbbens storlek hos Darwin-finkar eller kroppslängd hos människa är fortfarande höljt i dunkel, förklarar Leif Andersson vid Uppsala universitet, SLU och Texas A&M University, som har lett studien.
Det är spännande att denna gen dyker upp hos flera olika arter som en gen som påverkar olika former av tillväxt. Vidare forskning för att bättre förstå denna gens funktion är helt klart väl motiverad, avslutar Leif Andersson.
För mer information kontakta: Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, Telefon: 018-4714904 eller 070-5144904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
– Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, eller om det är möjligt, kombinera lobbying med protester, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
I sin avhandling har han undersökt aktivismen i samband med skolnedläggningar i de 29 största kommunerna i landet. Han redovisar hur många förslag på nedläggningar som har funnits och hur många som har genomförts. Han redovisar också på vilka sätt som protesterna har gått till; genom brev, protestlistor och namninsamlingar.
Protestaktioner bra om centerpartiet sitter i majoritet
– Det är bara under speciella omständigheter som protestaktionerna påverkar beslutet: om det är viktiga väljargrupper som engagerar sig, om det är rörliga väljare det handlar om, eller – om Centerpartiet sitter i majoriteten och det är deras kärnväljare som berörs, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Det är större sannolikhet att en intressegrupp får behålla sin skola om de kan föreslå alternativa sparförslag eller komma med ny information om kapacitetsutnyttjandet i skolan och/eller ny information om uppgifter som saknas i kommunens ekonomiska beräkningar.
– I skolnedläggningsprocesser finns ofta en stor osäkerhet när det gäller befolkningsutveckling och ekonomiska kalkyler. Det skapar en möjlighet för medborgare att få beslutsfattarna att ändra uppfattning om hur de kan nå sina ekonomiska mål. Resultaten har viktiga implikationer för aktivister, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Genvägar för resursstarka medborgare
Enligt avhandlingen är aktivister i områden med många högutbildade föräldrar med tjänstemannayrken, bättre på att presentera ny information för politikerna. De lyckas därför oftare att påverka skolnedläggningar. Aktivister i bostadsområden med många utlandsfödda, i jämförelse, presenterar sällan sådan information.
– Det här visar på ett stort problem för de som fattar beslutet. Enligt demokratiska principer bör alla medborgare ha samma möjlighet att delta i och påverka politiken, oavsett politiska resurser. Men det svenska politiska systemet på lokal nivå tycks bygga på ett politiskt språk och ett sätt att argumentera som skapar genvägar för resursstarka medborgare att påverka, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Avhandlingens slutsats är att beslutsfattare i högre grad bör närma sig resurssvaga medborgare och även lyssna på mindre viktiga väljargrupper. I förlängningen leder det till en mer jämlik process och till att ett större spektrum av perspektiv kommer med i planeringen.
Larsson Taghizadeh, Jonas (2016) Power from Below?: The Impact of Protests and Lobbying on School Closures in Sweden
Kontakt: Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet jonas.larsson@statsvet.uu.seMobil: 076-809 70 14
De nordiska länderna har satt upp ambitiösa miljömål, exempelvis effektivare energianvändning i boenden och industri. Ett sätt att bidra till detta mål är att energieffektivisera vid fastighetsrenoveringar.
Många av byggnaderna i de så kallade miljonprogramsområdena är idag i behov av omfattande renoveringar, men kostnaderna är i dagsläget höga och avskräcker många fastighetsägare, men genom att renovera och optimera system på ett hållbart och långsiktigt är det inte nödvändigt att kostnaderna ökar för de boende.
Krävs ett holistiskt perspektiv
För att energieffektiva renoveringar ska kunna få ett rejält genomslag i samhället behövs ett holistiskt perspektiv och i detta är ett tvärdisciplinärt perspektiv där kopplingen mellan ekonomi, hållbarhet, teknik och beteende är ett nödvändigt fokus.
Detta har projektet SURE! Nordic Built for Sustainable Retrofitting tagit fasta på. Syftet meden energikupolen och energikikarna är att öka medvetenheten kring energi och kunskapen om energieffektivisering.
Den gyllene kupolen i Husby är en demonstrator i projektet. Alla som kliver in i Energikupolen kan via ett periskop i taket rikta blicken mot de omkringliggande byggnaderna i området. Där ser användaren hur energianvändningen ser ut i husen. Genom att vrida på periskopet kan användarna jämföra energianvändningen mellan olika byggnader.
Ytterligare ett objekt som har tagits fram i projektet och som lanserades under dagens invigning är Energikikarna. Kikarna ger i form av text och bild i 3D konkreta tips och råd om energieffektivisering i hemmet.
Ta tillvara nyfikenheten
Syftet med en Energikupolen och Energikikarna är att öka medvetenheten kring energi och kunskapen om energieffektivisering.
– Det har varit väldigt roligt att få möta och prata med de boende i området och se deras reaktioner, både under installationen och vid invigningen. Många verkar väldigt förvånade, men positivt överraskade, de kommer fram till oss och undrar om det är ett gigantiskt påskägg eller ett rymdskepp säger Therese Balksjö, projektledare på Interactive Institute.
– Den naturliga nyfikenheten kan vi ta tillvara genom att då bemöta hyresgästerna, svara på deras frågor och berätta mer, säger Therese Balksjö.
Projektet arbetar vidare mot att på ett kostnadseffektivt sätt optimera energianvändningen och stärka hållbara livsstilar och praktiker för boende i de områden som är i behov av renovering. Det görs genom att kombinera olika typer av åtgärder.
Förståelse för energikonsumtion
En patenterad teknik för diagnostisering och optimering av värme- och inomhuskomfort i existerande byggnader kombineras med visualiseringstjänster och information riktad till hyresgästerna. Det kan leda till ökad insyn i och förståelse för energikonsumtionen. Allt binds samman med en öppen ICT-infrastruktur. Målet är att minska behovet av köpt energi med 30 procent.
– Vi stöder gärna denna typ av projekt. Idag och i framtiden måste vi arbeta med nya verktyg för att skapa uppmärksamhet om energiförbrukning. Det ligger ett ansvar för oss som bolag där men även för den enskilde hyresgästen, säger Björn Sundberg, kommunikationschef på D. Carnegie & Co, som äger de hus som deltar i projektet.
Projektet är interdisciplinärt med kompetenser inom energi, IKT, interaktionsdesign och beteende från Sverige, Finland och Danmark. Partners i projektet är Interactive Institute Swedish ICT, Acreo Swedish ICT, Via University College, Insero, IC-meter och BaseN.
Finansiärer är Energimyndigheten och Formas (Sverige), EUDP (Danmark) och Tekes (Finland).
Alexander Suh, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är expert på små bitar av dna som kan hoppa inom och mellan genom; så kallade transposoner. Tillsammans med forskare från elva vetenskapliga institutioner i fem länder har han upptäckt den nya typen av transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter, men inte andra.
Genom att söka i dna-databaser har forskarna upptäckt att de enda andra djur som bär på dessa transposoner är rundmaskar, vilka lever som parasiter på människor och andra däggdjur.
– Upptäckten var så förvånade att vi först var alldeles mållösa, säger Alexander Suh.
Hoppade till papegojor, kolibrier och manakiner
Utifrån en jämförelse av dna-sekvensen hos enskilda transposoner har Alexander Suh tillsammans med sina kollegor visat att dna har överförts från rundmaskar till fåglar i två vågor, som svept genom de flesta tropiska regioner, bland annat på så avlägsna platser som Madagaskar. Fågelarterna som bär på dessa dna-sekvenser innefattar karismatiska grupper som papegojor, kolibrier och manakiner.
Det är känt att vissa mänskliga sjukdomar, som exempelvis fågelinfluensa och hiv/aids, har hoppat till vår art från andra värddjur. Epidemiologer har först nyligen börjat inse hur viktiga dessa så kallade zoonoser är. Det finns dock många andra mänskliga sjukdomar vars ursprungliga värddjur fortfarande är okända. Bland dessa finns lymfatisk filariasis och loiasis, två allvarliga tropiska sjukdomar som orsakas av rundmaskar och sprids via myggor och bromsar.
Parasiterna vitt spridda
Den här studien visar att dessa parasiter, som idag angriper människor, istället angrep fåglar så sent som för 25-17 miljoner år sedan. De angrep troligtvis inte däggdjur under perioden då transposonerna aktivt hoppade från en art till en annan, eftersom det inte finns spår av dessa i några däggdjursgenom.
Spåren i fågelgenomen visar att parasiterna måste ha varit vitt spridda, eftersom de infekterade en mängd olika fågelgrupper i alla större tropiska regioner, även de som var isolerade från varandra vid denna tidpunkt.
Genomsekvensering fortsätter att leverera nya överraskningar om evolutionshistorien. Jämförelser av genom kan inte bara visa på släktförhållanden utan också interaktioner mellan specifika parasiter och värdar som lämnat permanenta spår i genomen i form av transposoner som har hoppat från en art till en annan. Utifrån detta första exempel på fenomenet i fåglar och rundmaskar har forskarna sett att en typ av parasiter som är ett allvarligt problem idag en gång bytte värd från fåglar till däggdjur, en process som är alltför välbekant för dagens epidemiologer.
Kontaktinformation: Alexander Suh, Avdelningen för evolutionsbiologi, Institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, E-post: alexander.suh@ebc.uu.se, telefon: 076-28 66 025.
– Studien visar att brustet hjärta är associerat till andra sjukdomar inklusive medicinering, framför allt kronisk obstruktiv lungsjukdom, psykiatriska sjukdomar och migrän. Däremot är traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes mindre förekommande, säger Per Tornvall, hjärtläkare och forskatakotsubore vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, en av forskarna bakom studien.
Resultaten, som publiceras i tidskriften Journal of American College of Cardiology, bekräftar att prognosen vid brustet hjärta är jämförbar med prognosen för patienter med hjärtinfarkt.
Brustet hjärta farliga än man tidigare trott
Intresset för brustet hjärta har vuxit sig stort under 2000-talet, men kunskapen har hittills byggt framför allt på kliniska iakttagelser av mindre grupper patienter. Sjukdomen kallas även takotsubo, ett japanskt ord för bläckfiskfälla, på grund av hjärtats utseende vid insjuknandet.
Vid brustet hjärta är det vanligt att en av hjärtats kammare, oftast den vänstra, har vidgats och fått en ballongliknande form. Vid insjuknandet är det mycket svårt att skilja brustet hjärta från hjärtinfarkt. Cirka två procent av alla hjärtinfarkter visar sig senare vara brustet hjärta. Diagnosen ställs med bildundersökningar, som visar att hjärtfunktionen är påtagligt nedsatt men kranskärlen är normala.
Tillståndet utlöses ofta av psykisk eller fysisk stress. Prognosen har tidigare ansetts vara god, men nyare studier har pekat på att brustet hjärta-syndrom är farligare än man tidigare trott. Under 2015 kom rapporter som visade att prognosen liknade den vid hjärtinfarkt, men studierna saknade friska kontrollgrupper.
I den nya, omfattande registerstudien har forskarna studerat 500 svenska patienter med brustet hjärta i det Svenska kranskärls- och angioplastikregistret (SCAAR). Patienterna, som inte hade kranskärlsförträngningar, jämfördes med ålders- och könsmatchade patienter med hjärtinfarkt.
Flest brustna hjärtan hos kvinnor
Forskarna gjorde även jämförelser med kontrollpersoner som gjort kranskärlsröntgen på grund av bröstsmärta och som visat sig vara utan kranskärlsförträngningar. Information om individernas utbildning, inkomst, läkemedel och övriga sjukdomar hämtades från olika register.
De flesta, mer än åtta av tio, som fått diagnosen brustet hjärta var kvinnor. Studien visar också att patienter med brustet hjärta är välutbildade och har högre inkomster, särskilt jämfört med patienter med hjärtinfarkt. Studien bekräftar att prognosen är likvärdig den för patienter med hjärtinfarkt och sämre än för patienter med bröstsmärta.
– Studien har stor betydelse för att identifiera riskindivider. Den ger även indikationer avseende orsaker som kan utnyttjas för behandling. Till exempel ger studien stöd för att behandling med så kallade betablockerare skulle vara av nytta för patienter med brustet hjärta, säger Per Tornvall.
Studien har finansierats med stöd från Hjärt-Lungfonden.
För mer information: Per Tornvall, professor, överläkare Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Karolinska Institutet Telefon: 072-218 05 60 E-post: per.tornvall@ki.se
Alltifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda projekt ett företag kan genomföra. Cirka 80 procent av företagens totala IT-budget används för affärssystemsprojekt.
Affärssystemsprojekten får dessutom långvariga konsekvenser för organisationen eftersom systemen förväntas stödja de flesta affärsprocesser efter införandet. En rekommendation är att vara flexibel för förändringar av mål och resursramar och en annan att inte godkänna några förändringar. Affärssystemsprojektets organisatoriska konsekvenser behöver diskuteras.
Risky business
Annika Andersson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, diskuterar i sin avhandling vilka organisatoriska konsekvenser det kan få om leverantör och beställare bestämmer sig för att förändra och å andra sidan vara slutna för förändringar av beslutade mål och resursramar i affärssystemsprojekt. Studierna har genomförts i leverantörsföretag som genomför affärssystemsprojekt och deras beställarföretag verksamma internationellt och nationellt inom konstruktion och handel.
Resultaten visar att när parterna inte ville ändra beslutade mål och resursramar i affärssystemsprojektet blev det svårt att dra nytta av utvecklad förståelse för anpassning av affärssystemsstöd. Ett sätt för beställaren att utveckla och effektivisera organisationen var att innan, efter och parallellt med projektet genomföra organisationsförändringar och lära om sin egen organisations affärsprocesser.
Det var då bättre för leverantören att samarbeta med en beställarorganisation som redan organisationsförändrat. Leverantören valde ibland att bortse från överenskomna mål och resursramar för att förstå beställarorganisationens affärsprocesser. Istället för att tjäna pengar på projektet bidrog man med extra konsulttid och gick med förlust.
Ingen insyn i de strategiska planerna
– Detta sågs som en bra strategi för att skapa en god relation till beställaren, förstå branschen och behovet av systemstöd, och inte bara låsa in dem i ett system. De kunde då tjäna pengar i kommande projekt, säger Annika Andersson.
När båda parter beslutade sig för att vara flexibla med mål och resursramar blev konsekvenserna varken system- eller organisationsutveckling, vilket förväntats. Istället ledde det till omfattande kommunikationsproblem eftersom tekniken istället fokuserades. Enligt avhandlingen bör chefer som ingår i projektet kommunicera de strategiska planerna.
Resultaten visar också att när projektansvariga hos beställaren inte hade insyn i de strategiska planerna var det svårt att ställa krav på nödvändiga stödfunktioner. Nödvändiga anpassningar rymdes då inte inom beslutade mål och ramar.När sedan affärssystemet efter införandet inte kunde stödja nya strategiska planer behövde beställarna investera i ett nytt affärssystemsprojekt redan inom något eller några år. En kostnad på några miljoner, vilket inte kan anses ekonomiskt hållbart.
Osynkad beställning
– Det kunde vara svårt för beställarna att besluta sig för vilka affärsprocesser och arbetssätt som skulle stödjas eller förstå vilka resurser som skulle krävas av dem. De visste inte vad de kunde förvänta sig av affärssystemsprojektet, när de inte hade förståelse för affärssystemets stöd. En av leverantörens konsulter uttryckte det som att ”de beställer en Volkswagen men förväntar sig en Rolls-Royce”, säger Annika Andersson.
Annika Andersson är född och uppvuxen i Umeå. Hon är utbildad civilekonom och ekonomie licentiat vid Handelshögskolan vid Umeå universitet och doktorand vid enheten för företagsekonomi.
Avhandlingen försvaras i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, fredagen den 29 april, kl 13.15. Avhandlingen kommer att försvaras på svenska. Fakultetsopponent: Professor, Yvonne von Friedrichs, Avdelningen för Ekonomivetenskap och juridik, Mittuniversitetet.
För mer information: Annika Andersson, Handelshögskolan, Telefon: 090-786 6597 E-post: annika.andersson@umu.se
