Under Försommarkollen kan privatpersoner hjälpa forskare att observera och rapportera blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén.
Genom att samla in observationer av dessa blommor under flera år kan forskare se hur växterna påverkas av vårens och försommarens väder. Det blir också möjligt att se skillnader jämfört med observationer som gjordes för 150 år sedan.
– I Försommarkollen spanar vi in skolavslutningstidens mest välbekanta blommor och med allmänhetens hjälp kan vi göra vetenskap av fenomen som de flesta känner till, till exempel “mellan hägg och syrén” och sångtiteln “Under rönn och syrén”, som klingar på många skolavslutningar varje år, säger Mora Aronsson som är ordförande i Svenska botaniska föreningen och fortsätter:
– Dessutom har vi med Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, som blommar sent och kan ge en bra indikation om klimatförändringen gör att den numera blommar redan på nationaldagen, åtminstone i delar av landet.
Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma. Bild: Robert Flogaus-Faust/Wikimedia commons*
De blommor som ingår i Försommarkollen har säkert redan setts på många ställen i landet, men som Vårkollen visade vid valborgshelgen verkade våren vara sen i år. Det var tydligt att flera av de tidigblommande växterna hölls tillbaka för att delar av landet fortfarande var täckta av snö. Nu får forskarna en möjlighet att se om detta också påverkar mer senblommande arter.
Genom flera års observationer från Försommarkollen kan forskarna se om klimatförändringarna även påverkar senblommande växter.
– Tillsammans med observationerna från Vårkollen kan vi göra flera nya, spännande analyser, till exempel hur häggens blomning fortskridit sedan Vårkollen, där den också ingick, liksom hur många dagar det är mellan häggens och syrénens blomning, säger forskaren Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
Så rapporterar du in sommarens blommor
Försommarkollen är en del av Naturens kalender, som är en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken.
Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är till exempel direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Försommarkollen tar bara emot observationer av vårtecken under 5–6 juni, det vill säga världsmiljödagen och nationaldagen.
Det är svårt att mäta lungans struktur. Inte ens lungröntgen fångar med säkerhet förändringar i alveolerna, som är lungans minsta beståndsdelar. Och det är just där, i den djupa vävnadsstrukturen, som en del lungsjukdomar som till exempel lungemfysem kan identifieras.
Men enligt forskare vid Lunds universitet kan mätmetoden AiDa, Airspace Dimension Assessment, ge fler svar om just de minsta vävnadsstrukturerna i lungan.
Metoden, som bygger på att nanopartiklar andas in, har nu använts på över 800 studiedeltagare. Den har även jämförts med etablerade tekniker som lungröntgen, lungfunktionsmätningar och magnetresonanstomografi, MRI.
Partiklar berättar om vävnadsstrukturen
Madeleine Petersson Sjögren är en av forskarna som har studerat och utvärderat metoden. Hon har presenterat sina resultat i en avhandling i aerosolteknik.
– Våra resultat visar att metoden kan användas för att identifiera sjukliga förändringar i lungan. Undersökningen går snabbt och ger besked som enligt vår forskning överensstämmer med mer avancerade metoder för att mäta lungans struktur, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Metoden bygger på vetskapen att nanopartiklar rör sig på ett visst sätt i luft, och att vävnadsstrukturen hos en frisk respektive sjuk lunga ser olika ut.
– Genom att andas in en låg koncentration nanopartiklar och mäta hur många partiklar som fastnar kan vi beräkna avstånd i lungorna, vilka är ett mått på hur stora alveolerna är. Avstånden kan berätta om det finns sjukliga förändringar eller inte, säger Madeleine Petersson Sjögren.
I en frisk lunga är alveolerna små, väldefinierade och med korta avstånd mellan vävnadsdelarna. Det finns många ytor som partiklarna kan fastna på vilket gör att få partiklar följer med utandningsluften. I en sjuk lunga är det tvärtom.
– Om man har lungemfysem bryts alveolerna ner och man får större håligheter i lungan. Då finns det färre ytor som de inandade partiklarna kan fastna på och fler partiklar följer med utandningsluften.
När nanopartiklar andas in fastnar merparten av dem i en frisk lunga. I en sjuka lunga har alveolerna brutits ner och färre partiklar fastnar. Bild: Johanna Rydeman/Pexels
Kan se tidiga förändringar
Lungans struktur förändras vid lungsjukdomar, men förändringarna kan vara svåra att identifiera med konventionella metoder som röntgendiagnostik och lungfunktionsmätningar.
– Eftersom dagens metoder för lungdiagnostik ofta är okänsliga för förändringar djupast ner i lungan där lungsjukdomar som emfysem sätter sig, har sjukdomen ofta gått långt när den väl upptäcks och är då svårare att bromsa.
Utöver att mätmetoden kan avslöja allvarlig sjukdom på ett tidigt stadium är den snabb att genomföra och innebär inget obehag för patienten. Andra fördelar är att partikelmetoden inte utsätter patienten för strålning som vid lungröntgen.
– En undersökning tar runt en kvart och mängden nanopartiklar som patienten andas in är jämförbar med den mängd nanopartiklar som finns i luften i den vardagliga miljön, säger Madeleine Petersson Sjögren
I sin forskning har hon även jämfört metoden med andra mätmetoder som lungröntgen och MRI med hyperpolariserad gas.
– Resultaten från de olika mätmetoderna stämmer överens – det talar för att AiDA skulle kunna vara en användbar metod för tidig diagnostik av lungsjukdomar, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Viktigt att upptäcka KOL tidigt
Den tredje största dödsorsaken i världen är kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, och ofta är lungemfysem en del av sjukdomen.
– Om lungemfysem kan upptäckas på ett tidigt stadium så är möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet större, säger Madeleine Petersson Sjögren.
Hon hoppas också att andra lungsjukdomar kan diagnosticeras med mätmetoden i framtiden.
– I framtiden vill vi undersöka om metoden kan användas för att identifiera andra lungsjukdomar, som till exempel fibros och astma.
Mer om mätmetoden
Mätmetoden AiDA har sedan 2011 utvecklats i ett samarbete mellan aerosolteknologi vid LTH och lungfysiologi vid medicinska fakulteten vid Lund universitet. Metoden har hittills enbart använts i forskningsstudier och finns för närvarande vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
Resultat från olika patientgrupper med lungproblematik har visat att AiDA upptäcker sjukdomsrelaterade förändringar i den djupa delen av lungan, förändringar som är svåra att mäta med konventionella metoder.
Traditionell plast som baseras på fossil olja har översvämmat jorden och mikroplast finns i allt levande, vilket har lett till en intensiv forskning efter alternativ som snabbare kan brytas ned.
Biobaserade polymerer med rörsocker som bas är ett sådant alternativ. Den allra vanligaste bioplasten är PLA som används i till exempel 3D-skrivare, textilier, matförpackningar och engångsbestick.
Små abborrar beter sig avvikande
Men även bioplast påverkar biologiskt liv negativt, visar det sig. Doktoranden Azora König Kardgar vid Göteborgs universitet har funnit att beteendet förändras hos små abborrar som under flera månaders tid exponeras för bioplast i fiskmaten. Fiskarna reagerade mycket kraftigare än normalt när de mötte artfränder, till exempel. Dessutom finns tecken på minskad rörelse, förändrad förmåga att bilda stim samt ändrad reaktion när en fara närmar sig.
– Det är väldigt sällan som det görs toxikologiska försök med analyser av djurens beteende. Det vanliga är att man tittar på de fysiologiska förändringarna. Vi ser att det är något i PLA-plasten som ger en förändring hos fisken, men vi kan inte se vad, säger Azora König Kardgar.
Testade även kaolin
Forskarna testade även att mata abborrarna med partiklar av kaolin, en vit lera som används till porslin och som även används för att bestryka papper. Tanken var att se om det kunde vara partiklarna i sig, oavsett om dessa var av plast eller lera, som skapade ett avvikande beteende hos fiskarna. Plast- och kaolinpartiklarna hade ungefär samma storlek. Fiskarna som fick kaolin uppvisade en del mindre förändringar, visade det sig, men inte på samma sätt som de fiskar som hade fått plast.
Borde ses som vanlig plast
– Vi ser att PLA inte är ofarligt för fiskarna, så det borde inte säljas in som ett miljövänligt alternativ till vanlig plast. Det borde betraktas som vanlig plast, säger Azora König Kardgar.
Fiskarna matades under sex månader med mat som innehöll två procent PLA, vilket är ungefär den koncentration av vanlig, petrokemisk plast som använts vid tidigare studier.
Även halten kaolin som matades till en annan grupp fiskar låg på två procent. Utöver det fanns också en kontrollgrupp med abborrar som matades med okontaminerad mat.
Azora König Kardgar, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet azora.konig@bioenv.gu.se
I en studie har forskare analyserat 122 livsmedelsbutikers veckoblad, utgivna under fyra veckors tid våren 2020 i Västra Götalands län. Butikerna tillhör de sju största livsmedelskedjorna i Sverige, räknat på marknadsandelar.
Forskarna analyserade hälsokvaliteten hos livsmedlen i annonsbladen via de nordiska näringsrekommendationerna samt Världshälsoorganisationens europeiska riktlinjer.
Sockerrik mat och dryck
Två tredjedelar av butikernas annonsblad, visade det sig, utgjordes av livsmedel som kunde klassas som ohälsosamma eller i huvudsak ohälsosamma. Den mest förekommande livsmedelskategorin var sockerrik mat och dryck.
Annonsbladen går därmed inte i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, som Livsmedelsverket baserar de svenska kostråden på, konstaterar forskarna.
Mindre rika områden, mer ohälsosam mat
Vissa livsmedelskedjor med butiker i områden där invånarna har sämre ekonomiska förutsättningar verkar dessutom marknadsföra mer ohälsosam mat i jämförelse med områden där de boende har bättre ekonomi.
– Som en konsekvens av nuvarande matinflation kan annonsbladen med många prissänkta varor bli mer betydande för vissa konsumentgrupper, till exempel de med sämre ekonomi. Det är därför angeläget att ifrågasätta utbudet i livsmedelsbutikers kampanjer, säger Melissa Mjöberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Resultatet från studien exemplifierar en del av den matmiljö som varken stöttar den enskilda konsumenten till hälsosamma val, eller ett nationellt folkhälsoarbete, menar forskarna.
– Utformning av konsumenters fysiska och digitala matmiljö bör underlätta hälsosamma val, och aktörer som är en betydande del av den utformningen måste ta ett gemensamt ansvar. Här kan nationella kostrekommendationer utgöra gemensamma riktlinjer, säger universitetslektorn Monica Hunsberger.
De senaste decennierna har antalet arter som etablerar sig på nya platser ökat dramatiskt på grund av global handel och klimatförändringar. Bara i Europa har mer än 400 trädlevande insektsarter registrerats.
De här icke inhemska arterna kan ställa till med problem. Ett exempel är smaragdpraktbagge som har introducerats i USA och orsakat omfattande skador på ask.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tittat på hur situationen ser ut i Sverige.
– För att minska risken för att icke inhemska arter blir ett problem är det viktigt att studera hur de sprider sig till och etablerar sig på nya platser och det är det jag har gjort i mitt doktorandarbete, säger forskaren Dragos Cocos vid SLU.
Tre arter fortsätter att sprida sig
Han har studerat två icke inhemska skalbaggsarter – lärkborre och lärkbock – i södra Sverige och Danmark. Båda arter lever på trädslaget lärk, som blir allt vanligare inom skogsbruket i södra Sverige. Han har också undersökt liten granbarkborre, en art som har spridit sig till Sverige österifrån via Finland.
– Jag kom fram till att alla tre arter är etablerade lokalt i Sverige och fortsätter att sprida sig. Deras förmåga att sprida sig till och etablera sig på en ny plats påverkas av deras specifika egenskaper såsom fortplantningsstrategi och förmåga att hitta föda, säger Dragos Cocos.
För både lärkborre och lärkbock begränsas utbredningen av var lärk har planterats, men också skalbaggarnas egenskaper och levnadssätt. En skillnad mellan arterna är att lärkbocken flyger runt och lägger ägg på flera träd medan lärkborren lägger alla ägg i ett, eller möjligen två, träd. Chansen att överleva är högre om äggen sprids ut mer.
– Jag såg att lärkborren behövde en större population för att kunna kolonisera nya områden jämfört med lärkbocken, säger Dragos Cocos.
Forskarna undersökte 10 000 träd på 382 olika platser i Norrbotten och Västerbotten för att lokalisera liten granbarkborre. På bilden ses hur skalbaggen koloniserat en grantopp. Bild: Dragos Cocos
Liten granbarkborre finns i norra Sverige
Det visade sig också att liten granbarkborre redan har etablerat sig över stora delar av norra Sverige, och är en av de vanligaste arterna av barkborre i regionen. Den lilla granbarkborren lever främst på grenar av tall och gran – en livsmiljö som det finns gott om.
Ingen av de arter som studerats i avhandlingen utgör ett stort hot i nuläget, men det finns anledning att hålla koll på dem.
– Andelen lärk ökar och ger lärkborren och lärkbocken mer livsmiljöer. När det gäller den lilla granbarkborren kan den leva på flera olika arter av träd. Den kan inte på egen hand döda friska träd men den kan dock bli problematisk om träden är försvagade på grund av till exempel torka och angrepp av den vanliga åttatandade granbarkborren, säger Dragos Cocos.
Den viktigaste slutsatsen av studierna är att skillnader i arters livshistoria bör beaktas när man gör riskbedömningar och planerar övervakningsprogram för främmande arter, eftersom de påverkar sannolikheten för etablering.
Dragos Cocos, doktorand vid institutionen för ekologi, SLU, dragos.cocos@slu.se
Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en bohåla som ofta är flera tusen gånger mörkare.
Precis som människor behöver fåglar lång tid, upp till ungefär 45 minuter, för att helt anpassa sina ögon till mörker efter att ha varit ute i dagsljus.
Undulater är blixtsnabba
Men i en ny studie visar forskare att undulater, en fågelart som häckar i trädhålor i Australien, blixtsnabbt anpassar sina ögon till sämre ljusförhållanden.
Forskarna försökte i studien att efterlikna undulaternas naturliga miljö. De tränade fåglarna att flyga från en ljus miljö in i en mörkare låda där fåglarna fick välja mellan olika bilder för att få en matbelöning.
Genom att variera ljusstyrkan i lådan, och sedan studera hur detta påverkade fåglarnas val av bild, kunde forskarna dra slutsatser om fåglarnas synförmåga.
Det visade sig att fåglarna kunde se kontraster i ljusintensitet lika bra oavsett om det var lite eller mycket mörkare i bohålan. Det tyder på en snabb anpassning av ögonen till mörker.
Det tar dock längre tid för fåglarna att anpassa sig till mörkret fullt ut.
– Det förvånade oss att fåglarna inte tvekade och väntade längre på att ögonen skulle anpassa sig till de mörkaste förhållandena. I stort sett alla val skedde efter ungefär en sekund, säger Sandra Chaib, biolog vid Lunds universitet.
Kan ge medvetenhet om ljusföroreningar
Studien är den första som undersöker hur snabba ljusförändringar påverkar synförmågan hos fåglar. Resultaten är inte bara intressanta för hålhäckande fåglar utan har också bredare betydelse för forskningen om konsekvenserna av artificiell belysning på djur och deras beteende, enligt forskarna.
– Insikten om hur fåglar anpassar sina ögon till mörker är en viktig pusselbit för att förstå hur de fungerar och överlever i olika ljusförhållanden. Vår forskning kan bidra till en ökad medvetenhet om ljusföroreningar och hur de påverkar djurlivets välbefinnande, säger Sandra Chaib.
15 unga män utan sömnproblem deltog i studien i Uppsala. De delades upp i två grupper där varje grupp, under en veckas tid, åt exakt den mat som forskare hade gett instruktioner om. Deltagarna hade också fått instruktioner om hur mycket de fick äta. Tanken var att alla skulle äta sig lagom mätta.
Yoghurt och lax på menyn
Den ena gruppen åt följande mat varje dag i en vecka: Förhållandevis mager yoghurt samt müsli till frukost, pasta med gröna ärtor till lunch och laxpytt till middag.
Den andra gruppen åt fetare yoghurt samt sötare müsli till frukost, pasta med färdigköttbullar och ketchup till lunch samt fryspizza och en bit söt choklad till middag.
Idén var att mäta huruvida maten påverkade sömnen på något vis. Tidigare studier, gjorda på andra sätt, har indikerat att det kan vara så.
Sov med elektroder på huvudet
För att mäta sömnen under veckan bar deltagarna aktivitetsmätare samt skrev ned uppgifter om sin sömn i en dagbok. På så sätt visste forskarna bland annat hur mycket deltagarna hade sovit.
Men det gick inte att på detta vis mäta kvaliteten på sömnen och hur olika skeden i sömnen såg ut. Därför fick deltagarna, efter avslutad matvecka, tillbringa två dygn i ett sömnlabb. Där sov de med elektroder på huvudet så att forskarna kunde mäta deras hjärnaktivitet med EEG.
Djupsömnen skilde sig åt
Resultatet: Deltagarna sov lika länge under hela perioden, både hemma och i labbet, oavsett vad de hade ätit. De tillbringade också lika lång tid i olika sömnstadier.
Men djupsömnen skilde sig åt. Djupsömnen blev ytligare hos dem som hade ätit den mer onyttiga maten, alltså fryspizza, färdigköttbullar och så vidare. Det syntes även under det sista dygnet, då deltagarna hade avslutat sina respektive dieter och börjat äta samma mat.
Samma vid insomni
Sådana här förändringar av djupsömnen kan även ses hos människor efter en viss ålder samt hos dem som har sömnsvårigheter av typen insomni, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.
– Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger han.
Okänt exakt hur maten kan påverka
Forskarna vet inte om en förändrad sömnkvalitet, som den i studien, påverkar funktioner i vardagen. Det vore intressant, menar forskarna, att göra test som visar om exempelvis minnesfunktioner kan påverkas. Sådana funktioner styrs i hög utsträckning av sömnen.
– Minst lika intressant vore att förstå hur länge påverkan på sömnen kan sitta i. I dag vet vi inte heller vilket eller vilka ämnen i den onyttigare kosten som resulterade i mer ytlig djupsömn, säger Jonathan Cedernaes.
Han säger att det finns flera möjliga förklaringar.
– Djurstudier har visat att det går att påverka sömnen med socker. Det kan också vara fettmolekyler som påverkar. Eller kanske fibrer, som gör att det bildas signalsubstanser i tarmen. Vi vet inte ännu.
Finns någon evolutionärt inriktad förklaringsmodell?
– Det man kan säga ur den aspekten är väl att våra hjärnor egentligen inte är skapta för den fett- och sockerrika mat vi har idag. Det ser vi ju på olika sätt i hela världen, med olika sjukdomar som påverkas av det vi äter.
Det hade varit intressant att höja både socker- och fettinnehållet i ”onyttig-maten” i den aktuella studien, säger Jonathan Cedernaes. Kanske hade det kunnat kopplas till ännu mer uttalade effekter på sömnen. Men det var ändå bra att studien blev som den blev, tycker han.
– Tanken var att den onyttiga kosten skulle kunna vara en kost som många i samhället kan tänkas äta till vardags. Den påminner på sätt och vis om många studenters fattigmanskost, till exempel. Nyttigare mat är ju tyvärr ofta dyrare.
Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi, vid Uppsala universitet jonathan.cedernaes@mcb.uu.se
Det är väl känt att rökning ökar risken för många allvarliga sjukdomar. Men det har länge ansetts att den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit är ett av få undantag, där rökning rent av skulle kunna skydda mot att utveckla sjukdomen.
Men en avhandling vid Umeå universitet visar nu att rökning inte bara ökar risken för Crohns sjukdom. Rökare har även en ökad risk att drabbas av tjocktarmssjukdomen ulcerös kolit.
Sambandet mellan rökning och de inflammatoriska tarmsjukdomarna, IBD, gick att se både i enkätdata och genom blodprov där halten av ämnet kotinin, som är en nedbrytningsprodukt av nikotin, mättes i blodet. Studien visade att personer som aldrig rökt hade en lägre risk att bli sjuka. Däremot sågs inget motsvarande samband för snusare, trots att snusare också kan få i sig stora mängder nikotin.
IBD – kronisk tarmsjukdom
Symtomen vid inflammatoriska tarmsjukdom, IBD, kan vara diarré eller blod i avföringen. Cirka 0,5 procent av Sveriges befolkning har inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar och är livslång.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit hör till de inflammatoriska tarmsjukdomarna.
Livsstilsfaktorer kan påverkas
Sjukdomarna orsakar inflammation av tarmens slemhinna. Exakt vad som utlöser insjuknandet har varit oklart, men skillnader både i tarmflora och immunförsvar kan ses vid jämförelser mellan friska personer och patienter med IBD.
Syftet med avhandlingen var främst att studera livsstilsfaktorer som personer själv delvis kan påverka. De faktorer som särskilt studerades var kopplade till tobak, järn, vitamin B6 och aminosyran tryptofan.
– Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk och mycket besvärande sjukdom där det inte finns någon botande behandling. Därför är det viktigt att få klarlagt vilka faktorer som går att påverka för att minska risken att drabbas, säger forskaren Lovisa Widbom vid Umeå universitet.
Järn och vitaminer undersöktes
Bland män var det vanligare med järnbrist och lägre koncentrationer av järnlagringsmolekylen ferritin hos dem som senare fick diagnosen IBD jämfört med friska. Hos kvinnor var det ännu vanligare med järnbrist, men där fanns ingen skillnad mellan kvinnor som senare blev sjuka och de som förblev friska.
Slutligen undersöktes även status för vitamin B6 och omsättning av tryptofan, en livsnödvändig aminosyra som är nödvändig att få i sig via kosten. Här sågs ingen skillnad i hur mycket vitamin B6 personerna fick i sig från kosten. Däremot var koncentrationerna av vitamin B6 i blodet betydligt lägre hos dem som senare fick en IBD-diagnos.
Mer forskning behövs
När det gäller omsättningen av tryptofan sågs en lägre koncentration av flera nedbrytningsprodukter som behöver vitamin B6 för att bildas. En möjlig förklaring kan vara att tarmfloran hos friska bildar vitamin B6, och kanske även nedbrytningsprodukter av tryptofan i större utsträckning än hos personer som senare utvecklar IBD.
– Det behövs mer forskning för att säga om och i så fall hur vitamin B6 och tryptofan går att påverka för att minska riskerna, exempelvis genom att med rätt föda stimulera viss bakterieflora i tarmen. Men helt klart är att alla gör klokt i att inte röka för att minska risken för inflammatorisk tarmsjukdom, säger Lovisa Widbom.
Så gjordes studien
Avhandlingens studier är baserade på data från Västerbottens hälsoundersökningar och från data insamlad i samband med mammografiscreeningar i Västerbotten. Information har kombinerats från enkäter och blodprover. Enkäter gav information om livsstilsfaktorer som till exempel kost, rökning och fysisk aktivitet. Blodprover har använts från personer som lämnat prover före en IBD-diagnos, men också från friska personer för att kunna jämföra och hitta skillnader.
Lovisa Widbom, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, lovisa.widbom@umu.se
Det är känt sedan tidigare att utsläpp av svavel- och kväveoxider och andra luftföroreningar leder till bildandet av aerosoler, små partiklar, i luften som kan dölja omfattningen av klimatuppvärmningen som orsakas av växthusgaser. Men kunskapsläget har varit dåligt om denna ”maskeringseffekt”. För att kunna avgöra storleken krävs storskaliga experiment som omfattar hela samhällen.
Covidpandemin kom att bli ett sådant naturligt experiment. Våren 2020 minskade aktiviteten hos många industrier och transporter världen över på grund av restriktioner under pandemin. Detta skapade ett unikt tillfälle att studera vad som händer med klimatet om utsläpp av gaser och aerosoler snabbt minskas.
Mätstation på Maldiverna
På mätstationen Hanimaadhoo på nordligaste Maldiverna utanför Indiens kust mäter forskare sedan ett par decennier luftföreningar för att följa påverkan på klimat och hälsa i södra Asien.
Mätstationen är strategiskt placerad för att fånga upp luftmassor från den asiatiska subkontinenten och belägen i ett område med få regionala utsläppskällor. När utsläppen plötsligt minskade under pandemin i södra Asien, framför allt Pakistan, Indien och Bangladesh, skapades en unik möjlighet att se vilken påverkan detta hade på klimatet.
Mätstationen Hanimaadhoo på Maldiverna fångar upp luftmassor från Asien. Bild: Joakim Romson
Växthusgaser minskade inte
En studie visar nu att halterna av förorenande kortlivade luftpartiklar minskade rejält under pandemin. Däremot påverkades knappt halterna av mer långlivade växthusgaser i luftmassan över södra Asien.
Aerosolernas avkylande effekt kommer från att de reflekterar inkommande solinstrålning tillbaka ut i rymden. Med lägre aerosolhalt blir det alltså mindre avkylande, och därmed minde ”maskering” av den uppvärmande effekten av de betydligt mer långlivade klimatgaserna som koldioxid och metan.
Solstrålning ökade temperaturen
Mätningar som samtidigt gjordes över norra Indiska oceanen avslöjade sju procent ökning av den solstrålning som når jordens yta. Detta ökar temperaturen.
– Genom detta storskaliga geofysiska experiment kunde vi påvisa att medan himlen blev blåare och luften renare så ökade dessvärre klimatuppvärmningen när dessa avkylande luftpartiklar togs bort, säger professor Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet som ansvarar för mätningarna på Maldiverna och som ledde studien.
Nettoeffekt kommande decennier
Resultaten visar alltså att en fullständig utfasning av förbränning med fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor med nollutsläpp skulle kunna resultera i snabb ”avmaskering” av aerosoler, medan växthusgaserna dröjer kvar.
– Under ett par decennier riskerar utsläppsminskningar att leda till en netto klimatuppvärmning på grund av luftpartiklarnas ”maskeringseffekt”, innan temperaturminskningen från minskade växthusgasutsläpp tar över. Men trots en initial klimatuppvärmningseffekt måste vi självklart ändå kraftfullt och snarast minska utsläppen, säger Örjan Gustafsson.
2018 infördes Sluta skjut, en strategi för att minska grovt våld i kriminella miljöer – se faktaruta nedan.
En rapport som har tagits fram på uppdrag av Brå, Brottsförebyggande rådet, visar att antalet skjutningar i Malmö har legat på en lägre nivå sedan 2018, även om en viss ökning syns under 2022. Även sprängningarna har minskat.
Malmö har haft en mer positiv utveckling i detta avseende jämfört med Stockholm och andra områden i polisregion Syd sedan strategin inleddes, enligt rapporten.
Om ”Sluta skjut”
Sluta skjut är en satsning som syftar till att förebygga skjutningar och grovt våld i Malmö. Satsningen påbörjades i februari 2018.
Sluta skjut bygger på en beprövad metod, Gruppvåldsintervention, GVI, som visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA.
Strategin riktar sig mot det våld som kopplas till grupper som driver våldet i staden. GVI bygger på att samhällsaktörer, rättsväsende och kommun och socialtjänst men även civilsamhället skickar ett tydligt budskap till de mest våldsamma grupperna i lokalsamhället om att våld inte tolereras, och att framtida våldshandlingar kommer få rättsliga konsekvenser för alla i gruppen. Samtidigt är en central del av budskapet att det finns lättillgänglig hjälp att få för den som vill bort från ett våldsamt liv.
Det är även en lägre andel av alla skjutningar som har lett till att människor har skadats eller dödats under perioden, enligt Caroline Mellgren, biträdande professor på Malmö universitet och en av rapportens författare.
Svårt att fastslå samband
Enligt rapporten, som är en utvärdering av satsningen, går det dock inte att slå fast att minskningen i antalet skjutningar beror på just Skjuta skjut, eftersom andra faktorer kan ha påverkat.
Forskarna visar exempelvis att polisens särskilda händelse Operation Rimfrost samt coronapandemin påverkade möjligheterna att arbeta som planerat med strategin.
Viktigt att följa utvecklingen
Malmö var pilotkommun för Sluta skjut under 2018 till 2020. Sedan dess har Polisområde Malmö, Frivården Malmö och Malmö stad valt att arbeta med strategin i sin ordinarie verksamhet.
– Det är viktigt att vi fortsätter att följa den här utvecklingen i Malmö. Om trenden ändras, beror det då på att strategin inte fungerar eller att man inte jobbar på rätt sätt? Dessutom är det viktigt att komma ihåg att en strategi som GVI* måste kompletteras med andra förebyggande insatser, säger Anna-Karin Ivert, biträdande professor vid Malmö universitet.
*GVI står för gruppvåldsintervention
”Mycket goda skäl att fortsätta”
Karin Svanberg, chef för enheten för brottsförebyggande arbete på Brå, säger:
– Rapporten från Malmö universitet visar att det finns mycket goda skäl att fortsätta utvecklingen av arbetet med strategin, både i Malmö och i andra städer i Sverige.
I Sverige finns idag cirka 15 000 förstelärare, där många har i uppdrag att leda sina lärarkollegor. En avhandling vid Umeå universitet har nu tittat på hur detta ledarskap praktiseras i vardagen på skolor. Studierna undersöker också hur förstelärarnas möjligheter att leda främjas och begränsas.
– Med anledning av den kritik som uttryckts mot karriärreformen och att tidigare forskning visat att det finns ett motstånd inom lärarkåren mot att ledas för kollektiv undervisningsförbättring ville jag undersöka hur förstelärare gör när de leder sina kollegor för lärande, säger forskaren Frida Grimm vid Umeå universitet.
Riskerar bli ”elefanten i rummet”
Resultaten i avhandlingen visar att lärare, förstelärare och rektorer ofta är starkt påverkade av normer som uttrycker att alla lärare är lika skickliga och ska styra över sin egen undervisning. Det här kan leda till att förstelärares ledarroll, funktion och praktiker osynliggörs och att de förvandlas till ”elefanten i rummet”.
– Flera förstelärare i mitt forskningsprojekt har uppdrag där de förväntas att leda kollegor i kollegialt lärande. Trots oklara förutsättningar klarar dessa förstelärare av att bygga trygga och inspirerande lärandekulturer som stimulerar lärares individuella reflektioner om undervisning och som inspirerar dem att använda specifika, konkreta metoder i sina klassrum, säger Frida Grimm och fortsätter:
– Däremot tenderar förstelärarna att undvika att föra kritiska diskussioner om lärande och undervisning, att utmana sina kollegors förståelser av lärande och undervisning och att bygga kollektivt lärande där lärare utvecklar en gemensam undervisningspraktik. För att främja elevers lärande behöver förstelärare ta ett större ledarsansvar. Det kan också behövas förhandlingar kring vad det innebär att vara en lärande lärare och att ledas av lärarkollegor.
Bättre förståelse för ledarskap behövs
En slutsats av forskningen är att lokala skolaktörers förståelse av lärarledarskap skulle behöva nyanseras, utmanas och utvecklas, menar Frida Grimm.
– Ledare behöver hantera lärande som både individuellt och kollektivt, konkret och abstrakt, bekräftande och utmanande, och jag tror det behövs medvetna val och förändringar på alla organisationsnivåer för att tillvarata lärarledares kapacitet, säger hon.
Problematiskt när skolor osynliggör rollen
Hennes forskning pekar på vikten av att aktörer inom skolan behöver vara medvetna om normer och praktiker som påverkar deras verksamhet.
– Jag menar att det blir problematiskt när skolor försöker undvika spänningar genom att osynliggöra förstelärares funktion och praktiker då detta skapar nya spänningar och begränsar ledarskap för lärares lärande. Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till samtal i skolorna om hur de själva explicit och implicit konstruerar lärarledarskap i sina skolkontexter, varför de gör som de gör och hur detta i slutändan påverkar elevernas lärandeprocesser. I dessa samtal bör rektorer och skolchefer inkluderas, säger Frida Grimm.
Frida Grimm, doktorand vid pedagogiska institutionen och centrum för skolledarutveckling, Umeå Universitet, frida.grimm@umu.se
Många vill bo nära vatten. Klimatförändringarna gör dock att de som bor i områden vid kuster kan få allt större problem med sådant som översvämningar, erosion och stigande vattennivåer.
Bild: Nico Smit, Unsplash.
Åtgärden ”planerad reträtt” används redan nu i Nya Zeeland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien för att försöka förebygga problem.
Metoden innebär är att man anpassar sig till att kust- och strandlinjen förändras och på lång sikt planerar att flytta byggnader och anläggningar som ligger för nära vattnet. Det behöver inte vara hela bostadsområden som flyttas utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning, till exempel.
Forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, har i ett projekt tittat närmare på metoden. De har undersökt om man skulle kunna använda sig av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi i Sverige och vilka möjligheter och svårigheter som finns.
Förnekelse försvårar
Forskningsprojektet visar att en svårighet handlar om föreställningar. I Sverige finns fortfarande en föreställning om att det är trevligt att bo nära vatten. Föreställningen finns också att strandzonen är något som kommer att förbli intakt, trots att det mesta pekar på något helt annat. Det finns också en utbredd föreställning om att översvämningar inte är ett stort problem i Sverige.
Ingen plan för kompensation till husägare
Forskarna såg även, i intervjuer med planerare och politiker, att det finns mycket liten kunskap om vad metoden planerad reträtt går ut på.
En försvårande aspekt är också att det inte finns en plan för kompensation om man skulle behöva flytta på exempelvis ett hus.
Bör komma igång i tid
På plussidan finns möjligheter till ökad trygghet för människor och infrastruktur i områden som riskerar att bli utsatta. På lång sikt kan också naturvärden som gått förlorade återskapas, menar forskarna. Det finns också möjlighet att bygga nya naturvärden som människor kan dra nytta av, exempelvis genom turism.
– Vår forskning visar att det finns en rad fördelar med planerad reträtt, där den främsta handlar om att skydda människor, säger forskaren Lisa van Well.
Lisa van Well säger också att en sådan planering är ett långsiktigt arbete.
– Ska planerad reträtt användas för att skydda människor i riskområden bör arbetet komma igång innan problemen blir större.
Resultaten bygger på enkätstudier, intervjuer, litteraturstudier och workshops. Dessa har riktat sig till medborgare, tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering och klimatanpassning på myndigheter, regioner, kommuner och branschorganisationer.
Projektet har letts av Statens geotekniska institut tillsammans med Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut, SMHI, RISE Research Institutes of Sweden samt Linköpings universitet. Ett antal projektmedlemmar har varit knutna till projektet i form av Trelleborg, Öckerö, Karlstad och Umeå kommuner, samt länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland.
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, lisa.vanwell@sgi.se
Nätdroger, ”designer drugs” eller ”legal highs” är nya substanser som påverkar hjärnan. De kallas vetenskapligt för nya psykoaktiva substanser.
Varje år kommer runt 50 nya droger in i Europa. I Sverige narkotikaklassas varje substans var för sig, baserat på molekylens exakta kemiska struktur. Det betyder att det tar tid innan nya substanser blir olagliga och under tiden är de lätta att få tag på.
Varning för godis
En grupp av nätdroger är de som efterliknar cannabis och myndigheter i flera länder har varnat för godis som innehåller syntetisk cannabis. Godiset varken smakar eller luktar annorlunda än vanligt godis.
Förutom risken att barn eller andra äter cannabisgodis av misstag kan styrkan på syntetiska så kallade cannabinoider variera mycket. Enligt Tullverket kan de vara upp till 100 gånger starkare än vanlig cannabis.
Detta är cannabinoider
Cannabinoider är en grupp kemikalier som aktiverar kroppens cannabinoidreceptorer. De ekologiska funktionerna hos cannabinoider i växtriket är bland annat att skydda mot UV-ljus och uttorkning, samt att fungera som en försvarsmekanism för växten.
– Om man vet att godiset innehåller droger kanske man tar en eller två bitar för att få den effekt som man letar efter. Men barn slutar sällan efter någon enstaka bit, särskilt om de tror att det är vanligt godis, så det finns en risk att man överdoserar väldigt lätt när droger förpackas på det sättet, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla, säger Henrik Gréen.
– Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest.
Ny metod för kvickare analys
När Folkhälsomyndigheten utreder huruvida en ny substans ska narkotikaklassas eller inte behövs ett vetenskapligt underlag som beskriver effekten av en substans. Nu har forskare tagit fram en metod som snabbt kan göra det.
I en vetenskaplig artikel beskriver forskare hur har de analyserat 17 cannabisliknande substanser. Avsikten med sådana substanser är att påverka hjärnan genom att binda till och aktivera en struktur på cellytan som kallas cannabinoidreceptor-1.
I den nya metoden används odlade celler som har denna cannabinoidreceptor på cellytan. Man tillsätter den aktuella substansen och mäter om, och hur mycket, receptorn aktiveras. Dessutom mäts effekten vid åtta koncentrationer för att ta reda på hur stark effekten är i förhållande till dosen.
När analysen är klar skickas informationen direkt till Folkhälsomyndigheten, vilket betyder att myndigheten inte längre behöver vänta på att data om nya substanser publiceras i vetenskapliga artiklar.
Merparten har narkotikaklassats
I den aktuella studien visade det sig att 15 av 17 undersökta cannabisliknande substanser kunde aktivera cannabinoidreceptorn.
– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen.
Metoden har också vidareutvecklats så att den kan mäta effekter på cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl.
1999 deltog 1 500 personer inom region Norrland i en hälsoundersökning som var en del av ett internationellt forskningsprojekt för att kartlägga hjärt- och kärlsjukdomar.
Två decennier senare har en avhandling vid Luleå tekniska universitet följt upp projektet. Detta för att se vilka faktorer från 60-årsåldern som kan kopplas till om deltagarna fortfarande lever, och hur de nu mår.
– Resultaten visar både hur individen faktiskt själv kan påverka sitt hälsosamma åldrande och välbefinnande, och vad samhället kan göra, säger forskaren Albin Dahlin Almevall vid Luleå tekniska universitet.
Rökfritt liv viktig faktor
I den nya studien har omkring 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fått hembesök och intervjuats om sitt välbefinnande. Deltagarna fick också lämna blodprov och deras benstyrka mättes. De fick också göra minnestester.
Studien visar att den viktigaste faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka, många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigast var en markör för hjärtproblem som kan mätas i blodprov och därefter midjemått och fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet bidrar till hälsan
När det gällde hälsa hos de personer som fortfarande levde var fysisk aktivitet i 60-årsåldern den främsta framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. På andra plats kom hälsosamma värden av långtidsblodsocker, ett mätvärde kopplat till diabetes.
– Vi kan inte veta att det är orsakssamband mellan dessa faktorer och hälsa i hög ålder, självklart finns det fler saker i livet som avgör, men vi kan se vissa faktorer som kan kopplas till hälsosamt åldrande. Det är intressant att många av dem är sådana man själv kan påverka, säger Albin Dahlin Almevall.
Hemmet och eget inflytande betyder mycket
Genom djupintervjuer med 52 av deltagarna undersöktes också vad i vardagen som gav deltagarna välbefinnande när de nu nått en ålder på över 80 år. Här framkom att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga områden för att må bra.
– Hemmet är en väldigt stor del av livet. Paradoxalt nog blir hemmet allt mer centralt med åldern, men samtidigt blir det för många svårare att klara sig hemma utan stöd. De som känner att stödet gör att man blir en belastning mår sämre. Välbefinnandet är större om stödet är en del av en social kontext, säger Albin Dahlin Almevall.
När äldre behöver stöd i hemmet, eller behöver flytta, är viktigt att personen själv har kontroll över beslutet, visar avhandlingen.
– Att de äldre själva får fatta beslut som rör en så viktig del av livet som hemmet är totalt avgörande för deras välbefinnande. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det mår sämre.
Rörelse påverkar mående
En annan del av avhandlingen handlar om fysisk aktivitetsnivå. 77 personer fick bära en aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultatet visar kortfattat att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att stå upp lite mer är kopplat till välbefinnande.
– Det här betyder att det är viktigt att främja fysisk aktivitet och göra den möjlig när man planerar insatser för äldre. Det är också viktigt att stötta äldre i att hitta ett sätt att hantera sina begränsningar. De som accepterar sin situation på ett konstruktivt sätt mår bättre. Gruppen personer över 80 år är stor och kommer bli ännu större i framtiden. Tillsammans kan vi verka för ett hälsosamt åldrande, säger Albin Dahlin Almevall.
Med hjälp av AI, artificiell intelligens, har forskare granskat satellitbilder över all bebyggelse i Danmark under 30 års tid och klassificerat bebyggelsen i olika kategorier beroende på hur höga byggnaderna är och hur tätt de står.
Kartmaterialet har samkörts med bostadsadresser på individnivå samt med hälsoregister och socioekonomiska register i Danmark. Forskarna har velat undersöka om det finns en koppling mellan boendemiljö och depression.
Bilberoende förorter i fokus
Resultatet visar inget tydligt samband mellan innerstadsområden och depression, inte heller mellan glesbygdsområden och depression.
Forskarna fanns dock ett samband mellan depression och boende i villaområden och radhusförorter. Vad gäller höghusförorter syns sambandet inte.
– Vi ser kopplingen till depression främst i bilberoende förorter, även i områden som brukar anses lite finare, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är märkligt, egentligen, lite kontraintuitivt. Men efter att vi rensat bort andra kända riskfaktorer för depression ser det ut så här. Den typ av områden som har en förhöjd risk omfattar medeltät, låg, bebyggelse som enfamiljshusområden i närförorter. Omvänt hade flervåningshus med tillgång till öppna ytor, till exempel gröna parker eller vattendrag, den lägsta risken.
Riskfaktorer som forskarna har tagit hänsyn till är sådant som diagnosticerad psykisk ohälsa hos föräldrar, ensamhushåll och arbetslöshet. Efter justering för sådana faktorer blev depressionsrisken 20–30 procent högre i villa- och radhusförorter än i glesbygdsområden, och 10–15 procent högre i villaförorter än i innerstadsområden.
Parker och vatten saknas
Gemensamt för ”högrisk-områdena” är brist på parker, skog och vatten samt att fastigheterna ligger glesare än i städerna, säger Stephan Barthel.
– Ska man bygga för god mental hälsa behöver inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheten till social interaktion. Däremot är närheten till öppna ytor med natur och vatten viktig, säger han.
Mer monotona områden
När man rensar bort alla faktorer utom boendemiljö blir det tydligt, menar forskarna, att områden med hög andel depressioner är mer monotona och ofta saknar mötesplatser och större grönområden.
– Det finns redan många argument för att bygga så att folk har nära till natur och vatten, och nu kan vi visa att risken för psykisk ohälsa är ytterligare ett argument. Även om det inte går att uttala sig om risker på individnivå finns ett betydande samband på en övergripande skala och över tid, säger Karl Samuelsson, doktor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Vill ha smartare stadsplanering
Forskarna hoppas att studien bland annat ska kunna ligga till grund för stadsplanering. Studien ger inget stöd för fortsatt utbyggnad av bilberoende förorter med småhusbebyggelse, menar de.
– Samtidigt måste förtätningen vara smart, helst så att det skapas tillgång både till socialt liv och naturliga grönområden, hav eller vattendrag, säger Karl Samuelsson.
Går inte att direktöversätta
Resultaten från studien i Danmark är kanske inte direkt tillämpliga på andra länder, tillägger Stephan Barthel.
– De sociomiljömässiga faktorerna för psykiskt välbefinnande är beroende av kulturella och geografiska sammanhang. Men den metod som utvecklats i denna studie, med AI-analyser, kan användas i forskning i andra delar av världen framöver.
Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle stephan.barthel@hig.se
Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två godkända läkemedel med dokumenterad effekt.
För att ta fram ytterligare läkemedel har forskare vid Uppsala universitet under flera års tid utvecklat en teknik som bygger på att mjölksyrabakterier producerar så kallat terapeutiskt protein direkt i såren.
Modifierade bakterier används
Forskargruppens tidigare studier, som inte gjorts på människor, har visat att sårläkning kan påskyndas vid behandling med speciella mjölksyrabakterier på huden. Mjölksyrabakterierna med namnet Limosilactobacillus reuteri har genmodifierats för att producera kemokinen CXCL12* (ILP100-Topikal).
*Kemokinen CXCL12 är ett protein som uppregleras, eller ökar, vid en skada för att locka dit och instruera immunceller att påbörja sårläkningen.
Behandlingen har testats på människor
Nu kan forskarna visa data från den första studien på människor. Målsättningen har bland annat varit att fastställa att metoden är säker.
36 friska och frivilliga personer ingick i studien och totalt 240 sår studerades.
Resultaten visar att behandling med ILP100-Topical var säker och tolererades väl hos alla individer och doser.
− Vår studie visar att bakterier som modifierats att producera och leverera humana protein för lokala effekter kan användas som läkemedel för att accelerera sårläkning. Det här är första gången detta visats i kontrollerade studier på människa, och det kan förväntas att effekten är större hos patienter med sjukdomar som påverkar sårläkning negativt, säger forskaren Mia Phillipson vid Uppsala universitet.
Öppnar för nya läkemedel
Enligt forskarna stöder de gynnsamma effekterna på sårläkning fortsatt utveckling av ILP100-Topical för behandling av komplicerade och svårläkta sår hos patienter.
Många immunaktiva proteiner är av naturen instabila och bryts ner snabbt. Att leverera dessa från mjölksyrabakterier på plats precis där de ska verka är ett sätt att kunna utveckla dem som läkemedel.
− Potentialen är egentligen oändlig när man tänker på hur viktig roll proteiner har i olika processer i kroppen, och hur många sjukdomar som vi idag inte har tillräckligt bra behandling för. Vi har redan gjort en till läkemedelskandidat för att läka och minska inflammation i tarmen hos cancerpatienter. ILP100-Oral heter den och framåt kommer vi att starta ett forskningsprojekt med en annan kemokin för behandling av sjukdomar i lungan, säger Mia Phillipson.
Mer om studiens resultat
Varken ILP100 eller CXCL12 kunde påvisas på andra ställen än i såren. En signifikant större andel läkta sår påvisades dag 32 vid multidosering av ILP100-Topical jämfört med saltlösning och placebo när resultaten från såren som fått multidosbehandling slogs ihop. Dessutom förkortades tiden till första registrerade läkning med i genomsnitt 6 dagar, och med 10 dagar vid högsta dos.
Behandlingen resulterade också i ökad mängd CXCL12-positiva celler i såren, samt ökat blodflödet runt såren under läkningsfasen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
